NYHETSBREV IP/TMT nr 1 2010 - Hammarskiöld

More documents

Recommendations

Info

kommersiella styrkan hos varumärket, såsom kännedomsgraden om varumärket, konsumenternas känslomässiga inställning till märket, hur länge märket har varit etablerat samt vilken geografisk spridning varumärket har. Dels tas hänsyn till varumärkets finansiella värde utifrån olika nyckeltal i företagets redovisning, vilket visar märkets kapacitet att generera inkomster och möjliggör prognoser för varumärkets framtida avkastning. Därutöver är varumärkets legala skydd en viktig faktor som dessvärre försummas vid många värderingar. Ett fullgott juridiskt skydd för ett varumärke är en förutsättning för att det överhuvudtaget ska finnas något att värdera eftersom det annars är fritt för konkurrenter att använda identiska eller snarlika märken. Många värderingsmetoder begränsar emellertid en bedömning av den legala delen till om ett varumärke är registrerat eller inte, trots att den juridiska styrkan hos ett varumärke i praktiken kan vara betydligt mer nyanserad. Förslaget som presenterades under våren 2009 har tagit fasta på detta förhållande och framhäver varumärkets legala styrka som en av tre huvuddelar att beakta vid en varumärkesvärdering. Juridiska faktorer som enligt förslaget ska påverka en värdering är bland annat märkets särskiljningsförmåga, hur aktivt ägaren har beivrat intrång samt hur omfattande en registrering är med hänseende till de varor och tjänster som märket avser och geografisk utbredning. Standarden, som planeras finnas tillgänglig från mitten av 2010, skulle kunna medföra en mängd fördelar. En standard skulle sannolikt underlätta internationella affärer och skapa jämförbara värderingar – dels mellan olika varumärken, dels för samma varumärke under en längre tid. Därtill skulle en standard rimligen underlätta för ett bolags ledning att förstå vad som påverkar värdet hos ett varumärke och därmed skapa förutsättningar för ledningen att strategiskt kunna stärka bolagets varumärken. Förslaget är nu ute på remiss hos länderna som deltar i projektet och det återstår att se om enighet kan uppnås. Det är dock bekymmersamt 2 att betydelsefulla länder som USA, Ryssland och Kina har valt att avstå från samarbetet eftersom det medför en tveksamhet till huruvida standarden har möjlighet att nå en större internationell framgång. IMMATERIALRÄTT Svea hovrätt upphävde tingsrättens beslut mot Internetoperatören PCS i det uppmärksammade ”IPRED-målet”, vilket innebär att PCS inte behöver lämna ut namn och adress avseende användaren bakom FTP-servern (Mål nr ÖÄ 6091-09) Frågan i målet rörde det första beslutet om ett såkallat ”informationsföreläggande” enligt de nya reglerna i 53 c § upphovsrättslagen (1960:72) (”URL”). Reglerna, som grundar sig på det omtalade IPRED-direktivet, infördes den 1 april 2009 och möjliggör för rättighetshavare att via domstol begära ut information om vem som sitter bakom en viss IP-adress, om sökanden kan visa sannolika skäl för att det begåtts ett intrång med hjälp av IP-adressen. I det aktuella målet begärde fem ljudboksförlag (”Ljudboksförlagen”) gemensamt vid Solna tingsrätt, samma dag som IPRED-reglerna trädde ikraft, att av Perfect Communication Sweden AB (”PCS”), som äger varumärket ”ePhone”, få ut namn och adress på en registrerad användare som tillhandahållits en viss IP-adress vilken kunde kopplas till en FTPserver där påstådda upphovsrättsintrång begåtts. Tingsrätten fann att Ljudboksförlagen visat sannolika skäl för att upphovsrättsintrång begåtts med hjälp av FTP-servern och förelade PCS vid vite att lämna ut informationen. Beslutet överklagades till Svea hovrätt som inledningsvis konstaterade att Datalagringsdirektivet, som enligt PCS utgjorde hinder för att lämna ut abonnentuppgifter till andra än myndigheter, inte var tillämpligt i målet. Vidare anslöt sig hovrätten till tingsrättens bedömning att det inte förelåg någon konflikt mellan rätten till skydd för privatlivet enligt Europakonventionen och ett informationsföreläggande
enligt URL. Den avgörande frågan var således om Ljudboksförlagen visat sannolika skäl för att ett upphovsrättsligt förfogande genom överföring av verk till allmänheten förekommit på den aktuella FTP-servern. I detta mål handlade det om en FTP-server som krävde inloggningsuppgifter. Ljudböckerna på servern var, enligt hovrätten, av ”bästsäljarkaraktär” och således uppskattade av en bredare allmänhet. Detta tydde i viss mån på att kretsen som haft tillgång till ljudböckerna inte hållits samman av något snävare specialintresse. Vidare hade Ljudboksförlagen presenterat viss utredning som gav stöd för påståendet att biblioteket på servern var omfattande, vilket talade för att kretsen bestått av mer än ett fåtal personer. Hovrätten konstaterade däremot att Ljudboksförlagen inte visat någon utredning som klargjort hur Svenska Antipiratbyrån, som biträtt förlagen, fått tillgång till inloggningsuppgifterna eller om någon annan än byrån kunnat ladda ner verk från FTP-servern. Detta innebar att några slutsatser inte kunde dras om vad som krävts för att få tillgång till inloggningsuppgifterna eller i vilken omfattning dessa uppgifter fått spridning. I och med detta saknades underlag för bedömningen av kretsens syfte, storlek, karaktär, inträdesvillkor eller beständighet. Det gick inte heller att bedöma huruvida något ekonomiskt syfte förelegat. Sammanfattningsvis konstaterade hovrättens majoritet att Ljudboksförlagen inte visat sannolika skäl för att upphovsrättsintrång förelegat. Telefon: +46-(0)8-578 450 00, fax: +46-(0)8-578 450 99 Thomas Lindqvist (delägare) thomas.lindqvist@hammarskiold.se Claes Langenius (delägare) claes.langenius@hammarskiold.se Titti Wigren titti.wigren@hammarskiold.se Sofia Englund sofia.englund@hammarskiold.se Linn Wredström linn.wredstrom@hammarskiold.se Andreas Joersjö andreas.joersjo@hammarskiold.se Helena Bolinder helena.bolinder@hammarskiold.se 3 Två av hovrättsråden var skiljaktiga och menade att lagring av ett större antal filer på en FTPserver inte kan anses ha annat syfte än att göra dem tillgängliga för annan. Vidare hade verken gjorts tillgängliga på servern sedan säkerhetskoder forcerats vilket tydde på att innehavaren haft för avsikt att fildela s.k. piratkopierat material. Detta talade istället för att inloggningsuppgifterna endast använts som ett sätt att kringgå förbudet att tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material för allmänheten. Omfattningen av antalet ljudböcker talade också för att den krets som haft tillgång till servern bestått av ett så stort antal personer att kretsen inte kunde anses helt sluten. Enligt de skiljaktiga hovrättsråden hade det visats att det förelåg sannolika skäl för att den krets som haft tillgång till servern inte kunde anses helt sluten och att sannolika skäl förelåg för att intrång förelegat. Ljudboksförlagen har överklagat beslutet till Högsta domstolen som, om prövningstillstånd meddelas, slutligt får pröva vilka beviskrav som ska gälla vid ett informationsföreläggande enligt URL, åtminstone vad gäller användningen av lösenordsskyddade FTP-servrar och däri påstådda upphovsrättsintrång. Denna publikation från Advokatfirman Hammarskiöld & Co förmedlar information och kommentarer på den juridiska utvecklingen av intresse för våra klienter. Nyhetsbrevet är inte en heltäckande sammanställning av de behandlade frågorna och är inte avsett att utgöra juridisk rådgivning. Läsare skall därför alltid söka specifik juridisk rådgivning innan de vidtar några åtgärder med anledning av de frågor som behandlas i nyhetsbrevet.
Page 1: NYHETSBREV IP/TMT nr 1 2010 Ett nyh

NYHETSBREV IP/TMT nr 1 2010 - Hammarskiöld

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?