Kpl mall

Lärarhögskolan i Stockholm KURSPLAN 1(13)
Institutionen för samhälle, kultur och lärande SKAU2N
Institutionen för undervisningsprocesser, UKAU2N
kommunikation och lärande Beslutad 2005–03–22
Reviderad: 2005–06–30
Reviderad: 2006–06–20
Version: 3
Kursplanen gäller fr. o m HT06
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA PERSPEKTIV B, 20 poäng
Perspectives of Educational Science B, 20 Credit Points/30 ECTS
LÄRDOK-koder: SKAU2N
UKAU2N
1. BESLUT OCH RIKTLINJER
Kursen ingår i den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU 60 p), lärarprogrammet 120
poäng, yrkesämnen samt i kombinationsutbildningen som drivs i samverkan med Stockholms universitet
och behandlar teoretiska perspektiv inom centrala kunskapsområden för lärare. Kursen
ligger på nivå 1-40 poäng och ingår i ämnesområdet utbildningsvetenskap.
Kursen består av fyra moment om 5 poäng som är utvecklade av ämnesråden inom Lärarhögskolan
(LHS). Ansvarig för innehållet i momentet ”Individens utveckling och socialisation” är ämnesrådet
för barn- och ungdomsvetenskap, för momentet ”Undervisning och lärande” ämnesrådet
i didaktik, för momentet ”Utbildning, pedagogik och samhälle – igår, idag, imorgon” ämnesrådet i
pedagogik samt för momentet ”Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla” ämnesrådet i
specialpedagogik. Momentens ordning väljs av respektive institution.
Kursansvarig institution för allmänna ämnen är Institutionen för undervisningsprocesser,
kommunikation och lärande (UKL). Institutionen ansvarar för genomförande av kursen med
samtliga studenter i allmänna ämnen. Kursansvarig institution för vård- och yrkesämnen är Institutionen
för samhälle, kultur och lärande (SKL).
Kursplanen har beslutats av Nämnden för grundutbildning, forskning och forskarutbildning vid
Lärarhögskolan i Stockholm 2005–03–22. Revideringen har beslutats av Nämnden för grundutbildning,
forskning och forskarutbildning 2005–06–30 (version 2).
2. FÖRKUNSKAPSKRAV
Studenter, som är antagna till Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), 60 p. Studenter
inom Kombinationsutbildningen, som har fullgjort minst 60 poäng i sitt huvudämne och 40 poäng
i ämne/ämnesområde 2.
3 SYFTE
Kursen ska ge studenterna teoretiska redskap i arbetet med att utveckla förmåga till självständig
och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen,
allt inom det område utbildningen avser i enlighet med Högskolelagen, 1 kap.

Lärarhögskolan i Stockholm KURSPLAN 2(13)
Institutionen för samhälle, kultur och lärande SKAU2N
Institutionen för undervisningsprocesser, UKAU2N
kommunikation och lärande Beslutad 2005-03-22
Reviderad: 2005-06-30
Reviderad: 2006-06-20
Version: 3
Kursplanen gäller fr. o m HT06
Ett övergripande syfte för kursen är att ge teoretiska grunder som redskap för följande examensmål:
- att kunna bedöma och värdera elevers lärande och utveckling
- att kunna förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund
- att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla
undervisning och annan pedagogisk verksamhet.
Kursen syftar också till att studenten utvecklar förmågan att:
- skilja mellan och använda sig av olika teoretiska perspektiv på individens utveckling och
socialisation, lärande och undervisning, utbildning och samhälle samt specialpedagogiska
frågor utifrån olika perspektiv.
- läsa och arbeta med vetenskapliga texter av olika slag
- analysera texter och pedagogiska fallstudier ur olika perspektiv.
Respektive moments syften redovisas under varje momentbeskrivning.
4 INNEHÅLL OCH UPPLÄGGNING
Kursen innehåller fyra moment om 5 poäng vardera:
• Individens utveckling och socialisation
• Teorier om lärande
• Utbildning, pedagogik och samhälle - igår, idag, i morgon
• Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla.
Den verksamhetsförlagda delen av kursen motsvarar 5 poäng fördelade på samtliga moment. Examinationen
sker efter varje moment och formen för examinationen varierar för att ge möjlighet
att erfara olika sätt att bedöma kunskaper. I vilken ordning de fyra momenten läses avgörs av
genomförande institution. I varje moment läses dels den obligatoriska litteraturen och dels delar
av den valbara. Om studenten valt att läsa en text inom ett moment kan samma text inte väljas
inom ett annat moment.
Under kursens gång ges studenterna möjlighet att påverka innehåll och arbetssätt. Lärare och studenter
ska i samråd konkretisera kursens syften och formulera mål för undervisningen.
Kursen kommer att utvärderas elektroniskt.
5 EXAMINATION
Hur examinationen går till redovisas under respektive momentbeskrivning under ”Examination”
samt mer utförligt i en studiehandledning.

Lärarhögskolan i Stockholm KURSPLAN 3(13)
Institutionen för samhälle, kultur och lärande SKAU2N
Institutionen för undervisningsprocesser, UKAU2N
kommunikation och lärande Beslutad 2005-03-22
Reviderad: 2005-06-30
Reviderad: 2006-06-20
Version: 3
Kursplanen gäller fr. o m HT06
Som betyg på momenten och kursen som helhet används något av uttrycken Väl godkänd, Godkänd
eller Underkänd. För att erhålla betyget Godkänd på hela kursen krävs minst betyget Godkänd
på alla moment. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkän”
på minst tre av de fyra momenten.
Studenter som har godkänts på kursen ska på begäran få kursbevis.

Lärarhögskolan i Stockholm KURSPLAN 4(13)
Institutionen för samhälle, kultur och lärande SKAU2N
Institutionen för undervisningsprocesser, UKAU2N
kommunikation och lärande Beslutad 2005-03-22
Reviderad: 2005-06-30
Reviderad: 2006-06-20
Version: 3
Kursplanen gäller fr. o m HT06
6. MOMENTBESKRIVNING, KURSLITTERATUR OCH ÖVRIGA LÄROMEDEL
Individens utveckling och socialisation, 5 poäng
Momentet syftar till att utveckla studentens förmåga:
- att teoretiskt formulera, förstå och kommunicera frågor om individens utveckling och
socialisation
- att tolka och förstå vad barn och ungdomar uttrycker och gör, d.v.s. individens utveckling och
socialisation ur barnens respektive ungdomarnas eget perspektiv.
M o mentets innehåll:
- Orienterande texter om barns och ungdomars utveckling och socialisation
- Olika teoretiska perspektiv på barns och ungdomars livsvillkor.
Arbetsformer:
I momentet anläggs ett tvärvetenskapligt förhållningssätt där studenterna får möjlighet
att reflektera och kritiskt granska olika teoretiska perspektiv i relation till praktiska erfarenheter
ifrån det barn- och ungdomsvetenskapliga fältet.
Momentet genomförs genom storföreläsningar och seminarier i anslutning till dessa.
Studenterna ges möjlighet att diskutera och analysera innehållet i texterna.
Studenterna formulerar en fallbeskrivning (person eller fenomen) som ligger till grund för processkrivande
under hela momentet.
Examination
Momentet examineras genom en skriftlig individuell uppgift, som bygger på fallbeskrivningen och
kurslitteraturen.
Obligatorisk litteratur
Andersson, B-E. (1980). Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Inbjuden föreläsning hållen vid
NFPF-konferens 1980. Kompendium, 29 s.
Anning, A., Cullen, J., & Fleer, M (Eds). (2004). Early Childhood Education Society
and Culture. London: Sage, Del 1-3 (136 s).
Jerlang, E., Egeberg, S., Halse, J., Jonassen, A.J., Ringsted, S. & Wedel-Brandt, B. (2005. Utvecklingspsykologiska
teorier. Lund: Liber förlag. (valda delar, s 9-104, 179-363)

Lärarhögskolan i Stockholm KURSPLAN 5(13)
Institutionen för samhälle, kultur och lärande SKAU2N
Institutionen för undervisningsprocesser, UKAU2N
kommunikation och lärande Beslutad 2005-03-22
Reviderad: 2005-06-30
Reviderad: 2006-06-20
Version: 3
Kursplanen gäller fr. o m HT06
Johansson, E., & Pramling Samuelsson, I. (Red) (2003). Barns perspektiv och barnperspektiv.
Pedagogisk forskning i Sverige, Årg 8, Nr 1-2, (100 s).
Lalander, P. & Johansson, T. (2002). Ungdomsgrupper i teori och praktik (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur
(sid. 7-188)
Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi: Utveckling i en föränderlig värld (2:a uppl.). Malmö:
Runa förlag (sid. 16-137, 208-255)
Valbar litteratur
Aagre, W. (2003). Ungdomskunnskap. Hverdagslivets kulturelle former. Bergen: Fagbokforlaget,
(280 s).
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development: Experiments by nature and
design. Cambridge: Harward University Press, (330 s).
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2003). Perspektiv på IKT och Lärande för barn, ungdomar och vuxna.
Lund: Studentlitteratur (11-52, 65-167, 153-167).
Davies, B. (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber, (228 s).
Giddens, A. (1991). Modernity and Self Identity. Self and Society in the Late Modern Age. Cambridge:
Polity Press, (256 s).
Hwang, C.P. & Nilsson, B. (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur, (279 s)
Michélsen, E. (2004). Kamratsamspel på småbarnsavdelningar. Pedagogiska Institutionen:
Stockholms universitet (Avhandling). (178 s)
Rasmussen, H. T. (2002). Leksakernas virtuella värld. Essäer om leksaker och lek. Lund: Studentlitteratur.(205
s)
Stern, D. (2004). Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur och Kultur, (228 s).
Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi: Utveckling i en föränderlig värld (2:a uppl.). Malmö:
Runa förlag (sid. 16-137, 208-255)
Ziehe, T. (1986). Ny ungdom. Om ovanliga läroprocesser. Stockholm: Norstedts, (261 s).
Willis, P. (1977). Learning to labour. How working class kids get working class jobs.
Hampshire: Gower Publishing, (204 s).

Lärarhögskolan i Stockholm KURSPLAN 6(13)
Institutionen för samhälle, kultur och lärande SKAU2N
Institutionen för undervisningsprocesser, UKAU2N
kommunikation och lärande Beslutad 2005-03-22
Reviderad: 2005-06-30
Reviderad: 2006-06-20
Version: 3
Kursplanen gäller fr. o m HT06
Teorier om lärande, 5 poäng
Momentet syftar till att utveckla studentens förmåga:
- att urskilja, analysera och kritiskt tolka olika teorier om lärande och dess centrala begrepp
- att relatera olika teorier och begrepp till varandra i fråga om likheter och skillnader
- att tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt: att både skriftligt och muntligt analysera
och kritiskt tolka de begrepp som är centrala i de teorier om lärande som behandlas i den
obligatoriska litteraturen
- att problematisera relationen mellan lärandeteori och undervisningspraktik.
M o mentets innehåll:
Momentets övergripande idé är att göra studenterna förtrogna med de begrepp som är centrala
för hur olika teorier om lärande organiseras. Denna kunskap produceras dels genom föreläsningar
kring olika aspekter på lärande dels genom att studenterna i seminarieform ingående läser och
analyserar klassiska originaltexter med hjälp av varandra och seminarieledaren. Frågan om hur
man förankrar en tolkning i den text som läses samt hur denna tolkning kan relateras till andra
texter är satt i fokus. Detta utvecklar förståelsen av hur komplexa texter är och därmed även teorier
och begrepp. Under momentet behandlas också dagens diskussioner om lärande.
De begreppsliga redskap och perspektiv på lärande som seminarierna uppmärksammar
sätts under VFU-delen i rörelse genom att en praktisk lärandesituation analyseras utifrån
de olika perspektiv och begrepp som seminarierna och föreläsningarna under kursens gång behandlar.
I en praktisk situation kan flera olika perspektiv existera parallellt. VFU-delen blir således
ett försök för studenten att bli uppmärksam på den motsägelsefullhet som varje idé om en teori
som modell för verkligheten innebär.
Arbetsformer:
De huvudsakliga arbetsformerna är självstudier, föreläsningar och textseminarier.
Examination – utgörs av en salskrivning med litteratur som fokuserar på beskrivning och jämförande
analys av centrala begrepp inom lärandeteori.
Litteratur
Obligatorisk litteratur
Piaget, Jean. (1976/2006). Barnets själsliga utveckling. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
(170 s.)
Skinner, B.F. (1969/2006). Undervisningsteknologi: Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
(211 s.)
Vygotskij, L. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos (s. 47-117 och s. 251-391).

Lärarhögskolan i Stockholm KURSPLAN 7(13)
Institutionen för samhälle, kultur och lärande SKAU2N
Institutionen för undervisningsprocesser, UKAU2N
kommunikation och lärande Beslutad 2005-03-22
Reviderad: 2005-06-30
Reviderad: 2006-06-20
Version: 3
Kursplanen gäller fr. o m HT06
Dessutom tillkommer ca 250 sidor ur någon/några av följande böcker:
Dysthe, O. (2003), Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur, (344 s.)
Säljö, R. (2003). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma (279 s.).
Åberg, A & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt
arbete. Stockholm: Liber ( 152 s.).
Referenslitteratur:
Ausubel, D. (1972). Learning theory and classroom practice. Toronto: The Ontario
institute for studies in education, (31 s).
Bodrova, E. & Leong, D. (2004). Tools of the mind: the Vygotskian approach to early childhood
education. Englewood Cliffs, N.J.: Merrill, ( 180 s.)
Björk, M. & Liberg, C. (1996). Vägar in i skriftspråket – tillsammans och på egenhand.
Stockholm: Natur & Kultur, (165 s.).
Bruner, J. (1977). The process of education. Cambridge, England: Harvard University Press.
Cole, Michael & Wertsch James V., Beyond the individual-Social antimony in Discussion of Piaget
and Vygotskij.
Crain, W. (1992). Theories of development. New Jersey: Prentice-Hall (368 s.).
Dewey, J. (1991). How we think. Boston, New York, Chicago: D.C. Heath & CoPub-lishers,
(224 s).
Dewey, J. (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos, (416 s).
Donaldson, M. (1987). Hur barn tänker. Stockholm: Liber förlag.
Gardner, H. (2001). Intelligenserna i nya perspektiv. Jönköping: Brain Books, (263 s).
Lave, J. (1988). Cognition in Practice: mind, mathematics and culture in everyday life. Cambridge:
Cambridge University Press, (214 s).
Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated learning. Legitimate peripheral participation. Cambridge:
Cambridge University Press, (138 s).

Lärarhögskolan i Stockholm KURSPLAN 8(13)
Institutionen för samhälle, kultur och lärande SKAU2N
Institutionen för undervisningsprocesser, UKAU2N
kommunikation och lärande Beslutad 2005-03-22
Reviderad: 2005-06-30
Reviderad: 2006-06-20
Version: 3
Kursplanen gäller fr. o m HT06
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur, (283 s).
Newton, D.P. (2003). Undervisa för förståelse: vad är det och hur gör man det? Lund: Studentlitteratur,
(256 s.).
Ormrod J. E. (red.), (2003). Human Learning. New Jersey: Pearson Education (508 s.).
Piaget, J. (1929). The Child’s conception of the world. London: Routledge and Kegan Paul, Ltd.
Piaget, J. (1972). Psykologi och undervisning. Stockholm: Bonnier (155 s.)
Piaget, J. (1977). Psychology and epistemology : towards a theory of knowledge. Harmondsworth:
Penguin Books (166 s.).
Project Zero/Reggio Children (2001). Making learning visible. Children as individual and group
learners. Reggio Emilia: Reggio Children, (363 s).
Seagal, S. & Horne, D. (1997). Boken om Human Dynamics: ett nytt redskap för att förstå människor
och ta till vara utvecklingspotentialen i våra organisationer. Stockholm: Runa Förlag, (352 s).
Skinner, B. F. (1971). Bortom frihet och värdighet. Stockholm: Norstedts (198 s.).
Smith, Leslie, Dockrell, Julie and Tomlinson, Peter, (1997), Piaget, Vygotskij and beyond future
issues for developmental psykology and education. London: Routledge (kap. 2 s. 36-59, kap. 6 s.
121-128).
Vygotsky, L. (1986). Thought and language. Cambridge, Mass.: The MIT Press, (287 s).
Utbildning, pedagogik och samhälle – igår, idag, i morgon, 5 poäng
Momentet syftar till att utveckla studentens förmåga:
- att kritiskt kunna granska hur världsbilder, kunskapsbegrepp och lärandestrategier är
relaterade till makt,
- att analysera lärarens arbete som ett led i skolans styrning och ledning, dess historiska
och nutida sammanhang, politiskt, socialt och kulturellt,
- att värdera hur utbildningspolitik och pedagogiska praktiker kan bidra till eller försvåra
förverkligandet av en skola för alla.
M o mentets innehåll
Momentet introducerar fyra olika teoretiska perspektiv på skola och utbildning och avslutas med
en granskning av pågående och planerat reformarbete:

Lärarhögskolan i Stockholm KURSPLAN 9(13)
Institutionen för samhälle, kultur och lärande SKAU2N
Institutionen för undervisningsprocesser, UKAU2N
kommunikation och lärande Beslutad 2005-03-22
Reviderad: 2005-06-30
Reviderad: 2006-06-20
Version: 3
Kursplanen gäller fr. o m HT06
- Pedagogisk filosofi - analys av skolans värdegrundsfrågor
- Utbildningshistoria och pedagogiska traditioner
- Utbildningssociologiska teorier
- Läroplansteori
- Aktuell utbildningspolitik; särskilt ifråga om dess styrning och ledning.
Arbetsformer:
Varje teoretiskt perspektiv och den avslutande analysen av pågående och planerat reformarbete
inleds med en föreläsning. I övrigt sker arbetet i form av litteraturseminarier där också inlämningsuppgifter
diskuteras. Som exemplifiering av aktuell skolpolitik gör studenten en sammanställning
och analys av lokala styrnings- och ledningsdokument gällande den egna partnerskolan.
Examination:
Momentet examineras genom deltagande i seminarierna, via inlämningsuppgifter och redovisningar.
Obligatorisk litteratur
Broady, D. (1998). ”Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg”, i Bjerg, J. (red):
Pedagogik. En grundbok. Stockholm: Liber, 2000. Också tillgänglig på
http://www.skeptron.ilu.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf (35 s).
Foucault, M. (2003). Övervakning och straff. s.137-229. Lund: Arkiv, (68 s).
Hartman, S. & Lundgren, U.P. & Hartman, R.M. red. (2004) John Dewey, Individ, skola
och samhälle: Utbildningsfilosofiska texter. Stockholm: Natur och Kultur.
Linde, G. (2000). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur,
(120 s).
Lindensjö, B. & Lundgren, U.P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. HLS förlag,
(200 s).
Ödman, P.J. (1995). Kontrasternas spel. En svensk mentalitets­ och pedagogikhistoria. Del II.
Stockholm: Norstedts. (del V, “Skifte i tid och rum – mentalitetsförändringar och pedagogik i
1800-talets samhälle”, s. 431-566).
Wernersson, I. & Ve, H. (1997). Research on gender and education in the Nordic countries.Scandinavian
Journal of Educational Research, 4, 295-317.
Utdrag ur två avhandlingar i pedagogik i särtryck:
Hultqvist, E. (2001). Segregerande integrering : en studie av gymnasieskolans individuella program
Stockholm: HLS förlag. s 13-25 och 183-193

Lärarhögskolan i Stockholm KURSPLAN 10(13)
Institutionen för samhälle, kultur och lärande SKAU2N
Institutionen för undervisningsprocesser, UKAU2N
kommunikation och lärande Beslutad 2005-03-22
Reviderad: 2005-06-30
Reviderad: 2006-06-20
Version: 3
Kursplanen gäller fr. o m HT06
Österlind, E. (1998). Disciplinering via frihet : elevers planering av sitt eget arbete.
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. s 17-31 och 129-138
Härutöver tillkommer ett momentkompendium med ett urval artiklar som behandlar aktuellt reformarbete,
särskilt ifråga om skolans styrning och ledning, samt ger det en internationell belysning.
Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla, 5 poäng
Momentet syftar till:
- att studenterna på ett övergripande plan utvecklar förståelse för hur skolsvårigheter kan
uppstå i ett historiskt och nutida perspektiv.
- att mer specifikt utveckla kunskap om följande aspekter av läraruppdraget:
* en likvärdig/demokratisk utbildning i relation till elevers olikheter inom förskola och
skola
* delaktighet/utslagning och lärande på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå
* ledarskap i mötet med den variation som finns i alla barn- och ungdomsgrupper.
Studenten ska också utveckla förmågan att läsa, diskutera och analysera innehållet i texter och att
i skrift formulera reflektioner i anslutning till kurslitteratur och seminariediskussioner. Skrivandet
syftar till att klargöra och artikulera egna tankar, att ta del av andras tankar och att utveckla förmågan
till argumentation och tankeutbyte i ömsesidigt samspel.
M o mentets innehåll
Momentet bygger på tvärvetenskaplig grund och behandlar:
- teoretiska perspektiv på olika specialpedagogiska kunskapsområden
- social och pedagogisk differentiering, historiskt och i nutid – olika perspektiv på normalitet och
avvikelse i undervisning och skolformer
- möjligheter och hinder för individuell utveckling och skolutveckling
- förebyggande arbetssätt och arbetsformer
- elevhälsa, åtgärdsprogram och förskolans/skolans utvecklingsplaner.
Arbetsformer
Arbetssättet ska vara ett led i att studenterna utvecklar en professionell integritet med öppenhet
för kritisk reflektion och omprövning. Både teoretiska
och praktiska moment ingår. Undervisningen skall präglas av demokratiska överväganden mellan
studenter och lärare.

Lärarhögskolan i Stockholm KURSPLAN 11(13)
Institutionen för samhälle, kultur och lärande SKAU2N
Institutionen för undervisningsprocesser, UKAU2N
kommunikation och lärande Beslutad 2005-03-22
Reviderad: 2005-06-30
Reviderad: 2006-06-20
Version: 3
Kursplanen gäller fr. o m HT06
Examination
Momentet examineras i seminarier där genomfört arbete rapporteras och kritiskt granskas och
genom skrivna inlämningsuppgifter eller presentationer i andra uttrycksformer.
Obligatorisk litteratur
Björk-Åkesson, E. (2001). Specialpedagogiken – ett mångfacetterat kunskapsfält. Att undervisa
– Specialpedagogisk tidskrift 5 (13-17) (4 s).
Brodin, J & Lindstrand, P. (2002). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur,
(152 s).
Fischbein, S. & Österberg, O. (2003). Mötet med alla barn – ett specialpedagogiskt perspektiv.
Stockholm: Gothia., (sid.11-34 samt 149-184).
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket/Liber,
(71 s).
Heimdahl Mattson, E. (2001). Skola och behandling för elever med rörelsehinder. Några
aspekter på delaktighet och medinflytande. Nordisk tidskrift för spesialpedagogik 2/2001,
(60-68) (9 s).
Helldin, R. (2002). Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan : en granskning
av skoldemokratins innebörder och kvalitet. Lund: Studentlitteratur,
(128 s).
Jakobsson, I-L. (2003). God kommunikation är avgörande. Skolsituationer för elever med
syndromdiagnos. I Locus 4/03, (31-43) (12 s).
León, R. (2001). På väg mot en diversifierad normalitet. I Bigestans & Sjögren (red.) Lyssna.
Interkulturella perspektiv på multietniska skolmiljöer. Tumba: Mångkulturellt centrum, (12
s).
Malmgren Hansen, A. (2002). Specialpedagoger – nybyggare i skolan. Stockholm: HLS Förlag,
(s.9-36).
Myrberg, M. (2001). Konsten att skapa goda läsare. Hur kan vi förebygga läs- och skrivsvårigheter.
I Locus 2/01, (25-41) (16 s).
Persson, B. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber, (148
s).

Lärarhögskolan i Stockholm KURSPLAN 12(13)
Institutionen för samhälle, kultur och lärande SKAU2N
Institutionen för undervisningsprocesser, UKAU2N
kommunikation och lärande Beslutad 2005-03-22
Reviderad: 2005-06-30
Reviderad: 2006-06-20
Version: 3
Kursplanen gäller fr. o m HT06
Skidmore, D. (1996). Towards an integrated theoretical framework for research into special
educational needs. European Journal of Special Needs Education, 11. (33-47), (14 s).
Skolverket/Liber (2001). Att arbeta med särskilt stöd. Några perspektiv. Stockholm. (27s)
Skolverket/Liber (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan.
Några perspektiv. Stockholm. (100 s)
Westling Allodi, M. (2002). Gränser i skolan. Vilka funktioner har differentierade grupper?
Locus 1/02, (16 s).
Valbar litteratur
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur, (173 s.).
Astma och allergi i skolan. Råd och rekommendationer (1999). Skolläkarföreningen i samverkan
med Astma- och Allergiförbundet, Astma och Allergisjuksköterske-föreningen, Barnläkarföreningen,
Folkhälsoinstitutet, Riksföreningen för skolsköterskor, Skolledarförbundet
(19 s) (pdf - kan hämtas via Astma- och Allergiförbundets hemsida:
http://www.astmaoallergiforbundet.se/infomaterial/SKOLDOKUMENT11.pdf
Elevhälsa – Trygghet, lärande, utveckling. Beslut och bedömningar (2002). Svensk Facklitteratur.
Internetadress: www.svenskfacklitt.se. Ordertelefon 08/38 39 00, (82 s).
Fischbein, S & Österberg, O. (2003). Mötet med alla barn – ett specialpedagogiskt perspektiv.
Stockholm: Gothia. (s.35-144 samt 185-232)
Johannesson, E. (2001). Barn med socio-emotionella problem. Lund: Studentlitteratur,. (142 s).
Karnstedt, T. (red.) (1993). Läsfeber. Om läsandets lust och vånda. Stockholm: En bok för
alla, (320 s).
Malmgren Hansen, A. (2002). Specialpedagoger – nybyggare i skolan. Stockholm: HLS förlag,
(s.40-175).
Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur, (111 s).
SOU 1998:66. Från urvalsskola till en skola för alla. Funkis – funktionshindrade elever i
skolan. Utbildningsdepartementet, (pp.43-64) (22 s).
SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa – i en skola som främjar lust att lära, hälsa
och utveckling. Utbildningsdepartementet. (25-37). (13 s)

Lärarhögskolan i Stockholm KURSPLAN 13(13)
Institutionen för samhälle, kultur och lärande SKAU2N
Institutionen för undervisningsprocesser, UKAU2N
kommunikation och lärande Beslutad 2005-03-22
Reviderad: 2005-06-30
Reviderad: 2006-06-20
Version: 3
Kursplanen gäller fr. o m HT06
Trillingsgaard, A., Dalby, A. & Østergaard, J. (red.) (1999). Barn som är annorlunda. Lund:
Studentlitteratur, (184 s).
Vernersson, I-L. (2002). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur,
(82 s).