Bra lärspel utmanar eleven - Jämterud

IT för pedagoger
Bra lärspel utmanar eleven
3 november 2008 | Ulf Jämterud
Hur kan man egentligen avgöra vad som är ett bra datorspel i undervisningssyfte? Den frågan
försökte Simon Egenfeldt-Nielsen, en av världens främsta forskare inom ämnet pedagogiska
datorspel, svara på under ett seminarium på Skolforum den 29 oktober. Med sig hade han
Krister Brolin, lärare och skolledare från Stockholm, som talade om datorspelens positiva
effekter för elevernas lärande.
Simon Egenfeldt-Nielsen disputerade 2005 på avhandlingen Beyond Edutainment: Exploring the Educational
Potential of Computer Games. Han har även publicerat fyra böcker samt ett stort antal forskningsartiklar i
ämnet, och arbetar för närvarande som assistant professor vid IT University of Copenhagen. Egenfeldt-Nielsen
driver också företaget Serious Games Interactive som utvecklar datorspel för undervisningssammanhang.
Serious games innebär verklighetsbaserade spel, utformade som en simulering av verkligheten.
Problem och utmaningar
Enligt Simon Egenfeldt-Nielsen lider de flesta pedagogiska datorspel, så kallade edutainment-spel eller
lärspel, av tre stora brister. För det första bygger de flesta spelen på repetitiva faktamässiga frågor och svarövningar
istället för ett utforskande arbetssätt. För det andra saknas det en naturlig integration mellan
spelupplevelsen och lärandet. För det tredje får spelaren inte en inre motivation från själva spelberättelsen
utan spelen bygger istället på yttre motivation i form av belöningar vid rätta svar. Dessutom saknar de
pedagogiska datorspelen alltför ofta en logisk koppling till undervisningen — det man lär sig i spelet är sällan
relevant i förhållande till det lärområde spelet omfattar.
Vad kännetecknar ett bra datorspel för lärande?
Simon Egenfeldt-Nielsen slår fast att ett bra lärspel också måste vara ett bra spel. Med andra ord måste spelet
i sig vara tillräckligt intressant och spännande för att kunna fungera som en bra utgångspunkt för lärande.
Spelet måste också vara lagom utmanande för spelaren; det får inte vara för lätt men inte heller för svårt.
Liksom andra medier såsom film och tv bygger datorspel på en berättelse som uttrycks audiovisuellt. Dessa
ingredienser måste vara tilltalande för att spelet ska kännas meningsfullt. Men datorspelen skiljer sig från
andra medier genom att de ger spelaren en möjlighet till interaktivitet. Spelaren kan fatta beslut som
påverkar utvecklingen av handlingen och hitta kreativa lösningar på olika problem. Spelen ger också feedback
genom belöningar, genom att alternativa vägar öppnas och genom att nya nivåer uppnås i spelet. Dessa
komponenter måste vara tillräckligt engagerande och utmanande för att spelet ska fungera väl i en
lärandesituation.
I tillägg till detta måste dessutom ett bra lärspel, enligt Egenfeldt-Nielsen, ha ett fokus som motsvarar det
som lärandet syftar till. Med andra ord måste spelets berättelse och spelmomenten upplevas relevanta i
förhållande till det ämne spelaren förväntas lära sig något om.
Exemplet Global Conflicts: Palestine
Med dessa faktorer som grund har Egenfeldt-Nielsen skapat flera datorpel för undervisningssammanhang, varav
det mest kända är Global Conflicts: Palestine. I spelet har man byggt upp en virtuell modell av Jerusalem som
spelaren går runt i. Spelaren har rollen som frilansjournalist, nyligen anländ till Jerusalem, och uppdraget är
att skriva en tidningsartikel. Spelaren gör efterforskningar och intervjuar olika personer, och samlar på så sätt
underlag för artikeln. Genom spelet får eleverna en möjlighet att leva sig in i autentiska livsöden och konkreta
situationer med utmanande problem som väcker deras engagemang, på liknande sätt som andra
problemorienterade undervisningsmetoder såsom case och rollspel.
Upplevelsebaserat lärande
å å
http://itforpedagoger.skolverket.se/nyheter_forskning/skolforum_2008/bralarspel/?print=true2008-...

världen begriplig för eleverna.
― Om världen blir alltmer abstrakt, måste skolan bli mer teoretisk, och undervisningen bli mer konkret,
hävdade han. Konkreta erfarenheter gör att läraren och eleverna har en gemensam upplevelse att bygga
vidare på. Konkreta erfarenheter ger starka upplevelser, vare sig det sker genom case, rollspel, drama, film,
skönlitteratur eller besök ute i verkligheten. Datorspel kan vara ett starkt komplement till allt detta.
Pedagogiskt utformade datorspel har enligt Krister Brolin framförallt följande styrkor:
• De är upplevelsebaserade — de erbjuder konkreta upplevelser och erfarenheter.
• De är problembaserade — de erbjuder öppna problem med alternativa lösningar.
• De kräver reflektion, de kräver ett aktivt tänkande hos spelaren.
• De höjer motivationen och ger variation i undervisningen.
• De uppmuntrar samarbete och inlevelseförmåga.
Läraren är oersättlig
Krister Brolin påpekade att hur bra lärspelen än är, så kan de aldrig ersätta läraren. Visserligen kan datorspel
ge nya dimensioner i lärandet, men läraren behövs för att ge spelet ett sammanhang i undervisningen. Endast
läraren kan situationsanpassa spelandet, ge verktyg för förståelse, utmana tänkandet och erbjuda olika
perspektiv. Krister Brolin påminner om att elevaktivitet inte i första hand betyder att eleverna är fysiskt
aktiva; det viktigaste är att de är aktiva i huvudet, i tänkandet. Och för detta ändamål är datorspel ett
utmärkt komplement till annan undervisning, menar han.
Senast uppdaterad: 2008-11-07
Webbansvar: seija.eriksson@skolverket.se
Skolverket
Alströmergatan 12
106 20 Stockholm
08-527 332 00
Fax: 08-24 44 20
http://itforpedagoger.skolverket.se/nyheter_forskning/skolforum_2008/bralarspel/?print=true 2008-...