Slut (pdf) - 2000-Talets Vetenskap

Bo Piltson granskar professor Stephan Rössner
En fetmaforskares valda värk
Stephan Rössner har under många år varit fetmaexperten nummer ett
i Sverige. Hans böcker säljs i stora upplagor. Han framträder i media som
vetenskaplig uttolkare av vad svenska folket bör äta och varför. Bo Piltson
har närläst vad Rössner skrivit i sina böcker och hittat en hel del att
kommentera.
Stephan Rössner syns överallt i media,
han går rakt igenom rutan med sin
ord- och talekonst. Han är framgångsrik
som föreläsare och bokförfattare.
Men vad är det egentligen han skriver? Här
ska vi belysa hans kvalitéer som näringsrådgivare
och forskare. När man går i
clinch med vad Stephan Rössner verkligen
har skrivit, det vill säga tar honom på
orden, kan det vara svårt att förstå att han
betraktas som en av landets ledande auktoriteter
bland både journalister, medicinare
och allmänhet.
Rössnercitat med kommentarer
Vi ska i denna artikel gå igenom ett antal
utsagor som Rössner levererat i sina böcker
genom åren. Efter varje utsaga följer en
kommentar.
Vi börjar med boken Hälsa till alla, som
gavs ut på Brombergs förlag 2001:
”Använd så magra mejeriprodukter som
möjligt... Fettreducerad ... filmjölk, yoghurt
eller andra syrade produkter har precis samma
energiinnehåll som den mjölk den är
gjord av.” (sid 242)
Kommentar: Utan fettet är det svårare
för kroppen att tillgodogöra sig den kalk
och de vitaminer som finns kvar i pastöriserad
mjölk. Dessutom brukar mejerierna
tillsätta torrmjölk för att det inte skall bli
så blaskigt, och det innehåller härsket
kolesterol, den enda typ av kolesterol som
faktiskt är skadlig. Mejerinäringen tjänar
bäst på att sälja fettreducerad mjölk – spill
från smörtillverkningen som förr gavs till
• 1998: ”Att förklara fetman som ett tillstånd
där energiuttaget överstiger utgifterna
är förenklat och banalt.” (Kroppen
har rätt, Brombergs förlag 1998, s. 44)
• 2005: ”I sista hand är det energibalansen
som avgör vikten! Överskrider intag
20
grisarna.
”Ta bort matfettet på smörgåsarna. Lägg
pålägget direkt på brödet.” (sid 242)
Kommentar: Tag istället bort brödet
från smörgåsarna. Stryk smör direkt på
skinkan.
”Potatis är en basföda, som alla experter
önskar att vi skall äta mer av.” (sid 138)
Professor Stephan Rössners har skrivit
många succéböcker genom åren.
Min kommentar: Staffan Lindeberg,
författare till boken ”Maten och folksjukdomarna”,
tycker att en medelstor potatis
om dagen räcker. Walter Willet, författare
till "Eat drink and be healthy" och professor
vid Harvard, har möblerat om den
amerikanska "kostpyramiden". Han placerar
potatisen i pyramidens topp, vilket
betyder att vi ska undvika den stärkelseri-
Strödda iakttagelser av Stephan Rössner
utgifter går man upp! Så enkelt är det!!!”
(Aftonbladet 12/12 2005)
• 2001: ”...oftast är det böcker med dåligt
vetenskapligt underlag som gör den största
succén.” (Hälsa till alla, Brombergs
förlag 2001, s. 155)
ka knölen. Bakgrunden till dessa iakttagelser
är att stärkelsehaltiga kolhydrater
omvandlas till glukos, som höjer blodsockret
och ger tendens till insulinresistens,
ett förstadium till diabetes, och fetma.
”Välj fettsnåla produkter i affären. Leta
efter det gröna nyckelhålet som visar på lite
fett...” (sid 242)
Kommentar: När svensk handel år
1989 införde nyckelhålsmärkning av livsmedel
rådde en uppfattning att övervikt
vållas av fet mat. Det gällde att förbättra
folkhälsan genom att hjälpa folk hitta
”fettsnål” mat. Utvecklingen blev den
motsatta – en kraftig ökning av fetma
inom hela folket [1]. Alternativt förslag:
Undvik alla livsmedel som är märkta med
det gröna nyckelhålet.
”Idag har man fått klart för sig att det är
fleromättade fetter som vi behöver istället för
de mättade.” (sid 141)
Kommentar: Mättat fett finns i mejeriprodukter,
kött och vissa tropiska växter.
Sådant fett har människor ätit sedan tidernas
begynnelse. Vi är därför anpassade till
dem, och ingen har kunnat visa att de kan
vara skadliga. De har till exempel kopplats
till hjärtkärlsjukdomar. Men den del av
Frankrike som har högst förbrukning av
mättat fett har landets lägsta förekomst av
sådana sjukdomar.
De industriellt härdade och raffinerade
fleromättade fetter som finns i matoljor
och margariner är en nyhet i matgrytorna
som kroppen har svårt att godta. De ”leverfläckar”
som äldre personer drabbas av
anses bero på att omättat fett inte bekämpats
med tillräckligt mycket E-vitamin.
”Stenåldersfödan var inte heller särskilt
rik på fett.” (sid 19)
Kommentar: Idag är experter överens
om att vårt behov av näringsämnen formats
av evolutionen, vad människor åt
under äldre stenåldern, alltså innan vi började
bruka jorden för sådär tiotusen år
sedan. Stenåldersmat har blivit ett etablerat
begrepp. Det råder viss oenighet om
hur mycket fett denna kost egentligen
innehöll. Tanken att den innehöll lite fett
är styrande för den konventionella vetenskapen,
som lärs ut vid universiteten, vilka
till stor del finansieras av lågfettindus-
2000-Talets Vetenskap 1/2007