Nya energinormer för gödsvin Det händer på ... - Snellman

Lantgårdens
Bästa info
Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2008 • 2
Det händer
på producentfältet
Nya energinormer
för gödsvin

Ansvarig utgivare och
redaktör
Tomas Gäddnäs, Oy Snellman Ab
Redaktion
Martti Hassila
Vesa Hihnala
Heidi Jylhä (Solid Media)
Grafisk planering/
Ombrytning
Solid Media
Omslagsbild
Martti Hassila
Tryckeri
FORSBERG ©
Kontaktuppgifter
Oy Snellman Ab
PB 113
68601 Jakobstad
tel. 06 786 6111
www.snellman.fi
Brist och överskott
■ Köttmarknaden i Finland har under inledningen
av året kännetecknats av både
brist och överskott. Under årets två första
månader ökade svinproduktionen med 5 %
samtidigt som nötproduktionen minskade
med 9 %. Samtidigt som vi fortsättningsvis
inom landet haft överskott på svinmarknaden
har vi fått en akut brist på nötkött.
För Snellmans primärproduktion har år
008 ändå i stort sett börjat enligt planerna.
Tack vare det faktum att vi fått ett
antal nya nötproducenter, har vi lyckats
förbättra ställningarna inom nötanskaffningen.
I synnerhet utvecklingen inom
kalvförmedlingen har varit positiv. Under
det första kvartalet har vi förmedlat en
fjärdedel fler kalvar till våra uppfödare än
under motsvarande tid ifjol. Vi har beredskap
att ännu märkbart öka vår position
på nötmarknaden. Herr Snellmans produktsortiment
behöver mycket nötkött
och vi tror att vårt läge mitt inne i Finlands
starka nötproduktionsområde ger
oss förutsättningar att vara det starkaste
alternativet för allt fler mjölk- och nötköttsproducenter.
Läget på svinmarknaden i Finland är fortfarande
tufft. Nuvarande producentpris
för svin är i överkant ur marknadens synvinkel
och därför är fryslagren av svinkött
i Finland för närvarande fulla och större
än på många år. För Snellmans del ser ändå
våra avtalsproducenters produktion ut att
vara i rätt god balans med vårt svinbehov.
För att hålla balansen vill vi planera produktionen
och redan i förväg optimera
svinproduktionen enligt företagets behov.
Med tanke på kommande års tillväxtbehov
analyserar vi varannan månad våra
avtalsproducenters produktion och investeringsläge
och tar därefter ställning till
eventuella nya svinproducenter.
Smågrismarknaden har under hela året
varit i god balans. Enligt våra prognoser
kommer balansen att vara rätt god även
under de närmaste månaderna. Detta
förutsätter naturligtvis att alla parter i
produktionskedjan samarbetar enligt den
uppgjorda planen.
Producentprisen för både nöt och svin
var i januari-februari ca 17 c/kg över den
prisnivå som rådde senaste sommar. Snellmans
preliminär- och garantipris för svin
fortsätter tillsvidare på samma nivå som
tidigare. I detta skede är preliminärprisen
fastställda till slutet av juni. Preliminärpriset
för maj och juni gäller för svin med
köttprocenten 60 %. En ny EU-förordning
för beräkning av Hennessy-köttigheten
höjer köttprocenten med 1–1,5 procentenheter
från nuvarande nivå från ingången
av maj månad. Snellmans LB-grundpris för
svin betalas därför fr.o.m. 1.5 för svin vars
köttprocent är 60.
Vidareutvecklingen av Anelma fortsätter
som ett av årets viktigaste projekt
inom primärproduktionen. Med snabb
och fungerande teknik vill vi erbjuda våra
producenter nycklar till att utvecklas som
framgångsrika och föredömliga kvalitetsföretagare.
Under vårens producenttillfällen
tar vi följande steg i Anelma-utvecklingen
och koncentrerar oss på djurlagerfunktionen
– ett medel för att vi alla skall bli
bättre på att planera vårt arbete och därigenom
förbättra vår konkurrenskraft. En
välplanerad och balanserad produktion
ger de bästa förutsättningarna för en lönsam
verksamhet.
Sedan Finland gick med i EU har närmare
två tredjedelar av köttproducenterna i
landet upphört med sin verksamhet. En
dryg tredjedel är kvar. Under samma tid
har Snellman ökat nötboskapsslakten
med ca 80 % och svinslakten med 340 %.
Endast en minoritet av våra nuvarande
producenter var med i vårt team redan
för femton år sedan, medan flera av våra
dåvarande producenter numera har upphört.
Trenden fortsätter och det blir hela
tiden ett allt mindre antal medarbetare
som skall stå för en ökande och allt mer
kravbetonad verksamhet. Genom självständigt
tänkande, nya innovationer och
kostnadseffektiva lösningar vill vi skapa
förutsättningar för att höra till dem som
fortfarande är med inom morgondagens
köttproduktion.
Vi hoppas på stigande marknadspriser för
hela köttbranschen och önskar våra samarbetsparter
all lycka och framgång med
vårbruk och övrigt arbete.
Tomas Gäddnäs
Primärproduktionens direktör, Oy Snellman Ab

I detta nummer:
Det händer på
producentfältet
Vintern var full av evenemang på
nötfältet. På bilden ladugårdsöppning
hos Kivijärven MTY i Perho.
Läs mer om Snellmans nöttillfällen!
Foder i fokus
på svinseminariet
MTT:s forskare Kirsi Partanen
föreläste på svinseminarierna i
Seinäjoki och Vörå.
Egenkontroll för
trygga livsmedel
Vid årsskiftet tog Snellman i
bruk ISO 000, som fokuserar
på livsmedelstrygghet.
Snellman förbättrade resultatet 2007
■ Snellman-koncernens resultat förbättrades jämfört med
fjolåret och uppgick till 3,6 miljoner euro. Koncernens affärsresultat
var 4,5 % av omsättningen. I euro uppgick affärsresultatet
till 6 milj. euro. Omsättningen ökade med 6,3 % och
uppgick till 134,7 milj. euro.
Resultaten inom chark och färdigmat nådde de uppställda
målen. Inom båda affärsområdena fortsatte arbetet med att
utveckla organisationerna och funktionerna.
Lönsamheten inom färskt kött förblev å andra sidan fortsättningsvis
en utmaning. För att förbättra resultatet inom
det affärsområdet har ett omfattande effektiveringsprojekt
startats. Projektet förväntas ge resultat under år 008.
Snellman har höjt producentprisen snabbare än marknadsprisen
på färdiga produkter. Därför förväntas resultatutvecklingen
under början av året bli utmanande för köttförädling-
4
8
10
Lantgårdens Bästa info
Brist och överskott.............................. 2
Snellman förbättrade
resultatet 2007 .....................................3
Ensilagekvaliteten avgör
kraftfoder- och proteinmängd ............ 4
Goda resultat belönades .....................5
Kalvskötsel tema i Kiuruvesi ...............5
Tjurplus-besättningarna
ökar farten ........................................... 6
Tjurplus-besättningarnas
planeringstillägg tas i bruk ................. 6
Slaktsvinens nya energinormer .......... 7
Kedjeinfoblanketten i Anelma ............ 8
Faba-kedjan effektiverar svinaveln ..... 9
Snellmans griskött har god
åtgång i Nya Zeeland.......................... 9
Nytt system vid producentbutiken .... 11
Vårens nya produkter ........................ 11
Pärmbild:
LB-företagarnas läroavtalsutbildning startade
i mars. Bild från kick off-tillfället vid vuxeninstitutet
Optima i Jakobstad.
en. Vi tror dock att effektiveringen av verksamheten, ökade
mängder och produktnyheter skall bevara årets resultat ungefär
på 007 års nivå.
Snellmans resultat 2007 2006
Omsättning, M € 134,7 126,7
Rörelseresultat, M € 6,0 3,6
Resultat, M € 3,6 1,7
Rörelseresultat -% 4,5 % 2,8 %
Soliditet -% 38,5 % 32,2 %
3

Bättre utsikter för nötproduktionen
Vårens nöttillfällen i Kalajoki, Seinäjoki och Nykarleby
■ Vårens tillfällen för nötproducenter
hölls i Seinäjoki, Kalajoki och Nykarleby.
Antti Huuskonen, forskare vid MTT, deltog
som gästföreläsare på temat köttnötens
utfodring och välmående. Vid det
svenskspråkiga tillfället berättade Jan-Olof
Jonsson från Lantbrukssällskapet om motsvarande
tema.
Primärproduktionens direktör Tomas
Gäddnäs informerade inledningsvis om
marknadssituationen i Finland och Europa
och visade en jämförelse mellan konsumtions-
och produktionsutvecklingen efter
■ Forskare Arto Huuskonen från MTT
föreläste på nöttillfällena i Seinäjoki och
Kalajoki. Hans tema var köttnötens utfodring
och välmående. Angående utfodring
betonade han den betydelse gott ensilage
har för användningen av både tilläggsproteiner
och kraftfoder. Enligt MTT:s undersökningar
är proteinutfodring för tjurar
över 6 månader onödig om ensilaget som
används är gott, dvs D-värdet är över 65
och råproteinhalten över 1 %.
Den viktigaste mätaren på ensilagets utfodringsmässiga
kvalitet är D-värdet, som
ska vara 68–70 för köttnöt. Vallfodrets
kvalitet är den faktor som sätter gränsvärdena
för mängden kraftfoder. Ju mer
smältbart ensilaget är, desto mindre kraft-
4
EU-inträdet. Trots att man allmänt förväntat
en sjunkande nötköttskonsumtion visar
siffrorna att konsumtionen bibehållits
stabil, medan produktionen sjunkit med
nästan 0 %.
Tomas Gäddnäs konstaterade
att Snellmans
anskaffning vuxit
genom att nya producenter
anslutit sig till
Snellman-teamet. Bland
deltagarna i seminariet
i Kalajoki hade ett tio-
Ensilagekvaliteten avgör
kraftfoder- och proteinmängd
Arto Huuskonens föreläsning finns i sin
helhet på Anelma-producentsidorna under
länken Rådgivnings- och infomaterial, nöt.
foder behövs, konstaterar Huuskonen.
Vilken mängd kraftfoder?
I försöksmiljö har man enligt Huuskonen
uppnått t.o.m. något över ett kilos dagstillväxt
för tjurar med endast ensilage, när
miljöfaktorerna i övrigt varit goda. Det är
dock i praktiken alltid förnuftigt att även
använda kraftfoder för att tillväxtmålen
säkert ska uppnås.
Har man tillgång till ensilage av god kvalitet
kan man även med måttliga mängder
kraftfoder (ca 5–30 % av torrfodret)
uppnå goda tillväxtresultat (för mjölkraser
1 00–1 300 g/d). Det är värt att minnas,
att man endast genom en foderanalys
får veta kvaliteten på fodret. Med andra
ord, gör foderproverna till en vana!
Köttnötens utfodring ska i praktiken länkas
intimt samman med gårdens
åkerodling.
Om gården har tillgång till rikligt med
vallareal lönar det sig att satsa på att
förbättra ensilagets kvalitet och
därigenom förbättra produktionen och
minska kraftfoderanvändningen.
Det lönar sig ändå inte att sträva efter Dvärden
högt över 70, eftersom
skördenivån då blir låg och ensilagets
proteinhalt stiger onödigt högt.
(fritt översatt från finska)
Vallodlingsstrategier för
köttnötsbesättningar
tal producenter varit Snellman-producenter
ända sedan -94.
Början av året var utmanande för Snellman,
eftersom de höjningar man gjort i
producentprisen inte gav gensvar från ➤
Köttnöt kräver utrymme för att
växa
Huuskonen presenterade vid nöttillfället
även flera undersökningar, som visade
på gruppstorlekens och djurtäthetens
inverkan på köttnötens produktion och
välmående. Enligt Huuskonen försvagas
köttnötens aptit, foderutnyttjandegrad
och tillväxt vartefter djurtätheten växer.
Foderanvändningen och tillväxten är optimal
för djur med levande vikt på 50–500
kg när det finns minst 4,7 m utrymme
per djur (Ingvartsen & Andersen 1993).
Djurtätheten inverkar även på köttnötens
hälsa och fysiologi. Trängsel märks oftast
som en ökad frekvens svansskador på
spaltgolv samt allt smutsigare djur. Djurtätheten
inverkar även på djurens beteende,
bl.a. ökade aggressioner. Ordningen
upprätthålls bäst i en välbekant
grupp, så det lönar sig inte att
blanda färdiga grupper med
varandra. VH
Vallodlingsstrategi för
köttnötsbesättningar
Om gården har rikligt med vallareal och det inte är aktuellt att förbättra
ensilagekvaliteten är det ett vettigt alternativ att utöka den egna
foderspannmålsproduktionen.
Om däremot vallarealen är en begränsande faktor lönar det sig inte att
maximera ensilagets smältbarhet, utan det vettigaste torde vara att
sträva efter aningen lägre smältbarhet och större skörd samt ökad
kraftfoderanvändning i utfodringen.

➤ handeln.
– Det lönar sig att följa med vad som
händer på andra håll i världen, för det
påverkar även oss, konstaterade Tomas
Gäddnäs. Importstoppet på nötkött från
Brasilien påverkar marknadspriset positivt,
vilket är bra med tanke på de ökade
foderkostnaderna. Det vore förvånande
om priskurvan inte är stigande under de
närmaste åren, men problemet är att hela
branschens lönsamhet borde förbättras.
■ I år delades priser för goda resultat under
007 ut i tre klasser – specialiserade
besättningar, mjölk/kött- samt biffbesättningar.
Vuotilan MTY i Himanka var en
av de tre besättningarna som belönades i
klassen mjölkgårdar. Aulis och Pirkko Vuotila
var på plats för att ta emot diplomet.
Delägare i Vuotilas besättning är även sonen
Janne och hans fru Henna.
Besättningen är en kombinerad mjölk-/
köttbesättning med 1 0 djur, varav 45 kor.
Det hänger på bra skötsel ända från det
att kalvarna är små, svarar Aulis Vuotila på
frågan vad som är hemligheten bakom deras
goda resultat.
Aulis Vuotila berättar att han själv följt
med dagstillväxtens och livdjursviktens
utveckling med åren. I någon mån har man
använt sig av korsningar – i de fall när någon
av korna gett svagare resultat har man
använt sperma från köttrastjurar.
Föreläsningen om utfodringsfrågor innehöll
en del nytt för paret Vuotila.
– Även om man kan vara oense om en del
Full nytta av Anelmas funktioner
Anelmas djurlager stod också som tema
under dagen. Fältrepresentant Matti Kastarinen
(bilden till vänster) berättade
om hur man bäst utnyttjar Anelmas olika
funktioner och om vilka nyheter som är
på kommande. Producenten behöver inte
skriva in de långa ID-märkningarna flera
gånger, utan det räcker att man matar in
djuret vid födseln / förmedlingen, så finns
uppgifterna färdigt i systemet fram till
slakten och rapporteringen. HJ
Producenterna som belönades för goda resultat från 2007 vid tillfället i Kalajoki. Från vänster
Tapani Laitila, Esko Peltoniemi, Aulis Vuotila samt Matti och Minna Kerola.
Goda resultat belönades
detaljer innehöll föreläsningen bra riktgivande
saker, säger Aulis Vuotila.
Vuotila följer fortgående med producentprisutvecklingen.
Att besättningen har
egna kalvar är en fördel när man väntar på
att priset för kött ska stiga.
– För mjölkens del har prisstigningen varit
bättre och om den här linjen fortsätter
övergår vi till att satsa mer på mjölkproduktion.
Men riktningen är den rätta, nu
går priskurvan åt rätt håll. HJ
Belönade besättningar, tre klasser (utan
inbördes ordningsföljd):
Specialiserade uppfödare (mjölkras)
Laitila Tapani, Haapavesi, Nykung Andreas,
Pedersöre, Peltoniemi Esko, Haapajärvi.
Specialiserade uppfödare (biff)
Groop Cindy ja Krister, Närpes, Krook
Anders, Närpes, Kerola Minna ja Matti,
Toholampi.
Mjölk/köttbesättningar
Oja Esa, Nivala, Vuotila MTY, Himanka,
Heikkilä Sofia och Marko, Ilmajoki.
Lantgårdens Bästa info
Kalvskötsel
som tema
i Kiuruvesi
■ Den 15. . 008 hölls ett nöttillfälle
vid Sininen Helmi i Kiuruvesi med kalvar
och deras skötsel som specialtema.
Som kalvexpert deltog Heikki Kemppi
från Valio.
Heikki berättade om kalvarnas grundbehov,
däribland miljöfaktorer och
utfodring. Han presenterade även
expempel på goda kalvutrymmen. Bilder
från Kanada, där kalvarna uppföds
utomhus i lätta, oisolerade ”igloon”,
väckte troligtvis flest tankar hos producenterna.
VH
Några av Heikkis teser för
kalvens välmående
• drycksutfodring till 2 mån. ålder
• ge kraftig drycksutfodring 1 mån.
• begränsa drycksutfodringen
under andra månaden, om
möjligt
• lär kalvarna idissla snabbt med
gott kraftfoder och grovt foder
• ge bra drycksfoder – kons mjölk
är avsedd för den inledande
utfodringen
5

Tjurplus-gårdarna ökar farten
■ Tillväxtresultaten från 007 visar på en positiv
utveckling för Snellmans nötproduktion,
både gällande kvalitet och mängd. Att kvaliteten
går framåt samtidigt som dagstillväxten
och slaktvikterna stiger är goda nyheter. Gratulationer
till producenterna för detta!
Köttigheten steg för både LB-tjurplus-besättningarna
i medeltal och för den bästa fjärdedelen
besättningar. Samtidigt har kropparnas
fettighet hållits på samma nivå som tidigare
år. Ytterligare värde får resultatens positiva
utveckling när man tar i beaktande att både
den ovanligt torra sommaren 006 och den
kraftiga prisstegringen på spannmål och kraftfoder
påverkar resultaten för år 007. Många
besättningar har varit tvungna att förverkliga
utfodringen med helt nya utgångspunkter.
Det lönar sig ändå att minnas att speciellt
höga slaktvikter i kombination med kraftig utfodring
ökar risken för feta kroppar. Att hålla
sig på toppen kräver alltid hårt arbete och lite
”uppfödartur”!
Tjurplus-besättningarnas
planeringstillägg tas i bruk
■ I början av maj tar Snellman i bruk ett
planeringstillägg för LB-tjurplus-besättningar.
Detta är en av de åtgärder, med vilka vi
strävar efter att bättre förutspå kommande
kalv- och slaktmängder.
Större djurflöden skapar
utmaningar
När djurantalen i specialiserade nötbesättningar
växer blir även mängden kalvar som
förflyttas samtidigt större. Även för att hålla
djursjukdomarna under kontroll förutsätts
noggrann planering av djurtrafiken. Många
producenter strävar efter att ta emot djur
med 6–1 veckors cykler. För att detta
ska fungera så bra som möjligt krävs nya
åtgärder för både Snellmans och producentens
del. Nya Anelma-programmet och
dess funktioner har en central roll i dessa
åtgärder.
6
I följande tabeller presenteras resultaten från
tjurplus-besättningarnas mjölkrastjurar!
Tjurarnas slaktvikter och dagstillväxter
fortsätter stiga
Tjurarna från LB-tjurplus-besättningarna 007
vägde i medeltal 3 5 kg ( 006 3 0 kg) och för
fjärdedelen med bäst dagstillväxt var medelvikten
338 kg ( 006 33 kg). Motsvarande
steg dagstillväxten för tjurplus-besättningarna
i medeltal till 533 g/d ( 006 5 8 g/d) och för
den bästa fjärdedelen var dagstillväxten 588
g/d ( 006 580 g/d).
Den kvalitetsmässiga utvecklingen
går åt rätt håll
Tjurarna från LB-tjurplus-besättningarna hade
under 007 i medeltal fettklass ,5, dvs samma
som 006. Även för den bästa fjärdedelen
stod fettigheten på samma nivå som tdigiare,
dvs ,8. Tjurarnas köttighet förbättrades såväl
i medeltal som för den bästa fjärdedelen.
Köttklassen var år 007 i medeltal 4,6 ( 006
4,5) och bland den enligt tillväxten bästa fjärdedelen
4,8 ( 006 4,7). VH
LB-tjurplus-besättninganras Anelma-tillläggspris
är fr.o.m. 1.5. 008 4 c/kg ( + ), där
den andra delen står för ett planeringstillägg
för uppfödare som följer villkoren nedan.
Villkor för fullt Anelma-tillägg
• Kalvbeställningar
– förmedlingskalvar beställs ett år i förväg
• Djurlagerfunktionen i bruk
– kontinuerlig uppdatering, bl.a. döda djur
– besättningsspecifika tillväxtmål
uppdaterade
• Ungnötens slaktanmälningar
– slaktanmälan från djurlagret minst fyra
veckor före önskad avhämtningsvecka
• Produktionsplanen
– produktionsplanen uppgjord
• Naseva
– besättningen ansluten till Naseva
VH
360
300
240
180
120
60
0
600
500
400
300
200
100
0
5
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
3
2,6
2,3
2
1,6
1,3
1
0,6
0,3
0
320 325
2006
mv
528 533
2006
mv
4,5 4,6 4,7 4,8
2006
mv
2007
mv
köttighet
2,6 2,6
2006
mv
2007
mv
slaktvikt, kg
2007
mv
dagstillväxt, g/d
2007
mv
fettklass
332 338
2006
bästa
1/4
580 588
2006
bästa
1/4
2006
bästa
1/4
2007
bästa
1/4
2,8 2,8
2006
bästa
1/4
2007
bästa
1/4
2007
bästa
1/4
2007
bästa
1/4

Lantgårdens Bästa info
Slaktsvinens nya energinormer
■ I MTT:s fodertabell- och utfodringsrekommendationstjänst
på internet (Rehutaulukot
ja ruokintasuositukset finns på
finska på www.mtt.fi eller www.agronet.
fi/rehutaulukot) publiceras de officiella
energi- och proteinvärdena samt olika
djurslags utfodringsrekommendationer.
Slaktsvinen har redan under 000-talet
fått nya aminosyra- och mineralutfodringsrekommendationer,
och nu är också
de nya energinormerna färdiga.
Nu är det möjligt att utfodra svinen ännu
noggrannare enligt kön (sogris eller kastrat)
och enligt raskorsning (korsning
av vita eller färgade raser). De vita raskorsningarnas
rekommendationer passar
också renrasiga lantras eller yorkshireslaktsvin.
Basen till rekommendationerna
är utfodringsförsök som är gjorda på MTT
i Hyvinge. I försöken har man utrett hur
svinens kön och raskorsning påverkar
ätandet av fodret och produktionsresultaten,
då svinen utfodras med mjölaktigt
och pelleterat foder och med foder med
olika energiinnehåll. I uppläggandet av
rekommendationerna användes ungefär
000 iakttagelser av svinens veckovisa
ätande. Dessutom har man utrett om det
Tabell. Energiutfodringsrekommendationerna för lantras, yorkshire och LY – svin
Vecka
finns behov av att begränsa utfodringen i
slaktsvinens slutuppfödningsskede, när begränsningen
borde börja och hur kraftig
utfodringen borde vara.
Målsättningen har varit en energigiva som
försäkrar ett bra foderutnyttjande, en bra
tillväxt och köttprocent för olika svin. De
rekommendationer som nu har blivit färdiga
har getts åt svin i vikten 5–116 kg.
Man kan använda dem också på svin som
föds upp till större vikter än såhär, men
förhoppningsvis kan foderrekommendationerna
för tunga slaktsvin ännu specificeras
senare. Försöken som gjordes för
rekommendationerna är gjorda med torrutfodring,
men principen om fri utfodring
i början av uppfödningen och begränsad
utfodring i uppfödningens slutskede kan
också användas med blötutfodring.
Den knappaste utfodringsnormen
togs ur bruk
I de nya rekommendationerna finns två
alternativ, riklig- knapp och riklig- riklig.
Fram till 8–10 utfodringsveckan följer svinens
utfodring ätförmågan, som definierades
i försöken, varefter utfodringen begränsas.
Enligt normerna för riklig–knapp
Riklig/knapp Riklig/riklig
Sogrisar Kastrater +
blanduppfödning
FE/d Levande
vikt, kg
FE/d Levande
vikt, kg
Sogrisar Kastrater +
blanduppfödning
FE/d Levande
vikt, kg
FE/d Levande
vikt, kg
1 1.30 25,0 1.40 25,0 1.30 25,0 1.40 25,0
2 1.40 30,0 1.50 30,0 1.40 30,0 1.50 30,0
3 1.60 36,0 1.70 36,0 1.60 36,0 1.70 36,0
4 1.80 42,0 1.95 42.5 1.80 42,0 1.95 42.5
5 2,00 48.5 2.20 49.5 2,00 48.5 2.20 49,5
6 2.20 55,0 2.45 56.5 2.20 55,0 2.45 56.5
7 2.40 62,0 2.65 63.5 2.40 62,0 2.65 63,5
8 2.60 69,0 2.80 70.5 2.60 69,0 2.85 70,5
9 2.80 76,0 2.90 77.5 2.80 76,0 3,00 77,5
10 2.95 82,5 3,00 84,0 2.95 83,0 3.10 84,5
11 3,00 89,0 3.05 91,0 3.05 89,5 3.15 91,5
12 3,00 95,5 3.10 97,5 3.10 96,0 3.20 98,5
13 3,00 102,0 3.10 104,0 3.10 102,5 3.20 105,5
14 3,00 108,0 3.10 110,5 3.10 109,0 3.20 112,5
15 3,00 114,0 3.10 117,0 3.10 115,0 3.20 119,0
Energirekommendationerna börjar vid 25 kilos levande vikt, när svinen är ca 10 veckor gamla. Riklig/knapp och
riklig/riklig – rekommendationerna är likadana till 8-10 veckor, varefter riklig/riklig – rekommendationen är större.
Levande vikten i kolumnerna är uppskattad vikt i början av veckan. Den uppskattade viktutvecklingen grundar sig på
en daglig tillväxt på 900-950 gram och på ett foderutnyttjande i medeltal på 2,5- 2,7 FE per tillväxtkilogram under hela
tillväxtperioden. För de renrasiga lantras- och yorkshiresvinen används LY – ras korsningssvinens
rekommendationer.
är sogrisarnas största fodergiva 3,0 fe/d
och kastraternas 3,1 fe/d. Enligt riklig–riklig
normerna får sogrisarna högst 3,1 fe/d
och kastraterna 3, fe/d. Man har tagit ur
bruk det tidigare normen knapp–knapp,
för en stor begränsning av utfodringen
hindrar svinen från att få tillräckligt med
aminosyror och försämrar slaktkroppens
köttighet. Vid sidan om fodergivorna har
man också uppskattat svinens levande vikt
för varje utfodringsvecka. Tillväxten har
uppskattats till ungefär 900-970 g/d. Det
går då åt ,60– ,70 foderenheter per kilogram.
Med ett bra svinmaterial kommer
man upp i ännu bättre tillväxt och foderutnyttjandegrad.
Normförnyelsen ger också
möjlighet till att utveckla utfodringen enskilt
för varje svinhus och enligt djurmaterialet,
för i nättjänsten kommer man att
publicera ätförmågan med fri utfodring
också för sogrisar och kastrater av olika
raser och olika vikter.
Föd upp kastraterna och
sogrisarna skilt
Kastraterna äter mera och är aggressivare
vid fodertråget än sogrisarna. I blanduppfödningen
finns därför faran att sogrisarna
blir efter i tillväxten och det förekommer
orolighet i svingrupperna. Kastraterna blir
också lättare feta än sogrisar. Då könen
föds upp skilt från varandra, kan sogrisar
av alla raser utfodras nästan fritt, för deras
ätförmåga går inte mycket över tre foderenheter.
Alla kastraters utfodring bör
begränsas i slutuppfödningen med 15– 0%
av mängden vid fri utfodring, vilket lyckas
bättre då könen föds upp separat. Om
man inte kan dela in könen i olika boxar,
bör svinen matas enligt normerna för kastrater,
så att sogrisarnas fodertillgång inte
blir för knapp.
Enligt de nya rekommendationerna får
både sogrisar och kastrater mera energi
i början av uppfödningen än tidigare, och
man tar i beaktande kastraternas bättre
ätförmåga. På detta sätt försöker man utnyttja
startskedets goda foderutnyttjande
till fullo. Då man strävar till goda resultat
bör också tillgången på andra näringsämnen,
så som aminosyror och mineraler,
vara enligt rekommendationerna.
Hilkka Siljander-Rasi och Mikko Tuori
MTT Forskning om husdjursproduktion,
Hyvinge
7

Foder i fokus på svinseminariet
■ Vårens svinseminarier hade temat
kostnadseffektivitet och produktivitet.
Grunden till dessa kommer förutom
från svinhusbyggnaden och produktionsmiljön
också via nivån på aveln
samt noggrannheten i utfodringen. Om
detta berättade Faba Avels nya direktör
på svinlinjen Timo Serenius och MTT:s
forskare Kirsi Partanen. Om djurmaterialets
betydelse berättar vi mera i nästa
Lantgårdens Bästa-tidning.
Kirsi Partanen:Hur förbättra
slaktsvinens foderutnyttjandegrad
Foderutnyttjandegraden är förhållandet
mellan den mängd foder djuret ätit och
djurets tillväxt under samma tid. Foderutnyttjandegraden
sjunker (förbättras) när
tillväxten blir snabbare och den ätna fodermängden
minskar. Muskelns tillväxt är
effektivare än tillväxten på späck, så foderutnyttjandegraden
sjunker då köttprocenten
stiger och späckprocenten minskar. För
att producera ett kilo späck behövs ungefär
tre gånger så mycket energi (spannmål)
jämfört med produktionen av ett kilo kött.
Ett djurmaterial som avelsmässigt är bra
är sålunda kostnadseffektivt, eftersom djuren
växer med en mindre fodermängd till
tillräckligt hög slaktvikt.
8
Kedjeinformationsblanketten ifylls
smidigt i Anelma
■ Kedjeinformationskravet för svin steg i
kraft i början av 008, men verkställandet
av det har skjutits upp två gånger. Det
officiella datumet för ibruktagandet är
nu 1.5. 008. Efter det ska det för varje
8
Praktiska åtgärder
• Mata svinen enligt deras näringsbehov.
Färgade korsningssvin med raserna Duroc
och Hampshire äter mera foder och deras
foderutnyttjandegrad är sämre än på
Lantras och Yorkshire korsningssvin. De
färgade grisarna blir lättare feta och blir
det redan vid lägre levandevikt.
• Sortera svinen enligt kön genast då de
kommer till svinhuset. Kastraterna växer
snabbare än sogrisarna. Kastraternas foderanvändning
är större än sogrisarnas,
och därför är deras foderutnyttjandegrad
sämre. Också kastraternas ätbeteende
är annorlunda: kastraterna äter glupskt
medan sogrisarna äter långsamt. På grund
av det begränsas kastraternas utfodring i
slutskedet av uppfödningen.
• Begränsa utfodringen i slutskedet. Detta
gäller särskilt kastrater.
• Kontrollera receptet och foderämnenas
konsistens regelbundet. Obalans i näringsämnen
(protein/energi) kan försämra foderutnyttjandegraden
och också påverka
köttprocenten.
• Granska regelbundet
utfodringsapparaturens
funktion.
slaktparti finnas en färdigt ifylld kedjeinformationsblankett
på slakteriet minst 4
timmar före partiet hämtas från gården.
De producenter som använder Snellmans
Anelma – producenttjänst har
• Se till att fodertrågen är rena. Gammalt
foder och avföring i tråget minskar ätandet
och ökar på slösandet av foder.
• Främja svinens hälsa och välmående.
Trängsel och sjukdomar försämrar tillväxten
och försämrar foderutnyttjandegraden.
Bensvaghet försvinner inte endast
genom att öka på mineralerna.
Riskfaktorer för bensvaghet är en låg
födelsevikt och ledinflammationer. Hos
slaktsvinen kan fri utfodring öka bensvagheten.
Särskilt för kastrater och vid
riklig utfodring är fodrets låga fosforhalt
mer kritisk än vid begränsad utfodring.
Tillräckligt med boxutrymme och möjlighet
att röra sig förbättrar rörelseförmågan.
Opassliga golvmaterial, golv i dåligt
skick och boxens smutsighet (halt, för
strävt, söndriga/vassa ställen) kan leda till
skador och inflammationer då hud och naglar
skrapas upp. En orsak till dålig rörlighet
kan vara en biten svans. Utan uppmärksamhet
får man inte heller lämna avelsdjurensbenbyggnad
då
man väljer
föräldrar
till en ny
generation.
MH
Den 21-22.2 hölls Snellmans svinseminarium
i Seinäjoki (stora bilden) och Vörå med
totalt 180 deltagare (130 respektive 50).
Materialet från svinseminariet finns i sin
helhet på Anelma under länken Rådgivnings-
och infomaterial, svin.
kunnat fylla i blanketten redan från och
med 3.3. Producenten fyller i kedjeinformationsblanketten
i samband med alla
slaktanmälningar som görs via Anelma,
före slaktanmälan sparas i systemet.
Blanketten är förhandsifylld med vissa
uppgifter som redan finns i Anelma eller
Sikava. Producenten kontrollerar att
de förhandsifyllda uppgifterna är korrekta
och fyller själv i de uppgifter som
fattas, samt meddelar om möjliga ➤

Faba-kedjan
effektiverar
svinaveln
■ Den finländska svinaveln firade 100årsjubileum
i Tammerfors 7.4. 008.
Till tillfället hade samlats svinavelsproducenter
och branschfolk från hela landet.
I samband med hundraårsjubileet offentliggjorde
Faba-kedjan, Faba Avel,
Suomen Sianjalostus Oy och FABA Svin,
det nya Faba Kärnavelsprogrammet och
nya lösningar för effektiv användning av
svinmaterialet. ”Med Faba Kärnavelsprogrammet
binder vi ihop svinavelns
olika aktörer till en stark kärna, där
verksamheten är målinriktad, effektiv
och säkrar en framtida marknad” konstaterar
Timo Serenius, direktör för Faba
Avels svinlinje.
För att styra utvecklingen av svinmaterialet
och underlätta valet av individer
har Faba -kedjan gått in för att systematisera
sin svinlinje. Det finns tre olika
linjer som står för tre produkter: Faba
Matriarkka, Faba Muskeli och Faba Kombi.
Faba Matriarkkas gyltor är utmärkta
grisproducenter, de har bra dräktighet
och är hållbara individer för en effektiverad
grisproduktion. Faba Muskeli
galtar och semin garanterar de födda
grisarnas produktivitet i slaktsvinshuset.
Faba Muskeli galtarna väljs ut särskilt
på basen av daglig tillväxt, foderutnyttjandegraden
och köttprocenten. Faba
Kombis galtar, suggor och semin är bra
både när det gäller fruktsamhetsegenskaper
och slaktsvinsegenskaper.
TG
➤ avvikelser som finns i djurens hälsa
då blanketten fylls i. Blanketten ska
uppdateras varje gång då producenten
ändrar på slaktpartiets uppgifter.
Kom ihåg att fylla i kedjeinformationsblanketten
även för på
förhand gjorda slaktanmälningar.
Producenten kan se de färdigt ifyllda
och sparade blanketterna i Anelma i
samband med slaktanmälningarna.
MH
Snellmans griskött har
åtgång i Nya Zeeland
■ Snellman exporterar årligen 3 miljoner
kg färskt griskött, vilket motsvarar ca 18 %
av Snellmans svinanskaffning. Största mottagaren
är Nya Zeeland, som värdemässigt
står för runt hälften av exporten.
Nya Zeeland är ett av de länder i världen
som ställer högst krav på importerade
livsmedel. Landet består av skyddade öar
med betydande lammproduktion. Självförsörjningsgraden
på gris är 63 %, vilket
innebär att man har ett kontinuerligt importbehov.
En epidemi från slarvigt skötta
importer skulle vara ödesdiger för landets
primärproduktion.
Finland enda godkända
europeiska landet
– Nya Zeeland kräver att ursprungslandet
är fritt från sjukdomar som PRRS (Porcine
Reproduktive and Respiratory Syndrome),
därför är Finland det enda europeiska landet
som får exportera griskött till Nya
Zeeland, berättar Staffan Snellman, som
sköter de internationella handelskontakterna
vid Snellman och är nyss hemkommen
från besök på Nya Zeeland. Processen
övervakas av myndigheter och man
måste ha en godkänd anläggning med exporträttigheter
för att få exportera.
Snellmans första leverans till öriket på
andra sidan jordklotet gick i maj 006.
Nationella/lokala köttgrossister tog kontakt
med Snellman och hörde sig för om
möjligheterna till samarbete. De besökte
Snellman i Jakobstad och var mycket imponerade
av anläggningarna och den goda
hygiennivån.
– Framför allt såg man det som en fördel
att Snellman har egen anskaffning och egen
råvara, säger Staffan Snellman. Kunden vill
veta mer om djuren, vilka raser som används
och hur djuren sköts och mår.
Snellmans grisexport omfattar årligen 3
miljoner kg. Största exportlandet är Nya
Zeeland, som endast godkänner PRRS-fria
ursprungsländer för sin grisköttsimport. På
bilden Staffan Snellman tillsammans med
samarbetspartnern Hobsons Choice, köttgrossist
på Nya Zeeland.
Lantgårdens Bästa info
Varumärket har betydelse även på
exportmarknaden
Snellmans största exportprodukter är
styckat griskött, bl.a. sida, nacke och olika
benprodukter med kött.
– Vi strävar till att största delen av exportvolymerna
skall gå till kontinuerliga kunder,
berättar Staffan Snellman. T. ex. talar
man redan i Nya Zeeland om ”Snellmans’
bellies”, dvs benfri sida av gris. Snellmans
varumärke har fått en bra kvalitetsbild på
marknaden och våra samarbetsparter vill
fortsätta utveckla Snellmans varumärke på
sin lokala marknad. Även på exportmarknaden
gäller grundläggande förutsättningar
som kvalitet, leveranssäkerhet och
kundrelationer.
Snellman har exporterat kött ända sedan
80-talet. Idag går exporten till nästan alla
världsdelar, bl.a. Ryssland, Japan, Nya Zeeland,
Syd-Korea, USA, Canada, och till flera
länder i Europa.
HJ
9

Kontrollanten utför en kvalitetskontroll av en
köttsortering. Råvaran ska uppfylla produktionens
kriterier
■ Snellmans nya produktsäkerhetsstandard
togs i bruk efter nyår, men innebar
inga stora förändringar eftersom produktsäkerheten
redan låg på en hög nivå.
– Vi har en treårsplan för intern auditering
på alla avdelningar gällande kvalitet, miljö
och produktsäkerhet, berättar Raija Lillqvist,
kvalitetskoordinator.
Ständig uppföljning
Raija Lillqvist ingår i ETTA-produktsäkerhetsgruppen
vid Snellman, som granskar
och uppdaterar säkerhetsfaktorer och
egenkontrollen. På avdelningarna övervakas
egenkontrollen av kontrollanter, som
även följer upp att hygienreglerna följs.
Hygienreglerna gäller samtliga anställda
och bannlyser bl.a. smycken och tuggummin
från produktionsutrymmena.
10
Innan svinkropparna går vidare till styckning
kontrolleras att kroppens temperatur
inte överstiger 7ºC.
Trygga produkter säkras med egenkontroll
ISO 22000 fokuserar på produktsäkerhet
Rena kroppar från slakteriet
I slakteriet innebär en del av egenkontrollen
att kontrollanterna granskar slaktkropparnas
renhet. Efter köttbesiktningen
görs ytterligare en hygienkontroll av 10 %
av svinen och 0 % av nöten.
– Vid mottagningen till nedskärning gör
invägaren en visuell kontroll av alla slaktkroppar
och en kontinuerlig temperaturuppföljning,
berättar Mari Nylund, arbetsledare
för kontrollanterna. Temperaturen
ska understiga 7ºC.
Rätt kokning och rena ytor
I charkproduktionen granskar kontrollanterna
bl.a. att de kokta produkterna når
rätt temperatur.
Hygienen är A och O i charkproduktionen.
Laboranter kontrollerar städningen
regelbundet med hygienprover nattetid.
– Vi tar prov från ytorna i utrymmena,
både för bakterier och desinfektions-
Vid nötmottagningsstationen görs en visuell
kvalitetsuppföljning på alla kroppar.
medelsrester, berättar Anne-Maj Jansson,
laboratoriechef. Vi tar även prover från
tryckluftspistolerna och vattenkranarna.
Undersöker råvaran & produkten
Snellmans certifierade laboratorium har
rätt att utföra en del myndighetskontroller.
Man får även göra mikrobiologiska
undersökningar, t.ex. efter e-coli och salmonella.
Därtill undersöks köttråvaran på
främmande ämnen som antibiotika.
– Vi tar ytprover en gång i veckan från olika
punkter av kroppen enligt riktlinjer från
Evira, berättar Anne-Maj Jansson. BSE-prov
tas av alla nöt över 30 månader och dessutom
gör vi kok- och pH-prov av kroppar
i karantän för besiktningsbeslutet.
Till laboratoriets uppgifter hör även att
årligen kontrollera samtliga produkters
hållbarhet samt produkternas salt- och
fetthalt.
HJ
Laboratoriet testar köttet på bakterier och främmande ämnen. Samtliga svin testas
på trikiner (bild 1). Antibiotikaprover tas som stickprov från ett bestämt antal
svin och nöt. Hålls bakterieodlingens storlek inom gränsvärdet innehåller köttet
inte antibiotika (bild 3). För laboratoriets egen egenkontroll behövs även mallodlingar
av olika bakterier, på bilden laborant Gun-Viol Hemgård (bild 2).
1. 2. 3.

Jakobstad
4
LB Nöt
1. Pekka Taipale 0500- 65 635
2. Mårten Lassfolk 044-7966 545
3. Peter Björk 0500- 63 996
4. Jarmo Niemelä 0500-369 597
5. Eero Sallinen 0400-384 180
Antti Sallinen 040-5543 6 1
6. Jouni Vanhatalo 044-7966 531
Vesa Hihnala, LB fältchef
044-796 6345
Matti Kastarinen, LB fältrepresentant
0500- 63 995
LB Svin
Martti Hassila, LB fältchef
(06) 786 6344, 044-796 6344
Reijo Lintulahti, LB svinkonsult
044-796 654
Laura Ehlers, LB produktionshandledare
044-796 6398
Övriga trafikanter
Christer Sundqvist 0500- 64 570
Henry Ahlvik 044-796 6555
Jukka Takanen 040-5155 70
Mauri Takanen 0400-367 400
LB Kontoret
3
Mona Julin, logistikchef
(06) 786 6343, 044-796 6343
Brita Wiik, likvidansvarig
(06) 786 63 3
Lisa Ahlgren, anmälningssekreterare
(06) 786 6375
Ronny Snellman
djurförmedlingsplanerare
(06) 786 6331, 044-796 6331
Tomas Gäddnäs
direktör för primärproduktionen
(06) 786 634 , 044-796 634
e-post:
fornamn.efternamn@snellman.fi
Butiken (06) 786 6384
myymala@snellman.fi
Oy Snellman Ab
Granholmsvägen 1 B
68600 Jakobstad
tel * 06 786 6111
fax 06 786 6184
anelma@snellman.fi
6
2
1
5
Lantgårdens Bästa info
Nytt system vid producentbutiken
fr.o.m. 1.5.2008
Vissa omändringar har gjorts på området
kring personal- och producentbutiken
på Granholmen i Jakobstad. Staketet har
flyttats och för butikens kunder finns nu
en parkering utanför staketet, mellan fabriken
och Kållbyvägen. Detta innebär att
man inte längre ska köra in genom huvudporten
när man ska till butiken, utan runt
till den yttre parkeringen.
I staketet vid butiksparkeringen finns en
gångport, som kommer att vara låst men
kan öppnas med en elektronisk nyckel. De
anställda vid företaget har egna elektroniska
nycklar, men för producenter har vi
utvecklat ett system som fungerar enligt
följande.
Som aktiv avtalsproducent får du ett pro-
Vårens nya produkter
ducentkort som är i kraft ett år i sänder.
Kortet berättigar till uppköp i personalbutiken.
När du skall handla i butiken kör du
först till huvudporten och visar upp ditt
kort. Portvakten ger då ut en elektronisk
nyckel, som registreras på den som tar
emot nyckeln. Nyckeln är programmerad
att gälla innevarande dag under butikens
öppethållningstider. Därefter kör du till
butiksparkeringen och går till butiken via
gångporten, som öppnas med den elektroniska
nyckeln. När du har handlat färdigt
lämnar du nyckeln till butikspersonalen.
Gångporten öppnas inifrån genom att
trycka på en knapp.
Butiken är öppen för producenter måndagar
kl. 9–13, tisdag till fredag kl. 9–16.
Grillbiten är just rätt storlek och en önskad nyhet till
grillen. Den är riktad åt konsumenter som önskar korvar
med finare mald korvmassa. Passar även utmärkt åt
barnen. Enligt önskemål så är storleken hälften av en
vanlig grillkorv. Alla kan nu få en passlig portion korv.
Till vänner av skivad leverkorv har Herr
Snellman tagit fram en mindre förpackningstorlek,
145 g. De prisbelönta skivade leverkorvana
har en stabil ställning på marknaden.
Nyheten, Skivad leverkorv med
gräslök, är ett svar från Herr Snellman på
konsumenternas önskemål, en frisk vind till
leverkorvserien - snyggt, eller hur!
Herr Snellman tycker om traditioner. Det
nyaste tillskottet i serien Utvalda Delikatesser
är en basturökt skinka. Äkta basturökning
ger den en vacker gyllenbrun
yta. Den saftiga skinkan, som till ytan är
lagom torr och fast, är tillverkad för hand, varsamt
och med omsorg.
11

LANTGÅRDENS BÄSTA
OY SNELLMAN AB
120865
VÄGKOST TILL FRAMGÅNG
http://anelma2.snellman.fi