Lappmarkens präster 1593-1904. En studie av bakgrund och karriär.

SCRIPTUM 17 Rapportserie utg. av Forskningsarkivet
LZJ vid Umeå Universitet
Red. Egil Johansson ISSN 0284 _ 3161
FORSNINGSARKIVET
BOX 1441
901 24 UMEÅ Tel. 090/166571
LAPPMARKENS PRÄSTER
1593-1904
En studie av
bakgrund och karriär
GREGER FRÖJD & ROBERT OLSSON
MAJ 1989

Redaktörens rader
Forskningsarkivet i Umeå syftar till en nära samverkan mellan
arkiven och forskningen vid universitetet. Fördenskull
utger Forskningsarkivet källskrifter i skriftserien
URKUNDEN. Där publiceras valda akter och dokument ur våra
arkiv, som blivit aktuella i pågående forskning och utbildning
vid universitetet.
På motsvarande sätt presenteras vetenskapliga framställningar
och bearbetningar äv det historiska källmaterialet i
rapportserien SCRIPTUM. Syftet med denna serie kan anges i
följande huvudpunkter. Publikationsserien SCRIPTUM skall
1. utge forskningsmässiga kommentarer till utgåvor av källskrifter
i Forskningsarkivets källserie URKUNDEN,
2. publicera andra forskningsrapporter med anknytning till
Forskningsarkivets verksamhet, som befinns vara angelägna
för den vetenskapliga metodutvecklingen och debatten,
3. publicera framställningar av t ex lokalhistorisk karaktär
av mer allmänt 'Intresse för Forskningsarkivets verksamhet
och för en bredare allmänhet.
Härmed önskar Forskningsarkivet inbjuda alla intresserade
till läsning och till att genom egna bidrag deltaga i utgivningen
av skriftserien SCRIPTUM för ett ökat meningsutbyte
inom och mellan olika discipliner vid vårt och andra lärosäten.
För Forskningsarkivet i Umeå
Egil Johansson

Förord.
Sedan den 1 juli 1986 finansierar Riksbankens jubiléumsfond
ett forskningsprojekt vid Umeå universitet under titeln
"Prästen som folkuppfostrare : Prästens roll i norrländskt
samhällsliv före folkskolans genomförande". Projektet är
placerat vid Forskningsarkivet och leds av professorerna
Sten Henrysson och Egil Johansson. När Greger Fröjd och
Robert Olsson vt 1987 valde att lägga sin C-uppsats i kyrko-
historia i anslutning till "Prästprojektet", kom de att
under min handledning ägna sig åt prästerskapet i lapp-
marken. Projektet befann sig då i en uppbyggnadsfas och
kunde endast erbjuda data om det fasta prästerskapet, varför
undersökningens resultat kommer att behöva kompletteras.
Efter språklig översyn och renskrift utförd av fil lic
Margareta Attius Sohlman publiceras uppsatsen nu i Forsk-
ningsarkivets Scriptum-serie.
Umeå den 16 maj 1989
Daniel Lindmark
I

Innehållsförteckning
Tabell- och diagramförteckning III
Käll- och litteraturförteckning IV
INLEDNING
Syfte 1
Lappmarkspastoratens historia 2
Metod 10
FRAMSTÄLLNING
Prästernas geografiska ursprung 13
Slutsatser 15
Prästernas sociala bakgrund 16
Slutsatser 18
Prästernas studieort 19
Prästvigningsålder 19
Prästernas inskrivningsålder vid universiteten 20
Slutsatser 21
Prästernas studietid 21
Slutsatser 22
Avancemangstid för prästerna 23
Slutsatser 24
Prästernas sista tjänst 25
Slutsatser 30
Prästfruarnas sociala och geografiska ursprung 31
Slutsatser 33
SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 34
NOTAPPARAT 36
BILAGOR
Bilaga 1. Utesluten präst: Georg Henrici 39
Bilaga 2. Utesluten präst: Christopher Nicolai 40
Bilaga 3. Lappmarkspastoraten 1904 41
Bilaga 4. Karta över lappmarken 42
II

Tabell— och diagramförteckning
Tabell I. Prästernas geografiska ursprung 13
Tabell II. Prästernas sociala bakgrund 17
Tabell III. Prästernas studieort 19
Tabell IV. Prästernas inskrivningsålder vid universitet 20
Tabell V. Prästernas studietid 22
Tabell VI. Prästernas avancemangstid 23
Tabell VII. Prästfruarnas sociala bakgrund 31
Tabell VIII. Prästfruarnas geografiska ursprung 32
Diagram 1. Lappmarkens självrekrytering 16
Diagram 2. Prästsönernas sista tjänst 25
Diagram 3. Ofrälse ståndspersoners och borgares söners
sista tjänst 26
Diagram 4. Bondsönernas sista tjänst 27
Diagram 5. De obesuttnas söners sista tjänst 28
Diagram 6. Andelen präster som stannade kvar i lappmarken
på sin sista tjänst 29
III

Käll — och litteraturförteckning
Bygdén, Leonard: Hernösands stifts herdaminne. Del I-IV. Uppsala
1923-1926.
Carlsson, Sten: Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700-1865. Andra
omarbetade upplagan. Lund 1973.
Carlsson, Sten: Yrken och samhällsgrupper. Uppsala 1968.
Cronquist, Maria: Teologfrekvensen i Sverige efter 1830. Kyrkohistorisk
Årsskrift 1925. Uppsala 1926.
Haller, Elof: Svenska kyrkans mission i Lappmarken under frihetstiden.
Stockholm 1896.
Linders, F. J.: Demografiska studier rörande svenska kyrkans
prästerskap. Del I. Uppsala 1925.
Luleå stift 1904-1981. Församlingar och prästerskap. Kungl. Skytteanska
Samfundets Handlingar 25. Umeå 1982.
Lundgvist, M. (red.): Norrlands Natur Befolkning och Näringar.
Stockholm 1942.
Matthiesen, R. M.: Matrikel öfver Hernösands stift 1874. Hernösand
1874.
Nordisk familjebok. Band 15. 1911.
Norrman, Hans: Från Bergslagen till Nordamerika. Uppsala 1974.
Norrman, Ragnar: Från prästöverflöd till prästbrist. Uppsala 1970.
Sandstedt, Erik: Prästerskapets ekonomiska och sociala villkor i
Lunds stift 1723-1832. Lund 1986.
Westin, Gunnar (red.): Övre Norrlands historia. Del III. Tiden 1639-
1772. Umeå 1974.
Widén, Bill: Kristendomsundervisning och nomadliv. Åbo 1964.
Öberg, Ingemar: Mission och evangelisation i Gellivare-bygden ca
1740-1770. Åbo 1978.
IV

Lappmarkspastoraten Tillhörande församling
Åselef 1648 P 1700
Sorsele f 1674 P 1821
6

1673- f1674P1821
f1700P1734
f1734-1776
1644-1659
f 1777
1734- Mala 1851 P 1880
1696-1796 Jokkmokk f 1696-1795 P 1796
f 1786
1796 Kvikkjokk f 1786
Alkavare f 1786
1742

Framställning
Prästernas geografiska ursprung
I vår undersökningsperiod från 1593 till 1904 har vi funnit 191
lappmarkspräster. Dessa präster har någon gång under sin levnad varit
verksamma som präster i lappmarken. Två av dessa präster är borttagna
ur det statistiska materialet (se bilaga 1).
Ser man till vår periodindelning fördelas de kvarstående 189 prästerna på
följande sätt:
Period 1 Period 2 Period 3 Period 4
1593-1717 1718-1772 1773-1831 1832-1904
46 34 45 64
För att kunna bilda oss en uppfattning om varifrån dessa 189 präster kom,
har vi utgått från prästernas födelseort.
Prästernas geografiska ursprung är indelat på följande landskap:
1. Lappland 2. Norrbotten 3. Västerbotten 4. Ångermanland
5. Medelpad 6. Jämtland, Härjedalen 7. Övriga landskap (s.k. sörlänningar
och invandrare)
Tabell 1. Prästernas geografiska ursprung
Landskap. Kvar/Skor 1 . K A 2. K' A 3. K Ä 4. K Å S.K A 6. K A 7. K Å
Period 1.
Summa
Period 2.
antal Summa
Pariod 3.
Summa
Period 4.
Summa
Summa antal
Summa
12 1
13
a 2
10
22 3
25
11 4
15
53 10
63
4 7
11
1 1
2
2 2
4
4 5
9
11 15
26
' 2 1
3
1 0
1
1 0
1
3 3
6
7 4
11
6 4
10
5 3
8
7 1
B
2 4
6
20 12
32
2 1
3
4 1
5
3 0
3
2 0
2
11 2
13
1 1
2
1 2
3
2 1
3
5 3
B
9 7
16
K = Stannar kvar i lappmarken. Å = Åker från lappmarke n.
Källa; L. Bygden. Passim
0 0
0
1 4
5
1 0
t
11 7
18
13 11
24

1-3. 8 ^

I åtta fall under period 1 är faderns yrke
uppgifter om faderns yrke i två fall och
fallet för en i
sig på faderns yrke och
II,.IV. v, VI, VII,

Socialgruppsindelning beroende av yrke med en separatindelning
för prästyrkena
Pl. Biskop, Kontraktsprost '
P2. Kyrkoherde, Kyrkoherde prost, Pastor, Stadskomminister
P3. Brukspredikant, Curam Gerens (tjänsteförättare), Kapellan,
Kapellpredikant, Komminister, Nådårspredikant, Prästman
la. Fabrikör, Godsägare, Grosshandlare
Ib. Apotekare, Bergmästare, Dixleman (lagman), Häradsdommare,
Häradshövding, Häradsskrivare, Ingenjör, Kapten, Kronobefall-
ning3man, Kronofogde, Kronolän3man, Lagman, Lantmätare, Läns-
man, Lärarkollega, Löjtnant, Major, Provinsialläkare, Pärl-
fiskeinspektor, Stadsfiskal, Tullnären, Tulläversyningsman,
•-j^Vice Hektor
Ila. Borgare, Birkarl, Gästgivare, Handelsman, Handlande, Skräddar-
mästare
Ilb. Bergsfogde, Bokhållare, Bruksbokhållare, Bruksförvaltare, Bruks-
inspektör, Fänrik, Inspektor, Kantor, Klockare, Lantskrivare,'
Lappfogde, Organist, Regementskrivare, Skolmästare, Sockenskrivare
Styckjunkare, Tullbesökare
III. Bonde, Hemmansägare, Lantbrukare, Nybyggare, Rusthållare
IV. Bokbindare, Instrumentmakare, Kopparslagare, Kronojägare,
Målare, Orgelbyggare, Skomakare, Skräddare, Smed, Snickare,
Sockenskräddare, Tullvaktmästare, Urmakare
Va. Båtsman, Sjöman
vb. soldat, Torpare Om indelningen se Metod.
Vc. Lapp, Renägare, Same
Tabell II. Prästernas sociala bakgrund
P2 P3 Ta 2b xr» XEb nr TX. TT* Sb TCE Oklint yrke
Period 1. 9 19,6* 6 13* - - 1 2,1* 4 8,7* 10 22* - - - 8 17,4* 8 17.4*
Period 2. 9 26* 3 a.8* - 2 5,9* 2 5,9* 2 5,9* 13 38* - - - 1 2,9* 2 5,9*
Period 3. Ig 40* s 11,1* 1 2,2* 3 6.7* 2 4,4* 3 6,7* 1 15,6* 1 2,2* 1 2,2* 2 4,4* 1 2,2* 1 2,2*
Period 4. 15 23,4* S 9.4* 2 3,1* 7 10,9* 2 3.1* 3 4,7* 18 28,1* 7 10,9* 1 1,6* 2 3,1* - 1. 1,6*
Källa; L. Bygden. Passim

18
perioderna 1

Endast nio präster studerade vid andra universitet än Uppsala. Det är känt
att två präster, Frans Wilhelm Lindström, född 1847, och Martin Blomberg
född 1863, fick dispens att bli prästvigda utan att ha läst vid något
universitet. Lindström hade endast studerat vid Stockholms gymnasium,
medan Blomberg hade läst vid Fjellstedtska gymnasiet i Uppsala. I gruppen
okänd studieort kan flera präster finnas, som inte har studerat vid något
universitet men ändå blivit prästvigda. Det går heller inte att med säkerhet
säga om alla de vid Uppsala universitet inskrivna studenterna verkligen
ägnade sig åt några studier där. I våra källor saknas det uppgifter om
studieort och studietid för 21 präster.
Under period 1 saknas det uppgifter om prästvigningsålder för 30 av de 46
prästerna. Vi har antagit att de blev prästvigda men saknar uppgifter om
tidpunkten. Under period 2 saknas likaledes uppgifter om 4 av de 34
Vi har räknat ut en genomsnittlig prästvigningsålder för respektive period.

1 Period 2 Period 3 Period 4
24,6 år 28,9 år 26,3 år 28,3 år
är ett för
P2 P3 la Ib Ha Cb rrr 12 la 2b TTc Snitt
Period 1. 20 20,2 - - - 22,5 24,2 - - - - 21,9
Period 2. 19,8 19,7 - 20,5 18 21 22,3 - - - 24 24
Periédr'3. 20,4 20,6 19 22,6 20,5 19,3 22,3 22 26 27,5 23 22,2
20,6 22 22,5 20,3 22,5 22,3 24,4 22,3 - 32 - 23,2

P2 P3 la Ib na Ub ra El la 3b
Period 1 4,3 - - - 4,5 6,7 5,3 5,3
Period 2. 9.1 5,7 - 12 13,5 7,5 6,9 5 8,5
Period 3. -5,4 4,8 7 4,6 5 5,6 4,1 3 3 2 10 4,9
Period 4. 5,8 5 5,5 3,5 7 7,3 6,3 8,3 -» 4 5,9
på 6,9 år.

Under period 2 fann vi också den lägsta inskrivningsåldern vid
universiteten , vilket i kombination med hårdare krav på den lagstadgade
prästvigningsåldern på 25 år(l) skulle ge en längre studietid.
I övrigt var de olika sociala gruppernas studietid relativt konstant. Ett par
fall med extremt lång studietid finner vi i period 2 i grupperna Ib och Ila,
på 12 resp. 13,5 år.
Den sociala bakgrunden tycks inte ha påverkat studietiden; vi kan
nämligen inte se något entydigt mönster, där låg social status gav längre
studietid eller vice versa.
Avancemangstid för prästerna
Om vi studerar det sociala ursprunget och ser till avancemangstiden, dvs
tiden från första tjänst till första kyrkoherdetjänst, finner vi stora
variationer mellan de olika sociala grupperna.
Tabell VI. Prästernas avancemangstid'
P2 P3 la Ib Ha Ub ux a la Ic Snitt
Period 1. 11 17 •* • 7 6,5 - - - 7,7 9,5
Period 2, 13,2 23,7 - 18,5 3 10 10,8 - - - 21 14,3
Period 3. 15,2 14,8 17 24,5 19,5 15,5 29,5 12 16 15,5 14 24
Period 4. 20,1 20,5 20 12 7 8,5 13,2 15,8 14 7 - 13,8
Källa: L.Bygdén
Tabell VI visar prästernas sociala ursprung och det antal år det tog från
första tjänst till första kyrkoherdetjänst under perioden 1593-1904.
Under period 1 gick det snabbast att avancera -i genomsnitt 9,5 år fram till
första kyrkoherdetjänsten. Förvånande nog var det prästsönerna som hade
den längsta avancemangstiden: 11 år för P2 och 17 år för P3.

till 13,8 år. För prästsönerna - grupperna P2 och P3 - tog det 20,1 resp.
20,5 år, och för grupp la tog det 20 år att bli kyrkoherde, vilket innebar att

Prästernas sista tjänst
För att få en bättre överblick av hur det sociala ursprunget påverkade
möjligheten att avancera har vi slagit samman en del av de sociala
grupperna. Då endast två personer under hela perioden 1593-1904
avancerade högre än till kyrkoherde har vi sammanslagit P1 och P2 och
benämner gruppen som högre prästerskap. Grupp P3 kallar vi det lägre
prästerskapet. Bondsönerna är som förut grupp III, medan grupperna
la,Ib,Ila och Ilb kallas ofrälse ståndspersoner och borgarsöner. Grupperna
IV och V är sammanslagna och benämns den obesuttna gruppen.
Diagrammen 1 till 5 visar prästernas sista tjänst, som i de flesta fall var en
prästtjänst. Undantaget utgjordes av två präster, där den ene blev
inspektor och den andre skolmästare. Prästtjänsterna är uppdelade i två
kategorier- A=högre prästtjänst och tillhör högre prästerskapet» B=lägre
prästtjänst och tillhör lägre prästerskapet. Som vi tidigare konstaterat i
tabellerna V och VI var det lättast att avancera under perioderna 1 och 2,
medan det var svårast under period 3.
Källa: L. Bygdén. Passim

Under period 1, 1593-1717, blev 88,9% av alla prästsöner ur grupp P2
kyrkoherdar, medan motsvarande andel för gruppen P3 var 66,7%. Under
period 2 blev alla prästsöner minst kyrkoherde, en ur grupp P2 blev till
och med kontraktsprost. Under period 3 var det endast 11,1* av det högre
prästerskapets söner som inte blev kyrkoherdar. Under period 4 blev ur
grupp P2 80% kyrkoherdar, medan de övriga som högst blev komministrar.
Grupp P3 blev till 66,7% kyrkoherdar, medan 33,3% fick nöja sig med en
gentemot prästsöner, då det gällde sista tjänst. Under period 1 blev 80% av
gruppen kyrkoherdar , medan 20% fick lägre prästtjänster. Under period 2
blev 83,3% kyrkoherdar. Detta kan jämföras med prästsönernas 100%,
medan 16,7% fick lägre tjänster. Under period 3 sjönk andelen kyrkoherdar
till 77,8%, och 22,2% fick lägre tjänster.

Under perioden 1 blev endast 60% av bondsönerna kyrkoherdar på sin
sista tjänst. Detta var den lägsta andelen för alla de olika sociala grupperna.
Under period 2 ökade andelen av bondsönerna som blev kyrkoherdar till
84,6%, vilket var deras högsta andel under hela perioden 1593-1904.
Under period 3 hade bondsönerna svårt att få kyrkoherdetjänster, då
endast 42,9% av dem blev kyrkoherdar. Under period 4 ökade andelen
kyrkoherdetjänster bland bondsönerna till 77,8%, medan 22,4% stannade
En sak att notera är att biskopen Olof Bergqvist, född 1862 i Brunskog i
Värmland, var bondson, och för honom tog det sex år till första
kyrkoherdetjänsten och endast tolv år att bli biskop i Luleå stift 1904.

Källa: L. Bygden. Passim
Bland grupperna IV och V, de obesuttna, fick flertalet en kyrkoherdetjänst
under hela perioden 1593-1904. Under period 1 blev 62,5% kyrkoherdar
vid sin sista tjänst, medan 37,5% endast fick lägre tjänster. Under period 2
fanns det bara en representant, Nils Sundelin född 1725 i Jokkmokk. Han
blev så småningom kyrkoherde i Arjeplog, men det tog honom hela 21 år
från första tjänst. Under period 3 fanns det fem präster från den här
gruppen och alla dessa blev kyrkoherdar. Under period 4 ökade antalet
obesuttnas söner till det dubbla och 80% av dem blev vid sista tjänst
De flesta av alla präster som varit verksamma i lappmarken blev också
kvar där vid sin sista tjänst och till sin död. En del lämnade dock
lappmarken för en bättre prästlägenhet, oftast då i något av

Diagram 6. Andelen präster som stannade kvar i lappmarken på sin sista
tjänst.
Källa: L. Bygden. Passim
Under period 1 förblev i lappmarken 66,7% av prästsönerna, 100% av de
obesuttnas söner, 40% av bondsönerna och de ofrälse ståndspersonernas
och borgarnas söner. Under period 2 var situationen för prästsönerna och
de obesuttnas söner densamma som under period 1. Andelen bondsöner,
ofrälse ståndspersoners och borgares söner som stannade kvar ökade till
53,8 resp. 66,7%.

Prästfruarnas sociala och geografiska ursprung
Av alla de 189 prästerna var det endast två som förblev ungkarlar livet
igenom, medan alla de övriga ingick i det äkta ståndet. Av de gifta
prästerna var det 28 som gifte sig en andra gång, när deras första maka
gått ur tiden. Detta andra giftermål är inte medtaget i statistiken rörande
socialt och geografiskt ursprung. Uppgifter om prästfruarnas sociala
ursprung saknas under period 1 för 50%, under period 2 för 6,7% och
under period 4 för 3.1%.
Tabell VII. Prästfruarnas sociala bakgrund
P1 P2 P3 la Ib Ila ub TTT DT 3tc OkHnt yrke
Pariod 1. - 14 30,456 3 6,5% - - 1 2,2* 2 4,4* 3 6,5* - - 23 50*
Period 2. - 16 47* 8 23,5* - 3 8,8* 3 8,8* 3 8,8* - 1 2,9* - -
Period 3. 1 2,2* 19 42,2% 7 15,6% - 3 6,7* 2 4,4* 3 6,7* 4 8,9* 2 4,4* 1 2,2* 3 6,7*
Period 4. - 16 25, 3 4,855 4 6,5* 14 22,6* 4 6,5* 7 11,3* 10 16,1* 2 3,2* - 2 3,2*
Källa: L. Bygdén. Passim
I tabell VII kan man se antalet och andelarna i procent för de olika sociala
grupper, ur vilka prästerna hämtade sina hustrur.
Under period 1 dominerade grupperna P2 och P3, dvs. prästdöttrarna, med
sammanlagt 36,9 %. Övriga sociala grupper - Ila, Ilb, III - låg endast på
2,2%, 4,4% och 6,5%. Gruppen "okänt yrke" uppgår till hela 50%, vilket
innebär att det är svårt att säga något exakt om hur det sociala ursprunget
såg ut under den här perioden. Man kan dock anta att prästdöttrarna hade
en dominerande ställning gentemot de övriga grupperna, såsom det förhöll
sig i det övriga Sverige under 1600-talet.

6,6%.
IV
22,6% av
från 8,9% till 16,1%.
Lappland Övriga Okänt
Period 1. 6 13* 15 32, 6% 25 54,3%
Period 2. 11 32,45$ 21 61,8% 2 5,9%
Period 3. 21 46,7% 22 48,9% 2 4,4%
Period 4. 16 25,8% 42 67,7% 4 6,5%

1 1593-1717
2 1718-1772
3 1773-1831
4 1832-1
från övriga riket.
fram till 1831. Det

NOTAPPARAT
INLEDNING
Syfte
1. Widen, Bill: Kristendomsundervisning och nomadliv. Åbo 1964. s. 23.
2. Matthiesen, R. M: Matrikel öfver Hernösands stift 1874. Hernösand
1874. s. passim.
3. Widen 1964. s. 25 ff.
4. Carlsson, Sten: ståndssamhälle och ståndspersoner 1700 - 1865.
Andra omarbetade upplagan, Lund 1973. s. passim.
5. a.a. Kap. Prästerskapets sociala rekrytering och giftemåls-
förbindelse. s. passim.
Lappmarkspastoratens historia
1. Öberg, Ingmar: Mission och Evangelisation i Gellivare-bygden ca
1740-1770. Åbo 1978. s. 6. Widen 1964. s. 16.
2. Öberg 1978. s. 4.
3. a.a. s. 3.
4. Widen 1964. s. 22 ff.
5. • a.a. s. 18 ff.
6. ä.a. s. 20.
7. Bygden, Leonard: Härnösands stift Herdaminne. Del II 1923. s. 44 ff
8. (Lundqvist, M.) Red.: Norrlands Natur Befolkning och Näringar.
Stockholm 1942. s. 446.
9. Widen 1964. s. 20.
10. a.a. s. 21.
11. Linders, F. J.: Demografiska studier rörande svenska kyrkans
prästerskap. Del I. Uppsala 1925. s. 11.
12. Widen 1964. s. 21.
13. Bygden Del IV s. 327. Del II 69 ff, 125 ff. 44. Del III 327.
14. Widen 1964. s. 24.
15• ä*s* 31•
16. a.a. s. 26.

17. Widen 1964. s. 27.
18. a.a. s. 39.
19. a.a. s. 40.
20. a.a. s. 61.
21. Haller, Elof: Svenska kyrkans mission i Lappmarken under frihets-
tiden. Stockholm 1896. s. 40.
22. Widen 1964. s. 46.
23. a.a. s. 62 ff.
24. Öberg 1978. s. 15.
25. Haller 1896. s. 51.
26. Widen 1964. s. 59.
27. a.a. s. 101, 124.
28. Haller 1896. s. 60.
29. a.a. s. 58.
30. Widen 1964. s. 17.
31. Bygden Del I 221, 228. Del IV 327. Haller 1896. s. 60.
32. Nordisk familjebok. Band 15. 1911. s. 1222.
33. Bygden Del I s. 230, 235. Del II s. 44-46. Del IV s. 198 f, 295 f, 385
Metod
1. : Haller, 1896. ,.s. 61.
2. Linders 1925. s. 78.
3. Kyrkohistorisk Årsskrift 1925. Cronquist, Maria: Teologfrekvensen
v i Sverige efter 1830. s. 146.
4. Luleå Stift 1904-1981, Församlingar och prästerskap. KUNGL. Skytte-
anska samfundets handlingar Nr 25. 1982. s. 11.
5. Bygden Del IV 238, passim.
6. Norman, Hans: Från Bergslagen till Nordamerika. Uppsala 1974.
s. 325 - 332, 171 - 175.
7., Carlsson, Sten: Yrken och sanhällsgrupper. Uppsala 1968. s. passim.
Carsson:1973. s. 55 - 58.

FRAMSTÄLLNING
Prästernas geografiska ursprung
1. ( Westin, Gunnar) Red.: Övre Norrlands historia. Tiden 1639-1772.
Del IV Umeå 1974. s. 64 ff.
Prästernas sociala bakgrund
1. Norrman, Ragnar: Från prästöverflöd till prästbrist. Uppsala 1970.
s. 301 ff.
Prästvigningsålder
1. Sandstedt; Erik: Prästerskapets ekonomiska och sociala vilkor i
Lunds stift 1723 - 1832. Lund 1986. s. 161.
Linders 1925. s. 28.
Prästernas studietid
1. Sandstedt 1986. s. 160.
Prästfruarnas sociala och geografiska ursprung
1. Carlsson 1973. s. 201, 307 - 313.

Bilaga 1
i. Georg Henrici [1593—1602], undcrt. Upsala mötes beslut 1593
såsom sacellan i N. Torneå, var 1596 stationerad i Öfvcr-Torncå. Se vidare
khdar i Karesuando (Enontekis).
NEDERTORNEÄ
II 259 km
I. Georg Henrici' (1604—16), var finne och iir utan allt tvifvel den
Georgius, som i egenskap af kapellan i Tornet underskrifver Upsala mötes
beslut 1593. I nov. 1600 begär khden Canutus i Neder-Torneå hos Upsala
domkapitel, att Hans Furstl. Nåde ville förskicka någon präst till lappmarken
och att kapitlet därtill måtte föreslå dn Georgium, sacellan i Torneå,
efter han är van att vara där och är tilfridz dermedh, eller ock gifva honom
literas intercessorias ad Capitulum Aboense- att de försörja honom, efter
han hafver länge tjent och eljest intet kan brukas uti någon Svensk församling,
efter han intet kan målet. Sententia: Capitlet är tilfridz dermedh
om H. F. N. wil så hafue. 1 Ar 1602, 25 okt., utger hertig Carl öppet bref
för Grels Henrici att blifva predikant och själasörjare för de lapper, som
uti Torneå och Kimi lappemark boendes äre, och tillförsäkrar honom i
årligt underhåll, utom vissa t:r spl af oförlänt kyrktionde äfven af lapparne
hvar 5o:de ren och hvart 50-.de lispund fisk." Vid denna tidpunkt var
, ännu icke platsen för kyrka bestämd, men sedan Öfver-Torneå afgränsats
och samtidigt fått en särskild khde och den öfre lappmarken fått sitt
kyrkliga centrum i Tenoteki, blef heir Jöran {o: Henrici) åter konfirmerad .
.såsom predikant därstädes 20 okt. 1606 med en lön af 48 t:r kronospanmål.
Följande sommar begaf han sig dit upp med hustru och barn för att låta
bygga prästgård och »hafve acht opå att kyrkien blifwer wid sitt rätte
skick». Han synes dock bott i Öfver-Torneå. I okt. 1609 uppbar han
14 t:r af Öfver-Torneå och 16 t:r af Neder-Torneå spl.; vid 1610 års uppbörd
var han dragen till fjälls, och emedan han var utfattig, kvarlämnades
för hans räkning 12 t:r i kyrkhärberget. På grund af lapparnes klagomål
fråntogs nonom tjänsten i Torne lappmark 1614, men han fick behålla
Kemi lappmark ännu ett par år. I skrifvelse 12 sept. 1616 ger kon. Gustaf
Adolf tillkänna, att då herr Georgius Henrici, som tillförende i Torne
lappmark kyrkioherde varit hafver, är så gammal och vanför, att han ingen
ytterligare tienst uti Gudz församling göra kan, har han nu efterlåtit
honom till födo och uppehelle 24 t:r spanmål af fogden i Västerbotten
åhrligen så lenge han lefver att bekomma. 3 Khden J. Tornreus i N.-Torneå
omtalar i sin berättelse om lappmarkerna4 KARESUANDO
(ENONTEKIS)
II 53 kh
, att han i Rounala kapell begraft
en gammal lappräst vid namn Dn. Georgius, som på sin sotsäng begärt ,
att bli begrafven där uppe bland sina lappar »till at styrkia deras Troo
om dhe dödas Upståndelse och at dhe tillika medh honom skulle upstå
på den yttersta dagen, hvvarom han så ofta för dem predikat hade»! Ehuru
Tornseus först 1640 kom till Torneå pastorat, är det tcke alldeles uteslutet,
att Georg Henrici kan ha lefvat så länge, och att ofvannämndaepisod
sålunda skulle utgöra slutet på den gamle lapprästens lefnadssaga.
• H.irtiJI i--. ' i •
» •!.:.! . • •
* Genom en dubbel oaktsamhet har rätta namnet varit bortskymdt. [ Hjorts berättelse'
"*'« 1606 nämncs han herr Jörtnn, men i kfsl. instruktion M /io s. A. kallas han felaktigt Joen;
i kommissionens rapport juli 1607 kallas han Jöran Otai, men med sitt rätta namn Återfinnes
han i de kunel. brefven 1602 och 1616.
' Udpr. "/» 1600.
* Is. Ftllman, Handl. o. uppsatser ang. finska lappm. 3. Ilfor, ,9,0> s. ,g.
* Samma arbete s. 381 (UB \V 117g. samtidip kopia).
' B- fV i *l«>^. Rounala kyrka. Upp?. 1916, s. 11 (med hänvisning till Sv. Landsm.
3. s. 34).

Bilaga 2.
i. Christopher Nicolai Angermanmis [1593—1607], underteck- NEDERLULEÅ
nade ss. kapellan Upsala mötes beslut 1593 och innehade denna befattning,
då han 1607 förordnades till förste khde i Jockmocks nyinrättade TT-gg.? 3; K M.
lappmarkspastorat. Se Jockmock.
i- Christopher Nicolai (1607—17). Han bodde på sitt hemman i JOCKMOCK
Bredåker i nuvarande Neder-Luleå socken och undertecknade såsom s:dre
kapellan i Luleå Upsala mötes beslut år 1593. Den 15 apr. 1607 erhöll
han kgl. bref att vara khde i Luleå lappmark och att i lön uppbära 72 t:r "TjTJtfc K H.
spl af Västerbottens kyrkotionde. Ärkebiskopen Olof Martini skrifver
två dagar senare till församlingen och uppmanar den att mottaga och
bemöta honom som sin själasörjare. Vid ärkebiskop Kenicii visitation
i Luleå 18 juli 1616 var herr Christopher närvarande. (Luleå ka.)
Till följe af pastoratets återförening med moderförsamlingen xi febr.
16x7 blef khden satt på indragningsstat, och i kraft af kgl. bref 22 okt.
s. å. fick herr Christopher, »som varit brukadt till lappepräst», uppbära
8 t:r spl årligen samt åtnjuta sitt skattehemman Bredåker fritt. Han
lefde ännu i början af år 1625, enär han 20 febr. s.å. kvitterat sin spannmål.
Hans efterlefvande hustru Sara skänkte i testamente efter mannen till Luleå,
kyrka »een Svensk Biblia effter gambla trycket».
Christofer Nicolai bebyggde som borgare en tomt i Luleå nyanlagda
stad år 1623 (Se Steckzen. Luleå stads historia. Uppsala 1921 sid 40)
4 0

Bilaga 3.
Lappmarkspastorat,
1904 i •
1. Karesuando
2. Jukkasjärvi
3,
4,
Gällivare
Församlingar
(Enontekis)
Vittangi
Jokkmokk Alkavare
5. Arjeplog Löfjmode,Silbojok,Nasaf jäl.
6. Arvidsjaur
7. Malå
8. Sorsele
9. Tärna
10. Stensele
11. Lycksele
12. örträsk
Ammarnäs ,Gargenäs
13. Vilhelmina Dikanäs,Fatmomakke
14. Dorotea
15. Åsele
16. Fredrika
17. Frostviken
18. Hotagen
19. Föllinge
Risbäck
Laxsjö
Torneålappmark
•Luleålappmark
-Piteålappmark
Lyckselelappmark
•Åselelappmark
Föllinge lappmark)
20. Kautokeino Utsjoki (Tillhör Norge 1751)
Se bilaga 4, s 42.
41

SCRIPTUM
1. Egil Johansson: BOKSTÄVERNAS INTÅG. Artiklar i folkundervisningens
historia. I. 28 s. 1988. Pris: 20 kr.
2. Daniel Lindmark: BARNAUNDERVISNINGEN I HÄRNÖSANDS
STIFT speglad i uppfostringskommitténs enkät 1813. 86 s. 1988. Pris: 40 kr.
3. Sten Henrysson: LAPP ELLER NYBYGGARE? 11 s. 1988. Pris: 20 kr.
4. Karin Snellman: Förteckning över ERIK NORDBERGS ARKIV.
39 s. 1988. Pris: 30 kr.
5. Sten Henrysson: "LÄSTE LUTHERI CATECHES PÅ LAPSKA".
Om religions- och läsundervisning i Jokkmokks socken före
folkskolans införande. 31 s.1988. Pris: 30 kr.
6. Tuuli Forsgren: SAMISK KYRKO- OCH UNDERVISNINGSLITTERATUR I
SVERIGE 1619-1850. 2 uppl. 66 s. 1988. Pris: 40 kr.
7. Egil Johansson: KUNSKAPENS TRÄD. Artiklar i folkundervisningens
historia. II. 73 s. 1988. Pris: 40 kr.
8. Ulf Drugge: OM HUSFÖRHÖRSLÄNGDER SOM MEDICINSK URKUND.
Psykisk sjukdom och förståndshandikapp i en historisk källa. 40 s.
1988. Pris: 40 kr.
9. "CATALOGUS DISCENTIUM vid Jockmocks Schola, ifrån Åhr 1732.
tå hon tog sin böljan." En bearbetad och kompletterad elevmatrikel
över Jokkmokks lappskola. Utg. av Anita Alm, Tuuli Forsgren &
Sten Henrysson. 23 s. 1989. Pris: 20 kr.
10. Egil Johansson: LÄSER OCH FÖRSTÅR. Artiklar i folkundervisningens
historia. III. 39 s. 1989. Pris: 40 kr.
11. Sölve Anderzén: LAPPMARKEN I LITTERATUREN. Valda studier
inom ett forskningsprojekt. 153 s. 1989. Pris: 50 kr.
12. Greger Fröjd & Robert Olsson: LAPPMARKENS PRÄSTER 1593-1904.
En studie av bakgrund och karriär. 42 s. 1989. Pris: 40 kr.
13. Margareta Attius Sohlman: ABC-BOKEN PÅ KYRKSLAVISKA.
Bokstävernas vandring i österled. 36 s. 1989. Pris: 30 kr.
14. Sten Henrysson: JOKKMOKKS LAPPSKOLAS ELEVER 1732-1846. En
analys. 26 s. 1989. Pris: 20 kr.
15. Sölve Anderzén:"... FÖRA DEM TIL BÄTTRE LIUS I CHRISTENDOMEN...
Undervisningen vid Jukkasjärvi skola och i Jukkasjärvi församling
åren 1744-1820.153 s. 1989. Pris: 50 kr.
16. Daniel Lindmark & Stephanus Neib: UNDERVISNINGEN I LAPPMARKEN
enligt svaren på 1812 års uppfostringskommittés enkät. 47 s. 1989.
Pris: 40 kr.
17. Sam Engman: FÖLLINGE LAPPSKOLA 1748 - 1818. 26 s. 1989. Pris: 30 kr.
18. ARJEPLOGS LAPPSKOLA Bearbetade och kompletterade elevmatriklar
omfattande åren 1743 -1820 och 1863 - 1875. Utg. av Carl-Henry
Johansson & Johnny Flodin. 29 s. 1989. Pris: 30 kr.
19. Sten Henrysson: PRÄSTERNA I LAPPMARKEN FÖRE 1850. Ursprung
och arbetsuppgifter. 27 s. 1989. Pris: 30 kr.
20. Daniel Lindmark: EN SKOLA FÖR STADEN, REGIONEN OCH KYRKAN.
Elever, lärare och präster i Piteå skola före 1850. 133 s. 1990. Pris: 50 kr.
21. Carl-Henry Johansson & Johnny Flodin: ELEVERNA VID ARJEPLOGS
LAPPSKOLA 1743 - 1820. En analys. 24 s. 1990. Pris: 30 kr.

22.
23.
24.
25,
26.
27,
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38.
39.
40.
Sven Lundkvist: DEN ÄLDRE SVENSKA FOLKBOKFÖRINGEN. - Harry
Lenhammar: HISTORISK OCH KYRKOHISTORISK FORSKNING I
REGIONALT PERSPEKTIV. Två föredrag vid en stiftshistorisk dag i
Umeå den 26 oktober 1989. 20 s. 1990. Pris: 40 kr.
PRÄSTERNA OCH LIVET I LAPPMARKEN. Del 1. Sten Henrysson: Präster
och skolmästare i Jokkmokks socken 1607-1850. Biografiska uppgifter. -
Del 2. Carl-Henry Johansson: Släktskap och ingiften. Några exempel. 31 s.
1990. Pris: 40 kr.
Sölve Anderzén: JUCKASJERFWI SCHOLAE MATRICKEL. Inrättadt wid
Scholans begynnelse år 1744. En rekonstruktion. 13 + XXI s. 1990. Pris: 40 kr.
Sölve Anderzén: ELEVERNA VID JUKKASJÄRVI LAPPSKOLA 1744-1820.
En första analys. 30 s. 1990. Pris: 40 kr.
Tuuli Forsgren: "...FÖRST AT INHÄMTA SPRÅKET, OCH SEDAN
DERUPPA LÄRA SIN CHRISTENDOM..." Om finska böcker och sameundervisning
i Torne och Kemi lappmarker före 1850. 45 s.
1990. Pris: 50 kr.
Carl F. Hallencreutz: PEHR HÖGSTRÖM OCH ANNA OLOFSDOTTER.
Ett bidrag till 1740-talets samiska kyrkohistoria. 15 s. 1990. Pris: 40 kr.
Daniel Lindmark: LÄS- OCH SKRIVKUNNIGHETEN FÖRE FOLKSKOLAN.
Historisk läskunnighetsforskning i nordiskt och internationellt perspektiv.
43 s. 1990. Pris: 50 kr.
Stefan Nordström: GENEALOGI OCH GENETIK. Beskrivning av sex projektområden
där kyrkböcker använts i genetisk forskning. 69 s. 1991. Pris: 50 kr.
ÅSELE LAPPSKOLA 1732-1820. Bearbetad och kompletterad elevmatrikel.
Utg. av Carl-Henry Johansson & Johnny Flodin. 33 s. 1991. Pris: 40 kr.
Anita Alm & Sten Henrysson: GÄLLIVARE LAPPSKOLA 1756-1850.
En elevmatrikel jämte analys. 36 s. 1991. Pris: 40 kr.
Bengt Hjalmar Andersson: ETT BIDRAG TILL HISTORIEN OM BYN SATTER/
JÄRAMÄ I LULE LAPPMARK. 39 s. 1992. Pris: 50 kr.
Nils Eriksson: SAMESKOLOR INOM ÅSELE LAPPMARK. Utg. av Sten
Henrysson. 373 s. 1992. Pris: 75 kr.
Margareta Attius Sohlman: BOKSTAVENS MAKT ÖVER SLAVISKA SJÄLAR.
Uppsatser och artiklar i ämnen rörande projektet "Alphabeta varia. Tidiga ABCböcker
i skilda kyrkotraditioner". 104 s. 1992. Pris: 60 kr.
Sten Henrysson & Johnny Flodin: SAMERNAS SKOLGÅNG TILL 1956. 82 s.
1992. Pris: 60 kr.
Sten Henrysson & Johnny Flodin: SAMERNAS SKOLGÅNG: 1957 ÅRS
NOMADSKOLEUTREDNING. 29 s. 1992. Pris: 50 kr.
Sten Henrysson: DARWIN, RAS OCH NOMADSKOLA Motiv till kåtaskolreformen
1913. 22 s. 1993. Pris: 50 kr.
Egil Johansson: KAN SJÄLVA ORDEN. Artiklar i folkundervisningens historia. IV.
67 s. 1993. Pris: 60 kr.
Sölve Anderzén:"...ATT LÄRA THEM SOM BEHÖFWA.." Undervisning, byabön
och dop i Kemi och Torne lappmarker. Två bidrag till 1700-talets kyrkohistoria
på Nordkalotten. 31 s. 1995. Pris: 50 kr.
Gennadij Kovalenko: SVERIGE OCH RYSSLAND UNDER 1600-TALET. Några
episoder ur det politiska och kulturella livet. (Rysk text med korta resuméer på
svenska). 41 s. 1995. Pris: 50 kr.

41. Sven Hansson: BYABÖN OCH BÖNBYAR I GAMLA UME SOCKEN. (Umeå,
Sävar, Vännäs och Vindelns socknar). 106 s. 1996. Pris: 60 kr.
42. Sölve Anderzén: TEACHING AND CHURCH TRADITION IN THE KEMI AND
TORNE LAPLANDS, NORTHERN SCANDINAVIA, IN THE 1700s. 33 s. 1996.
Pris: 50 kr. [Översättning till engelska av Scriptum 39.]
43. Ingegerd Stenström: Förteckning över FAMILJEN LINDERS ARKIV. 53 s. 1996.
Pris: 60 kr.
44. Mari Ericsson: "ETT ÄDELT KALL BLEV DIG GIVET." Småskollärarinnorna i
Jukkasjärvi skoldistrikt 1912-1930. 48 s. 1998. Pris: 50 kr.
45. ISKYRKAN I JUKKASJÄRVI. Sakral symbol och pastoral funktion.
Forskningsseminariet Turisten i Iskyrkan 21-23 februari 1997. Red. av
Sölve Anderzén. 81 s. 1998. Pris: 100 kr.
46. Karin Snellman: Förteckning över HELMER GRUNDSTRÖMS ARKIV.
40 s. 1998. Pris: 60 kr.
47. Simone Pusch: NOMADSKOLINSPEKTÖRERNA OCH SOCIALDARWINISMEN
1917-1945. 42 s. 1998. Pris: 50 kr.
48. Edith M. Eriksson: HELMER OSSLUND OCH HANS SYSKON.
Tidigare okänd korrespondens i familjearkiven. 57 s. 1999. Pris: 80 kr.