Hela numret kan läsas här. - Svenska Cardiologföreningen

FÄRSK PROFESSOR 

I KARDIOLOGI 

VÄRDEFULLA STUDIER 

I ORLANDO 

NYTT LÄKEMEDEL 

MOT HYPERTONI 

PÅ SJUKBESÖK I SKÅNE 

nr 1 | 2009

PCI-ingreppet kan kontrolleras. 

Trombocytaktiviteten är 

en annan femma. 

Trots farmakologiska framsteg drabbas cirka 8–12 % av 

PCI-patienterna av en större kardiovaskulär händelse, 

inklusive stenttrombos, inom ett år efter ingreppet. 1-3 

Återkommande kardiovaskulära händelser kan kopplas 

till den individuella variationen i respons till trombocythämmande 

behandlingar. Enligt studiedata uppvisar 

ca 20–40 % av patienterna som behandlas med klopidogrel 

någon grad av icke-respons och den maximala 

trombocythämningen är ca 50 %. 4 Å andra sidan 

Eli Lilly Sweden AB · Box 721 · 169 27 Solna · 08-737 88 00 

finns det indikationer på att en kraftigare hämning av 

trombocytaggregation kan leda till ett förbättrat skydd 

gentemot ischemiska händelser. 5 

FRÅGOR VÄRDA ATT DISKUTERA 

Vi ser fram emot att tillsammans med dig och dina kollegor 

få fortsätta diskussionen om hur vi ytterligare kan 

utveckla behandlingen kring PCI. 

Referenser: 1. Chechi T et al. JACC 2008;51:239-402. 2. Applegate RJ et al. Am J Cardiol 2008;102:683-688. 3. Steinhubl SR et al. JAMA 2002; 

288(19):2411-2420. 4. Brandt JT et al. Am Heart J 2007;153: 66.e9-66.e16. 5. Mardikar HM et al. Am Heart J 2007;154:344.e1-344.e5. 

Pras 090310-7

Fokus på hjärtsjukvården 

i Skåne. 

Foto: iStockphoto 

SVENSK CARDIOLOGI 

Artiklar som belyser forskning, utbildning och kliniska 

frågor inom kardiologi. 

www.cardio.se 

ANSVARIG UTGIVARE 

Per Tornvall 

adress: Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, 

Solna, 171 76 Stockholm 

tel: 08-585 800 00 

e-post: per.tornvall@karolinska.se 

REDAKTÖR 

Christer Höglund 

adress: cityheart, Sveavägen 17, 8tr, 111 57 Stockholm 

tel: 08-546 91 000 

fax: 08-546 91 001 

e-post: kidde.noninvas@comhem.se 

PRODUKTION 

Greenwood Communications AB 

adress: Box 49021, 100 28 Stockholm 

tel: 08-411 85 11 

fax: 08-411 07 14 

projektansvarig: Åsa Larsbo (asa@greenwood.se) 

layout: Jessica Bladh (jessica@greenwood.se) 

UTGIVNING 2009: 

nr 1: vecka 15 




ANNONSFÖRSÄLJNING 

Jan Söderstrand 

tel: 08-622 6202 

e-post: jaso@telia.com 

ANNONSMATERIAL 

adress: Greenwood Communications AB, 

Box 49021, 100 28 Stockholm 

bud: Alströmergatan 20A, 1tr 

e-post: jessica@greenwood.se 

ANSÖK OM MEDLEMSKAP 

www.cardio.se 

ÅRSPRENUMERATION 

medlem: gratis 

icke-medlem: 400 kronor 

lösnummer: 100 kronor 

upplaga: 2 800 ex 

ADRESSÄNDRING 

e-post: info@ebc.se 

18 

38 

INNEHÅLL 

10 

4-8 Ledare 

9 Cardiologföreningens arkiv Nu på Riksarkivet. 

10 Olivolja som placebo? Christer Höglund rapporterar från Late 

Breaking Trials på ACC i Orlando. 

16 Spännande hypertoniläkemedel Erfarenheterna med receptorantagonisten 

PS433540 rapporteras hittills vara mycket goda. 

18 Avhandling Potentiellt aterogena egenskaper hos VLDL och LDL 

från typ-2 diabetiker. 

21 Ett år i San Francisco MR och CT för hjärtdiagnostik vid UCSF. 

24 Monogena kardiovaskulära sjukdomar Dialogen med den 

kliniska genetiken viktig. 

26 Möt våren i Skåne Hjärtsjukvården i Kristianstad, Ystad, Malmö 

och Lund presenterar sig. 

38 David Erlinge Ny kardiologiprofessor i Lund presenterar sig. 

40 Stipendiat Jonas Persson studerar betydelsen av adiponectin och 

adiponectin-receptorers betydelse för utveckling av hjärtsjukdom. 

44 VIC Ordförande. 

45 VIC Avhandling: Pumpfunktion i hjärtats längsaxel. 

46 VIC Forskning: Fysisk träning inom hjärtsjukvård. 

50 VIC Nyheter: Riktlinjer inom omvårdnad av hjärtsvikt. 

SVENSK CARDIOLOGI 1/09 

3

ORDFÖRANDENS SIDA 

Per Tornvall 

Ordförande 

1/09 SVENSK CARDIOLOGI 

4 

Om ESC och Hjärtförbundet 

Det känns som om denna förhållandevis stränga vinter 

kardiologiskt sett varit en lågsäsong. Inte så att 

patienter har saknats utan snarare brist på möten 

och därmed nyheter. Från och med slutet av mars går vi däremot 

in i en kardiologisk högsäsong med ACC i Orlando, 

Kardiovaskulära Vårmötet i Uppsala, Nordisk-Baltiska 

Kardiologmötet på Island och efter sommaren ESC i Barcelona 

samt Kardiologföreningens Fortbildningsdagar/Up- 

Date på Hasseludden. 

Närmast väntar ACC som i många avseenden är ett föredöme 

avseende fortbildning, kanske även en eller annan 

nyhet dyker upp. Egentligen hade jag fått respit med denna 

ledare till efter ACC, men överlämnar till andra att berätta 

om mötet och vill istället informera om några av våra paraplyorganisationer, 

nämligen ESC och Hjärtförbundet. 

I mars i år var jag i ett mycket regnigt Nice för möte med 

ESC. Organisationen består av sammanlagt 51 olika nationella 

kardiologföreningar, 19 arbetsgrupper och 5 associationer. 

Tillika finns fem övergripande råd (councils). Skillnaden 

mellan arbetsgrupper och associationer är framför 

allt storleken där associationerna är stora med egna tidningar 

och konferenser. Det finns associationer för arytmi, eko- 

Från och med mars går vi in i en 

kardiologisk högsäsong. 

kardiografi, hjärtsvikt, PCI samt prevention och rehabilitering. 

ESC har en god ekonomi till stor del beroende på 

framgångsrika konferenser och tidskrifter. Man förutspår 

även inom detta område sämre tider vilket har resulterat i 

att en europeisk hjärtforskningsfond har hamnat i malpåse. 

Precis som Svenska Cardiologföreningen arbetar ESC 

mycket med utbildning där nya grepp är internetbaserade 

fall och utbildningar. Jag vill särskilt göra reklam för ESC:s 

lärobok i kardiovaskulär medicin som kommer ut i andra 

upplagan senare i år. 

I samband med olika ESC-möten passar de nordiska och 

baltiska länderna på att träffas. Det visar sig att vi har mycket 

gemensamt. Förutom det Nordisk-Baltiska Kardiologmötet 

som roterar mellan länderna vartannat år har vi 

ett valsamarbete för att få in nordisk-baltiska representanter 

i ESC:s styrelse samt ett spirande intresse för att göra studier 

tillsammans. När det gäller representanter i styrelsen har 

vi lyckats mycket väl med Steen Dalby Kristensen som är 

vice ordförande och styrelseledamöterna Kenneth Dickstein, 

Otto Smiseth och Eva Swahn. Steen, som är en god 

representant för de nordisk-baltiska länderna, kommer att 

kandidera till ordförandeposten där vårt valsamarbete kan 

ge honom en god röstgrund. 

Hjärtförbundet är en organisation med endast fem medlemmar, 

nämligen specialistföreningarna för kardiologi, 

klinisk fysiologi, thoraxanestesi, thoraxkirurgi och thoraxradiologi, 

med två representanter vardera. Förbundet bildades 

av Lars Wallentin med flera för att identifiera och 

lösa konflikter över klinikgränserna. Idag har vi få konflikter 

och Hjärtförbundet ägnar sig åt att arrangera det 

Kardiovaskulära Vårmötet samt arbetar för kvalitet inom 

vården. Hjärtförbundet har fyra egna arbetsgrupper: Ekokardiografi, 

Hjärtintensivvård, Imaging och Simulatorer 

samt två arbetsgrupper gemensamt med kardiologföreningen: 

Arytmi och GUCH. Dessa arbetsgrupper arbetar 

till stor del med kvalitet, som till exempel körkort för ekokardiografi. 

Vidare är Hjärtförbundet representerat i det 

nya kvalitetsregistret SWEDEHEART. 

Avslutningsvis skulle jag vilja tacka Stig Persson för hans 

arbete som arkivarie inom föreningen. Han har gjort ett 

fantastiskt arbete med att sortera och arkivera föreningens 

handlingar. Ett arbete som för övrigt initierades av Bengt W 

Johansson. Handlingarna förvaras av Riksarkivet i Täby 

utanför Stockholm och är tillgängligt för alla som är intresserade.

d 

3 

3rd Intern International nternational onal Hypothermia 

Hypothermia othermia 

Symposium SSymposium 

i 

September 

ber22-5, 5, 2009 

Lund, Swed Sweden en 

List of sspeaker 

speakerss 

Guy 

Clifton 

(USA) ( U USA) 

Frederick 

Co Colbourne olbourne 

( (Canada) Canada) 

Michael 

DDae 

ae 

( (USA) USA) 

Nicolas Nicolas 

Deye Dey 

e ( (France) France) 

Dalton 

Dietrich 

( (USA) USA) 

Ulrich U l r i c h D DDirnagl 

i r n a g l ( (Germany) G e r m a n y ) 

David 

EErlinge 

rling 

e ( (Sweden) Sweden) 

Gao 

Guo-yi 

(China) ( C China) 

Henrik 

HHagberg 

agberg 

( (Sweden) Sweden) 

Nariyuki Nariyuki 

HHayashi 

a y yashi 

( (Japan) Japan) 

Jenneke 

HHorn 

o r rn 

(The ( The 

NNetherlands) 

etherlands) 

Karl 

B Kern 

(USA) ( USA) 

Patrick 

KKochanek 

oc 

h hanek 

( (USA) USA) 

Patrick P a t r i c k Ly Lyden y d e n (USA) ( U S A ) 

Tsuyoshi Ts suyoshi 

MMaekawa 

aekawa 

(Japan) ( Japan) 

Stephan 

Mayer Ma 

y yer 

( (USA) USA) 

Marko 

Noc 

(Slovenia) ( Slovenia) 

Mauro 

Oddo Odd 

o (Switzerland) 

( Switzerland) 

Kees 

Polderman 

(The ( The 

NNetherlands) 

etherlands) 

Wusi 

QQiu 

iu 

( (China) C h hina) 

Sten Sten 

Rubertsson 

(Sweden) ( Sweden) 

Stefan S t te 

f fan 

Schwab S Sc 

h hwa 

b ( (Germany) G Germany 

) 

Seetha 

Shankaran Sha 

n nkaran 

(USA) ( USA) 

Stig 

SSteen 

teen 

(Sweden) ( S Sweden) 

Gary 

Steinberg Steinb 

e erg 

( (USA) USA) 

Fritz 

SSterz 

terz 

( (Austria) A Austria) 

Kjetil 

SSunde 

unde 

( (Norway) Norway) 

Marianne 

TThoresen 

h horesen 

(UK) ( UK) 

Michael Michael 

WWanscher 

a n nscher 

( (Denmark) Denmark) 

Tadeusz Ta adeusz 

WWieloch 

i e eloch 

( (Sweden) Sweden) 

Key 

topics 

pics 

For more ore information please please lease visit 

visit 

www.hypo2009.com 

w.hypo2009.com 9.com 

3 rd International Hypothermia Symposium 

BRAIN 

AND AN 

D HHEART 

EART 

PROTECTION 

- Hypothermia H Hy 

p o t h e r m i a a aas 

s t ttherapy 

h e r a p py 

i iin 

n B BBrain 

r a i n a aand 

n d Heart H e a r t is ischemia c h e m i a 

- Mechanisms Mechani 

s m ms 

of 

hypothermic hypotherm 

ic 

ttissue 

issue 

protection pr 

o otection 

- Prognostication 

Prognosti 

c cation 

- Emerging 

technologiesPCARDIAC t technologiesPCARDIAC 

ARREST A ARREST 

Important rtant dates 

Registration 

ation 

Opens January anuary 15, 15, 2009 

2009 

Deadline early early fee fee July July 1, 2009 9 

Abstract 

t 

Opens March March 1, 1, 2009 

2009 

Deadline June June 1, 2009 

w Organizing izing committee 

committee ee 

, 

Hans 

Friberg, Friber 

g g, 

Tobias 

Cronberg, 

David 

Erlinge, E Erlinge 

Bertil Romner er and and Tadeusz WWieloch 

Wieloch 

Lund University rsity Hospital 

PRE 

ME MEETING ETING 

WWORKSHOP 

O ORKSHOP 

SSEPT 

EPT 

1 2009: 

PPROGNOSTICATION 

ROGNOSTICATT 

IO 

N AFTER 

CCARDIAC 

ARDIAC 

ARREST

REDAKTÖRENS SIDA 

Christer Höglund 

Redaktör 


6 

Alltid retar det någon 

Huden var så mjuk då hon slingrade sig ner längs 

mina axlar. Hon hade hunnit bli 18 månader och 

nyfikenheten var enorm. Hon undrade nämligen 

vad jag gjorde. Fåtöljen var stor och jag var långt nersjunken. 

Ingenting stressade mig just då eftersom hon förgyllde 

min planering av detta nummer. Så här års brukar mina 

sinnen vakna till liv efter att ha legat i en melankolisk försvarsställning. 

Långt borta hörde jag toner från en av 

många radiostationer från New Orleans som jag ”rattat in” 

från iTunes. Det hade bara gått fyra månader sedan ACC 

gick i denna stad. Nu var det Orlando som gällde. 

Detta nummer har ett stort reportage om hjärtsjukvården 

i Skåne. Södra Sverige har fått en ny professor – en äkta 

professur som är konkurrensutsatt – i kardiologi, nämligen 

David Erlinge i Lund. Svensk Cardiologi vill vara en av 

många gratulanter och samtidigt önskas kardiologin en stor 

framtid i Skåne. Jag hör fortfarande texter från Edvard 

Persson där han ”vill sjunga en visa i klaraste dur, ty det handlar 

om Skåne och slätter och djur. Kan hända det retar en del, 

men i så fall är det deras eget fel”. Kanske hade Edvard 

Persson levt betydligt längre med dagens teknik. Han fick 

nämligen hjärtinfarkt relativt tidigt, hade som bekant obe- 

Kan hända det retar en del men 

i så fall är det deras eget fel. 

sitas som stor riskfaktor. Han började en annan låt med 

orden ”Jag är en liten gåsapåg från Skåne” och förstärkte 

sedan sin bild av Skåne med ”Det vackraste i världen man kan 

se, både skogar, sjö och strand blir ett enda sagoland – när man 

ser det lite grann från ovan”. I landet lagom där ingen får vara 

bättre en någon annan klingar fortfarande orden ”kan hända 

det retar en del”. 

Under ACC i Orlando presenterades en hel del nyheter 

och som vanligt får du en kort resumé från Hotlines-presentationerna. 

En del får inte plats och kan läsas på vår 

hemsida under Clinical Trials. 

Jag måste berätta om en liten rolig händelse. Det utspelades 

mellan ett antal kolleger om olika medicinska tidningar, 

där det stora flertalet hamnade i papperskorgen 

med en gång. Kommentaren var att allt alltid finns på nätet 

att läsa. Däremot kom man ihåg en tidning som bland 

annat handlade om olivolja och också om ost från alpsluttningar. 

Uppenbarligen hade denna tidning inte hamnat i 

papperskorgen eftersom de citerade artiklarna till och med 

fanns långt in i tidningen. Som en slutsats kan bara nämnas 

att vår tidning läses mer noggrant än vad din kollega tror. 

I januari i år gick det en mycket uppskattad kongress – 

Monogenetic cardiovascular disease – som enligt kollegan 

Christer Sylwén borde vara ett måste i kardiologutbildningen. 

Läs själva. 

Sedan förra numret har föreningen för Svensk fysiologi 

fått två egna sidor. Marcus Carlsson, som arbetar i Lund, 

bidrar med sina erfarenheter från San Fransisco. 

Av och till belyser vi avhandlingar i kardiologi som nyligen 

presenterats. Så också i detta nummer. I sanningens 

namn vill inte alla bidra, men Camilla Pettersson från Göteborg 

var en av de positiva. 

Kent Forsén, som i varje nummer bidrar med något 

extra som hänt gör så också nu. Han beskriver en ny blodtrycksmedicin 

och som är den första i sin grupp. Läs och 

begrunda. 

Visst är det skönt med våren när den gryr. Allting blir 

bara så mycket lättare. Tänk er Vårmötet i Uppsala och inte 

minst EuroPrevent i Stockholm i början av maj. Detta möte 

är minst lika viktigt för oss kardiologer som ett led i arbetet 

med att minska på framtida hjärtsjukdomar. Ett annat 

intressant möte är den Nordiska-Baltiska kardiologkongressen 

på Island i början på juni. Som du ser har vi spännande 

händelser såväl på hemmaplan som bortaplan. 

Ta nu och sjunk ner i en djup fåtölj, barnen har somnat, 

musiken blir den du valt och ge dig en stunds tankevila. 

Märk vad tyst det är. Njut av tystnaden, den kan annars 

vara smärtsam men just nu underbar. Häll upp ett glas rött 

och börja morgondagen som vanligt med olivoljan – denna 

soldränkta frukt som ger dig så mycket gott. ”Kan hända det 

retar en del men i så fall är det deras eget fel”. 

Er Redaktör – Kidde

Pfizer AB Telefon 08-550 520 00. 

Fax 08-550 520 10 www.pfizer.se 

Socialstyrelsens riktlinjer 

– beslutsstöd 1 

samt vetenskapligt underlag 2 

Rad Hälsotillstånd och åtgärd Rek 

A 

1 

3 

6 

A 

1 

3 

7 

A 

1 

3 

8 

A 

1 

3 

9 

Aterosklerotisk kärlsjukdom och kolesterol >4,5 alt LDL–kolesterol >2,5 

Råd om livsstilsförändringar samt behandling med generiska statiner till målnivå som 

förstahands-behandling 

Aterosklerotisk kärlsjukdom och kolesterol >4,5 alt LDL–kolesterol >2,5 

Råd om livsstilsförändringar samt blodfettssänkning med adekvat behandling där man 

inte nått målnivå med förstahandsbehandling 

Aterosklerotisk kärlsjukdom och kolesterol enligt gällande riktlinjer 

(>4,5 alt. LDL–kolesterol >2,5) 

Råd om livsstilsförändringar samt blodfettssänkning med icke generiska statiner till målnivå 

Aterosklerotisk kärlsjukdom och kolesterol >4,5 alt. LDL–kolesterol >2,5 

Råd om livsstilsförändringar samt generisk simvastatin + ezetimib 

”De statiner som i kliniska studier visat sig reducera dödlighet och nya kranskärlshändelser 

är simvastatin, pravastatin, atorvastatin och fluvastatin. Vid val av statin behöver 

man förutom dokumenterad effekt på hårda effektvariabler även väga in säkerhetsaspekter. 

Säkerhetsdata för ovan nämnda statiner visar goda resultat på både kort och lång sikt.” 2 

REFERENSER: 1. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvården – Beslutsstöd för prioriteringar. Bilaga 1 Tabeller till beslutsstödsdokument – tillstånds- och åtgärdslista för hjärtsjukdomar. Socialstyrelsen 2008. 

2. Kranskärlssjukdom – vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008, s. 112. Socialstyrelsen 2008. 

INDIKATIONER: Som tillägg till diet för sänkning av förhöjt totalkolesterol, LDL-kolesterol, apolipoprotein B och triglycerider hos patienter med primär hyperkolesterolemi inkluderande familjär 

hyperkolesterolemi (heterozygot) eller kombinerad hyperlipidemi (motsvarande typ IIa och IIb i Fredricksons klassifi kationssystem) när effekten av diet eller annan icke-farmakologisk behandling är 

otillräcklig. Sänkning av totalkolesterol och LDL-kolesterol hos patienter med homozygot familjär hyperkolesterolemi. Lipitor ges som tillägg till annan lipidsänkande behandling (t.ex. LDL-aferes) eller 

om sådan behandling ej fi nns tillgänglig. Prevention av kardiovaskulära händelser hos patienter som bedöms ha en hög risk för första kardiovaskulär händelse (se avsnitt 5.1) som tillägg till korrigering 

av andra riskfaktorer. För prisuppgifter och ytterligare information, se www.fass.se 841-Pfi zer-01-2008-6668 

1 

2 

6 

8

Hur säkra är dina livsviktiga beslut? 

Troponin T hs hjälper dig till 

säkrare och tidigare diagnos 1 . 

Roche Diagnostics Scandinavia AB 

Box 147, 161 26 Bromma 

Tel 08-404 88 00 

Detekterar dynamiska förändringar tidigare vilket gör det möjligt 

att effektivisera omhändertagandet av misstänkta infarktpatienter 1 . 

Bekräftar akut hjärtinfarkt med mycket stor säkerhet 1 . 

Ger ett bättre beslutsunderlag för vidare handläggning genom 

en högre noggrannhet vid beslutsgränsen 99:e percentilen 1, 2 . 

1. Data on File Roche. Package Insert TnT hs. 

2. Alpert JS et al. The universal definition of myocardial infarction: a consensus document: 

Ischaemic heart disease. Heart 2008;94:1335-41. 

Mars 2009

Cardiologföreningens arkiv 

nu insorterat på Riksarkivet 

Text: Stig Persson, stig@setton.se 

Alltsedan Svenska Cardiologföreningen 

bildades 1947 har det givetvis producerats 

en mängd material värt att bevara 

för eftervärlden. I slutet av 1990-talet beslöt 

föreningen att försöka samla ihop allt arkivmaterial 

och 1998 åtog sig Bengt W Johansson 

uppdraget som ”General-arkivarie”. 

Problemet med att förvara materialet löstes 

genom ett gåvoavtal med Riksarkivet, som 

från och med 2001 åtog sig att förvara, vårda 

och tillgängliggöra arkivet. Efter ett synnerligen 

förtjänstfullt arbete av Bengt övergick 

ansvaret 2003 till undertecknad, som sedan 

genomfört ytterligare sortering och framför 

allt katalogisering av insamlat material fram 

till 2001-2002, enligt Riksarkivets bestämmelser. 

Förhoppningsvis har det mesta av 

värde nu kunnat samlas in, men det är helt 

klart att en del brister i kontinuiteten finns. Jag 

vill därför gärna uppmana alla som genom 

åren suttit i styrelser och utskott att botanisera 

i gamla handlingar och kontakta Cardiologföreningens 

ordförande om något av värde 

dyker upp! 

Den vanliga arkivrutinen är att de senaste 

5-10 årens material behålls för ”aktivt bruk” av 

ansvariga styrelser och att en ny, kompletterande 

sortering och katalogisering görs med 

5-10 års intervall för leverans till Riksarkivet. 

Ett allomfattande problem i dagens datoriserade 

värld är att man enbart åtar sig att arkivera 

pappersdokument. Disketter, CD-rom, 

USB-minnen o.s.v. är alltså portförbjudna, liksom 

alla föremål av plast och metall. Det gäller 

alltså för dagens och den närmaste gårdagens 

ansvariga att ta ut allt som anses värt att bevara 

för framtiden på papper! Hophäftning med 

enkla klammer av metall kan i nödfall godkännas. 

Vårt arkiv upptar nu sju hyllmeter. 

Styrelseprotokollen finns bevarade alltsedan 

1947 och detsamma gäller med få undantag 

verksamhetsberättelser och årsredovisningar. 

Arkivet domineras volymsmässigt av handlingar 

kring utbildning, kongressaktiviteter 

som Medicinska Riksstämman, arbetsgrupper 

för exempelvis hjärt-lungräddning och olika 

kvalitetsregister och stipendier. Ett stort 

utrymme har också korrespondens, där en 

mindre del ordnats tämligen noggrant efter 

motpart. Större delen har däremot sorterats 

årsvis, men där har inte noggrannare ordning 

efter datum/månad gjorts. Det samma gäller 

fakturor och reseräkningar, där efter hand en 

successiv utgallring bör kunna ske. 

Enligt avtalet med Riksarkivet är Cardiologföreningens 

arkiv fritt disponibelt för forskning 

sedan årsskiftet 2007/2008. Man kan orientera 

sig om arkivförteckningen via den nätversion 

som är mycket lättillgänglig via 

www.statensarkiv.se. 

Bruksanvisningen lyder som följer: 

1. Välj mittenfliken högst upp ”Sök i arkiven”. 

2. Klicka på ”NAD – Nationella arkivbasen”. 

3. Klicka på tredje stycket, rubrik ”Arkiv”. 

4. Skriv in ”Cardiologföreningen” i sökrutan 

5. Klicka på referenskoden ”SE/RA/730704”. 

Man går sedan vidare genom att klicka på 

plustecken och alla efterföljande rubriker 

som blåfärgas då man klickar. 

Lycka till! 


9

ACC 2009 

ACC 2009 – Matnyttigt för både 

rörmokare och elektriker 

Upp- och nedvända världen i 

Orlando. 

Ljudet ökade gradvis. Under vissa stunder 

var det svårt att uppfatta vad föreläsarna 

sa. Det kom och gick. Skyfallet hade bokstavligen 

bara kommit. Varade bara några 

minuter. Det var – som vi brukar säga medicinskt 

– intermittent. Annars var allt sig likt. 

International Drive slingrade sig upp och förbi 

Orlando Convention Center, som lär vara ett 

av de största i USA med en kapacitet på 145 000 

deltagare. Det antalet bjöd inte ACC på. 

Antalet var till och med reducerat detta år – 

sannolikt på grund av den finansiella krisen – 

och det uppskattades till 18 000 deltagare. En 

grov uppfattning av antalet svenskar var 50 och 


10 

detta var sannolikt det minsta på många år. 

Förklaringarna är många, en kan vara att 

Landstingen inte medger mer än en resa per år, 

dvs betalar för en tjänsteresa. Självklart står det 

fritt för alla kolleger att betala sin egen resa, vilket 

var vanligt förr i tiden, men numera tycks 

intresset svalt. 

En svensk tilldragelse var att docent Karin 

Schenck-Gustafsson, chef för Gender 

Medicine på Karolinska institutet, blev årets 

Maseri-Fiorio International Lecture-pristagare. 

Hon föreläste naturligtvis om ”Gender 

and Sex in Cardiology: Does it matter?” Detta 

var åttonde året som priset delades ut och 

Karin är den första svensk fått det. Ett stort 

Grattis! 

Programboken kan i ibland vara knepig att 

orientera sig i, men när jag väl tagit mig igenom 

den fann jag traditionellt Hotlines, eller 

som de heter här, Late breaking trials. Ett 

axplock ur årets spännande titlar är STICH, 

FIX-HF-5, RELAX-AHF, PRIMA, JUPI- 

TER, SPECT, NAPLES II, ARMYDA- 

RECAPTURE, ABOARD, ACTIVE A, 

OMEGA, REVERSE, ADMIRE-HF, PRO- 

TECT AF. Som ni ser fanns det studier för alla 

kardiologer med specialintresse som PCIinterventionister 

(rörmokarna), arytmologerna

(elektrikerna), men inte minst för den allmänna 

kardiologin. Så låt oss snabbt börja med en 

del studier. Håll till godo! 

ACTIVE A 

Står för Effects of Addition of Clopidogrel to 

Aspirin in Patients with Atrial Fibrillation who 

are unsuitable for Vitamin K antagonists. 

Bakgrund 

Vi vet att warfarin reducerar stroke-incidensen 

med 38% jämfört med ASA och att medlet 

rekommenderas varmt för högriskpatienter. 

Tyvärr är det bara cirka 50% av dessa patienter 

som får behandling. Orsakerna är många, till 

exempel ovilja att ta waran och svårt att kontinuerligt 

göra sina INR-kontroller. 

Däremot vet vi att det föreligger en ökad 

trombocytaktivering vid förmaksflimmer. ASA 

reducerar då incidensen av stroke med 22%. 

Hypotes 

Till patienter, som av olika orsaker ej kan ta 

warfarin skulle tillägg av clopidogrel kunna 

minska risken för ”major vascular events” jämfört 

med enbart ASA till en kostnad av ökad 

blödning till en acceptabel nivå? 

Endpoints 

Primär endpoint var en kombination av major 

vascular events såsom stroke, AMI, emolism 

och vaskulär död. 

Sekundära endpoints var stroke och ”major” 

blödning. 

Basdata 

Studien består egentligen av två studier, nämligen 

ACTIVE A och ACTIVE W, men här 

presenteras enbart data från A. ACTIVE W är 

inte färdig ännu. 

För att inkluderas skulle alla ha dokumenterat 

förmaksflimmer samt minst en riskfaktor 

för stroke. Studien vara dubbelblind randomiserad 

med en ASA-dos på 75 mg och clopidogrel 

till 75 mg dagligen. Detta betydde att patienterna 

antingen erbjöds ASA/placebo eller 

ASA/clopidogrel. Totalt ingick 33 länder med 

580 centra, med totalt 7 554 patienter. 

Medelbehandlingstid var 3,6 år 

ACTIVE A 

Antal 7 554 

Ålder medel 71 

Kvinnor % 42 

Tid ASA-behandling % 83 

Tid WARAN-behandling % 8,5 

Tidigare infarkt % 14 

Tidigare stroke % 13 

Resultat 

Det framkom en signifikant minskning i den 

kombinerade endpointen för kombinationen 

ASA/clopidgrel (p=0,014), dvs den relativa 

minskningen var 11%. Stokereduktionen var 

dock än mer uttalad med ett P=0,00002, vilket 

ger en reduktion på 28% med ASA/clopidogrel. 

Slutsats 

Med tillägg av clopidogrel till ASA hos patienter 

med förmaksflimmer som ej behandlas 

med warfarin reducerades major vascular 

vents signifikant och den största orsaken var en 

minskning i stroke. Detta erhölls till en kostnad 

av ett ökat antal större blödningar. 

Med andra ord, om 1 000 patienter behandlas 

under 3 år, skulle man kunna motverka 28 

strokes och sex hjärtinfarkter, men till en kostnad 

av 20 större blödningar (3 fatala). 

PRIMA 

Står för Can pro-brain-natriuretic peptide guided 

therapy of chronic heart failure improve heart failure 

morbidity and mortality? 

Bakgrund 

Vi vet att natriuretiska peptider reagerar vid 

behandling av hjärtsvikt (HF) och att en 

minskning i NT-proBNP-nivåer vid sjukhusinläggning 

skulle kunna ge bättre resultat. Det 

föreligger ett stort intresse för att om man 

skulle kunna använda en guidad behandling 

av NT-proBNP vid kronisk hjärtsvikt för att 

minska morbiditet och mortalitet. 

Endpoints 

Primär endpoint var antalet dagar levande 

utanför sjukhuset. Det fanns också en mängd 

prespecificerade sekundära endpoints som kardiovaskulär 

mortalitet, HF, sjukhusinläggningar 

och kombination av död och hospitalisering. 

Basdata 

Studien gick i Holland och 12 centra deltog. 

Studien var en prospektiv, randomiserad, 

singel-blind. Samtliga patienter skulle vid 

sjukhusinläggningen ha diagnosen symptomatisk 

hjärtsvikt samt ett förhöjt värde på 

NT-proBNP på > 1 700 pg/ml (dvs 200 

pmol/l). Uppföljningstid var minst 1 år. Totalt 

randomiserades 345 patienter, varav 174 

ingick i den så kallade NT-proBNP guidad 

behandling, me-dan resterande behandlades 

kliniskt. Medel-uppföljning var 702 dagar. 

Samtliga patienter var välbehandlade med 

betablockare, ACE-hämmare, aldosteronantagonister 

och diuretika. 

n NT-proBNP kontroll 

Ålder 71 73 

Kvinnor % 45 40 

Tid infarkt % 37 43 

Diabetes % 25 28 

EF % 31 35 

NT-proBNP 8 034 8 169 

admission pg/ml 

NTP-proBNP 2 958 2 932 

utskrivning pg/ml 

ACC 2009 

Resultat 

I den primära endpointen, dvs antal dagar 

levande efter utskrivning, framkom ingen 

skillnad mellan traditionell behandling och 

guidad behandling med hjälp av NT-proBNP 

(p=0,49). Ingen skillnad i mortalitet (p=0.196). 

Ej heller i sekundära endpoints framkom 

någon skillnad. ➤ 


11

ACC 2009 

Jocke Magnusson, kardiolog från St Görans SJukhus 

i Stockholm. 

Martin Stagmo från Universitetssjukhuset i Malmö. 

Olle Melander, ytterligare en Malmökardiolog. 

Stefan James, docent i Kardiologi vid Uppsala 

Kliniska Forskningscentrum, som för närvarande 

forskar i North Carolina. 


12 

➤ 

Slutsats 

PRIMA-studien visade att det inte finns någon 

fördel med att följa NT-proBNP-värde för att 

effektivisera behandlingen. Det framkom till 

och med att den farmakologiska hjärtsviktsbehandlingen 

signifikant ökade i NT-proBNPgruppen 

. 

RELAXIN-AHF 

Står för Relaxin, a novel treatment for Acute 

Heart Failure – The Pre-RELAX-AHF Study. 

Bakgrund 

Under en graviditet ökar cardiac output med 

c:a 20% samtidigt som den vaskulära resistensen 

minskar med 30%. Kreatinin clearance 

ökar också med c:a 45%. Vad ligger bakom 

detta? Relaxin medierar de fysiologiska hemodynamiska 

förändringar som sker under graviditeten. 

Relaxin är en naturligt förekommande 

peptid som finns såväl hos kvinnor som män, 

men är ett normalt hormon under graviditet. 

Hypotes 

Kan farmakologisk behandling med relaxin 

åstadkomma dessa gynnsamma effekter på 

patienter med hjärtsvikt? 

Endpoints 

+ Lättnad av dyspné. 

+ Förbättring av symptom och tecken på 

hjärtsvikt under sjukhusvård. 

+ Säkerhet efter 60 dagar efter sjukhusvård. 

Syfte 

Att bedöma intravenöst givet relaxin jämfört 

med placebo på symptom och andra kliniska 

endpoints hos patienter med hjärtsvikt 

Design 

Studien var fas 2-typ, multicenter, randomiserad, 

dubbel-blind, placebokontrollerad. Totalt 

ingick 54 centra från 8 länder. 234 patienter 

randomiserades, varav 230 fick aktiv medicin. 

Relaxin, som gavs i olika styrkor, gavs som 

infusion under 48 timmar. Det visar sig att den 

vasodilaterande effekten ökar U-format till en 

viss dos. 

Resultat 

Det framkommer en signifikant förbättring av 

symptom efter 6, 12 och 24 timmar jämfört 

med placebo (p=0.04). Effekten av relaxin 

kvarstår i 14 dagar. Kardiovaskulär död är signifikant 

lägre efter 6 månader med dosen 30 

mcg/kg/d, jämfört med placebo (p 50 år och kvinnor > 60 år men med ett LDLvärde 

> 3,3 mmol/l. Det enda nya var att samtliga 

skulle ha ett hsCRP > 2 mg/l. 

JUPITER: Slutsatser. 

JUPITER: Dual Target Analysis. 

Hypotes 

Är reduktion av hsCRP med hjälp av rosuvastatin 

förknippat med ytterligare förbättring 

av de kliniska endpointen med liknande resultat 

som vid reduktion av LDL? Kan man se en 

förbättrad effekt om både LDL och hsCRP 

kan sänkas mer än 50 % från initialdata? 

Resultat 

Bland de patienter som fick rosuvastatin, men 

som hade ett LDL > 70 mg/dl och/eller hsCRP 

> 2 mg/l minskade primär endpoint med 36%, 

dvs högradigt signifikant. Bland de patienter 

där man nådde en reduktion av LDL < 70 mg/l 

och en reduktion av hsCRP < 2 mg/l erhölls en 

ytterligare reduktion av endpointen med 65%. 

Kunde man erhålla ett hsCRP < 1 mg/l ökade 

effekten ytterligare och kardiovaskulär endpoint 

minskade med 79%, p

Slutsats 

Studien visar att om en påtaglig reduktion av 

både LDL och hsCRP uppnås sker en ytterligare 

signifikant reduktion av mortalitet, hjärtinfarkt, 

stroke, CABG och PCI utöver de tidigare 

imponerande siffror som framkom i 

huvudstudien. 

STICH 

Står för Surgical treatment for Ischemic Heart 

Failure Trial: CABG versus CABG+SVR 

Bakgrund 

SVR står för Surgical Ventricular 

Reconstruction och betyder att man hos patienter 

med signifikant nedsatt EF med tecken på 

gamla infarkter, som lett till dilatation av vänster 

kammare, skulle föra in ett ”nät” som minskar 

kammarvolymen. Detta skulle teoretiskt 

minska på belastningen. 

STICH: Surgical Ventricular Reconstruction (SVR) 

STICH: Primär endpoint. 

Hypotes 

SVR i kombination med CABG minskar mortalitet 

och sjukhusinläggningar jämfört med 

enbart CABG-behandling. 

Basdata 

Totalt ingick 1 000 patienter från 96 centra i 23 

länder. Patienterna skulle ha en EF < 35%. 

Totalt ingick 499 patienter med enbart CABG 

och 501 patienter med CABG och SVR. 

Karin Schenck-Gustafsson, här 

tillsammans med professor Masei 

från Rom, blev årets Maseri-Fiorio 

International Lecture-pristagare. 

Resultat 

Det framkom ingen statistisk skillnad i 30dagars 

mortalitet mellan grupperna. Ingen 

skillnad i dödlighet eller sjukhusinläggningar 

mellan grupperna efter 1, 2, 3, 4 och 5 år; 

p=0.90. 

Slutsats 

Studien visar att tillägg av SVR vid CABG inte 

bidrar till någon klinisk nytta jämfört med att 

enbart utföra CABG. Visserligen minskade 

kammarvolymen signifikant i SVR-gruppen, 

men detta ledde inte till någon klinisk nytta. 

ABOARD 

CABG CABG + SVR 

Ålder 62 62 



Tid stroke % 6 6 

EF % 28 28 

Betablockare % 85 87 

ACE-hämmare % 87 89 

Statiner % 79 75 

Står för A Multicenter Randomized Trial of 

ACC 2009 

Immediate versus Delayed Invasive Strategy in 

Patients with Non-ST Elevation ACS. 

Bakgrund 

Tidigare randomiserade studier har visat att 

invasiv behandling är överlägsen konservativ 

behandling för patienter med Non-ST-ACS. 

Däremot är det fortfarande oklart när bäst 

”timing” ska vara. Det är ej heller visat att en 

primär PCI hos patienter med Non-ST-AC 

skulle vara bäst. I FRISC 2-studien var jämförelsen 

antingen 96 timmar eller sent, dvs 408 

timmar tills åtgärd. 

Hypotes 

Att bedöma om omedelbar intervention (primär 

PCI) är superior till en senarelagd intervention, 

dvs nästa dag, för patienter med måttlig 

till hög risk Non-ST-ACS. 

Endpoint 

Den primära var Hjärtinfarkt definierat som 

maxvärdet av Troponin 1 under sjukhusvården. 

Som sekundär endpoint var kombinationen 

död, ny hjärtinfarkt eller akut revaskularisering 

(PCI eller CABG). 

➤ 

Om 1 000 patienter behandlas under tre år skulle man 

kunna motverka 28 strokes och sex hjärtinfarkter. 


13

ACC 2009 

➤ Basdata 

Totalt undersöktes 352 patienter. Intention to 

treat analys. Studien utfördes i Frankrike. 


14 

Omedelbar Dagen efter 

PCI n=175 PCI n=177 

Ålder 65 65 


Rökare % 32 34 


Tidigare infarkt % 17 19 

ASA % 99 100 


Statin % 94 96 

ACE-hämmare % 85 80 

Tid till c-angio tim.min 1.10 20.48 

Resultat 

I den primära endpointen framkom ingen 

signifikant skillnad, dvs maxvärdet på Troponin 

1, p=0.70. Ej heller framkom någon 

skillnad efter 30 dagar i sekundär endpoint, 

död p=0.31. Ingen skillnad i subgruppsanalyserna. 

Slutsats 

Omedelbar primär PCI hos patienter med 

Non-ST-ACS reducerar inte risken för hjärtinfarkt 

och är inte bättre än ”dagen-efter-strategi” 

vad avser mortalitet eller annan åkomma. 

Det enda som framkom var att omedelbar 

åtgärd förkortar tiden på sjukhus. 

OMEGA Trial 

Bakgrund 

En mängd tidigare stuider har visat att ett ökat 

intag av Omega 3 har gynnsam effekt på kardiovaskulär 

hälsa och mortalitet. Senast i 

München på ESC 2008 visade GISSI 2 att 

Omega 3 hade bättre effekt på mortalitet än 

statinbehandling hos patienter med hjärtsvikt. 

Omega 3 består av två viktiga fettsyror, EPA 

och DHA, vilket anses vara en bidragande 

effekt till dess positiva påverkan på kardiovaskulära 

händelser. 

Två stolta Fellows: Christer 

Höglund och Per Tornvall. 

Orlandos stadskärna 

från Lake Eola precis efter 

solnedgången. 

Endpoint 

Den primära endpointen var plötslig död. 

Sekundära endpoints var total mortalitet, reinfarkt, 

stroke och revaskularisering. 

Basdata 

Studien genomfördes i Tyskland på 104 centra 

och var prospektiv, randomiserd och dubbelblind. 

Totalt randomiserades 3 851 patienter. 

Patienterna inkluderades 3-14 dagar efter akut 

hjärtinfarkt. Som placebo användes 1 g olivolja, 

dvs ingen inaktiv placebo. 

Omega 3 Placebo 

Ålder 64 64 


Tid infarkt % 17 15 


EF < 45 % 25 23 

ASA % 94 94 


Statin % 81 82 

Resultat 

Det framkom ingen skillnad i primär endpoint 

dvs plötslig död efter 1 år, p=0.84. 

Frekvensen av plötslig död efter 1 år var 

1.5%. Ej heller framkom någon skillnad i 

sekundära endpoints. Placebo (läs olivolja) 

hade genomgående lägre värden utan signifikans. 

Slutsats 

Tillägg av Omega 3 ovanpå övrig behandling 

bidrar inte till minskad plötslig död efter 1 år 

jämfört med placebo. 

Efter presentationen blev det dock en 

intressant diskussion bland kollegorna som 

satt för att kommentera studien. En viktig 

uppgift var att antalet patienter som dött 

plötsligt var ovanligt låg efter ett år. Men den 

intressanta var frågan varför placebo var oliv-

olja. På detta gavs inget svar, men en slutkommentar 

var att detta var en strid mellan 

isländsk kost och medelhavskost. Ni har väl 

inte kunnat undvika mina skrifter om olivolja 

i mina ledare, eller? 

TIPS 

Studien presenterades av Yusuf från Canada och 

tog upp behandling med polypill. 

Bakgrund 

Kardiovaskulär sjukdom är genomgående 

globalt. Sannolikt är nivån av riksfaktorer 

lika abnorma i alla individer i det urbana samhället. 

Man har spekulerat att om man gav en 

polypill till alla över 50 år skulle detta reducera 

kardiovaskulär sjukdom med mer än 80%. 

Skulle en sådan tablett tolereras? 

Hypotes 

Är en polypill (Polycap). 

1. Lika effektiv att sänka blodtrycket när det 

jämförs med de tre ingående läkemedlen, 

hydroklortiazid, atenolol och ramipril och 

ASA? 

2. Lika effektiv att påverka lipiderna som 

enbart simvastatin på egen hand? 

3. Har samma biverkningsfrekvens som de 

ingående drogerna? 

Basdata 

Studien var randomiserad, dubbelblind och 

utfördes på 50 centra i Indien. Polycap (n=400) 

mot 8 andra formuleringar (n=200 i vardera 

grupp). 12 veckors behandling. Alla skulle vara 

mellan 45-80 år och ha minst en kardiovaskulär 

riskfaktor samt blodtryck > 140/90. 

Medicin Styrka 

Antitrombocytika ASA 100 mg/d 

Statin Simvastatin 20 mg/d 

Ace-hämmare Ramipril 5 mg/d 

Betablockare Atenolol 50 mg/d 

Diuretika Hydroklortiazid 50 mg/d 

Polycap Alla av ovanstående 

Basdata 

Blodtryck 134/85 

Total kolesterol mmol/l 4,7 

LDL mmol/l 3,0 

HDL mmol7l 1,1 

Triglycerider mmol/l 1,9 

Resultat 

Medelförändringen i blodtryck. 

Reduktion Reduktion 

aktiv placebo 

1 blodtrycksmedicin - 2.2 - 1.3 

2 blodtrycksmediciner - 4.7 3.6 

3 blodtrycksmediciner - 7.4 - 5.0 

Polycap - 7.4 - 5.6 

Polycap reducerade LDL något sämre än enbart 

simvastatin, p=0.04. Liknande effekt påvisades 

med triglycerider. 

Slutsats 

Polycap har lika god effekt som de tre blodtrycksmedicinerna. 

Polycap tolererades väl och 

har potential att reducera kardiovaskulär risk 

med 50%. 

Ni har bjudits på en del av de studier som 

presenterades under ACC 2009. Det fanns fler, 

men av utrymmesskäl får detta räcka. Under 

presentationerna framkom många studier som 

var negativa men, som jag sagt tidigare, de är 

minst lika värdefulla. 

En presentation som jag inte tagit upp var en 

studie om ett nytt spännande läkemedel – 

Eprotirome – som presenterades av professor 

Bo Angelin från Huddinge sjukhus. Denna 

studie presenterar vi vid ett senare tillfälle, men 

läkemedlet tycks ha en enorm potential att 

ytterligare sänka lipider. Företaget bakom 

Eprotirome är KaroBio ute i Huddinge. Hur 

länge dröjer det innan detta köps upp? 

Kära läsare, tänk att man har börjat använda 

olivolja som placebo! Enjoy! ■ 

Redaktören Kidde 

ACC 2009 

Annika Rosengren, professor vid institutionen för 

intern medicin, Göteborgs universitet. 

Docent Claes Held, Uppsala Kliniska 

Forskningscentrum/Hjärtkliniken/Akademiska sjukhuset 

Uppsala. 

Peter Hårdhammar, överläkare på hjärtintensiven i 

Halmstad. 

Urban Alehagen, kardiolog från Linköping. 


15

NYA RÖN 

NYTT HYPERTONILÄKEME 

Rapport från American Heart Association (AHA), 

New Orleans 8-12 november 2008 

PS433540 är den första substansen i gruppen “Dual 

Acting Receptor Antagonists” (DARA), med förmåga 

att selektivt blockera dels angiotensin (AII)-receptorer 

(AT 1) och dels endotelinreceptorer (ET 1). 

Preparatet värderas för närvarande i ett omfattande 

kliniskt prövningsprogram och erfarenheterna med 

medlet rapporteras hittills vara mycket goda. 

Text: Kent Forsén 

E-post: kent.forsen.mma@telia.com 

Det är inte varje vetenskapligt möte 

inom det kardiovaskulära området 

som har presentation av en ny typ av 

antihypertensivt medel på sin dagordning. 

Härvidlag tillhörde det senaste AHA-mötet i 

New Orleans undantagen. Under en session 

om behandlingsstrategier vid hypertoni under 

utveckling var en av titlarna ”Results of a double 

blind placebo controlled study to evaluate the 

efficacy and safety of PS433540 in human subjects 

with hypertension”. 

Särskilt uppmärksammades PS433540:s 

relativt långa effektduration och den uttalade 

effekten på det systoliska blodtrycket, något 

som tydligt demonstrerades 

av de data 

som redovisades. 

En förhoppning är 

att PS433540 kan 

komma att bli lämpligt 

för patienter 

med systolisk hypertoni 

som är 

svårkontrollerad. 

Sessionen modererades 

av John Kostis, 

New Bruns- 

wick och Lars Hjalmar Lindholm, Umeå. 

Som bakgrund påpekades att aktivering av 

såväl AII- som ET1-receptorer leder till vasokonstriktion, 

vävnadsproliferation och fibros 

samt inflammation. Experimentellt har visats 

att endotelinreceptorantagonister verkar additivt 

och synergistiskt med ACE-hämmare eller 

angiotensinreceptorantagonister (ARB) i olika 

modeller av hypertoni, hjärtsvikt och njursjukdom. 

Kliniskt har visats att en kombination av 


16 

Kent Forsén, 

fristående konsult. 

de båda preparattyperna dels 

ger additiva och synergistiska 

hemodynamiska effekter, 

dels minskar proteinutsöndringen 

markant vid diabetesnefropati. 

Placebokontrollerad studie 

Joel Neutel, Princeton, redovisade resultatet 

från en randomiserad placebokontrollerad 

dubbelblindstudie, där man under en inledande 

screening rekryterade patienter med 

hypertoni av stadium 1 eller 2, vars blodtryck 

(BT) i sittande vid kontroll på mottagning i 

medel var 150-179 mm Hg systoliskt (S) och 

DEL 

tion 200 mg: 10,7/6,8 mm Hg, 500 mg: 14,3/9,1 

mm Hg, placebo: 2,7/1,6 mm Hg). Under de två 

sista timmarna av doseringsintervallet var BTreduktionen 

under ambulatorisk mätning mest 

Fig 1: PS433540 – Effekt på systoliskt blodtryck 

mm Hg 

0,0 

-5 

-10 

-15 

uttalad med den högre dagsdosen PS433540 

(reduktion 200 mg: 5,5/4,1 mm Hg, 500 mg: 

14,4/10,2 mm Hg, placebo: 3,0/2,1 mm Hg). 

PS433540 tolererades väl och inga allvarliga 

-20 

0 1 2 4 

Placebo (n=34) 

PS433540, 200 mg (n=37) 

PS433540, 500 mg (n=37) 

vecka 

Primärt effektmått var SBT i medel under 24 tim ambulatorisk mätning. Sekundära effektmått var DBT i medel 

under 24 tim ambulatorisk mätning samt DBT och SBT i sittande vid kontroll på mottagning. 

NYA RÖN 

oönskade effekter rapporterades med medlet, 

medan två sådana fall förekom med placebo 

(synkope/hyponatremi respektive basalcellscancer). 

Totalt avbröt 8 patienter placebo och 3 

patienter aktiv dubbelblind behandling. För 

övrigt var biverkningsprofilen jämförbar i 

behandlingsgrupperna. Levervärden och 

hematologisk bild påverkades inte nämnvärt. 

Minst en oönskad effekt rapporterades med 

placebo, 200 och 500 mg PS433540 hos 9,7 

respektive 10 patienter. 

Konklusionen var att PS433540 är en potent 

dubbelverkande receptorantagonist med förmåga 

att blockera såväl AII- som ET1-receptorer. 

Preparatet ger en god BT-sänkande effekt 

som tycks vara mer uttalad än vid användning 

av andra antihypertensiva medel i monoterapi. 

Preparatet tolererades väl. Studiepopulationens 

storlek och den korta behandlingstiden gör att 

de data som presenterades inte kan anses vara 

konklusiva. Effekten av PS433540, särskilt på 

SBT, är dock uppmuntrande och stimulerar till 

ytterligare undersökningar. Framtida studier 

får visa om denna substans kan bli ett värdefullt 

tillskott i terapiarsenalen, särskilt vid mer svårbehandlad 

systolisk hypertoni. ■ 

Foto: ISTOCKPHOTO 


17

AVHANDLING 

Studies on the atherogenicity of apoB-contai 

Camilla Pettersson från Avdelningen för Molekylär och Klinisk Medicin på Sahlgrenska universitetssjukhuset 

i Göteborg disputerade i februari på avhandlingen ”Studies on the atherogenicity 

of apoB-containing lipoproteins in type 2 diabetes”. Handledare var professor Olov Wiklund 

och biträndande handledare doktor Linda Fogelstrand. 

Diabetes är en risk-ekvivalent för hjärtkärlsjukdom 

och typ 2-diabetes medför 

en flera gånger högre risk för att en 

person ska dö i hjärtkärlsjukdom 1 . Därför är 

typ 2-diabetiker en viktig grupp att fokusera 

den kardiovaskulära forskningen på. Diabetesprevalensen 

ökar idag lavinartat och motverkar 

de senaste decenniernas nedåtgående trend 

för insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom 2 . 

Camilla Pettersson, Institutionen för Medicin, 

Avdelningen för Molekylär och Klinisk Medicin. 

Tel: 031-342 77 40. Mobiltel: 0739-987 456, 

Fax: 031-82 37 62. 

E-mailadress: camilla.pettersson@wlab.gu.se 

I den populationsbaserade studien Diabetes 

In Women With Atherosclerosis (DIWA) 3 , för 

vilken 2 595 stycken 64-åriga kvinnor i 

Göteborg screenades mellan 2001 och 2004, 

befanns diabetesprevalensen vara hela 9,5% – 

en hög siffra, som bland annat beror på att diabetessjukdomen 

i hälften av fallen upptäcktes 

först vid screeningtillfället. 

DIWA-studien genomfördes på Wallenberglaboratoriet 

på Sahlgrenska universitetssjukhuset 

och i två av de arbeten som ligger till 

grund för min avhandling (delarbete 1 och 

delarbete 3) har vi studerat individer från 

DIWA-studien. I delarbete 2 har vi studerat 

individer från treårsuppföljningen av en annan 

populationsbaserad studie från Wallenberglaboratoriet, 

Atherosclerosis and Insulin resistance 

(AIR) 4 , som vid baseline innefattade 78åriga 

män i Göteborg. 

Metabola syndromet 

Typ 2-diabetes och insulinresistens förekommer 

ofta hos individer som även uppvisar 


18 

fetma, hypertoni och dyslipidemi. Samexistens 

av dessa riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom 

definieras som det metabola syndromet 5 . Den 

dyslipidemi, eller snarare dyslipoproteinemi, 

som karakteriserar det metabola syndromet 

består av höga serumtriglycerider (vilket orsakas 

av en överproduktion av stora, triglyceridrika 

VLDL-partiklar) och lågt HDL-kolesterol. 

Individer med metabola syndromet har 

också höga serumnivåer av apolipoprotein B 

(apoB), men ofta normalt LDL-kolesterol. 

Detta beror på en ökad förekomst av små, täta 

LDL-partiklar (small dense LDL), som innehåller 

mindre kolesterol än normalt. (Se Fig 1 

för en översiktlig bild av lipoproteinernas lipidoch 

proteinkomposition.) 

Dyslipidemin vid det metabola syndromet, i 

synnerhet förekomsten av small dense LDL, 

har i flera studier visats vara en oberoende riskfaktor 

för hjärtkärlsjukdom 6 . Men trots att det 

finns många teorier om varför särskilt small 

dense LDL skulle vara mer aterogena, finns 

fortfarande många frågetecken runt de bakomliggande 

mekanismerna. 

Jag har i min avhandling studerat tidigare 

okända, potentiellt aterogena, egenskaper hos 

VLDL och LDL från typ 2-diabetiker med 

metabola syndromet, med särskilt fokus på 

LDL. Vi har valt att rikta in oss på just VLDL 

och LDL eftersom de enligt den brett erkända 

response-to-retention-hypotesen initierar aterosklerosprocessen 

genom att retineras, eller 

ansamlas, i kärlväggen. 

Lipoproteinerna binder till proteoglykaner i 

median i artärväggen via apoB, som är det 

dominerande apolipoproteinet i VLDL och 

LDL (Fig 1). I median kan lipoproteinerna 

utsättas för oxidativ och enzymatisk modifiering 

och tas upp av makrofager. Detta leder till 

aktivering av inflammatoriska celler och 

skumcellsbildning i kärlväggen, vilket driver 

utvecklingen av aterosklerotiska plack framåt. 

Delarbete 1 

För det första delarbetet satte vi upp en metod 

för att mäta hur mottagliga VLDL- och 

LDL-partiklar är för modifiering av enzymet 

sekretoriskt fosfolipas A 2 grupp V (sPLA 2-V), 

ett lipoprotein-modfierande enzym som 

bland annat finns i aterosklerotisk kärlvägg. 

Fig 1: Schematisk bild av lipidoch proteinkomposition 

av lipoproteiner, här exemplifierad med VLDL 

och LDL. 

sPLA 2-V bryter ned fosfolipider av typen fosfatidylkolin 

i ytan på celler och lipoproteiner, 

i en process som kallas lipolys som ger produkterna 

fria fettsyror och lysofosfatidylkoliner 

(Fig 2). Dessa kan metaboliseras vidare till 

bioaktiva mediatorer, vilka kan initiera cellulära 

processer som är viktiga för inflammation 

och ateroskleros. Överuttryck av sPLA 2-V 

har visats ge mer ateroskleros i möss, medan 

en introducerad brist på sPLA 2-V gav mössen 

mindre ateroskleros 7 . 

Figur 2: sPLA2-V-medierad lipolys av fosfatidylkolin i 

cellmembran som ger upphov till inflammatoriska 

lipidmediatorer. 

I delarbete 1 jämförde vi mottagligheten för 

sPLA 2-V-medierad lipolys hos VLDL- och 

LDL-partiklar från 38 individer med typ 2diabetes 

och metabola syndromet (fallgrupp 1)

ning lipoproteins in type 2 diabetes 

med VLDL- och LDL-partiklar från 38 individer 

utan typ 2-diabetes och metabola syndromet 

(kontrollgrupp 1). Studieindividerna var 

64-åriga kvinnor från den ovan nämnda 

DIWA-studien. Graden av lipolys mättes som 

mängden producerade fria fettsyror (NEFA) 

efter en timme. 

Vi fann att både VLDL-partiklar och LDLpartiklar 

från fallgrupp 1 var mer mottagliga 

för sPLA 2-V-medierad lipolys än vad motsvarande 

partiklar från kontrollgrupp 1 var. 

Skillnaderna mellan fallgrupp 1 och kontrollgrupp 

1 var för VLDL: 2,00 (-5,5–10,5) µmol 

NEFA/l (p=0,004) och för LDL: 0,75 (- 

6,00–9,50 µmol NEFA/l (p=0,001) 8 . 

En ökad lipolys av lipoproteinerna i kärlväggen 

hos typ 2-diabetiker med metabola 

syndromet skulle kunna ge upphov till högre 

koncentrationer i kärlväggen av både modifierade 

lipoproteiner, fria fettsyror och lysofosfatidylkoliner, 

vilka alla har visats kunna 

inducera aterogena processer. Modifierade 

LDL-partiklar aggregerar lättare, de binder 

mer till arteriella proteoglykaner och ger mer 

skumcellsbildning än vad nativa LDL-partiklar 

gör. Vissa fria fettsyror och lysofosfatidylkoliner 

kan inducera inflammatoriska och 

proliferativa processer i endotelceller, glatta 

muskelceller och makrofager. Sammantaget 

skulle den ökade mottagligheten för sPLA 2-Vmedierad 

lipolys av lipoproteiner kunna bidra 

till en mer aterogen situation i kärlväggen hos 

typ 2-diabetiker med metabola syndromet. 

Delarbete 2 

Orsakerna till varför lipoproteiner från typ 2diabetiker 

med metabola syndromet har 

annorlunda egenskaper, såsom till exempel 

ökad mottaglighet för lipolys, oxidering och 

glykering, samt annorlunda proteoglykanbindningsförmåga, 

ligger möjligen i en eventuell 

skillnad i lipid- eller proteinkomposition 

av lipider eller proteiner. I delarbete 2 var vårt 

mål att karakterisera proteinkompositionen 

hos LDL, samt att identifiera skillnader i 

proteinkomposition mellan LDL från typ 2diabetiker 

med metabola syndromet och LDL 

från friska individer. 

För att se till att vi tappade så lite av de LDLassocierade 

proteinerna som möjligt under isoleringen 

av LDL från serum använde vi oss av 

en relativt ny, skonsam isoleringsmetod som vi 

utvecklat själva. Dessutom använde vi oss av 

mycket känsliga proteomikmetoder för att 

identifiera de LDL-associerade proteinerna. 

Proteomikmetoder har den fördelen över 

många andra proteinidentifierings- och kvan- 

tifieringsmetoder att man förutsättningslöst 

kan identifiera och kvantifiera proteiner i ett 

prov, d.v.s. utan att i förväg veta vad det finns 

för proteiner i provet. 

Vi identifierade 31 proteiner som fanns i alla 

de LDL som vi analyserade med den känsligaste 

av proteomikmetoderna vi använde: 

liquid chomatography-electrospray ionization-tandem 

mass spectrometry (LC-ESI- 

MS/MS) (Fig 3). Flera av dessa har tidigare inte 

påvisats i LDL, till exempel proteinerna tillhörande 

komplementsystemet, flera inflammationsreglerande 

proteiner, samt apoL1. 

Baserat på dessa resultat kan man spekulera 

att LDL skulle kunna fungera som en transportör 

in i kärlväggen för proteiner som ger 

även nativt LDL potential att reglera aterosklerosprocessen, 

d.v.s utan att LDL först 

måste modifieras. 

Med en kvantitativ proteomikapproach 

(proteinseparation med tvådimensionell gelelektrofores 

och efterföljande identifiering 

med masspektrometri) lyckades vi kvantifiera 

14 av de 31 LDL-associerade proteinerna från 

det första steget. Med denna metod jämförde vi 

också mängderna av de 14 proteinerna i LDL 

isolerat från 9 individer med typ 2-diabetes och 

metabola syndromet (fallgrupp 2) med LDL 

isolerat från 10 friska individer (kontrollgrupp 

2) (Se Fig 4 på nästa sida). Studieindividerna var 

denna gång män som valdes ur treårsuppfölj- 

AVHANDLING 

Fig 3. 31 LDL-associerade proteiner som identifierades i alla LDL som analyserades med LC-ESI-MS/MS (n=5). 

ningen av den tidigare AIR-studien och var 

allihop vid provtagningen 81 år. Det visade sig 

att LDL från typ 2-diabetikerna innehöll signifikant 

mer av två proteiner: apoJ och lysozym, 

och mindre av ett protein: apoA1 (Se Fig 4 på 

nästa sida). 

Korrelationsanalyser mellan protein och 

lipidkomponenter i LDL visade att det var de 

små, relativt kolesterolfattiga, LDL-partiklarna 

som innehöll mer apoJ och lysozym och 

mindre apoA1. De innehöll också mer apoC3. 

Att små LDL-partiklar från typ 2-diabetiker 

med metabola syndromet i vår studie innehöll 

mer apoC3 och mindre apoA1 bekräftar vad 

som setts i tidigare studier 9 , men fyndet att 

dessa LDL-partiklar också innehöll mer lysozym 

och apoJ är nytt. 

ApoJ, som också kallas clusterin, ackumuleras 

i kärlväggen under aterosklerosutvecklingen 

och verkar bland annat ha en kärlskyddande 

effekt. ApoJ tros kunna ta hand 

om oxiderade lipider i LDL och på så sätt 

dämpa den aterogena effekten av oxiderat 

LDL på vaskulära celler. ApoJ har också en 

roll i komplementsystemet, som hämmare av 

det apoptotiska terminala membrankomplexet 

C5b-9 10 . 

Delarbete 3 

Lysozym, som nyligen identifierades i LDL för 

första gången 11 , är ett antibakteriellt och 


19 

➤

AVHANDLING 

Figur 4. Kvantitativa skillnader i LDL-associerade proteiner mellan LDL isolerat från fallgruppen (T2D-MetS-LDL; 

n=9) och från kontrollgruppen (kontroll-LDL; n=10). 

inflammationsreglerande protein. Överuttryck 

av lysozym i möss har visats leda till en 

lägre systemisk oxidativ stress och till mindre 

ateroskleros 12 ➤ 

. Lysozym binder till och verkar 

kunna dämpa den oxidativa och proinflammatoriska 

effekten av glykerade proteiner. Hos 

typ 2-diabetiker glykeras cirkulerande proteiner, 

bland annat LDL, mer än hos icke-diabetiker, 

bland annat på grund av hyperglykemi. I 

delarbete 3 följde vi upp delarbete 2 och mätte 

lysozymnivåer också i serum från en större 

grupp typ 2-diabetiker med metabola syndromet 

samt en grupp friska individer (samma 

Serum-lysozym (mg mL -1 ) 

Figur 5. Förhöjda serumnivåer av lysozym i fallgruppen 

med typ 2-diabetes och metabola syndromet 

(n=38), jämfört med kontrollgruppen (n=39). 


20 

grupper som användes i delarbete 1) och visade 

för första gången att lysozym är förhöjt inte 

bara i LDL utan också i cirkulationen (med 

21%) hos typ 2-diabetiker (1,37 µg/ml vs. 1,13 

µg/ml, p=0,013) (Fig 5). 

Lysozym uttrycks av differentierande mononukleära 

och polymorfonukleära celler, såsom 

monocyter och makrofager, och det utsöndras 

via njurarna. 

Med hjälp av korrelationsanalyser fann vi, 

förutom det förväntade sambandet mellan 

lysozym och serumkreatinin, flera samband 

mellan lysozym och markörer för typ 2-diabetes 

och metabola syndromet som inte visats 

tidigare. Vi fann bland annat ett starkt samband 

mellan lysozym och insulinnivåer i 

serum. 

Vad som orsakar de högre serumnivåerna 

av lysozym i typ 2-diabetiker med metabola 

syndromet, samt huruvida effekterna av 

lysozym på ateroskleros är liknande i människa 

och i mus, borde undersökas i fortsatta 

studier. 

Sammanfattning 

Sammanfattningsvis bidrar denna avhandling 

till en ökad förståelse för de molekylära förutsättningarna 

för aterogeniciteten hos VLDL 

och LDL, särskilt vid typ 2-diabetes och metabola 

syndromet. 

En mängd LDL-associerade proteiner, med 

funktioner som kan påverka bland annat 

inflammation, oxidation och koagulation iden- 

REFERENSER 

1. Stamler J, et al. Diabetes, other risk factors, 

and 12-yr cardiovascular mortality for men 

screened in the Multiple Risk Factor 

Intervention Trial. Diabetes Care 1993; 16: 

434-44. 

2. Ford ES, et al. Explaining the decrease in U.S. 

deaths from coronary disease, 1980-2000. N 

Engl J Med 2007; 356: 2388-98. 

3. Brohall G, et al. Prevalence of diabetes and 

impaired glucose tolerance in 64-year-old 

Swedish women: experiences of using repeated 

oral glucose tolerance tests. Diabetes Care 

2006; 29: 363-7. 

4. Hulthe J, et al. The metabolic syndrome, LDL 

particle size, and atherosclerosis: the 

Atherosclerosis and Insulin Resistance (AIR) 

study. Arterioscler Thromb Vasc Biol 2000; 20: 

2140-7. 

5. Dekker JM, et al. Metabolic syndrome and 10year 

cardiovascular disease risk in the Hoorn 

Study. Circulation 2005; 112: 666-73. 

6. Packard CJ. Small dense low-density lipoprotein 

and its role as an independent predictor of 

cardiovascular disease. Curr Opin Lipidol 

2006; 17: 412-7. 

7. Bostrom MA, et al. Group v secretory phospholipase 

A2 promotes atherosclerosis: evidence 

from genetically altered mice. Arterioscler 

Thromb Vasc Biol 2007; 27: 600-6. 

8. Pettersson C, et al. Increased lipolysis by secretory 

phospholipase A(2) group V of lipoproteins 

in diabetic dyslipidaemia. J Intern Med 

2008; 264: 155-65. 

9. Davidsson P, et al. A proteomic study of the 

apolipoproteins in LDL subclasses in patients 

with the metabolic syndrome and type 2 diabetes. 

J Lipid Res 2005; 46: 1999-2006. 

10. Schwarz M, et al. Potential protective role of 

apoprotein J (clusterin) in atherogenesis: binding 

to enzymatically modified low-density 

lipoprotein reduces fatty acid-mediated cytotoxicity. 

Thromb Haemost 2008; 100: 110-8. 

11. Karlsson H, et al. Lipoproteomics I: mapping 

of proteins in low-density lipoprotein using 

two-dimensional gel electrophoresis and mass 

spectrometry. Proteomics 2005; 5: 551-65. 

12. Liu H, et al. Reduced acute vascular injury and 

atherosclerosis in hyperlipidemic mice transgenic 

for lysozyme. Am J Pathol 2006; 169: 303-13. 

tifierades i LDL. Detta lägger grunden för 

fortsatta studier på vad dessa proteiner kan ha 

för betydelse för den aterosklerotiska processen 

i kärlväggen som följer på LDL-retention. 

Särskilt fokus borde läggas på de proteiner som 

visades vara förhöjda i LDL från individer 

med typ 2-diabetes och metabola syndromet 

jämfört med friska individer. 

VLDL och LDL från typ 2-diabetiker 

med metabola syndromet var dessutom mer 

mottagliga för lipolys av fosfolipaset 

sPLA 2-V. Detta skulle kunna leda till en 

ökad koncentration av modifierade lipoproteiner 

och proinflammatoriska lipidmediatorer 

i kärlväggen hos dessa individer 

och därigenom eventuellt bidra till deras 

ökade risk för ateroskleros. ■

KLINISK FYSIOLOGI 

MR OCH CT FÖR HJÄRTDIAGNOSTIK 

– ETT POSTDOC-ÅR I SAN FRANCISCO 

Efter min disputation blev jag inbjuden av professor Charles B 

Higgins som post doctoral scholar vid Department of Radiology 

and Biomedical Imaging, University of California San Francisco. 

Där fick jag möjligheten att arbeta i det experimentella labbet med professor 

Maythem Saeed. Syftet med min post doc tid var att vidareutbilda 

mig inom MR och CT för hjärtdiagnostik i experimentella djurmodeller. 

Genterapi 

Magnetisk resonanstomografi (MR) med kontrastförstärkning har 

utvecklats till en referensmetod för kvantifiering och lokalisering av 

hjärtinfarkt hos patienter (1) . Dessutom 

är MR referensmetod för kvantifiering 

av hjärtvolymer och därigenom regional 

och global vänsterkammarfunktion. 

Således är MR en utmärkt icke-invasiv 

metod för att studera effekten av terapi. 

I professor Saeeds grupp studeras 

effekten av genterapi givet lokalt i hjärtmuskulaturen 

vid hjärtinfarkt. Vid min 

post doc arbetade jag med att utvärdera 

effekten av två olika gener på vänsterkammarfunktionen 

i två olika djur- 

modeller. Jag studerade generna för hepatocyte growth factor (HGF) i 

gris (2) och vascular endothelial growth factor (VEGF) i hund (3) . 

En dramatisk återhämtning av vänsterkammarfunktionen sågs efter 

intramyokardiell injektion av HGF genen akut efter reperfunderad 

hjärtinfarkt. Samtidigt sågs en ökad vaskularisering och perfusion av 

infarcerad vävnad samt reduktion av hjärtinfarktens storlek jämfört 

med kontrolldjur. 

Injektion av VEGF-genen efter icke-reperfunderad hjärtinfarkt gav 

inte lika stor effekt på vänsterkammarfunktionen, men förebyggde 

remodellering samt påverkade perfusion och infarktläkning likartat 

som HGF-genen. Angiogenetisk terapi kan också levereras via injektion 

i kranskärlen med kateterburen teknik. 

Vi utvecklade en teknik för att avbilda kranskärlsterriteriet vid 

interventionell MR som kan användas vid injektion av angiogenetisk 

terapi (4) . 

Mikroembolisering och mikroinfarkt 

Kuststräckan vid Russian River 

norr om San Francisco. 

Marcus Carlsson, docent på fysiologen i Lund, gjorde ett postdoc-år vid University of San 

Fransisco, där han vidareutbildade sig inom MR och CT för hjärtdiagnostik. Här berättar han om 

sitt arbete och sina erfarenheter från året i San Fransisco. 

Mikroembolisering i kranskärlen förekommer t.ex. vid akut koronart 

syndrom och perkutan revaskularisering. Mikroembolisering leder 

till mikroinfarkter och nedsatt perfusion och kan upptäckas genom 

läckage av infarktmarkörer till blodet. Våra projekt visade att MR (5) 

kan användas för att upptäcka mikroinfarkter i akut, subakut och 


21 

➤


kroniskt skede. Dessutom kunde datortomografi med multidetektorteknik 

(MDCT) användas för att diagnosticera mikroinfarkter (6) . 

Mikroinfarkternas effekt på myokardiets funktion kunde också 

demonstreras i akutskedet och vid uppföljning (7) . Hjärt-MR gruppen 

i Lund har utvecklat en MR-teknik för att bestämma myokardiets 

strain, vilket kan användas för att mäta regional hjärtfunktion. Denna 

teknik implementerades vid UCSF och applicerades vid mikroembolisering 

(8) ➤ 

. 

Datortomografi och hjärtinfarkt 

MDCT har genomgått en snabb teknisk utveckling som gjort icke invasiv 

kranskärlsdiagnostik möjlig. Dessutom har datortomografi visats ha 

möjlighet att påvisa hjärtinfarkt vilket professor Charles Higgins publicerade 

redan på 1970-talet. Anledningen att hjärtinfarkt kan påvisas med 

MDCT är densamma som vid MR. Kontrastmedlet fördelas i det extracellulära 

rummet och i infarkten är detta större än i normalt myokard. 

Vi använde MDCT i en longitudinell studie av grisar med reperfun- 

Arbetsplatsen under ett år. 


22 

derad hjärtinfarkt i LAD-området. MDCT kunde påvisa deponerat 

kalcium i hjärtinfarkten i det subakuta skedet (en vecka efter infarkt) 

som försvann i det kroniska skedet (8 veckor) (9) . MDCT kunde lokalisera 

och kvantifiera hjärtinfarkt vid samtliga undersökningar. Hjärtinfarktstorleken 

skilde sig inte från postmortem-bestämning med TTC. 

Vi utvecklade också ett protokoll för perfusionsbestämning med första-passage-teknik 

MDCT (10) . Stråldosen vid detta protokoll är dock för 

hög för att använda i klinisk rutin, men kan däremot bli användbar vid 

experimentella studier. 

Personliga reflektioner 

Experimentellt arbete vid en av 

datortomograferna vid UCSF. 

Det är utvecklande att genomföra en post doc utomlands, både på ett 

personligt och professionellt plan. Arbetssättet skiljer sig naturligtvis när 

man byter forskarmiljö. Dessutom blir arbetsdagen väsensskild när man 

är van vid att vara kliniskt verksam forskare och går över till preklinisk 

heltidsforskning. 

De formella mötena var få, max 30 minuter per vecka. Däremot hade 

jag möjlighet att arbeta sida vid sida med professor Saeed i princip på 

heltid. Jag var den enda heltids-post doc under min tid i gruppen, men i 

teamet fanns också en forskningsassistent (Loi Do) och halva tiden en 

radiolog ST-läkare (Demetrius Dicks). Andre Furtado, Alastair Martin 

och David Saloner vid Radiologiavdelningen och patologen Philip 

Ursell bidrog också i hög grad till att göra året framgångsrikt. 

Arbetet i USA präglas i än högre grad än i Sverige av anslagshets. 

Under min tid i San Francisco sänktes anslagen till National Institute of 

Health drastiskt och flera forskargrupper förlorade anslag. Vid de prekliniska 

institutionerna fanns tomma lokaler som tidigare varit fulla av 

forskare. 

Trots intensivt arbete på sjukhuset fanns det förstås tid att se mycket 

av det vackra Kalifornien. Resor till Yosemite, Los Angeles, Sonoma, 

Napa, Carmel och Santa Barbara lämnade fantastiska minnen. Besök i 

Las Vegas lämnade andra minnen. Öppenheten hos människor i San

Utsikt över San Francisco sett 

från sjukhusets entré. 

Francisco gjorde det enkelt att få vänner och genom säsongskort på San 

Francisco Opera och deltagande i UC alumni chorus vid Berkeley fick 

jag också en hel del kultur till livs. 

Tack! 

Jag är mycket tacksam för möjligheten att genomföra en post doc vid 

UCSF som inte hade varit möjlig utan stipendiegivarna. Därför vill 

jag uttrycka min djupa tacksamhet till finansiärerna: Bild och funktionsdiagnostiskt 

centrum vid Universitetssjukhuset i Lund, Lunds 

Universitet, Svenska Hjärtförbundet, Hjärt-Lungfonden, Svenska 

Läkaresällskapet och Maggie Stephens stiftelse. Samarbetet med 

UCSF har kunnat fortsätta efter hemkomsten med hjälp av ett postdoktoralt 

stipendium på halvtid från Svenska Sällskapet för 

Medicinsk Forskning. ■ 

REFERENSER 

1. Carlsson M, Arheden H, Higgins CB and Saeed M. Magnetic resonance imaging 

as a potential gold standard for infarct quantification. J Electrocardiol 

2008; 41:614-620. 

2. Carlsson M, Osman NF, Ursell PC, Martin AJ and Saeed M: Quantitative MR 

measurements of regional and global left ventricular function and strain after 

intramyocardial transfer of VM202 into infarcted swine myocardium. Am J 

Physiol Heart Circ Physiol 2008, 295(2):H522-532. 

3. Dicks D, Saloner D, Martin AJ, Carlsson M and Saeed M. Percutaneous transendocardial 

VEGF gene therapy: MRI guided delivery and characterization of 

3D myocardial strain. International Journal of Cardiology. 

4. Carlsson M and Saeed M. Intracoronary injection of contrast media maps the 

territory of the coronary artery: an MRI technique for assessing the effects of 

locally delivered angiogenic therapies. Acad Radiol 2008, 15(11):1354-1359. 

5. Carlsson M, Wilson M, Martin AJ, Saeed M: MRI characterization of myocardial 

microninfarction following coronary microembolization in swine. 

Radiology. 2009; 250: 703-713. 

6. Carlsson M, Saloner D, Martin A, Stillson C, Saeed M. Quantification of left 

ventricular function, perfusion and viability in chronic microinfarction using 

multidetector computed tomography, magnetic resonance imaging and histochemical 

staining. Abstract ECR 2009. 

7. Carlsson M, Martin AJ, Ursell PC, Saloner D, Saeed M: Magnetic Resonance 

Imaging quantification of left ventricular dysfunction following coronary 

microembolization. Magn Reson Med 2009, 61(3):595-602. 

8. Dicks D, Carlsson M, Heiberg E, Saloner D, Martin AJ, Arheden H, Saeed M. 

Persistent decline in longitudinal and radial strain after coronary micoroembolization 

detected on velocity encoded phase contrast magnetic resonance imaging. 

JMRI 2009 (In press). 

9. Carlsson M, Ursell P, Saloner D, Saeed M. Multi-detector computed tomography 

for characterization of calcium deposits in reperfused myocardial infarction. 

Acta Radiol 2009 (In press). 

10. Furtado AD, Carlsson M, Wintermark M, Ordovas K, Saeed M: Identification 

of residual ischemia, infarction, and microvascular impairment in revascularized 

myocardial infarction using 64-slice MDCT. Contrast Media Mol Imaging 

2008, 3(5):198-206. 


Hjärt-Lungfonden 

ledigför klarar nu 

2009 års anslag, 

projektbidrag och 

stipendier. 

Tack vare svenska folkets gåvor till 

Hjärt-Lungfonden kan i år mer pengar än 

någonsin tidigare – drygt 140 mil joner 

kronor – investeras i den kliniska hjärt-, 

kärl- och lungforskningen i Sveri ge. 

De insamlade pengarna kommer att 

för delas i form av projektbidrag, stipendier 

för forskning utomlands, korttids doktorandstipendier, 

forskningsmånader samt rese - 

bidrag. Dessutom ger Hjärt-Lung fonden 

stöd till vetenskaplig meritering genom 

2-åriga halvtidstjänster för fors kare som 

avlagt doktors examen (postdoctjänster). 

Under 2009 gör fonden även särskilda 

satsningar på projekt inom barn - 

kardiologi och kvinnors hjärtsjukdomar. 

Bedömningsgrund 

Vid utvärdering av de sökande kom mer 

särskilt att beaktas originalitet och 

san nolik klinisk betydelse av de sökandes 

forskningsprogram. 

Ansökningsförfarande 

Du hittar mer information om dessa 

anslag på www.hjart-lungfonden.se. 

Ansök ningar lämnas in 6 april till 14 maj 

2009. 

Ytterligare upplysningar 

Kontakta forskningsadministrationen på 

telefon 08-566 24 220. 

HJÄRTSJUKDOMARNA 

SKA BESEGRAS 


23

SYMPOSIUM 

Arrangörerna Landstingsrådet Levi Bergström, professor Anders Waldenström och 

divisionschef docent Ulf Näslund glädjer sig åt framgången. 

EXCELLENT DÖRRÖPPNARE! 

Christer Sylvén från Karolinska institutet rapporterar från ett symposium om monogena 

kardiovaskulära sjukdomar arrangerat av Centrum för Kardiovaskulär Genetik i Umeå. 

Text och foto: Christer Sylvén 

Är monogena kardiovaskulära sjukdomar 

rariteter som egentligen inte har så 

stor betydelse för handläggningen av 

den vardagliga patienten? Nej, så är inte fallet! 

Monogena kardiovaskulära sjukdomar (hypertrof/dilaterad 

kardiomyopati, jonkanalsjukdomar, 

hyper/hypotension, hyperkolesterolemi, 

amyloidos) drabbar c:a 1% av befolkningen. 

Diagnos av mutation och undersökning av 

familjer leder till aktiv, ofta potentiellt livräddande 

behandling av 60-70% av de undersökta, 

med minskade sjukvårdskostnader och ökad 

livskvalitet som följd! 

Detta framgick av det excellenta symposium 

som divisionschef och docent Ulf Näslund och 

professor Anders Waldenström med stöd av 

Landstingsrådet Levi Bergström anordnade 

vid Norrlands Universitetsjukhus den 28-29 

januari 2009. På ett för Skandinavien föredömligt 

sätt har Centrum för Kardiovaskulär Genetik 

(se faktaruta) byggts upp. Centret är fokuserat 

på analyser för tre sjukdomskategorier – 

kardiomyopatier, jonkanalsjukdomar och familjär 

hyperkolesterolemi – och tar emot prover 

per remiss. För varje sjukdomsgrupp 

ansvarar en eller två läkare för provsvar och 

familjerådgivning. 

Stellan Mörner, Umeå, presenterade genetiken 

bakom hypertrof kardiomyopati. Med fem 

kända mutationer diagnosticeras drygt 50% av 

patienterna. Släkter med god prognos kan 

identifieras och behandlingsrekommendationer 

ges. Hugh Watkins från Oxford föreläste 

under titeln “Why does the heart grow in 

HCM?” Oberoende av mutation är en viktig 


24 

faktor försämrad energihantering, vilket leder 

till kompensatorisk hypertrofi. Detta är mest 

uttalat i septum som på grund av sitt läge och 

brist på kurvatur har mindre reserv för stress i 

jämförelse med den fria väggen. 

Arthur Wilde har sedan 1998 byggt upp 

Kardiogenetiken i Amsterdam med tonvikt på 

jonkanaler (LQTS, ärftlig plötslig död, katekolamininducerad 

VT/VF). De tre vanligaste 

typerna av LQTS – 1-3 har olika klinik, prognos 

och behandling. Beroende på typ av mutation 

rekommenderas för mutationsbärare betablockad, 

pacemaker eller ICD med start av 

terapi vid specifika åldrar. För mutationsbärare 

för ärftlig plötslig död är till exempel indikationen 

ICD från 20 års ålder. 

Arthur Wilde visade också hur i Holland frekvensen 

diagnosticerade patienter var högst i 

närområdet till de åtta universitetssjukhus som 

har kardiogenetisk analys och rådgivning. 

Detta implicerar att vi i Sverige sannolikt har 

ett stort mörkertal och att kunnandet om dessa 

sjukdomar och dess diagnos och behandlingsmöjligheter 

har en stor förbättringspotential. 

Ali Marian från Houston presenterade sin 

grupps forskning kring mekanismen bakom 

Arrythmogenic Right Ventricular Dysplastic 

Syndrome (ARVDS). Detta är en sjukdom som 

leder till fibros och fettomvandling av delar av 

höger kammare. Man har visat att en mutation 

i ett desmosomprotein – plakoglobulin – som 

också är en transkriptionsfaktor för beta-catenin, 

leder till att hjärtprogenitorceller från det 

embryonala andra hjärtfältet inte stimuleras till 

att bli hjärtceller utan istället differentieras till 

Annika Rydberg från Centrum för Kardiovaskulär Gentik i Umeå samtalar med 

Hugh Watkins, Oxford och Arthur Wilde, Amsterdam. 

fettceller. Även om denna hisnande forskning 

hittintills inte har direkta terapeutiska implikationer 

visar den potential på en mekanism för 

en allvarlig sjukdom, vilket är grunden för 

möjlig framtida behandling. 

Sjukdomspanoramat bland våra patienter 

förändras långsamt, medan det genetiska kunnandet, 

precis som annan naturvetenskap och 

teknik, utvecklas med snabba steg. Symposiet i 

Umeå visade hur viktigt det är för kliniska kardiologer 

att, för omvårdnaden om den enskilda 

patienten, tänka translationellt och ha en dialog 

med den kliniska genetiken. Symposier av 

detta slag bör vara en självklar del av vidareutbildningen 

för kardiologer i Sverige. ■ 

Centrum för Kardiovaskulär Genetik, ckg@vll.se 

FAKTARUTA 

KARDIOMYOPATIER 

MYBPC3 

MYH7 

MLPA MYBPC3 

TNNT2 

MYL3 

TNNT3 

JONKANALSJUKDOMAR 

KCNQ1-KCNE1 

KCNH2+KCNE2 

SCN5A 

KCNE1+KCNE2 

MLPA LQTS 

RYR2 

FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI 

LDLR 

MLPA LDLR 

ApoB-SNPs

KLINIKBESÖK SKÅNE 

DESTINATION SKÅNE 

I detta nummer av Svensk Cardiologi startar vi ett tema om hjärtsjukvården i Sverige med besök p 

olika regioner i vårt land. Vad kunde inte vara bättre än att börja med den del där våren har komm 

längst men också av ett annat skäl. David Erlinge har utsetts till ny professor i kardiologi i Lund. 

Denna tjänst är en av de fem kardiologiprofessurer som är vad som kallas äkta professurer, eftersom 

de är konkurrensutsatta. Tillsättning sker alltså efter hård granskning och konkurrens och professorerna 

är inte spronsrade av industrin. Övriga professurer finns på Sahlgrenska i Göteborg, i 

Linköping, Karolinska sjukhuset i Stockholm (för närvarande ej tillsatt), Akademiska i Uppsala samt 

Umeå. 

Vår resa i Skåne börjar med Nils Holgersson och belyser regionen där Edward Persson speglar gem 

tet, men också de olika kardiovaskulära riskfaktorer som förkortade hans tid på vår jord. Några 

sjukhus har av olika skäl inte kommit med, men kommer belysas vid ett senare tillfälle. Så nu sätte 

vi i gång med Kristianstad, tätt följt av Ystad, Malmö och Lund. 

Håll till godo! 


26

å 

it 

i 

y- 

r 

ÄNGELHOLM 

MALMÖ 

LUND 

YSTAD 

KRISTIANSTAD 

KLINIKBESÖK SKÅNE 


27

KLINIKBESÖK KRISTIANSTAD 

Från vänster till höger: Ola Ohlsson, Bo Svanström, Kissmat Mirkhan, Thomas Pettersson, Dariusz Gilis, Piotr Czech, Sten Östensson och Per-Anders Wiklund. Frånvarande: 

Helena Wikström, Bodil Dahl, Per-Olof Svanquist, Per Lindvall, Johan Silfverstolpe och Björn Thorvinger. 

Forskningsaktiv 

hjärtsektion i Kristianstad 

Utvecklingen inom kardiologin på 

Centralsjukhuset i Kristianstad har 

under de senaste 30 åren inte skiljt sig 

särskilt mycket från övriga länssjukhus av 

liknande storlek och upptagningsområde. 

Första kardiologöverläkartjänsten inrättades 

i slutet av 1970-talet och upprätthölls 

under några år av Lennart Langer. 1980 kom 

Ola Ohlsson från kardiologen i Malmö som 

ensam kardiologspecialist. Redan 1982 försökte 

han få medel till ett röntgenlab för koronarangiografi 

i Kristianstad. Ditintills hade 

denna undersökning utförts enbart vid universitetsklinikerna. 

Förslaget mötte givetvis massivt 

motstånd, politikerna förstod aldrig vad vi 

skulle ha detta till i Kristianstad. Förslaget 

stoppades, motståndsgrupperna fick tid att 

växa sig allt starkare och trots ideliga utredningar 

och påtryckningar dröjde det ända till 

1999 innan vi kunde inviga vårt angiolab. Vid 

det laget hade åtskilliga andra sjukhus redan 

byggt upp liknande verksamheter. 

För närvarande gör vi drygt 1 000 angioundersökningar 

och nästan 500 PCI-ingrepp 

årligen. Angiografienheten leds av Björn 


28 

FOTO: CHRISTINA THEANDER

Thorvinger med mångårig erfarenhet från 

Lund. Vid sin sida har han två numera välutbildade 

PCI-operatörer, Piotr Czech och Per 

Lindvall, och en ST-läkare, Helena Wikström. 

Angiodelen ingår helt i medicinklinikens 

hjärtsektion och det är vår egen personal som 

driver verksamheten. 

Redan i början av 1980-talet byggde vi upp 

verksamheter kring våra kunniga och välutbildade 

hjärtsjuksköterskor med egen mottagningsverksamhet 

inom områden såsom kranskärlsmottagning, 

pacemakermottagning, sviktmottagning, 

långtidsregistrering av blodtryck 

och ambulatorisk arytmidetektion. 

Hjärtsektionen i Kristianstad har alltid varit 

mycket forskningsaktiv. Tillsammans med 

cheferna på C-lab i Kristianstad och 

Helsingborg, Nils Tryding och Willie 

Gerhardt, utvärderade Thomas Pettersson 

enzymdiagnostik vid ischemisk hjärtsjukdom. 

I en av studierna där vi analyserade CKMB hos 

patienter som sökt för bröstsmärtor fann vi en 

subgrupp med hög mortalitet. Det visade sig 

när proverna några år senare analyserades att 

de patienter som hade minimalt CKMB-läckage 

dessutom hade en hög mortalitet. Därefter 

var vi med i olika TnT-projekt och införde 

denna analys tidigt i klinisk rutin. 

Detta blev sedan början till en ny syn på 

ischemisk hjärtsjukdom som ett begrepp, inte 

så statiskt som hjärtinfarkt eller angina pectoris. 

Forskningen inom sektionen har för närvarande 

två huvudlinjer: sambandet mellan 

periodontit och hjärtsjukdom och refraktär 

angina pektoris. Inom båda dessa områden har 

vi nu ett flertal publikationer. 

Hjärtsektionen har sedan år 2000 utvecklats 

till ett välfungerande enhet för refraktär angina 

pektoris i Södra regionen och är dessutom 

ett av de största i landet med flest behandlade 

patienter. Detta sker i kliniskt och vetenskapligt 

samarbete med hjärt-lungdivisionen Lund. 

Behandlingen av dessa svårt invalidiserade 

patienter inriktar sig i huvudsak på ryggmärgsstimulering 

(SCS) och den noninvasiva varianten 

av aortaballongpump, EECP. I det sistnämnda 

fallet var vi det första centrat i Norden 

för att utvärdera och omsätta metoden till klinisk 

praxis. 

En annan del av verksamhet som också 

KLINIKBESÖK KRISTIANSTAD 

växer är arytmibehandling och diagnostik. 

Organisatoriskt försöker vi ta ett helhetsgrepp 

med speciell tyngdpunkt på ICD och förmaksflimmer. 

ICD-kontrollerna sker hos oss, 

implantationen utförs i Lund. 

För närvarande arbetar vi för att sköta ICDkontrollerna 

med en ”on line” teknik. 

Arytmiövervakning vid oklar svimning 

med Eventrecorder är en stor artikel hos oss. 

Sedan 2008 har vi även hjälp av så kallad 

Reveal-metodik med implanterbar detektor. 

Hjärtsektionen är en växande enhet 

med många framtidsmöjligheter. 

En svimningsskola har också skapats av en 

av hjärtsektionens medarbetare, Sten Östensson, 

vilket vi alla kunde läsa om i förra numret. 

Sammanfattningsvis är hjärtsektionen på 

Centralsjukhuset i Kristianstad en växande 

enhet med många framtidsmöjligheter och 

stort stöd från sjukhusledningen, trots för närvarande 

ekonomiskt bistra tider. ■ 

Text: Thomas Pettersson, 

Centralsjukhuset i Kristianstad

KLINIKBESÖK YSTAD 

VÄLFUNGERANDE HJÄRTVÅR 

Ghassan Mahmoud, kardiologi med ledningsansvar 

för hjärtsviktverksamheten. 

Irina Frick, kardiolog som leder klinfysverksamheten. 

Jerker Persson är chef för Division Medicin och 

hanterar också arytmifrågeställningar. 

Per Juhlin, kardiolog med ansvar för ischemisk 

hjärtsjukdom. 


30 

Lasarettet i Ystad är ett av Region Skånes 

fem akutsjukhus, med vissa begränsningar. 

Sjukhuset är med sina cirka 1 200 

anställda, regionens minsta akutsjukhus. I 

upptagningsområdet bor knappt 100 000 invånare, 

om man räknar även dem som ”tillhör” 

sjukhuset i Simrishamn. I Simrishamn finns 

inte någon akutmottagning öppen nattetid och 

även på dagtid är det Lasarettet i Ystad som 

har uppdraget att ta hand om alla akuta hjärtan, 

stroke och allt annat som kan tänkas vara 

i behov av intensivvård. För akutens del innebär 

det alltså ett upptagningsområde som motsvarar 

sydöstra Skånes fem kommuner 

(Simrishamn, Tomelilla, Ystad, Sjöbo och 

Skurup). 

Kardiologin i Ystad är inte en fristående klinik 

utan en del av medicinkliniken. Förutom 

Hjärtvårdsenheten finns på medicinkliniken 

två vårdavdelningar, mottagningsenhet med 

klinfys och njurmedicinsk enhet med dialys. 

Kliniken ingår i en division där också kliniken 

för geriatrik och rehabilitering samt sjukgymnastik/arbetsterapi 

finns. Divisionen har cirka 

350 medarbetare och en budget på ungefär 250 

MKr. 

Bästa inrapportering till riks-svikt 

Vi har en i många avseenden mycket välfungerande 

hjärtvårdsavdelning på lasarettet. 

Personalen är erfaren och medicinskt mycket 

kompetent, eftersom personalomsättningen 

varit relativt låg under en längre tid. Vi har 

kranskärls-, hjärtsvikts- och förmaksflimmersjuksköterska 

och deltar i de vanliga kvalitetsregistren. 

Förra året fick vi ”pris” för Sveriges 

bästa inrapportering till riks-svikt. 

På avdelningen finns en Mobimed-station så 

att patienter med ST-höjningsinfarkter kan 

dirigeras direkt till ett PCI-lab (Universitetssjukhuset 

i Lund) när ambulanspersonalen 

tagit EKG och länkat det till avdelningen. På 

lasarettet bedrivs således inte någon invasiv 

kardiologi. Transporttiden från de mest 

avlägsna delarna av upptagningsområdet till 

Lund är med blåljus en dryg timme, beroende 

på väglag. 

Personalens säkerhet och vana vid komplicerad 

behandling gör att det är på Hjärtvårdsavdelningen 

som akuta stroke-patienter får 

trombolys. Vårdnivån som erbjuds är ganska 

hög, någonstans mellan en vanlig vårdavdelning 

och IVA. 

Det betyder att avdelningen också används 

för en del patienter som inte har någon primär 

hjärtåkomma, men som behöver en vårdnivå 

som är högre än vad en vanlig vårdavdelning 

kan erbjuda. 

På Hjärtvårdsavdelningen, som också går 

under benämningen HIA/EVA, finns 14 vårdplatser 

och här vårdas ungefär 1 400 patienter 

per år, med en medelvårdtid på 3,0 dygn. 

Medicinkliniken har totalt drygt 5 000 vårdtillfällen 

per år. Det är då ganska lätt att förstå att 

Hjärtvårdsavdelningen är på tok för liten för 

att klara av att ta hand om alla hjärtpatienter 

som är i behov av akut sjukvård. Det i sin tur 

betyder att en hel del patienter med akuta hjärtåkommor 

måste vårdas på någon annan vårdavdelning, 

och som tur är finns det hjärtövervakning 

att tillgå både på en akut-vårdsavdelning 

och såklart på IVA. 

Flytta patienter 

För att lösgöra lediga sängar till akuta patienter 

flyttas ofta patienter från Hjärtvårdsavdelningen 

till andra vårdavdelningar när 

de inte längre är i behov av hjärtövervakning. 

Detta är självklart olyckligt eftersom 

det medför merarbete i form av exempelvis 

överrapportering, ombäddning av sängar, 

flytt av telefoner och ny beställning av mat. 

Dessutom är det naturligtvis inte en önskvärd 

servicenivå man erbjuder när en patient 

tvingas byta avdelning mitt under ett vårdtillfälle. 

I skrivande stund lider dessutom 

lasarettet av att vara smittat med calicivirus, 

vilket ytterligare sätter ljuset på problemet

DSAVDELNING I YSTAD 

Visste du 

att Simdax-behandling 

kan förkorta sjukhustiden 

för dina hjärtsviktspatienter?* 

Mera information om Simdax och behandling av 

akut dekompenserad hjärtsvikt hittar du på www.simdax.com 

* Cleland JGF, Freemantle N, Coletta AP, et al. Eur J Heart Fail 2006;8:105-10. 

Orion Pharma AB | Box 334, 192 30 Sollentuna 

08-623 64 40 | www.orionpharma.se 

med att flytta omkring patienter på ett sjukhus. 

Av dessa anledningar planeras en flytt av 

Hjärtvårdsavdelningen till nya lokaler, vilket 

innebär att antalet vårdplatser ökar från 14 till 

24. När vi kommit så långt är det vår förhoppning 

att alla hjärtpatienter ska hamna rätt från 

början och att de också ska kunna stanna på rätt 

ställe tills de blir utskrivna. Om planen håller, 

sker den efterlängtade flytten under första hälften 

av 2010. 

Något tunn bemanning 

På läkarsidan är bemanningen i tunnaste 

laget. Endast fyra specialister i kardiologi finns 

på kliniken för närvarande och dessa delar på 

bördan av en beredskapslinje i kardiologi. 

Som tur är finns det en återväxt på sikt, så ljus 

i änden av tunneln saknas inte. Kardiologerna 

bemannar inte bara Hjärtvårdsavdelningen 

utan också Klinfys och det produceras ganska 

mycket öppenvård. Det finns inga privata kardiologmottagningar 

inom upptagningsområ- 

KLINIKBESÖK YSTAD 

det, men det stundande Hälsovalet kanske 

medför en förändring i det avseendet. 

Återväxten är i allafall naturligtvis mycket 

välkommen tillbaka från sina kompletteringsutbildningar 

(det får inte heta ”randning” längre) 

i Lund och Malmö, när de är färdiga. De 

kardiologer som sliter och står i här nu är Irina 

Frick, Ghassan Mahmoud, Per Juhlin och 

undertecknad (Jerker Persson). 

Irina har ledningsansvar för klinfysverksamheten, 

Ghassan för hjärtsvikt, Per för ischemisk 

hjärtsjukdom och för Hjärtvårdsavdelningen, 

medan jag framför allt hanterar arytmifrågeställningar. 

Det blir dock inte så mycket klinik 

för mig själv, då chefsuppgifterna nuförtiden 

tar mycket tid i anspråk. Således skulle ett par 

kardiologer till på kliniken inte skada. (Ursäkta 

mig, käre redaktör, om detta uppfattas som en 

platsannons. Det är det inte, men det är klart att 

om nån är intresserad, så ring!). ■ 

Text: Jerker Persson, 

Chef Division Medicin, Ystad 

Simdax ® (levosimendan) [Rx] 2,5 mg/ml koncentrat till infusionsvätska. Kalciumsensitiserare för korttidsbehandling av akut försämrad svår kronisk hjärtsvikt i situationer då konventionell 

behandling inte är tillräcklig och då inotropt stöd anses vara lämpligt. Omfattas ej av förmånssystemet. Senaste översyn av produktresumé: 2008-11-12. För priser och ytterligare information 

se www.fass.se eller www.simdax.com

KLINIKBESÖK MALMÖ 

Ung och dynamisk klinik i Ma 

Kardiologiska kliniken är en ung och 

dynamisk klinik som utvecklats från en 

liten, men framgångsrik och expansiv 

sektion inom Medicinska kliniken på UMAS. 

Utvecklingen till en egen klinik började under 

1990-talet och inkluderade under några år ett 

mycket uppskattat samarbete med lungkollegor 

och thoraxkirurger, men sedan 1998 är kliniken 

helt koncentrerad på kardiologi och har 

egen ledning direkt underställd sjukhusledningen 

på UMAS. 

Kardiologiska kliniken är en medelstor klinik 

med runt 160 anställda, däribland 25 läkare, 

varav 14 är specialistkompetenta i kardiologi. 

Ekonomin är i balans och i årets bokslut på ca 

230 miljoner fanns till och med ett litet överskott. 

Kliniken fick 2004 nya moderna och funktionella 

lokaler för sina vårdavdelningar. Från 

att tidigare haft tre vårdavdelningar med olika 

profileringar och totalt 53 vårdplatser har vi 

genom effektivisering av vårdprocesserna successivt 

minskat antalet vårdplatser till 43 och 

samlat all sluten vård till en gemensam vårdavdelning 

med två enheter, Koronarenheten 

och Utredningsenheten. Trots det reducerade 

platsantalet lyckas vi oftast hålla en optimal 

beläggning på ca 85 procent och genomför ca 3 

100 vårdtillfällen per år. Därtill finns en öppenvårdsenhet 

med mottagningsverksamhet, 

sjukgymnastik och EKG-laboratorium. 

Koronarenheten 

Koronarenheten ansvarar för att patienter med 

misstänkt eller konstaterad kranskärlssjukdom 

utreds och behandlas optimalt och i enlighet 

med nationella och internationella riktlinjer. 

I uppdraget för enheten ingår att 

tillhandahålla och utveckla en sammanhållen 

vårdstruktur för patienter med ischemisk 

hjärtsjukdom. Traditionella HIA-platser har 

ej definierats på vårdavdelningen, utan stor 

flexibilitet och funktionalitet har uppnåtts 

genom att alla platser är försedda med möjlighet 

till rytm- och ischemiövervakning. 

På vårdavdelningen finns således ett brett 

spektrum av patienter, bland annat patienter 

med bröstsmärtor, som erbjuds möjlighet till 


32 

Dr Pallonji Bhiladvala, en av klinikens PCI-operatörer. 

snabb utredning/riskstratifiering och behandling, 

patienter som genomgått elektiv PCI, patienter 

som vårdas efter CABG samt intensivvårdskrävande 

patienter med ”riktiga” hjärtinfarkter. 

Ett prioriterat område är just att 

bedriva och utveckla intensivvården för de svårast 

sjuka infarktpatienterna. Aortaballongpump, 

artärnålar och cardiac output-mätare är 

naturligt förekommande utrustning på avdelningen. 

Vårt laboratorium för koronarangiografi och 

PCI är organisatoriskt kopplat till Koronarenheten. 

Laboratoriet som tidigare var en del av 

Röntgendiagnostiska avdelningen integrerades 

2004 i Kardiologiska kliniken som en naturlig 

följd av den snabba utvecklingen av användningen 

av invasiva utredningar och behandlingar 

vid akuta koronara syndrom. På laboratoriet 

finns två moderna bi-plans utrustningar 

för koronarangio/PCI samt utrustning för såväl 

IVUS som intrakoronar tryckmättning. 

Under åren som laboratoriet har utvecklats 

under Kardiologiska kliniken har beredskap 

för behandling av STEMI under en del av 

Överläkare Patrik Tydén 

tillsammans med teamledare 

Helena Jakobsson, 

tf överläkare Erik 

Rydberg och sjuksköterska 

Emine Yilderim. 

jourtiden införts och produktionen vid laboratoriet 

har ökat från 419 PCI år 2004 till 700 

ingrepp år 2008. Totalt utfördes ca 1 500 koronarangiografier 

under det senaste året. Produktionsökningen 

har skett i ett stimulerande 

och fruktbart samarbete mellan två operatörer 

med bakgrund i radiologin och två operatörer 

med bakgrund i kardiologin. Nyrekryteringar 

av unga läkare till laboratoriet tror jag kommer 

att ske primärt från kardiologin och för närvarande 

testar två av våra ST-läkare sina möjligheter 

och färdigheter inom den invasiva 

kardiologin. 

Traditionellt har prevention varit ett prioriterat 

tema på kliniken. Under senare år har 

satsningen på prevention ytterligare förstärkts. 

På Koronarenheten är preventionen integrerad 

i slutenvården, men har sin tyngdpunkt i 

öppenvården. Verksamheten baseras på det 

sekundärpreventiva teamet, som består av 

läkare, kranskärls-sjuksköterskor, sjukgymnaster 

och kurator. Individuell bedömning av 

alla patienter sker, behandlingsplan diskuteras 

inom teamet och alla patienter följs i princip 

ända tills måluppfyllelse avseende riskfaktorer 

har nåtts. 

I samarbete med den Endokrinologiska kliniken 

har vi infört gemensamma konferenser 

angående våra koronarsjuka patienter med 

nyupptäckt eller dysreglerad diabetes. Tillsammans 

med erfaren diabetolog diskuteras 

lämplig behandling, rekommendationer do-

lmö satsar på prevention 

kumenteras och vidarebefordras till primärvården 

i de fall primärvården är ansvarig för 

den fortsatta uppföljningen av patienterna. 

Samarbetet har väckt ett stort intresse nationellt 

och en utvärdering av effekten på patienternas 

metabola kontroll pågår. 

Utredningsenheten 

Utredningsenheten består av två funktionella 

delar med var sin ansvarig överläkare. Enheten 

ansvarar för klinikens utredning, behandling 

och uppföljning av patienter med kronisk 

hjärtsvikt, hjärtarytmier samt medfödda/förvärvade 

hjärtfel och hjärtmuskelsjukdomar. 

Även på Utredningsenheten har en 

lyckad integration av sluten- och öppenvård 

skett. 

Malmö var nationellt bland de första sjukhus 

som etablerade sjuksköterskebaserads hjärtsviktmottagningar 

och konceptet har successivt 

utvecklats och bidragit till att vi genom 

åren har kunnat reducera antalet platser i slutenvård 

kraftigt utan uppenbara negativa 

effekter för patienterna. 

Vi har initierat utökad satsning på att identifiera 

patienter aktuella för resynkroniseringsterapi 

och under 2008 etablerade kliniken möjligheter 

att utföra hö-kateteriseringar. Aktiv 

utredning inför hjärttransplantation med 

bland annat CPX-cykling utförs på enheten, 

som i samarbete med Lund ansvarar för uppföljningen 

av hjärttransplanterade patienter. 

Samarbetet med Lund är välutvecklat även 

när det gäller den högspecialiserade arytmivården. 

Implantation av devices görs av lundaläkarna, 

men en ökad satsning på uppföljningen 

av även mer komplicerade devices som 

ICD, har skett och verksamheten utvecklas 

kontinuerligt. Enhetens läkare deltar aktivt i 

utvecklings- och kvalitetssäkringsarbete kring 

förmaksflimmer genom regionala och nationella 

uppdrag. Under enhetens ledning och 

uppdrag ligger även ett sjukhusövergripande 

ansvar för HLR-utbildning. 

Organisatoriskt kopplat till Utredningsenheten 

är laboratoriet för ekokardiografi. Det 

bemannas av en läkare och tre BMA och betjänar 

Kardiologiska Klinikens sluten- och 

öppenvård samt i viss mån sjukhuset i övrigt 

(IVA och infektionskliniken). Vid laboratoriet 

utförs alla kliniskt vanligt förekommande ekokardiografiska 

undersökningar såsom transtorakal- 

och transesofageal ekokardiografi, stressekokardiografi 

och 3D. Läkarna vid kliniken 

ansvarar också tillsammans med läkare vid 

Klinisk Fysiologiska avdelningen för en eko- 

Överläkare Tord Juhlin, en av klinikens ekokardiografi-operatörer. 

kardiografisk jourlinje dygnet runt. År 2008 

utfördes vid kliniken drygt 2 300 transtorakala, 

250 transesofageala och knappt 100 stressekokardiografiundersökningar. 

Ekokardiografilaboratoriets lokaler ligger 

på Kardiologiska klinikens vårdavdelning och 

arbetar i närhet till densamma för att maximera 

tillgänglighet och service och minimera väntetider. 

Maskinparken vid ekokardiografilaboratoriet 

är modern och uppdaterad. För den 

närmaste framtiden planeras investeringar för 

att möjliggöra transesofageal 3D undersökning 

för bedömning av klaffsjukdomar. 

Till ekokardiografilaboratoriet är även 

kopplat en specialmottagning för vuxna med 

medfödda hjärtfel (GUCH). Vid ekokardiografilaboratoriet 

sker också ekokardiografisk 

forskning, bland annat i samarbete med 

Malmö Högskola och vi deltar även i utbildning 

av specialistläkare och BMA-studenter. 

Volymerna vid ekokardiografilaboratoriet har 

vuxit relativt kraftigt de senaste åren och förhoppningen 

är att denna utveckling kopplad 

till en utbyggnad av laboratoriet skall fortsätta. 

Öppenvårdsenheten 

Överläkare 

Gordana Tasevska 

använder här 

CardioSmart vid 

grav hjärtsvikt. 

En omfattande öppenvårdsverksamhet finns 

på kliniken. Under 2008 gjordes 7 714 läkarbesök 

och 5 752 besök hos annan vårdgivare som 

sjuksköterska, sjukgymnast och kurator. En 

arbetsgrupp tillsattes under 2007 i syftet att 

genomlysa klinikens öppenvård och föreslå 

förbättringar. Arbetet har bland annat resulterat 

i kortare handläggningstider för remisshantering, 

effektiviseringar inkluderande ett 

förbättrat utnyttjande av lokaler, så att vi inte 

längre har problem med att hålla vårdgarantin. 


En nyetablerad teammottagning för hjärtsvikt 

har tillfört en lärande resurs för klinikens STläkare 

och blivande hjärtsviktsköterskor. En 

nyss genomförd patienttillfredsställelse-undersökning 

gav mycket bra betyg till klinikens 

öppenvård. 

Organisatoriskt kopplat till Öppenvårdsenheten 

är klinikens laboratorium för långtids- 

EKG. Långtids-EKG innebär att patienten 

undersöks i sin hemmiljö med EKG-registrering 

i 1, 2 eller 7 dygn. Laboratoriet har funnits 

sedan 1963, och var det första i sitt slag i 

Sverige. Under tiden har metoden utvecklats 

från EKG-registrering på band till dagens 

registrering i ett digitalt minne. Samtidigt har 

vi ökat antalet avledningar från en till tre, och 

vi kan även registrera med 12 avledningar. 

Vi har 53 EKG-enheter och fem analysstationer 

vid laboratoriet. Samarbetet kring 

undersökningen är unik på så sätt att vi lånar ut 

EKG-registreringsenheterna till vårdcentraler 

och övriga sjukhus i vårt område. EKG-rapporten 

överförs från remittenterna till oss digitalt. 

Här analyseras EKG av biomedicinska 

analytiker, varefter resultatet bedömas av kardiolog 

så att kliniska råd kan ges till inremitterande 

läkare. 

Cirka 2 200 undersökningar utförs årligen. 

Remisserna kommer med cirka en tredjedel 

vardera från Kardiologiska kliniken, övriga 

sjukhus och primärvården. Hälften av remisserna 

skickas på grund av misstänkt arytmi, 

25% för undersökning av kranskärlssjukdom 

och 25% för utredning av svimning/yrsel. Vi 

har dokumenterat att metoden har diagnostiskt 

och prognostiskt värde vid misstänkt arytmi 

och kranskärlsjukdom. Behandlingsråd kan 

ges baserat på långtids-EKG fynden hos 90% av 

arytmi- och kranskärlssjukdomsremisserna, 

medan råd kan ges till 65% av patienterna som 

remitteras på grund av svimning/yrsel. 

En betydande del av öppenvården vid klini- ➤ 

Överläkare Steen Juul-Möller som i många år arbetat 

med ambulatorisk EKG. 


33


➤ ken är uppföljning av patienter med pacemaker 

och ICD. Med ökande behandlingsmöjligheter 

och vidgade indikationer kan en ytterligare 

expansion av denna verksamhet förväntas. För 

att möta kommande krav har vi nyligen 

bestämt oss för en ökad satsning på distansuppföljning 

av patienter med pacemaker och ICD. 

Under de senaste åren har ny teknik utvecklats 

som ger möjlighet till kontroll av pacemaker 

och ICD utan att patienten behöver lämna 

sitt hem. Det finns idag två system, Care Link 

som är uppbyggt enligt amerikanska behov, 

och Home Monitoring som är konstruerat för 

europeiska patienter. Med det europeiska systemet 

kan man följa samtliga parametrar som 

man normalt följer vid patientbesök på mottagningen. 

Systemet medger även programmering 

av patientens device, men denna funktion 

har ännu inte säkerhetsgodkänds. 

Home Monitoring är mycket patientvänligt. 

Så snart patienten är inom två meter från den 

registreringsenhet som placeras i patientens 

hem, kan enheten automatisk läsa av minnet i 

patientens device. Informationen överförs med 

en inbyggd mobiltelefonsändare till en central 

dator, varifrån data överförs till en hemsida 

som vårdpersonalen kan öppna. Registreringsenheten 

har samma storlek som en modern 

telefon, och kräver endast koppling till elnätet 

för laddning. Den fungerar i alla länder som 

har mobiltelefonsystem. 

Vid Kardiologiska kliniken har vi beslutat 

att så många pacemaker/ICD som möjligt ska 

kontrolleras med distansuppföljning. Detta 

innebär att i framtiden endast de patienter som 

har ett device-relaterat problem behöver 

komma till mottagningen om patienten för 

övrigt är omhändertagen inom vården. 

Därmed minskas belastningen på mottagningen 

och vi kan koncentrera oss på de patienter 

med störst behov av våra resurser. Förhoppningsvis 

kan Home Monitoring även bidra till 

att öka patientsäkerheten genom de frekventa 

rapporteringarna av pacemaker/ICD-systemets 

funktion. 

Forskning och undervisning 

Kliniken deltar aktivt i läkarutbildningen vid 

Lunds Universitet och i utbildningen av annan 

vårdpersonal i samarbete med Malmö 

Högskola. Såväl uppdragsforskning som akademisk 

forskning pågår vid kliniken och två 

till tre avhandlingar läggs fram varje år. 

Forskningen bedrivs inte enbart av läkare, 

utan de senaste åren har också två sjuksköterskor 

och en BMA disputerat. Profilen för klini- 

Dr Isabel Goncalves, en av våra duktiga forskare. 

kens forskning är bred och spänner från experimentell 

kärlforskning till kardiovaskulär 

epidemiologi. Förhoppningen är att kunna 

styrka och utveckla forskningen ytterligare 

genom pågående rekrytering av en ny professor 

till kliniken. ■ 

Ole Hansen, verksamhetschef, kardiologiska 

kliniken Universitetssjukhuset MAS 

Många patienter 

En doktor 

CareLink hjälper Dig 

Medtronic AB 

Isafjordsgatan 1 

164 21 KISTA 

08-568 585 00 

www.medtronic.se

KLINIKBESÖK LUND 

Processorienterad vård i Lund 

På universitetssjukhuset i Lund finns 

ingen kardiologisk klinik. Åren 1998-99 

genomförde hela sjukhuset en divisionalisering 

och ur det arbetet föddes den Hjärt- och 

Lungdivision som idag innefattar all specialiserad 

vård av hjärt- och lungsjuka patienter. I 

stället för i specialiteter är divisionen organiserad 

i fem verksamhetsområden (VO), som bygger 

på sjukdomsgrupper: VO Hjärtarytmier, 

VO Hjärtsvikt, Klaffsjukdom och Transplantation, 

VO Thoraxkirurgi, Anestesi och Intensivvård, 

VO Kranskärl samt VO Lung- och 

Allergisjukdomar. 

– I förarbetet till divisionaliseringen insåg vi 

att det fanns en risk för att thoraxkirurgi och 

kardiologi skulle hamna i olika divisioner 

eftersom man gjort en första uppdelning 

utifrån medicin och kirurgi, berättar Pelle 

Johnsson, chef för Hjärt- och Lungdivisionen. 

Det skulle inte bli bra för hjärtsjukvården, så i 

stället lanserades tanken på en gemensam division 

för hjärtsjukvård. Vi hade hela tiden haft 

ett mycket nära samarbete mellan thoraxkirurger 

och kardiologer, dels på grund av att expeditionerna 

låg i korridorerna bredvid varandra, 

men framför allt eftersom det kring vissa 

processer som exempelvis transplantationer 

och tumörkirurgi redan fanns ett etablerat och 

nödvändigt samarbete. 

Fokus för arbetet på Hjärt- och Lungdivisionen 

är patienten och hans eller hennes väg 

genom vårdkedjan. Målet är att vara en onestop-shop 

där all expertis samlas kring patienten 

och sedan några år tillbaka har hela Lunds 

Universitetssjukhus ”lean healthcare” som filosofi 

för verksamhetsledning och -utveckling. 

Lean healthcare bygger på ”lean production” – 

ett koncept för verksamhetsledningssystem 

med sitt ursprung hos den japanska biltillverkaren 

Toyota. Centrala begrepp är småskalig- 

Delar av Hjärt- och Lungdivisionen i Lund: Carsten Lührs, VO Thoraxkirurgi, Anestesi och Intensivvård, Pelle 

Johnsson, Divisionschef, Björn Ekmehag, VO HJärtsvikt, Klaffsjukdom och Transplantation, och Fredrik Scherstén, 

VO Kranskärl, utanför sjukhusets akutmottagning. 

het och flexibilitet där man skapar kompletta 

team som kan göra patienten klar direkt, samt 

att varje person har ansvar för att förbättra sitt 

eget och gruppens arbetssätt. Universitetssjukhuset 

i Lund är det första sjukhuset i landet 

som infört lean healthcare i hela verksamheten. 

På Hjärt- och Lungdivisionen putsar man 

sedan omorganisationen kontinuerligt vidare 

på ett allt mer omfattande lean-koncept och ett 

utvecklat teamarbete. 

– Vi har en medveten plan att gå in i konceptet, 

men det måste ske i en takt som gör att 

medarbetarna hänger med tankemässigt, säger 

Pelle Johnsson. Det är samtidigt viktigt att de 

olika specialiteterna inte är ett hinder i att 

skapa bra vård och värde för patienten. De ska 

bidra positivt. 

Lite hjälp på traven menar Pelle Johnsson att 

man haft av utvecklingen inom hjärtvården. 

Indikationerna flyter samman, gränserna 

mellan interventionell kardiologi och kirurgi 

suddas ut. Läkare från olika specialiteter 

använder samma metod och kan med sina 

olika bakgrunder och styrkor förbättra metoden, 

exempelvis inom kateterteknik. 

Totalt berörs runt 850 personer på divisionen, 

varav omkring 600 på hjärtsidan, och 155 

vårdplatser inklusive intensivvårdsavdelningar, 

som är fördelade på de olika verksamhetsområdena. 

Integrationen och teamarbetet gäller 

all personal, inte bara läkare. Det handlar 

om att integrera hela avdelningar och skapa en 

bredare kompetens så att alla typer av patienter 

kan tas emot. Nyligen har genom det så kallade 

PROLUMA-samarbetet (profilering Lund- ➤ 

Pelle Johnsson visar divisionens ”Lean-tavla” för ett par av kollegorna. ”Lean-tavlan” används för att gå igenom och förbättra processer. 


35

KLINIKBESÖK LUND 

Ole Kongstad, elektrofysiolog arbetar med 

kateterablation av hjärtarytmi. 

Vi arbetar otroligt brett från grundforskning över 

biomedicinsk teknik till applicerbara manuella tekniker. 

➤Malmö) 

även den lungmedicinska verksamheten 

som bedrivs i Malmö, inlemmats i Hjärtoch 

Lungdivisionen 

I verksamhetsområde Hjärtarytmi, där 

Johan Brandt är chef, ingår pacemakermottagning 

samt två laboratorier för invasiv elektrofysiologisk 

utredning och behandling av rytmrubbningar. 

Pacemakermottagningen, som är 

en av Europas största utför varje år ca 800 operationer 

(pacemaker och ICD) på patienter 

från sjukhusen i Södra sjukvårdsregionen. 

Dessutom utförs årligen närmare 3 000 pacemaker- 

och ICD-kontroller. 

Nästa år kan Carsten Lührs, chef för 

Thoraxkirurgi, anestesi och intensivvård, 

fira att det är 50 år sedan den första hjärtoperationen 

gjordes i Lund. Efter den senaste 

organisationsförändringen ingår nu thoraxkirurger 

och thoraxanestesiologer i samma 

verksamhetsområde och förfogar över en 

egen operationsavdelning med sex operationssalar 

och en intensivvårdsavdelning 

med 18 vårdplatser. Alla typer av hjärt- och 

lungkirurgiska ingrepp utförs här på 

beställning av de övriga verksamheterna. 

Årligen blir det ca 1 400 hjärtoperationer 

och ca 700 lungkirurgiska ingrepp av olika 

slag. Man utför tillsammans med barnhjärtkirurger 

operationer på patienter med 

GUCH (Grown Up Congenital Heart disease), 

har ett omfattande program för mekaniskt 

pumpstöd samt hjärt och lungtransplantation 

(se vidare nedan). 

Inom verksamhetsområde Hjärtsvikt, 

klaffsjukdom och transplantation, där Björn 


36 

Ekmehag är chef, ligger fokus på den mest 

avancerade hjärtsvikten. Man utför invasiva 

undersökningar av patienter med grav hjärtsvikt 

för bedömning, optimering av medicinering 

samt utredning inför hjärttransplantation. 

Även patienter som genomgått hjärttransplantation 

undersöks och kontrolleras 

med vävnadsprov här. Här har man arbetat i 

team i många år och hanterar hela spektrat 

från utredning till läkemedelsbehandling till 

behandling med mekaniska hjärtpumpar och 

hjärttransplantation. Just transplantationsverksamheten 

framhåller Björn Ekmehag 

som ett tydligt exempel på hur arbetet i team 

runt patienten fungerar, och har fungerat 

länge, där teamet följer patienten genom hela 

processen från utredning till eftervård. Sedan 

1988 har sjukhuset i Lund genomfört strax 

över 200 hjärtstransplantationer. 

Område Kranskärl, med Fredrik Scherstén 

som nytillträdd verksamhetschef, omfattar 

behandlingsansvaret för kranskärlssjuka patienter, 

oavsett om det är medicinsk behandling 

eller interventionsbehandling som kranskärlsoperation 

eller ballong/stent-behandling. 

Alla patienter i Skåne med ST-höjningsinfarkt 

kommer till Lund, vilket innebär att 

man tar hand om 600-700 akuta hjärtinfarkter 

om året. 

Dessutom organiseras inom verksamhetsområdet 

linjeorganisationen för Avdelning 17 

som huvudsakligen hyser thoraxkirurgiska 

patienter, Hälsoenheten, som bedriver rökavvänjning 

och sekundärprevention, Hjärtröntgen 

där ballongbehandlingar sker samt 

HIA. Verksamhetsområdet behandlar cirka 

850 patienter med kranskärlsoperation och 

2 500 patienter med ballongbehandling årligen. 

Forskning 

På forskningsområdet ligger fokus på både 

utveckling av interventionella metoder och 

cellbiologi. I Lund finns ett strategiskt stamcellcenter 

där man bland annat i ett gemensamt 

EU-projekt med Harefieldsjukhuset 

utanför London och sjukhuset i Bonn ska ta 

till kardiomyocyter predestinerade stamceller, 

renodla dem och placera dem i hjärtmuskel. 

Projektet ska ta tekniken från djur till 

människa inom tre år. 

– Vi arbetar otroligt brett från grundforskning 

över translationella forskningslinjer och 

biomedicinsk teknik till väldigt hands-on 

applicerbara manuella tekniker, både på 

katetersidan och inom traditionell kirurgi, 

säger Pelle Johnsson. 

Lundaläkarna är stolta över sin division 

och sitt processinriktade arbete med lean 

healthcare. 

– Med det här spåret vi gått in på kommer 

vi i ännu högre grad integrera flödes- och 

processmodeller i verksamheten. På så sätt 

kommer vi att kunna generera tillräcklig 

kapacitet inom i princip befintliga ramar för 

att kunna utnyttja vårt geografiska läge och i 

framtiden även vara en exportör av svensk 

sjukvård, avslutar Pelle Johnsson. ■ 

Text och foto: Åsa Larsbo

SOMATOM Definition Flash ställer hjärtdiagnos 

med lägsta stråldos 

För första gången kan koronarkärlen avbildas och hjärtinfarkt uteslutas rutinmässigt med datortomografi 

med en stråldos under 1 mSv. Stråldosen är betydligt lägre än för en DT-hjärna och tre gånger lägre än 

den naturliga bakgrundsstrålningen varje år. Bilden tas på bara en fjärdedels sekund och koronarkärlen 

kan avbildas utan att patienten håller andan. Alla patienter kan avbildas utan betablockerare, även de 

med höga och oregelbundna hjärtfrekvenser. Till och med hjärtats perfusion kan undersökas. 

Läs mer på www.siemens.com/somatom-definition-flash eller kontakta vår produktchef för CT, 

Lars Karlsson, via e-post: lars.lk.karlsson@siemens.com eller per telefon 070-353 35 98. 

Answers for life. 

Är det en 

hjärtinfarkt?

INTERVJU 

David Erlinge är nyinstallerad 

professor i kardiologi 

vid universitetssjukhuset 

i Lund. 

LYHÖRD FÖR 

HJÄRTATS SIGNALER 

Hans forskningsfokus är hjärtats signalsystem. För tre år sedan 

var han en av de första som fick Lars Werkös högre forskartjänst 

från Hjärt-Lungfonden. Möt David Erlinge, nybliven professor i 

kardiologi i Lund. 

Text och foto: Åsa Larsbo 

Kollegorna på universitetssjukhuset i 

Lund hävdar att David Erlinge är den 

yngste kardiologiprofessorn genom 

tiderna. David Erlinge själv skrattar lite när det 

kommer upp och säger att det inte är något han 

funderat över. Men 44 år är en rätt lagom ålder 

att bli professor, tycker han. Man har hunnit 

åstadkomma en del, samtidigt som man fortfarande 

har en hel del tid på sig att jobba vidare. 

Erlinge efterträdde Bertil Olsson på posten 

som professor i kardiologi vid Lunds Univer- 


38 

sitet i januari i år. Professuren är en klinisk professur, 

vilket i det här fallet betyder att innehavaren 

ska arbeta kliniskt runt 30 procent av sin 

tid. För David Erlinge rivstartade den kliniska 

biten i och med att han samtidigt som han tillträdde 

professuren blev tf verksamhetschef för 

verksamhetsområde Kranskärl på Lunds Universitetssjukhus. 

Ett par månader med dubbelarbete 

följde, men nu har den nye ordinarie 

verksamhetschefen tillträtt och Erlinge kan 

fokusera på sin professur. 

– När jag var verksamhetschef blev det 

naturligtvis mycket mer kliniskt arbete än det 

egentligen är tänkt, men jag vill heller aldrig 

släppa den kliniska biten, säger han. Dels är det 

väldigt roligt, men arbetet på kliniken hänger 

också mycket nära samman med forskningen. 

Min plan är att jobba hela veckor kliniskt, då 

främst med PCI, som är mitt specialområde. 

Krokig väg mot kardiologin 

Att det till slut blev kardiologi och PCI för 

David Erlinge var alls ingen självklarhet. När 

han gick ut gymnasiet i Lund var planen att bli 

gymnasielärare i svenska och filosofi och han 

började läsa filosofi och konsthistoria vid universitetet 

i hemstaden. Under den tiden väcktes 

intresset för medicinen av medicinstuderande 

korridorskamrater och Erlinge bytte 

bana. 

– Jag har alltid varit intresserad av naturvetenskap 

också och det som tilltalade mig med 

medicinen är att den även har en humanistisk 

sida. 

När Erlinge läste kardiologi på grundkursen 

var det inget i ämnet som grep tag i honom, 

utan intresset för specialiteten kom senare. 

– Jag började forska på glatta muskelceller 

och deras tillväxt. Vid den tiden hade man precis 

upptäckt att man får restenos när man ballongvidgar 

kärl, vilket var ett stort problem 

som intresserade mig. 

Eftersom han blivit intresserad av PCI fick 

Erlinge under sin AT-tjänstgöring tillfälle att 

arbeta en tid tillsammans med Jan Harnek, 

PCI-operatör och forskare i Lund. 

– Det som lockade mig var att PCI är en så 

elegant teknik. I stället för att söva patienten 

och skära upp bröstkorgen gör man ett 2 mm 

stort snitt i ljumsken eller handleden och för in 

en kateter. När jag fick upp ögonen för den 

tekniken blev kardiologin som helhet så intressant 

att jag bestämde mig för att det var det jag 

ville göra. 

Parallell forskarkarriär 

Parallellt med läkarstudierna forskade Erlinge 

i Lund. Han disputerade 1994 med avhandlingen 

”The sympathetic cotransmitters neuropeptide 

Y and ATP in the regulation of the vascular smooth 

muscle cell: mitogenic effects, receptors and second 

messengers: aspects on clinical patophysiology”. 

Doktorandtiden delade han mellan universitetet 

i Lund och Cornell Universitys labb på 

Manhattan, en oförglömlig upplevelse. 

– Dels var labbet och arbetet där mycket 

intressant, men det var också helt fantastiskt att 

bo och arbeta på Manhattan. 

Samtidigt har en utlandskarriär ännu inte 

lockat, trots att erbjudanden inte saknats. 

– Vi har en väldigt stimulerande och positiv 

miljö här på kardiologiska avdelningen vid

INTERVJU 

Om receptorn blockeras ökar insulinfrisättningen. Vi hoppas 

att vårt arbete ska leda till ett läkemedel mot diabetes. 

universitetet i Lund och på hjärt-lungdivisionen 

på sjukhuset. Dessutom bygger mycket av 

verksamheten på de nätverk man byggt upp 

omkring sig. Jag har ett mycket gott samarbete 

med mina forskarkollegor och doktorander på 

kardiologen och även med till exempel forskare 

inom klinisk fysiologi. Så just nu har jag 

inget behov av att flytta härifrån. 

Tillsammans med Michael Fu från Sahlgrenska 

sjukhuset i Göteborg var David Erlinge 

den förste som tilldelades Lars Werkös 

högre forskartjänst från Hjärt-Lungfonden 

2006. Tjänsten ger mottagaren möjlighet att 

forska på halvtid i tre år plus ett forskningsanslag 

på en halv miljon kronor per år. 

– Den tjänsten betydde otroligt mycket för 

mig. Det var faktiskt så att den räddade mig 

och gav mig chansen att fortsätta forska, eftersom 

den tjänst jag dittills haft i Lund inte 

kunde förlängas efter de nio år jag haft den. 

Dessutom gav det mig en kvalitetsstämpel som 

i förlängningen var till hjälp när jag sökte den 

här professuren. 

Extracellulära nukleotidsystemet 

David Erlinges stora forskningsintresse är det 

extracellulära nukleotidsystemet och dess 

påverkan på hjärta och kärl. Nukleotidsystemet 

och dess receptorer (P2-receptorer) 

tycks, enligt Erlinge, vara inblandade i alla de 

stora sjukdomarna: proppbildning, inflammation, 

ateroskleros och diabetes. Han och hans 

forskargrupp studerar P2-receptorernas betydelse 

för sjukdomsutvecklingen genom de 

effekter de har på trombocytaggregation, cirkulation, 

kärlnybildning och hjärtfunktion. 

Hittills har man bland annat funnit tre P2receptorer 

varav en – P2Y11– hos en av fem 

personer har en genförändring som ökar riskerna 

för hjärtinfarkt. 

– Den genetiska polymorfin gör att receptorn 

fungerar sämre. Eftersom receptorn i vanliga 

fall lugnar ned immunsystemet är vår tolkning 

att den dämpande effekten försvagas hos 

individer med den ovanliga varianten, vilket 

leder till ökad inflammation. 

– Vi har också hittat en variant i en annan 

receptor som även den styr inflammation och 

har betydelse för hjärtinfarkt och stroke. Det är 

material vi inte publicerat ännu, men vi hoppas 

mycket även på den för utveckling av framtida 

läkemedel. 

Gruppen tittar också på den insulinreglerande 

effekten av receptorerna. 

– Vi har hittat en spännande receptor som 

tycks reglera insulinfrisättningen. Om den 

blockeras ökar insulinfrisättningen och vi hoppas 

att vårt arbete ska leda till ett läkemedel 

mot diabetes i framtiden. 

Metod för kardioprotektion 

David Erlinge har också varit med om att 

utveckla en ny kylmetod som skyddar hjärtmuskeln 

från skada vid hjärtinfarkt. Med 

hjälp av djurförsök har gruppen kombinerat 

två existerande metoder för att skapa en snabbare 

kylning och också visat att kylningen 

måste sättas in innan det stängda kärlet öpp- 

David Erlinge i labbet med 

Carl Högberg, en av 

doktoranderna på gruppen. 

nas för att ha effekt. Man är nu mitt i en mindre 

studie på 20 patienter för att testa säkerheten 

och den praktiska genomförbarheten i 

kliniskt arbete. 

– Det ser bra ut. Med vår metod kan man 

kyla väldigt snabbt, på 17 minuter når vi ned 

till måltemperaturen som ligger under 35 grader. 

Vi kyler från insidan med hjälp av en kateter 

i vena cava och kan värma med värmefiltar 

utifrån och så att säga lura huden att kroppen 

är varm. Därför fungerar metoden på patienter 

som inte är sövda. 

Detta är en av få behandlingsmetoder som 

inriktar sig på kardioprotektion. Med den kan 

skadan på hjärtat minskas med upp till 40 procent. 

Nästa steg är att få till en multicenterstudie 

med fler inkluderade patienter. 

De tre stora 

Dessutom deltar Erlinge i studien Big 3, en 

stor prospektiv studie som syftar till att studera 

de tre stora sjukdomarna KOL, lungcancer 

och hjärtkärlsjukdomar och möjliga gemensamma 

bakgrundsfaktorer. Upp till 10 000 

rökande skåningar vill man samla ihop i studien, 

som finansieras av Region Skåne och 

Astrazeneca. 

– Frågan är om en screening av den här 

typen kan vara till nytta för patienterna, göra 

att de mår bättre och lever längre. Meningen är 

att studien ska ge oss en god bild av hur en 

population av den här storleken ser ut och vilka 

riskfaktorer de har. Vi kommer också att 

använda den genetik och proteomik vi får fram 

för att leta efter faktorer som förklarar eller 

bestämmer outcome och som även kan vara 

nya måltavlor för läkemedel. 

David Erlinges huvudintresse i studien är 

just de kopplingar mellan olika sjukdomar 

som kan finnas och som vi ännu inte har hittat. 

Man har exempelvis sett att vissa nedsättningar 

i lungfunktion i mycket hög grad kan förutse 

risken för hjärtinfarkt. Den gemensamma 

nämnaren är dock ännu okänd. Likaså har en 

av receptorerna som Erlinges grupp hittat, förutom 

sin påverkan på hjärtkärlsjukdom, en 

genetisk förändring som är viktig för utvecklingen 

av bipolär sjukdom. 

– Kanske är det helt andra faktorer som 

kopplar ihop olika sjukdomar än vi tror idag. 

Tjugo procent av KOL, lungcancer och hjärtinfarkt 

kanske egentligen härrör från samma 

sjukdom och ska behandlas på samma sätt. Jag 

tror att vi allt mer kommer att se en individualiserad 

medicin som tar hänsyn till den genetiska 

bakgrunden i behandlingen. ■ 


39

FORSKNINGSRAPPORT 

Betydelsen av adiponectin och adiponectinreceptorer 

för utveckling av hjärtkärlsjukdom 

Jonas Persson, specialist i kardiologi och internmedicin, på Hjärtkliniken vid Danderyds sjukhus, 

erhöll 2008 Pfizers stipendium i kardiovaskulär forskning på 75 000 kr för sitt doktorandprojekt 

”Adiponectin och adiponectin-receptorers betydelse för utveckling av hjärtkärlsjukdom”. 

Text: Jonas Persson 

Fettväven är ett endokrint organ som producerar 

ett flertal proteiner, s.k. adipokiner 

1 , i vilka adiponectin ingår. Adiponectin 

minskar glukosproduktion, fettansamling 

och inflammation i levern, samt 

ökar upptaget av glukos i muskeln (bild 1). 

Adiponectin är inverst korrelerat till BMI 2 och 

patienter med typ 2-diabetes 3 och/eller metabolt 

syndrom har lägre nivåer av adiponectin 4 . 

Låga nivåer av adiponectin är också associerat 

till kardiovaskulär risk hos män i en oselekterad 

population 5 , men detta har ej kunnat beläggas 

i en stor studie från Skottland 6 . Hos patienter 

med känd kranskärlssjukdom verkar 

förhållandet vara det omvända; patienter med 

höga nivåer av adiponectin har högre risk för 

död än patienter med låga nivåer 7 . 

Experimentella studier har visat att adiponectin 

utövar skyddande anti-aterosklerotiska 

effekter (bild 1) bland annat genom att stimulera 

endothelial nitric oxide synthase (eNOS) och 

ökad produktion av kväveoxid 8,9 . Via samma 

mekanism skyddar också adiponectin mot 

ischemireperfusions-skador 10 . 

Adiponectin binder till tre receptorer; 

Lever 

Glukos 

Fett 

Inflammation 


40 

Fettväv 

Adiponectin 

Muskel 

Glukos upptag 

Fett 

Jonas Persson är specialist i kardiologi och internmedicin 

vid Danderyds sjukhus. 

AdipoR1, AdipoR2 och T-cadherin, varav de 

två förstnämnda receptorerna har en intracellulär 

domän. Verkningsmekanismen för dessa 

två har till viss del kartlagts 11 . 

I det aktuella projektet har vi i det första 

arbetet studerat adiponectin-nivåer i plasma i 

Blodkärl 

Inflammation 

Endotel dysfunktion 

Bildande av skumceller 

Bild 1. Effekter av adiponectin på lever, muskel och kärl. Omarbetad från Menzaghi et al, Diabetes 56:1198- 

1209, 2007. 

en fall-kontrollstudie som inkluderade 244 

unga patienter (

infarkt, 50 patienter med icke-ST-höjningsinfarkt, 

50 patienter med stabil angina pectoris 

som genomgår PCI och 50 kontroller. Vi kommer 

att studera uttrycket av AdipoR1 och 

AdipoR2 i leukocyter i de olika grupperna för 

att se på skillnader i receptoruttryck vid akut 

koronart syndrom, stabil kranskärlssjukdom 

och hos friska individer. 

Förståelsen för hur övervikt och insulinresistens 

är kopplade till kardiovaskulär risk och 

manifest kardiovaskulär sjukdom är ännu 

ofullständig. Data som vi och andra har presenterat 

talar för att adiponectin-nivån har stor 

betydelse för risken att insjukna i kardiovaskulär 

sjukdom. Att studera adiponectin-receptorer 

i plack och genetisk variation för adiponectin-receptorer 

kommer att ge ökad förståelse 

för vilka mekanismer som är involverade i 

kopplingen mellan övervikt och kardiovaskulär 

risk. I förlängningen kan möjligheter för 

bättre riskbedömning och en mer individualiserad 

behandling ges. ■ 

Handledare: Huvudhandledare är Pia Lundman, 

överläkare, Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus, och 

bihandledare är Docent Gabrielle Berne-Paulsson samt 

Professor Per Eriksson, båda verksamma vid Centrum 

för Molekylär Medicin, Karolinska sjukhuset. 

REFERENSER 

1. Havel PJ. Control of energy homeostasis and 

insulin action by adipocyte hormones: leptin, 

acylation stimulating protein, and adiponectin. 

Curr Opin Lipidol. 2002;13:51-9. 

2. Arita Y, Kihara S, Ouchi N, Takahashi M, 

Maeda K, Miyagawa J, Hotta K, Shimomura I, 

Nakamura T, Miyaoka K, Kuriyama H, 

Nishida M, Yamashita S, Okubo K, Matsubara 

K, Muraguchi M, Ohmoto Y, Funahashi T, 

Matsuzawa Y. Paradoxical decrease of an adipose-specific 

protein, adiponectin, in obesity. 

Biochem Biophys Res Commun. 

1999;257:79-83. 

3. Hotta K, Funahashi T, Arita Y, Takahashi M, 

Matsuda M, Okamoto Y, Iwahashi H, 

Kuriyama H, Ouchi N, Maeda K, Nishida M, 

Kihara S, Sakai N, Nakajima T, Hasegawa K, 

Muraguchi M, Ohmoto Y, Nakamura T, 

Yamashita S, Hanafusa T, Matsuzawa Y. 

Plasma concentrations of a novel, adipose-specific 

protein, adiponectin, in type 2 diabetic patients. 

Arterioscler Thromb Vasc Biol. 

2000;20:1595-9. 

4. Trujillo ME, Scherer PE. Adiponectin-journey 

from an adipocyte secretory protein to biomarker 

of the metabolic syndrome. J Intern Med. 

2005;257:167-75. 

5. Pischon T, Girman CJ, Hotamisligil GS, Rifai 

N, Hu FB, Rimm EB. Plasma adiponectin 

levels and risk of myocardial infarction in men. 

JAMA. 2004;291:1730-7. 

More control. 

Less risk. 

St. Jude Medical is focused on reducing risk by 

continuously finding ways to put more control into 

the hands of those who save lives. 

©2008 St. Jude Medical. All Rights Reserved. 

The ST. JUDE MEDICAL logo is a trademark of St. Jude Medical, Inc. 

FORSKNINGSRAPPORT 

6. Sattar N, Wannamethee G, Sarwar N, 

Tchernova J, Cherry L, Wallace AM, Danesh J, 

Whincup PH. Adiponectin and coronary heart 

disease: a prospective study and meta-analysis. 

Circulation. 2006;114:623-9. 

7. Cavusoglu E, Ruwende C, Chopra V, 

Yanamadala S, Eng C, Clark LT, Pinsky DJ, 

Marmur JD. Adiponectin is an independent 

predictor of all-cause mortality, cardiac mortality, 

and myocardial infarction in patients presenting 

with chest pain. Eur Heart J. 

2006;27:2300-9. 

8. Chen H, Montagnani M, Funahashi T, 

Shimomura I, Quon MJ. Adiponectin stimulates 

production of nitric oxide in vascular endothelial 

cells. J Biol Chem. 2003;278:45021-6. 

9. Cheng KK, Lam KS, Wang Y, Yu H, Carling 

D, Wu D, Wong C, Xu A. Adiponectin-induced 

eNOS activation and Nitric Oxide 

Production are Mediated by APPL1 in 

Endothelial Cells. Diabetes. 2007. 

10. Gonon AT, Widegren U, Bulhak A, Salehzadeh 

F, Persson J, Sjoquist PO, Pernow J. 

Adiponectin protects against myocardial ischaemia-reperfusion 

injury via AMP-activated protein 

kinase, Akt, and nitric oxide. Cardiovasc 

Res. 2008;78:116-22. 

11. Sun Y, Xun K, Wang C, Zhao H, Bi H, Chen X, 

Wang Y. Adiponectin, an unlocking adipocytokine. 

Cardiovasc Ther. 2009;27:59-75. 

Every choice matters. 

Every move 

calculated. 

Every decision critical.

BOKRECENSION 

REVIDERAD UPPLAGA AV 

LÄROBOK MED NY TITEL 

Nu kan vi ge en förhandsinformation om den tredje upplagan 

av ”Kärlsjukdomar – lärobok i medicinsk angiologi” från 

Studenlitteratur. Redaktörer för boken är som tidigare Folke 

Lindgärde, Jan Östergren samt undertecknad. 

Text: Thomas Thulin 

Boken har genomgått en omfattande 

revidering för att kunna svara upp mot 

det aktuella kunskapsläget. Den nya 

upplagan har utvidgats med fem 

nyskrivna kapitel som behandlar: 

Hjärt- och kärlsjukdomarnas 

epidemiologi; blödningskomplikationer 

vid blodförtunnande 

behandling; Förmaksflimmer 

och stroke; Akut extremitetsischemi 

samt Behandling av kärlpatienter 

i primärvården med 

tonvikt på primär prevention. 

TEKNISKT TORG 


42 

Thomas Thulin 

SPIDERFLASH-t 

Författare till det sistnämnda kapitlet är distriktsläkarna 

Jan Håkansson och Anders 

Hernborg. Dessutom har boken även fått ett 

ny titel: ”Kärlsjukdom – vaskulär 

medicin”. 

Sammanlagt medverkar 30 specialister 

från hela landet som författare 

till bokens 25 kapitel. 

”Kärlsjukdom – vaskulär medicin” 

kommer i sin tredje utgåva 

att bli en alltmer komplett lärobok 

som spänner över vida områden 

från epidemiologi, kärlväg- 

www.sorin.com - www.sorin-crm.com 

Tredje upplagan 

av ”Kärlsjukdomar – lärobok i medicinsk 

angiologi” har bland annat fått en ny titel. 

gens anatomi och normalfysiologi, sjukliga 

processer i kärlväggen, rubbningar av koagulation 

och metabolism till kliniska manifestationer. 

Praktiska råd och konkreta förslag till 

handläggning av olika sjukdomstillstånd liksom 

återkoppling till fallbeskrivningar finns i 

flertalet av bokens kapitel. 

”Kärlsjukdom – vaskulär medicin” bör ha 

goda förutsättningar att bli en viktig kunskapskälla 

i utbildningen av läkare och sjuksköterskor, 

men också senare under deras specialisering, 

liksom i samband med fördjupningsstudier. 

Även för den färdiga specialisten 

bör den reviderade boken vara till god 

nytta. ■

VIC ORDFÖRANDE 

Håll huvudet kallt när det hettar till 

Mona Schlyter, 

Ordförande 


44 

När jag skriver det här, är det vårdagjämning. Ljuset 

och solen är tillbaka och marken utanför mitt hus är 

täckt av snödroppar, vintergäck och krokus. Våren 

och värmen närmar sig. Detta får vi glädjas åt trots alla kristecken 

runtomkring. 

Det är stor oro på arbetsmarknaden idag och fler neddragningar 

inom vårdsektorn förutspås. Trots detta är det 

viktigt att behålla framtidstron och satsa på fortsatt utveckling. 

Förändringar, och omorganisationer är något vi alltid 

levt med inom vården och för det mesta kunnat klara att 

arbeta med och samtidigt skapa de allra bästa förutsättningarna 

för våra patienter. Att så kommer att ske även nu är jag 

övertygad om. Också om en hel del förändringar kan kännas 

negativa, gäller det att se att det oftast innebär möjligheter 

att skapa något nytt, ändra strukturer och förbättra processer. 

Så håll huvudet kallt när det hettar till! 

Nu till något helt annat. Endast en månad återstår till det 

Svenska Kardiovaskulära Vårmötet i Uppsala och jag känner 

mig övertygad om att programmet kommer att tillfredställa 

de flestas intressen. 

Bland de absoluta höjdpunkterna för VIC:s del är vår 

nyinrättade Bengt Fridlund-föreläsning som hålls av docent 

Agneta Ståhle, som tjänstgör på Huddinge sjukhus och har 

sin forskartjänst knuten till KI. 

Agneta, som är sjukgymnast, har varit banbrytande inom 

hjärtrehabilitering och primär och sekundärprevention. 

Hon har varit och är mycket drivande i Far – Fysisk aktivitet 

på Recept och Särr – Sverige i rörelse-kampanjen och 

hon är redaktör för FYSS. Agneta kommer att tala om 

”Fysisk aktivitet och träning vid hjärt- och kärlsjukdomar, 

hur var och varför?” 

I övrigt har VIC ett omväxlande och spännande program 

där vi i år har något fler integrerade förläsningar än föregående 

år. Vi har fått in något färre abstracts i år vilket beror 

på att vårmötet tidsmässigt krockar med CCNAP:s möte i 

Dublin. De abstracts vi har fått in håller en mycket hög klass 

och få har blivit refuserade, vilket är synnerligen glädjande. 

Om ni har angelägna ämnen för våra framtida möten är 

jag tacksam för alla förslag. 

NATIONELLA UTBILDNINGSDAGAR 

I HJÄRTSVIKT DEN 15-16 OKTOBER I GÖTEBORG 

Vid årets nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt får vi möjlighet att lära oss mer 

om det tvärprofessionella teamet, existentiella aspekter och palliativ vård vid 

hjärtsvikt.Vilka är vi i teamet och hur kan vi förbättra vårt samarbete med patienten 

i centrum? Hur kan vi främja hoppet och möta existentiella frågor vid hjärtsvikt? 

Palliativ vård och ökad livskvalitet hur kan det hänga ihop? 

Vi möts i Hjärtats föreläsningssal på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i 

Göteborg för att lära mer och diskutera svaren. Mer information kommer snart 

på hemsidan www.v-i-c.com 

Välkomna! 

Arbetsgruppen för hjärtsvikt inom VIC 

Hemsidan med ny layout växer sakta fram. Som ni säkert 

märkt har det varit mycket strul för att få allt att fungera och 

ännu kvarstår vissa uppgifter att lösa för att få en så bra, 

användbar och informativ hemsida som möjligt. Vi tar tacksamt 

emot synpunkter och förslag till förändringar som kan 

leda till förbättringar. 

Beträffande VIC:s medlemsregister måste alla, nya som 

gamla medlemmar, logga in sig på hemsidan och skriva in 

alla uppgifter som där efterfrågas. Detta är för att medlemsregistret 

ska bli uppdaterat med rätt mail och postadress. I 

nuläget fattas alltför många mailadresser och många är 

också felaktiga. Det rör sig om i det närmaste 750 mail 

adresser som inte stämmer! Det har även visat sig att många 

tror sig vara medlemmar, men inte betalat medlemsavgift 

under flera år. Genom att ni nu gör en registrering åtgärdas 

dessa felaktigheter och missförstånd. Framöver kommer 

viss information endast att vara tillgänglig för medlemmar. 

Alltså, gå in på hemsidan och registrera er! 

Vetenskapsrådet arbetar vidare på med att införliva 

forskning i kliniken och granskar nu vilka möjligheter som 

finns för att få till stånd en specialistutbildning för hjärtsjuksköterskor. 

HIA-gruppen har nyligen slutfört mycket uppskattade 

utbildningsdagar i Umeå. 

En viktig del av föreningens arbete utförs inom de olika 

arbetsgrupperna, som genom sina utbildningsdagar håller 

medlemmarna uppdaterade beträffande de allra senaste 

rönen inom respektive ämnesområde. Att utbilda nya och 

gamla medlemmar är mycket angeläget och påminner mig 

om att VIC en gång i tiden startades för att öka kunskapen 

hos vårdpersonal inom det kardiologiska området. 

Jag vill avsluta med att tacka arbetsgrupperna för inskickade 

rapporter från föregående års aktiviteter och redogörelser 

för planerade framtida aktiviteter. 

INFORMATION 

FRÅN MEDLEMSREGISTRET 

Alla, nya som gamla medlemmar, måste logga 

in sig på hemsidan och skriva in alla uppgifter 

som där efterfrågas. Detta är för att medlemsregistret 

ska bli uppdaterat med rätt mail och 

postadress. I nuläget fattas allt för många mail 

adresser eller så är de felaktiga. (OBS! Detta 

gör på ”loggin ny medlem”). 

Har ni frågor, kontakta vår medlemsansvarige 

LiseLott på mail lise-lott.johansson@lthalland.se

GE Healthcare 

MAC ® 1600 EKG-system 

Enklare på utsidan 

Smartare insida 

T 020-38 95 50 

www.gehealthcare.se 

Nyhet 

©2008 General Electric Company, GE Healthcare Information Technologies AB, doing business as GE Healthcare 

TEKNISKT TORG 


43

HJÄRTATS PUMPFUNKTION 

I DESS LÄNGSAXEL 

Sammanfattning av Bente Grüner Sveälvs avhandling ”The 

importance of long axis function – an echocardiographic study 

with respect to ageing, response to treatment prediction of survival 

and effect of warm water immersion”. Huvudhandledare 

var docent och överläkare Bert Andersson, biträdande handledare 

med dr sjukgymnast Åsa Cider, båda vid Sahlgrenska 

Akademin, Göteborgs Universitet. 

Text: Hans Persson, opponent, docent, FESC, Institutionen för Kliniska vetenskaper, 

Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus, Stockholm, hans.persson@ds.se 

Den 7 november 2008 hade jag glädjen 

att få opponera på Bente Grüner 

Sveälvs fina och mycket gedigna 

avhandling. Bente arbetar som biomedicinsk 

analytiker vid Sahlgrenska sjukhuset och är 

knuten till hjärtforskningen vid Wallenberglaboratoriet, 

även utanför sin roll som doktorand. 

Hon är således en mycket erfaren ekokardiograför. 

Bente beskrev under dagen och 

kvällen hur hon i viss mån blivit övertalad att 

forska och kanske inte själv hade tänkt sig 

detta, men det framkom för mig klart att hon 

är en person som verkligen självständigt söker 

sina utmaningar och så också i forskningen. 

Avhandlingens övergripande syfte var att studera 

hjärtats pumpfunktion i dess längsaxel. I 

detta ingick att undersöka hur längsaxelfunktionen 

påverkas av ålder och kön, vidare att studera 

hur nedsatt längsaxelfunktion påverkas av 

långtidsbehandling med betablockad vid hjärtsvikt 

samt om effekten kan förutsägas. Den 

prognostiska betydelsen av längsaxelfunktionen 

jämfört med andra prognostiska mått vid kronisk 

hjärtsvikt studerades. Slutligen hur längsaxelfunktionen 

vid kronisk hjärtsvikt påverkas 

såväl akut som efter upprepade bassängbad i 

varmt vatten och efter träning i bassäng. 

Avhandlingen omfattar sitt huvudobjekt längsaxelfunktionen 

väl, men vittnar också om 

Bentes stora bredd och kapacitet då den omfattar 

såväl ekokardiografi, klinisk behandling 

med läkemedel och varma vattenbad samt 

prognostiska och hemodynamiska beräkningar. 

De senare ställde alltså krav på ekokardiografiskt 

arbete under vattenytan, en utmaning så 

god som någon. 

Delarbete I undersökte hur hjärtats längs- och 

kortaxelfunktion i vänster kammare mätt med 

AV-plansrörlighet påverkas av olikheter i ålder 

och kön. Studien omfattar 82 friska försöksper- 

soner i tre åldersgrupper som genomförde ekokardiografisk 

undersökning vid ett tillfälle. 

Huvudsakliga fynd var att hjärtats systoliska 

och diastoliska kortaxelmått och funktion inte 

förändrades signifikant med åldern, med något 

undantag, medan längsmåttet förkortades och 

systoliska samt diastoliska rörelseamplituder 

och dito hastigheter minskade påtagligt. Den 

relativa longitudinella kontraktionsgraden 

(AVP-FS) bibehölls dock oförändrad. Den dia- 

Bente Grüner Sveälv 

stoliska längsaxelfyllnaden försköts relativt 

med en ökning av förmaksbidraget. 

Hjärtats volymmått minskade hos båda 

könen med åldern och berodde i huvudsak på 

en förkortad längsaxel. Män hade större hjärtvolymer 

och massa jämfört med kvinnor även 

justerat för skillnader i kroppsyta. Arbetet 

visar bland annat på vikten av normalvärden 

för olika åldrar, men också en svårighet, då 

normalvärden saknas för de högre åldersgrupperna 

som vi har som patienter på våra sjukhus. 

Såväl ejektionsfraktionen (EF), som AVP- 

FS var oförändrade med åldern som följd av 

den normalisering som görs per definition i en 

fraktionsbestämning, vilket således också kan 

vara en fördel om man vill undvika att behöva 

åldersjustera variabler. 

Delarbete 2 hade som syfte att studera förbättring 

av metoprolol eller placebo givet till 13 

respektive 11 patienter med kronisk hjärtsvikt 

och idiopatisk dilaterad kardiomyopati i en 

dubbel-blind design. Studien var en delstudie i 

en internationell multicenterstudie med särskilt 

syfte att undersöka förbättring i längsaxelfunktion 

mätt med AV-plansrörligheten. Uppföljningstiden 

var 6 månader, därefter behandlades 

alla patienterna öppet med metoprolol 

varpå ny ekokardiografi utfördes. 

Patienterna utvärderades i studien med förkortningsfraktionen 

(AVP-FS), således AVplansrörligheten 

normaliserad för längden på 

längsaxeln. Fyndet var att metoprolol signifikant 

förbättrade AVP-FS, jämfört med placebo. 

Placebogruppen förbättrades på likartat sätt 

efter öppen behandling efter ytterligare 6 

månader. Den relativa förbättringen i längsaxelfunktion 

(37%) var större än förbättring i EF 

(20%). Intressant var att stressekokardiografisk 

undersökning med dobutamin utförd vid baseline 

för bestämning av kontraktil reserv inte 

kunde förutsäga långtidseffekten av metoprolol. 

Dessutom var den kontraktila effekten av 

betastimuleraren dobutamin mindre än långtidseffekten 

av den motsatta behandlingen – 

betablockad. Svagheten i arbetet är det lilla 

materialet och att endast inomgruppsjämförelser 

gjordes, men studien tycks bekräfta att 

längsaxelfunktion är en känsligare metod för 

förändring än EF. 

Delarbete 3 jämför längsaxel- och kortaxelfunktion 

för prognostik i ett material av 228 

patienter med idiopatisk dilaterad kardiomyopati 

under 65 år, ursprungligen en epidemiologisk 

studie. Även här är AV-plansrörligheten 

huvudmetod. Patienterna följdes i 10 år och 

huvudmålsättning var att undersöka faktorer 

av betydelse för tid till överlevnad eller hjärttransplantation. 

AV-plansrörligheten var en 

stark faktor för överlevnad, liksom även fraktionell 

förkortning i kortaxeln (FS%). Vid 

granskning av de univariata graferna kunde 

man se att AV-plansrörlighet separerade det 

prognostiska utfallet något bättre i de övre 

kvartilerna, medan FS i kortaxeln separerade 

de lägre kvartilerna bättre. 

I multivariat analys, justerat för ålder, kön 

och hjärtfrekvens kvarstår endast rörelseamplitud 

i AV-planet som oberoende prediktor för 

prognos. En relativt stor andel av patienterna 

hade förmaksflimmer (28%). I denna grupp 

framkom endast ökad vänster förmaksstorlek 

samt diastoliskt längsaxelmått för högerkammare 

som prediktivt för överlevnad. Det finns 

en känd problematik med AV-plansrörligheten 

som går ned med debut av förmaksflimmer och 

att då sambandet med vänsterkammarfunktion 


45 

VIC 

➤

VIC 

➤ 

minskar. Samvariationen mellan kortaxel- och 

längsaxelmått i detta relativt stora material var 

tämligen hög, r= 0,57, p

ansträngande graderad Borgs ansträngningsskala, 

11-15,) medan intervallträning är hårdare 

intervall 70-90% av VO 2 max (Borg, 13-17) 

som varvas med lättare intervall (Borg 9-11), 

tabell 2. En nyligen publicerad studie visar på 

att VO 2 max kan öka mer med intervallträning 

än med distansträning hos patienter med kronisk 

hjärtsvikt (9) . 

Länge ansågs muskulär motståndsträning 

(styrketräning) mindre lämpligt för patienter 

med hjärtsjukdom. Idag är det dock väl dokumenterat 

att muskulär motståndsträning med 

fria vikter, viktmaskiner eller med kroppen 

som motstånd, skall ingå 2 ggr/v som en del av 

den fysiska träningen av hjärtpatienter (11) , 

tabell 3. 

Perifer muskelträning är en träningsmetod 

med en hög relativ belastning på den individuella 

muskelgruppen samtidigt som den centralcirkulatoriska 

stressen är låg (12) . Denna typ av 

träning används speciellt till patienter med 

mycket låg fysisk prestationsförmåga som till 

exempel vid kronisk hjärtsvikt, refraktär angina, 

eller andra besvär som omöjliggör syreupptagskrävande 

fysisk träning. 

Patienterna muskeltränar på en specifik procent 

av ett repetitionsmaximum (RM). 

Vanligtvis beräknas 1 RM genom att patienten 

får prova ut 10 RM varefter 1 RM teoretiskt 

beräknas. Även Borgskalan kan användas för 

att erhålla rätt belastning, tabell 2. Tekniker för 

perifer/lokal muskulär träning är uthållighets- 


47 

VIC 

träning med olika typer av vikter och gummiband 

tex. Thera-Band (HCM, Hygenic 

Corporation, Malaysia). Hos patienter med 

mycket nedsatt fysisk funktion så att de även 

har problem att gå på slät mark bör perifer 

muskelträning ofta initieras före aerob träning. 

Det är angeläget för patienternas funktionsförmåga 

att inte enbart benmuskulaturen utan 

även arm- och bålmuskulatur tränas (13) . 

Hydroterapi Där inte ovanligt att personer 

med hjärtbesvär, som ofta är äldre även har 

andra sjukdomar som ibland försvårar träningen. 

Ett alternativ är då träning i varmvattensbassäng. 

Idag finns data från vår forskargrupp 

i Göteborg som visar på att hydroterapi 

kan utgöra ett möjligt träningsalternativ också ➤

● Muskelfunktion Kliniska uthållighetstest 

kan också utföras, exempel är tåhävning på 

ett ben och axelfunktionstest (21) . 

● Skattning av symtom och fysik aktivitetsnivå 

Exempel på en enkät som mäter nivå av 

fysisk aktivitet är Frändin och Grimbys 0-6 

gradiga aktivitetsskala (22) . Graden av symtom 

kan bedömas med Borgskalan (23) . 

REFERENSER 

1. Casparsen C PK, Christenson G. Physical activity, 

exercise and physical fitness: Definitions and distinction 

for health related research. Public Health 

Rep. 1985;100(2):126-46. 

2. Hu G, Eriksson J, Barengo NC, Lakka TA, Valle 

TT, Nissinen A, et al. Occupational, commuting, 

and leisure-time physical activity in relation to total 

and cardiovascular mortality among Finnish subjects 

with type 2 diabetes. Circulation. 2004 Aug 

10;110(6):666-73. 

3. http://www.health.gov/paguidelines/. 2008 Physical 

activity guidelines for Americans. 2008. 

4. Hambrecht R, Niebauer J, Marburger C, Grunze M, 

Kalberer B, Hauer K, et al. Various intensities of leisure 

time physical activity in patients with coronary 

artery disease: effects on cardiorespiratory fitness 

and progression of coronary atherosclerotic lesions. J 

Am Coll Cardiol. 1993 Aug;22(2):468-77. 

5. Wannamethee SG, Shaper AG, Walker M. Physical 

activity and mortality in older men with diagnosed 

coronary heart disease. Circulation. 2000 Sep 

19;102(12):1358-63. 

6. Shephard RJ, Balady GJ. Exercise as cardiovascular 

therapy [see comments]. Circulation. 1999;99(7):963- 

72. 

7. Hambrecht R, Walther C, Mobius-Winkler S, 

Gielen S, Linke A, Conradi K, et al. Percutaneous 

coronary angioplasty compared with exercise training 

in patients with stable coronary artery disease: 

a randomized trial. Circulation. 2004 Mar 

23;109(11):1371-8. 

8. Fletcher GF, Balady GJ, Amsterdam EA, Chaitman 

B, Eckel R, Fleg J, et al. Exercise standards for testing 

and training: a statement for healthcare professionals 

from the American Heart Association. 

Circulation. 2001 Oct 2;104(14):1694-740. 

Sammanfattning: Vid redan etablerad hjärtsjukdom 

skall individanpassad fysisk träning 

hos sjukgymnast förskrivas vilket innebär att 

patienten måste testas vad gäller fysisk funktion 

med test av arbetskapacitet och muskelstyrka. 

Med hjälp av testet kan sedan adekvat 

individanpassad fysisk träning läggas upp för 

att förbättra aerob kapacitet och muskelfunk- 

9. Wisloff U, Stoylen A, Loennechen JP, Bruvold M, 

Rognmo O, Haram PM, et al. Superior 

Cardiovascular Effect of Aerobic Interval Training 

Versus Moderate Continuous Training in Heart 

Failure Patients. A Randomized Study. Circulation. 

2007 Jun 4. 

10. American College of Sports Medicine Position 

Stand. The recommended quantity and quality of 

exercise for developing and maintaining cardiorespiratory 

and muscular fitness, and flexibility in healthy 

adults. Med Sci Sports Exerc. 1998 

Jun;30(6):975-91. 

11. Leon AS, Franklin BA, Costa F, Balady GJ, Berra 

KA, Stewart KJ, et al. Cardiac rehabilitation and 

secondary prevention of coronary heart disease: an 

American Heart Association scientific statement 

from the Council on Clinical Cardiology 

(Subcommittee on Exercise, Cardiac Rehabilitation, 

and Prevention) and the Council on Nutrition, 

Physical Activity, and Metabolism (Subcommittee 

on Physical Activity), in collaboration with the 

American association of Cardiovascular and 

Pulmonary Rehabilitation. Circulation. 2005 Jan 

25;111(3):369-76. 

12. Cider A, Tygesson H, Hedberg M, Seligman L, 

Wennerblom B, Sunnerhagen KS. Peripheral 

muscle training in patients with clinical signs of 

heart failure. Scand J Rehabil Med. 1997 

Jun;29(2):121-7. 

13. McKelvie R. Exercise training in heart failure: 

How? Heart Failure Reviews. 1999;3:263-73. 

14. Cider A, Schaufelberger M, Sunnerhagen KS, 

Andersson B. Hydrotherapy--a new approach to 

improve function in the older patient with chronic 

heart failure. Eur J Heart Fail. 2003 

Aug;5(4):527-35. 

tion vilket i sin tur sänker mortalitet och positivt 

påverkar samtliga riskfaktorer för hjärtkärlssjukdom. 

Enbart råd om en ökad fysisk 

aktivitetsnivå hör så långt som vi vet idag 

hemma inom primärprevention. ■ 

15. Cider A, Sunnerhagen KS, Schaufelberger M, 

Andersson B. Cardiorespiratory effects of warm 

water immersion in elderly patients with chronic 

heart failure. Clin Physiol Funct Imaging. 2005 

Nov;25(6):313-7. 

16. Cider A, Svealv BG, Tang MS, Schaufelberger M, 

Andersson B. Immersion in warm water induces 

improvement in cardiac function in patients with 

chronic heart failure. Eur J Heart Fail. 2005 Oct 

24. 

17. Meyer K, Bucking J. Exercise in heart failure: 

should aqua therapy and swimming be allowed? 

Med Sci Sports Exerc. 2004 Dec;36(12): 2017-23. 

18. Wenger KN, , Smith LK, E.S F, M.P. C, editors. 

Cardiac rehabilitation. A Guide to Pracitce in the 

21st Century. New York: Marcel Dekker Inc; 

1999. 

19. van Tol BA, Huijsmans RJ, Kroon DW, Schothorst 

M, Kwakkel G. Effects of exercise training on cardiac 

performance, exercise capacity and quality of 

life in patients with heart failure: a meta-analysis. 

Eur J Heart Fail. 2006 Dec;8(8):841-50. 

20. Guyatt GH, Sullivan MJ, Thompson PJ, Fallen EL, 

Pugsley SO, Taylor DW, et al. The 6-minute walk: 

a new measure of exercise capacity in patients with 

chronic heart failure. Can Med Assoc J. 

1985;132:919-23. 

21. Cider A, Carlsson S, Arvidsson C, Andersson B, 

Stibrant Sunnerhagen K. Reliability of clinical muscular 

endurance tests in patients with chronic heart 

failure. Eur J Cardiovasc Nurs. 2006 Jun;5(2):122-6. 

22. Frändin K GG. Assessment of physical activity, fitness 

and performance in 76-year-olds. Scand J Med 

Sci Sports. 1994;4:41-6. 

23. Borg GA. Psychophysical bases of perceived exertion. 

Med Sci Sports Exerc. 1982;14(5):377-81. 

PACEMAKER-GRUPPENS NATIONELLA UTBILDNINGSDAGAR 

15-16 oktober 2009 

Målgrupp: Sjukskterskor och BMA verksamma vid pacemaker/ICD-enheter eller liknande och som r medlemmar i VIC. 

Plats: Aulan vid Universitetssjukhuset i Lund 

Tidpunkt: 15-16 oktober 2009 

Kursinnehåll: • ICD-behandling och programmeringsproblematik • Primrpreventiv ICD-behandling • Barn med ICD och pacemaker 

• Patientinformation vid ICD-behandling • Presentation av infektionsregister p Universitetssjukhuset i Lund 

• Elektrodextraktion, erfarenheter frn Karolinska Universitetssjukhuset • Resultat frn POPP-studien Procedure for Optimal 

Pacemaker Program • Fjrruppfljningar av devices; vems ansvar r det? • Vad frgar patienterna om och vad frvntar sig de av oss? 

Utformning: Katedrala frelsningar och diskussioner 

Kursavgift: 2 500 kr inklusive kursmaterial, frtring samt gemensam middag torsdag den 15 oktober. 

Arrangör: Pacemaker-gruppen inom VIC. 

Anmälan: kursanmlan r bindande och skall vara inskickad senast 2009-09-15. Platsantalet r begrnsat. Bekrftelse p deltagande 

samt kursinformation skickas ut efter sista anmlningsdatum. Anmlningsblanketten finns att hmta p VIC:s hemsida, 

www.v-i-c.nu, dr anmlan sker. 

Frågor: Barbara Jabur Juul-Mller, barbara.jabur@skane.se Katarina Ringdahl, 

katarina.ringdahl@karolinska.se Karin Wedmark, karin.wedmark@skane.se 


49 

VIC

VIC 

Nyheter inom omvårdnad av hjärtsvikt 

Vad är nytt och av speciellt intresse för VIC medlemmar i de nya riktlinjerna för diagnostik och 

behandling av akut och kronisk hjärtsvikt?* Anna Strömberg, docent och hjärtsviktssjuksköterska 

från Linköpings Universitetssjukhus sammanfattar en artikel publicerad i European Journal 

of Cardiovascular Learning. 

Text: Anna Strömberg, docent, hjärtsviktssjuksköterska, Kardiologiska kliniken, Linköpings 

Universitetssjukhus och avdelningen för omvårdnad, Linköpings universitet. anna.stromberg@liu.se 

För lite mer än ett halvår sedan publicerades 

nya Europeiska riktlinjer för diagnostik 

och behandling av patienter med 

hjärtsvikt i European Heart Journal [2] och 

European Journal of Heart Failure [3]. Som 

författare och omvårdnadsrepresentant i den 

europeiska grupp som arbetat med riktlinjerna 

vill jag ta tillfället i akt att lyfta upp några av de 

nyheter i riktlinjerna som kan ha betydelse för 

omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt. Jag 

tänkte även nämna några ord om processen 

med att utveckla nya Europeiska riktlinjer 

enligt den modell som används av the Committee 

on Practice Guidelines (CPG) inom 

European Society of Cardiology (ESC). 

Kliniska riktlinjer utvecklas för att stödja 

läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, dietister 

och övrig vårdpersonal att välja de bästa 

strategierna för diagnostik, vård och behandling 

av patienter med t.ex. hjärtsvikt. Riktlinjerna 

ska summera och utvärdera tillgänglig 

forskning och klinisk erfarenhet inom exempelvis 

en diagnosgrupp. För att utveckla riktlinjer 

av god kvalitet måste det finnas kvalitetskriterier 

och ett systematiskt arbetssätt. I 

Sverige har Socialstyrelsen varit tidigt ute med 

arbetet ”att skapa riktlinjer för riktlinjer” och 

ESC har även denna typ av kriterier utvecklade 

av CPG (www.escardio.org). 

Forskare, inom ett område t.ex. hjärtsvikt, 

med olika kunskapsområden och olika klinisk 

expertis nomineras av organisationer och 

arbetsgrupper inom ESC att ingå i en grupp 

som har ansvar för att skriva nya riktlinjer. 

Denna grupp gör en omfattande genomgång 

av litteraturen inom en mängd områden t.ex. 

diagnostik, icke-farmakologisk och farmakologisk 

behandling. En kritisk granskning görs 

sedan i gruppen av olika diagnostiska metoder 

och behandlingsstrategier där resultat från tillgängliga 

studier diskuteras och värderas, kliniska 

erfarenheter delges i ett led att uppnå 

konsensus. Styrkan i evidens och nivå av 

rekommendation diskuteras (levels of evidence 

A-C och classes of recommendation I-III). Före 

publicering, granskas riktlinjerna noga av stor 

multidisciplinär grupp av externa experter och 

medlemmar av CPG och efter deras rekom- 


50 

mendationer reviderar sedan skrivargruppen 

riktlinjerna. 

Akut och kronisk hjärtsvikt 

De nya riktlinjerna omfattar både akut och 

kronisk hjärtsvikt vilket förhoppnings ger en 

tydligare bild av hjärtsviktens komplexitet. 

Tidigare var det uppdelat i två separata riktlinjer. 

Vidare har kapitlet om definitioner av hjärtsvikt 

fått mer utrymme med syfte att försöka 

jämföra och förtydliga skillnader i olika definitioner 

och terminologi. Kapitlet om icke-farmakologik 

behandling har blivit mer detaljerat 

och utvecklat jämfört med tidigare riktlinjer. 

Egenvårdsstrategier och ämnen för patientutbildning 

är mycket mer omfattande än tidigare. 

I avsnittet om implementering och vårdorganisation 

är hjärtsviktsprogram t.ex. sjuksköterskebaserade 

hjärtsviktsmottagningar mer 

detaljerat beskrivna och ett helt nytt avsnitt om 

vårdprocessen och mål vid palliativ vård finns 

nu med. 

I slutet av riktlinjerna finns en sektion som 

är ny som heter “Gaps in the evidence”. Detta 

avsnitt är mycket innovativt och ger tydliga 

direktiv för inom vilka kliniska områden ytterligare 

forskning behövs. Genom att identifiera 

dessa kunskapsluckor kan omvårdnadsforskningen 

inom hjärtsviktsområdet få underlag 

för vad som ytterligare behöver beforskas. 

Exempel på föreslagna områden är: 

● Mer forskning på kvinnor och äldre som 

har varit underrepresenterade i kliniska 

studier. Dessa förhållanden bör ändras för 

att öka kunskapen om effekter av vård och 

behandling i dessa grupper. 

● Undersöka effekterna av saltrestriktion vid 

hjärtsvikt 

● Utveckla nya interventioner för att öka följsamhet 

till hjärtsviktsbehandling 

● Ytterligare utvärdera effekterna av fysisk 

träning vid hjärtsvikt 

● Undersöka om kardiell kakexi kan förbyggas 

eller behandlas 

● Undersöka vilka komponenter i hjärtsviktprogram 

som är mest effektiva för att minska 

sjuklighet och död och om dessa pro- 

gram är lika effektiva bland patienter med 

bevarad systolisk funktion. 

● Vilka typer av telemonitorering är effektiva 

för att upptäcka tidiga tecken på dekompensation 

Jag hoppas att ni blivit inspirerade och intresserade 

av att använda de nya riktlinjerna ännu 

mer i det kliniska arbetet samt att bedriva 

forskning inom de områden där det till stor del 

saknas evidens. Nya riktlinjer publiceras om 3- 

4 år och vem vet kanske finns era studier med 

då som kunskapsgrund för nya rekommendationer. 

Om man vill ha riktlinjerna lättillgängliga 

i det kliniska arbetet kan man beställa ” 

pocket guidelines” från ESC. ■ 

*Detta är en sammanfattande översättning av en 

artikel publicerad i European Journal of Cardiovascular 

Nursing [1]. 

REFERENCES 

1. Strömberg A, Dickstein K. What is new and of 

special interest to nurses in the 2008 ESC guidelines 

for diagnosis and treatment of acute and chronic 

heart failure? Eur J Cardiovascr Nurs 

2008;7:257-8. 

2. Dickstein K, Cohen-Solal A, Filippatos G, 

McMurray JJ, Ponikowski P, Poole-Wilson PA, 

Strömberg A, van Veldhuisen DJ, Atar D, Hoes 

AW, Keren A, Mebazaa A, Nieminen M, Priori 

SG, Swedberg K. ESC Guidelines for the diagnosis 

and treatment of acute and chronic heart failure 

2008. Eur Heart J 2008;29(19):2388-442. 

3. Dickstein K, Cohen-Solal A, Filippatos G, 

McMurray JJ, Ponikowski P, Poole-Wilson PA, 

Strömberg A, van Veldhuisen DJ, Atar D, Hoes 

AW, Keren A, Mebazaa A, Nieminen M, Priori 

SG, Swedberg K. ESC Guidelines for the diagnosis 

and treatment of acute and chronic heart failure 

2008. Eur J Heart Fail 2008;10:933-89.

Drömma sig bort 

eller åka iväg ? 

Välj en hjärtsviktsbehandling som gör bevisad skillnad. 

Atacand är den enda ARB som minskar mortalitet och morbiditet 

vid kronisk hjärtsvikt oavsett annan behandling, med eller utan 

ACE-hämmare 1, 2 . 

Atacand ® , Rx, (F), (candesartan cilexetil) är en ARB (AT1-receptorblockerare) SPC 2007-06-14 med indikationerna: Essentiell 

hypertoni. Behandling av patienter med hjärtsvikt och nedsatt systolisk vänster kammarfunktion (EF ≤40%) som tilläggsbehandling 

till ACE-hämmare eller då ACE-hämmare ej tolereras. Atacand ® fi nns som tabletter i styrkorna 4 mg, 8 mg, 16 mg och 32 mg. 

Behövs ytterligare blodtryckssänkning fi nns Atacand ® Plus, Rx, (F), en fast kombination av Atacand ® 16 mg och ett diuretikum, 

hydroklortiazid 12,5 mg. Atacand ® och Atacand ® Plus subventioneras endast för patienter som provat men inte kan använda 

ACE-hämmare, eller som tillägg till ACE-hämmare. För information om kontraindikationer, försiktighet, biverkningar, pris och 

dosering, se www.fass.se. 

Referenser: 1. www.fass.se. 2. Young JB et al. Circulation 2004;110:2618-26. 

AstraZeneca Sverige, 151 85 Södertälje. Tel 08-553 260 00. Fax 08-553 231 57. Allahjartan.se 

AT40003875/3C/mars 2009 © AstraZeneca 2007. Atacand ® is a trademark of the AstraZeneca group of companies.

Posttidning B 

Avs: Sv Cardiologi 

c/o EBC 

Box 10014 

121 26 Stockholm-Globen 

En kombination som når längre 

Kolesterolhalten i blodet bestäms av kolesterolabsorptionen 

i tarmen och syntesen i 

levern. Genom att behandla både kolesterolabsorptionen 

och syntesen med EZETROL ® 

respektive statin, får du mer kraftfull kolesterolsänkande 

effekt jämfört med att bara 

använda en statin.* 

*Gagné et al. Am J Cardiol 2002;90 :1084-1091. Studerade statiner: Simvastatin, Atorvastatin, Pravastatin, Fluvastatin, Cerivastatin, Lovastatin. 

EZETROL (ezetimib) kolesterolabsorptionshämmare (Rx; (F); SPC 2008-04-03) tabletter 10mg. Indikationer: EZETROL givet tillsammans med en statin är indicerat som tilläggsterapi 

till diet till patienter med primär hyperkolesterolemi (icke-familjär och heterozygot familjär) som inte är adekvat kontrollerade med en statin enbart. EZETROL i monoterapi är indicerat 

som tilläggsterapi till diet till patienter med primär hyperkolesterolemi (icke-familjär och heterozygot familjär) hos vilka en statin anses olämplig eller inte tolereras. EZETROL givet 

tillsammans med en statin, är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med homozygot familjär hyperkolesterolemi. Annan kompletterande behandling (t ex LDL-aferes) kan 

ges. EZETROL är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med homozygot familjär sitosterolemi. Några studier som påvisar EZETROLs förebyggande effekt med avseende på 

komplikationer av ateroskleros har ännu ej slutförts. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något av hjälpämnena. När EZETROL ges tillsammans 

med en statin bör produktresumén för det aktuella läkemedlet konsulteras. EZETROL givet tillsammans med en statin är kontraindicerat under graviditet och amning. EZETROL givet 

tillsammans med en statin är kontraindicerat hos patienter med aktiv leversjukdom eller med kvarstående transaminasförhöjning utan känd orsak. Vid förskrivning och för aktuell 

information om villkor i förmånssystemet, förpackningar och priser se www.fass.se. Villkor för subvention: EZETROL är inkluderat i läkemedelsförmånen till patienter enligt indikation 

i kombination med något av följande: etablerad kranskärlssjukdom, diabetes typ 2, familjär hyperkolesterolemi, multipla riskfaktorer. 

EZETROL (ezetimib) är ett registrerat varumärke av MSP Singapore Company, LLC. Copyright © 2005 MSP Singapore Company, LLC. 

MSD, Box 7125, 192 07 SOLLENTUNA. Schering-Plough AB, Box 6185, 102 33 STOCKHOLM. 06-09-EZT-2009-S-1327-J Mars -09 

Box 7125, 192 07 Sollentuna 

Tel 08-626 14 00 

www.msd.se 

Box 6185, 102 33 Stockholm 

Tel 08-522 21 500 

www.schering-plough.se

Hela numret kan läsas här. - Svenska Cardiologföreningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?