1300-talskyrka återuppstår Ung 225-åring - Svenska Frimurare Orden
1300-talskyrka återuppstår Ung 225-åring - Svenska Frimurare Orden
1300-talskyrka återuppstår Ung 225-åring - Svenska Frimurare Orden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Ung</strong> <strong>225</strong>-<strong>åring</strong><br />
sid 28 - 29<br />
<strong>1300</strong>-<strong>talskyrka</strong> <strong>återuppstår</strong><br />
sid 4 - 6<br />
tidskrift för svenska frimurare orden | no 2 | 2013
Konung gustaf V:s och Drottning<br />
Victorias frimurarestiftelse<br />
Lunds Universitet<br />
Professor Patrik Brundin<br />
Professor anders heijl<br />
Professor susanne iwarsson<br />
Docent ulf Jakobsson<br />
Professor arne lindgren<br />
Professor Bodil ohlsson<br />
Professor Jan sundquist<br />
Karolinska Institutet<br />
i Stockholm<br />
Professor alejandro Bertorello<br />
Professor maria eriksdotter-Jönhagen<br />
Professor laura fratiglioni<br />
Professor caroline graff<br />
högskoleadjunkt Åsa gransjön<br />
craftman<br />
Professor göran hansson<br />
Professor mai-lis hellenius<br />
Professor rolf hultcrantz<br />
med dr Petter Järemo<br />
Professor John Pernow<br />
Dr. neil Portwood, Ph. D.<br />
Stiftelsen främjar vetenskaplig forskning om åldrandets sjukdomar.<br />
Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 10,5 miljoner kronor.<br />
Följande av stiftelsen inbjudna forskare har tilldelats anslag för 2013:<br />
Professor mårten rosenqvist<br />
Professor Karin schenck-gustafsson<br />
Professor Åke sjöholm<br />
Docent Josefin skogsberg<br />
Professor magnus sköld<br />
högskoleadjunkt anna swall<br />
Professor mats trulsson<br />
Docent hui-Xin Wang<br />
Docent inger Wårdh<br />
Professor agneta Yngve<br />
Göteborgs Universitet<br />
Professor Kaj Blennow<br />
Professor sven enerbäck<br />
Professor anders lindén<br />
Docent mattias lorentzon<br />
Linköpings Universitet<br />
Professor Per aspenberg<br />
Professor ann-christina ek<br />
Professor fredrik elinder<br />
Professor Per fagerholm<br />
Professor tiny Jaarsma<br />
Totalt utdelas ca 40 miljoner kronor per år från <strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong> <strong>Orden</strong>s loger och närstående stiftelser.<br />
Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv<br />
samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre.<br />
Box 170, 101 23 Stockholm<br />
Professor toste länne<br />
Professor Jan marcusson<br />
Professor anna strömberg<br />
Professor stefan Thor<br />
Professor Karin Öllinger<br />
Professor carl Johan Östgren<br />
Umeå Universitet<br />
Professor anders Bergh<br />
Professor Yngve gustafson<br />
Docent niklas lenfeldt<br />
Professor lars nyberg<br />
Professor tommy olsson<br />
Uppsala Universitet<br />
Professor lars larsson<br />
Universitet i Finland<br />
Professor timo strandberg<br />
med. dr. regina santamäki fischer<br />
Professor reijo tilvis
Officiellt organ för<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong> <strong>Orden</strong><br />
Nr 2 Årgång 86<br />
ISBN 1651 - 35766<br />
Nästa nummer utkommer v 39.<br />
Materialstopp den 19 augusti 2013.<br />
Prenumeration:<br />
Helår 250:- Utland 300:-<br />
Lösnummer 70:-<br />
Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5<br />
och ange namn och adress.<br />
Hemsida:<br />
www.frimurarorden.se<br />
Vid adressändring:<br />
- kontakta din loge!<br />
<strong>Frimurare</strong>n kan inte<br />
registrera adressändringar.<br />
Chefredaktör: Lars Billström<br />
Allégatan 74, 694 30 Hallsberg<br />
Tel 0582-168 10, 070-592 90 32<br />
frimuraren@frimurarorden.se<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Lars Lindquist, SLL<br />
Redaktionskommitté:<br />
Lars Billström, ordförande<br />
Pierre Dunbar, SVEA<br />
Rolf Prag, SPL<br />
John Fahlnaes, GPL<br />
Lars Klingström, ÖPL<br />
Kjell Mazetti, ÖPL<br />
Bo Pettersson, VPL<br />
Björn Federley, SCF<br />
Svante Deljemark, MNPL<br />
Patrik Andersson, ÖNPL<br />
Grafisk form: Patrick Dunbar<br />
Tryck<br />
Trydells Tryckeri<br />
Box 68 312 21 Laholm<br />
Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år<br />
innehåll<br />
<strong>1300</strong>-<strong>talskyrka</strong> återuppbyggs för hand 4<br />
kyrkans målningar av mäster amund<br />
väl dokumenterade 6<br />
frimurarestiftelsens<br />
stipendieutdelning i Linköping 8<br />
skolläkarkonferens i Bååtska palatset 9<br />
vindsfynd berättar<br />
om krigsförberedelser 10<br />
karlskronas unika krona 13<br />
frimurare besökte kenya 14<br />
L.d. Cooper föreläste<br />
om frimureriets historia 18<br />
svensk frimurare på 1600-talet 21<br />
östgöta provinsialloge firar 200 år 22<br />
tsarerna förbjöd finskt frimureri -<br />
90 år sedan återinvigningen 24<br />
kungen och frimurarna firade 600-år<br />
med ”Walk of fame” 27<br />
en <strong>225</strong>-<strong>åring</strong> med unga tankar 28<br />
faddrarnas afton en succé 31<br />
Goethe och frimureriet 33<br />
Annonser:<br />
Pierre Dunbar 08 - 571 41 411<br />
pierre@dunbar.se<br />
Annonsmaterial skickas till:<br />
Pierre Dunbar<br />
Ripvägen 2 Strömma<br />
139 41 Värmdö<br />
pierre@dunbar.se<br />
Omslag: Den särskilda frimuraruniform<br />
som var vanlig vid 1800-<br />
talets början. Läs mer om uniformen<br />
på sidorna 28-29.<br />
Foto: Thomas Larsson<br />
tidskrift för svenska frimurare orden | no 2 | 2013<br />
ordens museum 100 år -<br />
magnifika förkläden i samlingarna 34<br />
ny provinsialmästare<br />
för skånska provinsiallogen 39<br />
inget åtal mot trotsiga bröder 41<br />
rösten som verktyg -<br />
workshop med proffs 43<br />
korsord 44<br />
oHP:s reflexioner 45<br />
vart leder min vandring? 47<br />
notiser 47<br />
insändare 48<br />
notiser 50<br />
från ordens kansli 50<br />
nya r&k 52<br />
nya oHt 53<br />
två nya kungliga riddare 53<br />
tack till läsarna 54<br />
osm:s krönika 55<br />
Hör av dig till <strong>Frimurare</strong>n!<br />
Berätta vad som händer där du bor<br />
och bifoga gärna en bild!<br />
Kanske har ni en annorlunda aktivitet<br />
som kan vara ett tips för andra.<br />
Säkert finns det också många<br />
vittnesmål om bröder som gjort sig<br />
förtjänta av uppskattning i vår egen<br />
tidskrift.<br />
Skriv och berätta eller bara lyft<br />
telefonluren!<br />
Av utrymmesskäl måste redaktionen<br />
förbehålla sig rätten att korta<br />
ner och vid behov redigera insänt<br />
material.
Yxorna biter bra när väggstockarna huggs till.<br />
kyrka byggs för hand<br />
precis som på <strong>1300</strong>-talet<br />
det var ingen katedral man byggde på gränsen mellan västergötland och<br />
värmland år 1310. det var en träkyrka men den kom ändå att bli omtalad ute i<br />
europa. nu byggs den upp för hand igen med samma verktyg och metoder som<br />
när den en gång byggdes.<br />
När den gamla <strong>1300</strong>-<strong>talskyrka</strong>n<br />
i Södra Råda brann 2001, försvann<br />
en unik och värdefull<br />
del av det svenska kulturarvet. Kyrkan<br />
var berömd och känd för sina målningar<br />
långt utanför Sveriges gränser.<br />
Moderna svenska timmermän, varav<br />
en är kvinna, har ägnat flera år åt att<br />
forska för att ta reda på vilka verktyg<br />
och vilken byggteknik deras kolleger<br />
hade för över 700 år sedan. Nu bygger<br />
de sakta upp kyrkan igen med exakt<br />
samma metoder. Arbetet har pågått i<br />
flera år eftersom man i varje liten detalj<br />
vill lära sig hur de gamla kyrkobyggarna<br />
och timmermännen gjorde på sin tid.<br />
Man vill göra exakt på samma sätt<br />
och de verktyg som inte finns att tillgå<br />
i dag har man låtit nytillverka efter<br />
gamla fornfynd.<br />
Kyrkan som den såg ut före branden.<br />
Började i skogen<br />
Ganska snart efter branden började<br />
man tala om att återuppföra kyrkan och<br />
Södra Rådaprojektet startade på initiativ<br />
av den dåvarande Riksantikvarien.<br />
Varje stockvarv mäts in med lodlina.<br />
4
Varje timmerstock till väggarna formas för hand.<br />
Genom att bygga kyrkan på samma<br />
sätt som år 1310 återupptäcker man<br />
gammalt hantverkskunnande och skapar<br />
samtidigt kunskap om vår medeltida<br />
historia. Arbetet är ett tvärvetenskapligt<br />
forskningsprojekt som ger kunskaper<br />
som andra kan dra nytta av.<br />
Arbetet enligt de gamla metoderna<br />
börjar redan när timret avverkas i skogen.<br />
Där har timmermännen valt ut<br />
de träd som skulle bli bottensyllar och<br />
stockar i väggarna påföljande år.<br />
Och för att vara helt korrekt var det<br />
första steget i bygget en ny grundmur<br />
av gråsten. Den gamla grunden var<br />
skadad av branden.<br />
Lodlinor<br />
Att man vet när kyrkan uppfördes<br />
framgår av tidigare dateringar av det<br />
Anna Johansson med magisterexamen i<br />
kulturvård kallar sig inte timmerman utan<br />
bygghantverkare. Som sådan behärskar hon<br />
såväl bilan som knutyxa, timmerdrag, bandkniv,<br />
navare, klubba och timmersvans.<br />
gamla timret. Träden avverkades under<br />
<strong>1300</strong>-talets första år och dessutom<br />
fanns en årtalsdatering av korets<br />
målningar.<br />
När kyrkan ursprungligen uppfördes<br />
gick det betydligt snabbare än i dag.<br />
Men målsättningen är inte att snabbt<br />
bygga upp kyrkan. Allt arbete görs utan<br />
moderna verktyg – stockarna sågas,<br />
huggs och jämnas till med handyxor,<br />
oxhyvlar och stämjärn, och läggs på<br />
plats med hjälp av lodlinor och <strong>1300</strong>-talets<br />
föregångare till vattenpasset.<br />
Målsättningen är att steg för steg<br />
lära sig den forna tekniken och själva<br />
byggandet pågår bara en kort tid på<br />
försommaren varje år. Resten av året<br />
ägnar man sig åt att hålla föredrag för<br />
intresserade och dela med sig av de erfarenheter<br />
man dragit. En stor del av<br />
året går även åt att forska och studera<br />
andra byggnader från medeltiden för<br />
att se vilka tekniker som använts.<br />
Timmermännen har exempelvis fått<br />
ta bort delar av fasadbeklädanden på<br />
den lika gamla kyrkan på värmländska<br />
Hammarö, för att studera hur stockarna<br />
har huggits till. Man tror att samma<br />
byggmästare står bakom båda kyrkorna.<br />
Taklaget<br />
I sommar börjar man närma sig taklaget<br />
och i höstas studerade man hur<br />
takkonstruktionerna var utformade för<br />
700 år sedan från material på Riksantikvarieämbetets<br />
och Statens historiska<br />
museers gemensamma antikvarisktopografiska<br />
arkiv.<br />
Under årets byggperiod är målsättningen<br />
att timra färdigt korets höjd<br />
och att färdigställa taket till sakristian.<br />
5<br />
Fullt fungerande ”vattenpass”.<br />
Då får man tillfälle att göra prover och<br />
testa tankar kring takkonstruktionen<br />
inför bygget av de större taken.<br />
Guidad visning<br />
Forskningsledare för bygget är Gunnar<br />
Almevik, som är verksamhetsledare<br />
för Hantverkslaboratoriet, en del<br />
av institutionen för kulturvård vid Göteborgs<br />
Universitet.<br />
I en av rapporterna om kyrkbygget<br />
säger han:<br />
”Det har samlats mycket kunskap<br />
bland hantverkarna, mycket bra material.<br />
Att strukturera det och kommunicera<br />
erfarenheterna är nu en stor<br />
utmaning. Jag ser framför mig en bok<br />
med olika kapitel skrivna av hantverkarna<br />
om de olika delarna i processen,<br />
från skog till färdig kyrka.<br />
Årets byggnation startade 15 april<br />
och enligt planen läggs taket på sakristian<br />
mellan den 3 och 14 juni. Guide finns<br />
på plats från den 4 juni till 30 augusti och<br />
arbetsplatsen är öppen för besök mellan<br />
kl 10 och 17 alla dagar utom måndag.<br />
Södra Råda skrevs år 1346 Rudha<br />
och kommer av rud, ”röjning”.x<br />
Text och foto: LARS BILLSTRÖM<br />
Verktyg som var moderna år 1310 används vid<br />
kyrkbygget.
Gamla fotografier invändigt på Södra Råda gamla kyrka visar hur rikt den var dekorerad med bibliska<br />
motiv.<br />
mäster amunds målningar<br />
är väl dokumenterade<br />
den gamla <strong>1300</strong>-<strong>talskyrka</strong>n i södra råda beskrevs av riksantikvarieämbetet<br />
1977 i serien ”svenska kulturminnen”.<br />
”…att den är ett av landets märkligaste<br />
minnesmärken från medeltiden. Den<br />
oansenliga och åldriga timmerkyrkan<br />
på det smala näset mellan sjöarna Vänern<br />
och Skagern i gränstrakten mot<br />
Västergötland, är en av landets få bevarade<br />
medeltida träkyrkor och i dess inre finns<br />
oskattbara medeltida målningar, som<br />
täcker både tak och väggar.<br />
Rikedomen på olika scener ur bibeln<br />
och helgonlegenderna gör utsmyckningen<br />
till den mest omfattande<br />
som bevarats till våra dagar. Genom<br />
inskrifter vet vi också exakt när målningarna<br />
tillkom. I koret finns årtalet1323,<br />
i långhuset årtalet 1494 och<br />
dessutom namnet Amund, den målare<br />
som då var verksam i kyrkan.”<br />
Återskapas<br />
Nu planerar man att rekonstruera målningarna<br />
när kyrkan är återuppförd om<br />
några år. Men kyrkan kommer inte att<br />
se ut som när den brann. Den förändrades<br />
under reformationen. Man tog<br />
exempelvis upp en ny huvudingång<br />
till kyrkan på 1600-talet och ett litet<br />
vapenhus uppfördes år 1728. Det man<br />
nu gör är att återskapa kyrkan som den<br />
såg ut från början. Men ingreppen under<br />
århundradena innebär att en del<br />
målningar har gått förlorade.<br />
Mandelgren<br />
Målningarna dokumenterades redan i<br />
mitten av 1800-talet i ett planschverk<br />
av fornforskaren Nils Månsson Mandelgren<br />
och har i modern tid både fotograferats<br />
och analyserats på ett mer<br />
vetenskapligt sätt beträffande det ursprungliga<br />
utseendet.<br />
Den som vill se ”äkta” målningar<br />
av mäster Amund kan besöka Gökhems<br />
kyrka, som ligger en mil väster<br />
6<br />
Kung David var avbildad på norra väggen.<br />
I Riksantikvariatets bok finns flera planscher<br />
som visar målningarna i Södra Råda gamla<br />
kyrka. Så här såg det ut i koret.<br />
om Falköping. Den kyrkan antas vara<br />
byggd redan i slutet av 1000-talet,<br />
men är också berömd för sina valvmålningar<br />
som är utförda av den gamle<br />
kyrkomålaren.<br />
Efter branden i Södra Råda kvarstår<br />
Gökhems kyrka som det bästa exemplet<br />
på Amunds mästerskap.<br />
I en bok som Riksantikvarieämbetet<br />
gav ut 2007 beskrivs målningarna<br />
i Södra Råda gamla kyrka i detalj.<br />
Förutom en god bild av hur kyrkan var<br />
målad, får läsaren också en historisk<br />
förklaring till måleriets uppkomst och<br />
dess förhållande och samband med<br />
övrig samtida konst i Europa under<br />
<strong>1300</strong>-talet.<br />
Boken heter ”Kormålningar i Södra<br />
Råda gamla kyrka” och har ISBN<br />
978191-7209-446-8.x<br />
Text och foto: LARS BILLSTRÖM
STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM<br />
<strong>Frimurare</strong>bröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades<br />
och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning.<br />
Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december<br />
1940 grundades stiftelsen.<br />
I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning<br />
i värdepapper och fastigheter<br />
som tillsammans med donationer och bidrag<br />
möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till<br />
forskning kring barn- och ungdomssjukdomar<br />
samt till organisationer som arbetar för<br />
behövande barn och ungdomar. Sedan 1989<br />
har Stiftelsen delat ut drygt 87 miljoner<br />
kronor till pediatrisk forskning.<br />
Stiftelsen kunde under år 2012 dela ut<br />
14 miljoner kronor, varav till pediatrisk<br />
forskning 6,75 mkr. Stiftelsen är därmed en<br />
av de allra största enskilda bidragsgivarna till<br />
pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen<br />
till olika organisationer uppgick till drygt<br />
7 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta<br />
Flickhem, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i<br />
Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot<br />
2012 års forskarstipendiater i Riddarsalen tillsammans med<br />
H.M. Drottningen, stiftelsens ordförande Sten Svensson<br />
och <strong>Orden</strong>s Stormästare Anders Strömberg.<br />
Narkotika samt Mötesplats/ENTER inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade<br />
clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.<br />
Stiftelsen driver i samarbete med Stockholms skolförvaltning Kedjeboskolan söder om Fagersta och har ett<br />
långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna.<br />
Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna<br />
i deras forskning och verksamhet.<br />
Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03<br />
e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272
Professor Karin Öllinger, Linköping, fick av stiftelsens ordförande Peter Möller förutom ett diplom även den bok om Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias<br />
<strong>Frimurare</strong>stiftelse, som delas ut till alla som får anslag för första gången.<br />
elva forskare delade<br />
på 2,2 miljoner i Linköping<br />
under våren har 10,5 miljoner kr från konung Gustaf v:s och drottning victorias<br />
frimurarestiftelse delats ut i anslag till 52 forskare i sverige och finland, som<br />
frimuraren berättade om i nr 1 i år. några av dem fanns i Linköping.<br />
Forskare vid medicinska fakulteten<br />
vid Linköpings Universitet<br />
hörde till dem som nästan fick<br />
mest, 2,2 miljoner kr. Bara Karolinska<br />
Institutet erhöll en större del av årets<br />
medel, berättade stiftelsens ordförande<br />
Peter Möller när han tillsammans<br />
Professor Stefan Thor har fått anslag några år och nu berättade han<br />
underhållande om hur han med hjälp av bananflugor försökte förstå hur<br />
Alzheimers sjukdom uppstår och kan bekämpas. Bilden på den friska och<br />
sjuka hjärnan bakom honom är skrämmande.<br />
med stiftelsens styrelse mötte forskarna<br />
i Linköping.<br />
Bland mottagarna fanns en förstagångsmottagare,<br />
professor Karin<br />
Öllinger, som förutom diplomet fick<br />
boken om stiftelsens historia, precis<br />
som alla andra forskare.<br />
Innan utdelningen<br />
ägde rum<br />
i Johannessalen<br />
i Linköpings frimurarhus<br />
hade<br />
provinsialmästare<br />
Lars Bergholtz<br />
hälsat anslagsmottagare,stiftelsestyrelse<br />
samt ett<br />
antal företrädare<br />
för frimureriet i<br />
Östgöta provinsialloge<br />
välkomna.<br />
8<br />
Sjuka flugor<br />
Efter utdelningen<br />
höll professor<br />
Stefan Thor en<br />
föreläsning med den kittlande rubriken<br />
”Can sick flies help cure humans”,<br />
hjälpligt översatt till kan sjuka flugor<br />
hjälpa till att bota människor. På ett<br />
underhållande sätt berättade Stefan<br />
Thor om sin forskning att försöka finna<br />
förståelse för och hjälp mot Alzheimers<br />
sjukdom men hans framställning<br />
innehöll också skrämmande fakta som:<br />
• Det finns 100 000<br />
Alzheimerpatienter i Sverige<br />
• 35 miljoner i hela världen beräknas<br />
bli 110 miljoner år 2050<br />
• Påverkar 10 % av alla över 65 år i<br />
Sverige<br />
• Påverkar 50 % av alla över 85 år.<br />
• Demens kostar miljarder årligen i<br />
Sverige – den globala kostnaden är<br />
oerhörd.<br />
Stefan Thor slutade med att berätta att<br />
det enda säkra sättet för närvarande att<br />
komma undan Alzheimers sjukdom är<br />
att dö tidigt. Men lika sorgligt slutade<br />
inte mötet mellan forskare och frimurare.<br />
Stiftelsen bjöd på lunch och till<br />
en utmärkt vällagad måltid samlades<br />
man i den vackra matsalen till munter<br />
förplägnad.x<br />
Text och foto: KJELL MAZETTI
Ett hundratal skolläkare samlade i Stamhuset i Stockholm fick information om såväl den senaste forskningen inom sitt område, som om <strong>Svenska</strong> Frimuare<br />
<strong>Orden</strong>s caritasverksamhet och stöd till forskning.<br />
skolläkare fick en inblick<br />
i svenska frimurare orden<br />
varje år bidrar svenska frimurare orden med mångmiljonbelopp till pediatrisk<br />
forskning – barn- och ungdomssjukdomar, främst genom stiftelsen frimurare<br />
Barnhuset. det tyckte några bröder som sitter i styrelsen för svenska<br />
skolläkarföreningen var värt att sprida bland sina läkarkolleger.<br />
Hur man skulle informera om<br />
<strong>Orden</strong>s verksamhet var enkelt:<br />
En gång om året arrangerar<br />
föreningen en speciell skolläkardag<br />
med information om de senaste<br />
rönen inom forskning, medicin och<br />
behandlingsformer. Nu tyckte bröderna,<br />
med Lars Möller i spetsen att man<br />
med fördel kunde hålla sin årliga träff i<br />
frimurarnas Stamhus i Stockholm.<br />
Lars är ordförande i Hässleholms<br />
<strong>Frimurare</strong>förening. Han kunde konstatera<br />
att det inte blev dyrare för<br />
Skolläkarföreningen att hyra in sig<br />
i Stamhuset än på en traditionell<br />
konferensanläggning.<br />
Drygt 100 skolläkare från hela landet<br />
kunde därför samlas i Bååtska Palatset<br />
under våren där man förutom att<br />
lyssna på intressanta föredrag – bland<br />
föreläsarna fanns även forskare som är<br />
mottagare av stiftelsens anslag – även<br />
fick information om <strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong><br />
<strong>Orden</strong> och en glimt av dess stamhus.<br />
– Det var ett helt igenom lyckat<br />
arrangemang. Den stora matsalen är<br />
ju som gjord för symposier och liknande<br />
och i de anslutande utrymmena<br />
finns möjlighet till kaffeservering un-<br />
9<br />
der pauserna. Där kunde även representanter<br />
från olika företag visa upp<br />
sig och sina produkter, säger Lars<br />
Möller.x<br />
Text och foto: LARS BILLSTRÖM<br />
I Stamhusets pelarsal passade läkemedelsrepresentanterna på i pauserna att sälja in sina senaste<br />
nyheter och produkter till skolläkarna.
Foto: Urban Nilsson, Smålandsposten<br />
På vinden hos Växjös frimurare hittades dokument från kriget. Gert Brushammar har gått igenom materialet.<br />
ett vindsfynd berättar<br />
om krigsförberedelser<br />
under sommaren 2012 gjordes en städning på vinden i frimurarhuset i växjö.<br />
Bland alla kartonger fanns ett oansenligt brunt kuvert med några papper av<br />
tveksam kvalitet – typiska blanketter. men de vittnade om förberedelser för<br />
krig och invasion i sverige.<br />
Intendenterna Ulf Fransson och<br />
Anders Magnusson som fann kuvertet<br />
fäste först inte någon större<br />
uppmärksamhet åt innehållet, men vid<br />
ett närmare studium verkade de kunna<br />
vittna om en historia. Går historien<br />
att återfinna? Frågan gick till Anders<br />
Branje, vd för fastighetsbolaget Vinaman<br />
som äger huset. Han kontaktade<br />
mig och vi började lägga pusslet.<br />
Fraktsedlar<br />
Det första vi fick göra var att fastställa<br />
vad dokumenten handlade om. De visade<br />
sig vara fraktsedlar på gods som<br />
först sänts till Växjö och sedan återsänts.<br />
Spänningen steg när det stod<br />
klart att alla godsförsändelser var gjorda<br />
inom loppet av tre dygn – 10 till 13<br />
april 1940. Datumen kändes bekanta<br />
och en snabb kontroll i historieböckerna<br />
bekräftade misstanken. Godset<br />
skickades dagarna efter tyskarnas<br />
ockupation av Danmark och Norge<br />
som skedde den 9 april 1940. Kunde<br />
det finnas ett samband?<br />
10
Alla mottagna försändelser återsändes<br />
oöppnade till avsändaren i september<br />
1940.<br />
Avsändare<br />
Nästa pusselbit var att fastställa varifrån<br />
godset kom. Det visade sig vara<br />
från alla loger och brödraföreningar<br />
i södra Sverige – från Kristianstad,<br />
Karlskrona, Malmö, Halmstad, Kalmar,<br />
Helsingborg, Karlshamn, Lund,<br />
Landskrona, Falkenberg, Ängelholm,<br />
Hässleholm, Klippan, Ystad, Simrishamn,<br />
Ronneby och Eslöv.<br />
I de flesta fall gick godset med<br />
tågtransport men i några fall kördes<br />
det till Växjö med lastbil, troligen på<br />
privat initiativ. Några av kvittenserna<br />
innehåller en personlig hälsning bröder<br />
emellan.<br />
I räkenskaperna för S:t<br />
Johanneslogen Kronoberg hittade<br />
jag ett oansenligt kvitto som<br />
hör samman med den här händelsen.<br />
Den 10 april 1940, samma dag<br />
som de första försändelserna kom<br />
till Växjö, inhandlades fem stycken<br />
”galv. hänglåsar” á kr 1:90, inalles<br />
kr 9:50, vilket helt klart var avsett<br />
för att låsa utrymmet där godset<br />
förvarades.<br />
Om innehållet<br />
Kommen så här långt började det kännas<br />
otillfredsställande att vi fortfarande<br />
inte visste exakt vad det var för gods<br />
som skickades hit, trots att vi börjat<br />
ana varför det skickades.<br />
Av kvittenserna framgick bara att det<br />
var ”böcker” eller ”arkivalier”, i några<br />
fall ”lådor” utan vidare specifikation.<br />
Lösningen fanns som bilaga till ett<br />
protokoll i Johanneslogen. Av bilagan<br />
framgår att det i första hand handlade<br />
om ritualböcker och matriklar, således<br />
inte som vi först trodde sköldar och<br />
inventarier.<br />
Här antyds också att avsikten inte<br />
var att slutförvara godset i Växjö, det<br />
skulle i händelse av förvärrat politiskt<br />
läge i kriget skickas vidare till säkrare<br />
plats. Växjö som ligger mitt i landet<br />
relativt långt från landets gränser ansågs<br />
lämpligt som första anhalt, men<br />
inte för slutförvaring.<br />
Hemligt bergrum<br />
Om godset skulle skickas vidare borde<br />
det finnas mer att finna. Och visst, ett<br />
intressant dokument hittades av Samuel<br />
Palmblad på Smålands Museum.<br />
Numera förvaras de 73 år gamla dokumenten på ett tryggt sätt i frimurarnas arkiv.<br />
Dokumentet är ett hyreskontrakt på<br />
ett skyddat bergrum tecknat av Stora<br />
Landslogen i oktober 1939.<br />
Utrymmet fanns i ett bergrum i<br />
Jönköpingstrakten. Det var på 17 kvm<br />
och skulle alltså rymma materialet från<br />
alla loger. Därmed var det klart att det<br />
11<br />
inte kunde vara alltför skrymmande<br />
gods vilket styrker uppgiften om att<br />
det huvudsakligen handlade om böcker<br />
och arkivalier.<br />
Det var alltså förberett för skyndsam<br />
vidareevakuering om så skulle<br />
krävas. I september 1940 gjordes dock
Ett ”luddigt” kvitto från krigsåren.<br />
bedömningen att materialet kunde<br />
återsändas till logerna igen.<br />
Så gott som all logeverksamhet<br />
hade ställts in i april 1940. Först senare<br />
under hösten 1940 återupptogs verksamheten<br />
igen så sakteliga runt om i<br />
landet.<br />
Krigssituation<br />
Sista pusselbiten var att undersöka<br />
vad som hänt i kriget. Tyskarna hade<br />
som sagt precis tagit kontrollen över<br />
Danmark och Norge och där fruktade<br />
man en utveckling som redan setts i<br />
Tyskland.<br />
Frimureriet förbjöds där redan<br />
1933/34 och frimurare förföljdes. Logerna<br />
plundrades på kulturellt värdefullt<br />
material inklusive porträtt och<br />
böcker. Övrigt förstördes under ”Operation<br />
Poznan”<br />
En redogörelse för dessa händelser<br />
kan läsas på sid 239 ff i Acta Masonica<br />
Scandinavica nr 9, utgiven 2006.<br />
Den 19 oktober 1939 daterades<br />
ett meddelande från Stormästaren till<br />
provinsialmästarna med instruktion<br />
att förbereda en evakuering av material<br />
från logerna om ett angrepp på<br />
Sverige skulle bli verklighet.<br />
Med historiens glasögon kan vi<br />
konstatera att ett sådant angrepp sannolikt<br />
var planerat men avvärjdes av<br />
att regeringen försäkrade att malmleveranserna<br />
till Tyskland inte skulle<br />
avbrytas. Det påstås att marginalen<br />
endast var några timmar.<br />
Tolkning<br />
Med alla dessa pusselbitar på bordet<br />
kan vi börja göra en tolkning av<br />
materialet.<br />
Frimurarna i Sverige var väl medvetna<br />
om vad bröderna i Tyskland<br />
drabbats av och vidtog därför åtgärder<br />
för att – om Sverige skulle angripas<br />
– skydda medlemmar och tillgångar.<br />
Eller åtminstone försvåra för en angri-<br />
12<br />
pare att identifiera enskilda frimurare.<br />
Kulturellt värdefullt material skulle<br />
också räddas undan. Av detta skäl är<br />
fraktsedlarna och kvittenserna avsiktligt<br />
mycket tystlåtna om vilket material<br />
som skickats.<br />
I flera av logerna finns överhuvudtaget<br />
inga handlingar som visar ens att<br />
böckerna skickats iväg. Mot bakgrund<br />
av situationen är det logiskt att lämna<br />
så få spår efter sig som möjligt.<br />
Syftet med evakueringen var enligt<br />
den tolkningen att i första hand skydda<br />
individer, i andra hand att skydda<br />
tillgångar.<br />
Jag är mycket tacksam över att ha<br />
fått göra den här forskningsinsatsen.<br />
Det är fascinerande att se hur mycket<br />
dramatik som kan gömma sig i ett kuvert<br />
med 70 år gamla blanketter.x<br />
Text: GERT BRUSHAMMAR
Karlskronas frimureriska kristallkrona, den enda i sitt slag. Ritningen till kristallkronan har bevarats sedan 1820-talet.<br />
karlskronas unika krona<br />
en unik frimurerisk kristallkrona som har tillverkats endast i ett enda exemplar. det<br />
kan frimurarbröderna i karlskrona låta sig upplysas av vid sina besök i logehuset.<br />
Kristallkronan är full med frimureriska<br />
symboler. En kort<br />
beskrivning:<br />
Kronan består av tre olika nivåer.<br />
Allra överst pryds kristallkronan av tolv<br />
stycken murslevar i en mindre ring.<br />
Murslevarna är placerade på ett föreningsband<br />
som slingrar sig runt kronan.<br />
I mitten syns Guds allseende öga.<br />
Kedjor<br />
Den mellersta kransen hålls uppe av<br />
tio stycken kedjor klädda med kristaller,<br />
en så kallad girlang.<br />
Den stora runda globen hålls uppe<br />
av tio stycken kedjor med kristaller<br />
samt åtta stycken hängande stjärnor.<br />
Den runda globen symboliserar jorden<br />
och omges av nio stycken ljushållare<br />
formade som murslevar.<br />
Runt hela globen slingrar sig ett föreningsband.<br />
I mitten av lampan syns<br />
ett frimurarekors (S:t Georgskors).<br />
I botten av kronan syns en sexuddig<br />
glindrande stjärna med ett G i mitten.<br />
Elektrifierad<br />
Höjden är cirka 1,5 meter och diametern<br />
är cirka 1 meter. Den är försedd<br />
med åtta stycken elektriska lampor<br />
samt nio stycken armar för levande<br />
ljus. Elektrifieringen av kronan skedde<br />
tidigt i början av 1900-talet.<br />
Ritningen över denna unika krona<br />
är uppsatt i logehusets Blåa Kabinettet.<br />
Vem som upprättat den är okänt<br />
men sannolikheten talar för att det är<br />
S:t Andreas Logen Carl Johans tredje<br />
ordförande mästare, löjtnanten vid<br />
Flottornas Constructions-Corps Carl<br />
Daniel Petterson.<br />
Ritningen är ”aproberad” (godkänd)<br />
av ordförande mästaren för S:t<br />
Johannes Logen Gustaf A. G. von<br />
Gerdten.<br />
Kronan är sedan tillverkad i Karls-<br />
13<br />
krona 1822 av R. Mörch och till en<br />
kostnad av 150 rd bco (riksdaler banco).<br />
Murslevarna som kröner kronan<br />
är slipade av A. Cronholm till en kostnad<br />
av ytterligare 4 rd bco.<br />
Kronan anskaffades i samband med<br />
den upprustning av lokalerna som<br />
ägde rum genom bland annat tillkomsten<br />
av logehusets så kallade trähusdel.<br />
Såld och återköpt<br />
Kronan såldes till <strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong><br />
<strong>Orden</strong>s museum 1975 på grund av det<br />
lokala frimurarsamhällets ekonomiska<br />
svårigheter men återfördes och deponerades<br />
1981 och återköptes 1988.<br />
Kronan renoverades vid återkomsten<br />
1981 av dåvarande ordförande<br />
mästaren för S:t Johannes Logen Gustaf,<br />
marindirektören Owe Johansson.<br />
Kristallkronan är nu placerad i Blå Kabinettet<br />
i Karlskronas frimurarsamhälles<br />
logehus.x<br />
Text och foto MATHS DACKEHAG
vilda djur och frimurare<br />
upplevelser på kenyaresa<br />
afrikas vilda djur är en dröm för många att få uppleva. kan man samtidigt<br />
kombinera ett besök i afrika med logebesök, blir resan perfekt. i höstas följde<br />
14 bröder med på den resan och med anhöriga och vänner var man totalt 29<br />
personer som besökte kenya.<br />
Resan började för bröderna<br />
på olika platser i Sverige och<br />
Finland samt Teneriffa!, för<br />
att sedan sammanstråla på flyget från<br />
Amsterdam till Nairobi. Väl framme<br />
i Nairobi möttes alla resenärer upp<br />
av reseledaren Jarle Furali samt pri-<br />
vatchaufförer som följde med under<br />
resten av resan. Så här berättar några<br />
deltagare om resan:<br />
Nairobis frimurare<br />
Första dagen i Nairobi började med<br />
en citytour för att se de olika delarna<br />
14<br />
Frimurarhuset i Nairobi.
Giraffer passerade när bröderna med sällskap åt sin måltid.<br />
Symbolerna över entrén till logelokalen i Nairobi liksom själva logelokalen var något annorlunda än hemma.<br />
15
Med båt kom man nära flodhästarna.<br />
av staden ända tillbaka till kolonialtiden.<br />
Sedan blev det en guidad tur av<br />
det stora frimurarhuset i Nairobi vars<br />
äldsta delar är lika gammalt som staden<br />
själv.<br />
Huset har flera logelokaler och en<br />
stor matsal i gammal brittisk kolonialstil<br />
med mörkt trä och högt i tak. I<br />
matsalen hänger listor över alla ordfö-<br />
Afrikansk logelokal.<br />
rande mästare som passerat i alla loger<br />
i United Grand Lodge of England –<br />
District of East Africa. Distriktet utgörs<br />
av Kenya, Uganda, Tanzania och<br />
Seychellerna.<br />
Det var storsekreteraren mr Harijal<br />
som personligen guidade oss genom<br />
huset och museet. Efter besöket blev<br />
det en lång lunch i trädgården till en<br />
16<br />
mycket bra italiensk restaurang som<br />
drivs av en genuin italiensk familj.<br />
Herrarna på loge<br />
På kvällen blev det ett restaurangbesök<br />
för damerna medan herrarna gick<br />
på loge. Logen vi besökte var Free and<br />
accepted Masons of Ireland Hibernia<br />
lodge nr 749IC med gradgivning i 3:e<br />
graden/Master Mason.<br />
Logen har totalt 43 medlemmar.<br />
En av logens bröder kom från Mombasa,<br />
50 mil bort, och övernattade före<br />
hemresa dagen efter.<br />
Speciellt för logen är att alla 1:a och<br />
2:a gradens bröder är med vid öppnandet<br />
av logen men avlägsnas innan<br />
något från högre grad sker. Därefter<br />
är alla bröder med på brödramåltiden<br />
som var mycket varm och broderlig.<br />
Slummen<br />
Nästa dag besökte vi ett center för föräldralösa<br />
barn som broder Jarle Furali<br />
startat och driver. Det blev också hembesök<br />
i slummen. En upplevelse som<br />
påverkade alla starkt.<br />
Efter denna förmiddag åt vi lunch<br />
på Karen Blixens jaktstugas terrass.
Ett center för föräldralösa barn startat på svenskt initiativ.<br />
Här andas det en svunnen tid och<br />
man sugs 100 år bakåt i tiden. Maten<br />
var mycket god och skuggan på terrassen<br />
skön. Resten av dagen ägnades<br />
åt besök på ett center som föder upp<br />
utrotningshotade giraffarter som man<br />
dessutom fick klappa och mata. Några<br />
valde även att besöka Karen Blixens<br />
museum.<br />
Efter dessa två dagar i Nairobi begav<br />
sig alla ut ur staden mot nationalparken<br />
Tsavo. Här blev det inkvartering<br />
på Voi wildlife lodge. Lodgen ligger<br />
precis vid ett vattenhål där de vilda<br />
djuren kommer för att dricka.<br />
Allt från giraffer, antiloper, elefanter<br />
samt en flock med över 100 bufflar<br />
passerade medan sällskapet satt och åt<br />
med denna fantastiska utsikt framför<br />
sig.<br />
I Tsavo åkte vi på safari och fick se en<br />
hel del djur. Mellan safariturerna fanns<br />
det tid för bad i poolen. Två dagar senare<br />
åkte vi vidare till Mombasa för att<br />
tillbringa några dagar på ett hotell direkt<br />
på stranden. Kritvita stränder och<br />
billig massage, det är Mombasa!<br />
Caritasprojekt<br />
Denna del av resan blev en vila för<br />
många. Samtidigt passade flera resenärer<br />
på att åka ut med båt och titta på<br />
fiskarna vid revet, samt att besöka Fort<br />
Jesus som byggdes av portugiserna på<br />
1500-talet.<br />
Några gjorde även ett besök på en<br />
skola som drivs av Frimurarna i Kenya<br />
som ett caritasprojekt.<br />
Vilda Afrika<br />
Efter några dagar reste vi vidare på<br />
vår resa mot det riktigt vilda Afrika.<br />
På vägen besökte vi en tefabrik i Lumuru,<br />
ett område känt för sina teodlingar.<br />
Här fick vi se hela processen<br />
från plockning till torkning och färdiga<br />
förpackningar vilket inte tar mer<br />
än två timmar.<br />
Vi bodde över på en lodge vid Naivashasjön.<br />
Det är en 5-stjärnig lodge<br />
som verkligen förflyttar gästerna tillbaka<br />
till en svunnen tid. På kvällen kom<br />
17<br />
flodhästarna upp ur sjön och vandrade<br />
runt i trädgården, helt fantastiskt. Man<br />
passade även på att åka ut med båt på<br />
sjön för att komma nära flodhästarna.<br />
Mycket uppskattat och vackert.<br />
Målet var nu att åka ut till Masai<br />
Mara som är känt från olika naturprogram.<br />
Här bodde vi på en lodge som<br />
ligger mitt i reservatet på savannen.<br />
God mat och trevliga massajer som<br />
både jobbade där och underhöll oss på<br />
kvällarna.<br />
Lejon<br />
På dagarna gjorde vi safariturer och<br />
fick se alla ”Big Five”. Lejon fick vi<br />
se i mängder vid flera tillfällen. Men<br />
vackrast var nog alla flockar med zebror,<br />
antiloper och gnuer under sin<br />
migrationsvandring.<br />
Vid flera tillfällen kunde vi se över<br />
5 000 djur samtidigt. 16 resenärer<br />
passade på att flyga luftballong över<br />
savannen och sedan äta frukost vid<br />
landning mitt ute på savannen.<br />
Vi fick också uppleva Riftvalley, den<br />
800 mil långa bergssänka som går genom<br />
Afrika. Många upplevelser, dofter<br />
och smaker fick vi vara med om, men<br />
det måste upplevas på plats.x
Att det fanns en svensk frimurare redan på 1650-talet var en nyhet för många och som Robert L D Cooper kunde berätta om vid sitt seminarium i Helsingborg.<br />
många intressanta fakta<br />
vid Coopers sverigebesök<br />
under drygt en vecka gästade världsauktoriteten och frimuraren robert<br />
L.d. Cooper sverige. under dessa dagar genomförde han två logebesök<br />
i Helsingborg. Han gästade också Lunds domkyrka, eos i Lund, facklan i<br />
Landskrona, kronborg slott och kosmos i Helsingør.<br />
Bara att umgås med Bob, han<br />
kallas så, är oerhört lärorikt.<br />
Här presenteras något av det<br />
han berättade vid olika samtal under<br />
veckan.<br />
Mursleven<br />
Jag frågade varför jag aldrig har sett<br />
mursleven som symbol när jag har besökt<br />
Skotska loger. Svaret var enkelt;<br />
Riktiga stenmurare använder inte cement!<br />
Precis som vid byggandet av<br />
pyramiderna i Egypten använder man<br />
precisa stenar så att när de hade place-<br />
rats i byggnaden skulle de inte kunna<br />
rubbas på flera hundra år.<br />
Svärd<br />
Inte heller svärd används i Skottland<br />
eftersom det riktiga skotska frimureriet<br />
endast arbetar i de första tre<br />
graderna och historiskt sett var inte<br />
svärdet ett redskap som stenmurarna<br />
använde.<br />
Logetecken<br />
I Skottland har man ett logetecken<br />
som är detsamma som hos oss. Men<br />
18<br />
där upprepas inte tecknet. Anledningen<br />
till det är att skottarna menar att<br />
om man ser till innebörden så är det<br />
omöjligt att upprepa tecknet.<br />
Vinkelhaken<br />
När vi besökte ett museum visade<br />
Bob mig en vinkelhake vars ena sida<br />
var längre än den andra. Han förklarade<br />
att detta var en vinkelhake som<br />
användes av stenmurare. Om det<br />
skulle vara en symbol för frimurare<br />
så måste båda sidorna vara exakt lika<br />
långa.
Vår placering i logen<br />
Sitt första logebesök i Sverige gjorde<br />
Cooper i Helsingborgslogen CXG i<br />
grad IV-V. Efteråt förklarade han att<br />
vår placering av de bevakande bröderna<br />
är den mest korrekta placeringen. I<br />
flera länder, även i Skottland, har man<br />
på vissa håll moderniserat logearbetet<br />
något och placerar den ena brodern av<br />
de bevakande bröderna på annan plats.<br />
Våra lösen är rätt<br />
Jag har länge trott att det var vi som<br />
har skiftat lösenorden mellan de två<br />
första graderna, men denna ändring<br />
skedde tidigt i England. Vid den tiden<br />
arrangerade man logemötena på pubar<br />
efter stängningstid och medlemskapet<br />
var tämligen kostsamt.<br />
Avhoppare bildade därför egna loger<br />
och värvade medlemmar under<br />
pubens öppettider och inträdesbiljetten<br />
var en billig standardmåltid.<br />
Med syftet att bli av med alla ”falska”<br />
frimurare enade sig de riktiga<br />
logerna om att vid ett bestämt datum<br />
byta plats på lösenorden mellan första<br />
och andra graden, även om denna<br />
ändring utgjorde en fundamental<br />
justering.<br />
spännande historia<br />
om skotska murare<br />
Höjdpunkten vid Coopers Sverigebesök<br />
var ett nästan fyra timmar långt<br />
seminarium i Helsingborg som handlade<br />
om Frimurarnas historia och utveckling.<br />
Seminariet delades in i fyra<br />
skräll världen över<br />
I dag är Cooper installerad mästare i<br />
den världskända forskningslogen Quatuor<br />
Coronati.<br />
Han har nyligen avslutat sitt ämbete<br />
som ordförande i Lodge Sir Robert<br />
Moray (loge nr 1641), vilken är den<br />
förnämsta forskningslogen i Skottland.<br />
Under sin mandatperiod instiftade<br />
han ett antal forskningsprojekt som<br />
medlemmar av logen kan delta i. Ett<br />
projekt som man gör för framtida forskning<br />
är att man nu håller på att systematiskt<br />
intervjua frimurarebröder med<br />
standardiserade frågor så att man i fram-<br />
delar; ”Skotska stenmurare och Skotska<br />
frimurare”, ”En skotsk stenmurarritual”,<br />
”Koppling till Sverige” och<br />
”Frimurarnas framtid”.<br />
Att i denna artikel ta upp allt som<br />
Bob föreläste om är naturligtvis helt<br />
omöjligt, men jag skall försöka att berätta<br />
en kort del av föreläsningen.<br />
Till Amerika<br />
Många påstår att det moderna spekulativa<br />
frimureriet började i England<br />
1717, men så är inte fallet. Ett viktigare<br />
datum är 1670 när den första kända<br />
frimuraren, John Skene (eller Skeen),<br />
från logen i Aberdeen, kom till USA.<br />
Det är viktigt att komma ihåg att<br />
när vi pratar om Skotskt frimureri<br />
och Skotska frimurarloger före 1717,<br />
då pratar vi inte om frimurareloger<br />
som de är idag, utan om loger som till<br />
största delen bestod av stenmurare.<br />
Det förekom dock ett fåtal undantag,<br />
bestående av medlemmar som<br />
inte var stenmurare, men som var privilegierade<br />
att få vara medlemmar. Logen<br />
i Aberdeen var dock annorlunda.<br />
Enligt deras första anteckningar från<br />
1670 kan man utläsa att endast 20 procent<br />
var stenmurare.<br />
Flydde<br />
John Skene var köpman och kväkare<br />
och flydde 1680 till New Jersey för<br />
att fly religiös förföljelse. Han slog<br />
sig ner vid en flod, där han grundade<br />
Perth Amboy, idag känt som Perth,<br />
som också är namnet på den uråldriga<br />
huvudstaden i Skottland.<br />
Några år senare, 1684, träffade han<br />
John Cockburn som tillhörde den<br />
tiden skall ha mer information att forska<br />
i. Allt filmas och dokumenteras digitalt.<br />
I dag är det ofta så att vi har bevarat<br />
uppgifter på frimurare som namn, datum<br />
för födelse, död, inträde i loge och<br />
ämbeten. Men man vet ganska lite om<br />
bröderna och hur de såg på sitt frimureri.<br />
Allt skall digitaliseras<br />
Kanske hade ett liknande forskningsprojekt<br />
varit intressant för Sverige?<br />
Hur som helst kommer jag att få ta del<br />
av hela deras upplägg med metod och<br />
frågeställning inom kort.<br />
19<br />
Skotska logen Melrose och som hade<br />
flyttat till East Jersey.<br />
Till skillnad från logen i Aberdeen<br />
bestod Melrose enbart av arbetsamma<br />
stenmurare. John Cockburn hade själv<br />
byggt upp en stad en bit ifrån Perth,<br />
och han döpte staden till Melrose efter<br />
sin hemstad i Skottland.<br />
Dessa händelser är väl dokumenterade,<br />
eftersom John Cockburn skrev<br />
ett brev till sin loge i Skottland och<br />
berättade om hur fint det var i Melrose<br />
och att fler bröder borde emigrera dit<br />
då det fanns många arbetstillfällen där,<br />
speciellt för stenmurare.<br />
Byggprojekt<br />
Nu började Skene från Aberdeen och<br />
Cockburn från Melrose att samarbeta<br />
med olika byggnadsprojekt i New Jersey.<br />
Det innebär att de första byggnaderna<br />
i New Jersey är en produkt av<br />
frimurare - spekulativa murare och<br />
operativa stenmurare.<br />
Denna historiska blandning av spekulativa<br />
och operativa murare utgör en<br />
stor skillnad mellan Skottlands frimuriska<br />
historia och övriga världens. Vid<br />
denna tidpunkt är alltså spekulativa<br />
och operativa frimurare samma sak.<br />
När man accepterar denna historiska<br />
koppling mellan stenmurare och<br />
spekulativa murare, förstår man också<br />
att frimurarnas historia i Skottland är<br />
flera hundra år äldre än den engelska<br />
storlogens bildande år 1717.<br />
Washington illegal frimuare<br />
1752 blev USA:s första president George<br />
Washington, initierad frimurare<br />
i en illegal Skotsk frimurarloge i<br />
forts. ><br />
Ett annat projekt som man har påbörjat<br />
i Skottland är att man håller på<br />
att digitalisera alla skrifter som man<br />
har i förvaring. Med flera tusen böcker,<br />
dokument och logeböcker, är detta ett<br />
arbete som kommer att ta många år.<br />
En kommande skräll<br />
Cooper berättar också att man nyligen<br />
har gjort en ny upptäckt rörande grad<br />
III som kommer att presenteras i Quatuor<br />
Coronati´s medlemstidning 2014.<br />
Artikeln är redan klar och sägs bli en<br />
skräll världen över.x
Robert L D Cooper tackas för sin föreläsning av inbjudaren och artikelförfattaren Henrik Nilsson.<br />
Fredriksburgh (George Washington<br />
var president mellan 1789 – 1797).<br />
Denna loge var en Skotsk frimurarloge<br />
och bestod enbart av skottar.<br />
Anledningen till att logen var illegal,<br />
alltså inte hade något tillstånd (Charter)<br />
från Storlogen i Edinburgh, var<br />
för att bröderna inte ville betala någon<br />
avgift till storlogen. Det skulle<br />
bli bortkastade pengar om logen inte<br />
skulle ta fart och växa.<br />
Inte förrän 1758 ansökte logen<br />
om tillstånd, vilket den fick. George<br />
Washington var inte så aktiv på grund<br />
av sitt ämbete i den allmänna världen<br />
men han hade mycket kontakt med<br />
skottarna.<br />
Efter ”Independence day” år 1776<br />
skulle man bygga en ny huvudstad,<br />
vilken man döpte efter presidenten,<br />
nämligen Washington. Loge nr 8 (The<br />
Lodge of Journeymen Masons No. 8) i<br />
Edinburgh fick då en förfrågan om de<br />
ville emigrera till USA för att bygga<br />
ett hus åt George Washington.<br />
Strejkande bröder<br />
Tyvärr tyckte inte amerikanarna att<br />
huset byggdes tillräckligt fort. Därför<br />
kom man på idén att förse stenmurarna<br />
med slavar så att bygget skulle<br />
gå fortare. Men enligt ritualen kan<br />
endast fria män (freeborn man) bli en<br />
stenmurare.<br />
Därför blev det omöjligt för stenmurarna<br />
att utbilda slavarna till att bli<br />
20<br />
murare, för det skulle även innebära att<br />
de blev frimurare, och för skottarna var<br />
det ingen skillnad på stenmurare och<br />
frimurare. Stenmurarna gick i strejk.<br />
Problemet som nu uppstod var att<br />
stenmurarna inte kunde förklara varför<br />
de gick i strejk, för då skulle de<br />
behöva avslöja delar av ritualen. Men<br />
det dröjde inte länge innan man fann<br />
en kompromiss. Stenmurarna accepterade<br />
att utbilda ”fria män”, inte slavar,<br />
till att bli stonemasons och därmed<br />
även frimurare.<br />
Invaderade<br />
Tyvärr blev bygget ändå försenat så att<br />
George Washington aldrig fick se huset<br />
färdigt.<br />
Det byggdes mellan åren 1792 och<br />
1800. 1812 sålde USA vapen till Napoleon<br />
som var i krig med Skottland.<br />
Britterna invaderade från Canada och<br />
satte eld på presidentens hus. Byggnaden<br />
som var byggd av stenmurarna<br />
stod sig bra, men taket klarade sig inte<br />
utan brann upp. För att få bort alla<br />
brandskador fick man tvätta huset rent<br />
och måla om i vit färg, varefter man<br />
döpte huset till Vita Huset.<br />
Missade du seminariet?<br />
För de bröder som missade seminariet<br />
kan jag glädja er med att vi med tillstånd<br />
filmade seminariet och att stora<br />
delar kommer att finnas till försäljning<br />
för 200 kr (inkl. frakt). Du beställer<br />
DVD:n genom hemsidan www.pyramid.nu.<br />
Filmens fokus är frimurarnas<br />
historia och avslöjar inga ”hemligheter”.<br />
Den del som är borttagen är<br />
främst Frimurarnas framtid, eftersom<br />
vi överlåter till <strong>Orden</strong>s ledning att berätta<br />
om denna.<br />
Framtid<br />
Bob´s vistelse i Sverige är på flera sätt<br />
mycket betydelsefull. Han blev också<br />
medlem av den ideella föreningen Pyramid.nu,<br />
vilket kommer att innebära<br />
att vi utökar vårt samarbete ytterligare.<br />
Redan idag diskuteras att vi under<br />
majresan till Skottland skall få se<br />
några av deras största skatter och att<br />
vi under 2014 skall genomföra en resa<br />
till Washington då vi besöker den<br />
första logen i USA i Fredriksburgh<br />
som George Washington blev medlem<br />
av, samt besöka huvudkvarteret i<br />
Washington.x<br />
Text: HENRIK NILSSON
edan i mitten av 1600-talet<br />
fanns det frimurare i sverige<br />
när frimuraren robert L. d. Cooper föreläste i Helsingborg och berättade om<br />
sina senaste upptäckter rörande frimurarnas historiska ursprung och evolution,<br />
kunde han även redovisa vad han fått fram om sverige i sin forskning.<br />
nu hoppas han på ett forskningssamarbete med sverige.<br />
Så här berättade Cooper: Enligt<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong> <strong>Orden</strong>s hemsida<br />
kom frimureriet till Sverige<br />
1735 via svensken Axel Wrede-Sparre<br />
som hade besökt Frankrike. Men nya<br />
upptäckter bekräftar en svensk frimurare<br />
redan år 1651 och dessutom en<br />
skotsk loge i Göteborg år 1780. S:t<br />
Magnus var namnet.<br />
Vi har tidigare känt till att man i<br />
Skottland har haft mycket handelsutbyte<br />
med Sverige och nu har det också<br />
hittats dokument som bekräftar att<br />
regeringen i Skottland bad en svensk<br />
vid namn Hans Ewald Tessin om råd<br />
när man skulle bygga hamnen i Lieth,<br />
en stad som idag räknas som en del av<br />
Edinburgh.<br />
Stenkunskap<br />
Tessin var arkitekt och hade uppenbarligen<br />
kunskap om hur man arbetar<br />
med sten. När han besökte Edinburgh<br />
blev han invigd som medlem i The<br />
Lodge of Edinburgh (Mary´s Chapel)<br />
No. 1. Detta är den loge i världen som<br />
i dag har världens äldst bevarade logeböcker,<br />
från juli 1599, och som fortfarande<br />
bedriver verksamhet.<br />
”Tessin was initiated into the Lodge<br />
1651 - 1652. The exact year we cannot<br />
be sure of because two different calendars,<br />
Julian and Gregorian, were in use<br />
at the time”, sa Cooper.<br />
Att Tessin blev initierad i denna<br />
loge är mycket naturligt eftersom han<br />
uppenbarligen hade ett gott rykte och<br />
kunde arbeta med sten, och en stor<br />
del av medlemmarna i The Lodge of<br />
Edinburgh var just stenmurare.<br />
Förste svensk<br />
Enligt logens mötesprotokoll blev<br />
Tessin initierad frimurare 1651 och<br />
alltså den första svensk som blev frimurare.<br />
Åtminstone i en skotsk loge<br />
i Skottland och inte i en fransk eller<br />
svensk loge.<br />
Men det slutar inte där. Vi kan också<br />
se hur utbytet fortsätter med resor<br />
mellan Sverige och Skottland. Så vi<br />
måste ställa oss frågorna; Hur påverkade<br />
detta medlemskap Tessin? Hur<br />
påverkade det hans umgänge? Tog han<br />
med sig frimureriet till Sverige?<br />
Avståndet mellan länderna var tämligen<br />
kort och handeln fungerade bäst<br />
via hamnarna. Vi ser att båda länderna<br />
Närmare 50 intresserade lyssnade på spännande frimurarhistoria i Helsingborg. Här är några av dem.<br />
21<br />
tjänade på att dessa affärer, vi vet att<br />
Sverige i vissa avseenden även importerade<br />
lite skotsk kultur. Runt 1780<br />
öppnades en skotsk frimurarloge i<br />
Göteborg som svenskar blev medlemmar<br />
i, och några år tidigare, 1747,<br />
hade även Danmark fått ett ”charter”,<br />
tillstånd av Storlogen i Skottland, att<br />
öppna en frimurarloge.<br />
Jakobiter<br />
Detta visar på att skottarna redan<br />
fanns i området och vi tror att när<br />
prins Charles misslyckades att ta tillbaka<br />
tronen i Storbritannien åt Stuarts<br />
var det många skotska jakobiter som<br />
lämnade Skottland och kom till Sverige<br />
och tog med sig sin kultur hit och<br />
därmed även sitt frimureri.<br />
<strong>Svenska</strong>r övertog<br />
Vidare vet vi att Storlogen i Skottland<br />
skrev till logen i Göteborg år 1816,<br />
men inte fick något svar. Därför antog<br />
man att logen hade upphört. En<br />
teori är dock att skottarna hade flyttat<br />
vidare och att logen helt hade övertagits<br />
av svenskar som hade format om<br />
verksamheten och som inte längre var<br />
intresserade av att föra samtal med<br />
Skottland.<br />
Kanske hade logen blivit oberoende<br />
och man fann inte något intresse av att<br />
fortsätta dialogen med Skottland.<br />
Men vad hände med medlemmarna<br />
av logen? Flyttade de vidare? Bildade<br />
de en ny loge.? Det är denna typ<br />
av svar som vi nu söker. Det innebär<br />
att vi nu kan forska vidare i Sverige<br />
för att få fram mer exakt information<br />
om vad som hände efteråt. Vi<br />
har ett startdatum och nu vill vi veta<br />
fortsättningen.x<br />
Text: HENRIK NILSSON<br />
de uppgifter, fakta och årtal<br />
som refereras på sidorna 18 – 21<br />
kommer från Coopers forskning<br />
och är inte avstämda med våra<br />
svenska forskningsauktoriteter.
Den sista konstitutionsakten undertecknad av Kung Carl XIV.<br />
östgöta provinsialloge firade<br />
200 år med möjlighet till en<br />
repris om sju år<br />
i år är det dags för ännu ett frimurarjubileum i Linköping. den 13 januari<br />
var det 200 år sedan konung Carl Xiii undertecknade konstitutionsakten för<br />
”östgötha stuartsloge”, varigenom kapitelfrimureriet etablerades i Linköping.<br />
förtänksamhet och flit hos bröderna i Linköping fick kungen att säga ja.<br />
Men borde det inte firas 2020,<br />
200 år efter det att en fullständig<br />
Östgöta Provinsialloge<br />
med samtliga grader bildats? Den<br />
frågan sysselsatte Östgöta Provinsialloges<br />
styresmän även 1913.<br />
Att resa från Linköping till Stockholm<br />
år 1813 i en skumpig hästdragen<br />
kaross eller till häst, tog flera dygn.<br />
Det var dessutom dyrt. Först 1831<br />
kunde man per postdiligens resa till<br />
Stockholm på 14 timmar.<br />
Men det var det som frimurarbröder<br />
i andreasskedet i Östergötland och<br />
Småland tvingades till när de skulle gå<br />
vidare till en kapitelgrad – grad sju eller<br />
högre. 136 bröder stod inför det valet<br />
1813. Ett 20-tal bröder hade sedan<br />
tidigare högre grader men var även de<br />
tvingade att resa till Stockholm, Göteborg<br />
eller Kristianstad för att kunna gå<br />
på kapitelloge.<br />
Förutseende och flit<br />
Samtidigt hade de förtänksamma och<br />
initiativrika frimurarbröderna i Linköping<br />
inte bara köpt och renoverat<br />
det gamla gymnasiehuset (nuvarande<br />
domkyrkans församlingshem), som<br />
kom att inhysa en Johannesloge och<br />
en Andreasloge. De hade även byggt<br />
till med ett våningsplan högst upp, där<br />
kapitelfrimureriet kunde få plats.<br />
Till en början ansökte de om att få<br />
rättigheter som prebendekapitel. Det<br />
innebar att man skulle kunna starta<br />
verksamhet i de två första kapitelgraderna,<br />
grad VII och VIII.<br />
Ansökan undertecknades av femton<br />
grundläggare, bland andra initiativ-<br />
22<br />
tagarna till frimureriets etablerande<br />
i Linköping 1807, friherre Israel Lagerfelt,<br />
översten Carl Axel Pereswetoff<br />
Morath, Carl Johan Agrell och överjägmästaren<br />
Magnus Hagelin.<br />
Beröm från Carl XIII<br />
Kung Carl XIII, <strong>Orden</strong>s stormästare,<br />
sade ja till ansökningen och förklarade<br />
i sin motivering varför. Att ”frimurare<br />
vetenskapens välgörande ljus – blivit<br />
genom ett betydande antal bröders berömvärda<br />
omsorger och bemödande<br />
utbrett” och att de därför var värda<br />
”vår utmärkta ynnest”.<br />
Men även prebendekapitlet växte<br />
snabbt och 1819 tog man steget fullt<br />
ut genom att begära att det byggdes<br />
ut till en fullständig provinsialloge<br />
(prefekturalkapitel) med samtliga kapitelgrader.<br />
Att bröderna så småningom<br />
lyckades få ett prefekturalkapitel<br />
förlagt till Linköping var något av en<br />
bragd i sig.<br />
Vid den tiden gällde nämligen att<br />
det bara skulle finnas tre prefekturalkapitel<br />
inom IX Frimurarprovinsen<br />
(Sverige). Två fanns redan i Kristian-<br />
stad och Göteborg och det tredje<br />
borde Norge få. Sverige och Norge<br />
var vid denna tid en union. Men tack<br />
vare kronprins Oskar, vilken ledde
Carl Axel Pereswetoff Morath.<br />
förhandlingarna i Stora Rådet, och<br />
det vitsord baronen Wilhelm Bennet,<br />
en av <strong>Orden</strong>s högsta ämbetsmän, gett<br />
bröderna i Linköping för deras flit efter<br />
en visitation 1816, sade man ja.<br />
Framgångsrik lobbyist<br />
Vitsorden var så bra att Carl XIII skrev<br />
ett brev där han uttryckte sitt nöje och<br />
välbehag med arbetet i de tre logerna<br />
i Linköping. Här spelade några av<br />
grundläggarna viktiga roller.<br />
Överste Carl Axel Pereswetoff Morath<br />
reste 1819 till Stockholm, på uppdrag<br />
av bland andra Israel Lagerfelt,<br />
för att genomföra ett, som det visade<br />
sig, ett framgångsrikt lobbyarbete för<br />
ett prefekturalkapitel i Linköping.<br />
Ritualerna kopierades för hand<br />
Den kunglige sekreteraren Carl Johan<br />
Agrell, som suttit och för hand kopierat<br />
alla ritualerna i Stockholm, gjorde<br />
om samma sak med kapitelfrimureriets<br />
ritualer. De gröna böckerna med vacker<br />
handskrift vittnar om ett enormt tålamodsprövande<br />
arbete.<br />
Någon månad efter Stora Rådets<br />
möte 1819 kom kronprins Oskar till<br />
Linköping på genomresa till Skåne.<br />
Han gjorde då ett kort besök i logen<br />
och fick ett utförligt tack av bröderna<br />
för stödet i Stora Rådet.<br />
Många föremål i museisamlingarna<br />
i logebyggnaden i Linköping minner<br />
om den första tiden och har därför<br />
ställts ut i en jubileumsutställning.<br />
Tveksamt jubileum<br />
Även om kapitelfrimureriet i Linköping<br />
startade 1813 tvekade man när<br />
bröderna 1909 tog upp frågan om<br />
100-årsjubileet. Skulle det firas 1913<br />
eller 1920?<br />
Men trots att beslut togs att fira det<br />
1913 blev det inte så. Av praktiska skäl<br />
sköts firandet ändå på framtiden. Logerna<br />
hade nämligen knappt hunnit<br />
flytta in i det nya huset. Vårt nuvarande<br />
hus invigdes 1912. Så den gången<br />
firade man 27 maj 1920.<br />
Ett firande som dock kom att överskuggas<br />
av att kronprinsen Gustav<br />
Adolfs hustru, kronprinsessan Margareta,<br />
plötsligt avlidit i blodförgiftning<br />
1 maj. Kung Gustaf V, <strong>Orden</strong>s högste<br />
styresman, skulle ha närvarat och lett<br />
kapitlets arbete men lämnade återbud.<br />
Idag finns 1 270 kapitelbröder från<br />
Östergötland och norra Småland i<br />
Östgöta Provinsialloge.<br />
De firade med en jubileumsloge 8<br />
mars med bland annat högtidstal av<br />
<strong>Orden</strong>s förutvarande överarkitekt Lars<br />
von Knorring.<br />
Lars von Knorring sände en tacksamhetens<br />
tanke till grundarna för<br />
att ”de främjat den anda av glädje och<br />
vänskap som bott i Östgöta provinsialloge<br />
alltsedan dess.”<br />
Carl johan Agrells handskrivna ritual.<br />
23<br />
Israel Lagerfelt.<br />
– Man förnimmer den direkt när<br />
man stiger in i detta vackra hus och<br />
möter bröderna.<br />
Källor: Jubileumsböckerna ”Kapitelfrimureriet<br />
i Linköping 1813–<br />
1963” och ”Östgöta Provinsialloge<br />
1820–1920”.x<br />
Text: HÅKAN WASÉN
tsaren förbjöd finskt frimureri<br />
– 90 år sedan nystarten 1923<br />
och förklaringen till att det amerikanska systemet kom till finland<br />
s:t Johannes Logen s:t augustins högtidsdag 2013 arrangerades denna<br />
gång exakt på årsdagen av logens återinvigning den 3 april 1923. samtidigt<br />
markerade man att det gått 90 år sedan svenska frimurare ordens verksamhet<br />
återupptogs i finland. den var nämligen förbjuden i flera generationer.<br />
Ordförande mästare Timo Dahl med en historisk klubba.<br />
24<br />
Efter det att den första frimurarelogen<br />
instiftades i Sverige år<br />
1735 gick det drygt 20 år innan<br />
man år 1756 var mogen att starta en<br />
loge i den östra rikshalvan – S:t Johannes<br />
Logen S:t Augustin.<br />
Den första sammankomsten på<br />
finsk botten ägde dock rum först på<br />
Augustinus dagen den 28 augusti 1758<br />
i Åbo, men tyvärr saknas all dokumentation<br />
från detta tillfälle.<br />
Sveaborg<br />
År 1762 blev logens hemort Helsingfors,<br />
sannolikt på grund av att de<br />
omfattande byggnadsarbetena på fästningen<br />
Sveaborg påbörjats, vilka krävde<br />
militärbefäl, tjänstemän med flera<br />
som stationerats i Helsingfors och av<br />
vilka många var frimurare.<br />
Den 28 augusti 1762 ägde den första<br />
sammankomsten rum där under<br />
ledning av ordförande mästaren friherre<br />
Hans Henrik Boije.<br />
Under senare delen av 1700-talet<br />
utvecklades frimureriet i Finland. Man<br />
instiftade S:t Andreas Logen Phoenix<br />
1777. Ett år senare utfärdade Stora<br />
Landslogen ett konstitutionsbrev för<br />
en Stewartloge verksam i Åbo.<br />
”Inviga låta”<br />
1785 bestämde hertig Carl av Södermanland<br />
att ”ett nytt tempelhus uti<br />
staden Helsingfors uppbygga och inviga<br />
låta”.<br />
Han konstituerade samtidigt det<br />
Finska Capitlet som ersatte stewartlogen<br />
i Åbo. Någon ny tempelbyggnad<br />
förverkligades dock aldrig utan man<br />
fortsatte att verka i olika utrymmen<br />
i staden. Därtill arrangerades också<br />
sammankomster utomhus.<br />
Upphörde<br />
Kriget 1808-1809 avbröt all frimurerisk<br />
verksamhet i den östra rikshalvan.<br />
Den sista receptionen torde ha ägt rum<br />
den 27 januari 1807 då överste Harald<br />
Åkerstein erhöll matrikelnummer 460.<br />
Genom freden i Fredrikshamn<br />
1809 blev Finland en del av det ryska
tsardömet. Antalet frimurare bosatta<br />
i landet var för få för en meningsfylld<br />
verksamhet och i december 1813 upphörde<br />
S:t Agustins verksamhet genom<br />
ett frivilligt beslut. Rent formellt upplöstes<br />
logen dock inte.<br />
År 1822 utfärdade tsar Alexander I<br />
ett reskript enligt vilket frimurarorden<br />
och andra hemliga sällskap skulle<br />
upplösas.<br />
Tsar Nikolai I upprepade förbudet<br />
år 1826 och samtidigt avkrävdes ett<br />
löfte av alla civila och militära ämbetsmän<br />
att inte tillhöra någon frimurarorden.<br />
1848 utsträcktes förbudet till<br />
alla undersåtar.<br />
Trots detta blev dock många finländare<br />
– till exempel sjökaptener<br />
– medlemmar i engelska, amerikanska<br />
och svenska frimurarloger. Detta<br />
ledde bland annat till att återvändande<br />
finländska amerikanska emigranter<br />
grundade ett frimureri enligt det amerikanska<br />
systemet 1922 alltså ett år innan<br />
det svenska systemet återuppstod.<br />
Återinvigningen<br />
Efter ett antal olika aktiviteter under<br />
början av 1900-talet undertecknade<br />
konung Gustaf V slutligen i februari<br />
1923 den nådiga kapitulationsakt som<br />
stadfäste logens konstituerande. Till<br />
ordförande mästare utsågs Gustaf<br />
Werner (Gösta) Salingre. Invigningen<br />
förrättades av riddaren och kommendören<br />
viceamiralen Carl Otto Olsen.<br />
Lokalfrågan löstes i början tack vare<br />
att en broder ställde ett cirka 50 kvadratmeter<br />
stort utrymme till <strong>Orden</strong>s<br />
förfogande. Utrymmet fördubblades<br />
visserligen hösten 1923 men var definitvit<br />
för litet.<br />
Man planerade i ett tidigt skede ett<br />
eget hus men planerna förföll. I stället<br />
blev det Riddarhuset i Helsingfors<br />
som efter diverse förhandlingar under<br />
årens lopp kom att vara logernas sammanträdesplats<br />
till 1964 då S:t Augustins<br />
sista årshögtid hölls där den 3<br />
april 1964.<br />
Det året kunde man äntligen den 3<br />
september inviga det ordenshus Sjätte<br />
fördelningen förfogar över i dag och<br />
som efter diverse tilläggsköp är en välfungerande<br />
fastighet för frimurerisk<br />
verksamhet.x<br />
Text och foto: BJÖRN FEDERLEY<br />
Foto: SAM BJÖRKLUND<br />
På tidigare ordförande mästares gravar läggs en krans.<br />
finska jubileet<br />
inleddes med<br />
kransnedläggning<br />
På morgonen inleddes jubileumsdagen med kransnedläggning på tidigare<br />
ordförande mästares gravar i Helsingfors. man ville på detta sätt inte bara<br />
hedra ordförande mästarna utan samtidigt också de ämbetsmän som verkat<br />
under deras tid.<br />
De egentliga festligheterna<br />
började efter lunch med en<br />
festmässa i Gamla Kyrkan ett<br />
drygt stenkast från ordenshuset. Celebrant<br />
var Mikael Busck-Nielsen, diakon<br />
Fred Wilén och subdiakon Jean<br />
Gallen. För orgelmusiken svarade<br />
Kaj-Erik Gustafsson och för solosång<br />
Harry Dahlström - samtliga ordensbröder.<br />
Ett femtiotal bröder med damer<br />
deltog.<br />
Efter en timmes paus samlades ett<br />
drygt hundratal bröder till högtidsloge<br />
i Johannessalen. <strong>Orden</strong>s Stormästare<br />
Anders Strömberg hedrade logen med<br />
sin närvaro och bland övriga deltagare<br />
märktes Stormästarens ståthållare<br />
Göran Andersson, Stormästaren för<br />
Fria och Antagna Murare i Finland<br />
25<br />
Juhani Vuori och kapitelmästare Tom<br />
Waselius.<br />
Vingslag<br />
Historiens vingslag noterades i form<br />
av att barnbarnsbarnen till logens första<br />
ordförande mästare efter återinvigningen<br />
Niclas och Gunnar Salingre<br />
närvarade. Med var också Jan Schreil<br />
från Göteborg. Han är barnbarnsbarn<br />
till riddaren och kommendören Carl<br />
Otto Olsen.<br />
I sitt tal betonade ordförande mästaren<br />
Timo Dahl den roll som major<br />
Fredrik Granatenhjelm spelat under<br />
tiden fram till återinvigningen och<br />
hur en av de aktivaste bröderna under<br />
början av 1900-talet, Oscar Fredrik<br />
Lönnrot, ibland skötte uppvaktningen
vid hans grav den 1 maj under bittida<br />
för att inte väcka uppmärksamhet. Frimureriet<br />
var ju förbjudet under den<br />
ryska tiden.<br />
Vi ser ett ljus<br />
Musiken har ända sedan 1923 varit en<br />
viktig del av ritulen. Bland annat skrev<br />
broder Guy Topelius en text till en<br />
kantat som skulle uppföras på 15-årsjubileet<br />
1938. Detta förverkligades<br />
inte då, men nu var det dags. Broder<br />
Carl Gustaf Sundman hade komponerat<br />
en högstämd musik till texten och<br />
kantaten ”Vi ser ett ljus” framfördes<br />
med bravur av Augustinerkören under<br />
ledning av broder Gunnar Döragrip.<br />
Nämnas kan att Carl-Gustaf Sundman<br />
är en känd musikgestalt i mellersta<br />
Österbotten både i frimureriska sammanhang<br />
och i den allmänna världen<br />
som lärare och dirigent för flera körer<br />
och sånggrupper. Solist var Rabbe<br />
Österholm. Logen var ju samtidigt S:t<br />
Augustins högtidsdag och sedvanlig ämbetsmannainstallation<br />
förrättades också.<br />
Historiskt med damer<br />
Efter logens avslutande var det dags<br />
för festmiddag med damer i Riddarhusets<br />
festsal i Helsingfors. Platsen var ju<br />
också historisk i och med att Helsingforslogernas<br />
sammankomster under<br />
närmare 40 år ägde rum i detta hus.<br />
Nämnas kan att den johannessal<br />
som användes i huset till interiören<br />
är densamma som i dag finns på Nylandsgatan.<br />
Arkitekt var David Frölan-<br />
Petersgatan där man gjorde omstart 1923.<br />
3 x Salingre: Barnbarnsbarnen Gunnar och Niclas vid porträttet av farfarsfar Gösta.<br />
der-Ulf, som på den tiden var arkitekt<br />
för flera kända offentliga lokaler i<br />
Helsingfors.<br />
26<br />
Utöver tal av kapitelmästare Tom<br />
Waselius och ordförande mästare<br />
Timo Dahl höll broder Jan Schreil talet<br />
till kvinnan. Man ville på detta sätt<br />
markera den betydelse våra damer har<br />
för oss och det stöd de många gånger<br />
ger oss i vårt arbete med den konungsliga<br />
konsten.<br />
Klubba<br />
Timo Dahl presenterade i sitt tal också<br />
den klubba han använt under dagen.<br />
Klubban var den samma som användes<br />
vid återinvigningen i lokalen på Petersgatan<br />
1923 och som efter diverse<br />
irrfärder funnit sin rätta hemvist.<br />
I framtiden kommer den att ha<br />
sin givna plats i frimurarmuseet på<br />
Nylandsgatan.<br />
Avslutningsvis kan man bara konstatera<br />
att närmare 200 bröder med<br />
damer stortrivdes under kvällen och<br />
kunde njuta av god mat och en verkligt<br />
trevlig stämning.x<br />
Text och foto: BJÖRN FEDERLEY
Landshövdingen, Kungen och Bo Wikström ser på när provinsialmästare Christer Persson avtäcker <strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong> <strong>Orden</strong>s minnessten på Walk of Fame.<br />
kungen och frimurarna firade<br />
Landskronas 600-års jubileum<br />
År 1413 gav erik av Pommern Landskrona dess stadsprivilegier. därför kunde<br />
Landskrona fira 600 år som stad den 20 mars i år.<br />
Frimurarna i Landskrona uppvaktade<br />
för ett år sedan stadens Rotaryklubbar<br />
om att genomföra<br />
ett gemensamt projekt med anledning<br />
av firandet, med en bestående gåva till<br />
staden.<br />
– Detta resulterade i att vi monterade<br />
en minnesplakett på 500/600 årsmonumentet<br />
på Gamla Kyrkans Grund<br />
som efter uppvaktning från frimurarna<br />
i Landskrona återfått sitt minneskors<br />
över den kyrka som låg här. Kung Carl<br />
<strong>Frimurare</strong> <strong>Orden</strong>s minnessten på Walk of Fame.<br />
XVI Gustaf avtäckte minnesplaketten,<br />
berättar Bo Wikström.<br />
– Vi hade också inrättat en Walk<br />
of Fame, med minnesstenar över 20<br />
berömda personer på den centrala gågatan<br />
samt en minnestavla över Landskrona<br />
stads hedersmedaljörer, totalt<br />
56 stycken. Landskrona har osedvanligt<br />
många berömdheter i förhållande<br />
till sin storlek, med inte minst ett par<br />
nobelpristagare.<br />
Frimurarsten<br />
Dessutom lades minnestenar ner för<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong> <strong>Orden</strong> samt Rotary<br />
International eftersom dessa<br />
organisationer hade genomfört projektet.<br />
Dessa två sista minnesstenar<br />
avtäcktes av Skånska Provinsiallogens<br />
provinsialmästare Christer Persson<br />
respektive Rotarys distriktsguvernör<br />
Larry Servin, som också är broder i vår<br />
brödrakedja.<br />
Walk of Fame kommer varje år<br />
27<br />
framöver att kompletteras med ett par<br />
tre minnesstenar över berömda personer<br />
som vuxit upp i, gynnat eller verkat<br />
i Landskrona.<br />
De som fick årets minnesstenar bestod<br />
av kungar, arkitekter, politiker,<br />
idrottsmän, artister och industrimän.<br />
Ordförande mästaren i S:t Johanneslogen<br />
Facklan Bo Wikström var<br />
projektledare för hela projektet samt<br />
den som lotsade vår intresserade kung<br />
mellan de 22 minnesstenarna längs<br />
Walk of Fame.<br />
Därefter höll Bo Wikström ett<br />
tal till kungen, landshövdingen samt<br />
landskronabor och besökare och som<br />
avslutades med att ett gåvobrev överlämnades<br />
till stadens borgmästare.<br />
Kungens tal avslutade den offentliga<br />
delen. Därefter avnjöts en lunch<br />
med ett fyrverkeri av smaker tillsammans<br />
med Kungen.x<br />
Fakta: BO WIKSTRÖM<br />
Foto: SAYED KHATIB
Lagom till <strong>225</strong>-årsjubileet hade broder<br />
Pether Ribbefors låtit sy upp ett eget<br />
exemplar av den särskilda frimurareuniform<br />
som var vanlig vid 1800-talets början.<br />
Uniformen var avsedd för bröder av<br />
lägst VIII:e graden och grundutförandet<br />
fastställdes av kung Gustav IV Adolf år<br />
1797. Designen kom att följa modets växlingar<br />
och kragen kom t ex efter hand att<br />
ändras från fällkrage till stående modell.<br />
Bruket av peruk upphörde redan kring<br />
sekelskiftet 1800.<br />
Göta provinsialloge:<br />
En <strong>225</strong>-<strong>åring</strong><br />
med unga tankar<br />
är det nu har blivit<br />
dags för ståtligt<br />
<strong>225</strong>-årsjubileum, kan<br />
man konstatera att Göta provinsialprovinsialloge,<br />
GPL, bokstavligen står på fast<br />
grund. Tack vare insatser från många<br />
bröder har Tredje Fördelningens ordenshus<br />
nyligen genomgått en omfattande<br />
grundförstärkning – ett arbete<br />
som utförts med framtidens frimurare<br />
i åtanke. Själva står vi i tacksamhetsskuld<br />
till tidigare generationer, vars<br />
idoga ansträngningar i det för utna<br />
har givit oss ett rikt arv att förvalta.<br />
Vanligtvis när ett jubileumsår nalkas<br />
planeras mängder av jubelaktiviteter,<br />
fester, föredrag och konserter.<br />
Givetvis kantas GPL:s märkesår<br />
även av festivitas och nkultur, men<br />
inte endast. Inför jubileet bestämdes<br />
att ett ”inre” arbete hade högsta prioritet.<br />
Att snygga till våra lokaliteter, att<br />
städa upp i alla skrymslen och vrår, att<br />
hänga om tavlor, att måla nötta dörrar,<br />
att laga möbler och att inventera. Allt<br />
för att skapa ökad trevnad för bröder,<br />
nya som gamla, och för att ta vara på<br />
de värden som vi är satta att förvalta.<br />
Medlemsvård är ett av Stormästarens<br />
ledord och ett sätt att bedriva<br />
denna omsorg om medlemmarna är att<br />
skapa trivsamma och välskötta ytor att<br />
vistas på. Detta arbete utför vi tillsammans.<br />
En ” xargrupp” av frivilliga bröder<br />
har skapats, vilka lägger ner tid för att<br />
28<br />
putsa och feja i Tredje Fördelningens<br />
vackra ordenshus – en av Göteborgs<br />
vackraste byggnader. Göta provinsialloge<br />
är ett skepp som har satt kurs mot<br />
framtiden. En dag med vackert väder,<br />
som ett jubileumsår, betyder ett ypperligt<br />
tillfälle att skrubba däcket, laga<br />
segel och se till att fartyget är en stolthet<br />
för såväl kapten som besättning.<br />
När Göta Provinsialloge grundades på<br />
1780-talet var Göteborg en muromgärdad<br />
garnisonsstad med 10 000<br />
invånare inträngda mellan vall grav<br />
och älv. Hygienen var usel och dödligheten<br />
var hög. Men det fanns också<br />
glädjeämnen. Sahlgrenska sjukhuset<br />
öppnades 1782 och friskt vatten från
Pehr Dubb var Göteborgs<br />
starke man vid sekelskiftet 1800.<br />
Stadsläkare, samhällsförändrare,<br />
grundare av Sahlgrenska sjukhuset<br />
och Provinsialmästare i<br />
Göta provinsialloge.<br />
Provinsialmästare Leif Wadell ankeras av Stormästare Anders<br />
Strömberg och Stormästarens Prokurator, NIls Magnusson.<br />
Kallebäcks källa hade dragits in till<br />
staden med hjälp av genomborrade<br />
trästockar. Namnet ändrades till ”Gustafs<br />
källa” e er att kung Gustaf III<br />
själv hade besökt denna märkvärdiga<br />
modernitet 1787.<br />
Året därpå invigdes Göta provinsialloge<br />
i närvaro av kungens bror, hertig<br />
Carl. I spetsen för logens grundare<br />
fanns kommersrådet Patrik Alströmer,<br />
han var sedan tidigare ledare för både<br />
johannes- och andreaslogerna och<br />
installerades nu också som den förste i<br />
raden av provinsialmästare. Till deputerad<br />
mästare valdes landshövdingen<br />
Anders Rudolf du Rietz.<br />
Senare på året var feststämningen<br />
som bortblåst. Gustaf III hade<br />
förklarat krig mot Ryssland, som var<br />
Provinsalmästare 1788 var Patrik Alströmer, en man<br />
med både merkantila och kulturella intressen. Han var en av<br />
stiftarna till Kungl. Musikaliska Akademien och blev direktör<br />
i Ostindiska Kompaniet 1777. Patrik Alströmer är inskriven<br />
som medlem nr 1 i Göta Provinsialloge.<br />
Detta är logehuset i Göteborg som det såg ut någon gång<br />
under andra hälften av 1800-talet.<br />
i förbund med Danmark-Norge. En<br />
entlig här tågade ner genom Bohuslän<br />
och hotade Göteborg. Stadens<br />
befästningar var i ett uselt skick och<br />
landshövding du Rietz stod handfallen<br />
inför enden när Gustaf III plötsligt<br />
anlände till Göteborg och ingöt mod<br />
i stadens invånare. Genom ett diplomatiskt<br />
spel avvärjdes faran, men<br />
landshövdingens oförmåga hade inte<br />
imponerat på kungen. Anders Rudolf<br />
du Rietz kom inte heller att bli omvald<br />
som deputerad provinsialmästare.<br />
I ett desto klarare ljus framstår<br />
Pehr Dubb, den man som 1802 e erträdde<br />
Patrik Alströmer som provinsialmästare.<br />
Pehr Dubb var stadens<br />
störste man på era sätt, hans rondör<br />
var betydande men kra erna nästan<br />
29<br />
”Med ståndaktighet som ledare” – Constantia Duce<br />
Salus. Ett valspråk utformat med stor omsorg 1788,<br />
när kriget hotade. 2013 har Sverige haft fred i 199 år,<br />
men ett framgångsrikt arbete kräver fortfarande målmedvetenhet<br />
och fokus – både utom och inom logen.<br />
Kungssången klingar i Pelarsalen, där en gång Christina Nilsson<br />
uppträdde. Vad månde hon tycka om tonerna från <strong>225</strong>-årsjubiléet?<br />
outtömliga. Förutom att praktisera<br />
som läkare reformerade han fattigvården<br />
i Göteborg, utformade karantänsstationen<br />
på Känsö, organiserade det<br />
Sahlgrenska sjukhuset, och mycket<br />
annat. När Pehr Dubb dog i januari<br />
1834 följdes hans sto till graven av<br />
det längsta liktåg som Göteborg har<br />
sett.<br />
Det nns många historiska förebilder<br />
inom Göta Provinsialloge, vars<br />
gärningar manar till e erföljd. Nöden<br />
är idag inte lika skriande och vi lever<br />
inte längre under ett överhängande<br />
krigshot. Men behovet av medmänsklighet<br />
samt sanning och ljus består<br />
även e er <strong>225</strong> år.<br />
Text: John Fahlnaes & Pether Ribbefors<br />
Foto: John Fahlnaes
Caritas – Frimurarnas Välgörenhetsarbete<br />
Boken beskriver <strong>Orden</strong>s caritasarbete, samt innebörden och omfattningen av<br />
insamlingsverksamheten, övriga gåvor och frivilliga insatser. Boken syftar till att besvara vilka<br />
arbetsuppgifter som utförs av lokala, respektive regionala arbetsenheter och vad som åvilar <strong>Orden</strong><br />
centralt. Vidare beskrivs den verksamhet som bedrivs av <strong>Orden</strong>s närstående stiftelser och vilken<br />
verksamhet som bedrivs inom det svenska systemet i Norden. Det övergripande syftet är att<br />
presentera <strong>Orden</strong>s välgörenhetsarbete i sin helhet, såväl inom <strong>Orden</strong> som för offentligheten,<br />
vilket sammanfattas av bokens titel.<br />
Boken utges som klotband med ett stort antal illustrationer i färg och svart/vitt.<br />
Boken kan beställas hos forskningslogen Carl Friedrich i Uppsala. Se information i tidskriften<br />
<strong>Frimurare</strong>n eller <strong>Orden</strong>s hemsida på Internet www.frimurarorden.se
Det var full fart i frimurarhuset i Göteborg när ”Faddrarnas afton” hade premiär. Så här mycket bröder samlas annars nästan enbart vid högtidsdagar.<br />
faddrarnas afton<br />
blev en succé!<br />
”adepter! ni tar väl hand om edra faddrar? faddrar! ni tar väl hand om edra<br />
adepter?” så lyder texten på inbjudan till det succéartade koncept som en torsdag<br />
i april provades i Göteborg – ”faddrarnas afton”.<br />
Det är väl inte till varje reception<br />
i första graden där vi har<br />
varit tvungna att stoppa anmälningarna.<br />
Denna magiska afton<br />
hade bröderna i Göteborg gått man<br />
ur huse och satt nu och trängdes på<br />
stolarna i Johannessalen, axel mot axel.<br />
Den första ”Faddrarnas afton” i Göteborg<br />
blev en formidabel succe´ – och<br />
förmodligen en smärre chock för den<br />
recipient som i logen hälsades av 112<br />
entusiastiska bröder.<br />
Enkelt koncept<br />
Konceptet är enkelt: Att en dag om<br />
året ge faddrar och adepter en chans<br />
att bjuda in varandra till en helt vanlig<br />
reception i lärlingegraden. Detta är en<br />
seger för fadderskapet inte minst därför<br />
att många av de adepter som kom<br />
denna kväll inte hade varit på loge under<br />
mycket lång tid.<br />
Nu fick de alla en chans att göra<br />
ännu ett besök i logen, och dessutom<br />
under högtidligast tänkbara former.<br />
Det var nog första gången brödramåltiden<br />
intogs i Pelarsalen, där endast<br />
högtidsdagar och baler annars brukar<br />
äga rum. Kvällens föredragshållare var<br />
stortalman Johnny Hagberg, R&K,<br />
som höll ett mycket genomtänkt och<br />
underhållande tal om vad fadderskap<br />
kan och bör innebära.<br />
Stå i centrum<br />
– Målsättningen<br />
med ”Faddrarnas<br />
afton” är att<br />
kunna lyfta frågan<br />
om fadderskapet,<br />
på ett positivt och<br />
inspirerande sätt.<br />
Att skapa en dag<br />
under året då det<br />
känns helt naturligt<br />
att ringa den<br />
där adepten man<br />
kanske inte gått<br />
på loge så många<br />
gånger tillsammans<br />
med. Att<br />
skapa ett tillfälle<br />
då just relationen<br />
mellan fadder och<br />
adept får stå i centrum<br />
på ett lustfyllt<br />
sätt, berättar<br />
broder Frans Pa-<br />
31<br />
vel som var en mycket lycklig ceremonimästare<br />
under kvällen.<br />
Till förfogande<br />
”Faddrarnas afton” är något som alla<br />
enheter och fördelningar enkelt kan<br />
ordna själva. Konceptet kopplas till<br />
en helt vanlig loge och det enda man<br />
behöver tänka på är att ha en anmälningslista<br />
och tillräckligt många bröder<br />
som hjälper till med serveringen.<br />
Broder Frans Pavel har lovat att stå<br />
till förfogande för de enheter som vill<br />
kontakta honom för att komma igång<br />
med en egen version av ”Faddrarnas<br />
afton”.x<br />
Text och foto: JOHN FAHLNAES
information från informationsdirektoriet<br />
Angående inloggning på <strong>Orden</strong>s hemsida<br />
Som medlem i <strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong><br />
<strong>Orden</strong> har du möjlighet att logga in<br />
på <strong>Orden</strong>s hemsida. Genom att logga<br />
in på hemsidan får du tillgång till:<br />
• Medlemsmatrikeln<br />
• Dina medlemsuppgifter<br />
• Blanketter och annat material<br />
På sikt kommer du att få tillgång<br />
till ännu mer bra information, inte<br />
minst angående utbildning och<br />
annat matnyttigt.<br />
På hemsidan kan du också ändra din<br />
e-postadress och telefonnummer,<br />
så att du får de nyhetsbrev som<br />
<strong>Orden</strong> skickar ut.<br />
För att logga in följer du dessa steg:<br />
1. Gå in på www.frimurarorden.se.<br />
2. Klicka på ”Logga in”.<br />
3. Klicka sedan på ”Ny användare/Glömt<br />
lösenord”<br />
4. På den tomma raden skriver du in ditt<br />
SFMO-ID. Du hittar det på baksidan av<br />
<strong>Frimurare</strong>n eller på ditt medlemskort.<br />
Observera att du skall ange logenummer<br />
med fyra siffror, sedan bindestreck och<br />
sist ditt individnummer med fem siffror.<br />
Om det bara står fyra siffror i ditt SFMO-<br />
ID skall du lägga in en nolla direkt efter<br />
bindestrecket före de fyra siffrorna. Ex:<br />
3413-04332 om ditt ID är 3413-4332.<br />
5. Klicka på ”Skicka”.<br />
6. Du får nu ett e-brev till den<br />
e-postadress som finns inlagd i <strong>Orden</strong>s<br />
medlemsregister. Felaktig e-postadress<br />
anmäls till logens sekreterare.<br />
32<br />
7. I e-brevet finns en länk som du skall klicka på.<br />
8. När du klickar på länken kommer du till en<br />
hemsida där du ännu en gång skall<br />
ange ditt SFMO-ID.<br />
Lösenordet som du nu själv skapar<br />
skall innehålla följande:<br />
- Minst åtta tecken<br />
- Minst en STOR bokstav<br />
- Minst en liten bokstav<br />
- Minst en siffra<br />
- Minst ett specialtecken (-/&!?)<br />
T ex kan ett lösenord se ut så här:<br />
?Toyota93<br />
Boston45!<br />
Du ser nu en s k ”ordbild” med förvrängda<br />
bokstäver. Skriv av den och klicka OK.<br />
9. Nu kan du logga in på <strong>Orden</strong>s<br />
hemsida och när du har gjort det så<br />
kommer ditt namn att synas där det<br />
tidigare stod ”Logga in”.
Goethe och frimureriet<br />
frimuraren Johann Wolfgang von Goethe (1749-1832) anses av många som<br />
den tyska romantikens fader. Han recipierade i logen ”amalia zu den drei<br />
rosen” i Weimar midsommaren 1780, blev gesäll ett år senare och blev slutligen<br />
befordrad till mästare den 2 mars 1782.<br />
Goethe.<br />
Logen var knuten till den Strikta<br />
Observansen, som också påverkat<br />
det svenska frimureriet.<br />
Han var till en början entusiastisk frimurare<br />
och 1795 skrev han något som<br />
han kallade ”Das Märchen”(Sagan),<br />
som är en allegori över frimureriets<br />
tillblivelse. Sedan 2011 finns den utgiven<br />
på svenska på Bakhåll förlag.<br />
riet) är byggt med vetenskapen som<br />
bas och de sista resterna av kyrkan (en<br />
kungastaty som är ett bräckligt mischmasch<br />
av allt) har fallit samman till en<br />
klump.<br />
Templets väktare<br />
Templets väktare är nu kungar i underjorden<br />
och representerar de tre<br />
historiska tidsåldrarnas religioner som<br />
blivit mindre och mindre lysande. De<br />
bör naturligtvis hedras i det färdiga<br />
templet, men det är vishetsläraren<br />
(färjkarlen) som är präst.<br />
Demiurgen (den livgivande skaparguden)<br />
går med en lykta för att visa<br />
vägen, men vi måste hitta vägen själva.<br />
Han får hjälp av sin hustru (Kärleken)<br />
som älskar honom oavsett hans ålder.<br />
Hon har offrat sin hand i tidens flod,<br />
men hon får inget tack för det.<br />
På slutet kommer kärleken med<br />
förnyad kraft och blir visheten till<br />
hjälp att skapa templet. En jätte som<br />
är människans tidsandas tröga dumhet<br />
förmörkar solens ljus (kanske också en<br />
Irrbloss<br />
Nyckeln till Sagan ligger i ”en gåta”<br />
som är en kvinna vid namn Lilja, som<br />
bor på andra sidan en flod. Hon representerar<br />
inte oskulden som man<br />
skulle kunna förledas att tro. Liljan<br />
är här Weissheit (Vithet), men också<br />
Weisheit (Visdom). Hon är alltså Sophia<br />
– visheten som bör älskas av människan<br />
(Prinsen i Sagan) med hjälp av<br />
Filosofin (Kärleken till visheten).<br />
De omogna själarna (irrblossen i<br />
Sagan) söker henne av materiella orsaker<br />
– det är guldets glans som lockar.<br />
De sysslar då med Alkemi – konsten<br />
att göra guld.<br />
Förr i världen var man tvungen att<br />
följa en vishetslärare (en färjkarl) för<br />
att komma till vishetens land men man<br />
kunde också få hjälp av kunskapens<br />
orm. Kunskapen kan bli den bro som<br />
tar över alla till vishetens land, men<br />
först när vishetens tempel (Frimure- Boken Sagan är på 70 sidor.<br />
33<br />
”Goethes” logehus i Weimar.<br />
sinnebild för revolutionsivern under<br />
denna tid). På slutet blir denna blytunga<br />
jätte till det som den passar bäst<br />
för. En Kronos/Saturnusgestalt som<br />
visar tiden på ett stort solur, som tjänar<br />
upplysningen utan att förmörka den.<br />
Metaforer<br />
Sagan är som synes överbelamrad med<br />
metaforer, vilket gör den tung för en<br />
läsare idag. Den är dock ett tidstypiskt<br />
dokument samtida med det svenska<br />
frimureriet. Man ser här hur Goethe<br />
liksom frimuraren Voltaire vill ersätta<br />
den befintliga kyrkan med vishetens<br />
frimureriska tempel. I Sverige kom de<br />
två snarast att integreras.<br />
Mot slutet av sitt liv tycks Goethe<br />
ha blivit besviken på frimureriet,<br />
som han kallar ”den röd-vita<br />
maskeraden”, och bad att få bli passiv<br />
medlem år 1812. Han gick då<br />
mer in för en rosencreutziskt färgad<br />
naturmystik, som kom att påverka den<br />
tyska humanismen till våra dagar, med<br />
sådana avknoppningar som exempelvis<br />
Rudolf Steiners Waldorfpedagogik.x<br />
Text: CHRISTER CLAUS<br />
”Goethes berättelse ’Sagan’<br />
har ansetts obegriplig och det<br />
är den för någon som inte är<br />
frimurare och van att tänka i allegorier<br />
och symboler”, det säger<br />
broder Christer Claus som<br />
recenserade boken när den<br />
kom ut på Bakhåll förlag för en<br />
tid sedan.
Museets äldsta bevarade svenska frimurarförkläde. I vitt skinn med tillhörande silvermurslev, från Greve Wrede-Sparres loge. Utdelat 4 maj 1744 till<br />
generallöjtnant Adam Horn [*1718 d.1778] vid logen som hölls i madam Bromans värdshus på Djurgården. Därefter utdelat till fältmarskalken Samuel<br />
Gustaf Stjärneld [*1700 d.1775]. Sedan en tredje gång utdelat i den franskspråkiga logen l’Union 8 dec 1774 till överkammarherre Adolf Ludvig Stjerneld<br />
[*1755 d.1835].<br />
ordens museum 100 år<br />
magnifika förkläden<br />
i samlingarna<br />
ordens museum har en omfattande samling av svenska och utländska frimurarförkläden<br />
från 1700-talet och fram till våra dagar. egentligen är alla förkläden i<br />
samlingarna menade som bruksföremål, men en del är så magnifikt utsmyckade<br />
att de nog bör betraktas som prydnadsobjekt.<br />
34<br />
Samtidigt rymmer frimurarförklädet<br />
spännande dimensioner som<br />
kulturhistoriskt och symboliskt<br />
arv men även förstås stort relevans<br />
tack vare sin praktiska tillämpning vid<br />
logearbetet. Därför är frimurarförklädet<br />
och dess intressanta historia ständigt<br />
aktuell.<br />
Samtidigt är det förbluffande hur<br />
oerhört lite som finns skrivet i våra akter<br />
och undervisningshäften om detta<br />
centrala och viktiga frimureriska objekt.<br />
För att vinna djupare förståelse
är man i mångt och mycket hänvisad<br />
till utländsk frimurarlitteratur och<br />
forskningsartiklar.<br />
Källkritisk<br />
Men även i ett internationellt perspektiv<br />
är utbudet tämligen begränsat och<br />
man måste vara rejält källkritisk för att<br />
skilja myt och önsketänkande från fakta<br />
och vad som kan beläggas rent historiskt.<br />
Helt klart är emellertid att den ultimata<br />
och slutgiltiga skriften på ämnet<br />
frimurarförklädet ännu ej är skriven.<br />
Man kan dock konstatera att få,<br />
om något, objekt är så nära förknippad<br />
med bilden av en frimurare som<br />
dennes förkläde. Dess berättigande<br />
och förekomst inom det moderna frimureriet<br />
sägs vara arvet från våra stenarbetande<br />
föregångare i de medeltida<br />
bygghyttorna, ibland benämnda praktiska<br />
eller verkande frimurare.<br />
Det är även ifrån dessa vi har gillenas<br />
hierarki med lärling, gesäll och<br />
mästare vilket så tydligt avspeglas i<br />
förklädestraditionen. Förklädet är sedan<br />
lång tid synonymt med frimurardräkten,<br />
i alla länder, hos äkta som hos<br />
Under nästan hela 1900-talet bars inga förkläden av bröder med högre grad.<br />
frimurarliknande korporationer. självklarhet och i synnerhet i ”överklasslogerna”<br />
med dess ledamöter ur<br />
samhällets toppskikt ifrågasattes nödvändigheten<br />
av att klä ut sig till en simpel<br />
”jobbare”.<br />
Men som med så många andra modeattribut<br />
blev förklädena efter att de<br />
anpassats för att stämma bättre in i<br />
Som minsta gemensamma nämnare<br />
finns traditionen att lärlingeförklädet<br />
alltid är odekorerat vitt lammskin.<br />
Inom det internationella frimureriet<br />
bärs dessutom sällan bröst, grad- eller<br />
halsband, utan förklädet är helt enkelt<br />
gradinsigniet. Sedan kan halsband<br />
och bröstburna utmärkelse förekomma<br />
som en funktion av meriterande<br />
tjänstgöring alternativt medlemskap<br />
av höggradssystem.<br />
Simpel jobbare<br />
Studerar man de skriftliga källorna<br />
om frimureriet, så är de äldsta noteringarna<br />
om förklädet från 1720-talet.<br />
Utöver att det flyktigt förekommer i<br />
vinjetterna och nämns i förbigående i<br />
den Andersonska konstitutionen - som<br />
anses utgöra grunddokumentet för dagens<br />
spekulativa frimureri - finns förklädets<br />
vara eller inte vara, debatterat<br />
i England.<br />
Förklädet ansågs ingalunda vara en<br />
Foto: LARS BILLSTRÖM<br />
salongernas smak, accepterade. Ja till<br />
och med till den grad att de blev veritabla<br />
konstverk.<br />
I samband med industrialismen<br />
och skiftet mellan 1700- och 1800-talet<br />
ändrades klädsmaken rätt radikalt<br />
och frimurarförklädet stramades upp<br />
för passa in i tiden. 1815 genomförde<br />
den engelska storlogen en standardiseringsreform<br />
vars huvuddrag gällt in i<br />
våra dagar. Reformen fastslog modeller<br />
och färgsättning.<br />
Samtidigt ökade, tack var frimureriets<br />
expansion till bredare samhällslager<br />
och ut i kolonierna, efterfrågan på<br />
regalier. Genom att på allvar dra nytta<br />
av de då nya industriella produktionsmetoderna<br />
kunde snart privata fabrikanter<br />
etablera sig som leverantörer.<br />
<strong>Svenska</strong> modellen<br />
Övergår man till de svenska förhållandena<br />
bör vi betänka att vårt frimureriska<br />
system är ett resultat av flera<br />
olika utvecklingslinjer, bearbetningar<br />
35<br />
och anpassningar till externa influenser<br />
och modeyttringar.<br />
Våra äldsta loger upprättades som<br />
bekant efter franskt mönster och hade<br />
följaktligen den franska förklädestraditionen<br />
att falla tillbaka på.<br />
Ovan, på denna grund, lagd av<br />
Carl Fredrich Eckleff och som under<br />
1700-talets sista två årtionden under<br />
hertig Carls, sedermera Carl XIII, ledning<br />
vidareutvecklades till det svenska<br />
frimurarsystemet, finns den idag nästan<br />
världsunika traditionen att varje<br />
johannesloge skulle ha egna och ifrån<br />
alla andra avvikande mästarefärger.<br />
Lacksigill<br />
I samband med att den <strong>Svenska</strong> Stora<br />
Landslogen, SLL, bildades 1760 kom<br />
Eckleff att upprätta en påkostad logematrikel.<br />
I den har museet en formidabel<br />
referenssamling över de tidiga logerna.<br />
Eckleff samlade korta men viktiga noteringar<br />
om logen, ett lacksigill av logens<br />
insegel tillsammans med ett klipp<br />
av logens bandfärg. Det skall samtidigt<br />
påtalas att vid denna tidpunkt inbegrep<br />
SLL inget höggradsfrimureri utan var<br />
ett renodlat johannesförbund med riksrådet<br />
greve Carl Fredric Scheffer som<br />
landsstormästare. Eckleffs S:t Andreas-<br />
respektive kapitelloge hade knappt ens<br />
observatörstatus vid mötena.
Franskt förkläde av vitt skinn med handkolorerat<br />
tryckmönster från 1700-talets senare del.<br />
Eckleffs tankar om mästareprydnaderna<br />
kom även att implementeras av<br />
von Zinnendorf när denne utgående<br />
från Eckleffska handlingar och patent<br />
på 1760-talet bildade det som vi idag<br />
känner som Tyska Stora Landslogen<br />
(Großes Landes Loge von Freimaurer<br />
in Deutschland).<br />
Eckleffs princip<br />
Eckleffs princip om särskiljande mästaregrader<br />
för johanneslogerna kom<br />
att upprätthållas ända tills år 2000 då<br />
ett enhetsband infördes som ett mera<br />
kostnadseffektivt alternativ vid instiftandet<br />
av nya loger.<br />
Kostnaden till trots valde dock SJL<br />
Adolf Fredrik i Stockholm (1997)<br />
respektive SJL Elisabeth i Göteborg<br />
(2006) att anskaffa egna nya unika<br />
bandfärger när dessa instiftades. Andra<br />
nyinstiftade johannesloger som<br />
La Lumière (2003) och Victory (2011)<br />
har däremot valt att anta enhetsfärgerna<br />
på sina mästareprydnader. Samtliga<br />
äldre S:t Johannesloger äger genom<br />
ett principbeslut 2002 rätt att av kulturhistoriska<br />
hänsyn behålla sitt snitt<br />
och färg på mästareprydnaderna.<br />
Krympande förkläden<br />
Under hertig Carls ritualarbete ändrades<br />
utformningen av förklädena.<br />
1798 kom ett försök till detaljerade<br />
riktlinjer för arbetsgradernas regalier,<br />
vilket emellertid inte implementerades<br />
av kostnadsskäl. Men än viktigare<br />
genom detta infördes nu även<br />
kapitelförkläden.<br />
Under 1800-talet kom sedan förkläden<br />
att ”krympa” för att bli mindre<br />
imposanta och bättre passa ihop med<br />
den tidens klädmode. Det gick så långt<br />
att kring 1900 fasas kapitelförklädena<br />
ut helt och hållet. Därför saknas dessa<br />
i den stora revisionen av ordensarbetena<br />
1912.<br />
När det gäller arbetsgraderna påbörjade<br />
dåvarande kanslern Arvid<br />
Lindman 1933 ett projekt med att<br />
revidera och jämka samman arbetsformerna,<br />
regalierna och gradinsignierna<br />
som förekom inom de nordiska<br />
frimurarordnarna.<br />
Flygolycka<br />
Projektet avbröts dock när han förolyckades<br />
i en flygolycka i Skottland<br />
<strong>Frimurare</strong>n för 70 år sedan<br />
Enligt överenskommelse med <strong>Svenska</strong> Stora Landslogen, finnas i lager hos K.<br />
L. Beckmans Boktryckeri, St. Nygatan 22, Stockholm, till nedan angivna priser<br />
(inkl. omsättningsskatt men exkl. porto-eller fraktkostnader) följande blanketter.<br />
Per ex<br />
Protokoll hållet i S:t Johannesloge G. I 25 öre<br />
Protokoll hållet i S:t Johannesloge G. II 25 öre<br />
Protokoll hållet i S:t Johannesloge G. III 25 öre<br />
Protokoll hållet i Andreasloge G. IV & V 25 öre<br />
Protokoll hållet i Andreasloge G VI 25 öre<br />
Förbindelse vid inträde i <strong>Orden</strong> 12 öre<br />
Förbindelse att förvara frimurarelitteratur 7 öre<br />
Hembesök<br />
Begravning och Juridik<br />
Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.<br />
36<br />
Broder Jan Hokkanen<br />
Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!<br />
Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19<br />
www.fonus.se • 020-87 00 87<br />
1936. Ett nytt försök till översyn av arbetsgradernas<br />
förkläden utgående från<br />
hertigens skisser gjordes 1981, men<br />
fick inget fullständigt genomslag.<br />
Kapitelförklädena i sin nygamla<br />
form återinfördes först 1996-1997.<br />
Ytterligare standardiseringssträvanden<br />
sker nu kontinuerligt inom ramen<br />
för det nordiska samarbetet kring inköp<br />
av gradinsignier som inleddes<br />
2002. Danmark och Island har sedan<br />
länge ett enhetssnitt efter anglosaxisk<br />
modell och så även Norge med något<br />
enskilt undantag. Inom Tyska SLL är<br />
ännu Eckleffs förklädesprincip oinskränkt<br />
förhärskande.x<br />
Text: VIKTOR NORDSTRÖM<br />
Jour dygnet runt
Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia<br />
Beställ varor för minst 450:- så får du<br />
denna Ballografpenna på köpet!<br />
Frimurarpenna 79:-<br />
Ballograf Epoca. Svart med<br />
rött frimurarkors. Levereras<br />
i transparent presentförpackning.<br />
Stora Regalieväskan 475:i<br />
äkta skinn med frimurarekors.<br />
Rött sidenfoder. Lock 5 cm med<br />
två kardborreband.<br />
Längd: 32 cm, Höjd: 30 cm<br />
Lilla Regalieväskan 275:-<br />
Regalieväska i äkta skinn med rött<br />
frimurarekors Rött sidenfoder.<br />
Tre tryckknappar.<br />
Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm<br />
235:-<br />
<strong>Frimurare</strong>slips 235:-<br />
100% siden, svart med rött frimurarekors<br />
eller med passare/vinkelhake.<br />
Frimurarstandar 379:-<br />
Högklassigt tryckt sidenstandar<br />
med snodd och frans i silkestråd.<br />
Stång 52 cm i helt<br />
förnicklad metall monterad<br />
på högpolerad marmorfot.<br />
www.fmregalia.se<br />
Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se<br />
195:-<br />
Med rött frimurarekors eller<br />
med passare och vinkelhake.<br />
475:-Manschettknappar<br />
Vita skinnhandskar<br />
309:-<br />
Herrhandskar i äkta lammnappa.<br />
Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10<br />
Pinnål<br />
Fästen: stift och fjäderbricka<br />
Vita vantar 95:-<br />
En storlek, passar normalt alla.<br />
Acaciagren 50:-<br />
Ny design!<br />
165:-<br />
325:-<br />
Brevkniv 325:-<br />
<strong>Frimurare</strong>svärd i miniatyr.<br />
Svart grepp, omvirad tråd,<br />
gyllene knopp och parerstång<br />
med ett frimurarkors.<br />
Längd: 26 cm<br />
Namnskylt med<br />
magnetfäste 165:-<br />
Svart med rött frimurarkors<br />
inklusive namngravering 165:titelrad<br />
+10:- 25 x 76 mm<br />
Frimurarsvärd<br />
fr 3 695:-<br />
89:-<br />
10 mm diameter<br />
Musmatta 89:-<br />
Rött frimurarekors 50:-<br />
10 mm diameter<br />
Passare/vinkelhake 50:-<br />
7 mm diameter<br />
Lilla frimurarekorset 60:-<br />
7 mm diameter<br />
379:-<br />
Svart med rött frimurarkors.<br />
Naturgummi Naturgummi med textilyta. textilyta.<br />
80 x 230 x 3 mm<br />
195:-<br />
Bröstknappar 259:-<br />
Till frackskjorta, diameter 9 mm.<br />
95:-<br />
Band-/slipshållare 95:-<br />
Med rött frimurarekors<br />
eller passare-vinkelhake.<br />
Bosweel frackskjorta 745:-<br />
Storlek 39–45<br />
Bosweel pikéfl uga 149:-<br />
Beställ i vår webshop:<br />
www.fmregalia.se<br />
Eller via e-post eller brev.<br />
FM Regalia, Lundbergsgatan 8<br />
SE-217 51 Malmö<br />
e-post: order@fmregalia.se<br />
Vi har även utrustning för loger<br />
såsom förkläden, mm. Kontakta oss!<br />
Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna.<br />
Betalning måste ske inom 10 dagar från<br />
fakturadatum. 40:- för porto/förpackning<br />
tillkommer per försändelse.<br />
För varje beställning skänker vi<br />
5:- till Cancerfonden.
Dagloge i Stockholm<br />
S:t Johanneslogen Victory som invigdes i november 2011<br />
hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna<br />
till sammankomster som vanligtvis<br />
genomförs på måndagar kl. 14 i <strong>Orden</strong>s stamhus.<br />
För mera information se Arbetsordningen på <strong>Orden</strong>s hemsida<br />
www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se<br />
VÄLKOMNA!<br />
38<br />
Prostatacancer!<br />
Har du frågor,<br />
funderingar eller<br />
behöver stöd och<br />
hjälp?<br />
Välkommen att<br />
kontakta oss.<br />
Över hela Sverige finns 25 patientföreningar med fler<br />
än 7000 medlemmar. Där finns det kunskap och<br />
erfarenhet som man gärna delar med sig av.<br />
Besök vår hemsida för mer information:<br />
www.prostatacancerforbundet.se<br />
eller ring vårt kansli 08-655 44 30<br />
Stöd kampen mot prostatacancer! Betala in din<br />
gåva till Plusgiro 90 01 01-7, Bankgiro 900-1017
Den nye provinsialmästaren flankerad av sina två faddrar i ämbetet, Stormästarens prokurator Nils Magnusson och stormarskalken Gunnar Adell.<br />
installation med allvar,<br />
pompa och glädje<br />
en ny provinsialmästare installerade sig i skånska provinsiallogen under våren.<br />
det var en pampig tillställning, med drygt hundratrettio bröder samlade och en<br />
fin ritual för att på ett värdigt sätt markera att det är en ny ledare som tar över.<br />
Deputerade provinsialmästaren<br />
Gert Björnlund gjorde som<br />
vanligt ett värdigt och bra jobb<br />
med att starta verksamheten och hälsa<br />
de många hälsningsberättigade välkomna,<br />
från OSM, <strong>Orden</strong>s Stormästare,<br />
svenska, danska och tyska riddare<br />
och kommendörer, till fördelningens<br />
ordförande mästare och ordföranden.<br />
Ingen tvekan<br />
Jag satt på min undanskymda plats och<br />
funderade på hur viktigt detta är och<br />
hur det skiljer sig ifrån den allmänna<br />
världen. Ja i det militära har man ju<br />
för vana att deklarera ”Jag tar befälet”<br />
när man som fartygschef eller motsvarande<br />
tar över, men jag har alltför<br />
många gånger sett hur valhänta chefer<br />
misslyckas kapitalt med att markera att<br />
de tagit över, respektive att överdriva<br />
”kvastandet” då de skall visa att de<br />
minsann bestämmer.<br />
Här är det ingen tvekan och inget<br />
tassande. Samtidigt ett perfekt tillfälle<br />
att visa att det är ett bibehållande av<br />
samma verksamhet som vi bedrivit så<br />
länge och en inriktning om vad som<br />
kan förändras.<br />
Värme<br />
Den nye provinsialmästaren Christer<br />
Persson gjorde just det i sitt installationstal.<br />
Med värme och stringens påpekade<br />
han hur viktigt det är med våra<br />
traditioner men att vi skall tänka på att<br />
vi är en organisation som arbetar i en<br />
modern tid, där vi skall vara beredda<br />
till allt.<br />
Efteråt satt jag en stund och talade<br />
med två åldermän i församlingen, den<br />
ene en nittio<strong>åring</strong> ifrån provinsens<br />
västra sida som mindes de sju provinsialmästare<br />
han hade upplevt installationen<br />
av, medan den andre, en<br />
nittiotre<strong>åring</strong> ifrån den östra kanten,<br />
med saknad sade att han varit frimurare<br />
i över 60 år men detta var hans<br />
första PM-installation.<br />
Lysande sjuor<br />
Många var de minnesord dessa två<br />
39<br />
bröder hade om forna provinsialmästare,<br />
en del ris men mycket ros. Lite<br />
senare träffade jag fem uppspelta<br />
sjundegradsbröder som med lysande<br />
ögon berättade att de minsann fått<br />
vara med i själva verksamheten.<br />
De utbytte e-postadresser och bestämde<br />
att besöka varandras loger och<br />
föreningar utspridda kring fördelningens<br />
alla hörn.<br />
Bara för detta var den här tillställningen<br />
värd allt arbetet som så många<br />
lagt ner. För lokalen var fylld till sista<br />
plats, det var väl pusslat av kastellanen<br />
Cerny Martinsson, som haft massor<br />
med jobb flera veckor i förväg med att<br />
ställa i ordning allting.<br />
I den välfyllda vackra matsalen samlades<br />
sedan den stora mängden frackklädda<br />
bröder och avnjöt en i vanlig<br />
ordning välorganiserad måltid med<br />
många och välformulerade lyckönskningstal<br />
ifrån bland annat <strong>Orden</strong>s<br />
Stormästare. Allvar, pompa och glädje<br />
i lagom proportioner.x<br />
Text: ROLF PRAG
Frackpaket<br />
från 2.199:-<br />
Besök<br />
www.fracklagret.se<br />
Alla frackar är i ullkvalitet.<br />
1-2 dagars leveranstid.<br />
Vi lagerhåller ALLA storlekar.<br />
Levererans till hela Sverige.<br />
Betalning mot faktura eller<br />
delbetalning.<br />
Kundtjänst: 0454-572 055<br />
Nyheter från FM Regalia<br />
Brevkniv 325:-<br />
<strong>Frimurare</strong>svärd i miniatyr.<br />
Svart grepp, grepp, omvirad tråd,<br />
gyllene knopp och och parerstång<br />
med ett frimurarkors.<br />
Längd: 26 cm<br />
165:-<br />
Namnskylt med<br />
magnetfäste 165:-<br />
Svart med rött frimurarkors<br />
inkl. namngravering 165:titelrad<br />
+10:- 25 x 76 mm<br />
Beställ varor för minst<br />
450:- så får du denna<br />
Ballografpenna<br />
på köpet!<br />
För varje beställning skänker<br />
vi 5:- till Cancerfonden.<br />
Beställ från vår webbutik eller se huvudannonsen.<br />
www.fmregalia.se<br />
325:-<br />
40<br />
Välkommen!<br />
till göteborgs<br />
mest ”nygamla” pub!<br />
förmånliga priser<br />
för frimurare<br />
Ett av göteborgs<br />
största sortiment av<br />
öl och whisky.<br />
dagens lunch<br />
After work<br />
the<br />
golden<br />
days<br />
Södra Hamngatan 31<br />
Tel: 031-13 20 22<br />
www.golden-days.se
Dörren som enligt polisens skrivning bör vara den rätta: ”anbefallt å platsen tjenstgörande polismän<br />
att aflyfta en af de inåt gående dörrarna till den dörröppning, som leder ut från förstugan på undre<br />
botten och genom hvilken hela den menighet, som bevistade gudstjensten hade att passera.”<br />
det blev inget åtal<br />
mot trotsiga bröder<br />
Gudstjänst hos frimurarna slutade med polisförhör. det var rubriken på en<br />
artikel i frimuraren nr 1 i år.<br />
Det hela handlade om att polismästaren<br />
i Karlskrona beordrade<br />
sina konstaplar att lyfta bort<br />
en dörr till frimurarlogen i samband<br />
med att en stor allmänhet samlats i huset<br />
till gudstjänst Långfredagen år 1886.<br />
När poliserna vände ryggen till satte <strong>Orden</strong>s<br />
vaktmästare tillbaka dörren.<br />
Nu slutade inte incidenten med<br />
enbart ett polisförhör. Vid ytterligare<br />
forskning i arkivet hittade arkivarien<br />
Maths Dackehag även en fortsättning.<br />
Efter förhöret hos stadsfiskalen<br />
slapp de ansvariga frimurarbröderna<br />
straff, ”på grund av” sin långa och eljest<br />
väl vitsordade tjänstgöring”. Men<br />
41<br />
Poliskammaren fattade ett beslut som<br />
skickades till <strong>Orden</strong> om vad man hade<br />
att rätta sig efter i framtiden.<br />
Beslutet består av endast två meningar,<br />
men ack så långa. Den första<br />
består av 163 ord. Det är verkligen en<br />
konst att kunna åstadkomma så långa<br />
meningar om hur ett par dörrar ska<br />
anordnas:<br />
Till Frimurarlogernas härstädes<br />
Direktorium.<br />
Sånär vid de tillfällen, då stora salen<br />
med öfriga lägenheter i våningen en<br />
trappa upp i Frimurarlogernas hus<br />
vid Drottninggatan härstädes upplåtes<br />
till konsert eller fästlig tillställning af<br />
den beskaffenhet, att menigheten ditin<br />
lemnas tillträde, det åligger polisen<br />
tillse, att sådane anordningar vidtagas<br />
eller icke försummas, hvilken påkostas<br />
af nödig omtanke för de behövandes<br />
trygghet mot olyckshändelser, har<br />
Poliskammaren med afseende å innehållet<br />
af § 33 i Byggnadsstadgan för<br />
rikets städer och med anledning deraf<br />
att i den dörröppning af endast folks<br />
bredd uti förstugan på andra botten,<br />
hvarigenom de som vid ofvan omförmälde<br />
tillfällen behöva ifrågavarande<br />
våning hafva att passera för att derifrån<br />
utkomma, finnas jemte utåt gående<br />
dubbeldörrar vid dörrkarmens yttersida,<br />
å inre sidan ytterligare ett par dörrar,<br />
som allenast gå inåt och af hvilka<br />
den ena sidan är försedd med fjeder,<br />
som trycker dem emot dörröppningen,<br />
denna dag beslutat följande bestämmelser,<br />
att lända till efterrättelse<br />
vid de tillfällen då tillträde lemnas allmänheten<br />
till de lägenheter, om hvilka<br />
nu är fråga.<br />
Intill dess omförmälda inåtgående<br />
dörrbalk och hasp borttages, skola de,<br />
när lägenheterna öppnas för allmänheten,<br />
antingen aflyftas och undanlyftas<br />
eller ock slås upp mot förstugans vägg<br />
och der fastsättas medelst starka hakar<br />
och hänglås eller annan låsinrättning,<br />
som icke kan utan mycket åverkan, och<br />
så förblifva intill dess lägenheten åter<br />
blifvit utrymd.<br />
Detta beslut har Poliskammaren på<br />
detta sätt meddelat Eder.<br />
Carlscrona den 29 april 1886.<br />
På Poliskammarens vägnar<br />
O Frick.x<br />
Text och foto: MATHS DACKEHAG
Vill du möta Afrikas savann och djur, människor och kulturer?<br />
Besöka utländskt frimureri, äta exotisk mat och dricka te på<br />
samma terass som Hemingway? Se hur hjälpinsatser verkligen gör skillnad,<br />
samt avsluta med bad i Indiska oceanen? Då skall du följa med på årets resa.<br />
Under ledning av Broder Jarle Furali som själv varit mycket i Kenya<br />
har många människor fått uppleva otroliga resor i det ”riktiga” Afrika.<br />
Genom långvariga kontakter med lokalbefolkningen och kontakt med<br />
olika projekt, får vi möjligheten att kombinera fantastisk safari i flera<br />
nationalparker och sol & bad längst Mombasakusten med besök i byar<br />
på landsbygden, hembesök i Nairobis slum samt besök på Ngamwanza,<br />
ett center som tar hand om föräldralösa barn.<br />
Det unika med denna resa är att vi på många ställen kommer som<br />
gäster och inte som turister. Detta gör resan och upplevelsen så<br />
mycket större. Vi får dessutom uppleva frimureriet som funnits i<br />
Kenya sedan slutet av 1800-talet, samt Freemasons Hall i Nairobi som<br />
är en av de äldsta byggnaderna i staden.<br />
Reseprogram<br />
Avresa från Sverige utan jetläge då vi<br />
reser rakt ner över ekvatorn. De första<br />
dagarna är vi i området runt Nairobi. Vi<br />
besöker Freemasons Hall, äter på Karen<br />
Blixens garden, Afternoon tea på Norfolk<br />
Delamer´s terass. Vi besöker ett giraffcenter<br />
som föder upp utrotningshotade giraffarter.<br />
Här får vi möjligheten att klappa<br />
giraffer. Vi besöker ett center för föräldralösa<br />
barn samt gör hembesök i slummen.<br />
Dessutom äter vi på världskända Carnivore<br />
samt Naivasa Country club där vi även<br />
kommer b o över någon natt.<br />
Under några dagar åker vi på safari i Masai<br />
Mara som var nominerat till ett av naturens<br />
7 underverk. Här bor vi på en lodge av<br />
högsta standard mitt ute på savannen. Vi<br />
satsar på att f å se ”The Big Five”. För den<br />
som vill anordnas uftbalongssafari.<br />
Vi åker vidare till Tsavo som är känt för alla<br />
sina elefanter. Här blev 28 järnvägsarbetare<br />
dödade av lejon under bygget av järnvägen<br />
år 1900. Vi bor på en fantastisk<br />
Lodge med utsikt över hela nationalparken.<br />
Här åker vi på safari och besöker intressanta<br />
projekt i byarna i området, som<br />
jag är med och driver.<br />
I Mombasa bor vi på ett fantastiskt<br />
all-inclusive hotell direkt på stranden. Här<br />
solar vi och relaxar i några dagar. De som<br />
vill kan följa med och besöka Fort Jesus<br />
som är byggt på 1500-talet. Här förvarade<br />
man bl.a. slavar. Ytterligare utflykter kan<br />
ordnas på plats.<br />
Denna resan innehåller mycket mer än en vanlig Kenya/safariresa och är mycket prisvärd tack vare att vi gör resan<br />
tillsammans med en lokal Svenskägd safarifrma. Under safaridagarna och Mombasa ingår all mat. I Nairobiområdet<br />
ingår frukost samt flera restaurangbesök som är beskrivna i reseprogrammet. Kombinationen av att vara både turist och gäst gör<br />
resan mer minnesvärd. Ta med dig din familj, vänner eller åk ensam. För ett mer detaljerat reseprogram eller svar på frågor kontakta<br />
mig.<br />
Priset för resan är 23 900kr och då ingår följande; resa t/r Sverige- Kenya, alla resor inom Kenya, privata minivans med egna chaufförer<br />
under hela resan, samt nästan alla måltider.<br />
För mer information eller anmälan kontakta:<br />
Broder Jarle Furali, Tel: 0708-635616, jarle.furali@gmail.com Karibu! // Broder Jarle Furali
Foto: Jan Nilsson<br />
olle loggar ut efter 10 år<br />
Under exakt 10 år har Olle Dahlquist<br />
från ÖNPL, Övre Norrlands provinsialloge,<br />
varit <strong>Orden</strong>s webbmästare.<br />
Det var Olle som byggde den förra<br />
versionen av <strong>Orden</strong>s hemsida. Olle<br />
har under sina år som webbmästare<br />
gjort stundtals mycket tidskrävande<br />
insats för att hålla vår hemsida uppdaterad.<br />
På den gamla hemsidan gjordes<br />
alla uppdateringar manuellt och när<br />
arbetsordningarna skulle förnyas var<br />
detta Olles uppgift. Efter 10 år väljer<br />
nu Olle att tacka för sig.<br />
Från <strong>Orden</strong> kan vi bara svara med<br />
samma ord: Tack Olle, för att vi fått<br />
ta del av din tid och ditt engagemang<br />
under ett helt decennium.<br />
Olle Dahlquist.<br />
Olle har nu efterträtts som webbmästare<br />
av Patrik Andersson som även<br />
han är hemmahörande inom ÖNPL.<br />
Patrik har ett mångårigt arbete bakom<br />
sig som redaktionsmedlem för tidskriften<br />
<strong>Frimurare</strong>n och är nybliven<br />
ledamot av Informationsdirektoret.<br />
Han har med sitt uttalade och gedigna<br />
intresse för det kommunikativa<br />
inom <strong>Orden</strong>, ambitionen att fortsätta<br />
förbättra, förenkla och effektivisera<br />
brödernas möjligheter att ta del av information<br />
via webben.x<br />
Patrik Andersson.<br />
Lars Lindquist, Ordförande i<br />
Informationsdirektoriet<br />
Oskar Bly berättar för Victorys ordförande mästare Dan Molander om klassiska teaterknep om hur<br />
man snabbt lär in och utför en text.<br />
rösten som verktyg<br />
för ämbetsmännen<br />
när en loge genomförs bör ämbetsmännen agera som skådespelare och ge<br />
närvarande bröder bra behållning av sitt besök. inte minst rösten är då viktig.<br />
Hur man artikulerar och talar tydligt.<br />
Detta har Dan Molander, ordförande<br />
mästare i S:t Johanneslogen<br />
Victory tagit fasta på<br />
och nyligen kallade han samman sina<br />
ämbetsmän till en workshop. De skulle<br />
få lära sig hur man använder rösten<br />
som uttrycksmedel.<br />
Handledare var en av logens egna<br />
ämbetsmän, Oskar Bly, som är utbildad<br />
skådespelare vid Statens Scenskola<br />
i Göteborg och som bland annat verkat<br />
på Dramatiska Teatern i Stockholm.<br />
Teaterknep<br />
Inledningsvis berättade han om röstapparatens<br />
funktion och möjligheter<br />
och vikten av ”uppvärmning” av den.<br />
Oskar gick också igenom hur man använder<br />
sin kropp som stöd genom andning<br />
och andra funktioner för att få ett<br />
bra flöde på ord och vokaler.<br />
43<br />
Det är också viktigt att ha en grundläggande<br />
gestaltningsteknik. Det påverkar<br />
hur det man säger ”landar” hos<br />
lyssnarna.<br />
Att ämbetsmän måste anlita ”fusklappar”<br />
ser sällan bra ut och Oskar avslöjade<br />
också praktiska knep för snabb<br />
inlärning. ”Klassiska teaterknep för att<br />
snabbt slå i sig en text”, kallade han det<br />
avsnittet.<br />
Avslutningsvis genomförde han<br />
praktiska övningar med ämbetsmännen.<br />
De fick läsa lyrik av Birger<br />
Sjöberg och Gunnar Ekelöf. Inte ritualtexterna.<br />
Detta för att komma bort<br />
från ”ovanor” och istället träna med<br />
utgångspunkt från texter som knappast<br />
någon deklamerat tidigare.x<br />
Text och foto: LARS BILLSTRÖM
vinn en Cd med frimurarmusik<br />
BRA<br />
FÖRE<br />
EXISTERAR<br />
FAKTISKT<br />
REPRIS-<br />
ÖNSKAN<br />
ÄR UT-<br />
PEKANDE<br />
LOVAS<br />
MED<br />
BÄTTRING<br />
BANN-<br />
LYSNING<br />
ÄR UPP-<br />
LYSANDE<br />
LITTERÄR<br />
GENRE<br />
LJUST<br />
OCH JÄST<br />
KORS<br />
PLATS<br />
3<br />
UTRED-<br />
ARE<br />
LÅNGA<br />
PERIODER<br />
KULTUR-<br />
ARBETE DEL I<br />
STUDERA<br />
DRAMA<br />
FREDS-<br />
PLATS<br />
TA EFTER<br />
I<br />
SJÄLVA<br />
VERKET<br />
NOLL-<br />
RESULTAT<br />
VOLYM<br />
I BOK-<br />
HYLLA<br />
Korsord i <strong>Frimurare</strong>n? Ja, det är ett<br />
av resultaten av vår läsarundersökning.<br />
”Ett korsord i <strong>Frimurare</strong>n skulle innebära<br />
att även hustrun intresserade sig för<br />
tidningen. Och den skulle inte bli bortstädad<br />
förrän krysset är löst”, är en röst.<br />
Några kanske anser att ett korsord<br />
hör hemma i lättsammare tidskrifter,<br />
men kan det leda till att fler tar till sig<br />
”det tyngre” innehållet i <strong>Frimurare</strong>n<br />
så känns krysset motiverat.<br />
Redaktionskommittén har bestämt<br />
4<br />
RUTRIK<br />
HALVA<br />
ÅTTAN<br />
HÅLLS<br />
VID VAD<br />
44<br />
KROSSA<br />
PENSION-<br />
ERAD<br />
GÅR<br />
BRUKAR<br />
MAN<br />
FELA PÅ<br />
ÄNNU<br />
INTE<br />
UNDER<br />
KONTROLL<br />
JÄMNT<br />
SKÄGG<br />
PBF<br />
CARITAS<br />
HÖRS VID VIVALT-<br />
VINKEL- ERNATIV<br />
SLAGET OCH OCH<br />
SPELANDE ÄVEN ÄVEN<br />
STÄM-<br />
NING<br />
AMFORA<br />
TAR EMOT<br />
KLAGO-<br />
MÅL<br />
KAPSLA<br />
IN<br />
TÄNDS<br />
TUNNA<br />
UT<br />
BYGGAS<br />
ÄNGLASTAD<br />
MATAS<br />
FÖR ATT<br />
ÄTAS<br />
SÅ-<br />
BARA I<br />
SKÅNE<br />
KRETADE<br />
VETO<br />
FRAMT<br />
VARA<br />
AKTUELLT<br />
WIENER-<br />
TYP<br />
KRYP-<br />
TERA<br />
DET ÄR NU-<br />
MERÄRT<br />
HÅLL-<br />
PLATS<br />
GAMMAL<br />
SKATT<br />
2<br />
KARLA-<br />
KARL<br />
MED<br />
MAN<br />
MODERN<br />
KULLAMAN<br />
STRECK I<br />
RÄKNINGEN<br />
KALLA-<br />
DES<br />
ANGORA<br />
SLÄPAR<br />
I<br />
SÖDER<br />
LÅGFRE-<br />
KVENTA<br />
BOM<br />
OCH<br />
BANKA<br />
BEFÄST-<br />
RÄCKA<br />
NINGS-<br />
TILL<br />
VERK<br />
BOKKOD<br />
PÅ GIVEN<br />
C AR<br />
SIGNAL<br />
STILLA-<br />
STÅENDE BÄR<br />
ANNUELL<br />
MAN<br />
KAMP<br />
FORM OCH<br />
BLOD-<br />
FASON<br />
STOCKNING<br />
TRYCKFÖR-<br />
SES OFTA<br />
DELARE<br />
UPPÅT<br />
HUVUD-<br />
STUPA<br />
VATTEN-<br />
VÄXTER<br />
sig för att ta in ett bildkryss med frimurerisk<br />
anknytning på prov i det här<br />
numret och ser med spänning fram<br />
mot responsen.<br />
Slår det hela väl ut med många inskickade<br />
lösningar – speciellt från icke<br />
frimurare - kan vi säkert räkna med<br />
nya kryss i kommande nummer.<br />
Gör så här:<br />
De blåmarkerade rutorna bildar ett<br />
ord. Mejla ordet senast 19 augusti<br />
1<br />
TVÅ<br />
VIKTIGA<br />
till <strong>Frimurare</strong>n tillsammans med ditt<br />
namn och adress – eller skicka ett vykort<br />
med ordet till chefredaktören.<br />
Mejl- respektive postadress finns på<br />
sidan 3.<br />
Vinn<br />
Tre lösare får varsitt exemplar av<br />
Nordiska Förstas nyinspelade CD<br />
med frimurarmusik. Den rätta lösningen<br />
och vinnarna presenteras i<br />
nästa nummer.x<br />
5
oHP:s reflexioner:<br />
menar verkligen<br />
svenska frimurare<br />
orden att Bibeln<br />
är Guds ord?<br />
En frimurare förutsätts ”visa<br />
vördnad för Guds sanna och<br />
uppenbarade ord i den Heliga<br />
Skrift” enligt ordens Allmänna Lagar<br />
(II § 3). Tydligen identifierar <strong>Orden</strong><br />
den Heliga Skrift, det vill säga Bibeln,<br />
med Guds ord.<br />
Men vad betyder det? Att Bibeln<br />
varken föll färdig ned från himlen eller<br />
dikterades för någon människa<br />
(som muslimer tror om Koranen) är<br />
de flesta av oss fullt på det klara med.<br />
Den består ju för övrigt av ett stort antal<br />
skrifter, alla med sin egen författare<br />
(även om ett antal är anonyma) och de<br />
flesta är tillkomna i ett bestämt syfte, i<br />
en given historisk situation.<br />
Kan man då tala om Bibeln som<br />
Guds ord och menar vår <strong>Orden</strong> verkligen<br />
att det är så? Frågan är verkligen<br />
värd att reflekteras över.<br />
Svårigheter<br />
Dessutom är det ju en uppenbar svårighet,<br />
när man talar om Bibeln som<br />
Guds ord, att den innehåller historiska<br />
uppgifter, särskilt i Gamla testamentet,<br />
som kan vara svåra att jämka samman<br />
med den kunskap vi i dag har om<br />
historien - även om Bibelns historiska<br />
tillförlitlighet har visat sig vara i långa<br />
stycken häpnadsväckande stor.<br />
Ska inte historiska uppgifter i minsta<br />
detalj vara adekvata om det är Guds<br />
ord – och heter det inte i våra lagar att<br />
det är ”Guds sanna … ord”?<br />
Inte minst ett antal sifferuppgifter<br />
ter sig för oss närmast otroliga.<br />
Men man bör då minnas att bland<br />
semitiska folk för ett par årtusenden<br />
sedan, eller mer, kunde man använda<br />
höga tal för att ange en stor mängd,<br />
utan att man fördenskull menade att<br />
siffran var exakt; ungefär som när vi<br />
säger ”tusen tack”.<br />
För övrigt måste man hålla i minne<br />
att sättet att skriva historia var ett helt<br />
annat i främre orienten för några tusen<br />
år sedan. Gränsen mellan historia och<br />
tolkning av historien var ofta avsiktligt<br />
flytande, och därför kunde man, som<br />
den naturligaste sak i världen, sammanblanda<br />
historia med tolkning av historien<br />
utifrån ett religiöst perspektiv.<br />
Och detta gäller inte minst de oblida<br />
öden som inte så sällan, enligt Gamla<br />
testamentet, drabbar Israels fiender,<br />
där författarna ofta läser in en tolkning<br />
av gudomlig straffdom i händelserna.<br />
Tolkad historia<br />
Många historiska uppgifter, som för<br />
oss ter sig otroliga, har i flera fall bekräftats<br />
av utombibliska källor. Den<br />
för oss märkliga berättelsen om floden i<br />
Första Mosebok (kapitel 7 och följande)<br />
kan vara ett tydligt exempel på detta. Det<br />
finns utombibliska antydningar om en<br />
tidig översvämningskatastrof i orienten.<br />
Men syftet med att återge den i<br />
Första Mosebok tycks inte enbart vara<br />
att återge ett historiskt faktum, utan<br />
framför allt att lyfta fram konsekvensen<br />
av mänsklighetens skuld och Guds<br />
avsikt att rädda och hans löften om<br />
framtida frälsning (regnbågen).<br />
Inte i alla avseenden bokstavligt<br />
När man – som i våra lagar – säger<br />
att Bibeln är Guds ord, så betyder<br />
det alltså inte att den, och det gäller<br />
inte minst Gamla testamentet, i alla<br />
avseenden ska förstås som ett historiskt<br />
dokument, som enligt nutida<br />
västerländskt sätt att tänka ska tolkas<br />
bokstavligt.<br />
45<br />
Leif Norrgård är <strong>Orden</strong>s högste prelat. Under<br />
vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han<br />
regelbundet i <strong>Frimurare</strong>n med tankar och<br />
reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).<br />
Varje bok är som sagt skriven utifrån<br />
sin tids och sin författares förutsättningar<br />
och måste förstås utifrån<br />
förutsättningarna.<br />
Men den övertygelse som vuxit fram<br />
i den kristna församlingen under två<br />
årtusenden är att i dessa skrifter finns<br />
ett Guds tilltal och där finns en ”röd<br />
tråd” som vittnar om Gud och hans<br />
relation till oss människor, och om att<br />
skapelsen en gång ska nå sin fullbordan.<br />
Trots att varje bok har tillkommit<br />
på sitt eget sätt, i sin tid och med sitt<br />
ärende, och författarna inte alltid varit<br />
medvetna om varandra och varandras<br />
skrifter, så tecknar de bibliska skrifterna<br />
sammantagna ett väldigt drama<br />
– från världens tillblivelse fram mot en<br />
vision hur den skapelse, som ofta fördärvats<br />
av mänsklig rovdrift, kommer<br />
att återställas till sitt ursprung.<br />
Därför identifierar den kristna församlingen<br />
Bibeln med Guds ord – och<br />
därför avslutas till exempel bibelläsningarna<br />
i våra kyrkor med orden ”Så<br />
lyder Herrens ord”. Och i samma mening<br />
talar vår <strong>Orden</strong>s lagar om ”Guds<br />
sanna och uppenbarade ord”.x<br />
LEIF NORRGÅRD<br />
Stöd Konung Gustaf V:s<br />
och Drottning Victorias<br />
<strong>Frimurare</strong>stiftelse<br />
genom en gåva<br />
till bankgiro 700 - 0557.
INSAMLINGEN TILL<br />
PEHR DUBBSFONDEN<br />
FORTSäTTER.<br />
Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekelskiftet 1800.<br />
Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska<br />
sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge.<br />
Göta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till<br />
alla donatorer som gjort Pehr-Dubbsinsamlingen till en succé!<br />
Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för<br />
framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att<br />
användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara<br />
projekt som är nödvändiga för vår verksamhet.<br />
Tänk på Pehr Dubbsfonden. Små och stora bidrag lika<br />
välkomna. Även testamentariska gåvor.<br />
Bidrag till Pehr-Dubbsinsamlingen<br />
skickas till bankgiro: 511-5548<br />
46<br />
Förste musikföreståndaren i S:t Johanneslogen<br />
Elisabeth, Göteborg presenterar nyinspelad<br />
orgelmusik med tradition och nytänkade på CD!<br />
Tommy Jonsson<br />
Orgelschlagers<br />
Från fyra sekler<br />
Orgelarrangemang<br />
av schlagervinnare<br />
och orkestermusik<br />
blandas med Bach<br />
och Buxtehude.<br />
Köp direkt: www.BigBauta.se<br />
eller via alla välsorterade<br />
skivförsäljningskanaler<br />
Distribution: Border Music
vart leder min vandring?<br />
Att gå på loge, overkligt… kanske bara för att det är så riktigt.<br />
Henrik Lange presenterades i frimuraren nr 1 i år där han illustrerade sina tankar<br />
inför receptionen i grad i. nu är receptionen avklarad och den väckte nya tankar<br />
som resulterade i ännu en illustration. många bröder känner säkert igen sig.x<br />
matrikeL 2013<br />
2013 års matrikel kommer att omfatta<br />
både ämbetsmannadel och<br />
medlemsregister.<br />
Matrikeln beräknas utkomma<br />
under september månad 2013.<br />
Pris vid avhämtning 170 kronor.<br />
Vid hemsändning inklusive porto<br />
220 kronor.<br />
Beställning för avhämtning skall<br />
göras på lista hos loge eller brödraförening.<br />
Beställning för hemsändning sker<br />
genom insättning av 220 kronor på<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong> <strong>Orden</strong>s postgiro<br />
nr 34 40 – 5. Glöm inte att<br />
ange namn och adress. V v texta<br />
tydligt.x<br />
ORDENS KANSLI<br />
47<br />
unik avskedspresent<br />
När Duncan Nordström ledde sin sista<br />
sammankomst som ordförande mästare<br />
i S:t Johanneslogen Oscar Fredrik<br />
i Norrköping fick han en ovanlig avskedspresent.<br />
Han blev förärad en<br />
unik flaska frimurarwhisky, specialimporterad<br />
från Skottland av Bo Jakobsson,<br />
från Nyköping, en ofta sedd gäst<br />
i Norrköping.<br />
Bo Jakobsson berättade att han varit<br />
med vid Duncan Nordströms installation<br />
sex år tidigare och sedan dess<br />
med glädje besökt OF:s loger. Han<br />
informerade lättsamt om denna unika<br />
flaska, som är de sista som fyllts på före<br />
byte mot annan flaska som bättre passar<br />
destilleriets nya jättekund, en loge<br />
i USA.<br />
De två sista flaskorna lyckades Bo<br />
erövra och en av dem förärade han<br />
alltså avgående OM i Norrköpingslogen<br />
Oscar Fredrik. Vad som händer<br />
med den andra flaskan står skrivet i<br />
stjärnorna men ett besök hemma hos<br />
Bo Jakobsson i Nyköping kanske kan<br />
innebära ett smakprov på Old Masters<br />
Blended Scotch Whisky.x<br />
Text och foto: KJELL MAZETTI<br />
Bo Jakobsson t v berättade för Duncan Nordström<br />
och Norrköpingsbröderna om sitt fynd<br />
av Old Masters Whisky.
frimureriet och essenerna<br />
den första onsdagen i juli samlas Havskrona<br />
sfm igen, till sitt årligen återkommande<br />
möte i Grilltaket bakom<br />
restaurang L´escale på kyrkbacken i<br />
nagu, mitt i den”finska skären!”<br />
På detta genom tiderna sjätte Havskrona-mötet,<br />
alltså den 3 juli 2013 kl<br />
19 har professor emeritus Karl-Gustav<br />
Sandelin lovat tala om likheterna<br />
mellan Essenerna, framförallt de som<br />
levde i klostret i Qumran, och första<br />
gradens frimureri under rubriken<br />
”Frimureriet och Essenerna”.<br />
Brödramåltiden à 24 € exklusive<br />
måltidsdrycker består traditionsenligt<br />
av en ”snapsvänlig” del med äkta<br />
Nagu-nypotatis åtföljt av ”Krögarens<br />
överraskning,” som varmrätt!<br />
Reservera tiden redan nu, klädseln<br />
insÄndare<br />
ris eller ros?!<br />
”Det finns många små tips och anekdoter<br />
som kan bidra till att vi lyfter vår verksamhet.<br />
”Alla kan ha en dålig dag och det<br />
är mänskligt att fela. Det viktiga är att vi<br />
lär oss något av ’felen”.<br />
<strong>Orden</strong>s är Dag Simmingskiölds.<br />
Han är pedagog och coach för andra<br />
i vardagen. ”Det jag vill komma åt är<br />
hur kritik bör framföras, och där gäller<br />
alla våra dygder”, säger han och<br />
berättar:<br />
”Jag klev in i vår brödragemenskap<br />
år 2001. Jag älskar att gå på våra<br />
möten och att bli inspirerad. Känner<br />
mig som en gladare medmänniska<br />
när jag går hem. Precis som övriga<br />
bröder tycker jag om stringens och<br />
värdighet i logen. Vid måltiden får<br />
det gärna vara högt i tak och givande<br />
samtal.<br />
Pedagogiska tips<br />
Varför skriver jag då denna rubrik?<br />
Efter att ha arbetat i mer än trettio år<br />
som pedagog och tränare vill jag dela<br />
med mig av lite pedagogiska tips.<br />
En idrottsutövare eller en elev vet<br />
oftast själva när de underpresterat,<br />
det behöver man inte skriva dem på<br />
näsan. Missar Zlatan en straff är han<br />
nog medveten om det, det intressanta<br />
är fri och mötet är öppet<br />
för bröder av alla grader!<br />
Mera information fås<br />
av Freddi Wilén (IX) +358<br />
400 450 127 eller av Jösse<br />
Eklund (IX) +358 400 652<br />
115, som också tar emot<br />
förhandsanmälningarna<br />
med tanke på måltiden,<br />
men också med uppgifterna<br />
för namnlapparna alltså:<br />
namn, grad, samhälle/S:t<br />
JL och sommarviste! Detta<br />
senast måndagen den 1<br />
juli, antingen per telefon<br />
eller ännu hellre per<br />
e-post, Havskrona.SFM@<br />
gmail.com.x<br />
är hur det kan bli bättre nästa gång.<br />
Råkar en medbroder göra något fel<br />
så fortsätter logen ändå. Jag har blivit<br />
lärd av en gammal kär OM att ”Vi gör<br />
inga fel men det kan bli lite annorlunda<br />
ibland!”<br />
Man kan stilla undra vem ”föreställningen”<br />
är till för?<br />
Vi har våra dygder att ta hänsyn till.<br />
Inom idrotten pratar man om S L E<br />
M, det står för:<br />
S = Sunt förnuft<br />
L = Lagom<br />
E = Enkelt<br />
M = Medvetenhet/motivation<br />
Vi bedriver en frivillig verksamhet<br />
som bygger på just frivillighet. Då är<br />
det inte trevligt att se någon broder<br />
bli tillrättavisad i det offentliga rummet.<br />
Eller att någon uttrycker sitt<br />
ogillande under verksamheten.<br />
Enkelt, lagom, kort<br />
Där jag är eller har varit verksam har<br />
vi en liten samling innan måltiden där<br />
det görs en snabb utvärdering. Enkelt,<br />
lagom kort och medvetandegörande.<br />
Om man nu inte tillhör ämbetsmannakåren<br />
kan man framföra sina<br />
åsikter till aftonens ordförande, lite vid<br />
sidan av, lugnt och stilla.<br />
Vid framförande av kritik är det viktigt<br />
att man börjar med något positivt.<br />
48<br />
Ruinerna vid Qumran<br />
Efter det kan man linda in kritiken genom<br />
att uttrycka sig i följande termer:<br />
”Nästa gång bör du göra så här…”<br />
Det kan förekomma att man ändrar<br />
lite i ritualen när man har flera recipienter<br />
för att få flyt i det hela. Inte så<br />
att man missar något men man slipper<br />
övernattning i logen.<br />
Bränsle<br />
Om man upplever något som annorlunda<br />
kanske det kan tjäna som bränsle<br />
vid måltids- och kaffesamtalen.<br />
Det finns tillräckligt med negationer<br />
i den allmänna världen. Låt vår<br />
verksamhet arbeta upplyftande! Bra<br />
människor blir bättre genom att vara<br />
goda frimurarbröder.<br />
Även vi lever i en föränderlig värld,<br />
därför ber jag få avsluta med en Alf<br />
Henriksson dikt:”<br />
Det var som det var<br />
Tills det blev som det blev.<br />
Det blir som det blir när det är som det är.<br />
Det är som det är<br />
Tills det blir som det blir.<br />
Faran är att det blir som det var.x<br />
Dag Simmingskiöld<br />
Pedagog och coach i den allmänna<br />
världen
vår klädsel på nytt<br />
Läste i senaste tidningen om den<br />
märkliga debatten om uniform eller<br />
inte i logesammanhang. Själv är jag<br />
pensionerad officer men har valt att<br />
uppträda i frack för att inte se för ”prålig”<br />
ut. Detta är mitt val. Andra gör<br />
andra val och jag tycker inte det finns<br />
någon anledning för organisationen<br />
att lägga sig i detta.<br />
Jag tycker det är mycket vackert och<br />
traditionsenligt med uniform med utmärkelser<br />
och den som vill bära detta<br />
anser jag absolut skall få göra detta.<br />
Om man nu skall vara så klåfingrig att<br />
man förbjuder uniform med motivet<br />
att alla skall se lika ut, då måste man<br />
väl även förbjuda ”doktorsfrack”? Är<br />
inte dessa mera utsmyckade frackar<br />
något som utmärker individen på ett<br />
liknande sätt som en uniform? Kan<br />
någon svara varför man inte i sann likriktningsanda<br />
förbjudit även doktorsfrackar?<br />
Ja! Ni ser hur korkat det blir.<br />
Låt blommorna blomma och släpp<br />
loss individernas kraft. Minimera bestämmelser<br />
som kringskär valfrihet<br />
och frihet.x<br />
Stefan Andersson<br />
Svar direkt<br />
Såväl i <strong>Frimurare</strong>n förra året som i<br />
nummer 1 i år finns utförliga svar och<br />
förklaringar om den nya prydnadsförordningen.<br />
Vi hänvisar till dessa och<br />
drar av utrymmesskäl för tillfället ett<br />
streck i denna debatt i spalterna.x<br />
Red<br />
Brödraförening eller<br />
instruktionsloge<br />
I <strong>Frimurare</strong>n 1/2013 har frågan om<br />
namnbyte på brödraföreningarna till<br />
Instruktionsloger tagits upp. Denna<br />
debatt fördes förra gången i <strong>Frimurare</strong>n<br />
i nummer 1/2009, 2/2009 och<br />
3/2009.<br />
Inledningsvis vill jag citera ur OAL<br />
vad det står om brödraföreningarna i<br />
Elfte Kapitlet 1 §:<br />
”En brödraförenings uppgift är att<br />
genom föredrag och instruktioner undervisa<br />
bröderna i det frimureriska arbetet,<br />
att underlätta för medlemmarna<br />
att göra logebesök samt att verka för<br />
rekrytering av nya medlemmar till<br />
<strong>Orden</strong>.”<br />
Bröder i annonser<br />
Detta är en fråga som jag en del gånger<br />
funderat över och gärna skulle vilja<br />
ha brödernas synpunkter och svar på. I<br />
OAL § 13 står detta:<br />
”Ingen frimurare får använda sig<br />
av sin ställning inom <strong>Orden</strong> för att<br />
försöka skaffa sig personliga fördelar<br />
eller söka bli gynnad genom att hänvisa<br />
till brödraskapet. Inte heller får en<br />
frimurare otillbörligt gynna en annan<br />
frimurare.”<br />
Jag brukar känna mig stolt över<br />
denna formulering, eftersom den så<br />
effektivt tar avstånd från fördomen att<br />
vi är ett slutet sällskap som håller varandra<br />
om ryggen och i sann nepotistisk<br />
anda gynnar varandra på bekostnad av<br />
öppenhet och konkurrensneutralitet.<br />
Lika fullt är vår tidning praktiskt<br />
taget varje gång fylld av annonser där<br />
bröder gör just det som vi enligt paragraf<br />
13 inte får, nämligen söka att bli<br />
recipiend versus<br />
recipient<br />
Jag har funderat på begreppen recipiend<br />
och recipient på följande sätt.<br />
”Recipiend” är såklart språkligt sätt<br />
helt rätt och betyder enligt <strong>Svenska</strong><br />
akademiens ordlista, ”person som skall<br />
upptas i ett ordenssällskap”. Enligt<br />
samma källa är det rätt att använda<br />
ordet ”recipient” bl a i betydelsen<br />
”mottagare”.<br />
Jag själv föredrar det senare efter-<br />
I nummer 2/2008 framfördes att<br />
brödraföreningarna är en försummad<br />
rekryteringsresurs. Detta har jag lite<br />
svårt att förstå med hänvisning till<br />
OAL.<br />
I nummer 1/2009 finns en mycket<br />
bra artikel om brödraföreningarnas<br />
verksamhet och som helt överensstämmer<br />
med OAL. Författaren har<br />
medvetet valt en provocerande rubrik:<br />
”Avskaffa Brödraföreningar” för att<br />
peka på brödraföreningarnas stora betydelse<br />
som ”utbildare”.<br />
I nummer 2/2009 tar Göran Anderson<br />
åt sig kritiken om att brödraföreningarna<br />
ofta försummas och inser<br />
de möjligheter till undervisning, som<br />
brödraföreningarna erbjuder.<br />
Sedan finns i samma nummer två<br />
49<br />
gynnade delvis med hänvisning till sitt<br />
brödraskap.<br />
Hur är detta förenligt, om det nu är<br />
det?x<br />
Thore Berggren, Kalmar<br />
Svar direkt<br />
”Tidigare förekom det ofta i <strong>Frimurare</strong>n<br />
att annonserande bröder angav<br />
att man var en broder väldigt detaljerat<br />
med sin loge, grad, ämbeten och<br />
bostadsort.<br />
Just med tanke på vad OAL säger<br />
har en annonspolicy fastställts i Informationsdirektorium.<br />
Den medger<br />
att man kan ange att man är ”broder”.<br />
Uppgiften är mer att se som en ”konsumentupplysning”<br />
som inte direkt<br />
medför några personliga fördelar för<br />
annonsören.<br />
Tyvärr kan missar göras när färdiga<br />
annonsoriginal levereras till <strong>Frimurare</strong>n,<br />
men det ska numera vara<br />
undantag.x<br />
Red<br />
som det har en djupare innebörd och<br />
reflekterar bättre det som försiggår<br />
under våra receptioner. Vi ”upptas i ett<br />
ordenssällskap” dessutom endast en<br />
gång, medan vi alltid, vid varje reception,<br />
kan ses som mottagare, särskilt<br />
i betydelsen ”mottagare av kunskap”,<br />
men också i betydelsen ”mottagare av<br />
en ny grad”. I engelskan finner vi denna<br />
samma form ”recipient” i betydelsen:<br />
”något eller någon som tar emot<br />
något eller någon”.x<br />
Martin Gardberg<br />
Helsingfors<br />
insändare om att ett namnbyte till instruktionsloger<br />
skulle vara bra. I den<br />
ena insändaren finns enligt min uppfattning<br />
en poäng nämligen krav på<br />
besök i brödraförening. Jag delar inte<br />
helt den uppfattningen men tycker<br />
att ett besök i egen grad i en brödraförening<br />
skulle vara lika meriterande<br />
som ett logebesök för befordran till<br />
högre grad.<br />
I nummer 3/2009 finns ett inlägg<br />
av Christer Holmgren som mycket väl<br />
beskriver brödraföreningarnas viktiga<br />
uppgift inom vår <strong>Orden</strong>.<br />
I samma nummer har jag ett inlägg,<br />
som jag tycker är lika relevant i dag<br />
som då.x<br />
Svante Deljemark
vinkelslaget 2013<br />
Förra året fyllde golftävlingen Vinkelslaget<br />
30 år och i sommar jobbar man<br />
vidare inom 2:a fördelningen för ytterligare<br />
30 år med det uppskattade arrangemanget<br />
för golfintresserade frimurare<br />
med damer. Tävlingen äger även i år<br />
rum på Skepparslövs Golfklubb.<br />
Här är alla fakta som intresserade<br />
golfare behöver känna till för att delta:<br />
Datum: 9 augusti 2013<br />
Spelform: Poängbogey (18 hål)<br />
Klassindelning: A-, B- samt damklass<br />
Kostnad: Greenfee + middag + startavgift<br />
totalt 700 kr.<br />
Information: Maila till<br />
vinkelslaget@telia.com för detaljerad<br />
information och anmälan.<br />
Tävlingsledning: Curt Hansson, X<br />
SPL, Skepparslövs GK och Christer<br />
Söderberg, IX SPL, Rya GK.<br />
Telefon: Christer Söderberg<br />
0702-18 53 34 för muntliga besked.x<br />
sommarträffen<br />
på österlen<br />
den traditionella sommarträffen på<br />
österlen äger i år rum fredagen den<br />
28 juni. det är ett samarrangemang<br />
av Cimbris i simrishamn och Ystads<br />
brödraförening för bröder av alla grader<br />
och medföljande damer.<br />
Programmet börjar kl 11 med en kort<br />
företagspresentation följt av en härlig<br />
buffélunch, 10 rätter, i Ingelsta Kalkons<br />
trevliga restaurang, vid riksväg 11 strax<br />
väster om Smedstorp. Mer information<br />
finns på www.ingelstakalkon.se.<br />
Efter lunchen kör man, i egna bilar,<br />
till Simrishamn, för gudtjänst kl 13 i<br />
S:t Nikolai kyrka under ledning av<br />
kyrkoherde Mats Hagelin.<br />
När gudtjänsten är slut beger sig<br />
bröderna till frimurareföreningen<br />
Cimbris nyrenoverade lokaler för information<br />
från ordensledningen av<br />
provinsiallogens nye provinsialmästare,<br />
Christer Persson. Damerna får,<br />
guidade av museichefen Lena Alebo,<br />
en intressant tur genom det närbelägna<br />
Österlens museum.<br />
Kl. 15.00 avslutas programmet med<br />
gemensamt kaffe i Cimbris lokaler.<br />
Bindande anmälan görs genom insättning<br />
av 250 kr/person på Bg 810<br />
-7047 senast den 1/6. Namn på dem<br />
anmälan avser anges.x<br />
en hedershistoria<br />
En nätt liten skrift på nästan 50 sidor rymmer<br />
historien om <strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong> <strong>Orden</strong>s Hederstecken<br />
och dess innehavare.<br />
sedan 1945 har förtjänta bröder som<br />
arbetat för hela ordens bästa kunnat<br />
belönas med svenska frimurare<br />
ordens Hederstecken, oHt. man brukar<br />
säga att denna utmärkelse ges<br />
som tack för redan utförda insatser,<br />
till skillnad mot r&k, som innebär<br />
att mottagaren förväntas göra nya<br />
insatser.<br />
År 1947 utsågs de första mottagarna<br />
och sedan dess får någon eller några<br />
bröder denna utmärkelse varje år vid<br />
<strong>Orden</strong>s högtidsdag i mars månad. Den<br />
första historiken över de bröder som<br />
fått denna utmärkelse sammanställdes<br />
år 2001 och med den som grund har<br />
Lars Otto Berg kompletterat med material<br />
fram till och med innevarande år.<br />
Förutom en komplett matrikel<br />
innehåller historiken också material<br />
från de årliga samlingar med årsmötesförhandlingar<br />
som skett i september/oktober<br />
sedan 1986 och som i<br />
varje fall på senare år författats av en<br />
av de senast hedrade bröderna. Till<br />
denna sammankomst bjuds också änkor<br />
in som kan ta med en närstående<br />
som hjälp under resa och program.<br />
Nu har skriften förmedlats till alla<br />
OHT:are och till de respektive som<br />
visat intresse för verksamheten. Den<br />
kommer också att finnas tillgänglig på<br />
enheternas bibliotek och kan av de intresserade<br />
köpas genom Forskningslogen<br />
CF Eckleffs försorg.x<br />
Text och foto: KJELL MAZETTI<br />
50<br />
från ordens<br />
inrikes ärenden<br />
svenska frimurare orden<br />
Ny Brödraförening<br />
Stormästaren har beslutat godkänna<br />
inrättandet av en ny brödraförening<br />
nämligen Kapitelbrödraföreningen<br />
De Sju Lampor i Gävle med förkortningen<br />
D7L och brödföreningsnummer<br />
1124.<br />
Kapitelbrödraföreningen skall lyda<br />
under Provinsialmästaren för Svea<br />
Provinsialloge och invigning sker lördagen<br />
den 20 april 2014.<br />
Entledigande<br />
Universitetslektorn Göran Laurelii,<br />
R&K, den 23 mars 2013 som Stormästarens<br />
Prokurator.<br />
Barmhärtighetsdirektorium<br />
Förordnande<br />
Professorn Göran Karlsson, R&K,<br />
som <strong>Orden</strong>s Administrator tillika<br />
Ordförande i Barmhärtighetsdirektorium<br />
från och med den 23 mars 2013<br />
till och med den 22 mars 2019.<br />
utbildningsdirektorium<br />
Förordnanden<br />
Specialläraren Bengt J Larsson, R&K,<br />
PM MNPL tom 4 maj 2013, som <strong>Orden</strong>s<br />
Banérförare tillika Ordförande i<br />
Utbildningsdirektorium från och med<br />
den 5 maj 2013 till och med den 31 december<br />
2015.<br />
stiftelsen H k H Prins Bertils<br />
frimurarefond<br />
Entledigande<br />
Länsöverdirektören Bo Hansson,<br />
R&K, PM Svea, från och med den 24<br />
mars 2013.<br />
stora Landslogen<br />
Förordnanden<br />
Specialläraren Bengt J Larsson, R&K,<br />
PM MNPL, <strong>Orden</strong>s Banérförare från<br />
den 4 maj 2013,<br />
Bankdirektören Christer Persson,<br />
R&K, PM SPL, och köpmannen Leif<br />
Wadell, R&K, PM GPL, som ledamöter<br />
i Magistralrådet till och med den<br />
31 december 2015.<br />
Byggnadsingenjören Bengt Bengtsson,<br />
R&K, som <strong>Orden</strong>s Storinkvisitor<br />
från och med den 23 mars 2013 till och
kansli<br />
med den 22 mars 2019.<br />
Key Account Manager Astor Pettersson,<br />
X ÖNPL, säkerhetschefen Marcus<br />
Qvennerstedt, X Svea, som förste<br />
respektive andre ceremonimästare från<br />
och med den 1 januari 2013 till och<br />
med den 31 december 2015 samt verkställande<br />
direktören Tord Elfvendahl,<br />
IX Svea, som tredje ceremonimästare<br />
från och med den 1 januari 2013 till<br />
och med den 31 december 2013.<br />
som stormästarens uppvaktande<br />
Bröder (suB)<br />
Bankdirektören Ulf von Feilitzen,<br />
X Svea, till och med den 31 december<br />
2013, poliskommissarien Anders<br />
Lindqvist, X Svea, från och med den 1<br />
januari 2014.<br />
Filosofie kandidaten Per G Olson, X<br />
Svea, poliskommissarien Dan Lindqwister,<br />
IX Svea, arbetsledaren Kimmo<br />
Jää-Aro, IX Svea, brandskyddskonsulten<br />
Magnus Jacobson, VIII Svea, verkställande<br />
direktören Bo Ericson, VIII<br />
Svea, samtliga (utom von Feilitzen) till<br />
och med Stora Landslogens Högtidsdag<br />
den 22 mars 2014.<br />
1. fördelningen (svea)<br />
Entledigande<br />
Länsöverdirektören Bo Hansson,<br />
R&K, som Provinsialmästare i Svea<br />
Provinsialloge från och med den 24<br />
mars 2013.<br />
Förordnanden<br />
Filosofie doktorn Olle Hammermo, X<br />
VPL, som Ordförande i Kapitelbrödraföreningen<br />
De Sju Lampor i Gävle<br />
från och med den 20 april 2013 till och<br />
med den 19 april 2019.<br />
Arkitekten, verkställande direktören<br />
Pelle Björklund, X Svea, som Ordförande<br />
Mästare i S:t Johanneslogen<br />
Den Nordiska Första S:t Johannislogen<br />
från och med den 1 juli 2013 till<br />
och med den 30 juni 2019.<br />
2. fördelningen (sPL)<br />
Entledigande<br />
Överläkaren Per Werner, X SPL, som<br />
Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen<br />
S:t Christopher i Kristianstad från<br />
och med den 30 april 2013.<br />
Lektorn Gert Björnlund, X SPL, som<br />
Andre Deputerad Provinsialmästare i<br />
Skånska Provinsiallogen från och med<br />
den 2 mars 2013.<br />
Förordnanden<br />
Lektorn Gert Björnlund, X SPL, som<br />
Förste Deputerad Provinsialmästare i<br />
Skånska Provinsiallogen i Kristianstad<br />
från och med den 2 mars 2013 till och<br />
med den 31 mars 2014.<br />
Överläkaren Per Werner, X SPL, som<br />
Andre Deputerad Provinsialmästare i<br />
Skånska Provinsiallogen i Kristianstad<br />
från och med den 1 maj 2013 till och<br />
med den 30 april 2019.<br />
3. fördelningen (GPL)<br />
Förordnande<br />
Pol mag Bengt Nordlund, X GPL,<br />
som Andre Deputerad Provinsialmästare<br />
i Göta Provinsialloge från och<br />
med den 8 mars 2013 till och med den<br />
7 mars 2019.<br />
4. fördelningen (öPL)<br />
Entledigande<br />
Personskaderegleraren Duncan Nordström,<br />
X ÖPL, som Ordförande Mästare<br />
i S:t Johanneslogen Oscar Fredrik<br />
från och med den 19 mars 2013.<br />
Förordnande<br />
Röntgenläkaren Lars Norén, VIII<br />
ÖPL, som Ordförande Mästare i S:t<br />
Johanneslogen Oscar Fredrik i Norrköping<br />
från och med den 19 mars 2013<br />
till och med den 18 mars 2019.<br />
Docenten Lars Bergholtz, R&K, förlängt<br />
förordnande som Provinsialmästare<br />
i Östgöta Provinsialloge från och<br />
med den 29 mars 2014 till och med<br />
den 4 april 2014.<br />
Försäljningschefen Rolf Svensson, X<br />
ÖPL, förlängt förordnande som Ordförande<br />
Mästare i S:t Johanneslogen<br />
Helios i Reftele från och med den 22<br />
april 2013 till och med den 12 oktober<br />
2013.<br />
Verktygsmakaren Per-Olof Fryelegård,<br />
VIII ÖPL, som Ordförande<br />
Mästare i S:t Johanneslogen Helios<br />
i Reftele från och med den 13 oktober<br />
2013 till och med den 12 oktober<br />
2019.<br />
5. fördelningen (vPL)<br />
Entledigande<br />
Skattedirektören Ingemar Dahlén, X<br />
VPL, som Ordförande Mästare i S:t<br />
Johanneslogen Gustaf Wasa i Falun<br />
51<br />
från och med den 1 mars 2013.<br />
Förordnande<br />
Direktören Rune Gustafsson, X VPL,<br />
som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen<br />
Gustaf Wasa i Falun från och<br />
med den 1 april 2013 till och med den<br />
31 mars 2019.<br />
7. fördelningen (mnPL)<br />
Entlediganden<br />
Specialläraren Bengt J Larsson, R&K,<br />
som Provinsialmästare i Mellersta<br />
Norrlands Provinsialloge i Härnösand<br />
från och med den 4 maj 2013.<br />
Ingenjören Eric Olofsson, X MNPL,<br />
som Ordförande i Brödraföreningen<br />
Unitas i Sundsvall från och med den<br />
1 april 2013.<br />
Förordnanden<br />
Majoren Sten-Olof Eriksson, R&K,<br />
som Provinsialmästare i Mellersta<br />
Norrlands Provinsialloge från och<br />
med den 4 maj 2013 till och med den<br />
30 maj 2018.<br />
Ingenjören Eric Olofsson, X MNPL,<br />
som Andre Deputerad Provinsialmästare<br />
i Mellersta Norrlands Provinsialloge<br />
i Härnösand från och med den 1<br />
april 2013 till och med den 31 mars<br />
2019.<br />
8. fördelningen (önPL)<br />
Förordnande<br />
Civilekonomen Lars Sjöberg, X<br />
ÖNPL, som Ordförande Mästare i S:t<br />
Andreaslogen Jakob Ulfsson från och<br />
med den 1 juni 2013 till och med den<br />
31 maj 2019.<br />
utrikes ärenden<br />
Utnämning av representanter för<br />
främmande ordnar<br />
<strong>Orden</strong>s Stormästare har beslutat att<br />
till representant hos <strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong><br />
<strong>Orden</strong> utnämna:<br />
för Vereinigte Grosslogen von<br />
Deutschland Br. Thomas Böös, R&K,<br />
för Grosse Landesloge der Freimaurer<br />
von Deutschland Br. Thomas Böös,<br />
R&K,<br />
för Oberster Rat der Freimaurer von<br />
Deutschland des A A S R Br. Göran<br />
Nordblom, R&K.
nya r&k<br />
Göran Karlsson<br />
Professor, Göteborg<br />
Riddarnamn: Eqv. Constantia Amicitae<br />
(Riddaren av Vänfastheten).<br />
Valspråk: Cogitatio Providentia (Eftertanke<br />
Omsorg).<br />
Född 23 januari 1948 i Vimmerby.<br />
Efter studentexamen i Lidköping 1967<br />
studier vid medicinska fakulteten,<br />
Göteborgs Universitet. Specialistutbildning<br />
i öron-, näs- och halssjukdomar<br />
vid Kärnsjukhuset i Skövde och<br />
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.<br />
Legitimerad läkare 1975, specialistkompetent<br />
ÖNH-sjukdomar 1980,<br />
medicine doktor 1986 och specialistkompetent<br />
i Allergisjukdomar 1999.<br />
Gästprofessor, University of Virginia,<br />
USA 1988-1989. Överläkare,<br />
ÖNH-kliniken, Mölndals sjukhus och<br />
Sahlgrenska sjukhuset 1988-98 samt<br />
professor i ÖNH-sjukdomar vid Sahlgrenska<br />
Akademin, Göteborgs Universitet<br />
2000-2006.<br />
Medicinsk direktör för Glaxo Smith-<br />
Kline (GSK) i Sverige 2001-2008<br />
och tillika för GSK i norra Europa<br />
2004-2008.<br />
Ordförande i Svensk förening för<br />
otorhinolaryngologi, huvud- & halskirurgi<br />
1993-1997.<br />
Drygt 100 vetenskapliga originalpublikationer.<br />
Ett flertal styrelseuppdrag<br />
i forskningsstiftelser och aktiebolag.<br />
Ledamot av flera statliga utredningar,<br />
främst rörande allergisjukdomar.<br />
Sten-Olof Eriksson<br />
Major, Härnösand<br />
Riddarnamn: Riddaren av kust och hav<br />
Valspråk: Det rätta består<br />
Född 5 februari 1943 i Åsele.<br />
Realskole-, gymnasie- och universitets-<br />
studier.<br />
Officersutbildning i kustartilleriet. Intendent<br />
i Försvarets Intendentkår.<br />
1960 - 1978 tjänstgöring vid marina<br />
utbildningsförband<br />
1978 - 1998 tjänstgöring vid marina<br />
underhållsförband<br />
Sedan 1998 arbetat med uppbyggandet<br />
av Hemsö fästning, en av Sveriges<br />
största befästningar från kalla kriget<br />
och i dag en del av vårt gemensamma<br />
kulturarv.<br />
Recipierade i S:t Johanneslogen Moria<br />
1994 och fick grad X 2008 i MNPL.<br />
Olika ämbetsmannauppdrag inom S:t<br />
Johanneslogen Moria 1996 - 2002 och<br />
från 2002 ämbetsman i MNPL, f n<br />
FDPM.x<br />
Recipierade i S:t Johanneslogen Salomon<br />
á Trois Serrures i Göteborg 1996<br />
och erhöll grad X 2008 i GPL. Ämbetsman<br />
på olika befattningar i S:t Andreaslogen<br />
De Tre Förenade Kronor<br />
1999-2007. AÖBB GPL 2008-2010,<br />
ADPM GPL 2010-2012.<br />
Ledamot av <strong>Frimurare</strong> Barnhusdirektionen<br />
i Göteborg och ordförande i<br />
Barmhärtighetsdirektorium.x<br />
52<br />
Bengt Bengtsson<br />
Byggnadsingenjör, Kalmar<br />
Riddarnamn: Eques a circino (Riddare<br />
av cirkeln/passaren).<br />
Valspråk: Qui quaerit invenit (Den<br />
som söker han finner).<br />
Född den 2 juni 1944 i Kalmar<br />
Efter examen som byggnadsingenjör<br />
vid Kalmar Tekniska Gymnasium<br />
olika anställningar på arkitektkontor i<br />
Stockholm respektive Kalmar.<br />
Sedan 1978 egen företagare i Kalmar<br />
med arkitekt- och byggkonsultverksamhet.<br />
För egen del med huvudsaklig<br />
inriktning på internationella projekt i<br />
bland annat Storbritannien, Portugal,<br />
Spanien, Ryssland och Chile.<br />
Recipierade i S:t Johanneslogen Carl<br />
i Kalmar 1972 och fick grad X i SPL<br />
1992. Ämbetsman i S:t Johanneslogen<br />
Carl sedan 1977 med avbrott i fyra år.<br />
Har verkat som sekreterare, bevakande<br />
broder, talman, deputerad mästare<br />
och som ordförande mästare under<br />
åren 2007–2013.<br />
Har sedan 1980 varit ledamot, bl a<br />
som kastellan och ordförande, i <strong>Frimurare</strong>samfundet<br />
i Kalmar som äger<br />
och administrerar Kalmarlogernas<br />
eget Frimurarhus. Är redaktör för tidningen<br />
Kalmar Frie Murare och har<br />
suttit med i SPL:s dåvarande provinsialdirektorium<br />
på 1980- och 1990-talet,<br />
senare i SPL:s fördelningsråd.<br />
Har även haft uppdrag inom Rotary,<br />
hembygdsrörelsen och ett flertal andra<br />
kulturföreningar. Har utgivit flera<br />
skrifter och medverkat som redaktör<br />
för ett flertal årspublikationer.x
Ronny Schultz<br />
Major, Stockholm<br />
Riddarnamn: Riddaren av frivilligheten<br />
Valspråk: Att aktivt verka<br />
Född 3 oktober 1947 i Trollhättan.<br />
Värnplikt som beriden jägare på K 4<br />
i Umeå 1966/1967. Tjänst vid K 1.<br />
Officer 1973 i Kavalleriet. Truppslagskola<br />
och Militärhögskola.<br />
Plutonchef och skvadronschef vid K 1.<br />
Tjänst i HKV och Militärdistrikt Mitt.<br />
Chef Livgardesgruppen i Stockholm<br />
1993 – 2007.<br />
Recipierade i S:t Johanneslogen<br />
S:t Erik 1993 och fick grad<br />
X i Svea Provinsialloge 2007.<br />
Ämbetsman i S:t Johanneslogen S:t<br />
Erik 1996 – 2007, 2008-2010. Översekreterare<br />
i Svea Provinsialloge 2007<br />
– 2010. Chef Inrikes ärenden vid <strong>Orden</strong>s<br />
kansli från 2011.x<br />
nya oHt<br />
Curt Hansson<br />
Informationschef, Kristianstad<br />
Riddarnamn: Riddaren av Globen<br />
Valspråk: Med Ordet som vägvisare<br />
Född: 23 juni 1942 i nuvarande Kristianstads<br />
kommun<br />
Efter militärtjänstgöring och utbildning<br />
till marknadsekonom DME,<br />
yrkesverksam som grafiker, reklamkonsulent<br />
och gruppledare inom<br />
dagspress. Dessutom informatör och<br />
informationschef inom kommunsektorn.<br />
Redaktör och ansvarig utgivare<br />
för två olika publikationer.<br />
Föreningsengagemang som styrelseledamot<br />
och ordförande i marknadsförening.<br />
Medlem och president i<br />
Rotaryklubb.<br />
Recipierade i S:t Johanneslogen S:t<br />
Christopher, Kristianstad 1982. Grad<br />
X i Skånska Provinsiallogen 1999.<br />
IB, S, BB och DM i S:t Johanneslogen<br />
S:t Christopher. AÖS samt FÖS och<br />
kanslichef i Skånska Provinsiallogen.<br />
Ledamot i PD-AU. Redaktör för lokal<br />
medlemstidning.x<br />
två nya kungliga riddare dubbade<br />
I samband med <strong>Orden</strong>s högtidsdag<br />
i mars dubbades två bröder till riddare<br />
av Carl XIII <strong>Orden</strong>, RCXIIIO.<br />
Det var Stormästaren prokurator Nils<br />
Magnusson, till vänster, samt Stormästarens<br />
ståthållare, Göran Andersson,<br />
till höger.<br />
Riddarna bär i rött band ett rött,<br />
krönt kors om halsen med ett monogram<br />
bestående av två C i guldtext<br />
varav de ena spegelvänt omslutande<br />
”XIII” på åtsidan och ”B” på frånsidan<br />
samt ett rött bröstkors.x<br />
53<br />
Edward Waller<br />
Civilekonom, Österskär<br />
Riddarnamn: Riddaren av tystlåtenhet.<br />
Valspråk: För rätt och sanning.<br />
Född 21 oktober 1932 i Skövde.<br />
Efter studentexamen i Skövde studier<br />
först på Frans Schartaus Handelsinstitut<br />
i Stockholm och därefter vid<br />
Handelshögskolan i Göteborg. Civilekonomexamen<br />
1956.<br />
Anställd på Leo Bredbergs Revisionsbyrå<br />
AB i Göteborg 1956-1999.<br />
Auktoriserad revisor 1964–2006.<br />
Verkställande direktör i revisionsbyrån<br />
1974-1988, under vilken tid byrån<br />
utvecklades från ett lokalt företag till<br />
ett nationellt och numer med firman<br />
Ernst & Young AB. Under åren 1988<br />
– 1993 verksam som svensk partner<br />
på Ernst & Youngs kontor i London.<br />
Egen företagare från 1998.<br />
Recipierade i S:t Johanneslogen S:t<br />
Sigfrid i Skövde 1956. Fick X graden<br />
i Svea Provinsialloge 2004. Revisor i<br />
Svea Provinsialloge t o m år 2006. Ledamot<br />
först i Drätseldirektorium och<br />
därefter i Planeringsdirektorium.x
tack för deltagandet<br />
i läsarundersökningen<br />
först och främst så vill jag rikta ett stort tack till samtliga de bröder som deltog<br />
i enkäten som skickades ut den 8/3-2013. mailet skickades ut till samtliga innehavare<br />
av registrerade epostadresser i frimurarordens medlemssystem.<br />
Det är ett helt nytt grepp för oss<br />
inom redaktionen att få reda<br />
på vad ni, tidskriftens läsare,<br />
har för synpunkter och önskemål på<br />
innehåll och utformning.<br />
Helt klart så engagerar tidskriften<br />
många bröder om vi ser på det antal<br />
svar som har kommit in.<br />
Fördelningarna<br />
Fördelningen av svaren var också<br />
jämnt spridda över samtliga provinser<br />
och det ger ett gott tvärsnitt över landet<br />
som helhet.<br />
Det absolut roligaste vara att så<br />
många bröder hade tagit sig tid att<br />
skriva utförliga kommentarer, där<br />
förslag och förbättringsområden har<br />
kommit fram på ett mycket bra sätt.<br />
Arbetet med att sammanställa resultatet<br />
kommer att ta sin tid och skall<br />
presenteras mer genomgående till<br />
Joakim Helwig<br />
Dipl. Samtalsterapeut<br />
i Psykosyntes<br />
10 års erfarenhet av individuellt<br />
terapiarbete.<br />
Bröder, anhöriga och närstående.<br />
Välkommen att kontakta mig.<br />
Mottagning på Södermalm i Stockholm.<br />
08 – 644 89 33; 0739 – 38 48 76<br />
joakim.helwig@gmail.com<br />
hösten, men jag vill passa på att förmedla<br />
i korta drag hur resultatet har<br />
sett ut och vad kommentarerna har<br />
kretsat kring.<br />
Det vi kan se till en början är att<br />
bröderna i stort sett är nöjda med antalet<br />
nummer tidskriften nu kommer ut<br />
med, alltså fyra nummer per år och att<br />
en mycket stor majoritet av läsarna läser<br />
minst 80 procent av innehållet. Det har<br />
efterfrågats tjockare nummer i stället.<br />
Läsa mera<br />
För redaktionskommitténs vidkommande<br />
så var frågan om vad ni bröder<br />
vill läsa mer av i tidskriften av särskilt<br />
intresse och vid en hastig överblick<br />
över kommentarerna kring den frågan<br />
visade det sig att Historia (både allmän<br />
och frimurerisk), mer om utländskt<br />
frimureri, besök i främmande loger<br />
och debattartiklar var områden som<br />
var högt eftertraktade.<br />
Det fanns även många andra goda<br />
synpunkter och förslag som framkom<br />
och som säkerligen kommer att finnas<br />
med i framtiden.<br />
FRACKERBJUDANDE!<br />
FRACK 1595:- MÖRK KOSTYM 1795:komplett<br />
med väst,skjorta,rosett,knappar <strong>225</strong>0:-<br />
LACKSKOR 500:- SMOKING + SKJORTA 1800:-<br />
ULLROCK LåNG 1795:- SKINNhANDSKAR 375:-<br />
54<br />
Postens frakt tillkommer<br />
Clothes<br />
CArlGren<br />
for men<br />
Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping<br />
0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se<br />
www.frackshop.se<br />
Jag vill även passa på att tacka alla<br />
de bröder som har hört av sig med bekymmer<br />
att få enkäten att fungera. Ni<br />
hade lika gärna kunnat strunta i den<br />
men valde att ta reda på vad felet bestod<br />
i för att kunna göra er röst hörd.<br />
Löste sig<br />
Det tog ett tag innan jag förstod vad<br />
felet var men det löste sig efter första<br />
samtalet med en konfunderad broder.<br />
För framtida förfrågningar så ska<br />
vi se över ifall vi kan använda oss av<br />
mer ”professionella” verktyg så att det<br />
blir lättare att besvara frågorna. Vi ska<br />
även använda oss av <strong>Frimurare</strong> <strong>Orden</strong>s<br />
mailserver så att det inte blir som det<br />
blev för bröderna i 6:e Fördelningen.<br />
Dessa bröder fick sina e-brev flaggade<br />
med varningar om virus och skräpmail.<br />
Men det blir en senare övning.<br />
Och så till sist…<br />
Ni som inte känner igen att ni fått<br />
enkäten har troligtvis ingen, eller en<br />
felaktig adress angiven, i medlemssystemet.<br />
För att ändra eller lägga till er<br />
mailadress i systemet så vänder ni er<br />
till er loges sekreterare.<br />
Återigen ett stort och varmt tack till<br />
er som svarat på enkäten!<br />
Patrik Andersson<br />
Ansvarig enkätmakare i<br />
Redaktionskommittén<br />
PS. För att skicka in material eller förslag<br />
om artiklar, reportage eller annat<br />
intressant så använder ni er av följande<br />
epost: frimuraren@frimurarorden.se.x
orden är välgörande<br />
– inte en sällskapsklubb<br />
Foto: Joe Sundelin<br />
Jag har ställt en fråga till mig själv,<br />
till <strong>Frimurare</strong>ns chefredaktör och<br />
till andra frimurare: ”Varför det<br />
är så svårt att få ut ett budskap så<br />
att det blir klart och tydligt?”.<br />
En sådan fråga är berättigad. Frågan,<br />
om vi skall presentera oss utåt som en<br />
sällskapsklubb, välgörenhetsorganisation<br />
eller en förening för personlig utveckling,<br />
återkommer nämligen ofta.<br />
Jag måste vara självkritisk. Vi är inte tillräckligt<br />
tydliga och måste bli än bättre<br />
på att kommunicera ut vad vi står för.<br />
Jag skrev i den senaste ledaren:<br />
”Vi är ingen sällskapsklubb och har<br />
ingen ambition att bli en sådan. Däremot<br />
är social samvaro mellan bröder<br />
väsentligt men detta är en bonus i<br />
medlemskapet”.<br />
Plattform<br />
Vi vill genom logearbetet erbjuda män<br />
i alla åldrar en plattform för en indivi-<br />
duell personlig utveckling med bland<br />
annat djupare förståelse för de andliga<br />
och etiska frågorna.<br />
Många av oss söker annat än enbart<br />
materiella värden och har intresse för<br />
de stora livsfrågorna. Personer som<br />
söker sig till vår <strong>Orden</strong> anar, kanske<br />
förväntar sig, att deras liv därigenom<br />
kan fördjupas i sökandet efter svar på<br />
de eviga livsfrågorna ”Varifrån kommer<br />
jag? Vem är jag, och Vad är min<br />
bestämmelse?”<br />
Värdigt<br />
Från det vi kommer in genom dörren<br />
till logerummet och till dess vi lämnar<br />
ordenshuset rör vi oss värdigt och allt<br />
genomförs efter de skick och ceremonier<br />
vi kallar urgamla. Logen är det<br />
rum där bröderna invigs i mysterierna.<br />
När vi som frimurarbröder deltar i<br />
logens ritualer får vi en känsla av att<br />
delta i något oföränderligt eller evigt.<br />
55<br />
Våra ritualer skänker oss stabilitet<br />
att nalkas de svåra frågorna för att vi<br />
skall kunna reflektera över våra djupare<br />
tankar och känslor.<br />
Vi bröder träffas således i våra loger<br />
för att under värdiga former få tankar<br />
och idéer genom våra ritualer. Detta<br />
för att vi skall kunna mogna som medmänniskor<br />
och för att bli bättre och<br />
harmoniska människor. Det är således<br />
ovärderligt att tillhöra en organisation<br />
som vill lära oss att finna både harmoni<br />
och vårt eget inre och därmed öka vår<br />
självinsikt.<br />
Hörnstenen<br />
Vårt ordensliv kan med andra ord hjälpa<br />
oss att fördjupa vår tilltro på hörnstenen,<br />
på Honom som vill lära oss att<br />
vårt liv är en vandring mot något betydligt<br />
mera viktigt.<br />
Vi aktiva bröder har upptäckt värdet<br />
av denna inre gemenskap. Något som<br />
inte är så överraskande med tanke på<br />
materialismens betoning av det världsliga<br />
med den egensinniga människan i<br />
centrum, där möjligheten att leva som<br />
medborgare med kristet förtecken underskattas<br />
som grundval för framtiden.<br />
Uppvärderingen av det materiella<br />
och förlusten av traditionella värden<br />
är grogrunden för ett tilltagande<br />
främlingskap för människor. I denna<br />
situation har frimureriet idag något<br />
väsentligt att ge, nämligen att uppgradera<br />
människans värde i vårt samhälle.<br />
Ingen sällskapsklubb<br />
Mina bröder! Vi är ingen sällskapsklubb.<br />
Vi är inte heller en välgörenhetsorganisation<br />
i en vidare bemärkelse. Vi<br />
skall genom vår personliga utveckling<br />
se barmhärtighet som en naturlig del<br />
av våra liv. Detta gör vi bland annat genom<br />
att stödja och visa omtanke om de<br />
som har det svårt: ”Frimurarna i samhället”.<br />
Vi skall vara välgörande. Detta<br />
ord har en betydligt vidare betydelse<br />
än välgörenhet. Vi skall i alla våra livssituationer<br />
vara välgörande föredömen<br />
i samhället.x
Posttidning B<br />
returadress<br />
frimuraren<br />
Blasieholmsgatan 6<br />
111 48 stoCkHoLm<br />
VAD TROR DU?<br />
Kommer priset på olja gå upp eller ner?<br />
Bull & Bear<br />
En placering för den som framförallt tror på sig själv.<br />
Bull & BEar-cErtifiKat är en placering<br />
för den som är beredd att ta större risk<br />
för att kunna tjäna mer. certifikaten passar<br />
den som har en fast tro på marknadens riktning.<br />
Oavsett om man tror på upp- eller nedgång.<br />
Bull & Bear kan vara kopplat till aktier, råvaror<br />
eller valutor.<br />
Bull & Bear ger minst den dubbla avkastningen till<br />
den som tror rätt. Samtidigt gäller det omvända.<br />
Om marknaden går åt fel håll, det vill säga i motsats<br />
till ens förväntningar, förlorar man minst<br />
dubbelt så mycket som den dagliga utvecklingen.<br />
Den som har en bestämd uppfattning om hur till<br />
exempel oljepriset kommer att utvecklas investerar<br />
i ett certifikat som följer priset på olja. Den<br />
som tror på uppgång köper Bull, medan den som<br />
tror på nedgång köper Bear.<br />
Man väljer även vilken hävstång man vill ha. Högre<br />
hävstång innebär också högre risk. Den som<br />
väljer fyra gånger daglig hävstång får en avkastning<br />
som är fyra gånger den dagliga prisutvecklingen.<br />
Exempelvis; stiger oljepriset med 2 % en<br />
dag, stiger Bull-certifikatet med 8 % samma dag.<br />
Om oljepriset istället faller med 2 % en dag, faller<br />
Bull-certifikatet med 8 % samma dag.<br />
Oljans historia<br />
råolja är namnet på den olja som kommer direkt<br />
från marken. Oljan skapades av små djur och<br />
växter som levde i världshaven för många miljoner<br />
år sedan. idag är olja världens största handelsvara.<br />
Den används framförallt som drivmedel, i form<br />
av bensin, diesel och flygbränsle. Men oljans<br />
historia sträcker sig långt bak i tiden.<br />
handelsbanken.se/bullbear<br />
7%<br />
11%<br />
32%<br />
50%<br />
Så här används oljan globalt<br />
Transport<br />
Industri<br />
Fastigheter<br />
Elproduktion<br />
Omkring år 4000 f Kr användes till exempel<br />
Bitumen, som är en tjärliknande olja, för att täta<br />
båtar i Mesopotanien. för ungefär 1 700 år sedan<br />
började man, i Kina, borra de första oljekällorna<br />
med hjälp av bamburör. Och många var de besvikna<br />
pionjärerna i uSa som borrade efter<br />
vatten, men istället fick upp en brunsvart sörja.<br />
faktum är att det var uppfinningen fotogen-<br />
lampan som 1854 gjorde oljan intressant som<br />
handelsvara.<br />
Världens oljeproduktion<br />
De största producenterna av olja är ryssland,<br />
Saudiarabien och uSa. uSa är också den<br />
över lägset största oljekonsumenten, följt av<br />
Kina och Japan.<br />
Största oljeproducenterna<br />
Största oljekonsumenterna<br />
Det råder delade meningar om och när oljan<br />
kommer att ta slut. En del forskare menar att<br />
världens oljeproduktion kommer att falla under<br />
kommande år, medan andra hävdar att det fortfarande<br />
finns gott om olja som kan utvinnas till<br />
rimliga priser.<br />
60<br />
dagar<br />
idag används nästan 99 % av all produktionskapacitet<br />
och skulle oljeproduktionen mot förmodan<br />
helt upphöra räcker oljeförrådet bara i<br />
cirka 60 dagar. Det gör att priset på olja är väldigt<br />
känsligt för produktionsstörningar.<br />
Olika sorters olja<br />
råolja finns i olika kvaliteter, med olika tjockhet<br />
och svavelgrad. två av de mest kända kvaliteterna<br />
är Brent, som kommer från Nordsjön, och<br />
den något lättare Wti, West texas intermediate,<br />
som kommer från uSa.<br />
Brent, Nordsjön WTI, USA<br />
Handelsbankens placeringar på råolja är kopplade<br />
till utvecklingen för terminskontrakt på Brent<br />
råolja som handlas på derivatbörsen i london.<br />
terminerna handlas i amerikanska dollar.<br />
Vad tror du? Kommer priset på olja stiga eller<br />
falla? Bull eller Bear?<br />
avser daglig avkastning före administrationsavgift och courtage. Pengar som placeras i Bull & Bear-certifikat kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det placerade kapitalet.<br />
Handelsbanken har offentliggjort ”Grundprospekt <strong>Svenska</strong> Handelsbanken aB (publ) (”Handelsbanken”) MtN-, Warrant- och certifikatprogram” som finns att tillgå på handelsbanken.se/prospektochprogram