Otillåten komplettering av anbud - AMA
Otillåten komplettering av anbud - AMA
Otillåten komplettering av anbud - AMA
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1<br />
<strong>Otillåten</strong> <strong>komplettering</strong> <strong>av</strong> <strong>anbud</strong><br />
Lagen om offentlig upphandling medger korrigering <strong>av</strong> <strong>anbud</strong> i en viss begränsad<br />
utsträckning. Men bestämmelserna vållar en del bekymmer vilket inte<br />
minst bekräftas <strong>av</strong> antalet rättsfall inom området. Det är inte bara beställare<br />
som gör fel utan även leverantörer. Det gäller att vara uppmärksam på vad<br />
beställaren frågar efter.<br />
Nils Vernersson<br />
Enligt LOU får en offentlig beställare<br />
1. ”… medge att en <strong>anbud</strong>sgivare eller <strong>anbud</strong>ssökande<br />
rättar en uppenbar felskrivning<br />
eller felräkning eller något annat uppenbart<br />
fel i <strong>anbud</strong>et …”.<br />
2. begära att ett <strong>anbud</strong> eller en ansökning ”…<br />
förtydligas eller kompletteras om det kan ske<br />
utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning.”<br />
1. Får medge rättelse <strong>av</strong> uppenbara fel i <strong>anbud</strong><br />
Bestämmelsen i LOU saknar motsvarighet<br />
i upphandlingsdirektiven. Reglerna har sin<br />
grund i äldre svenska bestämmelser om offentlig<br />
upphandling. Enligt bestämmelsen<br />
får den upphandlande enheten ”medge” att<br />
en <strong>anbud</strong>sgivare vidtar rättelse. Skrivsättet<br />
”få medge” tyder på att <strong>anbud</strong>sgivaren kan<br />
begära rättelse <strong>av</strong> uppenbara fel.<br />
Den upphandlande enheten måste dock i<br />
varje enskilt fall göra bedömningen om denna<br />
<strong>anbud</strong>sgivare får en fördel jämfört med sina<br />
konkurrenter vilken ”… skadar principen om<br />
likabehandling <strong>av</strong> <strong>anbud</strong>sgivare och försämrar<br />
insynen i förfarandet.” Dessa grundläggande<br />
principer ska beaktas vid all offentlig<br />
upphandling.<br />
2. Får begära förtydligande eller <strong>komplettering</strong><br />
<strong>av</strong> <strong>anbud</strong><br />
En generaladvokat har i ett mål mellan EGkommissionen<br />
mot Belgien utrett uttrycket<br />
”klargöra eller komplettera” och kommit<br />
fram till att dessa har det gemensamt att de<br />
inte handlar om att ersätta tidigare uppgifter<br />
i ett <strong>anbud</strong>, utan tvärtom konkretisera dem<br />
på ett eller annat sätt.<br />
I detta fall är det beställaren som tar initiativet<br />
genom att begära uppgifterna till skillnad<br />
från ovanstående där beställaren medger.<br />
Skillnaden mellan<br />
ovanstående begrepp<br />
Skillnaden mellan att medge rättelse och att<br />
begära förtydligande eller <strong>komplettering</strong> är<br />
enligt NOU att rättelse medger att tidigare<br />
fakta ersätts med nya, dock endast om den<br />
ursprungliga informationen är uppenbart<br />
felaktig och inte innebär att innehållet i <strong>anbud</strong>et<br />
väsentligen ändras. Med förtydligande<br />
eller <strong>komplettering</strong>ar <strong>av</strong>ses endast att tidigare<br />
lämnade uppgifter konkretiseras, det vill<br />
säga att det inte sker något utbyte <strong>av</strong> uppgifter.<br />
Rättsfall visar leverantörens ansvar<br />
Vid en upphandling <strong>av</strong> en rondell i en kommun<br />
överprövade anläggningsentreprenören<br />
upphandlingen där det i tilldelningsbeslutet<br />
stod att denne inte gått vidare till utvärdering.<br />
Orsaken var att entreprenören i <strong>anbud</strong>et<br />
inte redovisat några referensarbeten, som<br />
efterfrågades frågades under AFB.31 Anbuds form och<br />
innehåll, utan lämnat referensarbeten för annan<br />
juridisk person än den som stod som <strong>anbud</strong>sgivare.<br />
Entreprenadföretaget hade nämligen gått<br />
i konkurs mellan åberopade referensarbeten<br />
och <strong>anbud</strong>sinlämningen. Avsaknaden <strong>av</strong><br />
referensarbeten var alltså orsaken till överprövningen.<br />
Överprövning<br />
I överprövningen framkom att entreprenören<br />
inte lämnat bevis om ansvarsförsäkran vilket<br />
kommunen frågat efter under AFB.31 Anbuds<br />
form och innehåll och AFC.54 Försäkring i förfrågningsunderlaget.<br />
Entreprenören framförde att kr<strong>av</strong>en som<br />
ställdes på <strong>anbud</strong>sgivarna i upphandlingen<br />
återfanns i förfrågningsunderlaget under<br />
AFB.51 Prövning <strong>av</strong> <strong>anbud</strong>sgivare och inte<br />
under AFB.31. Beställarens påstående att<br />
bevis om ansvarsförsäkring skulle vara ett<br />
skall-kr<strong>av</strong> var alltså felaktigt eller åtminstone<br />
framgick det inte på något tydligt sätt<br />
i förfrågningsunderlaget. Dessutom hade ju<br />
entreprenören accepterat AB 92 och genom<br />
det förbundit sig att ha en ansvarsförsäkring.<br />
Entreprenören ansåg därför att beställaren<br />
<strong>AMA</strong>-nytt Hus 1/2006
orde ha begärt att entreprenören kompletterade<br />
<strong>anbud</strong>et med det saknade försäkringsbeviset.<br />
Länsrätten ansåg också att kommunen<br />
brustit i affärsmässighet och biföll begäran<br />
om överprövning vilket skulle innebära<br />
att kommunen skulle göra en ny utvärdering<br />
dit entreprenören skulle kvalificeras.<br />
Kammarrätten<br />
Beställaren som i sin invändning menade att<br />
bevis om ansvarsförsäkring var ett tydligt<br />
skall-kr<strong>av</strong> överklagade domen till kammarrätten.<br />
Kammarrätten i Stockholm konstaterade<br />
i sin dom (mål 3306-05) att det var fråga<br />
om ett skall-kr<strong>av</strong>. Att entreprenören godtagit<br />
villkoret att AB 92 skulle gälla för <strong>av</strong>talet innebar<br />
inte ett bevis på ansvarsförsäkran, som<br />
efterfrågades, utan endast ett påstående.<br />
Kammarrätten konstaterar att om beställaren<br />
begärt en <strong>komplettering</strong> skulle det<br />
innebära en överträdelse <strong>av</strong> likabehandlingsprincipen<br />
och därmed brott mot kr<strong>av</strong>et på<br />
affärsmässighet. Beställaren hade således fog<br />
för sitt beslut att utesluta entreprenören och<br />
kammarrätten biföll kommunens överklagande.<br />
Förfrågningsunderlagets<br />
tydlighet om skall-kr<strong>av</strong><br />
Även om beställare bör sträva efter så tydliga<br />
förfrågningsunderlag som möjligt så visar<br />
domen att förfrågningsunderlag som inte är<br />
optimalt utformat kan accepteras.<br />
Det är viktigt för <strong>anbud</strong>sgivare att notera<br />
att även kr<strong>av</strong> som inte uttryckligen anges<br />
som skall-kr<strong>av</strong>, eller som redovisas på en<br />
udda plats i förfrågningsunderlaget, mycket<br />
väl kan utgöra oeftergivliga skall-kr<strong>av</strong> om<br />
det kan anses framgå <strong>av</strong> innehållet i kr<strong>av</strong>en<br />
och det sammanhang de presenteras i.<br />
Ytterligare rättsfall om förtydligande<br />
eller <strong>komplettering</strong><br />
Det är upp till den upphandlande enheten att<br />
i varje upphandling bedöma huruvida <strong>komplettering</strong><br />
eller förtydligande ska göras eller<br />
om en <strong>anbud</strong>sgivare som till exempel har<br />
glömt att lämna in efterfrågade material ska<br />
uteslutas från upphandlingen.<br />
Här följer två vägledande rättsfall som visar<br />
var gränsen kan gå för <strong>komplettering</strong> <strong>av</strong><br />
<strong>anbud</strong> och hur mycket beställaren själv kan<br />
agera.<br />
Rättsfall 1<br />
Kammarrätten i Jönköping har i en dom<br />
uttalat sig i en upphandling gällande skolskjutstrafik.<br />
I den aktuella upphandlingen<br />
skulle vissa bilagor bifogas till <strong>anbud</strong>et,<br />
<strong>AMA</strong>-nytt Hus 1/2006<br />
nämligen SKV:s blankett 4820 och kopia <strong>av</strong><br />
<strong>anbud</strong>sgivarens trafiktillstånd. De <strong>anbud</strong>sgivare<br />
som brast i dessa hänseenden kontaktades<br />
<strong>av</strong> den upphandlande enheten och g<strong>av</strong>s<br />
tillfälle att komplettera sina <strong>anbud</strong>, vilket de<br />
också gjorde. Kammarrätten menade att eftersom<br />
nämnda handlingar <strong>av</strong>såg uppgifter<br />
från myndigheter innebar den upphandlande<br />
enhetens agerande i detta <strong>av</strong>seende inte<br />
att upphandlingen var behäftad med fel.<br />
I detta fall har <strong>anbud</strong>sgivaren på uppmaning<br />
<strong>av</strong> beställaren inkommit med en <strong>komplettering</strong>.<br />
NOU anser att även om det är fråga om en<br />
uppgift från en myndighet som ska kompletteras<br />
måste den upphandlande enheten beakta<br />
omständigheterna i det enskilda fallet,<br />
och göra en bedömning <strong>av</strong> om <strong>anbud</strong>et kan<br />
kompletteras utan risk för särbehandling eller<br />
konkurrensbegränsning.<br />
Rättsfall 2<br />
Kammarrätten i Göteborg har i en dom bedömt<br />
huruvida en annan upphandlande<br />
enhets agerande i samband med utvärdering<br />
<strong>av</strong> ett sedermera vinnande <strong>anbud</strong><br />
som saknade SKV:s blankett 4820,<br />
skett i överensstämmelse med LOU.<br />
Beställaren hade ställt kr<strong>av</strong>et att SKV:s blankett<br />
4820 skulle bifogas ifylld för att <strong>anbud</strong>sgivaren<br />
skulle kunna deltaga i kvalificeringsomgången.<br />
En <strong>anbud</strong>sgivare hade vid <strong>anbud</strong>söppningen<br />
inte inkommit med blanketten<br />
varpå beställaren själv kontaktade skattemyndigheten<br />
och kronofogdemyndigheten<br />
och införskaffade de nödvändiga uppgifterna.<br />
Den berörde <strong>anbud</strong>sgivaren inkom senare<br />
även själv med blanketten men först sedan<br />
beställaren fattat beslut om tilldelning.<br />
Kammarrätten menade att LOU inte medger<br />
att den upphandlande enheten formlöst<br />
företar egna undersökningar på<br />
det sätt som hade skett. Eftersom<br />
<strong>anbud</strong>sgivarens egen <strong>komplettering</strong><br />
inte skett före tilldelningsbeslutet<br />
hade det ankommit<br />
på kommunen att utesluta<br />
denne från upphandlingen.<br />
I detta fall har, till skillnad<br />
från ovanstående, beställaren<br />
själv inhämtat<br />
uppgifter från skat-<br />
temyndigheten och<br />
kronofogdemyndigheten.<br />
<br />
Bilaga 1 Anbudsformulär<br />
Bifogas <strong>anbud</strong>et för ram<strong>av</strong>tal gällande upphandling <strong>av</strong> konsulttjänster inom<br />
kompetensområdet brandteknik, tunnlar och riskhantering.<br />
1. Anbud<br />
Härmed erbjuder vi oss att genom <strong>av</strong>rop genomföra uppdrag i enlighet med det<br />
förfrågningsunderlag som gäller för rubricerade upphandling.<br />
2. Om företaget<br />
Företagets namn _______________________________________________________________<br />
Adress ___________________________________________________________________<br />
Företagsform ___________________________________________ ____________________<br />
Organisationsnummer ____________________________________________________________<br />
Firmatecknare är _______________________________________________________________<br />
Med <strong>anbud</strong>et har följande handlingar bifogas<br />
”Begäran om upplysning vid upphandling”, SKV 4820, ifylld <strong>av</strong> skattemyndigheten<br />
Anbudsformulär (denna bilaga)<br />
Giltigt F-skattebevis<br />
Registreringsbevis<br />
Bifogade CV/intyg<br />
Företagspresentation<br />
Information om företagets miljöarbete<br />
………………………………………………………….<br />
att samtliga kr<strong>av</strong> är uppfyllda och det bifogade ram<strong>av</strong>talet accepteras bekräftas<br />
genom att denna bilaga undertecknas <strong>av</strong> firmatecknare hos <strong>anbud</strong>sgivaren. (2.2)<br />
Underskrift <strong>av</strong> firmatecknare…………………………………………………………………<br />
1
Change language