Handbok för mineraljägare - Sveriges geologiska undersökning
Handbok för mineraljägare - Sveriges geologiska undersökning
Handbok för mineraljägare - Sveriges geologiska undersökning
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Figur 2. Litosfärplattornas rörelser<br />
märks tydligast i form av vulkanism<br />
och jordbävningar, men de är också<br />
grunden <strong>för</strong> de många olika processer<br />
som leder till att nya bergarter och<br />
malmer bildas.<br />
Öbåge<br />
Subduktionszon<br />
(destruktiv<br />
plattgräns)<br />
Djupgrav<br />
Stratovulkan<br />
4 handbok <strong>för</strong> <strong>mineraljägare</strong><br />
Transform<br />
<strong>för</strong>kastning<br />
Sköldvulkan<br />
Hot spot<br />
fälls ut. Är <strong>för</strong>hållandena de<br />
rätta kan malm bildas.<br />
spridningszoner –<br />
plattor som glider isär<br />
En annan intressant plattektonisk<br />
miljö där malmbildning<br />
kan äga rum, finns där<br />
en kontinent delar på sig. Plattan<br />
rämnar i en tusentals kilometer<br />
lång sprickzon (figur<br />
2). Bort från denna rör sig<br />
två delar av litosfärplattan.<br />
Sprickzonen vidgar sig på så<br />
sätt och bildar efter ett tag en<br />
spridningszon. Dess botten<br />
utgörs av stelnande magmamassor<br />
som tränger upp och<br />
fyller sprickorna. Under årmiljonernas<br />
lopp kan spridningszonen<br />
fortsätta att öka i vidd.<br />
Ett exempel på ett område där<br />
Spridningszon<br />
(konstruktiv<br />
plattgräns)<br />
Litosfär<br />
Astenosfär<br />
Spridningsrygg<br />
Subduktionszon<br />
(destruktiv<br />
plattgräns)<br />
Djupgrav<br />
Oceanisk skorpa<br />
en spridningszon är på väg att<br />
bildas är den Östafrikanska<br />
riften.<br />
Havsvatten flyter så småningom<br />
in över spridningszonen<br />
och till slut kan den<br />
övergå till ett hav. Ett exempel<br />
på detta är Röda Havet.<br />
Under spridningszonens<br />
hela utveckling avsätts stora<br />
mängder löst material på den<br />
växande sprickans botten och<br />
sidor. Det lösa materialet kallas<br />
sediment och består av<br />
sten, grus, sand, lera och, om<br />
klimat<strong>för</strong>hållandena är de<br />
rätta, salt. Materialet kommer<br />
från områdena runt omkring<br />
och transporteras dit av bäckar<br />
och floder.<br />
Om havet har trängt in kan<br />
även kalksten bildas genom ke-<br />
en platta dras ner<br />
Spridningszon<br />
inom kontinent<br />
(konstruktiv<br />
plattgräns)<br />
Kontinental skorpa
Change language