15.09.2013 Views

1300-talskyrka återuppstår Ung 225-åring - Svenska Frimurare Orden

1300-talskyrka återuppstår Ung 225-åring - Svenska Frimurare Orden

1300-talskyrka återuppstår Ung 225-åring - Svenska Frimurare Orden

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Ung</strong> <strong>225</strong>-<strong>åring</strong><br />

sid 28 - 29<br />

<strong>1300</strong>-<strong>talskyrka</strong> <strong>återuppstår</strong><br />

sid 4 - 6<br />

tidskrift för svenska frimurare orden | no 2 | 2013


Konung gustaf V:s och Drottning<br />

Victorias frimurarestiftelse<br />

Lunds Universitet<br />

Professor Patrik Brundin<br />

Professor anders heijl<br />

Professor susanne iwarsson<br />

Docent ulf Jakobsson<br />

Professor arne lindgren<br />

Professor Bodil ohlsson<br />

Professor Jan sundquist<br />

Karolinska Institutet<br />

i Stockholm<br />

Professor alejandro Bertorello<br />

Professor maria eriksdotter-Jönhagen<br />

Professor laura fratiglioni<br />

Professor caroline graff<br />

högskoleadjunkt Åsa gransjön<br />

craftman<br />

Professor göran hansson<br />

Professor mai-lis hellenius<br />

Professor rolf hultcrantz<br />

med dr Petter Järemo<br />

Professor John Pernow<br />

Dr. neil Portwood, Ph. D.<br />

Stiftelsen främjar vetenskaplig forskning om åldrandets sjukdomar.<br />

Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 10,5 miljoner kronor.<br />

Följande av stiftelsen inbjudna forskare har tilldelats anslag för 2013:<br />

Professor mårten rosenqvist<br />

Professor Karin schenck-gustafsson<br />

Professor Åke sjöholm<br />

Docent Josefin skogsberg<br />

Professor magnus sköld<br />

högskoleadjunkt anna swall<br />

Professor mats trulsson<br />

Docent hui-Xin Wang<br />

Docent inger Wårdh<br />

Professor agneta Yngve<br />

Göteborgs Universitet<br />

Professor Kaj Blennow<br />

Professor sven enerbäck<br />

Professor anders lindén<br />

Docent mattias lorentzon<br />

Linköpings Universitet<br />

Professor Per aspenberg<br />

Professor ann-christina ek<br />

Professor fredrik elinder<br />

Professor Per fagerholm<br />

Professor tiny Jaarsma<br />

Totalt utdelas ca 40 miljoner kronor per år från <strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong> <strong>Orden</strong>s loger och närstående stiftelser.<br />

Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv<br />

samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre.<br />

Box 170, 101 23 Stockholm<br />

Professor toste länne<br />

Professor Jan marcusson<br />

Professor anna strömberg<br />

Professor stefan Thor<br />

Professor Karin Öllinger<br />

Professor carl Johan Östgren<br />

Umeå Universitet<br />

Professor anders Bergh<br />

Professor Yngve gustafson<br />

Docent niklas lenfeldt<br />

Professor lars nyberg<br />

Professor tommy olsson<br />

Uppsala Universitet<br />

Professor lars larsson<br />

Universitet i Finland<br />

Professor timo strandberg<br />

med. dr. regina santamäki fischer<br />

Professor reijo tilvis


Officiellt organ för<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong> <strong>Orden</strong><br />

Nr 2 Årgång 86<br />

ISBN 1651 - 35766<br />

Nästa nummer utkommer v 39.<br />

Materialstopp den 19 augusti 2013.<br />

Prenumeration:<br />

Helår 250:- Utland 300:-<br />

Lösnummer 70:-<br />

Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5<br />

och ange namn och adress.<br />

Hemsida:<br />

www.frimurarorden.se<br />

Vid adressändring:<br />

- kontakta din loge!<br />

<strong>Frimurare</strong>n kan inte<br />

registrera adressändringar.<br />

Chefredaktör: Lars Billström<br />

Allégatan 74, 694 30 Hallsberg<br />

Tel 0582-168 10, 070-592 90 32<br />

frimuraren@frimurarorden.se<br />

Ansvarig utgivare:<br />

Lars Lindquist, SLL<br />

Redaktionskommitté:<br />

Lars Billström, ordförande<br />

Pierre Dunbar, SVEA<br />

Rolf Prag, SPL<br />

John Fahlnaes, GPL<br />

Lars Klingström, ÖPL<br />

Kjell Mazetti, ÖPL<br />

Bo Pettersson, VPL<br />

Björn Federley, SCF<br />

Svante Deljemark, MNPL<br />

Patrik Andersson, ÖNPL<br />

Grafisk form: Patrick Dunbar<br />

Tryck<br />

Trydells Tryckeri<br />

Box 68 312 21 Laholm<br />

Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år<br />

innehåll<br />

<strong>1300</strong>-<strong>talskyrka</strong> återuppbyggs för hand 4<br />

kyrkans målningar av mäster amund<br />

väl dokumenterade 6<br />

frimurarestiftelsens<br />

stipendieutdelning i Linköping 8<br />

skolläkarkonferens i Bååtska palatset 9<br />

vindsfynd berättar<br />

om krigsförberedelser 10<br />

karlskronas unika krona 13<br />

frimurare besökte kenya 14<br />

L.d. Cooper föreläste<br />

om frimureriets historia 18<br />

svensk frimurare på 1600-talet 21<br />

östgöta provinsialloge firar 200 år 22<br />

tsarerna förbjöd finskt frimureri -<br />

90 år sedan återinvigningen 24<br />

kungen och frimurarna firade 600-år<br />

med ”Walk of fame” 27<br />

en <strong>225</strong>-<strong>åring</strong> med unga tankar 28<br />

faddrarnas afton en succé 31<br />

Goethe och frimureriet 33<br />

Annonser:<br />

Pierre Dunbar 08 - 571 41 411<br />

pierre@dunbar.se<br />

Annonsmaterial skickas till:<br />

Pierre Dunbar<br />

Ripvägen 2 Strömma<br />

139 41 Värmdö<br />

pierre@dunbar.se<br />

Omslag: Den särskilda frimuraruniform<br />

som var vanlig vid 1800-<br />

talets början. Läs mer om uniformen<br />

på sidorna 28-29.<br />

Foto: Thomas Larsson<br />

tidskrift för svenska frimurare orden | no 2 | 2013<br />

ordens museum 100 år -<br />

magnifika förkläden i samlingarna 34<br />

ny provinsialmästare<br />

för skånska provinsiallogen 39<br />

inget åtal mot trotsiga bröder 41<br />

rösten som verktyg -<br />

workshop med proffs 43<br />

korsord 44<br />

oHP:s reflexioner 45<br />

vart leder min vandring? 47<br />

notiser 47<br />

insändare 48<br />

notiser 50<br />

från ordens kansli 50<br />

nya r&k 52<br />

nya oHt 53<br />

två nya kungliga riddare 53<br />

tack till läsarna 54<br />

osm:s krönika 55<br />

Hör av dig till <strong>Frimurare</strong>n!<br />

Berätta vad som händer där du bor<br />

och bifoga gärna en bild!<br />

Kanske har ni en annorlunda aktivitet<br />

som kan vara ett tips för andra.<br />

Säkert finns det också många<br />

vittnesmål om bröder som gjort sig<br />

förtjänta av uppskattning i vår egen<br />

tidskrift.<br />

Skriv och berätta eller bara lyft<br />

telefonluren!<br />

Av utrymmesskäl måste redaktionen<br />

förbehålla sig rätten att korta<br />

ner och vid behov redigera insänt<br />

material.


Yxorna biter bra när väggstockarna huggs till.<br />

kyrka byggs för hand<br />

precis som på <strong>1300</strong>-talet<br />

det var ingen katedral man byggde på gränsen mellan västergötland och<br />

värmland år 1310. det var en träkyrka men den kom ändå att bli omtalad ute i<br />

europa. nu byggs den upp för hand igen med samma verktyg och metoder som<br />

när den en gång byggdes.<br />

När den gamla <strong>1300</strong>-<strong>talskyrka</strong>n<br />

i Södra Råda brann 2001, försvann<br />

en unik och värdefull<br />

del av det svenska kulturarvet. Kyrkan<br />

var berömd och känd för sina målningar<br />

långt utanför Sveriges gränser.<br />

Moderna svenska timmermän, varav<br />

en är kvinna, har ägnat flera år åt att<br />

forska för att ta reda på vilka verktyg<br />

och vilken byggteknik deras kolleger<br />

hade för över 700 år sedan. Nu bygger<br />

de sakta upp kyrkan igen med exakt<br />

samma metoder. Arbetet har pågått i<br />

flera år eftersom man i varje liten detalj<br />

vill lära sig hur de gamla kyrkobyggarna<br />

och timmermännen gjorde på sin tid.<br />

Man vill göra exakt på samma sätt<br />

och de verktyg som inte finns att tillgå<br />

i dag har man låtit nytillverka efter<br />

gamla fornfynd.<br />

Kyrkan som den såg ut före branden.<br />

Började i skogen<br />

Ganska snart efter branden började<br />

man tala om att återuppföra kyrkan och<br />

Södra Rådaprojektet startade på initiativ<br />

av den dåvarande Riksantikvarien.<br />

Varje stockvarv mäts in med lodlina.<br />

4


Varje timmerstock till väggarna formas för hand.<br />

Genom att bygga kyrkan på samma<br />

sätt som år 1310 återupptäcker man<br />

gammalt hantverkskunnande och skapar<br />

samtidigt kunskap om vår medeltida<br />

historia. Arbetet är ett tvärvetenskapligt<br />

forskningsprojekt som ger kunskaper<br />

som andra kan dra nytta av.<br />

Arbetet enligt de gamla metoderna<br />

börjar redan när timret avverkas i skogen.<br />

Där har timmermännen valt ut<br />

de träd som skulle bli bottensyllar och<br />

stockar i väggarna påföljande år.<br />

Och för att vara helt korrekt var det<br />

första steget i bygget en ny grundmur<br />

av gråsten. Den gamla grunden var<br />

skadad av branden.<br />

Lodlinor<br />

Att man vet när kyrkan uppfördes<br />

framgår av tidigare dateringar av det<br />

Anna Johansson med magisterexamen i<br />

kulturvård kallar sig inte timmerman utan<br />

bygghantverkare. Som sådan behärskar hon<br />

såväl bilan som knutyxa, timmerdrag, bandkniv,<br />

navare, klubba och timmersvans.<br />

gamla timret. Träden avverkades under<br />

<strong>1300</strong>-talets första år och dessutom<br />

fanns en årtalsdatering av korets<br />

målningar.<br />

När kyrkan ursprungligen uppfördes<br />

gick det betydligt snabbare än i dag.<br />

Men målsättningen är inte att snabbt<br />

bygga upp kyrkan. Allt arbete görs utan<br />

moderna verktyg – stockarna sågas,<br />

huggs och jämnas till med handyxor,<br />

oxhyvlar och stämjärn, och läggs på<br />

plats med hjälp av lodlinor och <strong>1300</strong>-talets<br />

föregångare till vattenpasset.<br />

Målsättningen är att steg för steg<br />

lära sig den forna tekniken och själva<br />

byggandet pågår bara en kort tid på<br />

försommaren varje år. Resten av året<br />

ägnar man sig åt att hålla föredrag för<br />

intresserade och dela med sig av de erfarenheter<br />

man dragit. En stor del av<br />

året går även åt att forska och studera<br />

andra byggnader från medeltiden för<br />

att se vilka tekniker som använts.<br />

Timmermännen har exempelvis fått<br />

ta bort delar av fasadbeklädanden på<br />

den lika gamla kyrkan på värmländska<br />

Hammarö, för att studera hur stockarna<br />

har huggits till. Man tror att samma<br />

byggmästare står bakom båda kyrkorna.<br />

Taklaget<br />

I sommar börjar man närma sig taklaget<br />

och i höstas studerade man hur<br />

takkonstruktionerna var utformade för<br />

700 år sedan från material på Riksantikvarieämbetets<br />

och Statens historiska<br />

museers gemensamma antikvarisktopografiska<br />

arkiv.<br />

Under årets byggperiod är målsättningen<br />

att timra färdigt korets höjd<br />

och att färdigställa taket till sakristian.<br />

5<br />

Fullt fungerande ”vattenpass”.<br />

Då får man tillfälle att göra prover och<br />

testa tankar kring takkonstruktionen<br />

inför bygget av de större taken.<br />

Guidad visning<br />

Forskningsledare för bygget är Gunnar<br />

Almevik, som är verksamhetsledare<br />

för Hantverkslaboratoriet, en del<br />

av institutionen för kulturvård vid Göteborgs<br />

Universitet.<br />

I en av rapporterna om kyrkbygget<br />

säger han:<br />

”Det har samlats mycket kunskap<br />

bland hantverkarna, mycket bra material.<br />

Att strukturera det och kommunicera<br />

erfarenheterna är nu en stor<br />

utmaning. Jag ser framför mig en bok<br />

med olika kapitel skrivna av hantverkarna<br />

om de olika delarna i processen,<br />

från skog till färdig kyrka.<br />

Årets byggnation startade 15 april<br />

och enligt planen läggs taket på sakristian<br />

mellan den 3 och 14 juni. Guide finns<br />

på plats från den 4 juni till 30 augusti och<br />

arbetsplatsen är öppen för besök mellan<br />

kl 10 och 17 alla dagar utom måndag.<br />

Södra Råda skrevs år 1346 Rudha<br />

och kommer av rud, ”röjning”.x<br />

Text och foto: LARS BILLSTRÖM<br />

Verktyg som var moderna år 1310 används vid<br />

kyrkbygget.


Gamla fotografier invändigt på Södra Råda gamla kyrka visar hur rikt den var dekorerad med bibliska<br />

motiv.<br />

mäster amunds målningar<br />

är väl dokumenterade<br />

den gamla <strong>1300</strong>-<strong>talskyrka</strong>n i södra råda beskrevs av riksantikvarieämbetet<br />

1977 i serien ”svenska kulturminnen”.<br />

”…att den är ett av landets märkligaste<br />

minnesmärken från medeltiden. Den<br />

oansenliga och åldriga timmerkyrkan<br />

på det smala näset mellan sjöarna Vänern<br />

och Skagern i gränstrakten mot<br />

Västergötland, är en av landets få bevarade<br />

medeltida träkyrkor och i dess inre finns<br />

oskattbara medeltida målningar, som<br />

täcker både tak och väggar.<br />

Rikedomen på olika scener ur bibeln<br />

och helgonlegenderna gör utsmyckningen<br />

till den mest omfattande<br />

som bevarats till våra dagar. Genom<br />

inskrifter vet vi också exakt när målningarna<br />

tillkom. I koret finns årtalet1323,<br />

i långhuset årtalet 1494 och<br />

dessutom namnet Amund, den målare<br />

som då var verksam i kyrkan.”<br />

Återskapas<br />

Nu planerar man att rekonstruera målningarna<br />

när kyrkan är återuppförd om<br />

några år. Men kyrkan kommer inte att<br />

se ut som när den brann. Den förändrades<br />

under reformationen. Man tog<br />

exempelvis upp en ny huvudingång<br />

till kyrkan på 1600-talet och ett litet<br />

vapenhus uppfördes år 1728. Det man<br />

nu gör är att återskapa kyrkan som den<br />

såg ut från början. Men ingreppen under<br />

århundradena innebär att en del<br />

målningar har gått förlorade.<br />

Mandelgren<br />

Målningarna dokumenterades redan i<br />

mitten av 1800-talet i ett planschverk<br />

av fornforskaren Nils Månsson Mandelgren<br />

och har i modern tid både fotograferats<br />

och analyserats på ett mer<br />

vetenskapligt sätt beträffande det ursprungliga<br />

utseendet.<br />

Den som vill se ”äkta” målningar<br />

av mäster Amund kan besöka Gökhems<br />

kyrka, som ligger en mil väster<br />

6<br />

Kung David var avbildad på norra väggen.<br />

I Riksantikvariatets bok finns flera planscher<br />

som visar målningarna i Södra Råda gamla<br />

kyrka. Så här såg det ut i koret.<br />

om Falköping. Den kyrkan antas vara<br />

byggd redan i slutet av 1000-talet,<br />

men är också berömd för sina valvmålningar<br />

som är utförda av den gamle<br />

kyrkomålaren.<br />

Efter branden i Södra Råda kvarstår<br />

Gökhems kyrka som det bästa exemplet<br />

på Amunds mästerskap.<br />

I en bok som Riksantikvarieämbetet<br />

gav ut 2007 beskrivs målningarna<br />

i Södra Råda gamla kyrka i detalj.<br />

Förutom en god bild av hur kyrkan var<br />

målad, får läsaren också en historisk<br />

förklaring till måleriets uppkomst och<br />

dess förhållande och samband med<br />

övrig samtida konst i Europa under<br />

<strong>1300</strong>-talet.<br />

Boken heter ”Kormålningar i Södra<br />

Råda gamla kyrka” och har ISBN<br />

978191-7209-446-8.x<br />

Text och foto: LARS BILLSTRÖM


STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM<br />

<strong>Frimurare</strong>bröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades<br />

och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning.<br />

Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december<br />

1940 grundades stiftelsen.<br />

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning<br />

i värdepapper och fastigheter<br />

som tillsammans med donationer och bidrag<br />

möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till<br />

forskning kring barn- och ungdomssjukdomar<br />

samt till organisationer som arbetar för<br />

behövande barn och ungdomar. Sedan 1989<br />

har Stiftelsen delat ut drygt 87 miljoner<br />

kronor till pediatrisk forskning.<br />

Stiftelsen kunde under år 2012 dela ut<br />

14 miljoner kronor, varav till pediatrisk<br />

forskning 6,75 mkr. Stiftelsen är därmed en<br />

av de allra största enskilda bidragsgivarna till<br />

pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen<br />

till olika organisationer uppgick till drygt<br />

7 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta<br />

Flickhem, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i<br />

Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot<br />

2012 års forskarstipendiater i Riddarsalen tillsammans med<br />

H.M. Drottningen, stiftelsens ordförande Sten Svensson<br />

och <strong>Orden</strong>s Stormästare Anders Strömberg.<br />

Narkotika samt Mötesplats/ENTER inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade<br />

clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.<br />

Stiftelsen driver i samarbete med Stockholms skolförvaltning Kedjeboskolan söder om Fagersta och har ett<br />

långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna.<br />

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna<br />

i deras forskning och verksamhet.<br />

Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03<br />

e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272


Professor Karin Öllinger, Linköping, fick av stiftelsens ordförande Peter Möller förutom ett diplom även den bok om Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias<br />

<strong>Frimurare</strong>stiftelse, som delas ut till alla som får anslag för första gången.<br />

elva forskare delade<br />

på 2,2 miljoner i Linköping<br />

under våren har 10,5 miljoner kr från konung Gustaf v:s och drottning victorias<br />

frimurarestiftelse delats ut i anslag till 52 forskare i sverige och finland, som<br />

frimuraren berättade om i nr 1 i år. några av dem fanns i Linköping.<br />

Forskare vid medicinska fakulteten<br />

vid Linköpings Universitet<br />

hörde till dem som nästan fick<br />

mest, 2,2 miljoner kr. Bara Karolinska<br />

Institutet erhöll en större del av årets<br />

medel, berättade stiftelsens ordförande<br />

Peter Möller när han tillsammans<br />

Professor Stefan Thor har fått anslag några år och nu berättade han<br />

underhållande om hur han med hjälp av bananflugor försökte förstå hur<br />

Alzheimers sjukdom uppstår och kan bekämpas. Bilden på den friska och<br />

sjuka hjärnan bakom honom är skrämmande.<br />

med stiftelsens styrelse mötte forskarna<br />

i Linköping.<br />

Bland mottagarna fanns en förstagångsmottagare,<br />

professor Karin<br />

Öllinger, som förutom diplomet fick<br />

boken om stiftelsens historia, precis<br />

som alla andra forskare.<br />

Innan utdelningen<br />

ägde rum<br />

i Johannessalen<br />

i Linköpings frimurarhus<br />

hade<br />

provinsialmästare<br />

Lars Bergholtz<br />

hälsat anslagsmottagare,stiftelsestyrelse<br />

samt ett<br />

antal företrädare<br />

för frimureriet i<br />

Östgöta provinsialloge<br />

välkomna.<br />

8<br />

Sjuka flugor<br />

Efter utdelningen<br />

höll professor<br />

Stefan Thor en<br />

föreläsning med den kittlande rubriken<br />

”Can sick flies help cure humans”,<br />

hjälpligt översatt till kan sjuka flugor<br />

hjälpa till att bota människor. På ett<br />

underhållande sätt berättade Stefan<br />

Thor om sin forskning att försöka finna<br />

förståelse för och hjälp mot Alzheimers<br />

sjukdom men hans framställning<br />

innehöll också skrämmande fakta som:<br />

• Det finns 100 000<br />

Alzheimerpatienter i Sverige<br />

• 35 miljoner i hela världen beräknas<br />

bli 110 miljoner år 2050<br />

• Påverkar 10 % av alla över 65 år i<br />

Sverige<br />

• Påverkar 50 % av alla över 85 år.<br />

• Demens kostar miljarder årligen i<br />

Sverige – den globala kostnaden är<br />

oerhörd.<br />

Stefan Thor slutade med att berätta att<br />

det enda säkra sättet för närvarande att<br />

komma undan Alzheimers sjukdom är<br />

att dö tidigt. Men lika sorgligt slutade<br />

inte mötet mellan forskare och frimurare.<br />

Stiftelsen bjöd på lunch och till<br />

en utmärkt vällagad måltid samlades<br />

man i den vackra matsalen till munter<br />

förplägnad.x<br />

Text och foto: KJELL MAZETTI


Ett hundratal skolläkare samlade i Stamhuset i Stockholm fick information om såväl den senaste forskningen inom sitt område, som om <strong>Svenska</strong> Frimuare<br />

<strong>Orden</strong>s caritasverksamhet och stöd till forskning.<br />

skolläkare fick en inblick<br />

i svenska frimurare orden<br />

varje år bidrar svenska frimurare orden med mångmiljonbelopp till pediatrisk<br />

forskning – barn- och ungdomssjukdomar, främst genom stiftelsen frimurare<br />

Barnhuset. det tyckte några bröder som sitter i styrelsen för svenska<br />

skolläkarföreningen var värt att sprida bland sina läkarkolleger.<br />

Hur man skulle informera om<br />

<strong>Orden</strong>s verksamhet var enkelt:<br />

En gång om året arrangerar<br />

föreningen en speciell skolläkardag<br />

med information om de senaste<br />

rönen inom forskning, medicin och<br />

behandlingsformer. Nu tyckte bröderna,<br />

med Lars Möller i spetsen att man<br />

med fördel kunde hålla sin årliga träff i<br />

frimurarnas Stamhus i Stockholm.<br />

Lars är ordförande i Hässleholms<br />

<strong>Frimurare</strong>förening. Han kunde konstatera<br />

att det inte blev dyrare för<br />

Skolläkarföreningen att hyra in sig<br />

i Stamhuset än på en traditionell<br />

konferensanläggning.<br />

Drygt 100 skolläkare från hela landet<br />

kunde därför samlas i Bååtska Palatset<br />

under våren där man förutom att<br />

lyssna på intressanta föredrag – bland<br />

föreläsarna fanns även forskare som är<br />

mottagare av stiftelsens anslag – även<br />

fick information om <strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong><br />

<strong>Orden</strong> och en glimt av dess stamhus.<br />

– Det var ett helt igenom lyckat<br />

arrangemang. Den stora matsalen är<br />

ju som gjord för symposier och liknande<br />

och i de anslutande utrymmena<br />

finns möjlighet till kaffeservering un-<br />

9<br />

der pauserna. Där kunde även representanter<br />

från olika företag visa upp<br />

sig och sina produkter, säger Lars<br />

Möller.x<br />

Text och foto: LARS BILLSTRÖM<br />

I Stamhusets pelarsal passade läkemedelsrepresentanterna på i pauserna att sälja in sina senaste<br />

nyheter och produkter till skolläkarna.


Foto: Urban Nilsson, Smålandsposten<br />

På vinden hos Växjös frimurare hittades dokument från kriget. Gert Brushammar har gått igenom materialet.<br />

ett vindsfynd berättar<br />

om krigsförberedelser<br />

under sommaren 2012 gjordes en städning på vinden i frimurarhuset i växjö.<br />

Bland alla kartonger fanns ett oansenligt brunt kuvert med några papper av<br />

tveksam kvalitet – typiska blanketter. men de vittnade om förberedelser för<br />

krig och invasion i sverige.<br />

Intendenterna Ulf Fransson och<br />

Anders Magnusson som fann kuvertet<br />

fäste först inte någon större<br />

uppmärksamhet åt innehållet, men vid<br />

ett närmare studium verkade de kunna<br />

vittna om en historia. Går historien<br />

att återfinna? Frågan gick till Anders<br />

Branje, vd för fastighetsbolaget Vinaman<br />

som äger huset. Han kontaktade<br />

mig och vi började lägga pusslet.<br />

Fraktsedlar<br />

Det första vi fick göra var att fastställa<br />

vad dokumenten handlade om. De visade<br />

sig vara fraktsedlar på gods som<br />

först sänts till Växjö och sedan återsänts.<br />

Spänningen steg när det stod<br />

klart att alla godsförsändelser var gjorda<br />

inom loppet av tre dygn – 10 till 13<br />

april 1940. Datumen kändes bekanta<br />

och en snabb kontroll i historieböckerna<br />

bekräftade misstanken. Godset<br />

skickades dagarna efter tyskarnas<br />

ockupation av Danmark och Norge<br />

som skedde den 9 april 1940. Kunde<br />

det finnas ett samband?<br />

10


Alla mottagna försändelser återsändes<br />

oöppnade till avsändaren i september<br />

1940.<br />

Avsändare<br />

Nästa pusselbit var att fastställa varifrån<br />

godset kom. Det visade sig vara<br />

från alla loger och brödraföreningar<br />

i södra Sverige – från Kristianstad,<br />

Karlskrona, Malmö, Halmstad, Kalmar,<br />

Helsingborg, Karlshamn, Lund,<br />

Landskrona, Falkenberg, Ängelholm,<br />

Hässleholm, Klippan, Ystad, Simrishamn,<br />

Ronneby och Eslöv.<br />

I de flesta fall gick godset med<br />

tågtransport men i några fall kördes<br />

det till Växjö med lastbil, troligen på<br />

privat initiativ. Några av kvittenserna<br />

innehåller en personlig hälsning bröder<br />

emellan.<br />

I räkenskaperna för S:t<br />

Johanneslogen Kronoberg hittade<br />

jag ett oansenligt kvitto som<br />

hör samman med den här händelsen.<br />

Den 10 april 1940, samma dag<br />

som de första försändelserna kom<br />

till Växjö, inhandlades fem stycken<br />

”galv. hänglåsar” á kr 1:90, inalles<br />

kr 9:50, vilket helt klart var avsett<br />

för att låsa utrymmet där godset<br />

förvarades.<br />

Om innehållet<br />

Kommen så här långt började det kännas<br />

otillfredsställande att vi fortfarande<br />

inte visste exakt vad det var för gods<br />

som skickades hit, trots att vi börjat<br />

ana varför det skickades.<br />

Av kvittenserna framgick bara att det<br />

var ”böcker” eller ”arkivalier”, i några<br />

fall ”lådor” utan vidare specifikation.<br />

Lösningen fanns som bilaga till ett<br />

protokoll i Johanneslogen. Av bilagan<br />

framgår att det i första hand handlade<br />

om ritualböcker och matriklar, således<br />

inte som vi först trodde sköldar och<br />

inventarier.<br />

Här antyds också att avsikten inte<br />

var att slutförvara godset i Växjö, det<br />

skulle i händelse av förvärrat politiskt<br />

läge i kriget skickas vidare till säkrare<br />

plats. Växjö som ligger mitt i landet<br />

relativt långt från landets gränser ansågs<br />

lämpligt som första anhalt, men<br />

inte för slutförvaring.<br />

Hemligt bergrum<br />

Om godset skulle skickas vidare borde<br />

det finnas mer att finna. Och visst, ett<br />

intressant dokument hittades av Samuel<br />

Palmblad på Smålands Museum.<br />

Numera förvaras de 73 år gamla dokumenten på ett tryggt sätt i frimurarnas arkiv.<br />

Dokumentet är ett hyreskontrakt på<br />

ett skyddat bergrum tecknat av Stora<br />

Landslogen i oktober 1939.<br />

Utrymmet fanns i ett bergrum i<br />

Jönköpingstrakten. Det var på 17 kvm<br />

och skulle alltså rymma materialet från<br />

alla loger. Därmed var det klart att det<br />

11<br />

inte kunde vara alltför skrymmande<br />

gods vilket styrker uppgiften om att<br />

det huvudsakligen handlade om böcker<br />

och arkivalier.<br />

Det var alltså förberett för skyndsam<br />

vidareevakuering om så skulle<br />

krävas. I september 1940 gjordes dock


Ett ”luddigt” kvitto från krigsåren.<br />

bedömningen att materialet kunde<br />

återsändas till logerna igen.<br />

Så gott som all logeverksamhet<br />

hade ställts in i april 1940. Först senare<br />

under hösten 1940 återupptogs verksamheten<br />

igen så sakteliga runt om i<br />

landet.<br />

Krigssituation<br />

Sista pusselbiten var att undersöka<br />

vad som hänt i kriget. Tyskarna hade<br />

som sagt precis tagit kontrollen över<br />

Danmark och Norge och där fruktade<br />

man en utveckling som redan setts i<br />

Tyskland.<br />

Frimureriet förbjöds där redan<br />

1933/34 och frimurare förföljdes. Logerna<br />

plundrades på kulturellt värdefullt<br />

material inklusive porträtt och<br />

böcker. Övrigt förstördes under ”Operation<br />

Poznan”<br />

En redogörelse för dessa händelser<br />

kan läsas på sid 239 ff i Acta Masonica<br />

Scandinavica nr 9, utgiven 2006.<br />

Den 19 oktober 1939 daterades<br />

ett meddelande från Stormästaren till<br />

provinsialmästarna med instruktion<br />

att förbereda en evakuering av material<br />

från logerna om ett angrepp på<br />

Sverige skulle bli verklighet.<br />

Med historiens glasögon kan vi<br />

konstatera att ett sådant angrepp sannolikt<br />

var planerat men avvärjdes av<br />

att regeringen försäkrade att malmleveranserna<br />

till Tyskland inte skulle<br />

avbrytas. Det påstås att marginalen<br />

endast var några timmar.<br />

Tolkning<br />

Med alla dessa pusselbitar på bordet<br />

kan vi börja göra en tolkning av<br />

materialet.<br />

Frimurarna i Sverige var väl medvetna<br />

om vad bröderna i Tyskland<br />

drabbats av och vidtog därför åtgärder<br />

för att – om Sverige skulle angripas<br />

– skydda medlemmar och tillgångar.<br />

Eller åtminstone försvåra för en angri-<br />

12<br />

pare att identifiera enskilda frimurare.<br />

Kulturellt värdefullt material skulle<br />

också räddas undan. Av detta skäl är<br />

fraktsedlarna och kvittenserna avsiktligt<br />

mycket tystlåtna om vilket material<br />

som skickats.<br />

I flera av logerna finns överhuvudtaget<br />

inga handlingar som visar ens att<br />

böckerna skickats iväg. Mot bakgrund<br />

av situationen är det logiskt att lämna<br />

så få spår efter sig som möjligt.<br />

Syftet med evakueringen var enligt<br />

den tolkningen att i första hand skydda<br />

individer, i andra hand att skydda<br />

tillgångar.<br />

Jag är mycket tacksam över att ha<br />

fått göra den här forskningsinsatsen.<br />

Det är fascinerande att se hur mycket<br />

dramatik som kan gömma sig i ett kuvert<br />

med 70 år gamla blanketter.x<br />

Text: GERT BRUSHAMMAR


Karlskronas frimureriska kristallkrona, den enda i sitt slag. Ritningen till kristallkronan har bevarats sedan 1820-talet.<br />

karlskronas unika krona<br />

en unik frimurerisk kristallkrona som har tillverkats endast i ett enda exemplar. det<br />

kan frimurarbröderna i karlskrona låta sig upplysas av vid sina besök i logehuset.<br />

Kristallkronan är full med frimureriska<br />

symboler. En kort<br />

beskrivning:<br />

Kronan består av tre olika nivåer.<br />

Allra överst pryds kristallkronan av tolv<br />

stycken murslevar i en mindre ring.<br />

Murslevarna är placerade på ett föreningsband<br />

som slingrar sig runt kronan.<br />

I mitten syns Guds allseende öga.<br />

Kedjor<br />

Den mellersta kransen hålls uppe av<br />

tio stycken kedjor klädda med kristaller,<br />

en så kallad girlang.<br />

Den stora runda globen hålls uppe<br />

av tio stycken kedjor med kristaller<br />

samt åtta stycken hängande stjärnor.<br />

Den runda globen symboliserar jorden<br />

och omges av nio stycken ljushållare<br />

formade som murslevar.<br />

Runt hela globen slingrar sig ett föreningsband.<br />

I mitten av lampan syns<br />

ett frimurarekors (S:t Georgskors).<br />

I botten av kronan syns en sexuddig<br />

glindrande stjärna med ett G i mitten.<br />

Elektrifierad<br />

Höjden är cirka 1,5 meter och diametern<br />

är cirka 1 meter. Den är försedd<br />

med åtta stycken elektriska lampor<br />

samt nio stycken armar för levande<br />

ljus. Elektrifieringen av kronan skedde<br />

tidigt i början av 1900-talet.<br />

Ritningen över denna unika krona<br />

är uppsatt i logehusets Blåa Kabinettet.<br />

Vem som upprättat den är okänt<br />

men sannolikheten talar för att det är<br />

S:t Andreas Logen Carl Johans tredje<br />

ordförande mästare, löjtnanten vid<br />

Flottornas Constructions-Corps Carl<br />

Daniel Petterson.<br />

Ritningen är ”aproberad” (godkänd)<br />

av ordförande mästaren för S:t<br />

Johannes Logen Gustaf A. G. von<br />

Gerdten.<br />

Kronan är sedan tillverkad i Karls-<br />

13<br />

krona 1822 av R. Mörch och till en<br />

kostnad av 150 rd bco (riksdaler banco).<br />

Murslevarna som kröner kronan<br />

är slipade av A. Cronholm till en kostnad<br />

av ytterligare 4 rd bco.<br />

Kronan anskaffades i samband med<br />

den upprustning av lokalerna som<br />

ägde rum genom bland annat tillkomsten<br />

av logehusets så kallade trähusdel.<br />

Såld och återköpt<br />

Kronan såldes till <strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong><br />

<strong>Orden</strong>s museum 1975 på grund av det<br />

lokala frimurarsamhällets ekonomiska<br />

svårigheter men återfördes och deponerades<br />

1981 och återköptes 1988.<br />

Kronan renoverades vid återkomsten<br />

1981 av dåvarande ordförande<br />

mästaren för S:t Johannes Logen Gustaf,<br />

marindirektören Owe Johansson.<br />

Kristallkronan är nu placerad i Blå Kabinettet<br />

i Karlskronas frimurarsamhälles<br />

logehus.x<br />

Text och foto MATHS DACKEHAG


vilda djur och frimurare<br />

upplevelser på kenyaresa<br />

afrikas vilda djur är en dröm för många att få uppleva. kan man samtidigt<br />

kombinera ett besök i afrika med logebesök, blir resan perfekt. i höstas följde<br />

14 bröder med på den resan och med anhöriga och vänner var man totalt 29<br />

personer som besökte kenya.<br />

Resan började för bröderna<br />

på olika platser i Sverige och<br />

Finland samt Teneriffa!, för<br />

att sedan sammanstråla på flyget från<br />

Amsterdam till Nairobi. Väl framme<br />

i Nairobi möttes alla resenärer upp<br />

av reseledaren Jarle Furali samt pri-<br />

vatchaufförer som följde med under<br />

resten av resan. Så här berättar några<br />

deltagare om resan:<br />

Nairobis frimurare<br />

Första dagen i Nairobi började med<br />

en citytour för att se de olika delarna<br />

14<br />

Frimurarhuset i Nairobi.


Giraffer passerade när bröderna med sällskap åt sin måltid.<br />

Symbolerna över entrén till logelokalen i Nairobi liksom själva logelokalen var något annorlunda än hemma.<br />

15


Med båt kom man nära flodhästarna.<br />

av staden ända tillbaka till kolonialtiden.<br />

Sedan blev det en guidad tur av<br />

det stora frimurarhuset i Nairobi vars<br />

äldsta delar är lika gammalt som staden<br />

själv.<br />

Huset har flera logelokaler och en<br />

stor matsal i gammal brittisk kolonialstil<br />

med mörkt trä och högt i tak. I<br />

matsalen hänger listor över alla ordfö-<br />

Afrikansk logelokal.<br />

rande mästare som passerat i alla loger<br />

i United Grand Lodge of England –<br />

District of East Africa. Distriktet utgörs<br />

av Kenya, Uganda, Tanzania och<br />

Seychellerna.<br />

Det var storsekreteraren mr Harijal<br />

som personligen guidade oss genom<br />

huset och museet. Efter besöket blev<br />

det en lång lunch i trädgården till en<br />

16<br />

mycket bra italiensk restaurang som<br />

drivs av en genuin italiensk familj.<br />

Herrarna på loge<br />

På kvällen blev det ett restaurangbesök<br />

för damerna medan herrarna gick<br />

på loge. Logen vi besökte var Free and<br />

accepted Masons of Ireland Hibernia<br />

lodge nr 749IC med gradgivning i 3:e<br />

graden/Master Mason.<br />

Logen har totalt 43 medlemmar.<br />

En av logens bröder kom från Mombasa,<br />

50 mil bort, och övernattade före<br />

hemresa dagen efter.<br />

Speciellt för logen är att alla 1:a och<br />

2:a gradens bröder är med vid öppnandet<br />

av logen men avlägsnas innan<br />

något från högre grad sker. Därefter<br />

är alla bröder med på brödramåltiden<br />

som var mycket varm och broderlig.<br />

Slummen<br />

Nästa dag besökte vi ett center för föräldralösa<br />

barn som broder Jarle Furali<br />

startat och driver. Det blev också hembesök<br />

i slummen. En upplevelse som<br />

påverkade alla starkt.<br />

Efter denna förmiddag åt vi lunch<br />

på Karen Blixens jaktstugas terrass.


Ett center för föräldralösa barn startat på svenskt initiativ.<br />

Här andas det en svunnen tid och<br />

man sugs 100 år bakåt i tiden. Maten<br />

var mycket god och skuggan på terrassen<br />

skön. Resten av dagen ägnades<br />

åt besök på ett center som föder upp<br />

utrotningshotade giraffarter som man<br />

dessutom fick klappa och mata. Några<br />

valde även att besöka Karen Blixens<br />

museum.<br />

Efter dessa två dagar i Nairobi begav<br />

sig alla ut ur staden mot nationalparken<br />

Tsavo. Här blev det inkvartering<br />

på Voi wildlife lodge. Lodgen ligger<br />

precis vid ett vattenhål där de vilda<br />

djuren kommer för att dricka.<br />

Allt från giraffer, antiloper, elefanter<br />

samt en flock med över 100 bufflar<br />

passerade medan sällskapet satt och åt<br />

med denna fantastiska utsikt framför<br />

sig.<br />

I Tsavo åkte vi på safari och fick se en<br />

hel del djur. Mellan safariturerna fanns<br />

det tid för bad i poolen. Två dagar senare<br />

åkte vi vidare till Mombasa för att<br />

tillbringa några dagar på ett hotell direkt<br />

på stranden. Kritvita stränder och<br />

billig massage, det är Mombasa!<br />

Caritasprojekt<br />

Denna del av resan blev en vila för<br />

många. Samtidigt passade flera resenärer<br />

på att åka ut med båt och titta på<br />

fiskarna vid revet, samt att besöka Fort<br />

Jesus som byggdes av portugiserna på<br />

1500-talet.<br />

Några gjorde även ett besök på en<br />

skola som drivs av Frimurarna i Kenya<br />

som ett caritasprojekt.<br />

Vilda Afrika<br />

Efter några dagar reste vi vidare på<br />

vår resa mot det riktigt vilda Afrika.<br />

På vägen besökte vi en tefabrik i Lumuru,<br />

ett område känt för sina teodlingar.<br />

Här fick vi se hela processen<br />

från plockning till torkning och färdiga<br />

förpackningar vilket inte tar mer<br />

än två timmar.<br />

Vi bodde över på en lodge vid Naivashasjön.<br />

Det är en 5-stjärnig lodge<br />

som verkligen förflyttar gästerna tillbaka<br />

till en svunnen tid. På kvällen kom<br />

17<br />

flodhästarna upp ur sjön och vandrade<br />

runt i trädgården, helt fantastiskt. Man<br />

passade även på att åka ut med båt på<br />

sjön för att komma nära flodhästarna.<br />

Mycket uppskattat och vackert.<br />

Målet var nu att åka ut till Masai<br />

Mara som är känt från olika naturprogram.<br />

Här bodde vi på en lodge som<br />

ligger mitt i reservatet på savannen.<br />

God mat och trevliga massajer som<br />

både jobbade där och underhöll oss på<br />

kvällarna.<br />

Lejon<br />

På dagarna gjorde vi safariturer och<br />

fick se alla ”Big Five”. Lejon fick vi<br />

se i mängder vid flera tillfällen. Men<br />

vackrast var nog alla flockar med zebror,<br />

antiloper och gnuer under sin<br />

migrationsvandring.<br />

Vid flera tillfällen kunde vi se över<br />

5 000 djur samtidigt. 16 resenärer<br />

passade på att flyga luftballong över<br />

savannen och sedan äta frukost vid<br />

landning mitt ute på savannen.<br />

Vi fick också uppleva Riftvalley, den<br />

800 mil långa bergssänka som går genom<br />

Afrika. Många upplevelser, dofter<br />

och smaker fick vi vara med om, men<br />

det måste upplevas på plats.x


Att det fanns en svensk frimurare redan på 1650-talet var en nyhet för många och som Robert L D Cooper kunde berätta om vid sitt seminarium i Helsingborg.<br />

många intressanta fakta<br />

vid Coopers sverigebesök<br />

under drygt en vecka gästade världsauktoriteten och frimuraren robert<br />

L.d. Cooper sverige. under dessa dagar genomförde han två logebesök<br />

i Helsingborg. Han gästade också Lunds domkyrka, eos i Lund, facklan i<br />

Landskrona, kronborg slott och kosmos i Helsingør.<br />

Bara att umgås med Bob, han<br />

kallas så, är oerhört lärorikt.<br />

Här presenteras något av det<br />

han berättade vid olika samtal under<br />

veckan.<br />

Mursleven<br />

Jag frågade varför jag aldrig har sett<br />

mursleven som symbol när jag har besökt<br />

Skotska loger. Svaret var enkelt;<br />

Riktiga stenmurare använder inte cement!<br />

Precis som vid byggandet av<br />

pyramiderna i Egypten använder man<br />

precisa stenar så att när de hade place-<br />

rats i byggnaden skulle de inte kunna<br />

rubbas på flera hundra år.<br />

Svärd<br />

Inte heller svärd används i Skottland<br />

eftersom det riktiga skotska frimureriet<br />

endast arbetar i de första tre<br />

graderna och historiskt sett var inte<br />

svärdet ett redskap som stenmurarna<br />

använde.<br />

Logetecken<br />

I Skottland har man ett logetecken<br />

som är detsamma som hos oss. Men<br />

18<br />

där upprepas inte tecknet. Anledningen<br />

till det är att skottarna menar att<br />

om man ser till innebörden så är det<br />

omöjligt att upprepa tecknet.<br />

Vinkelhaken<br />

När vi besökte ett museum visade<br />

Bob mig en vinkelhake vars ena sida<br />

var längre än den andra. Han förklarade<br />

att detta var en vinkelhake som<br />

användes av stenmurare. Om det<br />

skulle vara en symbol för frimurare<br />

så måste båda sidorna vara exakt lika<br />

långa.


Vår placering i logen<br />

Sitt första logebesök i Sverige gjorde<br />

Cooper i Helsingborgslogen CXG i<br />

grad IV-V. Efteråt förklarade han att<br />

vår placering av de bevakande bröderna<br />

är den mest korrekta placeringen. I<br />

flera länder, även i Skottland, har man<br />

på vissa håll moderniserat logearbetet<br />

något och placerar den ena brodern av<br />

de bevakande bröderna på annan plats.<br />

Våra lösen är rätt<br />

Jag har länge trott att det var vi som<br />

har skiftat lösenorden mellan de två<br />

första graderna, men denna ändring<br />

skedde tidigt i England. Vid den tiden<br />

arrangerade man logemötena på pubar<br />

efter stängningstid och medlemskapet<br />

var tämligen kostsamt.<br />

Avhoppare bildade därför egna loger<br />

och värvade medlemmar under<br />

pubens öppettider och inträdesbiljetten<br />

var en billig standardmåltid.<br />

Med syftet att bli av med alla ”falska”<br />

frimurare enade sig de riktiga<br />

logerna om att vid ett bestämt datum<br />

byta plats på lösenorden mellan första<br />

och andra graden, även om denna<br />

ändring utgjorde en fundamental<br />

justering.<br />

spännande historia<br />

om skotska murare<br />

Höjdpunkten vid Coopers Sverigebesök<br />

var ett nästan fyra timmar långt<br />

seminarium i Helsingborg som handlade<br />

om Frimurarnas historia och utveckling.<br />

Seminariet delades in i fyra<br />

skräll världen över<br />

I dag är Cooper installerad mästare i<br />

den världskända forskningslogen Quatuor<br />

Coronati.<br />

Han har nyligen avslutat sitt ämbete<br />

som ordförande i Lodge Sir Robert<br />

Moray (loge nr 1641), vilken är den<br />

förnämsta forskningslogen i Skottland.<br />

Under sin mandatperiod instiftade<br />

han ett antal forskningsprojekt som<br />

medlemmar av logen kan delta i. Ett<br />

projekt som man gör för framtida forskning<br />

är att man nu håller på att systematiskt<br />

intervjua frimurarebröder med<br />

standardiserade frågor så att man i fram-<br />

delar; ”Skotska stenmurare och Skotska<br />

frimurare”, ”En skotsk stenmurarritual”,<br />

”Koppling till Sverige” och<br />

”Frimurarnas framtid”.<br />

Att i denna artikel ta upp allt som<br />

Bob föreläste om är naturligtvis helt<br />

omöjligt, men jag skall försöka att berätta<br />

en kort del av föreläsningen.<br />

Till Amerika<br />

Många påstår att det moderna spekulativa<br />

frimureriet började i England<br />

1717, men så är inte fallet. Ett viktigare<br />

datum är 1670 när den första kända<br />

frimuraren, John Skene (eller Skeen),<br />

från logen i Aberdeen, kom till USA.<br />

Det är viktigt att komma ihåg att<br />

när vi pratar om Skotskt frimureri<br />

och Skotska frimurarloger före 1717,<br />

då pratar vi inte om frimurareloger<br />

som de är idag, utan om loger som till<br />

största delen bestod av stenmurare.<br />

Det förekom dock ett fåtal undantag,<br />

bestående av medlemmar som<br />

inte var stenmurare, men som var privilegierade<br />

att få vara medlemmar. Logen<br />

i Aberdeen var dock annorlunda.<br />

Enligt deras första anteckningar från<br />

1670 kan man utläsa att endast 20 procent<br />

var stenmurare.<br />

Flydde<br />

John Skene var köpman och kväkare<br />

och flydde 1680 till New Jersey för<br />

att fly religiös förföljelse. Han slog<br />

sig ner vid en flod, där han grundade<br />

Perth Amboy, idag känt som Perth,<br />

som också är namnet på den uråldriga<br />

huvudstaden i Skottland.<br />

Några år senare, 1684, träffade han<br />

John Cockburn som tillhörde den<br />

tiden skall ha mer information att forska<br />

i. Allt filmas och dokumenteras digitalt.<br />

I dag är det ofta så att vi har bevarat<br />

uppgifter på frimurare som namn, datum<br />

för födelse, död, inträde i loge och<br />

ämbeten. Men man vet ganska lite om<br />

bröderna och hur de såg på sitt frimureri.<br />

Allt skall digitaliseras<br />

Kanske hade ett liknande forskningsprojekt<br />

varit intressant för Sverige?<br />

Hur som helst kommer jag att få ta del<br />

av hela deras upplägg med metod och<br />

frågeställning inom kort.<br />

19<br />

Skotska logen Melrose och som hade<br />

flyttat till East Jersey.<br />

Till skillnad från logen i Aberdeen<br />

bestod Melrose enbart av arbetsamma<br />

stenmurare. John Cockburn hade själv<br />

byggt upp en stad en bit ifrån Perth,<br />

och han döpte staden till Melrose efter<br />

sin hemstad i Skottland.<br />

Dessa händelser är väl dokumenterade,<br />

eftersom John Cockburn skrev<br />

ett brev till sin loge i Skottland och<br />

berättade om hur fint det var i Melrose<br />

och att fler bröder borde emigrera dit<br />

då det fanns många arbetstillfällen där,<br />

speciellt för stenmurare.<br />

Byggprojekt<br />

Nu började Skene från Aberdeen och<br />

Cockburn från Melrose att samarbeta<br />

med olika byggnadsprojekt i New Jersey.<br />

Det innebär att de första byggnaderna<br />

i New Jersey är en produkt av<br />

frimurare - spekulativa murare och<br />

operativa stenmurare.<br />

Denna historiska blandning av spekulativa<br />

och operativa murare utgör en<br />

stor skillnad mellan Skottlands frimuriska<br />

historia och övriga världens. Vid<br />

denna tidpunkt är alltså spekulativa<br />

och operativa frimurare samma sak.<br />

När man accepterar denna historiska<br />

koppling mellan stenmurare och<br />

spekulativa murare, förstår man också<br />

att frimurarnas historia i Skottland är<br />

flera hundra år äldre än den engelska<br />

storlogens bildande år 1717.<br />

Washington illegal frimuare<br />

1752 blev USA:s första president George<br />

Washington, initierad frimurare<br />

i en illegal Skotsk frimurarloge i<br />

forts. ><br />

Ett annat projekt som man har påbörjat<br />

i Skottland är att man håller på<br />

att digitalisera alla skrifter som man<br />

har i förvaring. Med flera tusen böcker,<br />

dokument och logeböcker, är detta ett<br />

arbete som kommer att ta många år.<br />

En kommande skräll<br />

Cooper berättar också att man nyligen<br />

har gjort en ny upptäckt rörande grad<br />

III som kommer att presenteras i Quatuor<br />

Coronati´s medlemstidning 2014.<br />

Artikeln är redan klar och sägs bli en<br />

skräll världen över.x


Robert L D Cooper tackas för sin föreläsning av inbjudaren och artikelförfattaren Henrik Nilsson.<br />

Fredriksburgh (George Washington<br />

var president mellan 1789 – 1797).<br />

Denna loge var en Skotsk frimurarloge<br />

och bestod enbart av skottar.<br />

Anledningen till att logen var illegal,<br />

alltså inte hade något tillstånd (Charter)<br />

från Storlogen i Edinburgh, var<br />

för att bröderna inte ville betala någon<br />

avgift till storlogen. Det skulle<br />

bli bortkastade pengar om logen inte<br />

skulle ta fart och växa.<br />

Inte förrän 1758 ansökte logen<br />

om tillstånd, vilket den fick. George<br />

Washington var inte så aktiv på grund<br />

av sitt ämbete i den allmänna världen<br />

men han hade mycket kontakt med<br />

skottarna.<br />

Efter ”Independence day” år 1776<br />

skulle man bygga en ny huvudstad,<br />

vilken man döpte efter presidenten,<br />

nämligen Washington. Loge nr 8 (The<br />

Lodge of Journeymen Masons No. 8) i<br />

Edinburgh fick då en förfrågan om de<br />

ville emigrera till USA för att bygga<br />

ett hus åt George Washington.<br />

Strejkande bröder<br />

Tyvärr tyckte inte amerikanarna att<br />

huset byggdes tillräckligt fort. Därför<br />

kom man på idén att förse stenmurarna<br />

med slavar så att bygget skulle<br />

gå fortare. Men enligt ritualen kan<br />

endast fria män (freeborn man) bli en<br />

stenmurare.<br />

Därför blev det omöjligt för stenmurarna<br />

att utbilda slavarna till att bli<br />

20<br />

murare, för det skulle även innebära att<br />

de blev frimurare, och för skottarna var<br />

det ingen skillnad på stenmurare och<br />

frimurare. Stenmurarna gick i strejk.<br />

Problemet som nu uppstod var att<br />

stenmurarna inte kunde förklara varför<br />

de gick i strejk, för då skulle de<br />

behöva avslöja delar av ritualen. Men<br />

det dröjde inte länge innan man fann<br />

en kompromiss. Stenmurarna accepterade<br />

att utbilda ”fria män”, inte slavar,<br />

till att bli stonemasons och därmed<br />

även frimurare.<br />

Invaderade<br />

Tyvärr blev bygget ändå försenat så att<br />

George Washington aldrig fick se huset<br />

färdigt.<br />

Det byggdes mellan åren 1792 och<br />

1800. 1812 sålde USA vapen till Napoleon<br />

som var i krig med Skottland.<br />

Britterna invaderade från Canada och<br />

satte eld på presidentens hus. Byggnaden<br />

som var byggd av stenmurarna<br />

stod sig bra, men taket klarade sig inte<br />

utan brann upp. För att få bort alla<br />

brandskador fick man tvätta huset rent<br />

och måla om i vit färg, varefter man<br />

döpte huset till Vita Huset.<br />

Missade du seminariet?<br />

För de bröder som missade seminariet<br />

kan jag glädja er med att vi med tillstånd<br />

filmade seminariet och att stora<br />

delar kommer att finnas till försäljning<br />

för 200 kr (inkl. frakt). Du beställer<br />

DVD:n genom hemsidan www.pyramid.nu.<br />

Filmens fokus är frimurarnas<br />

historia och avslöjar inga ”hemligheter”.<br />

Den del som är borttagen är<br />

främst Frimurarnas framtid, eftersom<br />

vi överlåter till <strong>Orden</strong>s ledning att berätta<br />

om denna.<br />

Framtid<br />

Bob´s vistelse i Sverige är på flera sätt<br />

mycket betydelsefull. Han blev också<br />

medlem av den ideella föreningen Pyramid.nu,<br />

vilket kommer att innebära<br />

att vi utökar vårt samarbete ytterligare.<br />

Redan idag diskuteras att vi under<br />

majresan till Skottland skall få se<br />

några av deras största skatter och att<br />

vi under 2014 skall genomföra en resa<br />

till Washington då vi besöker den<br />

första logen i USA i Fredriksburgh<br />

som George Washington blev medlem<br />

av, samt besöka huvudkvarteret i<br />

Washington.x<br />

Text: HENRIK NILSSON


edan i mitten av 1600-talet<br />

fanns det frimurare i sverige<br />

när frimuraren robert L. d. Cooper föreläste i Helsingborg och berättade om<br />

sina senaste upptäckter rörande frimurarnas historiska ursprung och evolution,<br />

kunde han även redovisa vad han fått fram om sverige i sin forskning.<br />

nu hoppas han på ett forskningssamarbete med sverige.<br />

Så här berättade Cooper: Enligt<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong> <strong>Orden</strong>s hemsida<br />

kom frimureriet till Sverige<br />

1735 via svensken Axel Wrede-Sparre<br />

som hade besökt Frankrike. Men nya<br />

upptäckter bekräftar en svensk frimurare<br />

redan år 1651 och dessutom en<br />

skotsk loge i Göteborg år 1780. S:t<br />

Magnus var namnet.<br />

Vi har tidigare känt till att man i<br />

Skottland har haft mycket handelsutbyte<br />

med Sverige och nu har det också<br />

hittats dokument som bekräftar att<br />

regeringen i Skottland bad en svensk<br />

vid namn Hans Ewald Tessin om råd<br />

när man skulle bygga hamnen i Lieth,<br />

en stad som idag räknas som en del av<br />

Edinburgh.<br />

Stenkunskap<br />

Tessin var arkitekt och hade uppenbarligen<br />

kunskap om hur man arbetar<br />

med sten. När han besökte Edinburgh<br />

blev han invigd som medlem i The<br />

Lodge of Edinburgh (Mary´s Chapel)<br />

No. 1. Detta är den loge i världen som<br />

i dag har världens äldst bevarade logeböcker,<br />

från juli 1599, och som fortfarande<br />

bedriver verksamhet.<br />

”Tessin was initiated into the Lodge<br />

1651 - 1652. The exact year we cannot<br />

be sure of because two different calendars,<br />

Julian and Gregorian, were in use<br />

at the time”, sa Cooper.<br />

Att Tessin blev initierad i denna<br />

loge är mycket naturligt eftersom han<br />

uppenbarligen hade ett gott rykte och<br />

kunde arbeta med sten, och en stor<br />

del av medlemmarna i The Lodge of<br />

Edinburgh var just stenmurare.<br />

Förste svensk<br />

Enligt logens mötesprotokoll blev<br />

Tessin initierad frimurare 1651 och<br />

alltså den första svensk som blev frimurare.<br />

Åtminstone i en skotsk loge<br />

i Skottland och inte i en fransk eller<br />

svensk loge.<br />

Men det slutar inte där. Vi kan också<br />

se hur utbytet fortsätter med resor<br />

mellan Sverige och Skottland. Så vi<br />

måste ställa oss frågorna; Hur påverkade<br />

detta medlemskap Tessin? Hur<br />

påverkade det hans umgänge? Tog han<br />

med sig frimureriet till Sverige?<br />

Avståndet mellan länderna var tämligen<br />

kort och handeln fungerade bäst<br />

via hamnarna. Vi ser att båda länderna<br />

Närmare 50 intresserade lyssnade på spännande frimurarhistoria i Helsingborg. Här är några av dem.<br />

21<br />

tjänade på att dessa affärer, vi vet att<br />

Sverige i vissa avseenden även importerade<br />

lite skotsk kultur. Runt 1780<br />

öppnades en skotsk frimurarloge i<br />

Göteborg som svenskar blev medlemmar<br />

i, och några år tidigare, 1747,<br />

hade även Danmark fått ett ”charter”,<br />

tillstånd av Storlogen i Skottland, att<br />

öppna en frimurarloge.<br />

Jakobiter<br />

Detta visar på att skottarna redan<br />

fanns i området och vi tror att när<br />

prins Charles misslyckades att ta tillbaka<br />

tronen i Storbritannien åt Stuarts<br />

var det många skotska jakobiter som<br />

lämnade Skottland och kom till Sverige<br />

och tog med sig sin kultur hit och<br />

därmed även sitt frimureri.<br />

<strong>Svenska</strong>r övertog<br />

Vidare vet vi att Storlogen i Skottland<br />

skrev till logen i Göteborg år 1816,<br />

men inte fick något svar. Därför antog<br />

man att logen hade upphört. En<br />

teori är dock att skottarna hade flyttat<br />

vidare och att logen helt hade övertagits<br />

av svenskar som hade format om<br />

verksamheten och som inte längre var<br />

intresserade av att föra samtal med<br />

Skottland.<br />

Kanske hade logen blivit oberoende<br />

och man fann inte något intresse av att<br />

fortsätta dialogen med Skottland.<br />

Men vad hände med medlemmarna<br />

av logen? Flyttade de vidare? Bildade<br />

de en ny loge.? Det är denna typ<br />

av svar som vi nu söker. Det innebär<br />

att vi nu kan forska vidare i Sverige<br />

för att få fram mer exakt information<br />

om vad som hände efteråt. Vi<br />

har ett startdatum och nu vill vi veta<br />

fortsättningen.x<br />

Text: HENRIK NILSSON<br />

de uppgifter, fakta och årtal<br />

som refereras på sidorna 18 – 21<br />

kommer från Coopers forskning<br />

och är inte avstämda med våra<br />

svenska forskningsauktoriteter.


Den sista konstitutionsakten undertecknad av Kung Carl XIV.<br />

östgöta provinsialloge firade<br />

200 år med möjlighet till en<br />

repris om sju år<br />

i år är det dags för ännu ett frimurarjubileum i Linköping. den 13 januari<br />

var det 200 år sedan konung Carl Xiii undertecknade konstitutionsakten för<br />

”östgötha stuartsloge”, varigenom kapitelfrimureriet etablerades i Linköping.<br />

förtänksamhet och flit hos bröderna i Linköping fick kungen att säga ja.<br />

Men borde det inte firas 2020,<br />

200 år efter det att en fullständig<br />

Östgöta Provinsialloge<br />

med samtliga grader bildats? Den<br />

frågan sysselsatte Östgöta Provinsialloges<br />

styresmän även 1913.<br />

Att resa från Linköping till Stockholm<br />

år 1813 i en skumpig hästdragen<br />

kaross eller till häst, tog flera dygn.<br />

Det var dessutom dyrt. Först 1831<br />

kunde man per postdiligens resa till<br />

Stockholm på 14 timmar.<br />

Men det var det som frimurarbröder<br />

i andreasskedet i Östergötland och<br />

Småland tvingades till när de skulle gå<br />

vidare till en kapitelgrad – grad sju eller<br />

högre. 136 bröder stod inför det valet<br />

1813. Ett 20-tal bröder hade sedan<br />

tidigare högre grader men var även de<br />

tvingade att resa till Stockholm, Göteborg<br />

eller Kristianstad för att kunna gå<br />

på kapitelloge.<br />

Förutseende och flit<br />

Samtidigt hade de förtänksamma och<br />

initiativrika frimurarbröderna i Linköping<br />

inte bara köpt och renoverat<br />

det gamla gymnasiehuset (nuvarande<br />

domkyrkans församlingshem), som<br />

kom att inhysa en Johannesloge och<br />

en Andreasloge. De hade även byggt<br />

till med ett våningsplan högst upp, där<br />

kapitelfrimureriet kunde få plats.<br />

Till en början ansökte de om att få<br />

rättigheter som prebendekapitel. Det<br />

innebar att man skulle kunna starta<br />

verksamhet i de två första kapitelgraderna,<br />

grad VII och VIII.<br />

Ansökan undertecknades av femton<br />

grundläggare, bland andra initiativ-<br />

22<br />

tagarna till frimureriets etablerande<br />

i Linköping 1807, friherre Israel Lagerfelt,<br />

översten Carl Axel Pereswetoff<br />

Morath, Carl Johan Agrell och överjägmästaren<br />

Magnus Hagelin.<br />

Beröm från Carl XIII<br />

Kung Carl XIII, <strong>Orden</strong>s stormästare,<br />

sade ja till ansökningen och förklarade<br />

i sin motivering varför. Att ”frimurare<br />

vetenskapens välgörande ljus – blivit<br />

genom ett betydande antal bröders berömvärda<br />

omsorger och bemödande<br />

utbrett” och att de därför var värda<br />

”vår utmärkta ynnest”.<br />

Men även prebendekapitlet växte<br />

snabbt och 1819 tog man steget fullt<br />

ut genom att begära att det byggdes<br />

ut till en fullständig provinsialloge<br />

(prefekturalkapitel) med samtliga kapitelgrader.<br />

Att bröderna så småningom<br />

lyckades få ett prefekturalkapitel<br />

förlagt till Linköping var något av en<br />

bragd i sig.<br />

Vid den tiden gällde nämligen att<br />

det bara skulle finnas tre prefekturalkapitel<br />

inom IX Frimurarprovinsen<br />

(Sverige). Två fanns redan i Kristian-<br />

stad och Göteborg och det tredje<br />

borde Norge få. Sverige och Norge<br />

var vid denna tid en union. Men tack<br />

vare kronprins Oskar, vilken ledde


Carl Axel Pereswetoff Morath.<br />

förhandlingarna i Stora Rådet, och<br />

det vitsord baronen Wilhelm Bennet,<br />

en av <strong>Orden</strong>s högsta ämbetsmän, gett<br />

bröderna i Linköping för deras flit efter<br />

en visitation 1816, sade man ja.<br />

Framgångsrik lobbyist<br />

Vitsorden var så bra att Carl XIII skrev<br />

ett brev där han uttryckte sitt nöje och<br />

välbehag med arbetet i de tre logerna<br />

i Linköping. Här spelade några av<br />

grundläggarna viktiga roller.<br />

Överste Carl Axel Pereswetoff Morath<br />

reste 1819 till Stockholm, på uppdrag<br />

av bland andra Israel Lagerfelt,<br />

för att genomföra ett, som det visade<br />

sig, ett framgångsrikt lobbyarbete för<br />

ett prefekturalkapitel i Linköping.<br />

Ritualerna kopierades för hand<br />

Den kunglige sekreteraren Carl Johan<br />

Agrell, som suttit och för hand kopierat<br />

alla ritualerna i Stockholm, gjorde<br />

om samma sak med kapitelfrimureriets<br />

ritualer. De gröna böckerna med vacker<br />

handskrift vittnar om ett enormt tålamodsprövande<br />

arbete.<br />

Någon månad efter Stora Rådets<br />

möte 1819 kom kronprins Oskar till<br />

Linköping på genomresa till Skåne.<br />

Han gjorde då ett kort besök i logen<br />

och fick ett utförligt tack av bröderna<br />

för stödet i Stora Rådet.<br />

Många föremål i museisamlingarna<br />

i logebyggnaden i Linköping minner<br />

om den första tiden och har därför<br />

ställts ut i en jubileumsutställning.<br />

Tveksamt jubileum<br />

Även om kapitelfrimureriet i Linköping<br />

startade 1813 tvekade man när<br />

bröderna 1909 tog upp frågan om<br />

100-årsjubileet. Skulle det firas 1913<br />

eller 1920?<br />

Men trots att beslut togs att fira det<br />

1913 blev det inte så. Av praktiska skäl<br />

sköts firandet ändå på framtiden. Logerna<br />

hade nämligen knappt hunnit<br />

flytta in i det nya huset. Vårt nuvarande<br />

hus invigdes 1912. Så den gången<br />

firade man 27 maj 1920.<br />

Ett firande som dock kom att överskuggas<br />

av att kronprinsen Gustav<br />

Adolfs hustru, kronprinsessan Margareta,<br />

plötsligt avlidit i blodförgiftning<br />

1 maj. Kung Gustaf V, <strong>Orden</strong>s högste<br />

styresman, skulle ha närvarat och lett<br />

kapitlets arbete men lämnade återbud.<br />

Idag finns 1 270 kapitelbröder från<br />

Östergötland och norra Småland i<br />

Östgöta Provinsialloge.<br />

De firade med en jubileumsloge 8<br />

mars med bland annat högtidstal av<br />

<strong>Orden</strong>s förutvarande överarkitekt Lars<br />

von Knorring.<br />

Lars von Knorring sände en tacksamhetens<br />

tanke till grundarna för<br />

att ”de främjat den anda av glädje och<br />

vänskap som bott i Östgöta provinsialloge<br />

alltsedan dess.”<br />

Carl johan Agrells handskrivna ritual.<br />

23<br />

Israel Lagerfelt.<br />

– Man förnimmer den direkt när<br />

man stiger in i detta vackra hus och<br />

möter bröderna.<br />

Källor: Jubileumsböckerna ”Kapitelfrimureriet<br />

i Linköping 1813–<br />

1963” och ”Östgöta Provinsialloge<br />

1820–1920”.x<br />

Text: HÅKAN WASÉN


tsaren förbjöd finskt frimureri<br />

– 90 år sedan nystarten 1923<br />

och förklaringen till att det amerikanska systemet kom till finland<br />

s:t Johannes Logen s:t augustins högtidsdag 2013 arrangerades denna<br />

gång exakt på årsdagen av logens återinvigning den 3 april 1923. samtidigt<br />

markerade man att det gått 90 år sedan svenska frimurare ordens verksamhet<br />

återupptogs i finland. den var nämligen förbjuden i flera generationer.<br />

Ordförande mästare Timo Dahl med en historisk klubba.<br />

24<br />

Efter det att den första frimurarelogen<br />

instiftades i Sverige år<br />

1735 gick det drygt 20 år innan<br />

man år 1756 var mogen att starta en<br />

loge i den östra rikshalvan – S:t Johannes<br />

Logen S:t Augustin.<br />

Den första sammankomsten på<br />

finsk botten ägde dock rum först på<br />

Augustinus dagen den 28 augusti 1758<br />

i Åbo, men tyvärr saknas all dokumentation<br />

från detta tillfälle.<br />

Sveaborg<br />

År 1762 blev logens hemort Helsingfors,<br />

sannolikt på grund av att de<br />

omfattande byggnadsarbetena på fästningen<br />

Sveaborg påbörjats, vilka krävde<br />

militärbefäl, tjänstemän med flera<br />

som stationerats i Helsingfors och av<br />

vilka många var frimurare.<br />

Den 28 augusti 1762 ägde den första<br />

sammankomsten rum där under<br />

ledning av ordförande mästaren friherre<br />

Hans Henrik Boije.<br />

Under senare delen av 1700-talet<br />

utvecklades frimureriet i Finland. Man<br />

instiftade S:t Andreas Logen Phoenix<br />

1777. Ett år senare utfärdade Stora<br />

Landslogen ett konstitutionsbrev för<br />

en Stewartloge verksam i Åbo.<br />

”Inviga låta”<br />

1785 bestämde hertig Carl av Södermanland<br />

att ”ett nytt tempelhus uti<br />

staden Helsingfors uppbygga och inviga<br />

låta”.<br />

Han konstituerade samtidigt det<br />

Finska Capitlet som ersatte stewartlogen<br />

i Åbo. Någon ny tempelbyggnad<br />

förverkligades dock aldrig utan man<br />

fortsatte att verka i olika utrymmen<br />

i staden. Därtill arrangerades också<br />

sammankomster utomhus.<br />

Upphörde<br />

Kriget 1808-1809 avbröt all frimurerisk<br />

verksamhet i den östra rikshalvan.<br />

Den sista receptionen torde ha ägt rum<br />

den 27 januari 1807 då överste Harald<br />

Åkerstein erhöll matrikelnummer 460.<br />

Genom freden i Fredrikshamn<br />

1809 blev Finland en del av det ryska


tsardömet. Antalet frimurare bosatta<br />

i landet var för få för en meningsfylld<br />

verksamhet och i december 1813 upphörde<br />

S:t Agustins verksamhet genom<br />

ett frivilligt beslut. Rent formellt upplöstes<br />

logen dock inte.<br />

År 1822 utfärdade tsar Alexander I<br />

ett reskript enligt vilket frimurarorden<br />

och andra hemliga sällskap skulle<br />

upplösas.<br />

Tsar Nikolai I upprepade förbudet<br />

år 1826 och samtidigt avkrävdes ett<br />

löfte av alla civila och militära ämbetsmän<br />

att inte tillhöra någon frimurarorden.<br />

1848 utsträcktes förbudet till<br />

alla undersåtar.<br />

Trots detta blev dock många finländare<br />

– till exempel sjökaptener<br />

– medlemmar i engelska, amerikanska<br />

och svenska frimurarloger. Detta<br />

ledde bland annat till att återvändande<br />

finländska amerikanska emigranter<br />

grundade ett frimureri enligt det amerikanska<br />

systemet 1922 alltså ett år innan<br />

det svenska systemet återuppstod.<br />

Återinvigningen<br />

Efter ett antal olika aktiviteter under<br />

början av 1900-talet undertecknade<br />

konung Gustaf V slutligen i februari<br />

1923 den nådiga kapitulationsakt som<br />

stadfäste logens konstituerande. Till<br />

ordförande mästare utsågs Gustaf<br />

Werner (Gösta) Salingre. Invigningen<br />

förrättades av riddaren och kommendören<br />

viceamiralen Carl Otto Olsen.<br />

Lokalfrågan löstes i början tack vare<br />

att en broder ställde ett cirka 50 kvadratmeter<br />

stort utrymme till <strong>Orden</strong>s<br />

förfogande. Utrymmet fördubblades<br />

visserligen hösten 1923 men var definitvit<br />

för litet.<br />

Man planerade i ett tidigt skede ett<br />

eget hus men planerna förföll. I stället<br />

blev det Riddarhuset i Helsingfors<br />

som efter diverse förhandlingar under<br />

årens lopp kom att vara logernas sammanträdesplats<br />

till 1964 då S:t Augustins<br />

sista årshögtid hölls där den 3<br />

april 1964.<br />

Det året kunde man äntligen den 3<br />

september inviga det ordenshus Sjätte<br />

fördelningen förfogar över i dag och<br />

som efter diverse tilläggsköp är en välfungerande<br />

fastighet för frimurerisk<br />

verksamhet.x<br />

Text och foto: BJÖRN FEDERLEY<br />

Foto: SAM BJÖRKLUND<br />

På tidigare ordförande mästares gravar läggs en krans.<br />

finska jubileet<br />

inleddes med<br />

kransnedläggning<br />

På morgonen inleddes jubileumsdagen med kransnedläggning på tidigare<br />

ordförande mästares gravar i Helsingfors. man ville på detta sätt inte bara<br />

hedra ordförande mästarna utan samtidigt också de ämbetsmän som verkat<br />

under deras tid.<br />

De egentliga festligheterna<br />

började efter lunch med en<br />

festmässa i Gamla Kyrkan ett<br />

drygt stenkast från ordenshuset. Celebrant<br />

var Mikael Busck-Nielsen, diakon<br />

Fred Wilén och subdiakon Jean<br />

Gallen. För orgelmusiken svarade<br />

Kaj-Erik Gustafsson och för solosång<br />

Harry Dahlström - samtliga ordensbröder.<br />

Ett femtiotal bröder med damer<br />

deltog.<br />

Efter en timmes paus samlades ett<br />

drygt hundratal bröder till högtidsloge<br />

i Johannessalen. <strong>Orden</strong>s Stormästare<br />

Anders Strömberg hedrade logen med<br />

sin närvaro och bland övriga deltagare<br />

märktes Stormästarens ståthållare<br />

Göran Andersson, Stormästaren för<br />

Fria och Antagna Murare i Finland<br />

25<br />

Juhani Vuori och kapitelmästare Tom<br />

Waselius.<br />

Vingslag<br />

Historiens vingslag noterades i form<br />

av att barnbarnsbarnen till logens första<br />

ordförande mästare efter återinvigningen<br />

Niclas och Gunnar Salingre<br />

närvarade. Med var också Jan Schreil<br />

från Göteborg. Han är barnbarnsbarn<br />

till riddaren och kommendören Carl<br />

Otto Olsen.<br />

I sitt tal betonade ordförande mästaren<br />

Timo Dahl den roll som major<br />

Fredrik Granatenhjelm spelat under<br />

tiden fram till återinvigningen och<br />

hur en av de aktivaste bröderna under<br />

början av 1900-talet, Oscar Fredrik<br />

Lönnrot, ibland skötte uppvaktningen


vid hans grav den 1 maj under bittida<br />

för att inte väcka uppmärksamhet. Frimureriet<br />

var ju förbjudet under den<br />

ryska tiden.<br />

Vi ser ett ljus<br />

Musiken har ända sedan 1923 varit en<br />

viktig del av ritulen. Bland annat skrev<br />

broder Guy Topelius en text till en<br />

kantat som skulle uppföras på 15-årsjubileet<br />

1938. Detta förverkligades<br />

inte då, men nu var det dags. Broder<br />

Carl Gustaf Sundman hade komponerat<br />

en högstämd musik till texten och<br />

kantaten ”Vi ser ett ljus” framfördes<br />

med bravur av Augustinerkören under<br />

ledning av broder Gunnar Döragrip.<br />

Nämnas kan att Carl-Gustaf Sundman<br />

är en känd musikgestalt i mellersta<br />

Österbotten både i frimureriska sammanhang<br />

och i den allmänna världen<br />

som lärare och dirigent för flera körer<br />

och sånggrupper. Solist var Rabbe<br />

Österholm. Logen var ju samtidigt S:t<br />

Augustins högtidsdag och sedvanlig ämbetsmannainstallation<br />

förrättades också.<br />

Historiskt med damer<br />

Efter logens avslutande var det dags<br />

för festmiddag med damer i Riddarhusets<br />

festsal i Helsingfors. Platsen var ju<br />

också historisk i och med att Helsingforslogernas<br />

sammankomster under<br />

närmare 40 år ägde rum i detta hus.<br />

Nämnas kan att den johannessal<br />

som användes i huset till interiören<br />

är densamma som i dag finns på Nylandsgatan.<br />

Arkitekt var David Frölan-<br />

Petersgatan där man gjorde omstart 1923.<br />

3 x Salingre: Barnbarnsbarnen Gunnar och Niclas vid porträttet av farfarsfar Gösta.<br />

der-Ulf, som på den tiden var arkitekt<br />

för flera kända offentliga lokaler i<br />

Helsingfors.<br />

26<br />

Utöver tal av kapitelmästare Tom<br />

Waselius och ordförande mästare<br />

Timo Dahl höll broder Jan Schreil talet<br />

till kvinnan. Man ville på detta sätt<br />

markera den betydelse våra damer har<br />

för oss och det stöd de många gånger<br />

ger oss i vårt arbete med den konungsliga<br />

konsten.<br />

Klubba<br />

Timo Dahl presenterade i sitt tal också<br />

den klubba han använt under dagen.<br />

Klubban var den samma som användes<br />

vid återinvigningen i lokalen på Petersgatan<br />

1923 och som efter diverse<br />

irrfärder funnit sin rätta hemvist.<br />

I framtiden kommer den att ha<br />

sin givna plats i frimurarmuseet på<br />

Nylandsgatan.<br />

Avslutningsvis kan man bara konstatera<br />

att närmare 200 bröder med<br />

damer stortrivdes under kvällen och<br />

kunde njuta av god mat och en verkligt<br />

trevlig stämning.x<br />

Text och foto: BJÖRN FEDERLEY


Landshövdingen, Kungen och Bo Wikström ser på när provinsialmästare Christer Persson avtäcker <strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong> <strong>Orden</strong>s minnessten på Walk of Fame.<br />

kungen och frimurarna firade<br />

Landskronas 600-års jubileum<br />

År 1413 gav erik av Pommern Landskrona dess stadsprivilegier. därför kunde<br />

Landskrona fira 600 år som stad den 20 mars i år.<br />

Frimurarna i Landskrona uppvaktade<br />

för ett år sedan stadens Rotaryklubbar<br />

om att genomföra<br />

ett gemensamt projekt med anledning<br />

av firandet, med en bestående gåva till<br />

staden.<br />

– Detta resulterade i att vi monterade<br />

en minnesplakett på 500/600 årsmonumentet<br />

på Gamla Kyrkans Grund<br />

som efter uppvaktning från frimurarna<br />

i Landskrona återfått sitt minneskors<br />

över den kyrka som låg här. Kung Carl<br />

<strong>Frimurare</strong> <strong>Orden</strong>s minnessten på Walk of Fame.<br />

XVI Gustaf avtäckte minnesplaketten,<br />

berättar Bo Wikström.<br />

– Vi hade också inrättat en Walk<br />

of Fame, med minnesstenar över 20<br />

berömda personer på den centrala gågatan<br />

samt en minnestavla över Landskrona<br />

stads hedersmedaljörer, totalt<br />

56 stycken. Landskrona har osedvanligt<br />

många berömdheter i förhållande<br />

till sin storlek, med inte minst ett par<br />

nobelpristagare.<br />

Frimurarsten<br />

Dessutom lades minnestenar ner för<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong> <strong>Orden</strong> samt Rotary<br />

International eftersom dessa<br />

organisationer hade genomfört projektet.<br />

Dessa två sista minnesstenar<br />

avtäcktes av Skånska Provinsiallogens<br />

provinsialmästare Christer Persson<br />

respektive Rotarys distriktsguvernör<br />

Larry Servin, som också är broder i vår<br />

brödrakedja.<br />

Walk of Fame kommer varje år<br />

27<br />

framöver att kompletteras med ett par<br />

tre minnesstenar över berömda personer<br />

som vuxit upp i, gynnat eller verkat<br />

i Landskrona.<br />

De som fick årets minnesstenar bestod<br />

av kungar, arkitekter, politiker,<br />

idrottsmän, artister och industrimän.<br />

Ordförande mästaren i S:t Johanneslogen<br />

Facklan Bo Wikström var<br />

projektledare för hela projektet samt<br />

den som lotsade vår intresserade kung<br />

mellan de 22 minnesstenarna längs<br />

Walk of Fame.<br />

Därefter höll Bo Wikström ett<br />

tal till kungen, landshövdingen samt<br />

landskronabor och besökare och som<br />

avslutades med att ett gåvobrev överlämnades<br />

till stadens borgmästare.<br />

Kungens tal avslutade den offentliga<br />

delen. Därefter avnjöts en lunch<br />

med ett fyrverkeri av smaker tillsammans<br />

med Kungen.x<br />

Fakta: BO WIKSTRÖM<br />

Foto: SAYED KHATIB


Lagom till <strong>225</strong>-årsjubileet hade broder<br />

Pether Ribbefors låtit sy upp ett eget<br />

exemplar av den särskilda frimurareuniform<br />

som var vanlig vid 1800-talets början.<br />

Uniformen var avsedd för bröder av<br />

lägst VIII:e graden och grundutförandet<br />

fastställdes av kung Gustav IV Adolf år<br />

1797. Designen kom att följa modets växlingar<br />

och kragen kom t ex efter hand att<br />

ändras från fällkrage till stående modell.<br />

Bruket av peruk upphörde redan kring<br />

sekelskiftet 1800.<br />

Göta provinsialloge:<br />

En <strong>225</strong>-<strong>åring</strong><br />

med unga tankar<br />

är det nu har blivit<br />

dags för ståtligt<br />

<strong>225</strong>-årsjubileum, kan<br />

man konstatera att Göta provinsialprovinsialloge,<br />

GPL, bokstavligen står på fast<br />

grund. Tack vare insatser från många<br />

bröder har Tredje Fördelningens ordenshus<br />

nyligen genomgått en omfattande<br />

grundförstärkning – ett arbete<br />

som utförts med framtidens frimurare<br />

i åtanke. Själva står vi i tacksamhetsskuld<br />

till tidigare generationer, vars<br />

idoga ansträngningar i det för utna<br />

har givit oss ett rikt arv att förvalta.<br />

Vanligtvis när ett jubileumsår nalkas<br />

planeras mängder av jubelaktiviteter,<br />

fester, föredrag och konserter.<br />

Givetvis kantas GPL:s märkesår<br />

även av festivitas och nkultur, men<br />

inte endast. Inför jubileet bestämdes<br />

att ett ”inre” arbete hade högsta prioritet.<br />

Att snygga till våra lokaliteter, att<br />

städa upp i alla skrymslen och vrår, att<br />

hänga om tavlor, att måla nötta dörrar,<br />

att laga möbler och att inventera. Allt<br />

för att skapa ökad trevnad för bröder,<br />

nya som gamla, och för att ta vara på<br />

de värden som vi är satta att förvalta.<br />

Medlemsvård är ett av Stormästarens<br />

ledord och ett sätt att bedriva<br />

denna omsorg om medlemmarna är att<br />

skapa trivsamma och välskötta ytor att<br />

vistas på. Detta arbete utför vi tillsammans.<br />

En ” xargrupp” av frivilliga bröder<br />

har skapats, vilka lägger ner tid för att<br />

28<br />

putsa och feja i Tredje Fördelningens<br />

vackra ordenshus – en av Göteborgs<br />

vackraste byggnader. Göta provinsialloge<br />

är ett skepp som har satt kurs mot<br />

framtiden. En dag med vackert väder,<br />

som ett jubileumsår, betyder ett ypperligt<br />

tillfälle att skrubba däcket, laga<br />

segel och se till att fartyget är en stolthet<br />

för såväl kapten som besättning.<br />

När Göta Provinsialloge grundades på<br />

1780-talet var Göteborg en muromgärdad<br />

garnisonsstad med 10 000<br />

invånare inträngda mellan vall grav<br />

och älv. Hygienen var usel och dödligheten<br />

var hög. Men det fanns också<br />

glädjeämnen. Sahlgrenska sjukhuset<br />

öppnades 1782 och friskt vatten från


Pehr Dubb var Göteborgs<br />

starke man vid sekelskiftet 1800.<br />

Stadsläkare, samhällsförändrare,<br />

grundare av Sahlgrenska sjukhuset<br />

och Provinsialmästare i<br />

Göta provinsialloge.<br />

Provinsialmästare Leif Wadell ankeras av Stormästare Anders<br />

Strömberg och Stormästarens Prokurator, NIls Magnusson.<br />

Kallebäcks källa hade dragits in till<br />

staden med hjälp av genomborrade<br />

trästockar. Namnet ändrades till ”Gustafs<br />

källa” e er att kung Gustaf III<br />

själv hade besökt denna märkvärdiga<br />

modernitet 1787.<br />

Året därpå invigdes Göta provinsialloge<br />

i närvaro av kungens bror, hertig<br />

Carl. I spetsen för logens grundare<br />

fanns kommersrådet Patrik Alströmer,<br />

han var sedan tidigare ledare för både<br />

johannes- och andreaslogerna och<br />

installerades nu också som den förste i<br />

raden av provinsialmästare. Till deputerad<br />

mästare valdes landshövdingen<br />

Anders Rudolf du Rietz.<br />

Senare på året var feststämningen<br />

som bortblåst. Gustaf III hade<br />

förklarat krig mot Ryssland, som var<br />

Provinsalmästare 1788 var Patrik Alströmer, en man<br />

med både merkantila och kulturella intressen. Han var en av<br />

stiftarna till Kungl. Musikaliska Akademien och blev direktör<br />

i Ostindiska Kompaniet 1777. Patrik Alströmer är inskriven<br />

som medlem nr 1 i Göta Provinsialloge.<br />

Detta är logehuset i Göteborg som det såg ut någon gång<br />

under andra hälften av 1800-talet.<br />

i förbund med Danmark-Norge. En<br />

entlig här tågade ner genom Bohuslän<br />

och hotade Göteborg. Stadens<br />

befästningar var i ett uselt skick och<br />

landshövding du Rietz stod handfallen<br />

inför enden när Gustaf III plötsligt<br />

anlände till Göteborg och ingöt mod<br />

i stadens invånare. Genom ett diplomatiskt<br />

spel avvärjdes faran, men<br />

landshövdingens oförmåga hade inte<br />

imponerat på kungen. Anders Rudolf<br />

du Rietz kom inte heller att bli omvald<br />

som deputerad provinsialmästare.<br />

I ett desto klarare ljus framstår<br />

Pehr Dubb, den man som 1802 e erträdde<br />

Patrik Alströmer som provinsialmästare.<br />

Pehr Dubb var stadens<br />

störste man på era sätt, hans rondör<br />

var betydande men kra erna nästan<br />

29<br />

”Med ståndaktighet som ledare” – Constantia Duce<br />

Salus. Ett valspråk utformat med stor omsorg 1788,<br />

när kriget hotade. 2013 har Sverige haft fred i 199 år,<br />

men ett framgångsrikt arbete kräver fortfarande målmedvetenhet<br />

och fokus – både utom och inom logen.<br />

Kungssången klingar i Pelarsalen, där en gång Christina Nilsson<br />

uppträdde. Vad månde hon tycka om tonerna från <strong>225</strong>-årsjubiléet?<br />

outtömliga. Förutom att praktisera<br />

som läkare reformerade han fattigvården<br />

i Göteborg, utformade karantänsstationen<br />

på Känsö, organiserade det<br />

Sahlgrenska sjukhuset, och mycket<br />

annat. När Pehr Dubb dog i januari<br />

1834 följdes hans sto till graven av<br />

det längsta liktåg som Göteborg har<br />

sett.<br />

Det nns många historiska förebilder<br />

inom Göta Provinsialloge, vars<br />

gärningar manar till e erföljd. Nöden<br />

är idag inte lika skriande och vi lever<br />

inte längre under ett överhängande<br />

krigshot. Men behovet av medmänsklighet<br />

samt sanning och ljus består<br />

även e er <strong>225</strong> år.<br />

Text: John Fahlnaes & Pether Ribbefors<br />

Foto: John Fahlnaes


Caritas – Frimurarnas Välgörenhetsarbete<br />

Boken beskriver <strong>Orden</strong>s caritasarbete, samt innebörden och omfattningen av<br />

insamlingsverksamheten, övriga gåvor och frivilliga insatser. Boken syftar till att besvara vilka<br />

arbetsuppgifter som utförs av lokala, respektive regionala arbetsenheter och vad som åvilar <strong>Orden</strong><br />

centralt. Vidare beskrivs den verksamhet som bedrivs av <strong>Orden</strong>s närstående stiftelser och vilken<br />

verksamhet som bedrivs inom det svenska systemet i Norden. Det övergripande syftet är att<br />

presentera <strong>Orden</strong>s välgörenhetsarbete i sin helhet, såväl inom <strong>Orden</strong> som för offentligheten,<br />

vilket sammanfattas av bokens titel.<br />

Boken utges som klotband med ett stort antal illustrationer i färg och svart/vitt.<br />

Boken kan beställas hos forskningslogen Carl Friedrich i Uppsala. Se information i tidskriften<br />

<strong>Frimurare</strong>n eller <strong>Orden</strong>s hemsida på Internet www.frimurarorden.se


Det var full fart i frimurarhuset i Göteborg när ”Faddrarnas afton” hade premiär. Så här mycket bröder samlas annars nästan enbart vid högtidsdagar.<br />

faddrarnas afton<br />

blev en succé!<br />

”adepter! ni tar väl hand om edra faddrar? faddrar! ni tar väl hand om edra<br />

adepter?” så lyder texten på inbjudan till det succéartade koncept som en torsdag<br />

i april provades i Göteborg – ”faddrarnas afton”.<br />

Det är väl inte till varje reception<br />

i första graden där vi har<br />

varit tvungna att stoppa anmälningarna.<br />

Denna magiska afton<br />

hade bröderna i Göteborg gått man<br />

ur huse och satt nu och trängdes på<br />

stolarna i Johannessalen, axel mot axel.<br />

Den första ”Faddrarnas afton” i Göteborg<br />

blev en formidabel succe´ – och<br />

förmodligen en smärre chock för den<br />

recipient som i logen hälsades av 112<br />

entusiastiska bröder.<br />

Enkelt koncept<br />

Konceptet är enkelt: Att en dag om<br />

året ge faddrar och adepter en chans<br />

att bjuda in varandra till en helt vanlig<br />

reception i lärlingegraden. Detta är en<br />

seger för fadderskapet inte minst därför<br />

att många av de adepter som kom<br />

denna kväll inte hade varit på loge under<br />

mycket lång tid.<br />

Nu fick de alla en chans att göra<br />

ännu ett besök i logen, och dessutom<br />

under högtidligast tänkbara former.<br />

Det var nog första gången brödramåltiden<br />

intogs i Pelarsalen, där endast<br />

högtidsdagar och baler annars brukar<br />

äga rum. Kvällens föredragshållare var<br />

stortalman Johnny Hagberg, R&K,<br />

som höll ett mycket genomtänkt och<br />

underhållande tal om vad fadderskap<br />

kan och bör innebära.<br />

Stå i centrum<br />

– Målsättningen<br />

med ”Faddrarnas<br />

afton” är att<br />

kunna lyfta frågan<br />

om fadderskapet,<br />

på ett positivt och<br />

inspirerande sätt.<br />

Att skapa en dag<br />

under året då det<br />

känns helt naturligt<br />

att ringa den<br />

där adepten man<br />

kanske inte gått<br />

på loge så många<br />

gånger tillsammans<br />

med. Att<br />

skapa ett tillfälle<br />

då just relationen<br />

mellan fadder och<br />

adept får stå i centrum<br />

på ett lustfyllt<br />

sätt, berättar<br />

broder Frans Pa-<br />

31<br />

vel som var en mycket lycklig ceremonimästare<br />

under kvällen.<br />

Till förfogande<br />

”Faddrarnas afton” är något som alla<br />

enheter och fördelningar enkelt kan<br />

ordna själva. Konceptet kopplas till<br />

en helt vanlig loge och det enda man<br />

behöver tänka på är att ha en anmälningslista<br />

och tillräckligt många bröder<br />

som hjälper till med serveringen.<br />

Broder Frans Pavel har lovat att stå<br />

till förfogande för de enheter som vill<br />

kontakta honom för att komma igång<br />

med en egen version av ”Faddrarnas<br />

afton”.x<br />

Text och foto: JOHN FAHLNAES


information från informationsdirektoriet<br />

Angående inloggning på <strong>Orden</strong>s hemsida<br />

Som medlem i <strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong><br />

<strong>Orden</strong> har du möjlighet att logga in<br />

på <strong>Orden</strong>s hemsida. Genom att logga<br />

in på hemsidan får du tillgång till:<br />

• Medlemsmatrikeln<br />

• Dina medlemsuppgifter<br />

• Blanketter och annat material<br />

På sikt kommer du att få tillgång<br />

till ännu mer bra information, inte<br />

minst angående utbildning och<br />

annat matnyttigt.<br />

På hemsidan kan du också ändra din<br />

e-postadress och telefonnummer,<br />

så att du får de nyhetsbrev som<br />

<strong>Orden</strong> skickar ut.<br />

För att logga in följer du dessa steg:<br />

1. Gå in på www.frimurarorden.se.<br />

2. Klicka på ”Logga in”.<br />

3. Klicka sedan på ”Ny användare/Glömt<br />

lösenord”<br />

4. På den tomma raden skriver du in ditt<br />

SFMO-ID. Du hittar det på baksidan av<br />

<strong>Frimurare</strong>n eller på ditt medlemskort.<br />

Observera att du skall ange logenummer<br />

med fyra siffror, sedan bindestreck och<br />

sist ditt individnummer med fem siffror.<br />

Om det bara står fyra siffror i ditt SFMO-<br />

ID skall du lägga in en nolla direkt efter<br />

bindestrecket före de fyra siffrorna. Ex:<br />

3413-04332 om ditt ID är 3413-4332.<br />

5. Klicka på ”Skicka”.<br />

6. Du får nu ett e-brev till den<br />

e-postadress som finns inlagd i <strong>Orden</strong>s<br />

medlemsregister. Felaktig e-postadress<br />

anmäls till logens sekreterare.<br />

32<br />

7. I e-brevet finns en länk som du skall klicka på.<br />

8. När du klickar på länken kommer du till en<br />

hemsida där du ännu en gång skall<br />

ange ditt SFMO-ID.<br />

Lösenordet som du nu själv skapar<br />

skall innehålla följande:<br />

- Minst åtta tecken<br />

- Minst en STOR bokstav<br />

- Minst en liten bokstav<br />

- Minst en siffra<br />

- Minst ett specialtecken (-/&!?)<br />

T ex kan ett lösenord se ut så här:<br />

?Toyota93<br />

Boston45!<br />

Du ser nu en s k ”ordbild” med förvrängda<br />

bokstäver. Skriv av den och klicka OK.<br />

9. Nu kan du logga in på <strong>Orden</strong>s<br />

hemsida och när du har gjort det så<br />

kommer ditt namn att synas där det<br />

tidigare stod ”Logga in”.


Goethe och frimureriet<br />

frimuraren Johann Wolfgang von Goethe (1749-1832) anses av många som<br />

den tyska romantikens fader. Han recipierade i logen ”amalia zu den drei<br />

rosen” i Weimar midsommaren 1780, blev gesäll ett år senare och blev slutligen<br />

befordrad till mästare den 2 mars 1782.<br />

Goethe.<br />

Logen var knuten till den Strikta<br />

Observansen, som också påverkat<br />

det svenska frimureriet.<br />

Han var till en början entusiastisk frimurare<br />

och 1795 skrev han något som<br />

han kallade ”Das Märchen”(Sagan),<br />

som är en allegori över frimureriets<br />

tillblivelse. Sedan 2011 finns den utgiven<br />

på svenska på Bakhåll förlag.<br />

riet) är byggt med vetenskapen som<br />

bas och de sista resterna av kyrkan (en<br />

kungastaty som är ett bräckligt mischmasch<br />

av allt) har fallit samman till en<br />

klump.<br />

Templets väktare<br />

Templets väktare är nu kungar i underjorden<br />

och representerar de tre<br />

historiska tidsåldrarnas religioner som<br />

blivit mindre och mindre lysande. De<br />

bör naturligtvis hedras i det färdiga<br />

templet, men det är vishetsläraren<br />

(färjkarlen) som är präst.<br />

Demiurgen (den livgivande skaparguden)<br />

går med en lykta för att visa<br />

vägen, men vi måste hitta vägen själva.<br />

Han får hjälp av sin hustru (Kärleken)<br />

som älskar honom oavsett hans ålder.<br />

Hon har offrat sin hand i tidens flod,<br />

men hon får inget tack för det.<br />

På slutet kommer kärleken med<br />

förnyad kraft och blir visheten till<br />

hjälp att skapa templet. En jätte som<br />

är människans tidsandas tröga dumhet<br />

förmörkar solens ljus (kanske också en<br />

Irrbloss<br />

Nyckeln till Sagan ligger i ”en gåta”<br />

som är en kvinna vid namn Lilja, som<br />

bor på andra sidan en flod. Hon representerar<br />

inte oskulden som man<br />

skulle kunna förledas att tro. Liljan<br />

är här Weissheit (Vithet), men också<br />

Weisheit (Visdom). Hon är alltså Sophia<br />

– visheten som bör älskas av människan<br />

(Prinsen i Sagan) med hjälp av<br />

Filosofin (Kärleken till visheten).<br />

De omogna själarna (irrblossen i<br />

Sagan) söker henne av materiella orsaker<br />

– det är guldets glans som lockar.<br />

De sysslar då med Alkemi – konsten<br />

att göra guld.<br />

Förr i världen var man tvungen att<br />

följa en vishetslärare (en färjkarl) för<br />

att komma till vishetens land men man<br />

kunde också få hjälp av kunskapens<br />

orm. Kunskapen kan bli den bro som<br />

tar över alla till vishetens land, men<br />

först när vishetens tempel (Frimure- Boken Sagan är på 70 sidor.<br />

33<br />

”Goethes” logehus i Weimar.<br />

sinnebild för revolutionsivern under<br />

denna tid). På slutet blir denna blytunga<br />

jätte till det som den passar bäst<br />

för. En Kronos/Saturnusgestalt som<br />

visar tiden på ett stort solur, som tjänar<br />

upplysningen utan att förmörka den.<br />

Metaforer<br />

Sagan är som synes överbelamrad med<br />

metaforer, vilket gör den tung för en<br />

läsare idag. Den är dock ett tidstypiskt<br />

dokument samtida med det svenska<br />

frimureriet. Man ser här hur Goethe<br />

liksom frimuraren Voltaire vill ersätta<br />

den befintliga kyrkan med vishetens<br />

frimureriska tempel. I Sverige kom de<br />

två snarast att integreras.<br />

Mot slutet av sitt liv tycks Goethe<br />

ha blivit besviken på frimureriet,<br />

som han kallar ”den röd-vita<br />

maskeraden”, och bad att få bli passiv<br />

medlem år 1812. Han gick då<br />

mer in för en rosencreutziskt färgad<br />

naturmystik, som kom att påverka den<br />

tyska humanismen till våra dagar, med<br />

sådana avknoppningar som exempelvis<br />

Rudolf Steiners Waldorfpedagogik.x<br />

Text: CHRISTER CLAUS<br />

”Goethes berättelse ’Sagan’<br />

har ansetts obegriplig och det<br />

är den för någon som inte är<br />

frimurare och van att tänka i allegorier<br />

och symboler”, det säger<br />

broder Christer Claus som<br />

recenserade boken när den<br />

kom ut på Bakhåll förlag för en<br />

tid sedan.


Museets äldsta bevarade svenska frimurarförkläde. I vitt skinn med tillhörande silvermurslev, från Greve Wrede-Sparres loge. Utdelat 4 maj 1744 till<br />

generallöjtnant Adam Horn [*1718 d.1778] vid logen som hölls i madam Bromans värdshus på Djurgården. Därefter utdelat till fältmarskalken Samuel<br />

Gustaf Stjärneld [*1700 d.1775]. Sedan en tredje gång utdelat i den franskspråkiga logen l’Union 8 dec 1774 till överkammarherre Adolf Ludvig Stjerneld<br />

[*1755 d.1835].<br />

ordens museum 100 år<br />

magnifika förkläden<br />

i samlingarna<br />

ordens museum har en omfattande samling av svenska och utländska frimurarförkläden<br />

från 1700-talet och fram till våra dagar. egentligen är alla förkläden i<br />

samlingarna menade som bruksföremål, men en del är så magnifikt utsmyckade<br />

att de nog bör betraktas som prydnadsobjekt.<br />

34<br />

Samtidigt rymmer frimurarförklädet<br />

spännande dimensioner som<br />

kulturhistoriskt och symboliskt<br />

arv men även förstås stort relevans<br />

tack vare sin praktiska tillämpning vid<br />

logearbetet. Därför är frimurarförklädet<br />

och dess intressanta historia ständigt<br />

aktuell.<br />

Samtidigt är det förbluffande hur<br />

oerhört lite som finns skrivet i våra akter<br />

och undervisningshäften om detta<br />

centrala och viktiga frimureriska objekt.<br />

För att vinna djupare förståelse


är man i mångt och mycket hänvisad<br />

till utländsk frimurarlitteratur och<br />

forskningsartiklar.<br />

Källkritisk<br />

Men även i ett internationellt perspektiv<br />

är utbudet tämligen begränsat och<br />

man måste vara rejält källkritisk för att<br />

skilja myt och önsketänkande från fakta<br />

och vad som kan beläggas rent historiskt.<br />

Helt klart är emellertid att den ultimata<br />

och slutgiltiga skriften på ämnet<br />

frimurarförklädet ännu ej är skriven.<br />

Man kan dock konstatera att få,<br />

om något, objekt är så nära förknippad<br />

med bilden av en frimurare som<br />

dennes förkläde. Dess berättigande<br />

och förekomst inom det moderna frimureriet<br />

sägs vara arvet från våra stenarbetande<br />

föregångare i de medeltida<br />

bygghyttorna, ibland benämnda praktiska<br />

eller verkande frimurare.<br />

Det är även ifrån dessa vi har gillenas<br />

hierarki med lärling, gesäll och<br />

mästare vilket så tydligt avspeglas i<br />

förklädestraditionen. Förklädet är sedan<br />

lång tid synonymt med frimurardräkten,<br />

i alla länder, hos äkta som hos<br />

Under nästan hela 1900-talet bars inga förkläden av bröder med högre grad.<br />

frimurarliknande korporationer. självklarhet och i synnerhet i ”överklasslogerna”<br />

med dess ledamöter ur<br />

samhällets toppskikt ifrågasattes nödvändigheten<br />

av att klä ut sig till en simpel<br />

”jobbare”.<br />

Men som med så många andra modeattribut<br />

blev förklädena efter att de<br />

anpassats för att stämma bättre in i<br />

Som minsta gemensamma nämnare<br />

finns traditionen att lärlingeförklädet<br />

alltid är odekorerat vitt lammskin.<br />

Inom det internationella frimureriet<br />

bärs dessutom sällan bröst, grad- eller<br />

halsband, utan förklädet är helt enkelt<br />

gradinsigniet. Sedan kan halsband<br />

och bröstburna utmärkelse förekomma<br />

som en funktion av meriterande<br />

tjänstgöring alternativt medlemskap<br />

av höggradssystem.<br />

Simpel jobbare<br />

Studerar man de skriftliga källorna<br />

om frimureriet, så är de äldsta noteringarna<br />

om förklädet från 1720-talet.<br />

Utöver att det flyktigt förekommer i<br />

vinjetterna och nämns i förbigående i<br />

den Andersonska konstitutionen - som<br />

anses utgöra grunddokumentet för dagens<br />

spekulativa frimureri - finns förklädets<br />

vara eller inte vara, debatterat<br />

i England.<br />

Förklädet ansågs ingalunda vara en<br />

Foto: LARS BILLSTRÖM<br />

salongernas smak, accepterade. Ja till<br />

och med till den grad att de blev veritabla<br />

konstverk.<br />

I samband med industrialismen<br />

och skiftet mellan 1700- och 1800-talet<br />

ändrades klädsmaken rätt radikalt<br />

och frimurarförklädet stramades upp<br />

för passa in i tiden. 1815 genomförde<br />

den engelska storlogen en standardiseringsreform<br />

vars huvuddrag gällt in i<br />

våra dagar. Reformen fastslog modeller<br />

och färgsättning.<br />

Samtidigt ökade, tack var frimureriets<br />

expansion till bredare samhällslager<br />

och ut i kolonierna, efterfrågan på<br />

regalier. Genom att på allvar dra nytta<br />

av de då nya industriella produktionsmetoderna<br />

kunde snart privata fabrikanter<br />

etablera sig som leverantörer.<br />

<strong>Svenska</strong> modellen<br />

Övergår man till de svenska förhållandena<br />

bör vi betänka att vårt frimureriska<br />

system är ett resultat av flera<br />

olika utvecklingslinjer, bearbetningar<br />

35<br />

och anpassningar till externa influenser<br />

och modeyttringar.<br />

Våra äldsta loger upprättades som<br />

bekant efter franskt mönster och hade<br />

följaktligen den franska förklädestraditionen<br />

att falla tillbaka på.<br />

Ovan, på denna grund, lagd av<br />

Carl Fredrich Eckleff och som under<br />

1700-talets sista två årtionden under<br />

hertig Carls, sedermera Carl XIII, ledning<br />

vidareutvecklades till det svenska<br />

frimurarsystemet, finns den idag nästan<br />

världsunika traditionen att varje<br />

johannesloge skulle ha egna och ifrån<br />

alla andra avvikande mästarefärger.<br />

Lacksigill<br />

I samband med att den <strong>Svenska</strong> Stora<br />

Landslogen, SLL, bildades 1760 kom<br />

Eckleff att upprätta en påkostad logematrikel.<br />

I den har museet en formidabel<br />

referenssamling över de tidiga logerna.<br />

Eckleff samlade korta men viktiga noteringar<br />

om logen, ett lacksigill av logens<br />

insegel tillsammans med ett klipp<br />

av logens bandfärg. Det skall samtidigt<br />

påtalas att vid denna tidpunkt inbegrep<br />

SLL inget höggradsfrimureri utan var<br />

ett renodlat johannesförbund med riksrådet<br />

greve Carl Fredric Scheffer som<br />

landsstormästare. Eckleffs S:t Andreas-<br />

respektive kapitelloge hade knappt ens<br />

observatörstatus vid mötena.


Franskt förkläde av vitt skinn med handkolorerat<br />

tryckmönster från 1700-talets senare del.<br />

Eckleffs tankar om mästareprydnaderna<br />

kom även att implementeras av<br />

von Zinnendorf när denne utgående<br />

från Eckleffska handlingar och patent<br />

på 1760-talet bildade det som vi idag<br />

känner som Tyska Stora Landslogen<br />

(Großes Landes Loge von Freimaurer<br />

in Deutschland).<br />

Eckleffs princip<br />

Eckleffs princip om särskiljande mästaregrader<br />

för johanneslogerna kom<br />

att upprätthållas ända tills år 2000 då<br />

ett enhetsband infördes som ett mera<br />

kostnadseffektivt alternativ vid instiftandet<br />

av nya loger.<br />

Kostnaden till trots valde dock SJL<br />

Adolf Fredrik i Stockholm (1997)<br />

respektive SJL Elisabeth i Göteborg<br />

(2006) att anskaffa egna nya unika<br />

bandfärger när dessa instiftades. Andra<br />

nyinstiftade johannesloger som<br />

La Lumière (2003) och Victory (2011)<br />

har däremot valt att anta enhetsfärgerna<br />

på sina mästareprydnader. Samtliga<br />

äldre S:t Johannesloger äger genom<br />

ett principbeslut 2002 rätt att av kulturhistoriska<br />

hänsyn behålla sitt snitt<br />

och färg på mästareprydnaderna.<br />

Krympande förkläden<br />

Under hertig Carls ritualarbete ändrades<br />

utformningen av förklädena.<br />

1798 kom ett försök till detaljerade<br />

riktlinjer för arbetsgradernas regalier,<br />

vilket emellertid inte implementerades<br />

av kostnadsskäl. Men än viktigare<br />

genom detta infördes nu även<br />

kapitelförkläden.<br />

Under 1800-talet kom sedan förkläden<br />

att ”krympa” för att bli mindre<br />

imposanta och bättre passa ihop med<br />

den tidens klädmode. Det gick så långt<br />

att kring 1900 fasas kapitelförklädena<br />

ut helt och hållet. Därför saknas dessa<br />

i den stora revisionen av ordensarbetena<br />

1912.<br />

När det gäller arbetsgraderna påbörjade<br />

dåvarande kanslern Arvid<br />

Lindman 1933 ett projekt med att<br />

revidera och jämka samman arbetsformerna,<br />

regalierna och gradinsignierna<br />

som förekom inom de nordiska<br />

frimurarordnarna.<br />

Flygolycka<br />

Projektet avbröts dock när han förolyckades<br />

i en flygolycka i Skottland<br />

<strong>Frimurare</strong>n för 70 år sedan<br />

Enligt överenskommelse med <strong>Svenska</strong> Stora Landslogen, finnas i lager hos K.<br />

L. Beckmans Boktryckeri, St. Nygatan 22, Stockholm, till nedan angivna priser<br />

(inkl. omsättningsskatt men exkl. porto-eller fraktkostnader) följande blanketter.<br />

Per ex<br />

Protokoll hållet i S:t Johannesloge G. I 25 öre<br />

Protokoll hållet i S:t Johannesloge G. II 25 öre<br />

Protokoll hållet i S:t Johannesloge G. III 25 öre<br />

Protokoll hållet i Andreasloge G. IV & V 25 öre<br />

Protokoll hållet i Andreasloge G VI 25 öre<br />

Förbindelse vid inträde i <strong>Orden</strong> 12 öre<br />

Förbindelse att förvara frimurarelitteratur 7 öre<br />

Hembesök<br />

Begravning och Juridik<br />

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.<br />

36<br />

Broder Jan Hokkanen<br />

Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!<br />

Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19<br />

www.fonus.se • 020-87 00 87<br />

1936. Ett nytt försök till översyn av arbetsgradernas<br />

förkläden utgående från<br />

hertigens skisser gjordes 1981, men<br />

fick inget fullständigt genomslag.<br />

Kapitelförklädena i sin nygamla<br />

form återinfördes först 1996-1997.<br />

Ytterligare standardiseringssträvanden<br />

sker nu kontinuerligt inom ramen<br />

för det nordiska samarbetet kring inköp<br />

av gradinsignier som inleddes<br />

2002. Danmark och Island har sedan<br />

länge ett enhetssnitt efter anglosaxisk<br />

modell och så även Norge med något<br />

enskilt undantag. Inom Tyska SLL är<br />

ännu Eckleffs förklädesprincip oinskränkt<br />

förhärskande.x<br />

Text: VIKTOR NORDSTRÖM<br />

Jour dygnet runt


Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia<br />

Beställ varor för minst 450:- så får du<br />

denna Ballografpenna på köpet!<br />

Frimurarpenna 79:-<br />

Ballograf Epoca. Svart med<br />

rött frimurarkors. Levereras<br />

i transparent presentförpackning.<br />

Stora Regalieväskan 475:i<br />

äkta skinn med frimurarekors.<br />

Rött sidenfoder. Lock 5 cm med<br />

två kardborreband.<br />

Längd: 32 cm, Höjd: 30 cm<br />

Lilla Regalieväskan 275:-<br />

Regalieväska i äkta skinn med rött<br />

frimurarekors Rött sidenfoder.<br />

Tre tryckknappar.<br />

Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm<br />

235:-<br />

<strong>Frimurare</strong>slips 235:-<br />

100% siden, svart med rött frimurarekors<br />

eller med passare/vinkelhake.<br />

Frimurarstandar 379:-<br />

Högklassigt tryckt sidenstandar<br />

med snodd och frans i silkestråd.<br />

Stång 52 cm i helt<br />

förnicklad metall monterad<br />

på högpolerad marmorfot.<br />

www.fmregalia.se<br />

Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se<br />

195:-<br />

Med rött frimurarekors eller<br />

med passare och vinkelhake.<br />

475:-Manschettknappar<br />

Vita skinnhandskar<br />

309:-<br />

Herrhandskar i äkta lammnappa.<br />

Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10<br />

Pinnål<br />

Fästen: stift och fjäderbricka<br />

Vita vantar 95:-<br />

En storlek, passar normalt alla.<br />

Acaciagren 50:-<br />

Ny design!<br />

165:-<br />

325:-<br />

Brevkniv 325:-<br />

<strong>Frimurare</strong>svärd i miniatyr.<br />

Svart grepp, omvirad tråd,<br />

gyllene knopp och parerstång<br />

med ett frimurarkors.<br />

Längd: 26 cm<br />

Namnskylt med<br />

magnetfäste 165:-<br />

Svart med rött frimurarkors<br />

inklusive namngravering 165:titelrad<br />

+10:- 25 x 76 mm<br />

Frimurarsvärd<br />

fr 3 695:-<br />

89:-<br />

10 mm diameter<br />

Musmatta 89:-<br />

Rött frimurarekors 50:-<br />

10 mm diameter<br />

Passare/vinkelhake 50:-<br />

7 mm diameter<br />

Lilla frimurarekorset 60:-<br />

7 mm diameter<br />

379:-<br />

Svart med rött frimurarkors.<br />

Naturgummi Naturgummi med textilyta. textilyta.<br />

80 x 230 x 3 mm<br />

195:-<br />

Bröstknappar 259:-<br />

Till frackskjorta, diameter 9 mm.<br />

95:-<br />

Band-/slipshållare 95:-<br />

Med rött frimurarekors<br />

eller passare-vinkelhake.<br />

Bosweel frackskjorta 745:-<br />

Storlek 39–45<br />

Bosweel pikéfl uga 149:-<br />

Beställ i vår webshop:<br />

www.fmregalia.se<br />

Eller via e-post eller brev.<br />

FM Regalia, Lundbergsgatan 8<br />

SE-217 51 Malmö<br />

e-post: order@fmregalia.se<br />

Vi har även utrustning för loger<br />

såsom förkläden, mm. Kontakta oss!<br />

Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna.<br />

Betalning måste ske inom 10 dagar från<br />

fakturadatum. 40:- för porto/förpackning<br />

tillkommer per försändelse.<br />

För varje beställning skänker vi<br />

5:- till Cancerfonden.


Dagloge i Stockholm<br />

S:t Johanneslogen Victory som invigdes i november 2011<br />

hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna<br />

till sammankomster som vanligtvis<br />

genomförs på måndagar kl. 14 i <strong>Orden</strong>s stamhus.<br />

För mera information se Arbetsordningen på <strong>Orden</strong>s hemsida<br />

www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se<br />

VÄLKOMNA!<br />

38<br />

Prostatacancer!<br />

Har du frågor,<br />

funderingar eller<br />

behöver stöd och<br />

hjälp?<br />

Välkommen att<br />

kontakta oss.<br />

Över hela Sverige finns 25 patientföreningar med fler<br />

än 7000 medlemmar. Där finns det kunskap och<br />

erfarenhet som man gärna delar med sig av.<br />

Besök vår hemsida för mer information:<br />

www.prostatacancerforbundet.se<br />

eller ring vårt kansli 08-655 44 30<br />

Stöd kampen mot prostatacancer! Betala in din<br />

gåva till Plusgiro 90 01 01-7, Bankgiro 900-1017


Den nye provinsialmästaren flankerad av sina två faddrar i ämbetet, Stormästarens prokurator Nils Magnusson och stormarskalken Gunnar Adell.<br />

installation med allvar,<br />

pompa och glädje<br />

en ny provinsialmästare installerade sig i skånska provinsiallogen under våren.<br />

det var en pampig tillställning, med drygt hundratrettio bröder samlade och en<br />

fin ritual för att på ett värdigt sätt markera att det är en ny ledare som tar över.<br />

Deputerade provinsialmästaren<br />

Gert Björnlund gjorde som<br />

vanligt ett värdigt och bra jobb<br />

med att starta verksamheten och hälsa<br />

de många hälsningsberättigade välkomna,<br />

från OSM, <strong>Orden</strong>s Stormästare,<br />

svenska, danska och tyska riddare<br />

och kommendörer, till fördelningens<br />

ordförande mästare och ordföranden.<br />

Ingen tvekan<br />

Jag satt på min undanskymda plats och<br />

funderade på hur viktigt detta är och<br />

hur det skiljer sig ifrån den allmänna<br />

världen. Ja i det militära har man ju<br />

för vana att deklarera ”Jag tar befälet”<br />

när man som fartygschef eller motsvarande<br />

tar över, men jag har alltför<br />

många gånger sett hur valhänta chefer<br />

misslyckas kapitalt med att markera att<br />

de tagit över, respektive att överdriva<br />

”kvastandet” då de skall visa att de<br />

minsann bestämmer.<br />

Här är det ingen tvekan och inget<br />

tassande. Samtidigt ett perfekt tillfälle<br />

att visa att det är ett bibehållande av<br />

samma verksamhet som vi bedrivit så<br />

länge och en inriktning om vad som<br />

kan förändras.<br />

Värme<br />

Den nye provinsialmästaren Christer<br />

Persson gjorde just det i sitt installationstal.<br />

Med värme och stringens påpekade<br />

han hur viktigt det är med våra<br />

traditioner men att vi skall tänka på att<br />

vi är en organisation som arbetar i en<br />

modern tid, där vi skall vara beredda<br />

till allt.<br />

Efteråt satt jag en stund och talade<br />

med två åldermän i församlingen, den<br />

ene en nittio<strong>åring</strong> ifrån provinsens<br />

västra sida som mindes de sju provinsialmästare<br />

han hade upplevt installationen<br />

av, medan den andre, en<br />

nittiotre<strong>åring</strong> ifrån den östra kanten,<br />

med saknad sade att han varit frimurare<br />

i över 60 år men detta var hans<br />

första PM-installation.<br />

Lysande sjuor<br />

Många var de minnesord dessa två<br />

39<br />

bröder hade om forna provinsialmästare,<br />

en del ris men mycket ros. Lite<br />

senare träffade jag fem uppspelta<br />

sjundegradsbröder som med lysande<br />

ögon berättade att de minsann fått<br />

vara med i själva verksamheten.<br />

De utbytte e-postadresser och bestämde<br />

att besöka varandras loger och<br />

föreningar utspridda kring fördelningens<br />

alla hörn.<br />

Bara för detta var den här tillställningen<br />

värd allt arbetet som så många<br />

lagt ner. För lokalen var fylld till sista<br />

plats, det var väl pusslat av kastellanen<br />

Cerny Martinsson, som haft massor<br />

med jobb flera veckor i förväg med att<br />

ställa i ordning allting.<br />

I den välfyllda vackra matsalen samlades<br />

sedan den stora mängden frackklädda<br />

bröder och avnjöt en i vanlig<br />

ordning välorganiserad måltid med<br />

många och välformulerade lyckönskningstal<br />

ifrån bland annat <strong>Orden</strong>s<br />

Stormästare. Allvar, pompa och glädje<br />

i lagom proportioner.x<br />

Text: ROLF PRAG


Frackpaket<br />

från 2.199:-<br />

Besök<br />

www.fracklagret.se<br />

Alla frackar är i ullkvalitet.<br />

1-2 dagars leveranstid.<br />

Vi lagerhåller ALLA storlekar.<br />

Levererans till hela Sverige.<br />

Betalning mot faktura eller<br />

delbetalning.<br />

Kundtjänst: 0454-572 055<br />

Nyheter från FM Regalia<br />

Brevkniv 325:-<br />

<strong>Frimurare</strong>svärd i miniatyr.<br />

Svart grepp, grepp, omvirad tråd,<br />

gyllene knopp och och parerstång<br />

med ett frimurarkors.<br />

Längd: 26 cm<br />

165:-<br />

Namnskylt med<br />

magnetfäste 165:-<br />

Svart med rött frimurarkors<br />

inkl. namngravering 165:titelrad<br />

+10:- 25 x 76 mm<br />

Beställ varor för minst<br />

450:- så får du denna<br />

Ballografpenna<br />

på köpet!<br />

För varje beställning skänker<br />

vi 5:- till Cancerfonden.<br />

Beställ från vår webbutik eller se huvudannonsen.<br />

www.fmregalia.se<br />

325:-<br />

40<br />

Välkommen!<br />

till göteborgs<br />

mest ”nygamla” pub!<br />

förmånliga priser<br />

för frimurare<br />

Ett av göteborgs<br />

största sortiment av<br />

öl och whisky.<br />

dagens lunch<br />

After work<br />

the<br />

golden<br />

days<br />

Södra Hamngatan 31<br />

Tel: 031-13 20 22<br />

www.golden-days.se


Dörren som enligt polisens skrivning bör vara den rätta: ”anbefallt å platsen tjenstgörande polismän<br />

att aflyfta en af de inåt gående dörrarna till den dörröppning, som leder ut från förstugan på undre<br />

botten och genom hvilken hela den menighet, som bevistade gudstjensten hade att passera.”<br />

det blev inget åtal<br />

mot trotsiga bröder<br />

Gudstjänst hos frimurarna slutade med polisförhör. det var rubriken på en<br />

artikel i frimuraren nr 1 i år.<br />

Det hela handlade om att polismästaren<br />

i Karlskrona beordrade<br />

sina konstaplar att lyfta bort<br />

en dörr till frimurarlogen i samband<br />

med att en stor allmänhet samlats i huset<br />

till gudstjänst Långfredagen år 1886.<br />

När poliserna vände ryggen till satte <strong>Orden</strong>s<br />

vaktmästare tillbaka dörren.<br />

Nu slutade inte incidenten med<br />

enbart ett polisförhör. Vid ytterligare<br />

forskning i arkivet hittade arkivarien<br />

Maths Dackehag även en fortsättning.<br />

Efter förhöret hos stadsfiskalen<br />

slapp de ansvariga frimurarbröderna<br />

straff, ”på grund av” sin långa och eljest<br />

väl vitsordade tjänstgöring”. Men<br />

41<br />

Poliskammaren fattade ett beslut som<br />

skickades till <strong>Orden</strong> om vad man hade<br />

att rätta sig efter i framtiden.<br />

Beslutet består av endast två meningar,<br />

men ack så långa. Den första<br />

består av 163 ord. Det är verkligen en<br />

konst att kunna åstadkomma så långa<br />

meningar om hur ett par dörrar ska<br />

anordnas:<br />

Till Frimurarlogernas härstädes<br />

Direktorium.<br />

Sånär vid de tillfällen, då stora salen<br />

med öfriga lägenheter i våningen en<br />

trappa upp i Frimurarlogernas hus<br />

vid Drottninggatan härstädes upplåtes<br />

till konsert eller fästlig tillställning af<br />

den beskaffenhet, att menigheten ditin<br />

lemnas tillträde, det åligger polisen<br />

tillse, att sådane anordningar vidtagas<br />

eller icke försummas, hvilken påkostas<br />

af nödig omtanke för de behövandes<br />

trygghet mot olyckshändelser, har<br />

Poliskammaren med afseende å innehållet<br />

af § 33 i Byggnadsstadgan för<br />

rikets städer och med anledning deraf<br />

att i den dörröppning af endast folks<br />

bredd uti förstugan på andra botten,<br />

hvarigenom de som vid ofvan omförmälde<br />

tillfällen behöva ifrågavarande<br />

våning hafva att passera för att derifrån<br />

utkomma, finnas jemte utåt gående<br />

dubbeldörrar vid dörrkarmens yttersida,<br />

å inre sidan ytterligare ett par dörrar,<br />

som allenast gå inåt och af hvilka<br />

den ena sidan är försedd med fjeder,<br />

som trycker dem emot dörröppningen,<br />

denna dag beslutat följande bestämmelser,<br />

att lända till efterrättelse<br />

vid de tillfällen då tillträde lemnas allmänheten<br />

till de lägenheter, om hvilka<br />

nu är fråga.<br />

Intill dess omförmälda inåtgående<br />

dörrbalk och hasp borttages, skola de,<br />

när lägenheterna öppnas för allmänheten,<br />

antingen aflyftas och undanlyftas<br />

eller ock slås upp mot förstugans vägg<br />

och der fastsättas medelst starka hakar<br />

och hänglås eller annan låsinrättning,<br />

som icke kan utan mycket åverkan, och<br />

så förblifva intill dess lägenheten åter<br />

blifvit utrymd.<br />

Detta beslut har Poliskammaren på<br />

detta sätt meddelat Eder.<br />

Carlscrona den 29 april 1886.<br />

På Poliskammarens vägnar<br />

O Frick.x<br />

Text och foto: MATHS DACKEHAG


Vill du möta Afrikas savann och djur, människor och kulturer?<br />

Besöka utländskt frimureri, äta exotisk mat och dricka te på<br />

samma terass som Hemingway? Se hur hjälpinsatser verkligen gör skillnad,<br />

samt avsluta med bad i Indiska oceanen? Då skall du följa med på årets resa.<br />

Under ledning av Broder Jarle Furali som själv varit mycket i Kenya<br />

har många människor fått uppleva otroliga resor i det ”riktiga” Afrika.<br />

Genom långvariga kontakter med lokalbefolkningen och kontakt med<br />

olika projekt, får vi möjligheten att kombinera fantastisk safari i flera<br />

nationalparker och sol & bad längst Mombasakusten med besök i byar<br />

på landsbygden, hembesök i Nairobis slum samt besök på Ngamwanza,<br />

ett center som tar hand om föräldralösa barn.<br />

Det unika med denna resa är att vi på många ställen kommer som<br />

gäster och inte som turister. Detta gör resan och upplevelsen så<br />

mycket större. Vi får dessutom uppleva frimureriet som funnits i<br />

Kenya sedan slutet av 1800-talet, samt Freemasons Hall i Nairobi som<br />

är en av de äldsta byggnaderna i staden.<br />

Reseprogram<br />

Avresa från Sverige utan jetläge då vi<br />

reser rakt ner över ekvatorn. De första<br />

dagarna är vi i området runt Nairobi. Vi<br />

besöker Freemasons Hall, äter på Karen<br />

Blixens garden, Afternoon tea på Norfolk<br />

Delamer´s terass. Vi besöker ett giraffcenter<br />

som föder upp utrotningshotade giraffarter.<br />

Här får vi möjligheten att klappa<br />

giraffer. Vi besöker ett center för föräldralösa<br />

barn samt gör hembesök i slummen.<br />

Dessutom äter vi på världskända Carnivore<br />

samt Naivasa Country club där vi även<br />

kommer b o över någon natt.<br />

Under några dagar åker vi på safari i Masai<br />

Mara som var nominerat till ett av naturens<br />

7 underverk. Här bor vi på en lodge av<br />

högsta standard mitt ute på savannen. Vi<br />

satsar på att f å se ”The Big Five”. För den<br />

som vill anordnas uftbalongssafari.<br />

Vi åker vidare till Tsavo som är känt för alla<br />

sina elefanter. Här blev 28 järnvägsarbetare<br />

dödade av lejon under bygget av järnvägen<br />

år 1900. Vi bor på en fantastisk<br />

Lodge med utsikt över hela nationalparken.<br />

Här åker vi på safari och besöker intressanta<br />

projekt i byarna i området, som<br />

jag är med och driver.<br />

I Mombasa bor vi på ett fantastiskt<br />

all-inclusive hotell direkt på stranden. Här<br />

solar vi och relaxar i några dagar. De som<br />

vill kan följa med och besöka Fort Jesus<br />

som är byggt på 1500-talet. Här förvarade<br />

man bl.a. slavar. Ytterligare utflykter kan<br />

ordnas på plats.<br />

Denna resan innehåller mycket mer än en vanlig Kenya/safariresa och är mycket prisvärd tack vare att vi gör resan<br />

tillsammans med en lokal Svenskägd safarifrma. Under safaridagarna och Mombasa ingår all mat. I Nairobiområdet<br />

ingår frukost samt flera restaurangbesök som är beskrivna i reseprogrammet. Kombinationen av att vara både turist och gäst gör<br />

resan mer minnesvärd. Ta med dig din familj, vänner eller åk ensam. För ett mer detaljerat reseprogram eller svar på frågor kontakta<br />

mig.<br />

Priset för resan är 23 900kr och då ingår följande; resa t/r Sverige- Kenya, alla resor inom Kenya, privata minivans med egna chaufförer<br />

under hela resan, samt nästan alla måltider.<br />

För mer information eller anmälan kontakta:<br />

Broder Jarle Furali, Tel: 0708-635616, jarle.furali@gmail.com Karibu! // Broder Jarle Furali


Foto: Jan Nilsson<br />

olle loggar ut efter 10 år<br />

Under exakt 10 år har Olle Dahlquist<br />

från ÖNPL, Övre Norrlands provinsialloge,<br />

varit <strong>Orden</strong>s webbmästare.<br />

Det var Olle som byggde den förra<br />

versionen av <strong>Orden</strong>s hemsida. Olle<br />

har under sina år som webbmästare<br />

gjort stundtals mycket tidskrävande<br />

insats för att hålla vår hemsida uppdaterad.<br />

På den gamla hemsidan gjordes<br />

alla uppdateringar manuellt och när<br />

arbetsordningarna skulle förnyas var<br />

detta Olles uppgift. Efter 10 år väljer<br />

nu Olle att tacka för sig.<br />

Från <strong>Orden</strong> kan vi bara svara med<br />

samma ord: Tack Olle, för att vi fått<br />

ta del av din tid och ditt engagemang<br />

under ett helt decennium.<br />

Olle Dahlquist.<br />

Olle har nu efterträtts som webbmästare<br />

av Patrik Andersson som även<br />

han är hemmahörande inom ÖNPL.<br />

Patrik har ett mångårigt arbete bakom<br />

sig som redaktionsmedlem för tidskriften<br />

<strong>Frimurare</strong>n och är nybliven<br />

ledamot av Informationsdirektoret.<br />

Han har med sitt uttalade och gedigna<br />

intresse för det kommunikativa<br />

inom <strong>Orden</strong>, ambitionen att fortsätta<br />

förbättra, förenkla och effektivisera<br />

brödernas möjligheter att ta del av information<br />

via webben.x<br />

Patrik Andersson.<br />

Lars Lindquist, Ordförande i<br />

Informationsdirektoriet<br />

Oskar Bly berättar för Victorys ordförande mästare Dan Molander om klassiska teaterknep om hur<br />

man snabbt lär in och utför en text.<br />

rösten som verktyg<br />

för ämbetsmännen<br />

när en loge genomförs bör ämbetsmännen agera som skådespelare och ge<br />

närvarande bröder bra behållning av sitt besök. inte minst rösten är då viktig.<br />

Hur man artikulerar och talar tydligt.<br />

Detta har Dan Molander, ordförande<br />

mästare i S:t Johanneslogen<br />

Victory tagit fasta på<br />

och nyligen kallade han samman sina<br />

ämbetsmän till en workshop. De skulle<br />

få lära sig hur man använder rösten<br />

som uttrycksmedel.<br />

Handledare var en av logens egna<br />

ämbetsmän, Oskar Bly, som är utbildad<br />

skådespelare vid Statens Scenskola<br />

i Göteborg och som bland annat verkat<br />

på Dramatiska Teatern i Stockholm.<br />

Teaterknep<br />

Inledningsvis berättade han om röstapparatens<br />

funktion och möjligheter<br />

och vikten av ”uppvärmning” av den.<br />

Oskar gick också igenom hur man använder<br />

sin kropp som stöd genom andning<br />

och andra funktioner för att få ett<br />

bra flöde på ord och vokaler.<br />

43<br />

Det är också viktigt att ha en grundläggande<br />

gestaltningsteknik. Det påverkar<br />

hur det man säger ”landar” hos<br />

lyssnarna.<br />

Att ämbetsmän måste anlita ”fusklappar”<br />

ser sällan bra ut och Oskar avslöjade<br />

också praktiska knep för snabb<br />

inlärning. ”Klassiska teaterknep för att<br />

snabbt slå i sig en text”, kallade han det<br />

avsnittet.<br />

Avslutningsvis genomförde han<br />

praktiska övningar med ämbetsmännen.<br />

De fick läsa lyrik av Birger<br />

Sjöberg och Gunnar Ekelöf. Inte ritualtexterna.<br />

Detta för att komma bort<br />

från ”ovanor” och istället träna med<br />

utgångspunkt från texter som knappast<br />

någon deklamerat tidigare.x<br />

Text och foto: LARS BILLSTRÖM


vinn en Cd med frimurarmusik<br />

BRA<br />

FÖRE<br />

EXISTERAR<br />

FAKTISKT<br />

REPRIS-<br />

ÖNSKAN<br />

ÄR UT-<br />

PEKANDE<br />

LOVAS<br />

MED<br />

BÄTTRING<br />

BANN-<br />

LYSNING<br />

ÄR UPP-<br />

LYSANDE<br />

LITTERÄR<br />

GENRE<br />

LJUST<br />

OCH JÄST<br />

KORS<br />

PLATS<br />

3<br />

UTRED-<br />

ARE<br />

LÅNGA<br />

PERIODER<br />

KULTUR-<br />

ARBETE DEL I<br />

STUDERA<br />

DRAMA<br />

FREDS-<br />

PLATS<br />

TA EFTER<br />

I<br />

SJÄLVA<br />

VERKET<br />

NOLL-<br />

RESULTAT<br />

VOLYM<br />

I BOK-<br />

HYLLA<br />

Korsord i <strong>Frimurare</strong>n? Ja, det är ett<br />

av resultaten av vår läsarundersökning.<br />

”Ett korsord i <strong>Frimurare</strong>n skulle innebära<br />

att även hustrun intresserade sig för<br />

tidningen. Och den skulle inte bli bortstädad<br />

förrän krysset är löst”, är en röst.<br />

Några kanske anser att ett korsord<br />

hör hemma i lättsammare tidskrifter,<br />

men kan det leda till att fler tar till sig<br />

”det tyngre” innehållet i <strong>Frimurare</strong>n<br />

så känns krysset motiverat.<br />

Redaktionskommittén har bestämt<br />

4<br />

RUTRIK<br />

HALVA<br />

ÅTTAN<br />

HÅLLS<br />

VID VAD<br />

44<br />

KROSSA<br />

PENSION-<br />

ERAD<br />

GÅR<br />

BRUKAR<br />

MAN<br />

FELA PÅ<br />

ÄNNU<br />

INTE<br />

UNDER<br />

KONTROLL<br />

JÄMNT<br />

SKÄGG<br />

PBF<br />

CARITAS<br />

HÖRS VID VIVALT-<br />

VINKEL- ERNATIV<br />

SLAGET OCH OCH<br />

SPELANDE ÄVEN ÄVEN<br />

STÄM-<br />

NING<br />

AMFORA<br />

TAR EMOT<br />

KLAGO-<br />

MÅL<br />

KAPSLA<br />

IN<br />

TÄNDS<br />

TUNNA<br />

UT<br />

BYGGAS<br />

ÄNGLASTAD<br />

MATAS<br />

FÖR ATT<br />

ÄTAS<br />

SÅ-<br />

BARA I<br />

SKÅNE<br />

KRETADE<br />

VETO<br />

FRAMT<br />

VARA<br />

AKTUELLT<br />

WIENER-<br />

TYP<br />

KRYP-<br />

TERA<br />

DET ÄR NU-<br />

MERÄRT<br />

HÅLL-<br />

PLATS<br />

GAMMAL<br />

SKATT<br />

2<br />

KARLA-<br />

KARL<br />

MED<br />

MAN<br />

MODERN<br />

KULLAMAN<br />

STRECK I<br />

RÄKNINGEN<br />

KALLA-<br />

DES<br />

ANGORA<br />

SLÄPAR<br />

I<br />

SÖDER<br />

LÅGFRE-<br />

KVENTA<br />

BOM<br />

OCH<br />

BANKA<br />

BEFÄST-<br />

RÄCKA<br />

NINGS-<br />

TILL<br />

VERK<br />

BOKKOD<br />

PÅ GIVEN<br />

C AR<br />

SIGNAL<br />

STILLA-<br />

STÅENDE BÄR<br />

ANNUELL<br />

MAN<br />

KAMP<br />

FORM OCH<br />

BLOD-<br />

FASON<br />

STOCKNING<br />

TRYCKFÖR-<br />

SES OFTA<br />

DELARE<br />

UPPÅT<br />

HUVUD-<br />

STUPA<br />

VATTEN-<br />

VÄXTER<br />

sig för att ta in ett bildkryss med frimurerisk<br />

anknytning på prov i det här<br />

numret och ser med spänning fram<br />

mot responsen.<br />

Slår det hela väl ut med många inskickade<br />

lösningar – speciellt från icke<br />

frimurare - kan vi säkert räkna med<br />

nya kryss i kommande nummer.<br />

Gör så här:<br />

De blåmarkerade rutorna bildar ett<br />

ord. Mejla ordet senast 19 augusti<br />

1<br />

TVÅ<br />

VIKTIGA<br />

till <strong>Frimurare</strong>n tillsammans med ditt<br />

namn och adress – eller skicka ett vykort<br />

med ordet till chefredaktören.<br />

Mejl- respektive postadress finns på<br />

sidan 3.<br />

Vinn<br />

Tre lösare får varsitt exemplar av<br />

Nordiska Förstas nyinspelade CD<br />

med frimurarmusik. Den rätta lösningen<br />

och vinnarna presenteras i<br />

nästa nummer.x<br />

5


oHP:s reflexioner:<br />

menar verkligen<br />

svenska frimurare<br />

orden att Bibeln<br />

är Guds ord?<br />

En frimurare förutsätts ”visa<br />

vördnad för Guds sanna och<br />

uppenbarade ord i den Heliga<br />

Skrift” enligt ordens Allmänna Lagar<br />

(II § 3). Tydligen identifierar <strong>Orden</strong><br />

den Heliga Skrift, det vill säga Bibeln,<br />

med Guds ord.<br />

Men vad betyder det? Att Bibeln<br />

varken föll färdig ned från himlen eller<br />

dikterades för någon människa<br />

(som muslimer tror om Koranen) är<br />

de flesta av oss fullt på det klara med.<br />

Den består ju för övrigt av ett stort antal<br />

skrifter, alla med sin egen författare<br />

(även om ett antal är anonyma) och de<br />

flesta är tillkomna i ett bestämt syfte, i<br />

en given historisk situation.<br />

Kan man då tala om Bibeln som<br />

Guds ord och menar vår <strong>Orden</strong> verkligen<br />

att det är så? Frågan är verkligen<br />

värd att reflekteras över.<br />

Svårigheter<br />

Dessutom är det ju en uppenbar svårighet,<br />

när man talar om Bibeln som<br />

Guds ord, att den innehåller historiska<br />

uppgifter, särskilt i Gamla testamentet,<br />

som kan vara svåra att jämka samman<br />

med den kunskap vi i dag har om<br />

historien - även om Bibelns historiska<br />

tillförlitlighet har visat sig vara i långa<br />

stycken häpnadsväckande stor.<br />

Ska inte historiska uppgifter i minsta<br />

detalj vara adekvata om det är Guds<br />

ord – och heter det inte i våra lagar att<br />

det är ”Guds sanna … ord”?<br />

Inte minst ett antal sifferuppgifter<br />

ter sig för oss närmast otroliga.<br />

Men man bör då minnas att bland<br />

semitiska folk för ett par årtusenden<br />

sedan, eller mer, kunde man använda<br />

höga tal för att ange en stor mängd,<br />

utan att man fördenskull menade att<br />

siffran var exakt; ungefär som när vi<br />

säger ”tusen tack”.<br />

För övrigt måste man hålla i minne<br />

att sättet att skriva historia var ett helt<br />

annat i främre orienten för några tusen<br />

år sedan. Gränsen mellan historia och<br />

tolkning av historien var ofta avsiktligt<br />

flytande, och därför kunde man, som<br />

den naturligaste sak i världen, sammanblanda<br />

historia med tolkning av historien<br />

utifrån ett religiöst perspektiv.<br />

Och detta gäller inte minst de oblida<br />

öden som inte så sällan, enligt Gamla<br />

testamentet, drabbar Israels fiender,<br />

där författarna ofta läser in en tolkning<br />

av gudomlig straffdom i händelserna.<br />

Tolkad historia<br />

Många historiska uppgifter, som för<br />

oss ter sig otroliga, har i flera fall bekräftats<br />

av utombibliska källor. Den<br />

för oss märkliga berättelsen om floden i<br />

Första Mosebok (kapitel 7 och följande)<br />

kan vara ett tydligt exempel på detta. Det<br />

finns utombibliska antydningar om en<br />

tidig översvämningskatastrof i orienten.<br />

Men syftet med att återge den i<br />

Första Mosebok tycks inte enbart vara<br />

att återge ett historiskt faktum, utan<br />

framför allt att lyfta fram konsekvensen<br />

av mänsklighetens skuld och Guds<br />

avsikt att rädda och hans löften om<br />

framtida frälsning (regnbågen).<br />

Inte i alla avseenden bokstavligt<br />

När man – som i våra lagar – säger<br />

att Bibeln är Guds ord, så betyder<br />

det alltså inte att den, och det gäller<br />

inte minst Gamla testamentet, i alla<br />

avseenden ska förstås som ett historiskt<br />

dokument, som enligt nutida<br />

västerländskt sätt att tänka ska tolkas<br />

bokstavligt.<br />

45<br />

Leif Norrgård är <strong>Orden</strong>s högste prelat. Under<br />

vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han<br />

regelbundet i <strong>Frimurare</strong>n med tankar och<br />

reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).<br />

Varje bok är som sagt skriven utifrån<br />

sin tids och sin författares förutsättningar<br />

och måste förstås utifrån<br />

förutsättningarna.<br />

Men den övertygelse som vuxit fram<br />

i den kristna församlingen under två<br />

årtusenden är att i dessa skrifter finns<br />

ett Guds tilltal och där finns en ”röd<br />

tråd” som vittnar om Gud och hans<br />

relation till oss människor, och om att<br />

skapelsen en gång ska nå sin fullbordan.<br />

Trots att varje bok har tillkommit<br />

på sitt eget sätt, i sin tid och med sitt<br />

ärende, och författarna inte alltid varit<br />

medvetna om varandra och varandras<br />

skrifter, så tecknar de bibliska skrifterna<br />

sammantagna ett väldigt drama<br />

– från världens tillblivelse fram mot en<br />

vision hur den skapelse, som ofta fördärvats<br />

av mänsklig rovdrift, kommer<br />

att återställas till sitt ursprung.<br />

Därför identifierar den kristna församlingen<br />

Bibeln med Guds ord – och<br />

därför avslutas till exempel bibelläsningarna<br />

i våra kyrkor med orden ”Så<br />

lyder Herrens ord”. Och i samma mening<br />

talar vår <strong>Orden</strong>s lagar om ”Guds<br />

sanna och uppenbarade ord”.x<br />

LEIF NORRGÅRD<br />

Stöd Konung Gustaf V:s<br />

och Drottning Victorias<br />

<strong>Frimurare</strong>stiftelse<br />

genom en gåva<br />

till bankgiro 700 - 0557.


INSAMLINGEN TILL<br />

PEHR DUBBSFONDEN<br />

FORTSäTTER.<br />

Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekelskiftet 1800.<br />

Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska<br />

sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge.<br />

Göta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till<br />

alla donatorer som gjort Pehr-Dubbsinsamlingen till en succé!<br />

Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för<br />

framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att<br />

användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara<br />

projekt som är nödvändiga för vår verksamhet.<br />

Tänk på Pehr Dubbsfonden. Små och stora bidrag lika<br />

välkomna. Även testamentariska gåvor.<br />

Bidrag till Pehr-Dubbsinsamlingen<br />

skickas till bankgiro: 511-5548<br />

46<br />

Förste musikföreståndaren i S:t Johanneslogen<br />

Elisabeth, Göteborg presenterar nyinspelad<br />

orgelmusik med tradition och nytänkade på CD!<br />

Tommy Jonsson<br />

Orgelschlagers<br />

Från fyra sekler<br />

Orgelarrangemang<br />

av schlagervinnare<br />

och orkestermusik<br />

blandas med Bach<br />

och Buxtehude.<br />

Köp direkt: www.BigBauta.se<br />

eller via alla välsorterade<br />

skivförsäljningskanaler<br />

Distribution: Border Music


vart leder min vandring?<br />

Att gå på loge, overkligt… kanske bara för att det är så riktigt.<br />

Henrik Lange presenterades i frimuraren nr 1 i år där han illustrerade sina tankar<br />

inför receptionen i grad i. nu är receptionen avklarad och den väckte nya tankar<br />

som resulterade i ännu en illustration. många bröder känner säkert igen sig.x<br />

matrikeL 2013<br />

2013 års matrikel kommer att omfatta<br />

både ämbetsmannadel och<br />

medlemsregister.<br />

Matrikeln beräknas utkomma<br />

under september månad 2013.<br />

Pris vid avhämtning 170 kronor.<br />

Vid hemsändning inklusive porto<br />

220 kronor.<br />

Beställning för avhämtning skall<br />

göras på lista hos loge eller brödraförening.<br />

Beställning för hemsändning sker<br />

genom insättning av 220 kronor på<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong> <strong>Orden</strong>s postgiro<br />

nr 34 40 – 5. Glöm inte att<br />

ange namn och adress. V v texta<br />

tydligt.x<br />

ORDENS KANSLI<br />

47<br />

unik avskedspresent<br />

När Duncan Nordström ledde sin sista<br />

sammankomst som ordförande mästare<br />

i S:t Johanneslogen Oscar Fredrik<br />

i Norrköping fick han en ovanlig avskedspresent.<br />

Han blev förärad en<br />

unik flaska frimurarwhisky, specialimporterad<br />

från Skottland av Bo Jakobsson,<br />

från Nyköping, en ofta sedd gäst<br />

i Norrköping.<br />

Bo Jakobsson berättade att han varit<br />

med vid Duncan Nordströms installation<br />

sex år tidigare och sedan dess<br />

med glädje besökt OF:s loger. Han<br />

informerade lättsamt om denna unika<br />

flaska, som är de sista som fyllts på före<br />

byte mot annan flaska som bättre passar<br />

destilleriets nya jättekund, en loge<br />

i USA.<br />

De två sista flaskorna lyckades Bo<br />

erövra och en av dem förärade han<br />

alltså avgående OM i Norrköpingslogen<br />

Oscar Fredrik. Vad som händer<br />

med den andra flaskan står skrivet i<br />

stjärnorna men ett besök hemma hos<br />

Bo Jakobsson i Nyköping kanske kan<br />

innebära ett smakprov på Old Masters<br />

Blended Scotch Whisky.x<br />

Text och foto: KJELL MAZETTI<br />

Bo Jakobsson t v berättade för Duncan Nordström<br />

och Norrköpingsbröderna om sitt fynd<br />

av Old Masters Whisky.


frimureriet och essenerna<br />

den första onsdagen i juli samlas Havskrona<br />

sfm igen, till sitt årligen återkommande<br />

möte i Grilltaket bakom<br />

restaurang L´escale på kyrkbacken i<br />

nagu, mitt i den”finska skären!”<br />

På detta genom tiderna sjätte Havskrona-mötet,<br />

alltså den 3 juli 2013 kl<br />

19 har professor emeritus Karl-Gustav<br />

Sandelin lovat tala om likheterna<br />

mellan Essenerna, framförallt de som<br />

levde i klostret i Qumran, och första<br />

gradens frimureri under rubriken<br />

”Frimureriet och Essenerna”.<br />

Brödramåltiden à 24 € exklusive<br />

måltidsdrycker består traditionsenligt<br />

av en ”snapsvänlig” del med äkta<br />

Nagu-nypotatis åtföljt av ”Krögarens<br />

överraskning,” som varmrätt!<br />

Reservera tiden redan nu, klädseln<br />

insÄndare<br />

ris eller ros?!<br />

”Det finns många små tips och anekdoter<br />

som kan bidra till att vi lyfter vår verksamhet.<br />

”Alla kan ha en dålig dag och det<br />

är mänskligt att fela. Det viktiga är att vi<br />

lär oss något av ’felen”.<br />

<strong>Orden</strong>s är Dag Simmingskiölds.<br />

Han är pedagog och coach för andra<br />

i vardagen. ”Det jag vill komma åt är<br />

hur kritik bör framföras, och där gäller<br />

alla våra dygder”, säger han och<br />

berättar:<br />

”Jag klev in i vår brödragemenskap<br />

år 2001. Jag älskar att gå på våra<br />

möten och att bli inspirerad. Känner<br />

mig som en gladare medmänniska<br />

när jag går hem. Precis som övriga<br />

bröder tycker jag om stringens och<br />

värdighet i logen. Vid måltiden får<br />

det gärna vara högt i tak och givande<br />

samtal.<br />

Pedagogiska tips<br />

Varför skriver jag då denna rubrik?<br />

Efter att ha arbetat i mer än trettio år<br />

som pedagog och tränare vill jag dela<br />

med mig av lite pedagogiska tips.<br />

En idrottsutövare eller en elev vet<br />

oftast själva när de underpresterat,<br />

det behöver man inte skriva dem på<br />

näsan. Missar Zlatan en straff är han<br />

nog medveten om det, det intressanta<br />

är fri och mötet är öppet<br />

för bröder av alla grader!<br />

Mera information fås<br />

av Freddi Wilén (IX) +358<br />

400 450 127 eller av Jösse<br />

Eklund (IX) +358 400 652<br />

115, som också tar emot<br />

förhandsanmälningarna<br />

med tanke på måltiden,<br />

men också med uppgifterna<br />

för namnlapparna alltså:<br />

namn, grad, samhälle/S:t<br />

JL och sommarviste! Detta<br />

senast måndagen den 1<br />

juli, antingen per telefon<br />

eller ännu hellre per<br />

e-post, Havskrona.SFM@<br />

gmail.com.x<br />

är hur det kan bli bättre nästa gång.<br />

Råkar en medbroder göra något fel<br />

så fortsätter logen ändå. Jag har blivit<br />

lärd av en gammal kär OM att ”Vi gör<br />

inga fel men det kan bli lite annorlunda<br />

ibland!”<br />

Man kan stilla undra vem ”föreställningen”<br />

är till för?<br />

Vi har våra dygder att ta hänsyn till.<br />

Inom idrotten pratar man om S L E<br />

M, det står för:<br />

S = Sunt förnuft<br />

L = Lagom<br />

E = Enkelt<br />

M = Medvetenhet/motivation<br />

Vi bedriver en frivillig verksamhet<br />

som bygger på just frivillighet. Då är<br />

det inte trevligt att se någon broder<br />

bli tillrättavisad i det offentliga rummet.<br />

Eller att någon uttrycker sitt<br />

ogillande under verksamheten.<br />

Enkelt, lagom, kort<br />

Där jag är eller har varit verksam har<br />

vi en liten samling innan måltiden där<br />

det görs en snabb utvärdering. Enkelt,<br />

lagom kort och medvetandegörande.<br />

Om man nu inte tillhör ämbetsmannakåren<br />

kan man framföra sina<br />

åsikter till aftonens ordförande, lite vid<br />

sidan av, lugnt och stilla.<br />

Vid framförande av kritik är det viktigt<br />

att man börjar med något positivt.<br />

48<br />

Ruinerna vid Qumran<br />

Efter det kan man linda in kritiken genom<br />

att uttrycka sig i följande termer:<br />

”Nästa gång bör du göra så här…”<br />

Det kan förekomma att man ändrar<br />

lite i ritualen när man har flera recipienter<br />

för att få flyt i det hela. Inte så<br />

att man missar något men man slipper<br />

övernattning i logen.<br />

Bränsle<br />

Om man upplever något som annorlunda<br />

kanske det kan tjäna som bränsle<br />

vid måltids- och kaffesamtalen.<br />

Det finns tillräckligt med negationer<br />

i den allmänna världen. Låt vår<br />

verksamhet arbeta upplyftande! Bra<br />

människor blir bättre genom att vara<br />

goda frimurarbröder.<br />

Även vi lever i en föränderlig värld,<br />

därför ber jag få avsluta med en Alf<br />

Henriksson dikt:”<br />

Det var som det var<br />

Tills det blev som det blev.<br />

Det blir som det blir när det är som det är.<br />

Det är som det är<br />

Tills det blir som det blir.<br />

Faran är att det blir som det var.x<br />

Dag Simmingskiöld<br />

Pedagog och coach i den allmänna<br />

världen


vår klädsel på nytt<br />

Läste i senaste tidningen om den<br />

märkliga debatten om uniform eller<br />

inte i logesammanhang. Själv är jag<br />

pensionerad officer men har valt att<br />

uppträda i frack för att inte se för ”prålig”<br />

ut. Detta är mitt val. Andra gör<br />

andra val och jag tycker inte det finns<br />

någon anledning för organisationen<br />

att lägga sig i detta.<br />

Jag tycker det är mycket vackert och<br />

traditionsenligt med uniform med utmärkelser<br />

och den som vill bära detta<br />

anser jag absolut skall få göra detta.<br />

Om man nu skall vara så klåfingrig att<br />

man förbjuder uniform med motivet<br />

att alla skall se lika ut, då måste man<br />

väl även förbjuda ”doktorsfrack”? Är<br />

inte dessa mera utsmyckade frackar<br />

något som utmärker individen på ett<br />

liknande sätt som en uniform? Kan<br />

någon svara varför man inte i sann likriktningsanda<br />

förbjudit även doktorsfrackar?<br />

Ja! Ni ser hur korkat det blir.<br />

Låt blommorna blomma och släpp<br />

loss individernas kraft. Minimera bestämmelser<br />

som kringskär valfrihet<br />

och frihet.x<br />

Stefan Andersson<br />

Svar direkt<br />

Såväl i <strong>Frimurare</strong>n förra året som i<br />

nummer 1 i år finns utförliga svar och<br />

förklaringar om den nya prydnadsförordningen.<br />

Vi hänvisar till dessa och<br />

drar av utrymmesskäl för tillfället ett<br />

streck i denna debatt i spalterna.x<br />

Red<br />

Brödraförening eller<br />

instruktionsloge<br />

I <strong>Frimurare</strong>n 1/2013 har frågan om<br />

namnbyte på brödraföreningarna till<br />

Instruktionsloger tagits upp. Denna<br />

debatt fördes förra gången i <strong>Frimurare</strong>n<br />

i nummer 1/2009, 2/2009 och<br />

3/2009.<br />

Inledningsvis vill jag citera ur OAL<br />

vad det står om brödraföreningarna i<br />

Elfte Kapitlet 1 §:<br />

”En brödraförenings uppgift är att<br />

genom föredrag och instruktioner undervisa<br />

bröderna i det frimureriska arbetet,<br />

att underlätta för medlemmarna<br />

att göra logebesök samt att verka för<br />

rekrytering av nya medlemmar till<br />

<strong>Orden</strong>.”<br />

Bröder i annonser<br />

Detta är en fråga som jag en del gånger<br />

funderat över och gärna skulle vilja<br />

ha brödernas synpunkter och svar på. I<br />

OAL § 13 står detta:<br />

”Ingen frimurare får använda sig<br />

av sin ställning inom <strong>Orden</strong> för att<br />

försöka skaffa sig personliga fördelar<br />

eller söka bli gynnad genom att hänvisa<br />

till brödraskapet. Inte heller får en<br />

frimurare otillbörligt gynna en annan<br />

frimurare.”<br />

Jag brukar känna mig stolt över<br />

denna formulering, eftersom den så<br />

effektivt tar avstånd från fördomen att<br />

vi är ett slutet sällskap som håller varandra<br />

om ryggen och i sann nepotistisk<br />

anda gynnar varandra på bekostnad av<br />

öppenhet och konkurrensneutralitet.<br />

Lika fullt är vår tidning praktiskt<br />

taget varje gång fylld av annonser där<br />

bröder gör just det som vi enligt paragraf<br />

13 inte får, nämligen söka att bli<br />

recipiend versus<br />

recipient<br />

Jag har funderat på begreppen recipiend<br />

och recipient på följande sätt.<br />

”Recipiend” är såklart språkligt sätt<br />

helt rätt och betyder enligt <strong>Svenska</strong><br />

akademiens ordlista, ”person som skall<br />

upptas i ett ordenssällskap”. Enligt<br />

samma källa är det rätt att använda<br />

ordet ”recipient” bl a i betydelsen<br />

”mottagare”.<br />

Jag själv föredrar det senare efter-<br />

I nummer 2/2008 framfördes att<br />

brödraföreningarna är en försummad<br />

rekryteringsresurs. Detta har jag lite<br />

svårt att förstå med hänvisning till<br />

OAL.<br />

I nummer 1/2009 finns en mycket<br />

bra artikel om brödraföreningarnas<br />

verksamhet och som helt överensstämmer<br />

med OAL. Författaren har<br />

medvetet valt en provocerande rubrik:<br />

”Avskaffa Brödraföreningar” för att<br />

peka på brödraföreningarnas stora betydelse<br />

som ”utbildare”.<br />

I nummer 2/2009 tar Göran Anderson<br />

åt sig kritiken om att brödraföreningarna<br />

ofta försummas och inser<br />

de möjligheter till undervisning, som<br />

brödraföreningarna erbjuder.<br />

Sedan finns i samma nummer två<br />

49<br />

gynnade delvis med hänvisning till sitt<br />

brödraskap.<br />

Hur är detta förenligt, om det nu är<br />

det?x<br />

Thore Berggren, Kalmar<br />

Svar direkt<br />

”Tidigare förekom det ofta i <strong>Frimurare</strong>n<br />

att annonserande bröder angav<br />

att man var en broder väldigt detaljerat<br />

med sin loge, grad, ämbeten och<br />

bostadsort.<br />

Just med tanke på vad OAL säger<br />

har en annonspolicy fastställts i Informationsdirektorium.<br />

Den medger<br />

att man kan ange att man är ”broder”.<br />

Uppgiften är mer att se som en ”konsumentupplysning”<br />

som inte direkt<br />

medför några personliga fördelar för<br />

annonsören.<br />

Tyvärr kan missar göras när färdiga<br />

annonsoriginal levereras till <strong>Frimurare</strong>n,<br />

men det ska numera vara<br />

undantag.x<br />

Red<br />

som det har en djupare innebörd och<br />

reflekterar bättre det som försiggår<br />

under våra receptioner. Vi ”upptas i ett<br />

ordenssällskap” dessutom endast en<br />

gång, medan vi alltid, vid varje reception,<br />

kan ses som mottagare, särskilt<br />

i betydelsen ”mottagare av kunskap”,<br />

men också i betydelsen ”mottagare av<br />

en ny grad”. I engelskan finner vi denna<br />

samma form ”recipient” i betydelsen:<br />

”något eller någon som tar emot<br />

något eller någon”.x<br />

Martin Gardberg<br />

Helsingfors<br />

insändare om att ett namnbyte till instruktionsloger<br />

skulle vara bra. I den<br />

ena insändaren finns enligt min uppfattning<br />

en poäng nämligen krav på<br />

besök i brödraförening. Jag delar inte<br />

helt den uppfattningen men tycker<br />

att ett besök i egen grad i en brödraförening<br />

skulle vara lika meriterande<br />

som ett logebesök för befordran till<br />

högre grad.<br />

I nummer 3/2009 finns ett inlägg<br />

av Christer Holmgren som mycket väl<br />

beskriver brödraföreningarnas viktiga<br />

uppgift inom vår <strong>Orden</strong>.<br />

I samma nummer har jag ett inlägg,<br />

som jag tycker är lika relevant i dag<br />

som då.x<br />

Svante Deljemark


vinkelslaget 2013<br />

Förra året fyllde golftävlingen Vinkelslaget<br />

30 år och i sommar jobbar man<br />

vidare inom 2:a fördelningen för ytterligare<br />

30 år med det uppskattade arrangemanget<br />

för golfintresserade frimurare<br />

med damer. Tävlingen äger även i år<br />

rum på Skepparslövs Golfklubb.<br />

Här är alla fakta som intresserade<br />

golfare behöver känna till för att delta:<br />

Datum: 9 augusti 2013<br />

Spelform: Poängbogey (18 hål)<br />

Klassindelning: A-, B- samt damklass<br />

Kostnad: Greenfee + middag + startavgift<br />

totalt 700 kr.<br />

Information: Maila till<br />

vinkelslaget@telia.com för detaljerad<br />

information och anmälan.<br />

Tävlingsledning: Curt Hansson, X<br />

SPL, Skepparslövs GK och Christer<br />

Söderberg, IX SPL, Rya GK.<br />

Telefon: Christer Söderberg<br />

0702-18 53 34 för muntliga besked.x<br />

sommarträffen<br />

på österlen<br />

den traditionella sommarträffen på<br />

österlen äger i år rum fredagen den<br />

28 juni. det är ett samarrangemang<br />

av Cimbris i simrishamn och Ystads<br />

brödraförening för bröder av alla grader<br />

och medföljande damer.<br />

Programmet börjar kl 11 med en kort<br />

företagspresentation följt av en härlig<br />

buffélunch, 10 rätter, i Ingelsta Kalkons<br />

trevliga restaurang, vid riksväg 11 strax<br />

väster om Smedstorp. Mer information<br />

finns på www.ingelstakalkon.se.<br />

Efter lunchen kör man, i egna bilar,<br />

till Simrishamn, för gudtjänst kl 13 i<br />

S:t Nikolai kyrka under ledning av<br />

kyrkoherde Mats Hagelin.<br />

När gudtjänsten är slut beger sig<br />

bröderna till frimurareföreningen<br />

Cimbris nyrenoverade lokaler för information<br />

från ordensledningen av<br />

provinsiallogens nye provinsialmästare,<br />

Christer Persson. Damerna får,<br />

guidade av museichefen Lena Alebo,<br />

en intressant tur genom det närbelägna<br />

Österlens museum.<br />

Kl. 15.00 avslutas programmet med<br />

gemensamt kaffe i Cimbris lokaler.<br />

Bindande anmälan görs genom insättning<br />

av 250 kr/person på Bg 810<br />

-7047 senast den 1/6. Namn på dem<br />

anmälan avser anges.x<br />

en hedershistoria<br />

En nätt liten skrift på nästan 50 sidor rymmer<br />

historien om <strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong> <strong>Orden</strong>s Hederstecken<br />

och dess innehavare.<br />

sedan 1945 har förtjänta bröder som<br />

arbetat för hela ordens bästa kunnat<br />

belönas med svenska frimurare<br />

ordens Hederstecken, oHt. man brukar<br />

säga att denna utmärkelse ges<br />

som tack för redan utförda insatser,<br />

till skillnad mot r&k, som innebär<br />

att mottagaren förväntas göra nya<br />

insatser.<br />

År 1947 utsågs de första mottagarna<br />

och sedan dess får någon eller några<br />

bröder denna utmärkelse varje år vid<br />

<strong>Orden</strong>s högtidsdag i mars månad. Den<br />

första historiken över de bröder som<br />

fått denna utmärkelse sammanställdes<br />

år 2001 och med den som grund har<br />

Lars Otto Berg kompletterat med material<br />

fram till och med innevarande år.<br />

Förutom en komplett matrikel<br />

innehåller historiken också material<br />

från de årliga samlingar med årsmötesförhandlingar<br />

som skett i september/oktober<br />

sedan 1986 och som i<br />

varje fall på senare år författats av en<br />

av de senast hedrade bröderna. Till<br />

denna sammankomst bjuds också änkor<br />

in som kan ta med en närstående<br />

som hjälp under resa och program.<br />

Nu har skriften förmedlats till alla<br />

OHT:are och till de respektive som<br />

visat intresse för verksamheten. Den<br />

kommer också att finnas tillgänglig på<br />

enheternas bibliotek och kan av de intresserade<br />

köpas genom Forskningslogen<br />

CF Eckleffs försorg.x<br />

Text och foto: KJELL MAZETTI<br />

50<br />

från ordens<br />

inrikes ärenden<br />

svenska frimurare orden<br />

Ny Brödraförening<br />

Stormästaren har beslutat godkänna<br />

inrättandet av en ny brödraförening<br />

nämligen Kapitelbrödraföreningen<br />

De Sju Lampor i Gävle med förkortningen<br />

D7L och brödföreningsnummer<br />

1124.<br />

Kapitelbrödraföreningen skall lyda<br />

under Provinsialmästaren för Svea<br />

Provinsialloge och invigning sker lördagen<br />

den 20 april 2014.<br />

Entledigande<br />

Universitetslektorn Göran Laurelii,<br />

R&K, den 23 mars 2013 som Stormästarens<br />

Prokurator.<br />

Barmhärtighetsdirektorium<br />

Förordnande<br />

Professorn Göran Karlsson, R&K,<br />

som <strong>Orden</strong>s Administrator tillika<br />

Ordförande i Barmhärtighetsdirektorium<br />

från och med den 23 mars 2013<br />

till och med den 22 mars 2019.<br />

utbildningsdirektorium<br />

Förordnanden<br />

Specialläraren Bengt J Larsson, R&K,<br />

PM MNPL tom 4 maj 2013, som <strong>Orden</strong>s<br />

Banérförare tillika Ordförande i<br />

Utbildningsdirektorium från och med<br />

den 5 maj 2013 till och med den 31 december<br />

2015.<br />

stiftelsen H k H Prins Bertils<br />

frimurarefond<br />

Entledigande<br />

Länsöverdirektören Bo Hansson,<br />

R&K, PM Svea, från och med den 24<br />

mars 2013.<br />

stora Landslogen<br />

Förordnanden<br />

Specialläraren Bengt J Larsson, R&K,<br />

PM MNPL, <strong>Orden</strong>s Banérförare från<br />

den 4 maj 2013,<br />

Bankdirektören Christer Persson,<br />

R&K, PM SPL, och köpmannen Leif<br />

Wadell, R&K, PM GPL, som ledamöter<br />

i Magistralrådet till och med den<br />

31 december 2015.<br />

Byggnadsingenjören Bengt Bengtsson,<br />

R&K, som <strong>Orden</strong>s Storinkvisitor<br />

från och med den 23 mars 2013 till och


kansli<br />

med den 22 mars 2019.<br />

Key Account Manager Astor Pettersson,<br />

X ÖNPL, säkerhetschefen Marcus<br />

Qvennerstedt, X Svea, som förste<br />

respektive andre ceremonimästare från<br />

och med den 1 januari 2013 till och<br />

med den 31 december 2015 samt verkställande<br />

direktören Tord Elfvendahl,<br />

IX Svea, som tredje ceremonimästare<br />

från och med den 1 januari 2013 till<br />

och med den 31 december 2013.<br />

som stormästarens uppvaktande<br />

Bröder (suB)<br />

Bankdirektören Ulf von Feilitzen,<br />

X Svea, till och med den 31 december<br />

2013, poliskommissarien Anders<br />

Lindqvist, X Svea, från och med den 1<br />

januari 2014.<br />

Filosofie kandidaten Per G Olson, X<br />

Svea, poliskommissarien Dan Lindqwister,<br />

IX Svea, arbetsledaren Kimmo<br />

Jää-Aro, IX Svea, brandskyddskonsulten<br />

Magnus Jacobson, VIII Svea, verkställande<br />

direktören Bo Ericson, VIII<br />

Svea, samtliga (utom von Feilitzen) till<br />

och med Stora Landslogens Högtidsdag<br />

den 22 mars 2014.<br />

1. fördelningen (svea)<br />

Entledigande<br />

Länsöverdirektören Bo Hansson,<br />

R&K, som Provinsialmästare i Svea<br />

Provinsialloge från och med den 24<br />

mars 2013.<br />

Förordnanden<br />

Filosofie doktorn Olle Hammermo, X<br />

VPL, som Ordförande i Kapitelbrödraföreningen<br />

De Sju Lampor i Gävle<br />

från och med den 20 april 2013 till och<br />

med den 19 april 2019.<br />

Arkitekten, verkställande direktören<br />

Pelle Björklund, X Svea, som Ordförande<br />

Mästare i S:t Johanneslogen<br />

Den Nordiska Första S:t Johannislogen<br />

från och med den 1 juli 2013 till<br />

och med den 30 juni 2019.<br />

2. fördelningen (sPL)<br />

Entledigande<br />

Överläkaren Per Werner, X SPL, som<br />

Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen<br />

S:t Christopher i Kristianstad från<br />

och med den 30 april 2013.<br />

Lektorn Gert Björnlund, X SPL, som<br />

Andre Deputerad Provinsialmästare i<br />

Skånska Provinsiallogen från och med<br />

den 2 mars 2013.<br />

Förordnanden<br />

Lektorn Gert Björnlund, X SPL, som<br />

Förste Deputerad Provinsialmästare i<br />

Skånska Provinsiallogen i Kristianstad<br />

från och med den 2 mars 2013 till och<br />

med den 31 mars 2014.<br />

Överläkaren Per Werner, X SPL, som<br />

Andre Deputerad Provinsialmästare i<br />

Skånska Provinsiallogen i Kristianstad<br />

från och med den 1 maj 2013 till och<br />

med den 30 april 2019.<br />

3. fördelningen (GPL)<br />

Förordnande<br />

Pol mag Bengt Nordlund, X GPL,<br />

som Andre Deputerad Provinsialmästare<br />

i Göta Provinsialloge från och<br />

med den 8 mars 2013 till och med den<br />

7 mars 2019.<br />

4. fördelningen (öPL)<br />

Entledigande<br />

Personskaderegleraren Duncan Nordström,<br />

X ÖPL, som Ordförande Mästare<br />

i S:t Johanneslogen Oscar Fredrik<br />

från och med den 19 mars 2013.<br />

Förordnande<br />

Röntgenläkaren Lars Norén, VIII<br />

ÖPL, som Ordförande Mästare i S:t<br />

Johanneslogen Oscar Fredrik i Norrköping<br />

från och med den 19 mars 2013<br />

till och med den 18 mars 2019.<br />

Docenten Lars Bergholtz, R&K, förlängt<br />

förordnande som Provinsialmästare<br />

i Östgöta Provinsialloge från och<br />

med den 29 mars 2014 till och med<br />

den 4 april 2014.<br />

Försäljningschefen Rolf Svensson, X<br />

ÖPL, förlängt förordnande som Ordförande<br />

Mästare i S:t Johanneslogen<br />

Helios i Reftele från och med den 22<br />

april 2013 till och med den 12 oktober<br />

2013.<br />

Verktygsmakaren Per-Olof Fryelegård,<br />

VIII ÖPL, som Ordförande<br />

Mästare i S:t Johanneslogen Helios<br />

i Reftele från och med den 13 oktober<br />

2013 till och med den 12 oktober<br />

2019.<br />

5. fördelningen (vPL)<br />

Entledigande<br />

Skattedirektören Ingemar Dahlén, X<br />

VPL, som Ordförande Mästare i S:t<br />

Johanneslogen Gustaf Wasa i Falun<br />

51<br />

från och med den 1 mars 2013.<br />

Förordnande<br />

Direktören Rune Gustafsson, X VPL,<br />

som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen<br />

Gustaf Wasa i Falun från och<br />

med den 1 april 2013 till och med den<br />

31 mars 2019.<br />

7. fördelningen (mnPL)<br />

Entlediganden<br />

Specialläraren Bengt J Larsson, R&K,<br />

som Provinsialmästare i Mellersta<br />

Norrlands Provinsialloge i Härnösand<br />

från och med den 4 maj 2013.<br />

Ingenjören Eric Olofsson, X MNPL,<br />

som Ordförande i Brödraföreningen<br />

Unitas i Sundsvall från och med den<br />

1 april 2013.<br />

Förordnanden<br />

Majoren Sten-Olof Eriksson, R&K,<br />

som Provinsialmästare i Mellersta<br />

Norrlands Provinsialloge från och<br />

med den 4 maj 2013 till och med den<br />

30 maj 2018.<br />

Ingenjören Eric Olofsson, X MNPL,<br />

som Andre Deputerad Provinsialmästare<br />

i Mellersta Norrlands Provinsialloge<br />

i Härnösand från och med den 1<br />

april 2013 till och med den 31 mars<br />

2019.<br />

8. fördelningen (önPL)<br />

Förordnande<br />

Civilekonomen Lars Sjöberg, X<br />

ÖNPL, som Ordförande Mästare i S:t<br />

Andreaslogen Jakob Ulfsson från och<br />

med den 1 juni 2013 till och med den<br />

31 maj 2019.<br />

utrikes ärenden<br />

Utnämning av representanter för<br />

främmande ordnar<br />

<strong>Orden</strong>s Stormästare har beslutat att<br />

till representant hos <strong>Svenska</strong> <strong>Frimurare</strong><br />

<strong>Orden</strong> utnämna:<br />

för Vereinigte Grosslogen von<br />

Deutschland Br. Thomas Böös, R&K,<br />

för Grosse Landesloge der Freimaurer<br />

von Deutschland Br. Thomas Böös,<br />

R&K,<br />

för Oberster Rat der Freimaurer von<br />

Deutschland des A A S R Br. Göran<br />

Nordblom, R&K.


nya r&k<br />

Göran Karlsson<br />

Professor, Göteborg<br />

Riddarnamn: Eqv. Constantia Amicitae<br />

(Riddaren av Vänfastheten).<br />

Valspråk: Cogitatio Providentia (Eftertanke<br />

Omsorg).<br />

Född 23 januari 1948 i Vimmerby.<br />

Efter studentexamen i Lidköping 1967<br />

studier vid medicinska fakulteten,<br />

Göteborgs Universitet. Specialistutbildning<br />

i öron-, näs- och halssjukdomar<br />

vid Kärnsjukhuset i Skövde och<br />

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.<br />

Legitimerad läkare 1975, specialistkompetent<br />

ÖNH-sjukdomar 1980,<br />

medicine doktor 1986 och specialistkompetent<br />

i Allergisjukdomar 1999.<br />

Gästprofessor, University of Virginia,<br />

USA 1988-1989. Överläkare,<br />

ÖNH-kliniken, Mölndals sjukhus och<br />

Sahlgrenska sjukhuset 1988-98 samt<br />

professor i ÖNH-sjukdomar vid Sahlgrenska<br />

Akademin, Göteborgs Universitet<br />

2000-2006.<br />

Medicinsk direktör för Glaxo Smith-<br />

Kline (GSK) i Sverige 2001-2008<br />

och tillika för GSK i norra Europa<br />

2004-2008.<br />

Ordförande i Svensk förening för<br />

otorhinolaryngologi, huvud- & halskirurgi<br />

1993-1997.<br />

Drygt 100 vetenskapliga originalpublikationer.<br />

Ett flertal styrelseuppdrag<br />

i forskningsstiftelser och aktiebolag.<br />

Ledamot av flera statliga utredningar,<br />

främst rörande allergisjukdomar.<br />

Sten-Olof Eriksson<br />

Major, Härnösand<br />

Riddarnamn: Riddaren av kust och hav<br />

Valspråk: Det rätta består<br />

Född 5 februari 1943 i Åsele.<br />

Realskole-, gymnasie- och universitets-<br />

studier.<br />

Officersutbildning i kustartilleriet. Intendent<br />

i Försvarets Intendentkår.<br />

1960 - 1978 tjänstgöring vid marina<br />

utbildningsförband<br />

1978 - 1998 tjänstgöring vid marina<br />

underhållsförband<br />

Sedan 1998 arbetat med uppbyggandet<br />

av Hemsö fästning, en av Sveriges<br />

största befästningar från kalla kriget<br />

och i dag en del av vårt gemensamma<br />

kulturarv.<br />

Recipierade i S:t Johanneslogen Moria<br />

1994 och fick grad X 2008 i MNPL.<br />

Olika ämbetsmannauppdrag inom S:t<br />

Johanneslogen Moria 1996 - 2002 och<br />

från 2002 ämbetsman i MNPL, f n<br />

FDPM.x<br />

Recipierade i S:t Johanneslogen Salomon<br />

á Trois Serrures i Göteborg 1996<br />

och erhöll grad X 2008 i GPL. Ämbetsman<br />

på olika befattningar i S:t Andreaslogen<br />

De Tre Förenade Kronor<br />

1999-2007. AÖBB GPL 2008-2010,<br />

ADPM GPL 2010-2012.<br />

Ledamot av <strong>Frimurare</strong> Barnhusdirektionen<br />

i Göteborg och ordförande i<br />

Barmhärtighetsdirektorium.x<br />

52<br />

Bengt Bengtsson<br />

Byggnadsingenjör, Kalmar<br />

Riddarnamn: Eques a circino (Riddare<br />

av cirkeln/passaren).<br />

Valspråk: Qui quaerit invenit (Den<br />

som söker han finner).<br />

Född den 2 juni 1944 i Kalmar<br />

Efter examen som byggnadsingenjör<br />

vid Kalmar Tekniska Gymnasium<br />

olika anställningar på arkitektkontor i<br />

Stockholm respektive Kalmar.<br />

Sedan 1978 egen företagare i Kalmar<br />

med arkitekt- och byggkonsultverksamhet.<br />

För egen del med huvudsaklig<br />

inriktning på internationella projekt i<br />

bland annat Storbritannien, Portugal,<br />

Spanien, Ryssland och Chile.<br />

Recipierade i S:t Johanneslogen Carl<br />

i Kalmar 1972 och fick grad X i SPL<br />

1992. Ämbetsman i S:t Johanneslogen<br />

Carl sedan 1977 med avbrott i fyra år.<br />

Har verkat som sekreterare, bevakande<br />

broder, talman, deputerad mästare<br />

och som ordförande mästare under<br />

åren 2007–2013.<br />

Har sedan 1980 varit ledamot, bl a<br />

som kastellan och ordförande, i <strong>Frimurare</strong>samfundet<br />

i Kalmar som äger<br />

och administrerar Kalmarlogernas<br />

eget Frimurarhus. Är redaktör för tidningen<br />

Kalmar Frie Murare och har<br />

suttit med i SPL:s dåvarande provinsialdirektorium<br />

på 1980- och 1990-talet,<br />

senare i SPL:s fördelningsråd.<br />

Har även haft uppdrag inom Rotary,<br />

hembygdsrörelsen och ett flertal andra<br />

kulturföreningar. Har utgivit flera<br />

skrifter och medverkat som redaktör<br />

för ett flertal årspublikationer.x


Ronny Schultz<br />

Major, Stockholm<br />

Riddarnamn: Riddaren av frivilligheten<br />

Valspråk: Att aktivt verka<br />

Född 3 oktober 1947 i Trollhättan.<br />

Värnplikt som beriden jägare på K 4<br />

i Umeå 1966/1967. Tjänst vid K 1.<br />

Officer 1973 i Kavalleriet. Truppslagskola<br />

och Militärhögskola.<br />

Plutonchef och skvadronschef vid K 1.<br />

Tjänst i HKV och Militärdistrikt Mitt.<br />

Chef Livgardesgruppen i Stockholm<br />

1993 – 2007.<br />

Recipierade i S:t Johanneslogen<br />

S:t Erik 1993 och fick grad<br />

X i Svea Provinsialloge 2007.<br />

Ämbetsman i S:t Johanneslogen S:t<br />

Erik 1996 – 2007, 2008-2010. Översekreterare<br />

i Svea Provinsialloge 2007<br />

– 2010. Chef Inrikes ärenden vid <strong>Orden</strong>s<br />

kansli från 2011.x<br />

nya oHt<br />

Curt Hansson<br />

Informationschef, Kristianstad<br />

Riddarnamn: Riddaren av Globen<br />

Valspråk: Med Ordet som vägvisare<br />

Född: 23 juni 1942 i nuvarande Kristianstads<br />

kommun<br />

Efter militärtjänstgöring och utbildning<br />

till marknadsekonom DME,<br />

yrkesverksam som grafiker, reklamkonsulent<br />

och gruppledare inom<br />

dagspress. Dessutom informatör och<br />

informationschef inom kommunsektorn.<br />

Redaktör och ansvarig utgivare<br />

för två olika publikationer.<br />

Föreningsengagemang som styrelseledamot<br />

och ordförande i marknadsförening.<br />

Medlem och president i<br />

Rotaryklubb.<br />

Recipierade i S:t Johanneslogen S:t<br />

Christopher, Kristianstad 1982. Grad<br />

X i Skånska Provinsiallogen 1999.<br />

IB, S, BB och DM i S:t Johanneslogen<br />

S:t Christopher. AÖS samt FÖS och<br />

kanslichef i Skånska Provinsiallogen.<br />

Ledamot i PD-AU. Redaktör för lokal<br />

medlemstidning.x<br />

två nya kungliga riddare dubbade<br />

I samband med <strong>Orden</strong>s högtidsdag<br />

i mars dubbades två bröder till riddare<br />

av Carl XIII <strong>Orden</strong>, RCXIIIO.<br />

Det var Stormästaren prokurator Nils<br />

Magnusson, till vänster, samt Stormästarens<br />

ståthållare, Göran Andersson,<br />

till höger.<br />

Riddarna bär i rött band ett rött,<br />

krönt kors om halsen med ett monogram<br />

bestående av två C i guldtext<br />

varav de ena spegelvänt omslutande<br />

”XIII” på åtsidan och ”B” på frånsidan<br />

samt ett rött bröstkors.x<br />

53<br />

Edward Waller<br />

Civilekonom, Österskär<br />

Riddarnamn: Riddaren av tystlåtenhet.<br />

Valspråk: För rätt och sanning.<br />

Född 21 oktober 1932 i Skövde.<br />

Efter studentexamen i Skövde studier<br />

först på Frans Schartaus Handelsinstitut<br />

i Stockholm och därefter vid<br />

Handelshögskolan i Göteborg. Civilekonomexamen<br />

1956.<br />

Anställd på Leo Bredbergs Revisionsbyrå<br />

AB i Göteborg 1956-1999.<br />

Auktoriserad revisor 1964–2006.<br />

Verkställande direktör i revisionsbyrån<br />

1974-1988, under vilken tid byrån<br />

utvecklades från ett lokalt företag till<br />

ett nationellt och numer med firman<br />

Ernst & Young AB. Under åren 1988<br />

– 1993 verksam som svensk partner<br />

på Ernst & Youngs kontor i London.<br />

Egen företagare från 1998.<br />

Recipierade i S:t Johanneslogen S:t<br />

Sigfrid i Skövde 1956. Fick X graden<br />

i Svea Provinsialloge 2004. Revisor i<br />

Svea Provinsialloge t o m år 2006. Ledamot<br />

först i Drätseldirektorium och<br />

därefter i Planeringsdirektorium.x


tack för deltagandet<br />

i läsarundersökningen<br />

först och främst så vill jag rikta ett stort tack till samtliga de bröder som deltog<br />

i enkäten som skickades ut den 8/3-2013. mailet skickades ut till samtliga innehavare<br />

av registrerade epostadresser i frimurarordens medlemssystem.<br />

Det är ett helt nytt grepp för oss<br />

inom redaktionen att få reda<br />

på vad ni, tidskriftens läsare,<br />

har för synpunkter och önskemål på<br />

innehåll och utformning.<br />

Helt klart så engagerar tidskriften<br />

många bröder om vi ser på det antal<br />

svar som har kommit in.<br />

Fördelningarna<br />

Fördelningen av svaren var också<br />

jämnt spridda över samtliga provinser<br />

och det ger ett gott tvärsnitt över landet<br />

som helhet.<br />

Det absolut roligaste vara att så<br />

många bröder hade tagit sig tid att<br />

skriva utförliga kommentarer, där<br />

förslag och förbättringsområden har<br />

kommit fram på ett mycket bra sätt.<br />

Arbetet med att sammanställa resultatet<br />

kommer att ta sin tid och skall<br />

presenteras mer genomgående till<br />

Joakim Helwig<br />

Dipl. Samtalsterapeut<br />

i Psykosyntes<br />

10 års erfarenhet av individuellt<br />

terapiarbete.<br />

Bröder, anhöriga och närstående.<br />

Välkommen att kontakta mig.<br />

Mottagning på Södermalm i Stockholm.<br />

08 – 644 89 33; 0739 – 38 48 76<br />

joakim.helwig@gmail.com<br />

hösten, men jag vill passa på att förmedla<br />

i korta drag hur resultatet har<br />

sett ut och vad kommentarerna har<br />

kretsat kring.<br />

Det vi kan se till en början är att<br />

bröderna i stort sett är nöjda med antalet<br />

nummer tidskriften nu kommer ut<br />

med, alltså fyra nummer per år och att<br />

en mycket stor majoritet av läsarna läser<br />

minst 80 procent av innehållet. Det har<br />

efterfrågats tjockare nummer i stället.<br />

Läsa mera<br />

För redaktionskommitténs vidkommande<br />

så var frågan om vad ni bröder<br />

vill läsa mer av i tidskriften av särskilt<br />

intresse och vid en hastig överblick<br />

över kommentarerna kring den frågan<br />

visade det sig att Historia (både allmän<br />

och frimurerisk), mer om utländskt<br />

frimureri, besök i främmande loger<br />

och debattartiklar var områden som<br />

var högt eftertraktade.<br />

Det fanns även många andra goda<br />

synpunkter och förslag som framkom<br />

och som säkerligen kommer att finnas<br />

med i framtiden.<br />

FRACKERBJUDANDE!<br />

FRACK 1595:- MÖRK KOSTYM 1795:komplett<br />

med väst,skjorta,rosett,knappar <strong>225</strong>0:-<br />

LACKSKOR 500:- SMOKING + SKJORTA 1800:-<br />

ULLROCK LåNG 1795:- SKINNhANDSKAR 375:-<br />

54<br />

Postens frakt tillkommer<br />

Clothes<br />

CArlGren<br />

for men<br />

Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping<br />

0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se<br />

www.frackshop.se<br />

Jag vill även passa på att tacka alla<br />

de bröder som har hört av sig med bekymmer<br />

att få enkäten att fungera. Ni<br />

hade lika gärna kunnat strunta i den<br />

men valde att ta reda på vad felet bestod<br />

i för att kunna göra er röst hörd.<br />

Löste sig<br />

Det tog ett tag innan jag förstod vad<br />

felet var men det löste sig efter första<br />

samtalet med en konfunderad broder.<br />

För framtida förfrågningar så ska<br />

vi se över ifall vi kan använda oss av<br />

mer ”professionella” verktyg så att det<br />

blir lättare att besvara frågorna. Vi ska<br />

även använda oss av <strong>Frimurare</strong> <strong>Orden</strong>s<br />

mailserver så att det inte blir som det<br />

blev för bröderna i 6:e Fördelningen.<br />

Dessa bröder fick sina e-brev flaggade<br />

med varningar om virus och skräpmail.<br />

Men det blir en senare övning.<br />

Och så till sist…<br />

Ni som inte känner igen att ni fått<br />

enkäten har troligtvis ingen, eller en<br />

felaktig adress angiven, i medlemssystemet.<br />

För att ändra eller lägga till er<br />

mailadress i systemet så vänder ni er<br />

till er loges sekreterare.<br />

Återigen ett stort och varmt tack till<br />

er som svarat på enkäten!<br />

Patrik Andersson<br />

Ansvarig enkätmakare i<br />

Redaktionskommittén<br />

PS. För att skicka in material eller förslag<br />

om artiklar, reportage eller annat<br />

intressant så använder ni er av följande<br />

epost: frimuraren@frimurarorden.se.x


orden är välgörande<br />

– inte en sällskapsklubb<br />

Foto: Joe Sundelin<br />

Jag har ställt en fråga till mig själv,<br />

till <strong>Frimurare</strong>ns chefredaktör och<br />

till andra frimurare: ”Varför det<br />

är så svårt att få ut ett budskap så<br />

att det blir klart och tydligt?”.<br />

En sådan fråga är berättigad. Frågan,<br />

om vi skall presentera oss utåt som en<br />

sällskapsklubb, välgörenhetsorganisation<br />

eller en förening för personlig utveckling,<br />

återkommer nämligen ofta.<br />

Jag måste vara självkritisk. Vi är inte tillräckligt<br />

tydliga och måste bli än bättre<br />

på att kommunicera ut vad vi står för.<br />

Jag skrev i den senaste ledaren:<br />

”Vi är ingen sällskapsklubb och har<br />

ingen ambition att bli en sådan. Däremot<br />

är social samvaro mellan bröder<br />

väsentligt men detta är en bonus i<br />

medlemskapet”.<br />

Plattform<br />

Vi vill genom logearbetet erbjuda män<br />

i alla åldrar en plattform för en indivi-<br />

duell personlig utveckling med bland<br />

annat djupare förståelse för de andliga<br />

och etiska frågorna.<br />

Många av oss söker annat än enbart<br />

materiella värden och har intresse för<br />

de stora livsfrågorna. Personer som<br />

söker sig till vår <strong>Orden</strong> anar, kanske<br />

förväntar sig, att deras liv därigenom<br />

kan fördjupas i sökandet efter svar på<br />

de eviga livsfrågorna ”Varifrån kommer<br />

jag? Vem är jag, och Vad är min<br />

bestämmelse?”<br />

Värdigt<br />

Från det vi kommer in genom dörren<br />

till logerummet och till dess vi lämnar<br />

ordenshuset rör vi oss värdigt och allt<br />

genomförs efter de skick och ceremonier<br />

vi kallar urgamla. Logen är det<br />

rum där bröderna invigs i mysterierna.<br />

När vi som frimurarbröder deltar i<br />

logens ritualer får vi en känsla av att<br />

delta i något oföränderligt eller evigt.<br />

55<br />

Våra ritualer skänker oss stabilitet<br />

att nalkas de svåra frågorna för att vi<br />

skall kunna reflektera över våra djupare<br />

tankar och känslor.<br />

Vi bröder träffas således i våra loger<br />

för att under värdiga former få tankar<br />

och idéer genom våra ritualer. Detta<br />

för att vi skall kunna mogna som medmänniskor<br />

och för att bli bättre och<br />

harmoniska människor. Det är således<br />

ovärderligt att tillhöra en organisation<br />

som vill lära oss att finna både harmoni<br />

och vårt eget inre och därmed öka vår<br />

självinsikt.<br />

Hörnstenen<br />

Vårt ordensliv kan med andra ord hjälpa<br />

oss att fördjupa vår tilltro på hörnstenen,<br />

på Honom som vill lära oss att<br />

vårt liv är en vandring mot något betydligt<br />

mera viktigt.<br />

Vi aktiva bröder har upptäckt värdet<br />

av denna inre gemenskap. Något som<br />

inte är så överraskande med tanke på<br />

materialismens betoning av det världsliga<br />

med den egensinniga människan i<br />

centrum, där möjligheten att leva som<br />

medborgare med kristet förtecken underskattas<br />

som grundval för framtiden.<br />

Uppvärderingen av det materiella<br />

och förlusten av traditionella värden<br />

är grogrunden för ett tilltagande<br />

främlingskap för människor. I denna<br />

situation har frimureriet idag något<br />

väsentligt att ge, nämligen att uppgradera<br />

människans värde i vårt samhälle.<br />

Ingen sällskapsklubb<br />

Mina bröder! Vi är ingen sällskapsklubb.<br />

Vi är inte heller en välgörenhetsorganisation<br />

i en vidare bemärkelse. Vi<br />

skall genom vår personliga utveckling<br />

se barmhärtighet som en naturlig del<br />

av våra liv. Detta gör vi bland annat genom<br />

att stödja och visa omtanke om de<br />

som har det svårt: ”Frimurarna i samhället”.<br />

Vi skall vara välgörande. Detta<br />

ord har en betydligt vidare betydelse<br />

än välgörenhet. Vi skall i alla våra livssituationer<br />

vara välgörande föredömen<br />

i samhället.x


Posttidning B<br />

returadress<br />

frimuraren<br />

Blasieholmsgatan 6<br />

111 48 stoCkHoLm<br />

VAD TROR DU?<br />

Kommer priset på olja gå upp eller ner?<br />

Bull & Bear<br />

En placering för den som framförallt tror på sig själv.<br />

Bull & BEar-cErtifiKat är en placering<br />

för den som är beredd att ta större risk<br />

för att kunna tjäna mer. certifikaten passar<br />

den som har en fast tro på marknadens riktning.<br />

Oavsett om man tror på upp- eller nedgång.<br />

Bull & Bear kan vara kopplat till aktier, råvaror<br />

eller valutor.<br />

Bull & Bear ger minst den dubbla avkastningen till<br />

den som tror rätt. Samtidigt gäller det omvända.<br />

Om marknaden går åt fel håll, det vill säga i motsats<br />

till ens förväntningar, förlorar man minst<br />

dubbelt så mycket som den dagliga utvecklingen.<br />

Den som har en bestämd uppfattning om hur till<br />

exempel oljepriset kommer att utvecklas investerar<br />

i ett certifikat som följer priset på olja. Den<br />

som tror på uppgång köper Bull, medan den som<br />

tror på nedgång köper Bear.<br />

Man väljer även vilken hävstång man vill ha. Högre<br />

hävstång innebär också högre risk. Den som<br />

väljer fyra gånger daglig hävstång får en avkastning<br />

som är fyra gånger den dagliga prisutvecklingen.<br />

Exempelvis; stiger oljepriset med 2 % en<br />

dag, stiger Bull-certifikatet med 8 % samma dag.<br />

Om oljepriset istället faller med 2 % en dag, faller<br />

Bull-certifikatet med 8 % samma dag.<br />

Oljans historia<br />

råolja är namnet på den olja som kommer direkt<br />

från marken. Oljan skapades av små djur och<br />

växter som levde i världshaven för många miljoner<br />

år sedan. idag är olja världens största handelsvara.<br />

Den används framförallt som drivmedel, i form<br />

av bensin, diesel och flygbränsle. Men oljans<br />

historia sträcker sig långt bak i tiden.<br />

handelsbanken.se/bullbear<br />

7%<br />

11%<br />

32%<br />

50%<br />

Så här används oljan globalt<br />

Transport<br />

Industri<br />

Fastigheter<br />

Elproduktion<br />

Omkring år 4000 f Kr användes till exempel<br />

Bitumen, som är en tjärliknande olja, för att täta<br />

båtar i Mesopotanien. för ungefär 1 700 år sedan<br />

började man, i Kina, borra de första oljekällorna<br />

med hjälp av bamburör. Och många var de besvikna<br />

pionjärerna i uSa som borrade efter<br />

vatten, men istället fick upp en brunsvart sörja.<br />

faktum är att det var uppfinningen fotogen-<br />

lampan som 1854 gjorde oljan intressant som<br />

handelsvara.<br />

Världens oljeproduktion<br />

De största producenterna av olja är ryssland,<br />

Saudiarabien och uSa. uSa är också den<br />

över lägset största oljekonsumenten, följt av<br />

Kina och Japan.<br />

Största oljeproducenterna<br />

Största oljekonsumenterna<br />

Det råder delade meningar om och när oljan<br />

kommer att ta slut. En del forskare menar att<br />

världens oljeproduktion kommer att falla under<br />

kommande år, medan andra hävdar att det fortfarande<br />

finns gott om olja som kan utvinnas till<br />

rimliga priser.<br />

60<br />

dagar<br />

idag används nästan 99 % av all produktionskapacitet<br />

och skulle oljeproduktionen mot förmodan<br />

helt upphöra räcker oljeförrådet bara i<br />

cirka 60 dagar. Det gör att priset på olja är väldigt<br />

känsligt för produktionsstörningar.<br />

Olika sorters olja<br />

råolja finns i olika kvaliteter, med olika tjockhet<br />

och svavelgrad. två av de mest kända kvaliteterna<br />

är Brent, som kommer från Nordsjön, och<br />

den något lättare Wti, West texas intermediate,<br />

som kommer från uSa.<br />

Brent, Nordsjön WTI, USA<br />

Handelsbankens placeringar på råolja är kopplade<br />

till utvecklingen för terminskontrakt på Brent<br />

råolja som handlas på derivatbörsen i london.<br />

terminerna handlas i amerikanska dollar.<br />

Vad tror du? Kommer priset på olja stiga eller<br />

falla? Bull eller Bear?<br />

avser daglig avkastning före administrationsavgift och courtage. Pengar som placeras i Bull & Bear-certifikat kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det placerade kapitalet.<br />

Handelsbanken har offentliggjort ”Grundprospekt <strong>Svenska</strong> Handelsbanken aB (publ) (”Handelsbanken”) MtN-, Warrant- och certifikatprogram” som finns att tillgå på handelsbanken.se/prospektochprogram

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!