NYHETSBREV IP/TMT nr 1 2010 - Hammarskiöld
NYHETSBREV IP/TMT nr 1 2010 - Hammarskiöld
NYHETSBREV IP/TMT nr 1 2010 - Hammarskiöld
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kommersiella styrkan hos varumärket, såsom<br />
kännedomsgraden om varumärket,<br />
konsumenternas känslomässiga inställning till<br />
märket, hur länge märket har varit etablerat<br />
samt vilken geografisk spridning varumärket<br />
har. Dels tas hänsyn till varumärkets finansiella<br />
värde utifrån olika nyckeltal i företagets redovisning,<br />
vilket visar märkets kapacitet att generera<br />
inkomster och möjliggör prognoser för<br />
varumärkets framtida avkastning. Därutöver är<br />
varumärkets legala skydd en viktig faktor som<br />
dessvärre försummas vid många värderingar. Ett<br />
fullgott juridiskt skydd för ett varumärke är en<br />
förutsättning för att det överhuvudtaget ska<br />
finnas något att värdera eftersom det annars är<br />
fritt för konkurrenter att använda identiska eller<br />
snarlika märken. Många värderingsmetoder<br />
begränsar emellertid en bedömning av den<br />
legala delen till om ett varumärke är registrerat<br />
eller inte, trots att den juridiska styrkan hos ett<br />
varumärke i praktiken kan vara betydligt mer<br />
nyanserad. Förslaget som presenterades under<br />
våren 2009 har tagit fasta på detta förhållande<br />
och framhäver varumärkets legala styrka som en<br />
av tre huvuddelar att beakta vid en varumärkesvärdering.<br />
Juridiska faktorer som enligt<br />
förslaget ska påverka en värdering är bland<br />
annat märkets särskiljningsförmåga, hur aktivt<br />
ägaren har beivrat intrång samt hur omfattande<br />
en registrering är med hänseende till de varor<br />
och tjänster som märket avser och geografisk<br />
utbredning.<br />
Standarden, som planeras finnas tillgänglig från<br />
mitten av <strong>2010</strong>, skulle kunna medföra en mängd<br />
fördelar. En standard skulle sannolikt underlätta<br />
internationella affärer och skapa jämförbara<br />
värderingar – dels mellan olika varumärken,<br />
dels för samma varumärke under en längre tid.<br />
Därtill skulle en standard rimligen underlätta för<br />
ett bolags ledning att förstå vad som påverkar<br />
värdet hos ett varumärke och därmed skapa<br />
förutsättningar för ledningen att strategiskt<br />
kunna stärka bolagets varumärken.<br />
Förslaget är nu ute på remiss hos länderna som<br />
deltar i projektet och det återstår att se om<br />
enighet kan uppnås. Det är dock bekymmersamt<br />
2<br />
att betydelsefulla länder som USA, Ryssland<br />
och Kina har valt att avstå från samarbetet eftersom<br />
det medför en tveksamhet till huruvida<br />
standarden har möjlighet att nå en större internationell<br />
framgång.<br />
IMMATERIALRÄTT<br />
Svea hovrätt upphävde tingsrättens beslut<br />
mot Internetoperatören PCS i det uppmärksammade<br />
”<strong>IP</strong>RED-målet”, vilket innebär att<br />
PCS inte behöver lämna ut namn och adress<br />
avseende användaren bakom FTP-servern<br />
(Mål <strong>nr</strong> ÖÄ 6091-09)<br />
Frågan i målet rörde det första beslutet om ett<br />
såkallat ”informationsföreläggande” enligt de<br />
nya reglerna i 53 c § upphovsrättslagen<br />
(1960:72) (”URL”). Reglerna, som grundar sig<br />
på det omtalade <strong>IP</strong>RED-direktivet, infördes den<br />
1 april 2009 och möjliggör för rättighetshavare<br />
att via domstol begära ut information om vem<br />
som sitter bakom en viss <strong>IP</strong>-adress, om sökanden<br />
kan visa sannolika skäl för att det begåtts ett<br />
intrång med hjälp av <strong>IP</strong>-adressen.<br />
I det aktuella målet begärde fem ljudboksförlag<br />
(”Ljudboksförlagen”) gemensamt vid Solna<br />
tingsrätt, samma dag som <strong>IP</strong>RED-reglerna<br />
trädde ikraft, att av Perfect Communication<br />
Sweden AB (”PCS”), som äger varumärket<br />
”ePhone”, få ut namn och adress på en<br />
registrerad användare som tillhandahållits en<br />
viss <strong>IP</strong>-adress vilken kunde kopplas till en FTPserver<br />
där påstådda upphovsrättsintrång begåtts.<br />
Tingsrätten fann att Ljudboksförlagen visat<br />
sannolika skäl för att upphovsrättsintrång<br />
begåtts med hjälp av FTP-servern och förelade<br />
PCS vid vite att lämna ut informationen.<br />
Beslutet överklagades till Svea hovrätt som<br />
inledningsvis konstaterade att Datalagringsdirektivet,<br />
som enligt PCS utgjorde hinder för<br />
att lämna ut abonnentuppgifter till andra än<br />
myndigheter, inte var tillämpligt i målet. Vidare<br />
anslöt sig hovrätten till tingsrättens bedömning<br />
att det inte förelåg någon konflikt mellan rätten<br />
till skydd för privatlivet enligt Europakonventionen<br />
och ett informationsföreläggande