Seriernas värld.pdf

Texten är ett sammandrag av utställningskatalogen
Vad är en serie?
Den vanligaste definitionen på frågan ”vad är en serie?” är att en serie består av minst två sam-
manhängande och sidoställda bilder i sekvens som tillsammans berättar en historia. Den kan inne-
hålla text, men behöver inte göra det. Texten kan vara integrerad i rutorna eller utanför, men
texten kompletterar bara bilderna och kan inte läsas fristående utan dessa. En serie utan text är
fortfarande en serie, medan en text utan bilder bara är en text.
Serier innan serier fanns
Människans vilja att berätta en historia med hjälp av bilder verkar vara lika gammal som mänskligheten
själv. Exempel på tidigt bildberättande är grottmålningar, hällristningar, bildstenar, hiero-
glyfer, Bayeuxtapeten och medeltidens kyrkliga altartavlor, väggmålningar eller glasmålningar.
Men de här bilderna var knutna till en plats, ville man se dem var man tvungen att bege sig dit.
Genom tryckerikonsten kunde man sprida inte bara skriven text utan också bilder. Ord och bild
kom att följas åt och tillsammans skapades en berättelse.
De tidigaste serierna
Redan under 1700-talet förekom det skämtsamma bilder i form av politisk satir och karikatyrer
men det var under 1800-talet som den moderna serien växte fram. Två betydelsefulla pionjärer var
schweizaren Rodolphe Töpffer och tysken Wilhelm Busch. Töpffers serieliknande bildberättelser
”Histoires en Estampes” gavs ut år 1845 och översattes till svenska redan två år senare med titeln
Europeiska serier
Herr Spindelben. Busch skapade år 1865 bildberättelser om
pojkarna Max und Moritz vars busstreck gjorde livet surt
för folk och fä på den tyska landsbygden. Nu började en
utveckling mot mer slapstickbetonade bildberättelser –
ibland också med betydande moraliska inslag.
En av de mest genomgripande förändringarna som sker efter 2:a världskriget är utvecklingen av
serieformatet. Före kriget publicerades serier nästan uteslutande i tabloidformat men nu började
det moderna albumformatet slå igenom. Serierna som först kommit ut i seriemagasin som följe-
tonger med kortare episoder samlades nu i album på 40-50 sidor med hela historien i en följd.
Serierna gavs dessutom ut i bättre papperskvalitet och i färg.

Tintin
En av de mest populära seriefigurerna genom tiderna är utan tvekan Tintin, tecknad av belgaren
Hergé. Hergé är ansedd som en av de stora mästarna inom seriekonsten och skapade en egen stil
kallad ”la ligne claire” (den klara linjen). Tintin är en komisk äventyrsserie där humorn och äventyret
smälter samman till en enhet vars syfte är att lyfta fram berättelsen. Detaljerna och autenci-
teten var viktiga element för Hergé som menade att trovärdigheten stöder historien och hjälper
läsaren att förankra fantasin i verkligheten.
Tintins äventyr har varit varierade och fantasifulla. Han har med sina vänner, bl.a. hunden Milou,
Kapten Haddock och Professor Kalkyl, besökt hela världen – och en bit utanför den också – och
bekämpat öststatskommunism, organiserad brottslighet, spionkarteller, slavhandel och narkotika-
smugglare. Vännerna har varit inblandade i skattjakt, övernaturliga mumiehistorier, månfärder,
snömansexpeditioner och sydamerikanska revolutioner. Berättelserna och karaktärerna har lockat
läsare sedan år 1929 då det första äventyret, Tintin i Sovjet, publicerades i ”Le Petit Vingtième”.
Det gör att Tintin fyller 80 år i år!
Modesty Blaise
Den kanske mest kända brittiska serieskapelsen är Modesty Blaise, en
kriminal- och agentserie med en stark kvinna i huvudrollen. Serien
skapades år 1963 av Peter O’Donnell och Jim Holdaway. Modesty
Blaise är en moraliskt ambivalent och samtidigt starkt feministisk
serie om en kvinna med en svår barndom i bakgrunden. Uppvuxen på
ett barnhem hamnar hon i ett gäng av organiserade brottslingar men
kommer senare att tillämpa lärdomarna på rätt sida lagen. Tillsam-
mans med sin medhjälpare från förr, Willie Garvin, bekämpar hon
brott och fall som ter sig olösliga för det brittiska underrättelseväsendet
och sir Gerald Tarrant, dess chef.
Svenska serier
Det var veckopressen som först lanserade de svenska serierna men det var traditionen med årliga
julalbum som gjorde att serien på allvar fick fotfäste i Sverige. Elov Perssons Kronblom och Rudolf
Peterssons 91:an Karlsson men även utländska serier som Knoll och Tott, Blondie, Gyllenbom och
Musse Pigg publicerades som julalbum och under 1940-talet gavs de ut i stora upplagor. Musse Pigg
dök också upp år 1937 i Musse Pigg-tidningen, en barntidning som med lite vilja kan kallas för den
första serietidningen i landet. Det var inte en renodlad serietidning men den första svenska tidning
som marknadsfördes med hjälp av seriefigurer. Varje nummer bjöd på fyra sidor svensktecknade
Disneyserier och dessutom en serieversion av Viktor Bergendahls Kapten Grogg. Veckans serier var
en tidning som gavs ut något år i början på 1940-talet. Den hade samma format som veckotidning-
ar och innehöll skämtserier varvade med äventyrsserier i följetongs-
format. Nästa försök i serietidningsgenren kom år 1946 då Allers lan-
serade tidningen Karl-Alfred. Tidningen innehöll blandade serier från
den amerikanska dagspressen och titelserien var en redan etablerad
succéserie som bäddade för framgång i flera år framåt.

Svenska serier idag
Ett av Sveriges mest långlivade och framgångsrika förlag är Kartago (tidigare Galago) som i olika
skepnader funnits sedan år 1979. Förlagets serier har alltid varit svenska (även om tidskriften
Galago efter ägarbyte numera innehåller utländskt material) och redaktör Rolf Classon har ständigt
lyckats få fram nya svenska serietalanger som t.ex. Ulf Lundkvist, Joakim Pirinen och framför allt
Charlie Christensen.
Arne Anka
Arne Anka är en satirisk självbiografisk
serie delvis baserad på Christensen själv,
med utseendet lånat från Kalle Anka. Arne
Anka handlar om en cynisk stockholmsbohem,
en misslyckad poet som spenderar alldeles
för mycket pengar på krogen. År 1988 inträf-
fade en relativt sällsynt händelse i den svens-
ka serievärlden. Arne Anka blev stämd av
Disney. Disneys advokater hade fått upp ögonen för serien och krävde att serien skulle upphöra att
publiceras, eftersom de menade att Arne var ett plagiat på Kalle Anka. Under en period lystrade
Arne därför till namnet Arne X, han var plastikopererad och försedd med en spetsigare näbb.
Marvel Comics
I början på 1960-talet skapade Marvel Comics ett helt nytt koncept kring superhjälteserierna som
lade grunden för deras popularitet som hållit i sig ända till idag. Serieskaparna Jack Kirby och
Steve Ditko var hjärnorna bakom Marvels mästerliga stil. Den traditionella superhjälteserien hand-
Manga
lar om superhjältens försök att rädda världen eller besegra en ondskefull
protagonist. I Marvels serier blandades de heroiska insatserna med andra
berättelser - ofta en löpande såpopera kring hjältens privatliv och konflik-
ter. Man fick lära känna personen bakom masken och trikån. I Marvels värld
förlades också alla olika berättelser i alla olika serier inom samma universum,
samma mytos. Sammantaget försökte Marvel skapa övergripande
intressanta berättelser och intressanta karaktärer.
För västerlänningar är manga oftast synonymt med japanska serier. För japaner betyder manga
däremot tecknade serier, alltså alla serier oavsett ursprung, genre eller stil. I mitten av 1800-talet
gav träsnittskonstnären Hokusai ut en bildsamling med lite enklare och roligare bilder än de han
vanligen gjorde, dessa gav han namnet manga. De moderna mangaserierna har däremot funnits i ca
70 år. Många förknippar manga med en alldeles speciell stil där figurerna karaktäriseras av stora
ögon (som speglar figurens inre), vass haka och minimal näsa. Det finns många genrer av manga i
Japan med olika målgrupper, inte alls bara för barn. Det finns också manga som berättar om histo-
riska händelser och som används i undervisningssammanhang. En mangaserie läses från höger till
vänster och är ofta utformad för att läsas snabbare än en västerländsk serie.