De medeltida pergamentomslagen - spår av vasatidens ... - Visa filer
De medeltida pergamentomslagen - spår av vasatidens ... - Visa filer
De medeltida pergamentomslagen - spår av vasatidens ... - Visa filer
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
komrna åt proveniensen. Förekomsten <strong>av</strong> lokala<br />
svenska helgon i texterna är en sådan metod. En väg<br />
som jag själv sysslat med inom MPO-projektet, är<br />
att utgå från räkenskaperna, från själva räkenskapssituationen.<br />
Jag g<strong>av</strong> I998 en presentation <strong>av</strong> projektet på en<br />
konferens i Oxford i en konferensserie kallad History<br />
of the Book. <strong>De</strong>t som då uppmärksamrnades<br />
mest var att de svenska fragmenten är knutna till ett<br />
och samrna arkiv, kamrnarens och fogdarnas räkenskaper,<br />
och att användningen skett under en klart<br />
<strong>av</strong>gränsad tid, åren I53o-I63o. <strong>De</strong> allra flesta fragmentsamlingar<br />
i arkiv och bibliotek i utlandet består<br />
oftast <strong>av</strong> fragment som löstagits ur bokband,<br />
fövärvats till eller på okända vägar hainnat hos in-<br />
Ångennanland<br />
Bote:\, Amäs<br />
Hälsingland<br />
N fta<br />
Uppland<br />
Alunda, 1'0rsruna, Öscervl la, Uppsala, Roslags-Bro<br />
Södermanland<br />
Björkvik, Toresund, Trosa, Ytterjärna<br />
V:incrgötland<br />
Fredsberg, Kyrkefalla<br />
Östergödand<br />
Ekcby, Horn<br />
Smaland<br />
Visingsö, Pjäncryd,10fteryd<br />
Öland<br />
Böda, Högsrum<br />
' '<br />
MEDELPAD<br />
------<br />
.<br />
.......<br />
'<br />
'\<br />
ARKiv, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2004:I- 2<br />
MPO-projektet och dess resultat<br />
stitutionen. För det svenska materialet kan vi däremot<br />
säkert ange vilket år och för vilken räkenskap<br />
det'<strong>medeltida</strong> fragmentet använts. <strong>De</strong>n sekundära<br />
användningen är därför oftast lätt att fastställa, något<br />
som skiljer MPO-projektet från de flesta andra<br />
projekt med <strong>medeltida</strong> bokfragment. Även om det i<br />
hela Europa varit vanligt att använda pergamentsblad<br />
som räkenskapsomslag, är det unika med det<br />
svenska materialet att det rör sig om en systematisk<br />
användning <strong>av</strong> fragment som räkenskapspärmar i<br />
en ovanligt stor skala.<br />
Från omkring I 540 byggde Gust<strong>av</strong> Vasa ut den<br />
lokala förvaltningen kraftigt. Antalet fögderier ökade<br />
sedan under hela hans regering. Från endast 53<br />
fogdar I 52 7 fanns det 202 i det egentliga Sverige<br />
vid kungens död I s6o. Utbyggnaden accelererade<br />
särskilt under I 5 so-talets sista år. Därefter följde en<br />
viss nedgång men år I62o var antalet fögderier<br />
fortfarande omkring I 20. Användningen <strong>av</strong> <strong>medeltida</strong><br />
pärmar följer förvaltningens förändringar. <strong>De</strong><br />
första <strong>medeltida</strong> pärmarna finns redan på I 520-talet<br />
(I527 och I529). Antalet ökade från I53o-talet med<br />
tillväxten i förvaltningen och fortsatte sedan hela tiden<br />
fram till I63o-talet då man övergick till annat<br />
material i samband med en omläggning <strong>av</strong> förvaltningen<br />
från fogdar till länsstyrelser. Men även efter<br />
I63o:.talet förekom sporadisk användning <strong>av</strong> <strong>medeltida</strong><br />
pergament, både på I64o-talet och senare.s<br />
Varje fogde förde en årlig huvudräkenskap för sitt<br />
fögderi. Till denna bifogades en jordebok som g<strong>av</strong><br />
normen för skatteuppbörden <strong>av</strong> de olika gårdarna,<br />
samt en tionderäkenskap som byggde på prästernas<br />
lokala tiondelängder för de olika socknarna. Gårdsfogden<br />
och slottsfogden förde utöver huvudräkenskapen<br />
även en rad andra räkenskaper. <strong>De</strong> viktigaste<br />
var mantalsregister för gårdens eller slottets personal,<br />
löningsregister över personalens löner, och<br />
förtäringsregister över livsmedelsförbrukningen.<br />
Till sin hjälp vid bokföringen hade fogden en<br />
skrivare. Ett särskilt <strong>av</strong>snitt i huvudräkenskapen<br />
med rubriken "tärepenningar" redovisade fogdens<br />
utgifter för löner, tjänsteresor och andra omkostnader.<br />
Här framgår att det ofta var fogdens skrivare<br />
som uppgjorde huvudräkenskapen och övriga räkenskaper,<br />
och att denna tillsammans med fogden<br />
I 57
Change language