För tolerans och demokrati - Lärarförbundet
För tolerans och demokrati - Lärarförbundet
För tolerans och demokrati - Lärarförbundet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>För</strong> <strong>tolerans</strong> <strong>och</strong> <strong>demokrati</strong><br />
Om skolans arbete mot rasism<br />
<strong>och</strong> främlingsfientlighet
Alla lärare oavsett skolform har ett stort ansvar för att skapa en arena där<br />
<strong>demokrati</strong>n tillämpas. Värdegrundsarbetet ska genomsyra all verksamhet.<br />
Det finns inga enkla svar på frågan hur du som lärare kan möta främlingsfientlighet.<br />
Däremot kan kunskap <strong>och</strong> andras erfarenheter ge vägledning.<br />
Tanken med denna skrift är att förmedla sådana nycklar.<br />
Mycket har hänt sedan <strong>Lärarförbundet</strong> i januari 2000 gav ut skriften<br />
”Att motarbeta nazism <strong>och</strong> rasism i skolan” för första gången. På den tiden<br />
hade Sverige just chockats av en rad våldsdåd där förövarna var övertygade<br />
nazister. Den skriften fick en mycket omfattande spridning, både i <strong>och</strong> utanför<br />
skolan, <strong>och</strong> trycktes i flera hundra tusen exemplar.<br />
Sedan dess har främlingsfientliga organisationer tagit plats i <strong>demokrati</strong>skt<br />
valda församlingar, terrordåd har nått Sverige <strong>och</strong> i skolan möter lärare<br />
ideologiskt omedvetna elever som deltar i kränkningar av andra elever.<br />
Ingen blir rasist över en natt <strong>och</strong> många lärare ställer sig fortfarande frågan<br />
om <strong>och</strong> hur de kan ta ansvar att bemöta elever med främlingsfientliga åsikter.<br />
Därför reviderade vi denna skrift 2006, <strong>och</strong> nu 2012 är det dags igen.<br />
Ett av skolans viktigaste uppdrag är att värna <strong>demokrati</strong>n <strong>och</strong> att fostra<br />
eleverna till respekt för allas lika värde. Det är utgångspunkten i denna<br />
uppdaterade skrift där vi vill ta ett nytt grepp <strong>och</strong> ge dig som lärare mer<br />
konkreta verktyg i det dagliga arbetet med skolans värdegrund. Du kommer<br />
också att möta personer som konfronterats med problematiken i sitt<br />
uppdrag. Skolan är den arena där vi formas som medborgare <strong>och</strong> där vi lär<br />
oss att fungera tillsammans.<br />
Vår förhoppning är att denna skrift även fortsättningsvis ska ge lärare <strong>och</strong><br />
skolledare stöd i det praktiska arbetet med hur främlingsfientlighet kan bemötas.<br />
Stockholm, mars 2012<br />
Eva-Lis Sirén<br />
Alla barn förtjänar respekt,<br />
även de som har ”fel” åsikter<br />
Sedan mitten av 90-talet har Christer<br />
Mattsson arbetat för att stärka <strong>tolerans</strong>en<br />
<strong>och</strong> motverka främlingsfientlighet<br />
bland Kungälvs ungdomar.<br />
– Min stora insikt är att vi måste gå från konfrontation<br />
till dialog, säger Christer Mattsson, grundskollärare<br />
<strong>och</strong> numera enhetschef i kommunen.<br />
I mitten av 90-talet misshandlades en fjortonårig<br />
pojke i Kungälv till döds av ett gäng tonåriga<br />
nazister. Dådet väckte stort uppseende<br />
i riksmedia <strong>och</strong> i kommunen blev reaktionen<br />
stark. Den politiska ledningen beslutade omgående<br />
om åtgärder för att förhindra att extrema<br />
rörelser växte sig starkare.<br />
Redan från början fanns hos de styrande insikten<br />
om att ett sådant arbete kräver noggrann<br />
planering <strong>och</strong> uthållighet. Brandkårsutryckningar<br />
var inte nog.<br />
– Kommunalrådet sa att läget nu var så akut<br />
att arbetet måste få ta tid, berättar Christer<br />
Mattsson.<br />
Det var han som till att börja med fick uppdraget<br />
att inventera lärarnas behov av kompetensutveckling<br />
för att förstå den värld som<br />
en del av deras elever fanns i. Politikerna ville<br />
dock gå längre. Med sin lokalkunskap visste<br />
kommunalrådet att intoleranta uppfattningar<br />
funnits i generationer i delar av kommunen.<br />
Så vidgades Christer Mattssons uppdrag till<br />
att också omfatta en undersökning av varför<br />
dessa uppfattningar fortplantas från generation<br />
till generation, det som i forskningen<br />
brukar kallas för den ”svarta överföringen”.<br />
Hans jobb tog tre år.<br />
2 3<br />
I dag leder Christer Mattsson ett brett projekt<br />
för <strong>tolerans</strong> som fått stor uppmärksamhet <strong>och</strong><br />
som belönats med priser, till exempel ur utrikesminister<br />
Anna Lindhs minnesfond.<br />
Hösten 2011 hölls en unik internationell konferens<br />
i Kungälv med israeler <strong>och</strong> palestinier<br />
om arbete för <strong>tolerans</strong>. Det ledde till ett utbyte<br />
mellan skolor i Kungälv, Israel <strong>och</strong> Palestina.<br />
Christer Mattsson, Lärare i Kungälv.
oKTIps<br />
» Några elever längst bak började argumentera för att <strong>För</strong>intelsen inte ägt rum. <strong>För</strong>st blev<br />
jag stum, sedan började jag med kraft <strong>och</strong> känsla föreläsa. Fakta staplades på fakta (…)<br />
Men klassen stod inte bakom mig. Några tjejer fnissade <strong>och</strong> ett par pojkar började ställa<br />
kritiska frågor om mina åsikter. De andra satt alldeles stilla. «<br />
Utdrag ur ”Ingen blir nazist över en natt”.<br />
<strong>För</strong> att utveckla <strong>och</strong> sprida <strong>tolerans</strong>projektet<br />
till andra skolor i landet samarbetar Kungälvs<br />
kommun under 2012 också med EXPO<br />
utbildning <strong>och</strong> Teskedsorden – en stiftelse<br />
som grundats av tidningen VI <strong>och</strong> den israeliske<br />
författaren Amos Oz (intresserade skolor<br />
kan kontakta projektet via Kungälvs kommunväxel).<br />
Kommunledningens förvissning om att framgång<br />
kräver långsiktighet <strong>och</strong> uthållighet, har<br />
styrkts i projektet. När Christer Mattsson ombeds<br />
utfärda varnande råd till skolor som vill<br />
arbeta mot rasism <strong>och</strong> främlingsfientlighet,<br />
kommer svaret snabbt:<br />
– Inga temadagar!<br />
Den kanske vanligaste formen för att ta upp<br />
aktuella <strong>och</strong> ”allvarliga frågor” i skolan – den<br />
särskilda dagen med sitt särskilda tema – får<br />
alltså underkänt. Enligt Christer Mattsson<br />
kan den i sämsta fall göra större skada än<br />
nytta.<br />
– En temadag en gång om året ger inte rum för<br />
samtal <strong>och</strong> diskussion. Budskapet är redan givet,<br />
de ungdomar som har ”fel” åsikter får istället sitt<br />
utanförskap bekräftat, deras sammanhållning<br />
stärks ytterligare.<br />
Tillsammans med lärarutbildaren Magnus Hermansson har Christer Mattsson<br />
skrivit boken ”Ingen blir nazist över en natt” (Natur <strong>och</strong> Kultur 2008).<br />
Christer Mattsson utdelar också en annan<br />
varning. Han var själv med <strong>och</strong> utformade<br />
den fortbildning som lärarna fick i slutet av<br />
90-talet <strong>och</strong> som till stor del handlade om att<br />
lära sig känna igen yttre tecken på extrema<br />
<strong>och</strong> intoleranta uppfattningar.<br />
– Uniformer <strong>och</strong> olika nazistiska symboler<br />
beskrevs. Men vad hjälper den kunskapen när<br />
du ställs inför en människa som är intolerant?<br />
Du kommer inte lättare i kontakt med hennes<br />
världsbild bara för att du känner igen olika<br />
märken som hon bär på jackan.<br />
Direkt efter mordet i Kungälv fanns det också<br />
en kraftig vilja hos alla i kommunen att manifestera<br />
avståndstagande från rasister <strong>och</strong> mot<br />
våld. I fackeltåg <strong>och</strong> på möten skanderade<br />
talkörer att rasismen måste krossas.<br />
– En självklar reaktion från upprörda medborgare.<br />
Men vad gör du när du möter en rasist i<br />
klassrummet? Det är knappast din uppgift som<br />
lärare att ”krossa” eleven. Istället måste du<br />
försöka nå den individen.<br />
Efter en stunds funderande sammanfattar<br />
Christer Mattsson det som för många lärare<br />
är den kanske största utmaningen: att respektera<br />
en elev som inte respekterar andra.<br />
4 5<br />
– Att alla barn i mitt klassrum förtjänar min<br />
respekt, var nog den stora insikten som jag fick<br />
under mitt utredningsarbete. Vi måste som<br />
lärare gå från fördömande till dialog.<br />
Men hur föra dialog om det obegripliga, om<br />
ondskan i koncentrationslägren? Går den ens<br />
att förstå?<br />
– Den går att förstå. Men då räcker det inte<br />
med att bara tala om den tyska inflationen på<br />
30-talet eller om hur Hitler genom att bygga<br />
motorvägar fick ner arbetslösheten <strong>och</strong> därmed<br />
vann politiskt stöd, säger Christer Mattsson.<br />
– Nazismens mylla är en latent vilja hos oss alla<br />
att utesluta misshagliga grupper från föreställningen<br />
om att de är medmänniskor. Denna vilja<br />
att bli kvitt dem som vi tycker stör vår ordning,<br />
är ett ständigt hot.<br />
– Vi har konstruerat skydd – mänskliga rättigheter,<br />
internationella konventioner, lagar för kriget,<br />
en domstol som dömer krigsförbrytare. Men<br />
inom oss finns viljan att utesluta de misshagliga<br />
fortfarande kvar.<br />
DiskussiONsFrågOr<br />
Vad kan vi göra på vår skola för att<br />
<strong>tolerans</strong> ska tillämpas <strong>och</strong> inte bara<br />
blir tomma ord?<br />
Hur för man en dialog med<br />
elever som gör nazistiska eller<br />
främlingsfientliga uttalanden?
Värdegrunden måste påverka allt<br />
Arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten,<br />
kompetensutveckling – arbetet för<br />
<strong>tolerans</strong> <strong>och</strong> mot diskriminering<br />
måste ständigt vara centralt.<br />
– Det är rektors ansvar att se till att personalen<br />
får den kunskap de behöver, säger före detta<br />
grundskole rektorn Ann-Charlotte Brandberg.<br />
I ett tiotal år var hon rektor på en 7–9-skola i<br />
Kungälv med över 600 elever. Nu arbetar hon<br />
med utveckling på skolförvaltningen, särskilt<br />
med frågor som anknyter till skolans värdegrund.<br />
På skolan där hon tidigare arbetade hade<br />
man under perioder problem med elever med<br />
främlingsfientliga åsikter.<br />
– Det handlade inte om några fullblodsrasister,<br />
snarare om elever med aversioner mot det<br />
obekanta, även mot till exempel homosexualitet,<br />
berättar Ann-Charlotte Brandberg.<br />
Attityderna kan alltså vara ganska diffusa <strong>och</strong><br />
svåra att ringa in. Därför är personalens kunskap<br />
A <strong>och</strong> O för att definiera problemen, betonar<br />
hon.<br />
– Man känner av stämningar <strong>och</strong> bråk men vet<br />
inte hur de ska tolkas. Man frågar sig hela tiden<br />
om det handlar om rasism eller något annat,<br />
beskriver hon.<br />
– Vi fick hjälp av <strong>tolerans</strong>projektet här i Kungälv<br />
för att förstå varför en elevgrupp med avvikande<br />
beteende <strong>och</strong> åsikter bildats, medlemmarnas<br />
olika status <strong>och</strong> vilka signaler de sände genom<br />
symboler, musik <strong>och</strong> klädmode. Analysen gav oss<br />
ett mönster.<br />
Sitt eget kunnande om var kunskap, erfarenhet<br />
<strong>och</strong> expertis finns att hämta har Ann-Charlotte<br />
Brandberg främst fått från kommunens<br />
<strong>tolerans</strong>projekt, men även från exempelvis tidskriften<br />
Expo <strong>och</strong> från sökningar på nätet.<br />
Att som många skolor gör, beta av ”ämnet”<br />
främlingsfientlighet <strong>och</strong> rasism på en temadag<br />
eller i ett kortvarigt projekt är som ”en<br />
spott i Atlanten”, tycker hon.<br />
– Lärarna måste låta sin medvetenhet <strong>och</strong> sin<br />
kunskap ständigt påverka all undervisning.<br />
Skolans värdegrund ska genomsyra allt.<br />
– På min skola tränade personalen i värderingsövningar<br />
där de måste ta ställning i brännbara<br />
frågor. Hur de bemötte eleverna diskuterades<br />
fram <strong>och</strong> tillbaka ur olika perspektiv.<br />
– Det finns redan mycket kunskap under skoltaket!<br />
Det viktiga är att samla den i en gemensam<br />
syn på eleverna <strong>och</strong> på hur man hanterar elever<br />
som är fientliga till det som är främmande.<br />
– Incidenter får inte passera utan direkta<br />
reaktioner. Samtal måste föras hela tiden. Alla<br />
elever måste få vädra sina åsikter även om de<br />
inte är ”rumsrena”. Och då duger det inte med<br />
enstaka temadagar.<br />
Men det finns ju en värdegrund som ska genomsyra<br />
skolan <strong>och</strong> som alla rektorer är väl<br />
medvetna om?<br />
– Det ska man inte utgå ifrån. Det finns tusen<br />
<strong>och</strong> en ursäkter för att låta värdegrundsfrågor<br />
hamna vid sidan av. Det handlar ju om tid <strong>och</strong><br />
pengar, förklarar Ann-Charlotte Brandberg.<br />
– Som rektor måste jag gräva djupt i mitt eget<br />
förhållningssätt. Då blir det lättare att göra den<br />
nödvändiga prioriteringen. Den som tränger in i<br />
detta inser ju att uppdraget till skolan är jättetydligt!<br />
VärdegrUNdeN<br />
Ann-Charlotte Brandberg, före detta rektor i Kungälv.<br />
Arbetar nu med utveckling på skolförvaltningen. Ur skollagen 1 kap. 5§ om värdegrunden.<br />
6 7<br />
Att fundera på för dig som är skolledare:<br />
• Har de anställda tid <strong>och</strong> möjlighet att tillsammans<br />
resonera <strong>och</strong> reflektera över hur<br />
de bemöter elever med intoleranta åsikter?<br />
• Finns det särskild tid avsatt för sådana träffar<br />
eller får de försöka ”hitta en lucka”?<br />
DiskussiONsFrågOr<br />
Hur kan skolledare bidra till<br />
att lärare får utrymme att<br />
tillsammans resonera <strong>och</strong><br />
reflektera över hur de bemöter<br />
elever med intoleranta åsikter?<br />
På vilket sätt kan skolledare<br />
bidra till att frågorna integreras i<br />
undervisningen?<br />
» utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande <strong>demokrati</strong>ska<br />
värderingar <strong>och</strong> de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet,<br />
individens frihet <strong>och</strong> integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet<br />
mellan människor. Var <strong>och</strong> en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna<br />
<strong>och</strong> aktivt motverka alla former av kränkande behandling. «
Allt vilar på de mänskliga rättigheterna<br />
Sedan 2006 har skolans huvudmän skyldighet<br />
att kartlägga förekomsten av kränkande<br />
behandling <strong>och</strong> diskriminering.<br />
– Men fortfarande vet flertalet huvudmän inte<br />
hur det ser ut på deras skolor, säger Lars Arrhenius,<br />
barn- <strong>och</strong> elevombud på Skolinspektionen.<br />
Varje skola ska ha en plan för hur elevernas<br />
rätt till en trygg skolmiljö ska säkras. Planen<br />
ska vila på systematiska kartläggningar. Men<br />
Skolinspektionens kontroller visar att sju av<br />
tio planer inte håller måttet.<br />
– I början var det nio av tio så det har blivit lite<br />
bättre. Men fortfarande är bristerna stora, säger<br />
Lars Arrhenius.<br />
Lars Arrhenius, Barn- <strong>och</strong> elevombud,<br />
förordnad fram till 30 april 2012.<br />
Han konstaterar att den systematiska uppföljning<br />
av betyg <strong>och</strong> resultat som nu genomförs<br />
på de allra flesta skolor, saknas när det gäller<br />
kränkande behandling <strong>och</strong> diskriminering.<br />
Någon enkel förklaring till bristerna har han<br />
inte.<br />
– Men jag tycker att huvudmännen gör det<br />
enkelt för sig när de lägger över ansvaret på skolledare<br />
<strong>och</strong> lärare. De måste själva ta reda på om<br />
kartläggningen skett på varje skola, säger Lars<br />
Arrhenius <strong>och</strong> tillägger att huvudmän som inte<br />
har en egen bild tenderar att tro att allt är bra.<br />
Till en början var många huvudmän kritiska<br />
till de nya bestämmelserna. Framförallt gällde<br />
deras kritik möjligheten att utdöma skadestånd<br />
till elever som utsatts för kränkande behandling.<br />
– Fortfarande finns det huvudmän som<br />
ifrågasätter lagen. Det sänder tyvärr signaler till<br />
rektorer <strong>och</strong> lärare att den inte är så viktig, säger<br />
Lars Arrhenius.<br />
Han konstaterar också att kunskapen om vad<br />
lagstiftningen kräver ofta är låg ute på skolor<br />
<strong>och</strong> bland huvudmän, såväl kommunala som<br />
fristående. Som jurist förvånar det honom.<br />
– Särskilt skolledare måste ha en uppfattning om<br />
hur lagstiftningen ser ut. Det finns sedan 2006<br />
en handlingsplikt i skolan. Upplever sig en elev<br />
utsatt för kränkande behandling så måste skolan<br />
agera med utredning <strong>och</strong> åtgärder, säger Lars<br />
Arrhenius, som påminner om att lagen ställer<br />
krav på noll<strong>tolerans</strong> mot kränkande behandling.<br />
Grundläggande är dock att lärare <strong>och</strong> andra<br />
ser <strong>och</strong> hör vad eleverna upplever. Anmälningarna<br />
till Barn- <strong>och</strong> elevombudet visar att<br />
så inte alltid är fallet.<br />
– Det finns en attityd som gör att man blundar<br />
när elever utsatts för kränkningar <strong>och</strong> diskriminering.<br />
Deras berättelser ifrågasätts. Lärare <strong>och</strong><br />
andra vill gärna lägga problemet hos eleven själv,<br />
berättar Lars Arrhenius.<br />
En förklaring är att lärare <strong>och</strong> annan personal<br />
i skolan sällan ges tillräcklig tid <strong>och</strong> möjlighet<br />
att tillsammans reflektera över sådant som<br />
skolans värdegrund <strong>och</strong> vad som sägs i skollag<br />
<strong>och</strong> läroplaner.<br />
– Allt vilar ju på de mänskliga rättigheterna.<br />
Men vad det innebär kan vi göra olika tolkningar<br />
av. I skolan är det dock viktigt att vi ger en <strong>och</strong><br />
samma bild. Därför måste skolledningen se<br />
till att dess personal får tid att jobba fram en<br />
gemensam hållning, säger Lars Arrhenius.<br />
Nya sKollageN ger dIg TydlIgare sKyldIgHeTer<br />
1 juli 2011 började nya skollagen att gälla. den innehåller bland annat ett förtydligande av<br />
personalens skyldigheter (6 kap, 10 §).<br />
» Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt<br />
för trakasserier eller kränkande behandling är nu skyldiga att anmäla detta till rektorn.<br />
rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. «<br />
Fakta: Mellan 2006 <strong>och</strong> 2010 ökade antalet anmälningar till barn- <strong>och</strong> elevombudet<br />
från drygt 300 till 1100. Mer om barn <strong>och</strong> elevombudet, beo, finns på skolinspektionens<br />
webbplats: skolinspektionen.se/beo.<br />
8 9<br />
Här får du hjälp med planen<br />
Sedan 2009 regleras arbetet mot diskriminering<br />
<strong>och</strong> kränkande behandling i både diskrimineringslagen<br />
<strong>och</strong> skollagen. Varje år ska skolan<br />
eller förskolan upprätta en likabehandlingsplan<br />
<strong>och</strong> en plan mot kränkande behandling.<br />
På webbplatsen Plan för skolan finns råd:<br />
planforskolan.se.
Justitieombudsmannen är riksdagens kontrollmakt i Sverige<br />
med ansvar för övervakning av de offentliga myndigheterna.<br />
Det officiella namnet är Riksdagens ombudsmän.<br />
Termen justitieombudsman, förkortat JO, syftar både på en<br />
enskild justitieombudsman <strong>och</strong> på myndigheten som sådan.<br />
Den svenska justitieombudsmannen är den myndighet som<br />
givit upphov till begreppet <strong>och</strong> institutionen ombudsman som i<br />
dag finns i hela världen.<br />
10<br />
Yttrandefriheten då? Så här säger JO<br />
Justitieombudsmannen, JO, har gått igenom ett antal fall där lärare<br />
eller skolledningar anklagats för att kränka elevers yttrande- <strong>och</strong><br />
åsiktsfrihet. JO:s utlåtanden visar hur lagen ska tolkas.<br />
Spridande av tryckt material<br />
Att stoppa spridandet av skrifter <strong>och</strong> annat<br />
tryckt material får bara ske av ordningsskäl.<br />
Att beslagta skrifterna för att innehållet står<br />
i strid med exempelvis intentionerna i läroplanen<br />
är inte tillåtet.<br />
Elever som bär märken<br />
En skola får inte beslagta eller konfiskera<br />
märken som eleven bär på sina kläder, även<br />
om märkenas budskap kan störa ordningen<br />
i skolan. Inte heller får en elev stängas av för<br />
att den inte vill ta av sig märket.<br />
Om märkena uttrycker ringaktning för personal<br />
eller andra elever ska skolledningen ingripa,<br />
enligt skollagen. Men även i dessa fall<br />
gäller samma begränsning som ovan. Istället<br />
bör skolledningen överväga att göra en polisanmälan.<br />
11<br />
Hitlerhälsning – hets mot folkgrupp?<br />
Nazisthälsningen var en hälsning i Nazityskland,<br />
som innebar att högerarmen utsträcktes<br />
i en vinkel mitt emellan vågrätt <strong>och</strong> lodrätt,<br />
samtidigt som frasen ”Heil Hitler” eller ”Sieg<br />
Heil” uttalades. Hälsningen används av svenska<br />
nynazister, som kallar den segerhälsning.<br />
I den svenska statliga utredningen SOU<br />
2000:88 anges att bärande av till exempel en<br />
nazistisk symbol eller utförande av så kal-lad<br />
Hitlerhälsning inte ensamt räcker för att någon<br />
skall kunna dömas för hets mot folkgrupp.<br />
<strong>För</strong> att vara straffbar krävs det att gärningen<br />
i sammanhanget bedöms ge uttryck för nedvärdering<br />
av andra befolkningsgruppers människovärde.<br />
Om så inte skett kan den som gjort<br />
hälsningen således inte dömas för hets mot<br />
folkgrupp. Hälsningen kan däremot bedömas<br />
som grovt förargelseväckande beteende.
Argument ska bemötas,<br />
inte sopas under mattan!<br />
Som lärare är det viktigt att påminna<br />
om att Sverige i huvudsak är ett tolerant<br />
samhälle. Ingen är dömd att misslyckas<br />
på grund av sitt ursprung, säger Jonathan<br />
Leman på stiftelsen EXPO.<br />
Stiftelsen EXPO får många frågor om nazistiska<br />
grupper <strong>och</strong> nazistiska symboler. Men<br />
stiftelsen ombeds också allt oftare att fortbilda<br />
lärare om <strong>tolerans</strong> <strong>och</strong> främlingsfientlighet.<br />
Jonathan Leman, reporter <strong>och</strong><br />
skolsamordnare på EXPO-utbildning<br />
<strong>För</strong>ändringen speglar en generell utveckling<br />
där dialog <strong>och</strong> diskussion med elever med intoleranta<br />
åsikter blivit allt viktigare.<br />
– Argument ska bemötas, inte sopas under mattan.<br />
Avvisar man dessa elever så bekräftas bara<br />
deras bild av ett etablissemang som inte tål den<br />
kritik som de anser att de står för. Dialog istället<br />
för konfrontation så att man inte blir elevens<br />
motståndare, sammanfattar Jonathan Leman.<br />
– Samtidigt är det viktigt att tala om in<strong>tolerans</strong>ens<br />
konsekvenser. Att genom historiska<br />
<strong>och</strong> nutida exempel visa vad som skulle bli<br />
konsekvenserna om hatet blev politisk verklighet.<br />
En sådan undervisning främjar insikten om att<br />
vi inte har något alternativ till samexistens.<br />
Jonathan Lemans bild av läget ute på landets<br />
skolor när det gäller arbetet mot rasism <strong>och</strong><br />
in<strong>tolerans</strong> är splittrad.<br />
– Jag stöter ibland på rektorer som kraftfullt<br />
hävdar att rasism minsann inte finns på deras<br />
skola. Och förekommer det så beror det på att<br />
”andra” ungdomar som inte är elever på skolan,<br />
har spritt budskapet, berättar Jonathan Leman.<br />
– Egentligen menar de att de inte har ordningsproblem<br />
med rasistisk koppling på skolan.<br />
Rasistiska <strong>och</strong> intoleranta attityder finns ju<br />
på alla skolor i olika grad, precis som det finns<br />
överallt i samhället <strong>och</strong> över hela världen.<br />
Han understryker att rasism inte bara är<br />
något som ”svarta” utsätts för av ”vita”.<br />
I själva verket är det inte ovanligt att det förekommer<br />
mellan olika minoriteter <strong>och</strong> det kan<br />
också i vissa fall riktas mot ungdomar med<br />
svensk bakgrund.<br />
En insikt som EXPO:s utbildare gjort är<br />
att ungdomar med utländsk bakgrund ofta<br />
snabbt suger åt sig majoritetens fördomsfulla<br />
bilder av deras kultur eller religion.<br />
– Det påverkar deras självbild <strong>och</strong> därmed deras<br />
livschanser. Därför är det viktigt att skolan stärker<br />
deras identitet <strong>och</strong> motarbetar fördomsfulla<br />
bilder av invandrare, förklarar Jonathan Leman.<br />
– Det är också viktigt att skolan bidrar till en<br />
inkluderande bild av svenskhet där det är möjligt<br />
att vara både till exempel romer <strong>och</strong> svensk eller<br />
somalier <strong>och</strong> svensk.<br />
På samma sätt är det, enligt Jonathan Leman,<br />
en viktig uppgift för skolan att framhålla att<br />
Sverige trots allt är ett tolerant samhälle där<br />
de flesta motsätter sig att man döms efter<br />
bakgrund, hudfärg eller religion.<br />
deT Här är eXpo<br />
»Varumärket« eXpo är mest känt för tidskriften som<br />
orädd kartlägger <strong>och</strong> avslöjar intoleranta, rasistiska <strong>och</strong><br />
nynazistiska grupper. Men i dag är utbildning en större del<br />
av verksamheten inom ägarstiftelsen.<br />
EXPO utbildar <strong>och</strong> föreläser för lärare, elever <strong>och</strong><br />
politiker, ofta i samarbete med andra organisationer,<br />
till exempel lärarförbunden <strong>och</strong> andra fackförbund.<br />
På webbplatsen EXPO finns en kunskapsbank med<br />
texter om nazismen före <strong>och</strong> efter andra världskriget<br />
för lärare, elever <strong>och</strong> andra. Läs mer på expo.se.<br />
12 13<br />
– Här blir det inte rubriker om någon ur en<br />
viss grupp släpps in på ett hotell. Här kommer<br />
rubrikerna istället om någon nekas att ta in på<br />
hotellet. Normen är <strong>tolerans</strong>. Därför ligger det<br />
också i den enskildes intresse att vara tolerant.<br />
DiskussiONsFrågOr<br />
rasistiska <strong>och</strong> intoleranta<br />
åsikter finns på alla skolor i olika<br />
grad, hur kan lärare hålla sig<br />
uppdaterade med dessa?<br />
Hur integrerar man som lärare<br />
diskussioner om jämlikhet <strong>och</strong><br />
<strong>tolerans</strong> i alla ämnen?
Här kan du läsa mer...<br />
Om yttrandefrihet <strong>och</strong> mänskliga rättigheter<br />
grundlagarna: regeringen.se<br />
regeringens webbplats om mänskliga rättigheter: humanrights.gov.se<br />
Om skollagen<br />
svensk författningssamling, sFs: riksdagen.se<br />
skolverket: skolverket.se<br />
Om diskrimineringslagen<br />
Barn- <strong>och</strong> elevombudet, BEO: skolinspektionen.se/beo<br />
Diskrimineringsombudsmannen, DO: do.se<br />
Om lärarförbundens yrkesetiska principer<br />
<strong>Lärarförbundet</strong>: lararesyrkesetik.se<br />
14<br />
Lagar, regler <strong>och</strong> principer<br />
I Sverige regleras rätten att uttrycka åsikter,<br />
tankar <strong>och</strong> känslor i tal, skrift, bild eller på annat<br />
sätt i regeringsformen, en av våra grundlagar.<br />
Den enskildes yttrandefrihet skyddas<br />
därigenom från ingrepp från myndigheter<br />
eller andra offentliga organ. På samma sätt<br />
skyddar tryckfrihetsförordningen rätten att i<br />
tryckta skrifter uttrycka tankar <strong>och</strong> åsikter.<br />
Dessa rättigheter får dock begränsas i lag.<br />
Ett exempel är brottsbalkens bestämmelser<br />
om hets mot folkgrupp. Den som genom uttalanden<br />
eller på annat sätt hotar eller sprider<br />
missaktning om en grupp på grund av dess<br />
etniska tillhörighet, trosbekännelse, ras, hudfärg,<br />
nationalitet eller sexuella läggning, kan<br />
dömas till böter eller fängelse.<br />
Enligt 2011 års skollag ska utbildningen i<br />
skolan utformas i överensstämmelse med<br />
grundläggande <strong>demokrati</strong>ska värderingar<br />
<strong>och</strong> mänskliga rättigheter – människolivets<br />
15<br />
okränkbarhet, individens frihet <strong>och</strong> integritet,<br />
alla människors lika värde, jämställdhet samt<br />
solidaritet mellan människor. Alla som verkar<br />
inom denna utbildning ska främja dessa<br />
mänskliga rättigheter <strong>och</strong> aktivt motverka all<br />
form av kränkande behandling.<br />
2006 instiftades en särskild lag om kränkande<br />
behandling av barn <strong>och</strong> elever som numera<br />
ingår i diskrimineringslagen. Enligt denna<br />
lag är den som ansvarar för skolverksamhet<br />
skyldig att bedriva ett aktivt, målinriktat <strong>och</strong><br />
planmässigt arbete för att motverka kränkande<br />
behandling <strong>och</strong> främja lagens syfte. Mer<br />
om det berättar barn- <strong>och</strong> elevombudsmannen<br />
Lars Arrhenius i en intervju på sid 8–9.<br />
<strong>Lärarförbundet</strong> <strong>och</strong> Lärarnas Riksförbund har<br />
antagit gemensamma yrkesetiska principer<br />
för lärare. Enligt dem ska lärare i sin yrkesutövning<br />
skydda varje individ mot skada, kränkning<br />
<strong>och</strong> trakasserier.
Symbollexikon<br />
Vad döljer sig bakom extremisternas symboler?<br />
HjorTroNbloMMa<br />
Nationaldemokraterna bytte 2008 symbol till en brandgul hjortronblomma.<br />
den brandgula färgen symboliserar enligt partiet ”frihet, kraft <strong>och</strong> resning”<br />
men valet av färg ska också förstås som en ”varning till det etablissemang<br />
som styr landet”. Hjortronblomman valdes därför att den växer i Norden.<br />
ægIsHjálMUr<br />
svenskarnas parti använder sig av en svart runa mot en gul rund botten.<br />
symbolen är en så kallad skräckhjälm som i fornnordisk mytologi ska ha<br />
använts för att injaga skräck i fienden <strong>och</strong> stärka den egna kraften.<br />
KUggHjUl<br />
Kugghjulet är till skillnad från många andra av vit makt-världens symboler<br />
relativt ny. den har en stark koppling till arbetarklassen <strong>och</strong> är inte en utpräglad<br />
nazistsymbol. bland nazister idag används kugghjulet ofta av de som<br />
vill betona sin arbetarbakgrund.<br />
HaKKors<br />
är en av våra äldsta symboler som har förekommit i olika kulturer ända<br />
sedan cirka 3 000 före Kristus. 1920 erkändes hakkorset som nazismens<br />
symbol. I dag används hakkorset fortfarande av nazistiska organisationer i<br />
länder där det är tillåtet, exempelvis i Usa. I sverige <strong>och</strong> i flera andra länder<br />
kan det vara brottsligt att använda hakkorset.<br />
TrIsKele<br />
VargHaKe<br />
16 17<br />
det urgamla tredelade hakkorset, triskele, förekom inom tredje riket som en<br />
symbol för en ss-division, men har framför allt använts som symbol för vit<br />
makt sedan mitten av 70-talet. Triskelen användes av afrikaner Weerstandsbeweging<br />
(aWb), en vit sydafrikansk kamporganisation som bekämpade<br />
varje försök att avskaffa det sydafrikanska apartheidsystemet som då rådde<br />
i landet.<br />
I Tyskland började varghaken användas efter förlusten av första världskriget,<br />
som en symbol för ett nationellt motstånd mot den politik som tvingats på<br />
Tyskland av segermakterna. Inom nazistgrupperingarna har den behållit sitt<br />
symbolvärde – bland annat använde den militanta svenska nazistorganisationen<br />
VaM varghaken som en symbol för ”den vita rasens försvar”.<br />
VIT MaKT-NäVe<br />
en höjd näve har sedan 1800-talet använts som tecken på enighet <strong>och</strong> styrka<br />
av en mängd grupper med olika politiska mål, till exempel den amerikanska<br />
medborgarrättsorganisationen svarta pantrarna. Vit makt-näven lanserades<br />
inom skinnskallekulturen på 1970-talet som en ”arisk” motsvarighet till<br />
denna black power-näve.<br />
VasaKärVe<br />
1938 skiftade det nazistiska partiet svensk socialistisk samling partisymbol.<br />
Hakkorset byttes ut mot Vasakärven, gustav Vasas släktvapen. en vase är ett<br />
gammalt svenskt ord för ett knippe av sädesstrån.
Symbollexikon<br />
Vad döljer sig bakom extremisternas siffror?<br />
14<br />
18<br />
28<br />
4/20<br />
64<br />
88<br />
den mest spridda numeriska symbolen inom Vit makt-rörelsen. Numret är<br />
en förkortning för frasen ”fjorton ord” som myntades av david lane <strong>och</strong> är<br />
översatt till svenska: ”Vi måste säkra existensen för vårt folk <strong>och</strong> en framtid<br />
för våra vita barn” <strong>och</strong> är till skillnad från många andra av vit makt-världens<br />
symboler relativt ny. den har en stark koppling till arbetarklassen <strong>och</strong> är inte<br />
en utpräglad nazistsymbol. bland nazister idag används kugghjulet ofta av de<br />
som vill betona sin arbetarbakgrund.<br />
står för första <strong>och</strong> åttonde bokstäverna i alfabetet, a <strong>och</strong> H, alltså<br />
adolf Hitlers initialer. siffrorna förekommer bland annat i namnen på<br />
organisationen Combat 18 <strong>och</strong> vit makt-bandet sturm 18.<br />
står för andra <strong>och</strong> åttonde bokstäverna i alfabetet, b <strong>och</strong> H. det i sin tur är<br />
förkortningen för den internationella nazistorganisationen blood & Honour,<br />
blod <strong>och</strong> ära på svenska.<br />
symboliserar datumet 20 april, som är adolf Hitlers födelsedag. dagen<br />
högtidlighålls än idag inom den nazistiska rörelsen, såväl i sverige som<br />
utomlands.<br />
den 11 mars 1995 knivmördades en homosexuell man på öppen gata i<br />
Västerås. Mordet hade utförts med stor brutalitet <strong>och</strong> offret hade träffats<br />
av 64 knivhugg. gärningsmannen tillhörde den lokala nazistgruppen Westra<br />
aros sa. den numeriska symbolen 64 har efteråt ibland använts av svenska<br />
nazister som en uppmaning till mord på homosexuella.<br />
är symbolen för HH, alltså den åttonde bokstaven i alfabetet. <strong>För</strong>kortningen<br />
står för ”Heil Hitler”, den formella hälsningen i Nazityskland. 88 är en av de<br />
mest använda numeriska symbolerna inom den högerextrema miljön <strong>och</strong><br />
förekommer på kläder <strong>och</strong> hos vit makt-bandet legion 88.<br />
Tack till eXpo som bidragit med texter <strong>och</strong> bilder till symbollexikonet.<br />
18 19
lararforbundet.se<br />
Bemöta främlingsfientlighet? Jovisst, men hur börjar jag?<br />
ett första steg kan vara denna skrift. Här hittar du fakta, intervjuer <strong>och</strong><br />
diskussionsfrågor om <strong>tolerans</strong> <strong>och</strong> <strong>demokrati</strong>. använd skriften som ett<br />
stöd i ditt praktiska arbete med att bemöta främlingsfientlighet.<br />
Mars 2012 grafisk form: 13269 FWd reklambyrå ab. Text: Ulf edlund. Foto: sid 4 Kristofer samuelson. Tryckeri: Trosa Tryckeri, 5 000 ex