Amnesty press
Amnesty press
Amnesty press
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
– en plats som domineras av narkotikakartellerna<br />
– gäller det att hela tiden<br />
hålla utkik över axeln. Där rycks de<br />
fladdrande efterlysningarna systematiskt<br />
ner.<br />
– Vi kämpar mot människor med<br />
stort inflytande och mycket makt i<br />
samhället. Det är många som tjänar<br />
på att bevara tystnaden om problemen<br />
i Juaréz, konstaterar Marie Gonzáles<br />
Vargas.<br />
Kvinnorna brukar också, med risk<br />
för sina egna liv, bege sig runt på barer<br />
för att leta efter sina familjemedlemmar.<br />
På så sätt har de lyckats avslöja<br />
flera ställen där minderåriga tvingats<br />
till prostitution – ett arbete som bidragit<br />
till att göra dem till måltavlor. Flera<br />
av medlemmarna i gruppen berättar<br />
om hotfulla telefonsamtal på nätterna,<br />
beskriver att de känner sig övervakade,<br />
och när en omstridd kvinnorättskämpe<br />
mördades i december 2010 fanns ett<br />
tydligt budskap inbäddat i dådet.<br />
– De kan inte göra mig något. Jag<br />
dog redan när min dotter försvann.<br />
Sedan dess har allt handlat om att leta<br />
och försöka ta reda på sanningen, kommenterar<br />
Karla Castañeda.<br />
Frågan om kvinnomorden i Juaréz<br />
började uppmärksammas internationellt<br />
under 1990-talet. Lösryckta teorier<br />
om massmördare varvades med<br />
analyser om traffickingnätverk och ett<br />
samhälle i förfall. Idag är situationen<br />
än värre. Antalet kvinnomord i Juaréz<br />
uppgick enligt <strong>Amnesty</strong> Internationals<br />
årsrapport från 2012 till 320 stycken<br />
– betydligt fler än något år under den<br />
På bårhuset i<br />
Ciudad Juaréz<br />
staplas kvarlevorna<br />
av mördade<br />
kvinnor i<br />
pappkartonger.<br />
Benresterna<br />
har ännu inte<br />
identifierats.<br />
»Vi kämpar<br />
mot<br />
människor<br />
med stort<br />
inflytande<br />
och mycket<br />
makt<br />
i samhället.«<br />
så kallade femicidoeran på 1990-talet.<br />
I takt med att Juaréz blivit epicentrum<br />
för ett krig om kontrollen över den lukrativa<br />
droghandeln, har kvinnor blivit<br />
än mer utsatta. Numera ”försvinner”<br />
hundratals unga kvinnor varje år. En<br />
del hörs aldrig av igen medan andra<br />
återfinns i massgravar i öknen. Då<br />
hamnar benresterna i Juaréz bårhus.<br />
I ett sterilt konferensrum, långt<br />
från stanken som annars dominerar på<br />
arbetsplatsen, sitter Eberth Castañon,<br />
chef för den genetiska avdelningen.<br />
Han har blivit luttrad efter åren bland<br />
kvarlevor efter människor.<br />
– För ett par månader sedan hittade<br />
vi den senaste massgraven, berättar<br />
han lakoniskt och påpekar att antalet<br />
feminicidios under år 2012 faktiskt<br />
minskat drastiskt.<br />
Det är en utveckling som är parallell<br />
med den övriga mordstatistiken som<br />
Runt om i hela Juaréz hänger efterlysningar<br />
på försvunna kvinnor.<br />
Efter mörkrets inbrott är det farligt<br />
att röra sig utomhus i Ciudad Juaréz,<br />
”dödens stad”.<br />
sjunkit med en tredjedel sedan toppen<br />
år 2010 då över 3 000 mord registrerades<br />
i staden.<br />
Jämfört med under 1990-talet då<br />
det rörde sig om ett 40-tal mord per år,<br />
varav bara ett fåtal klassificerades som<br />
feminicidios, är våldsnivåerna i Juaréz<br />
ändå alarmerande. Men från politiskt<br />
håll vill man gärna beskriva det inträffade<br />
som ett trendbrott, som att kriget<br />
mot kartellerna håller på att vinnas.<br />
Kvinnorna i nätverket är dock<br />
skeptiska till alla tal om trendbrott från<br />
officiellt håll. Misstron mot myndigheterna<br />
är stor bland Karla Castañeda och<br />
de andra som letar efter sina saknade.<br />
Knarkkartellernas grepp om staden, en<br />
korrupt statsapparat samt en utbredd<br />
straffrihet har satt rättsäkerheten ur<br />
spel.<br />
– Man slutar lita på sin egen skugga.<br />
I denna stad vet man inte vem som<br />
samarbetar med vem eller vilken information<br />
som man kan lita på, säger<br />
Karla Castañeda.<br />
Stämningen är tung i sovrummet.<br />
Samtidigt råder en värme mellan kvinnorna<br />
som kramar om varandra så fort<br />
tårarna tar över samtalet. Varje gång<br />
någon går in på detaljer kring den egna<br />
familjemedlemmens försvinnande, söker<br />
de tröst hos varandra.<br />
– När jag är ensam känner jag mig<br />
maktlös, men här stöttar vi varandra<br />
som i en familj, konstaterar Juana Ibarra<br />
som under stora delar av intervjun<br />
suttit tyst på den välbäddade sängen.<br />
– När vi letar så intensivt som vi gör<br />
efter ett barn försummar vi den övriga<br />
familjen. Det är hemskt och vissa tycker<br />
därför att man ska sluta leta. Men vi<br />
kan ju inte ge upp, det går bara inte,<br />
säger hon. π<br />
Fakta<br />
1993 uppmärksammades kvinnomorden<br />
i Juaréz och termen<br />
femincidios fick spridning. Uppemot<br />
1 000 kvinnomord har dokumenterats<br />
sedan dess. Offren har många<br />
likheter. Till skillnad från det knarkrelaterade<br />
våldet i Juaréz, drabbas<br />
i dessa fall främst unga och fattiga<br />
kvinnor. Dessa har mist livet efter<br />
mycket våldsamma övergrepp. Trots<br />
internationella påtryckningar fortsätter<br />
en närmast total straffrihet för<br />
denna typ av brott.<br />
<strong>Amnesty</strong>Press 02/13 23
Change language