Produktivitetsanalys - en central uppgift för den ... - Konjunkturinstitutet
Produktivitetsanalys - en central uppgift för den ... - Konjunkturinstitutet
Produktivitetsanalys - en central uppgift för den ... - Konjunkturinstitutet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
att <strong>för</strong>etag<strong>en</strong> i allmänhet på kort sikt kan använda befintliga maskiner<br />
mer effektivt och <strong>för</strong>må befintlig personal att arbeta effektivare.<br />
D<strong>en</strong> ökade produktion<strong>en</strong> innebär därmed att produktivitet<strong>en</strong><br />
stiger. 31 När möjligheterna att effektivisera produktion<strong>en</strong><br />
ytterligare är uttömda kan <strong>för</strong>etag<strong>en</strong> <strong>för</strong>söka <strong>för</strong>må de anställda<br />
att börja arbeta mer övertid. När äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong>na väg är uttömd<br />
börjar <strong>för</strong>etag<strong>en</strong> att nyanställa personal. De två sistnämnda<br />
åtgärderna (övertid och nyanställning) innebär <strong>en</strong> successiv återgång<br />
till d<strong>en</strong> produktivitetsnivå som ges av d<strong>en</strong> tr<strong>en</strong>dmässiga<br />
utveckling<strong>en</strong>.<br />
EFFEKTER AV UTBUDS- OCH<br />
EFTERFRÅGESTÖRNINGAR I KIMOD<br />
Utbuds- och efterfrågestörningarna i KIMOD-beräkningarna är<br />
dim<strong>en</strong>sionerade så att produktivitet<strong>en</strong> initialt ökar med<br />
ca 0,5 proc<strong>en</strong>t<strong>en</strong>heter i bägge fall<strong>en</strong>. 32 Detta kan repres<strong>en</strong>tera<br />
d<strong>en</strong> situation som <strong>Konjunkturinstitutet</strong> och andra konjunkturbedömare<br />
befinner sig i när ett nytt utfall av nationalräk<strong>en</strong>skaperna<br />
kommer från SCB. Baserat på observation<strong>en</strong> att faktisk<br />
produktivitetstillväxt är 0,5 proc<strong>en</strong>t<strong>en</strong>heter högre än vad som<br />
prognostiserats (samt annan ny information) måste slutsatser<br />
dras kring hur detta bl.a. påverkar produktivitetsutveckling<strong>en</strong><br />
framöver och hur p<strong>en</strong>ningpolitik<strong>en</strong> bör reagera.<br />
Diagram 142 visar hur ekonomin utvecklas om <strong>för</strong>ändring<strong>en</strong><br />
i produktivitet<strong>en</strong> är perman<strong>en</strong>t och p<strong>en</strong>ningpolitik<strong>en</strong> bedrivs<br />
utifrån <strong>en</strong> korrekt bedömning av störning<strong>en</strong>. 33 Produktivitetsnivån<br />
stiger initialt med ca 0,5 proc<strong>en</strong>t<strong>en</strong>heter och fortsätter sedan<br />
att öka. 34 Det innebär att <strong>för</strong>etag<strong>en</strong>s långsiktiga produktionskostnader<br />
per producerad <strong>en</strong>het blir lägre, vilket leder till lägre<br />
prisökningar. Pot<strong>en</strong>tiell BNP påverkas direkt av d<strong>en</strong> högre produktivitet<strong>en</strong>,<br />
dvs. mer produkter och tjänster kan produceras vid<br />
giv<strong>en</strong> arbetsstyrka. Efterfrågan är dock trögrörlig på kort sikt<br />
och BNP-gapet blir där<strong>för</strong> negativt, vilket bidrar till <strong>en</strong> dämpad<br />
31 Produktivitet<strong>en</strong> stiger dock inte lika mycket som i fallet då lågkonjunktur råder<br />
eftersom <strong>för</strong>ekomst<strong>en</strong> av ”labour hoarding” vid fullt resursutnyttjande är mindre.<br />
32 Utbudsstörning<strong>en</strong> utgörs av <strong>en</strong> oväntad perman<strong>en</strong>t höjning av total<br />
faktorproduktivitet och efterfrågestörning<strong>en</strong> utgörs av <strong>en</strong> oväntad uppgång i<br />
konsumtion, investeringar och export.<br />
33 I KIMOD modelleras Riksbank<strong>en</strong> med <strong>en</strong> framåtblickande p<strong>en</strong>ningpolitisk regel<br />
som syftar till att <strong>för</strong>a inflation<strong>en</strong> till målsatta 2 proc<strong>en</strong>t, dock med hänsyn till d<strong>en</strong><br />
realekonomiska utveckling<strong>en</strong>.<br />
34 D<strong>en</strong> successiva uppgång<strong>en</strong> i produktivitetsnivå beror dels på <strong>en</strong> successiv<br />
uppbyggnad av kapitalstock<strong>en</strong> till <strong>en</strong> ny, högre jämviktsnivå och dels på att det tar<br />
tid <strong>för</strong> <strong>för</strong>etag<strong>en</strong> att implem<strong>en</strong>tera d<strong>en</strong> teknologiska <strong>för</strong>bättring<strong>en</strong> i verksamhet<strong>en</strong>.<br />
Produktion och arbetsmarknad 79<br />
Diagram 142 Effekter av <strong>en</strong><br />
utbudsstörning i KIMOD<br />
Avvikelse i proc<strong>en</strong>t resp. proc<strong>en</strong>t<strong>en</strong>heter från<br />
sc<strong>en</strong>ario utan utbudsstörning<br />
3.0<br />
2.5<br />
2.0<br />
1.5<br />
1.0<br />
0.5<br />
0.0<br />
-0.5<br />
-1.0<br />
-1.5<br />
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9<br />
År efter störning<br />
Produktivitetsnivå (näringslivet, proc<strong>en</strong>t)<br />
Inflationstakt (proc<strong>en</strong>t<strong>en</strong>heter)<br />
BNP-gap (proc<strong>en</strong>t av ny, pot<strong>en</strong>tiell BNP)<br />
Reporänta (proc<strong>en</strong>t<strong>en</strong>heter)<br />
Källa: <strong>Konjunkturinstitutet</strong>.<br />
3.0<br />
2.5<br />
2.0<br />
1.5<br />
1.0<br />
0.5<br />
0.0<br />
-0.5<br />
-1.0<br />
-1.5
Change language