Är incest acceptabelt? - Institutionen för lingvistik vid Göteborgs ...

Kandidatuppsats i Praktisk filosofi
Av: Thomas Hartvigsson
Handledare: Christian Munthe
Filosofiska institutionen
Göteborgs universitet
Är incest acceptabelt?

Innehåll
1 INLEDNING .............................................................................................................3
1.1 Bakgrund..................................................................................................................................................................3
1.1.1 Tidigare forskning.............................................................................................................................................4
1.2 Frågeställning ..........................................................................................................................................................5
1.2.1 Avgränsningar ...................................................................................................................................................6
1.2.2 Upplägg .............................................................................................................................................................6
2 INCESTUÖSA HANDLINGAR.................................................................................8
2.1 Det är omoraliskt med sex .....................................................................................................................................8
2.2 Respektargumentet.................................................................................................................................................8
2.3 Incest är dåligt för de inblandade ......................................................................................................................11
2.3.1 Samhällets attityder ........................................................................................................................................12
2.3.2 Familjeargument .............................................................................................................................................13
2.3.3 Maktargument .................................................................................................................................................16
2.4 Incest är, kort och gott, fel! .................................................................................................................................16
3 INCESTUÖS FAMILJEBILDNING.........................................................................19
3.1 Kärleksargument ..................................................................................................................................................19
3.2 Rollkonflikter.........................................................................................................................................................22
3.3 Det arvsgenetiska argumentet.............................................................................................................................23
3.4 Alliansargumentet.................................................................................................................................................26
4 INCESTLAGSTIFTNING........................................................................................28
4.1 Mekanismer för incestundvikande.....................................................................................................................30
4.2 Tillbaka till lagstiftningen....................................................................................................................................32
5 SAMMANFATTNING.............................................................................................33
6 REFERENSER.......................................................................................................34
6.1 Böcker och utredningar .......................................................................................................................................34
6.2 Artiklar...................................................................................................................................................................35
6.3 Internet ...................................................................................................................................................................35
6.3.1 Bloggar och forum..........................................................................................................................................36
6.4 Film och TV ...........................................................................................................................................................36
- 2 -

1 Inledning
När de flesta personer hör ordet incest reagerar de med ett instinktivt avståndstagande. Incest
associeras med barn som hålls inlåsta och som tvingas utstå grova sexuella övergrepp från de
personer som borde stå dem närmast. De som borde ha gett barnen säkerhet och en känsla av
trygghet utsätter dem istället för motsatsen. Tryggheten förbyts till skräck och de påtvingade
sexuella handlingarna ger men för livet.
Istället för den allmänt spridda bilden av incest kan man tänka sig en annan. Två personer
träffas och blir förälskade, de blir så småningom ett par och inleder ett sexuellt förhållande
med varandra. De båda håller på att planera sitt bröllop när de får reda på att de är syskon som
har adopterats bort till olika föräldrar och de har inte haft någon vetskap om den andres
existens. Hur ska paret förhålla sig till sin kärlek och sin nyfunna syskonrelation? Det verkar
vara orimligt att kräva att deras sexuella kärlek till varandra ska upphöra i ett slag och om den
inte gör det begår de då ett fel?
1.1 Bakgrund
Incest kallas ofta för det enda universella tabut och det är antagligen det enda fenomen som är
kategoriskt förbjudet i praktiskt taget alla kulturer. Det mest kända undantaget är i forntidens
Egypten då det var påbjudet att farao skulle gifta sig med sin egen syster för att bevara det
kungliga blodet.
Att det tas förgivet att incest är fel kan man inte minst se i den argumentation som förts av
vissa konservativa i frågan om homosexuella ska ha samma rättigheter som heterosexuella.
Den mest kända formuleringen av argumentet har getts i USA av senator Rick Santorum när
han förklarar varför homosexuella inte ska tillåtas ha sex med varandra.
[I]f the Supreme Court says that you have the right to consensual sex within your home, then you have the
right to bigamy, you have the right to polygamy, you have the right to incest, you have the right to adultery.
You have the right to anything. 1
Precis hur incestlagstiftningen ser ut varierar mellan länder både i avseende på vilka
relationer som klassificeras som incest och vad straffet är. Ofta beskrivs incest som ett
offerlöst brott, det vill säga att det inte finns någon förövare eller något offer men att brottet är
av en sådan art att det ändå bör straffas.
1 Rick Santorum citerad i Corvino s. 501

Den svenska sexuallagstiftningen säger att ”den som … har samlag med sitt eget barn eller
dess avkomling skall dömas för sexuellt umgänge med avkomling till fängelse i högst två år”
och ”[d]en som … har samlag med sitt helsyskon skall dömas för sexuellt umgänge med
syskon till fängelse högst ett år.” 2 Lagen gäller endast familjemedlemmar som är biologiskt
besläktade och som känner till sitt släktskap och lagstiftningen gäller dessutom bara
heterosexuellt vaginalt sex.
Eftersom det råder en närmast total konsensus kring incestförbudet kan man fråga sig varför
saken överhuvudtaget ska diskuteras. En anledning är att man bör undersöka sina etiska
attityder. Nya upptäckter kan leda till att vi måste ändra uppfattning i en fråga där vi tidigare
varit säkra på vår ståndpunkt. Det kan också vara så att våra etiska ståndpunkter bygger på
skäl som har varit men som inte längre är sanna, samhället förändras trots allt.
Just nu håller en sådan omvärdering på att ske i synen på sexualitet. Sexuella minoriteter
gör sina röster hörda och hävdar sitt berättigande. Homosexualitet har på några årtionden gått
från att vara en psykisk sjukdom till att vara en sexualitet som nästan alla accepterar.
Diskussionen kring incest har dessutom redan börjat även om den hittills mest förts på olika
bloggar och internetforum. 3
1.1.1 Tidigare forskning
När man letar efter filosofisk litteratur om incest så upptäcker man att den nästan är
obefintlig. En sökning på ”incest” på Philosopher’s index gav 58 träffar och en sökning på
”incest+ethics” gav 22 träffar. 4 Den litteratur som finns är heterogen och en stor del av den är
försök av biologer och antropologer att förklara varför incesttabut finns. En annan typ av
litteratur som finns är medicinsk-etisk och handlar om hur vårdpersonal ska bemöta personer
som blivit sexuellt utnyttjade eller våldtagna av familjemedlemmar.
Till sist finns också den typen av litteratur som försöker ge ett svar på om incestförbudet är
berättigat eller inte. I modern tid har jag bara lyckats hitta ett fåtal som har tagit upp frågan
för dess egen skull men vid sidan av dessa finns det också fall som diskuterar incest i
samband med andra frågeställningar. 5
2 SOU 2001:14 ss. 325-326
3 Familjeliv, Eyerouge, Sexualpolitik, Ethics Forum m.fl (se referenslista 6.3.1)
4 Båda sökningarna utfördes den 4 september 2008
5 Corvino och Baumrin

1.2 Frågeställning
Uppsatsens syfte är att undersöka om incestuösa handlingar mellan fria och samtyckande
individer är moraliskt acceptabla och om de inte är det svara på frågan vari felet består. Om
incest inte alltid kan sägas vara fel så kommer jag även att svara på när incestuösa handlingar
är acceptabla. Med bakgrund mot de svar som den moraliska diskussionen ger och den
senaste statliga utredningen om sexuallagstiftningen, SOU 2001:14, kommer jag även att
diskutera hur lagstiftningen rörande incest bör se ut.
Eftersom incestfrågan knappt har diskuterats så är det orimligt att betrakta mina slutsatser
som definitiva utan de bör snarare ses som ett led i en fortsatt etisk diskussion. På grund av att
frågan inte diskuterats så mycket kommer det att finnas aspekter som jag kommer att missa.
Med incest så menar man sexuella handlingar mellan vissa individer i samma familj. Det är
inte incest om två personer som sedan tidigare inte har ingått i samma familj har sex. Inte
heller om de skulle bilda en familj och ha sex med varandra skulle det vara incest. Det är
däremot incest om en förälder har sex med sitt barn eller om två syskon har sex med varandra.
När jag talar om incest så kommer jag bara att syfta på dessa två typer av relationer eftersom
de är de närmaste familjerelationer vi har och de bör omfattas av varje rimlig definition av
incest, dessutom så är den moraliska frågan starkast för dessa fall.
När man talar om incest så är det nödvändigt att skilja mellan social och biologisk incest där
den senare syftar på sexuella handlingar mellan biologiskt (genetiskt) besläktade individer
och social incest syftar på sexuella handlingar och relationer mellan personer som ingår i
samma sociala familjestruktur. Oftast överensstämmer de sociala relationerna och det
biologiska släktskapet men det rör sig om två olika typer av relationer och den skillnaden
aktualiseras när man diskuterar ingifta och adopterade familjemedlemmar.
Fortfarande är min frågeställning en aning vag eftersom det kan vara svårt att avgöra när en
person verkligen är förälder till ett barn och när två personer är syskon med varandra. Kalle
har en dotter på sju år. Han träffar en ny kvinna med en son som nyss flyttat hemifrån. Vilka
relationer har de fyra personerna till varandra? Det är orimligt att påstå att Kalle har en
föräldrarelation till den utflyttade sonen, det är också orimligt att påstå att sonen och Kalles
dotter har en syskonrelation. Däremot är det inte orimligt att påstå att Kalles nya kvinna får en
föräldrarelation till Kalles dotter om Kalle och kvinnan bestämmer sig för att flytta ihop. På
grund av den vagheten kommer jag endast att diskutera incest mellan personer som har starka
eller självklara sociala familjerelationer.
Min frågeställning är alltså om sexuella handlingar mellan fria och samtyckande individer
som har ett nära biologiskt släktskap eller en stark social syskon- eller förälder-barnrelation är

moraliskt acceptabla. Jag kommer även att svara på frågan när incest är fel och när det kan
accepteras.
Förutom den rent moraliska aspekten kommer jag även att utifrån den senaste utredningen
om sexuallagstiftningen och mina svar i moralfrågan att diskutera om det behövs ett juridiskt
förbud mot incest.
1.2.1 Avgränsningar
Den första avgränsningen har jag redan nämnt men jag upprepar den än en gång för att
undvika missförstånd. Den incest som jag diskuterar är sexuella handlingar och relationer
mellan fria och samtyckande individer och ska inte förväxlas med sexuella övergrepp på
minderåriga som begås av nära familjemedlemmar. Incest är något annat än sexuella
övergrepp och pedofili även om det ofta händer att de uppträder tillsammans. Det är
uppenbart att det är förkastligt att förgripa sig sexuellt mot ett barn och det är lika uppenbart
att det är än mer förkastligt om övergreppet begås av en person som står barnet nära. Det är
alltså viktigt att ha klart för sig att den fråga jag diskuterar inte har något att göra med
sexuella övergrepp eller pedofili.
Den andra avgränsningen är att jag uteslutande kommer att tala om sex mellan vuxna
personer. En sådan gräns är visserligen vag eftersom det rör sig om en mognadsprocess och
hur långt en person vid en viss ålder kommit i den processen skiftar från person till person
men jag tror inte att en sådan vaghet kommer påverka framställningen. Skälet till att jag väljer
att göra den här avgränsningen är för att slippa de problem som sexuella relationer mellan
vuxna och mer eller mindre vuxna barn för med sig samt för att slippa problematiken med
barnsexualitet överhuvudtaget och hur man ska se på lekar som ”leka doktor”.
Jag kommer inte heller att diskutera familjeinstitutionens vara eller inte vara utan jag
kommer att förutsätta att familjeinstitution finns och att den inte kommer att avskaffas inom
en överskådlig framtid. Om familjeinstitutionen inte fanns så skulle inte heller social incest
finnas eftersom det förutsätter existensen av en familj.
1.2.2 Upplägg
När man granskar de argument som förts fram i den etiska diskussionen om incest så märker
man att den ofta har förts på flera plan samtidigt. Ofta blandas de moraliska och de juridiska
diskussionerna ihop men det finns även exempel på när diskussionen om incestuöst sex
blandas samman med diskussionen om huruvida ett incestuöst par bör bilda familj.
För att förtydliga har jag valt att tydligt skilja frågan om incest är moraliskt acceptabelt från
frågan om det bör vara tillåtet enligt lagen. I den moraliska diskussionen har jag valt att skilja

mellan två typer av argument, de som bara handlar om incestuöst sex och de som handlar om
incestuösa familjebildningar. Ibland är min uppdelning tveksam då det finns vissa argument
som kan användas i båda de moraliska diskussionerna men jag kommer då att påpeka det i
behandlingen av argumentet.
I de moraliska diskussionerna har jag valt att ordna argumenten efter deras relevans,
argumentens placering beror på hur många typer av incest som de är relevanta för.
Exempelvis så har ett argument som är relevant för både social och biologisk incest företräde
framför ett argument som bara kan riktas mot den ena typen.
Vid sidan av den huvudregeln så finns det några undantag. Dessa undantag förekommer när
två argument hänger tätt ihop eller när ett argument är en förutsättning för ett senare
argument. Om ett argument är en förutsättning för ett annat argument tas det argumentet upp
först, som är fallet med argumentet ”sex är omoraliskt” som är en premiss i efterföljande
argument.
Det finns ytterliggare ett undantag och det är argumentet ”incest är, kort och gott, fel!” som
jag valt att placera sist bland de argument som riktas mot sexuella handlingar eftersom jag
uppfattar argumentet som en reträttposition man kan ta till om alla andra argument mot incest
misslyckas. Eftersom argumentet har karaktären av en reträttposition så är dess placering
självskriven.
Den som hoppas på en slutsats som att incest alltid eller med nödvändighet är fel kommer
att bli besviken. Av de argument som har förts fram så är det bara några få som skulle kunna
leda fram till ett moraliskt principiellt förbud mot incest, det vill säga att incest är fel på grund
av någon egenskap hos en incestuös relation, men inte ens dessa verkar kunna leda till att alla
fall av incest är fel.
När jag senare i uppsatsen använder ordet incest kommer jag att mena social incest om jag
inte uttryckligen säger något annat eller om det klart framgår av sammanhanget. För att det
ska bli tydligare framgå vad jag diskuterar kommer jag att tala om personer och
familjerelationer när det gäller social incest och individer och släktskap för biologisk incest.
Något undantag görs när jag refererar en annan persons åsikt.

2 Incestuösa handlingar
2.1 Det är omoraliskt med sex
När Thomas av Aquino i Summa Theologica skriver om incest så är hans frågeställning om
incest är en form av lust. Anledningen till att han formulerar sig på det sättet är att han anser
att felet med sex är att det är ett uttryck för lasten lust. Det enda sex som Aquino anser är
moraliskt berättigat är sex som sker mellan äkta makar och som kan leda till reproduktion.
Anledningen till att allt annat sex är fel, är enligt Aquino, att ”the emission of semen ought
to be so ordered that it will result in both the production of the proper offspring and in the
upbringing of this offspring.” 6 Allt sex som inte syftar till att generera avkomma är alltså fel
men det är också fel att låta ett barn växa upp utan att få en god uppfostran. Enligt Aquino är
människan inte skapad på ett sådant sätt att kvinnan kan ta hand om barnet helt själv som
honor hos vissa andra arter. Därför behöver hon en man vid sin sida.
I sig fördömer argumentet inte incest mer än någon annan utomäktenskaplig sexuell
handling eller sexuell handling som inte syftar till reproduktion. Incest är vidare moraliskt
acceptabelt om det syftar till avkomma och sker inom ett äktenskap och om det incestuösa
sexet inte gör det så är det moraliska felet inte större än för utomäktenskapligt sex eller icke-
reproduktivt sex som onani.
Man kan tycka att Aquinos resonemang är en aning föråldrat och dessutom helt fel men
faktum är att väldigt många idag verkar dela hans uppfattning, inte minst den katolska kyrkan.
Jag ska inte här gå närmare in på hans argumentation eller avgöra om hans slutsats är hållbar
utan jag nöjer mig med att konstatera att han hade den åsikten och att den spelar en avgörande
roll för nästa argument.
2.2 Respektargumentet
Thomas av Aquino ansåg inte att incestuösa handlingar kunde vara moraliskt tillåtna men
hans avoga inställning till sex räcker som sagt inte till för att kunna motivera en felaktighet
för alla fall av incest, i Summa Theologica anför han därför ytterliggare argument specifikt
riktade mot incest. Han skriver att incest är fel
[…] because man naturally owes a certain respect to his parents and therefore to his other blood relations,
who are descended in near degree from the same parents 7 […] [and] it is evident that in venereal acts there is
6 Thomas av Aquino citerad i Baker s.5 efter hans On the Truth of the Catholic Faith, Book 3: Providence, pt. 1,
trans. Vernon J. Burke (New York: Doubleday, 1956).
7 Aquino skiljer inte mellan biologiskt släktskap och sociala familjerelationer utan argumenterar att de alltid
sammanfaller eftersom den senare är beroende av den förra.

a certain shamefulness inconsistent with respect, wherefore men are ashamed of them. Wherefore it is
unseemly that such persons should be united in venereal intercourse. 8
I argumentet kombineras åsikterna att lustfyllt sex är något omoraliskt 9 och idén att barn är
skyldiga sina föräldrar respekt och tanken att man inte respekterar någon om man får dem att
handla skamligt. För att argumentet även ska omfatta sexuella handlingar som syftar till
reproduktion som sker inom ett äktenskap så måste skammen som finns i ickeaccepterbara
sexuella handlingar även finnas i de accepterbara sexuella handlingarna. För att få Aquinos
argument att gå ihop så tolkar jag det som att alla lustfyllda sexuella handlingar i sig är
felaktiga men att den felaktigheten kan trumfas av det större goda i att mänskligheten förökar
sig (på rätt sätt) men att mänsklighetens fortplantning inte är ett tillräckligt stort gott för att
lustfyllda sexuella handlingar och bristande respekt, tillsammans, ska kunna accepteras.
Om man accepterar premissen att lustfyllt sex är omoraliskt, så verkar argumentet hållbart.
Visserligen är det rimligt att alla människor bör visas respekt fram till dess att de visar att de
inte förtjänar den. Men den relation man har till sina föräldrar skiljer sig från den relation man
har till alla andra personer. Goda föräldrar ger mycket till sina barn och åtminstone fram till
dess att barnen är redo att ta eget ansvar för sina liv bör föräldrarna spela en avgörande roll
för vad barnen gör. Om föräldrarna uppfostrar barnet på ett bra sätt så är barnet skyldigt att
lyda föräldrarna och bör även efter det att det blivit autonomt hysa tacksamhet gentemot sina
föräldrar och bör därmed inte handla så att föräldrarna hamnar i en skamfull position.
Argumentet tillåter inte sex mellan förälder och barn, däremot så är det inte självklart att
argumentet inte accepterar sex mellan syskon även om Aquino hävdar att sådana sexuella
förbindelser är fel eftersom den respekt ett barn ska visa för sina föräldrar överförs genom
föräldrarna till andra familjemedlemmar. Den överförda respekten borde vara beroende av en
egenskap i den relation som råder mellan föräldrarna och de andra familjemedlemmarna. Den
rimligaste kandidaten jag kan tänka mig till den egenskapen är den kärlek som föräldrar bör
hysa till barnets syskon och andra familjemedlemmar. Om barnet inte har sex med sina
syskon så respekterar barnet sina föräldrar och deras kärlek till andra.
Om den överförda respekten är beroende av föräldrarnas kärlek så innebär det att ett barn
inte begår något moraliskt fel om det har sex med en familjemedlem som föräldrarna inte
älskar.
8 Aquino, Thomas; Summa Theologiae II-II, 154, 9
9 En åsikt som Aquino ärvt av Aristoteles är att människor skäms för moraliskt klandervärt beteende och när
Aquino säger att sexuella handlingar har en viss ”shamefulness” så menar han att de är moraliskt felaktiga.

En annan invändning man kan rikta mot argumentet är att barnens respekt för föräldrarna
inte är ovillkorlig. Om föräldrarna inte uppfyller de plikter som ett föräldraskap för med sig
eller om de utan en hållbar anledning tar avstånd från sitt barn så förtjänar de inte barnets
respekt. Barnet skulle då inte begå något fel om det har sex med något av sina syskon även
om föräldrarna älskar det syskonet, inte heller skulle barnet begå något fel om det under
sådana omständigheter hade sex med någon av sina föräldrar. 10
En variant på Aquinos respektargument kan man hitta i Catholic Enyclopedia. 11 I den kan
man läsa att
[t]he particular deformity of incest comes not merely from the violation of the virtue of chastity, but also
from the offence against the mingled affection and reverence with which parents and, proportionately, other
relatives should be regarded. 12
Encyklopedins formulering skiljer sig en aning från Aquinos. Den säger inte att sexuella
handlingar är fel utan att sexuell avhållsamhet är en dygd. Dessutom är encyklopedins
argument mångtydigt. Det kan tolkas så att det blir identiskt med Aquinos argument men det
kan också tolkas som att det är två olika argument mot incest; att incest är fel för att det är en
sexuell handling och att incest är oförenligt med respekten ett barn ska hysa för sina föräldrar
oavsett om sex är fel eller inte. Olyckligtvis för den senare tolkningen så kan jag inte se hur
ett lyckat argument kan konstrueras utifrån encyklopedin. I artikeln ”Parents” så står det att
ett barn brister i respekt gentemot sina föräldrar om det
habitually exhibit towards their parents a heartless demeanour, or […] fail to succour them in serious need,
either bodily or spiritual, or who neglect to carry out the provisions of their last will and testament in so far
as the amount devised will permit. It is not merely the external bearing which has to be governed. The
inward sentiment of affection must be deepseated. 13
Eller om barnet
10
Däremot kan man undra om det finns ett barn som skulle vilja ha ett såpass intimt förhållande, som ett sexuellt
förhållande är, med en sådan förälder.
11
Catholic Encyclopedia skrevs under början av 1900-talet i USA för att sammanställa och sammanfatta vad den
katolska kyrkan gör, har gjort, vad den har för ståndpunkter i olika frågor och mycket mer på ett ställe. 1997
lades encyklopedin upp på Internet och finns tillgänglig via en mängd hemsidor. www.newadvent.org/cathen
2008-11-28
12
“Incest” i Catholic Encyclopedia
13 ”Parents” i Catholic Encyclopedia

[s]trike[s] their parents, or even raise their hands to do so, or […] give them well-founded reason for great
sorrow. The same is to be said of those who put their parents in a violent rage, who curse them or revile
them, or refuse to recognize them. 14
Jag kan bara se att barnet, genom incest, skulle kunna bryta två av sina respektplikter mot
sina föräldrar och det är om föräldrarna antingen skulle bli ledsna eller arga över den
incestuösa handlingen. I båda fallen är det rimligt att ställa som krav på föräldrarnas känslor
att de ska vara berättigade och om incest inte är fel så finns det ingen acceptabel anledning för
dem att vara ledsna eller arga. Om barnet dessutom har sex med sina föräldrar så borde dessa
föräldrar varken bli ledsna eller arga.
För att respektargumentet ska vara framgångsrikt så måste den till synes föråldrade
premissen att sex i sig är något moraliskt dåligt vara sann men inte ens då är alla incestuösa
handlingar fel. Sex mellan familjemedlemmar då föräldrarna inte har uppfyllt sina plikter mot
ett av barnen som är inblandat eller om ett av de inblandade barnen inte är älskat av sina
föräldrar är inte fel.
2.3 Incest är dåligt för de inblandade
Det vanligaste argumentet på Internet, vid sidan av det arvsgenetiska argumentet, går ut på att
incest är dåligt för de inblandade. Det finns många olika namn på argumentet som det
psykosociala 15 eller familjeargumentet. Det går inte att diskutera alla varianter som ett
argument eftersom det finns många exempel på handlingar som är dåliga för de som utför
dem men som ändå inte är moraliskt felaktiga, till exempel om en tondöv person bestämmer
sig för att lära sig spela blockflöjt och spenderar mycket pengar på att anlita olika lärare utan
att bli särskilt mycket bättre. Av den anledningen kommer jag att diskutera ett antal varianter
på argumentet.
Den tidigaste varianten, som jag hittat, på argumentet är Thomas av Aquinos variant när han
skriver att incest är fel eftersom
[…] blood relations must needs live in close touch with one another. Wherefore if they were not debarred
from venereal union, opportunities of venereal intercourse would be very frequent and thus men's minds
would be enervated by lust. Hence in the Old Law [Lev. 18 the prohibition was apparently directed specially
to those persons who must needs live together. 16
14 Delaney 1911
15 Eyerouge
16 Aquino, Summa Theologicae II-II, 154, 9

Aquinos argument liknar hans respektargument i det avseendet att han använder sig av sin
moraliska ståndpunkt att lustfyllt sex är något omoraliskt som premiss för sitt argument. I det
här fallet tror jag emellertid inte att det är en nödvändig premiss, det finns nog ingen som
skulle vilja ha ett samhälle befolkat av sexgalningar.
Nu spelar det ingen roll om den premissen är nödvändig eller inte för argumentet eftersom
den andra premissen uppenbart är falsk. Människor som lever tillsammans och som har
sexuella förhållanden, som ingen av de inblandade anser att det är något moraliskt fel på, blir
inte så uppslukade av sex att de slutar fungera eller tänka på andra saker. Det finns många
äktenskap och samboförhållanden som tydligt visar det.
2.3.1 Samhällets attityder
Ytterliggare ett skäl för att incestuösa handlingar är dåligt för de personer som är inblandade i
dem är omgivningens reaktioner. Om utomstående får reda på en incestuös relation kommer
paret på grund av det starka fördömandet att få problem med sina relationer till utomstående.
I dokumentären ”Förbjuden kärlek” berättar ett tyskt par om att de på grund av sin biologiskt
incestuösa relation blir trakasserade av grannar och får hatbrev skickade till sig. De har även
haft problem med myndigheter och de har förlorat vårdnaden om fyra barn, som de fått
tillsammans, på grund av sin sexuella relation.
Argumentet utgör inte någon principiell invändning mot incest men det utgör ett reellt
problem för incestuösa par. Samma invändning hade för några år sedan och kan fortfarande
på sina håll riktas mot homosexuella men det finns en relevant skillnad. För homosexuella
handlar det om att hela deras sexualitet stigmatiseras och om de homosexuella tog hänsyn till
argumentet skulle de aldrig fått uttrycka sin sexualitet. Det finns inga belägg för att det finns
en speciell incestsexualitet och att vissa personer är oförmögna att bli sexuellt attraherade av
andra personer än medlemmarna i deras egen familj. För att undvika att utsätta sig själv och
objektet för attraktionen för samhällets fördömande bör någon som känner sig attraherad av
en familjemedlem undvika en sexuell relation med den personen om det kan leda till upptäckt.
En förlängning av det föregående argumentet är att de som är inblandade i ett incestuöst
förhållande kan ha internaliserat allmänhetens förbud av incest. Om de har gjort det kan de,
på grund av internaliseringen, må dåligt av sitt förhållande. Om någon mår dåligt i ett
förhållande så tenderar det att gå ut över förhållandet som då kan bli ett dåligt förhållande.
. Argumentet kan vara relevant för fler incestuösa fall än det tidigare attitydargumentet
eftersom en internalisering av en negativ attityd mot incest kommer att vara verksam även i

förhållanden som ingen utomstående får kännedom om. Däremot är det inte säkert att de
inblandade verkligen har internaliserat ett incestförbud eller att de på vägen kan ha kommit
över eventuella tveksamheter som de hade när de var på väg att inleda förhållandet.
2.3.2 Familjeargument
Eftersom incest är sex mellan vissa familjemedlemmar så är det inte orimligt att anta att det är
någonting i familjerelationen eller i familjens funktion som inte fungerar särskilt bra med sex.
Jerome Neu har två förslag som han presenterar i en diskussion om sexuella handlingar
mellan far och dotter. Det första är att deras handlande kommer skada en tredje part mot
vilken de båda har vissa förpliktelser och det är dotterns mamma. 17 Hans andra förslag är att
om en incestuös relation misslyckas så kan det även förstöra den familjerelation som råder
mellan de inblandade. 18 Gerard Hughes anser att incest är fel på grund av det hotar familjen
som är viktig eftersom den konstituerar en stor del av vårt välbefinnande. 19 Jeffrey Sebo är
inne på en liknande tanke när han skriver att ”incest is immoral because it undermines the
family, the emotional center of the individual”. 20
Den enda person som gjort ett allvarligt försök att bemöta familjeargumentet är Sebo men
problemet med hans försök är att det är oklart vad han diskuterar för fråga. För det första så är
det oklart om han diskuterar hur enskilda incestuösa par bör förhålla sig till sin sexuella
attraktion eller om han diskuterar en samhällelig policy. För det andra så verkar han inte
acceptera en slutsats som att incest oftast är fel utan han diskuterar vilka krav som kan ställas
på våra andra moraliska ståndpunkter om vi vill motivera ett kategoriskt incestförbud utifrån
familjeargumentet.
Tanken bakom argumentet är som sagt att familjen spelar en viktig roll för de ingående
individernas välbefinnande. Dels så har de flesta av oss glädje av våra relationer med enskilda
familjemedlemmar men familjen som struktur och helhet erbjuder något ytterliggare utöver de
enskilda relationerna och kan inte reduceras ner till enbart dem. Familjen som organisation
erbjuder ett kontinuerligt känslomässigt stöd till sina medlemmar och familjemedlemmarna
bör hjälpa och stötta varandra.
Sebos första argument mot familjeargumentet är ett exempel som påminner om det jag
presenterade i min inledning. Två personer träffar varandra och börjar ha sex och efter ett tag
upptäcker de att de är biologiskt besläktade. Sebo tar emellertid sitt exempel lite längre och
17 Neu s.168
18 Neu s.169 och se nästa avsnitt för en uttolkning av argumentet
19 Hughes s.65
20 Sebo s.49

låter dessutom paret gifta sig och få barn innan de upptäcker sitt släktskap. Sedan undrar han
vad som underminerar familjen mest, att de accepterar sitt biologiska släktskap, skiljer sig och
förnekar sin kärlek eller om de fortsätter vara ett par som tar hand om sitt barn.
Sebos motargument träffar inte sitt mål. Hans misstag är att han inte skiljer mellan biologisk
och social incest och hans argument gäller biologisk och inte social incest vilket
familjeargumentet vänder sig mot.
Sebos andra motargument är en aning oklart och beror på hans speciella formulering av
argumentet enligt vilket familjen är individens känslomässiga centrum. Enligt honom kräver
det att vi drar en strikt gräns mellan familjära och andra relationer och att en sådan gräns är
omöjlig att dra och att vi har fler viktiga relationer än bara familjerelationerna. Mot Sebo kan
man hävda att de allra flesta av oss har en väldigt klar bild av vilka människor som ingår i
familjen och vilka som inte gör det, låt vara att det kan finnas vissa gränsfall. Sedan har Sebo
rätt i att det finns andra relationer som är viktiga för oss än våra familjerelationer men det
minskar inte familjens betydelse. Det kan även vara fel att förstöra andra viktiga relationer
som vänskapsrelationer.
Sebo anför ett exempel för att visa på andra situationer när vi accepterar att människor
riskerar viktiga relationer för en kärleksrelation. Två stycken grannbarn, Chris och Donna, blir
attraherade av varandra. De vet att ett sexuellt förhållande skulle kunna riskera deras vänskap
men trots att den är viktig för dem så bestämmer de sig för att bli ett par.
Det finns emellertid en viktig skillnad mellan ett vänskapsförhållande och ett
familjeförhållande. Vänskapsförhållandet involverar endast de två som är vänner men för att
en sexuell handling ska kunna bli incestuös så måste familjen bestå av minst tre personer.
Visserligen kan ett vänskapsförhållande ingå i en mängd vänskapsförhållanden som binder
samman en grupp men två personers vänskap är sällan lika intimt sammanbundna som en
familjs relationer är till varandra. Ett mer rättvisande exempel hade varit om en person blir
attraherad en sin väns partner och om den personen väljer att agera efter sin attraktion så finns
det en stor risk för att vänskapsförhållandet går förlorat.
Det finns dessutom ytterliggare relevanta skillnader mellan familj och vänner. Man har bara
en familj medan vänner har man fler av och ofta har man även olika grupper med vänner som
är relativt oberoende av varandra. Familj och vänner kan på många sätt ha överlappande
funktioner vad det gäller en persons välbefinnande men det är inte orimligt att tänka sig att de
även fyller olika funktioner och om man bara har en familj är det värre att riskera den än ett
vänskapsförhållande för ett sexuellt förhållande.

Eftersom en familjs relationer till varandra är så tätt sammanlänkade är Sebos tredje
invändning mot familjeargumentet något mer relevant. Om man skadar en familjerelation så
kommer det att spilla över och påverka även de andra familjerelationerna och det påminner
därför om de problem som kan uppkomma när man blandar andra typer av relationer som
privata och professionella sådana. Sebo accepterar att det kan vara en dålig idé att både ha ett
yrkesmässigt förhållande och ett sexuellt förhållande men säger att yrkesförhållanden kan ta
slut och då finns det inget hinder för ett sexuellt förhållande. Sedan överför han den tanken till
en familj. När barnen flyttat hemifrån och blivit oberoende så har familjens viktigaste roll
blivit överspelad och familjerelationen är inte längre lika viktig. Visserligen spelar familjen
kanske inte en lika stor roll men det betyder på intet sätt att relationen är försvunnen eller att
den inte spelar någon stor roll. För de allra flesta slutar familjen aldrig att vara en av de
viktigaste delarna i livet.
Sebos sista argument mot incest är att
We simply do not prevent people who care for each other from having sex, even though we know that it
may turn out badly for them. Yes, it is unfortunate when people take a chance and it ends up hurting them,
but it is not immoral. It is just a fact of life, and part of what makes romance so exciting and scary and
rewarding in the first place. 21
Här blir Sebos oklara frågeställning påtaglig eftersom han verkar tala om en policyfråga och
inte om hur individer bör handla. Han verkar även lägga en starkare betydelse i ordet moral än
vad frågan ”hur bör vi handla?” implicerar. Dessutom har han fel. Om vi tror att en person
kommer råka tillräckligt illa ut på grund av sitt handlande så har man en moralisk skyldighet
att få den personen på bättre tankar.
Sebo har rätt i att familjeargumentet inte medför att incest är kategoriskt fel. I en
dysfunktionell familj så bidrar familjen inte till medlemmarnas ökade välbefinnande utan
tvärtom och om två personer i familjen skulle kunna förbättra sin situation genom att inleda
ett sexuellt förhållande finns det ingen anledning för dem att inleda ett sådant förhållande om
det inte finns en möjlighet att familjen kommer att bli funktionell. Det är också en sådan tes
som Arundhati Roy driver i boken God of Small Things där två stycken tvillingar upplever att
den enda känslomässiga stabilitet de har är i varandra och att ett sexuellt förhållande stärker
deras relation ytterliggare. Det sexuella förhållandet blir en ersättning för en fungerande
familj.
21 Sebo s.52

Incest kan likaså vara acceptabelt om det inte finns någon tredje part som kan bli sårad och
om familjerelationen inte är så stark att något alltför viktigt riskeras av ett sexuellt
förhållande.
2.3.3 Maktargument
När Jerome Neu diskuterar incest mellan far och dotter så skriver han att ytterliggare en faktor
som får ett incestuöst förhållande att vara ”worse than merely odd or disagreable” 22 och det är
den sneda maktfördelning som kan förväntas råda mellan de två inblandade i förhållandet.
Neu tänker sig att om fadern närmar sig dottern med ett sexuellt intresse kan dotterns
avvisande tolkas som ett avvisande på fler plan än enbart det sexuella. Neu gör sedan
paralleller mellan det incestuösa förhållandet och ett sexuellt förhållande mellan en chef och
dennes sekreterare och en lärare och en student. Som jag förstår Neus argument är det en
sammanblandning av två argument, dels en variant på familjeargumentet; en misslyckad
sexuell relation kan förstöra de inblandades familjerelation och argumentet att ett sexuellt
förhållande mellan förälder och barn kan innehålla en omoralisk maktfördelning.
Eftersom jag redan tagit upp familjeargumentet så finns det ingen anledning att gå in på den
tolkningen igen. När ett barn växer upp så är dess relation till föräldrarna ytterst ojämlik
eftersom barnet på många sätt är beroende av sina föräldrar. Även efter att barnet flyttat
hemifrån sina föräldrar kan deras beroende finnas kvar på olika sätt.
Nästan alla förhållanden har någon form av maktojämlikhet och även om det bör undvikas
så går det inte att göra fullt ut. I ett förhållande kan en part tjäna mer pengar än den andra
vilket gör den första parten starkare än den andra. Ojämlikheten kan också bestå i skillnader i
karaktärsdrag så som att den ena parten är mer karismatisk eller har mer bestämda åsikter än
den andra och därmed får sin vilja igenom oftare. Om en feministisk analys av samhället är
riktig så är dessutom alla heterosexuella förhållanden påtagligt ojämlika med avseende på
makt av strukturella skäl.
För att maktfördelningen inte ska bli allt för stor eller för att barnets autonomi inte ska bli
kränkt bör barnet ha frigjort sig ordentligt från den förälder som attraktionen gäller innan ett
sexuellt förhållande inleds.
2.4 Incest är, kort och gott, fel!
Det sista argument som Jerome Neu presenterar mot incest är att incest, kort och gott, är fel.
Om sina tidigare argument skriver han att ”perhaps this sort of calculation of consequences is
22 Neu s.169

wrongheaded (or really illuminates one special aspect of our question).” 23 Han föreslår sedan
att en konsekventialistisk etik behöver kompletteras och ta hänsyn till andra faktorer som rör
sättet som vi lever på och ideala förhållanden. Han jämför med vänskapsförhållanden; man får
inte förråda en vän av den enkla anledningen att man inte är vän med den personen då. Vissa
handlingar är inkompatibla med vissa relationer även om man inte kan visa att en sådan
handling får dåliga konsekvenser. Han jämför också med kärleksförhållanden där tillit är
viktigt, i sådana kan det vara lika illa att överväga argument för om man ska visa tillit eller
inte som att inte visa tillit alls eftersom man med sitt övervägande visar att man inte litar på
den andre.
Neu säger att det kan vara så att incesttabut utgör ett essentiellt inslag i den mänskliga
tillvaron även om man inte kan rättfärdiga tabut inom ramen för en moralisk tradition som
utilitarismen. Han säger att det inte är någon slump att ett incestförbud återfinns inom
samtliga kända kulturer och att förbudet inte är irrationellt även om man inte kan ange några
skäl för det.
Neus argument medför visserligen ett absolut förbud mot incest men dess hållbarhet är
problematisk. Om Neu har rätt och incest är kategoriskt fel men inga argument kan ges för det
så ifrågasätter det en av grunderna för den tillämpade etiken. The Minimum Conception of
Morality 24 säger att alla fall ska behandlas lika om inte en relevant skillnad föreligger. Om
man inte kan påvisa att det finns någon relevant skillnad mellan alla fall av incest och andra
sexuella handlingar som tillåts så finns det heller inget moraliskt förbud mot incest. Neus
förslag verkar vara att man ska göra ett undantag för incest och inte inkludera fenomenet i en
traditionell moralisk analys.
Neu verkar inte vilja ge upp det traditionella sättet att bedriva etik men är beredd att medge
ett undantag men vad hindrar att man accepterar fler undantag? Att incest är det enda
universella tabut skulle kunna vara ett skäl för det men när man synar incestförbudet närmare
så visar det sig att det inte finns ett universellt tabu utan att dess utformning skiftar mellan
olika kulturer. I Egypten uppmanades farao att gifta sig med sin syster och i Inkariket gifte sig
adeln med sina släktingar. Corvino ger ett annat exempel på vad som skulle kunna utgöra ett
undantag från förbudet när han skriver ”One example is the Etoro of New Guinea, where
23 Neu s.174
24 Se Rachels och Rachels kap. 1. The Minimum Conception har även andra namn men det viktiga är att den
innehåller minsta gemensamma nämnare för de vanligaste etiska teorierna.

young males fellate older males (often relatives) in the belief that ingesting the latter’s semen
is necessary for maturation.” 25
Ett annat exempel finns på
certain Pacific islands where matrilineal descent (i.e. descent traced through females) is practised, a father is
not deemed to be related to the children of his wife; it is then theoretically impossible for a father to commit
incest with his daughter, who is not a kinswoman. 26
Inget av exemplen verkar emellertid vara särskilt tunga invändningar mot Neus argument
även om de givetvis problematiserar frågan. Jag tror att den bästa invändning mot Neus
argument är att ett incesttabu har varit berättigat men att det inte längre är det. Många av de
argument som presenteras i uppsatsen har kontexter i vilka de är berättigade, men dessa är
inte längre aktuella.
25
Corvino s.529 Mot exemplet kan man invända att handlingen inte är sexuell utan är en pedagogisk handling
som är en viktig del i unga pojkars uppfostran.
26
Nobel s.64 Men även i det här fallet är det oklart om det rör sig om ett undantag från incesttabut eftersom den
biologiska fadern inte är far till flickan i någon social mening.

3 Incestuös familjebildning
3.1 Kärleksargument
I Homo Faber så låter Max Frisch bokens huvudperson, en medelålders ingenjör vid namn
Walter Faber, träffa en ung kvinna på en båtkryssning. De båda inleder en kärleksrelation
under en bilresa genom Europa. Mot slutet av den resan visar sig den unga kvinnan vara
Walters dotter. Innan man får reda på det överraskande släktskapet så har man fått veta att
Walter i sin ungdom lämnat sin dåvarande kärlek trots att hon då var gravid. Han lämnade
henne i tron att hon skulle utföra abort. Ur Frischs bok kan man utläsa två förklaringar till
varför Walter blir förälskad i sin biologiska dotter. Den första anledningen är att han noterar
en likhet mellan dottern och hennes mor och att han projicerar kärleken till modern på dottern.
Den andra tolkningen är att han undermedvetet känner igen henne som sin egen dotter och att
det väcker känslor inom honom som han aldrig känt förut. Det närmaste han har kommit
sådana känslor är till andra kvinnor och därför förväxlar han faderskärleken med en romantisk
kärlek.
Frisch sätter fingret på en föreställning vi har om kärlek. De allra flesta skulle säga att de
älskar både sin familj och sin partner men att det rör sig om olika typer av kärlek. Väldigt
många skulle nog också påstå att de även älskar sina vänner men att det rör sig om
ytterliggare en kärleksvariant. Det som skiljer familjekärleken från den romantiska kärleken
är om inte annat den sexuella attraktion som finns mellan romantiskt älskande. Eftersom
familjekärleken inte har en sexuell dimension och den romantiska kärleken har det så verkar
det röra sig om två inkompatibla typer av kärlek. Det är möjligt att det rör sig om olika typer
av kärlek men det är inte nödvändigt att de olika typerna av kärlek har den sexuella laddning
som de oftast har. Den grund de flesta har för trosföreställningen att familjekärleken saknar en
sexuell dimension är att de inte upplever någon sexuell attraktion till sina familjemedlemmar
och att ingen uttrycker att de upplever en sådan attraktion.
Det finns stark empirisk evidens för att det är extremt ovanligt att människor känner sig
sexuellt attraherade av personer som de växt upp med. Om två personer umgåtts med
varandra innan de fyllt sex år är det ytterst ovanligt att de kommer att bli sexuellt attraherade
av varandra senare i livet. 27 Det är alltså sällsynt att familjemedlemmar är ömsesidigt
attraherade av varandra då åtminstone en person varit under sex år då bekantskapen inleddes
men det är ingen omöjlighet och det verkar därför vara möjligt att uppleva en familjekärlek
27 Se ”Mekanismer för incestundvikande” för en genomgång av empirin

med en sexuell dimension. Familjekärleken är alltså inte inkompatibel med sex och alltså inte
heller, av den anledningen, med en romantisk kärlek.
Frisch förklaringar av Walters kärlek till sin dotter är inte desamma som den
kärleksinvändning jag nyss tog upp. Frischs tes är att Walter missuppfattar sina känslor, att
hans romantiska känslor för sin dotter inte är autentiska.
Tanken bakom ett sådant argument måste vara att kärleksförhållanden kräver autentisk
kärlek annars så är det inte ett sant kärleksförhållande utan något annat. Ytterst få skulle
acceptera en kärlekspartner sa till dem att de tror att de älskar dem men att de inte kan vara
säkra på att känslan de upplever verkligen är känslan de har istället för att säga att de älskar
dem. Problemet med känslor är att ingen utom den som upplever känslan kan säga vilken
känslan är även om omgivningen kan göra kvalificerade gissningar utifrån vad den kännande
personen säger och gör.
Osäkerheten är i de flesta fall inget problem men om det rör sig om två närbesläktade
känslor som två olika typer av kärlek kan det vara avgörande för relationens autencitet att de
känslor man upplever verkligen är de känslor man har.
En väldigt enkel lösning på problemet är om en person som upplever en romantisk kärlek
till en familjemedlem också upplever familjekärlek till densamme och om känslorna upplevs
som separata. Då kan de båda känslorna inte misstas för varandra och den osäkerhetsfaktorn
har eliminerats. Det kan emellertid vara så att de två kärlekarna inte upplevs separat utan som
en känsla och då finns problemet. Eftersom incestuösa förälskelser är ett väldigt speciellt fall
kan det vara så att båda parterna accepterar den kärlekskänsla som den andre upplever utan att
det är klart om den är en familjekärlek med sexuell attraktion eller en romantisk kärlek,
möjligtvis blandad med familjekärlek
Frischs andra förklaring till Walters beteende är fortfarande också möjlig, att Walter
projicerar sina känslor för sin före detta flickvän på deras gemensamma barn.
Det går inte, utifrån hur en känsla upplevs, att konstatera om den är projicerad eller inte,
utan yttre omständigheter måste undersökas. I Walters fall så handlar det om hans relation till
sin före detta flickvän och de likheter som han, till att börja med omedvetet, lägger märke till
mellan dottern och hennes mor. När man talar om projicerad kärlek så är det ett problem att
människor tenderar att bli attraherade av samma typ av personer och om mor och dotter är
lika varandra i ”rätt” avseenden så behöver kärleken inte vara mer projicerad än om objektet
för kärleken varit en annan kvinna med samma egenskaper, och det finns ingen anledning till
att anta att projicerad kärlek skulle vara vanligare för incestuösa kärleksförhållanden än för
andra. Problemet, hur man kan vara säker på att den romantiska kärlek man upplever för en

person inte är projicerad, kan inte lösas inom ramen för den här uppsatsen och jag lämnar
därför frågan den frågan här.
Hittills har min diskussion endast rört kärlek mellan personer som ingår i samma sociala
familj och som känner till sin relation till varandra. I Homo Faber så handlar det om en
kärleksrelation mellan två biologiskt besläktade individer som inte är medvetna om sitt
släktskap. Vad gäller den första tolkningen, att Walter misstar sig på vilka hans känslor är,
krävs att ytterliggare två premisser är sanna och det är att människor omedvetet kan
identifiera andra människor som genetiskt besläktade och att en sådan omedveten kunskap ger
upphov till familjekärlek.
Den första premissen har ett visst fog för sig då det har visats att människor precis som
andra däggdjur har en förmåga att via lukt identifiera andra individer av samma art som nära
släkt även om den förmågan är relativt outvecklad hos människor och det är oklart hur stor
roll den spelar för valet av partner. Den andra premissens hållbarhet är däremot osäkrare och
så vitt jag har kunnat utröna finns ingen empiri i frågan.
Liknande fall finns däremot dokumenterade och i dokumentären ”Förbjuden syskonkärlek”
får man träffa ett antal personer som sökt efter förlorade familjemedlemmar och när de väl
hittat dem utvecklat en romantisk kärlek till dem. På Internet finns en stödsida för par som
råkat ut för fenomenet som de kallar genetisk sexuell attraktion (GSA). I en artikel på
hemsidan så står det att GSA har uppmärksammats av professionella som arbetar med
adoptivbarn som söker efter förlorade familjemedlemmar. 28
Alla fall i dokumentären har några gemensamma nämnare som skiljer dem från Walters fall.
Någon person har alltid letat efter förlorade familjemedlemmar och de har känt till sitt
släktskap innan de träffas för första gången. Alla talar också om att de inte ser objektet för sin
kärlek som familjemedlemmar utan som en kärlekspartner.
Precis vad de menar är oklart. Att de inte känner samma sak för sina kärleksobjekt som för
resten av sina familjemedlemmar är uppenbart eftersom de är sexuellt attraherade av dem och
inte av resten av sina familjemedlemmar. En möjlig förklaring till deras känslor är, förutom
Frischs förslag, att de känner en inre press att känna något för sina nyfunna
familjemedlemmar och att de när de träffar dem inte känner av den vanliga spärren mot
sexuell attraktion och ser en potentiell partner framför sig och att det väcker erotiska känslor.
28 Greenberg s.2

Jag ser inget sätt att besvara frågan om huruvida biologiskt besläktade individer kan känna
eller i ett visst fall känner en autentisk romantisk kärlek för varandra och alla försök till svar
blir lösa spekulationer.
Kärleksargumentet talar inte mot att två individer som i vuxen ålder fått reda på sitt
biologiska släktskap ska ha ett sexuellt förhållande, utan säger att ett kärleksförhållande
mellan två sådana individer kanske inte är autentisk, bygger på rätt sorts kärlek.
I filmen Lone Star presenterar John Sayles en historia som, i alla incestrelevanta avseenden,
liknar om Homo Faber men i den tar Sayles, till skillnad från Frisch, ställning. I filmen säger
en karaktär att vi själva bestämmer hur stor roll vi låter biologin spela i våra liv.
I linje med det påståendet kan man säga att det kan mycket möjligt vara som så att ett
förälskat incestuöst pars romantiska känslor för varandra kan vara inautentiska men eftersom
man inte kan få reda på svaret så finns det inget annat än känslan att agera efter.
3.2 Rollkonflikter
När människor interagerar med varandra så har de ofta olika roller och när en person intar en
roll så kommer andra människor att ha vissa förväntningar på personen med rollen. En vän
förväntas bete sig på ett annat sätt än en kollega och ibland kan sådana roller kollidera, när det
finns motstridiga förväntningar på de olika rollerna.
På svenska kyrkans hemsida finns en avdelning där representanter för kyrkan svarar på
frågor som ställts till dem. Bo Larsson svarar där på en fråga om vad Svenska kyrkan har för
inställning till sex mellan samtyckande familjemedlemmar. En del av hans svar är
Om den sexuella relationen skulle resultera i barn skulle detta vidare resultera i komplicerade och
sammanblandade familje- och släktrelationer. Man kan t ex bli både far och syster[sic!] till samma individ.
Sådana roller är omöjliga att förena. 29
När det gäller incest så finns det även en del andra roller som skulle kunna kollidera. Andra
sådana konflikter skulle kunna vara mellan rollen som familjemedlem och älskare och mellan
rollen som familjemedlem och partner.
Jag tror inte att rollkonfliktsargumentet är särskilt intressant. Visserligen så kan ett
gemensamt sexliv leda till svårigheter för uppfyllandet av de plikter som en familjeroll för
med sig men en sådan diskussion är identisk med den för familjeargumentet och tillför inget
nytt. Inte heller är konflikter mellan olika familjeroller särskilt intressant. De konflikter som
29 Larsson 2008

kan uppstå gör det när ett barn föds inom ett incestuöst förhållande. Om det skulle hända så
kommer föräldrarollen ha företräde framför andra roller såsom syskon, farbror, moster osv.
eftersom föräldrarollen är viktigare. Om ett barn och en förälder ska ha ett förhållande så bör
den relationen vara jämställd, föräldern bör inte behandla sitt första barn som ett barn utan
som en partner och då finns ingen konflikt mellan de roller som det första barnet kan inta
gentemot det gemensamma barnet.
3.3 Det arvsgenetiska argumentet
Det vanligaste argumentet i den moraliska diskussionen om incest är det arvsgenetiska
argumentet. Det går ut på att incestuöst sex är fel eftersom det kan leda till att barn med
genetiska skador föds. Argumentet finns närvarande i alla moderna inlägg om incest, det är
bara kyrkofäderna som inte nämner de genetiska problem som incest kan leda till men det har
sin naturliga förklaring i att man inte kände till DNA och genetik på deras tid.
Det arvsgenetiska argumentet är bara relevant för ett fåtal av alla möjliga typer av
incestuösa handlingar.. Argumentet är bara relevant för reproduktivt sex, det vill säga,
heterosexuellt, vaginalt sex mellan fertila och biologiskt besläktade individer. Relevansen
minskas dessutom ytterliggare om preventivmedel används och om kvinnan är beredd att
utföra abort om hon skulle bli befruktad. Argumentet är alltså bara relevant för om det är
moraliskt acceptabelt att föda ett barn som kommit till genom en incestuös förbindelse.
Det finns inga exakta beräkningar för hur stor risken är för att ett barn, som kommit till
genom en biologiskt incestuös förbindelse, kommer få genetiska skador. Risken skiftar
dessutom mellan olika kulturer; det är större risk för att barnet ska få genetiska skador i
kulturer där kusinäktenskap är vanliga eftersom den genetiska variationen mellan individerna
som gifter sig är mindre.
Det finns två sätt att gå tillväga för att beräkna risken för genetiska skador. Det första sättet
är att utgå ifrån de bristfälliga empiriska data som finns rörande barn som kommit till genom
biologisk incest. I sitt expertutlåtande till SOU 2001:14 redovisar Jan Wahlström, docent i
klinisk genetik vid Göteborgs universitet, de data som finns.
Sammanlagt finns 213 fall undersökta och av dem hade 73 barn eller 34 % missbildningar,
30 barn eller 14 % dog under graviditeten eller under de första levnadsåren, 11 barn eller 5 %
hade lättare former av förståndshandikapp och/eller missbildningar som inte leder till
handikapp. De resterande 99 barnen eller 46 % bedömdes vara friska av de undersökande
forskarna. Wahlström konstaterar att man

[m]ed utgångspunkt från underlaget kan man försiktigtvis uppskatta risken för barn till förstagradsanhöriga
att dö i samband med förlossningen eller att få en allvarlig sjukdom som medför ett handikapp till i
storleksordningen 50 %. 30
Sedan tillägger han att resultatet är behäftat med en mängd felkällor. Samhällets starka
fördömande av incest ”gör det omöjligt att genomföra vetenskapligt helt invändningsfria
studier.” 31
På grund av det lilla antalet undersökta fall är resultatet inte statistiskt säkerställt. De studier
som finns tar inte heller hänsyn till externa faktorer som mödrarnas unga ålder. NSGC
(National Society for Genetic Counselors) lägger till ytterliggare felkällor som dålig
faderskapsdokumentation, skador och förståndshandikapp hos föräldrarna eller misslyckade
försök att avsluta graviditeten. 32
I sin rapport om genetiska skador hos barn som har kommit till genom incest använder
NSGC sig inte bara av samma metod som Wahlström utan redovisar också den andra metoden
man kan använda för att räkna ut risken. Om man jämför risken för genetiska skador hos barn
i genomsnitt och barn som kommit till genom kusinäktenskap kan man räkna ut en
inavelskoefficient. Den kan man sedan använda för att räkna ut riskerna för barn till individer
som är närmare biologiskt besläktade. Enligt den andra riskanalysen är risken för att barnet
ska dö för tidigt 17,6 %. Risken för att barnet ska ha betydande defekter vid födseln är 6,8 –
11,2 % högre än hos genomsnittsbefolkningen. 33 Den andra riskanalysen tar inte hänsyn till
komplex nedärvning, det vill säga när skadan orsakas av flera olika gener tillsammans, och
siffrorna kan därför vara en aning låga.
Ingen av metoderna skiljer mellan riskerna för barn som kommer till genom sex mellan
förälder och barn och barn som kommer till genom sex mellan syskon men eftersom syskon, i
genomsnitt, delar mindre genetisk material än vad en förälder och ett barn gör borde risken
vara mindre vid syskonincest.
Den faktiska risken verkar ligga någonstans mellan de båda metodernas resultat men det är
irrelevant precis vad risken är. Det är klart att risken för att ett barn som kommit till genom
incest ska få genetiska skador är mycket högre än för ett barn i ett förhållande där föräldrarna
inte är nära biologiskt besläktade då risken är 2-3%.
30 SOU 2001:14 s.690
31 SOU 2001:14 s.691
32 Bennett s.105
33 Bennett s.107

Den första premissen i argumentet, att incestuöst sex (av ett visst slag) ökar risken för
genetiska skador hos barnet, är sann. Den andra premissen, att det skulle vara något dåligt om
genetiskt skadade barn föds, är mera tveksam. Det är dessutom oklart på vilket sätt som det
skulle vara dåligt. Man skulle kunna hävda att det vore dåligt för staten att barn med skador
föds och ett sådant påstående är sant för en välfärdsstat eftersom vård av en person med
handikapp kostar mycket pengar. En sådan premiss är av mindre intresse för ett enskilt par än
för en stat när den ska stifta sina lagar och jag kommer därför att återkomma till den
tolkningen av argumentet i lagstiftningsdelen.
En annan möjlighet är att hävda att det är dåligt för föräldrarna om deras barn föds med
genetiska skador eftersom det kräver mycket omsorg och det skulle vara en traumatisk
händelse för dem om deras barn dog. Föräldratolkningen är visserligen sann men eftersom
föräldrarna är de som ytterst fattar beslutet om barnet ska födas eller inte så är den
möjligheten inte särskilt relevant.
Den tredje, och antagligen mest intuitiva tolkningen är att det är dåligt för barnet om det
föds med genetiska skador. I Reasons and Persons diskuterar Derek Parfit ett annat exempel
som problematiserar påståenden av den typen.
Consider
The 14-year-old girl. This girl chooses to have a child. Because she is so young, she gives her child a bad
start in life. Though this will have bad effects throughout this child’s life, his life will, predictably, be worth
living. If this girl had waited for several years, she would have had a living. If this girl had waited several
years, she would have had a different child, to whom she would have given a better start in life. 34
Parfit undrar om den fjortonåriga flickan borde göra abort för att sedan vänta några år innan
hon föder ett annat barn eller om hon ska föda barnet. Han hävdar att man inte kan försvara en
abort med hänvisning till barnets bästa eftersom det barn som kommer att födas ett antal år
senare kommer vara ett annat barn än det hon bär på när hon är fjorton. Eftersom det barn
som kommer att födas om några år inte är samma barn som det barn hon bär på när hon är
fjorton är det falskt att påstå att barnet kommer att få det bättre om hon väntar några år med
att skaffa barn eftersom alternativen för barnet är att födas när mamman är fjorton eller inte
födas alls och så länge som barnet får ett liv som är värt att leva kan man inte påstå att det är
sämre för barnet än att inte födas alls.
34 Parfit s.358

Samma resonemang gäller för barn med genetiska skador, det är bara sämre för barnet att
det föds om dess skador är av ett sådant slag att det inte kommer få ett liv som är värt att leva.
Parfit anser visserligen inte att flickan ska föda sitt barn när hon är fjorton år och han gör
det genom att hänvisa till vad han kallar
The same number quality claim, or Q: If in either of two possible outcomes the same number of people will
ever live it would be worse if those who live are worse of or have a lower quality of life than those who
would have lived. 35
Det är inte helt självklart att Q är relevant för barn med genetiska skador. Människor med
handikapp av olika slag kan leva liv med mycket hög livskvalitet och det är inte nödvändigt
att deras handikapp medför en sänkning av deras livskvalitet. Det är också möjligt att
ifrågasätta Q genom att peka på många av de implikationer som Q skulle ha för ett flertal fall.
Om en genetisk sjukdom är orsaken till att en person upplever en permanent smärta så innebär
det, enligt de vanligaste livskvalitetsteorierna, att det vore bättre om dessa personer aldrig
blivit födda till förmån för andra personer utan denna genetiska defekt. Q verkar alltså
implicera att det är moraliskt av människor att försöka välja bort att föda barn med vissa typer
av genetiska skador om ett annat barn föds istället.
Det arvsgenetiska argumentet är knappt relevant för incestuösa handlingar överhuvudtaget,
möjligtvis kan det vara relevant när det gäller frågan om huruvida ett incestuöst par bör skaffa
barn eller inte. Men inte ens i det fallet är argumentet relevant i alla fall eftersom åtminstone
hälften av alla barn kommer att födas friska eller utan märkbara handikapp.
Om man ska ta argumentet på allvar och hävda att det är fel av incestuösa par att sätta
handikappade barn till världen så måste man vara beredd att säga det om alla andra som också
väljer att föda barn med genetiska skador.
3.4 Alliansargumentet
Hos kyrkofäderna Thomas av Aquino och Augustinus kan man hitta ytterliggare ett argument
mot incest. I Thomas av Aquinos formulering lyder argumentet att incest är fel eftersom
this would hinder a man from having many friends: since through a man taking a stranger to wife, all his
wife's relations are united to him by a special kind of friendship, as though they were of the same blood as
himself. Wherefore Augustine says (De Civ. Dei xv, 16): "The demands of charity are most perfectly
satisfied by men uniting together in the bonds that the various ties of friendship require, so that they may
35 Parfit s.360

live together in a useful and becoming amity; nor should one man have many relationships in one, but each
should have one. 36
Augustinus själv säger att
it is very reasonable and just that men, among whom concord is honorable and useful, should be bound
together by various relationships; and one man should not himself sustain many relationships, but that the
various relationships should be distributed among several, and should thus serve to bind together the
greatest number in the same social interests. 37
För båda kyrkofäderna är det önskvärt att man gifter sig utanför familjen för samhällets
skull, så att det är stabilt och välfungerande. För en modern läsare i Sverige kan deras
argument te sig en aning främmande men jag tror att man gör argumentet mer rättvisa om
man tar hänsyn till den kontext i vilken argumentet formulerades.
Det politiska livet i antikens Rom och under medeltiden dominerades av släktpolitik. Det
var släkter som stred om makten och det var ofta släktens bästa som låg bakom hur enskilda
individer handlade. Utan en släkt var man identitetslös och saknade betydelse. För att bygga
allianser och sluta fred mellan stridande släkter var det vanligt att släkter utbytte brudar för att
försäkra sig om en stabilare vänskap än en som vilade på det dagspolitiska läget. För att ha en
stabil fred var det nödvändigt att släkter gifte in sig i varandra.
Eftersom incesttabut återfinns inom alla kulturer så har man inom antropologin försökt hitta
en förklaring till fenomenet. En av de förklaringar som man har föreslagit kallas för
alliansskolan och har förfäktats av bland andra Claude-Lévi Strauss. Joseph Shepher
sammanfattar deras förklaringsmodell.
The alliance school[’s] […] basic argument is that incest prohibitions serve the social function of
compelling the young to look for mates outside the nuclear family. Such marriages create alliances between
family groups, a network that constitutes basic social order. 38
Att antropologer övervägt en förklaringsmodell så snarlik Augustinus moraliska argument
talar för samhällsbetydelsen av giftermål utanför familjen och hållbarheten i
alliansargumentet. Argumentets största problem är dess relevans, som vägledande moralisk
princip fungerar den utmärkt men samhällets stabilitet hänger knappast på att två specifika
personer väljer att ingå i ett incestuöst förhållande. Alliansargumentet tillåter undantag och
36 Aquino, Thomas; Summa Theologiae II-II, 154, 9
37 Gudsstaten XV 16
38 Shepher s.151

det finns, som jag ska visa i min genomgång av den antropologiska forskningen, inget skäl att
tro att incestuösa förhållanden kommer att bli vanliga. Så länge vi har en familjestruktur som
liknar den vi har idag kommer incestuösa förhållanden alltid att vara undantag. Argumentet är
inte heller relevant för alla typer av samhällen utan i ett individorienterat samhälle som
Sverige idag spelar den sociala bakgrunden som ens partner har en liten, för att inte säga
ingen, roll för samhällets stabilitet.

4 Incestlagstiftning
I Svensk lagstiftning är endast heterosexuellt vaginalt sex mellan biologiskt besläktade
individer i rakt uppstigande eller nedstigande led samt helsyskon kriminaliserat om
handlingen inte faller inom ramen för annan kriminell handling som sexuellt utnyttjande. I
SOU 2001:14 står det att skälen som ligger bakom ”dagens kriminalisering av s.k.
vuxenincest är arvsgenetiska och etiska.” 39 I utredningen står det också att det arvsgenetiska
skälet är det tyngsta argumentet för en kriminalisering av incest vilket syns i formuleringen av
lagen. Förutom det arvsgenetiska skälet så anförs två ”etiska skäl”. Det första är att
lagstiftningen hjälper till att upprätthålla incesttabut och om ett sådant inte fanns så skulle
incest bli vanligare, det andra etiska skälet är att det utgör ett förlängt skydd av lagen om
sexuellt utnyttjande av minderåriga.
Vad gäller det arvsgenetiska argumentet så visade jag i den moraliska diskussionen att det
finns flera möjliga värdepremisser. I utredningen valde man att formulera argumentet som att
det är dåligt för barnet om det föds med genetiska skador och att lagstiftningen ska utgöra ett
skydd för det ofödda barnet. I den moraliska behandlingen av argumentet visade det sig att ett
sådant påstående är ytterst tveksamt eftersom alternativet för barnet som ska skyddas är att
inte finnas alls.
För lagstiftningen kan det fortfarande vara relevant att vården av handikappade barn kostar
mycket pengar men om man anser den kostnaden är för hög så borde lagstiftningen även
förbjuda andra par att skaffa barn om de känner till att det finns en förhöjd risk för deras barn
att få genetiska skador. Det är visserligen ovanligt att barn till andra par än incestpar löper
lika stor risk att få genetiska skador men det kan vara så om båda föräldrarna bär på en gen
för en recessiv genetisk sjukdom och lagen skulle kunna förbjuda par som känner till att de
löper en förhöjd risk att få genetiskt skadade barn från att skaffa barn. Man kan invända att
det finns en relevant skillnad mellan incestuösa par och andra par med samma förhöjda risk
för att få skadade barn och det är att det är ovanligt att genetiskt skadade barn föds, men om
incesttabut försvinner så kommer mängden barn som kommer till genom incestuösa
förbindelser att öka och därmed kommer mängden barn med genetiska defekter också att öka.
Det är en tolkning av det arvsgenetiska skälet som glider över i utredningens andra argument
att incest skulle bli vanligare om incesttabut inte längre fanns.
Förutom kostnadsfrågan för staten kan det även finnas andra skäl till att hindra incest från
att bli en vanligare företeelse. Gerard Hughes säger att
39 SOU 2001:14 s.326

caution should be observed in trying to alter social practices and institutions piecemeal. They form a very
delicately balanced set of expectations, and we cannot lightly assume that some of these expectations can be
altered while the rest remains unchanged. We can continue to expect one another not to molest minors, and
not to commit sexual assault; but it is not clear to me that to remove the expectation that we should not
behave incestuously even with a consenting adult would not tend to threaten the family relationships which
we at present take for granted, and on which our happiness in part depends. 40
I utredningen finns ytterliggare ett argument för att det är dåligt om antalet incestuösa
förbindelser mellan samtyckande vuxna ökade och det är för att ”[d]et skulle i sin tur kunna
medföra att antalet incestuösa förbindelser även med unga personer ökar.” 41
Både det arvsgenetiska argumentet och Hughes juridiska familjeargument har en viss styrka
eftersom ingen vill ha en stat med hutlösa vårdkostnader om det kunnat undvikas utan att få
alltför stora konsekvenser för människor liv på andra sätt. Det är om incestförbudet hjälper till
att hålla nere mängden incestuös attraktion.
Nu finns det emellertid starka empiriska argument för att incest alltid kommer att vara en
marginaliserad företeelse så länge som familjestrukturen ser ut som den gör i Sverige idag. I
människan finns två mekanismer, en biologisk och en psykologisk som hindrar oss från att bli
sexuellt attraherade av våra familjemedlemmar.
4.1 Mekanismer för incestundvikande
Den biologiska mekanismen kallas ”The Armpit Effect” och upptäcktes för första gången hos
ekorrar när det visade sig att de kunde identifiera sina biologiska syskon genom lukt. Samma
fenomen har nyligen hittats hos människor trots att man tidigare trott att det varit en förmåga
som blivit tillbakautvecklad eftersom det relevanta området i näsan är dåligt utvecklat hos
människor. Det har emellertid visat sig att kvinnor tycker att män luktar mer attraktivt om
deras feromoner avviker kvinnornas. 42
Man vet inte hur stor roll den biologiska mekanismen spelar för valet av sexuell partner och
kvinnans förmåga att uppfatta mannens feromoner kan störas av rökning, stark mat och
parfym. Vissa p-piller kan dessutom ändra kvinnans preferenser så att hon istället föredrar
feromoner som liknar hennes egna. 43
40 Hughes s.65
41 SOU 2001:14 s.326
42 Furlow s.5
43 Furlow s.6

Den psykologiska mekanismen kallas av Shepher för negativ prägling. Det är i huvudsak
två stycken fallstudier som har bekräftat att fenomenet finns, fallstudierna visar tydligt att
människor har en extremt stark tendens att känna sexuell motvilja mot personer de växt upp
med. Den första fallstudien utförde Joseph Shepher på barn som växt upp i kibbutzer,
bykollektiv, i Israel.
I kibbutzerna uppfostrades barn kollektivt tillsammans med andra barn i samma ålder. I
varje kibbutz fanns flera uppfostringsgrupper och i varje uppfostringsgrupp fanns sex till åtta
barn där ålderskillnaden var maximalt två år. Shepher undersökte med vilka partners som
andra generationens kibbutzmedlemmar från de tre största kibbutzfederationerna i Israel (det
vill säga 97,5 % av andra generationens kibbutzmedlemmar) gifte sig med. Det visade sig att
de flesta av barnen hittade sin partner utanför kibbutzen, det vill säga att de gifte sig med
någon från en annan kibbutz eller från en närbelägen stad.
I en kibbutz undersökte Shepher även föräktenskapliga sexuella relationer. Han hittade ett
fall bland 42 personer i kibbutzens andra generation och inget fall där barnen tillhört samma
uppfostringsgrupp. I fallet han hittade hade pojken varit fyra år äldre än flickan. 44
Statistiken över föräktenskapliga sexuella relationer överensstämde med
giftermålsstatistiken och Shepher ansåg sig därför kunna anta att samma korrelation skulle
finnas även i de andra kibbutzerna. Sammanlagt undersökte Shepher data för 2769 äktenskap.
Han hittade 60 äktenskap som skulle ha kunnat ske mellan medlemmar av samma
uppfostringsgrupp. De flesta av dem var personer som gift sig med en annan person
tillhörande samma kibbutz men en annan uppfostringsgrupp. Tretton par visade sig ha tillhört
samma uppfostringsgrupp och av de tretton hade endast fem par tillhört samma
uppfostringsgrupp när de varit under sex år. Inget av paren hade fått umgås kontinuerligt
under sina sex första år. Fyra av paren hade börjat sin bekantskap efter tre års ålder och ett par
hade inte haft en kontinuerlig bekantskap under de tre första åren och hade dessutom inte
träffat varandra när de var mellan fyra och sex år. 45
Någon motsvarighet till incesttabut fanns inte i kibbutzerna, tvärtom verkar det ha funnits
ett svagt tryck från föräldrarna på barnen att gifta sig inom kibbutzen. Den enda möjliga
förklaring som inte har kunnat avfärdas för att förklara äktenskapsstatistiken är brist på
sexuell attraktion.
Ytterliggare stöd för den tesen finns i den andra fallbeskrivningen som gjorts av Arthur
Wolf. Han studerade en speciell kinesisk äktenskapsform som kallas sim-pua vilket betyder
44 Shepher s.57
45 Shepher s.60

liten brud. Sim-puaäktenskap ”starts with the adoptation of a future bride. Usually she is
under the age of 3, sometimes under the age of 1. The future parents-in-law rear the little girl
together with their son, her future husband” 46 , som om de vore syskon.
I Taiwan finns många berättelser om hur sim-pua par reagerat när de fått reda på att de ska
bli ett äkta par. Det berättas om hur föräldrar hotat och misshandlat barnen för att de ska
komma till ceremonin. Wolf undersökte och avfärdade ett antal hypoteser som skulle kunna
ha förklarat de blivande makarnas ovilja mot att gifta sig. Den enda möjligheten som han inte
kunde avfärda var att barn som växt upp tillsammans inte känner sig sexuellt attraherade av
varandra. Utifrån den kvarvarande förklarningen ställde Wolf upp hypotesen att sim-pua
äktenskapen borde präglas av fler utomäktenskapliga förbindelser än andra typer av
äktenskap. Sådana förbindelser är vanliga bland män i Taiwan så Wolf undersökte istället hur
vanligt det var att kvinnorna i Sim-pua äktenskap besökte prostituerade, hade konkubiner och
var otrogna. Vad gäller otrohet så hade en tredjedel av de 127 kvinnor i Sim-pua äktenskap
han undersökt varit otrogna mot ungefär en tiondel i de 159 andra äktenskap han undersökte.
Samma mönster syns för användandet av konkubiner och prostituerade. 47
Eftersom makarna i sim-pua äktenskap inte är sexuellt attraherade av varandra så tänkte
Wolf att det även borde avspegla sig i skilsmässostatistik och fertilitet. 24,2 % av sim-pua
äktenskapen slutade skilsmässa vilket är att jämföra med 1,2 % av de andra
äktenskapsformerna och fertiliteten är ungefär 30 % lägre för sim-pua äktenskap än för de
andra. 48
Tillsammans har de båda fallen övertygat antropologerna om att fenomenet existerar och att
barnets första sex år är avgörande för vilka personer barnet inte kommer bli sexuellt attraherat
av även om antropologerna inte kan komma överens hur fenomenet ska förklaras. 49
Shephers och Wolfs fallstudier gäller emellertid bara heterosexuella par och jag har inte
kunnat hitta någon motsvarande forskning om homosexuella. Inte heller har jag lyckats hitta
någon forskning om det finns någon mekanism som hindrar att föräldrar känner sig sexuellt
attraherade av sina barn.
4.2 Tillbaka till lagstiftningen
Det finns en fara i incest om det blir vanligt eftersom det kan leda till en utmaning för en
välfärdsstats ekonomi på grund av den vård som handikappade människor har ett behov av
46 Shepher s.63
47 Shepher s.64
48 Shepher s.65
49 Se Spain för ett inlägg i debatten om hur fenomenet ska förklaras.

och för att incest som utbredd praktik kan underminera familjen. Idag så överlappar
biologiska och sociala familjerelationer varandra och kommer antagligen att göra så även i
framtiden. Biologisk incest kommer därför att fortsätta vara en marginaliserad företeelse
precis som social incest alltid kommer att vara. Shephers och Wolfs studier visar att
incesttabut inte är nödvändigt för att incest ska undvikas.
I Frankrike och Belgien finns inget juridiskt förbud mot incest sedan Napoleon avskaffade
det och inget av länderna har några inre problem som beror på ett avskaffande av det juridiska
incestförbudet.
Utredningens tredje argument är att incestförbudet utgör en fortsättning på lagen om
sexuellt utnyttjande av minderåriga. Ett sådant argument kan vara rimligt men det stämmer
inte med den lagstiftning vi har, snarare skulle sexuella handlingar mellan barn och deras
vårdnadshavare vara det som förbjuds än sexuella handlingar mellan biologiskt besläktade
individer. Argumentet kan inte heller motivera ett förbud mot syskonincest vilket
lagstiftningen har idag.
I den moraliska diskussionen om maktargumentet konstaterades det att barn har ett starkt
beroendeförhållande till sina föräldrar och att ett barn och en förälder inte bör inleda ett
sexuellt förhållande innan barnet har frigjort sig. Det är lämpligt att lagstiftningen tar hänsyn
till denna omständighet och att lagen, av hänsyn till barnets autonomi, ska formuleras med en
speciell reservation för sexuella förhållanden mellan barn och dess vårdnadshavare. En sådan
reservation behöver inte ta sig uttryck i en incestlagstiftning utan kan infogas i lagen om
sexuellt utnyttjande.

5 Sammanfattning
Det starkaste skälet till varför incest bör undvikas är på grund av den negativa attityd som
resten av samhället har. På grund av den kommer de involverade och även andra som står
dem nära att råka illa ut om det incestuösa förhållandet blir känt. Förhållandet riskerar också
att bli dåligt eftersom de inblandade mycket väl kan ha internaliserat ett förbud mot incest och
kan drabbas av skuldkänslor.
Social incest riskerar också att skada de inblandades relationer till den övriga familjen och
om den sexuella relationen misslyckas finns det även en risk att familjemedlemmarnas
relationer till varandra skadas, risken är särskilt påtaglig om den incestuösa relationen
misslyckas. Eftersom familjen spelar en betydande roll för människors välbefinnande så
riskerar man att göra livet sämre för människor som betyder mycket i ens liv och som man på
grund av sitt familjemedlemskap har en plikt att hjälpa och stödja.
Om familjen inte fungerar som den ska och inte bidrar till att förbättra livet för dess
medlemmar så kan en incestuös relation vara acceptabel om den inte riskerar att förvärra
familjens situation ytterliggare vilket är fallet om allmänheten har en stark negativ attityd
gentemot incest. Likaså gäller att incest kan vara acceptabelt om det inte finns en tredje part
som blir drabbad och om den familjerelation som finns är svag och inte spelar en stor roll i de
sexuellt attraherade familjemedlemmarnas liv. Kort sagt så är incest acceptabelt i familjer
som inte är familjer.
För att den sexuella relationen inte ska kränka de inblandades autonomi bör barnet ha
frigjort sig från sina föräldrar innan det inleder en sexuell relation med någon av dem.
Vad gäller familjebildning så bör ett incestuöst par uppfylla samma krav som gäller för
sexuella förbindelser och det finns ingen biologisk anledning till varför de inte skulle kunna
skaffa barn även om paret bör vara medvetna om riskerna och beredda att ta konsekvenserna
av att uppfostra ett barn med mentala och fysiska svårigheter.
Vad gäller lagstiftningen så finns det ingen anledning att förbjuda incest. En begränsning av
vilken partner som en person får välja är en inskränkning i den individuella friheten som inte
kan motiveras. Det finns skäl att tro att incest är skadligt för samhället om det skulle börja
praktiseras i större skala men så länge som familjestrukturen ser ut som den gör så finns det
ingen anledning att tro att incest någonsin kommer att bli mer än en marginaliserad företeelse.
Möjligtvis kan man tänka sig att man utvecklar en lagstiftning som ger barn större skydd mot
sina vårdnadshavare men en sådan lagstiftning behöver inte vara en incestlagstiftning utan
kan mycket väl rymmas inom lagen om sexuellt utnyttjande.

6 Referenser
6.1 Böcker och utredningar
Arundhati, Roy; God of Small Things, Flamingo 1997
Baker, Robert, “Introduction”, i Baker, Robert (red.); Philosophy and Sex Prometheus books
1975
Baumrin, Bernard, “Sexual immorality Delineated”, I Baker, Robert (red.); Philosophy and
Sex Prometheus books 1975
Frisch, Max; Homo Faber Harcourt 1994
Neu, Jerome; A Tear is an Intellectual Thing: The Meaning of Emotion Oxford University
Press 2000
Parfit, Derek, Reasons and Persons; Oxford University Press 1987
Rachels, James och Rachels, Stuart; The Elements of Moral Philosophy 5 th ed. McGraw-Hill
Companies 2007
Shepher, Joseph; Incest – A Biosocial View, Academic Press 1983
SOU 2001:14 Sexualbrotten – Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande
frågor
6.2 Artiklar
Bennet, Robin m.fl, “Genetic Counseling and Screening of Consanguineous Couples and
Their Offspring: Recommendations of the National Society of Genetic Counselors”, Journal
of Genetic Counseling, Vol. 11, No. 2, April 2002
Corvino, John; “The PIB-argument”, Ethics: An International Journal of Social, Political,
and Legal Philosophy, vol. 115, no. 3, April 2005
Hughes, Gerard; “Commentary” Journal of Medical Ethics: The Journal of the Institute of
Medical Ethics, vol. 4, June 1978
Noble, Mary och Mason, J K; ”Incest”, Journal of Medical Ethics: The Journal of the
Institute of Medical Ethics, vol. 4, June 1978
Sebo, Jeff; “The Ethics of Incest”, Philosophy in the Contemporary World, vol. 13, no. 1,
Spring 2006
Spain, David; “The Westermarck-Freud Incest-Theory Debate: An Evaluation and
Reformulation”, Current Anthropology, Vol. 28, no 5 1987
6.3 Internet
Aquino, Thomas; Summa Theologiae II-II, 154, 9 på Fordham University Medieval
Sourcebooks
http://www.fordham.edu/halsall/source/aquinas-sex.html 2008-11-12
Augustinus, Gudsstaten XV 16 på Christian Classics Ethereal Library
http://www.ccel.org/ccel/schaff/npnf102.iv.XV.16.html 2008-11-12
Delany, Joseph. "Incest." The Catholic Encyclopedia, Vol. 7. New York: Robert Appleton
Company, 1910
http://www.newadvent.org/cathen/07717a.htm 2008-11-23
Delany, Joseph. "Parents." The Catholic Encyclopedia, Vol. 11. New York: Robert Appleton
Company, 1911.
http://www.newadvent.org/cathen/11478c.htm 2008-11-23
Furlow, Bryant; “The Smell of Love” på Psychology Today 2008-12-13

s.5 http://www.psychologytoday.com/articles/index.php?term=19960301-000030&page=5
s.6 http://www.psychologytoday.com/articles/index.php?term=19960301-000030&page=6
Greenberg, Maurice “Post Adoption Reunion – Are We Entering Uncharted Territory”
http://www.geneticsexualattraction.com/AAPostAdoptionReunion.pdf 2008-01-03
Larsson, Bo; ”Vad tycker Svenska kyrkan om sex mellan familjemedlemmar?”
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=169594 2008-12-11
6.3.1 Bloggar och forum
Eyerouge
http://chaosrealm.net/eyerouge/2007/09/30/ett-forsvar-av-incest/ 2008-12-11
Sexualpolitik
http://blog.sexualpolitik.se/category/incest/ 2008-12-11
Familjelivs forum
http://www.familjeliv.se/Forum-5-74/m33310066.html 2008-12-11
http://www.familjeliv.se/Forum-5-74/m30689727.html 2008-12-11
Ethics Forum
http://www.ethics.org.au/ethics_forum/forum_posts.asp?TID=895 2008-12-11
Flashback
6.4 Film och TV
Sayles, John Lone Star 1996
Förbjuden syskonkärlek (Brothers & Sisters in Love) sändes på TV4+ Lördag 3 Januari