Präster i Torne lappmark - Forskningsarkivet

Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv 

Fortsättning av Handskrift 25:1‐2. 

Åren 1700‐1723. Förordningen år 1723 om lappländarnas flitigare 

undervisning i kristendomen och skolors inrättande där i orten. 

Del av maskinskrivet manuskript. 

Volym 25:4:7. 

Präster i Torne lappmark 

1. Kyrkoherde Christian Elingius i Jukkasjärvi 

2. Kyrkoherde Anders Tornberg i Kautokeino 

3. Kyrkoherde Johan Tornberg i Jukkasjärvi 

Publicerad september 2011 

Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek 

(http://www.foark.umu.se)

o- 

Si 

r ^ i r í f i i j o m i B f ^ m n 

Tingsprotokoll i Utsjoki den 15 februari 1703* 

- - Det föredrog kyrkoherden Ährewyrdige H:r Anders Tornensis hurud 

ledes een lappman ifrån Eenare by widh nampn Pär Olufsson, som färdigtflt 

F Å 

kan läsa £inska,ähr för 3 ahr sädan hijtkornmen, Och sigh tillbudit att 

blifwa här Klåckare, Till hwilken beställning ^yrkioherden finner hok 

0 

nom tienligare,ähn den här tills warande Klackaren Jwar Lar^xon Hwil- 

ken framkom, och Oppwiste HäradzRättens Protocoll af den 17 februarij 

1690. Hållit utj framledne landzhöfdingens Wälborne H:r Gothard Strikz 

närwaro,där af finnes att Jfwar för den tijden giort Klåckare tienst, 

och skulle däreffter,för samma beställningh af hwar skattlapp &hrlivLappskoor,0ch 

för det han lärer dem läsa 4 st :ry A 

gen niuta ett paar ^G-råskin, hwaremot han så betiänt allmogen,att den 

honom icke hafwa att beskylla för någon försumelsse,eller feelachtigheet, 

A 

allenast säya dee att Pär Olsson,läser och siunger tydeligare Finska, 

ähn som Jwar,desse bägge blefwo in för Rätten med Handeband så för- 

lichte i detta måhl,att dee deela lönen sins emellan,och bägge wid 

A 

Sången i Kyrkan låta sigh bruka,därigenom lappallmogen så mycket snadee 

rare torde wämjas att Siunga,och eLkh hemma i sine hemwister bättre 

informeras af 2:ne ähn een,hwilken icke så snart gitter alla huushål- 

Ä // 

len &hrligen,och som det sigh borde igenomreesa och besökia. —" 

y 

Lap pmarkens domböcker. XW& 1689-1705, dombok 1703,sid. 102 HLA 

t

Tingsprotokoll i Koutokeino clen 11 februari 1704. 

/ 

- - - Emedan såssorn Lappmannen Anders Andersson,icke har efEter Läns- 

Vi' 

mannens tillsäyelse,låtit affölna någon Reen till att opföra Kyrckio- 

-H. Anders Tornensis 1702 åhrs jinderhåldz Spanmåhl, 

herdens-XocoöXÄtt, utan bem:te %r'ckioherde i des ställe, tagit en Ren 

I 

utaf A si ack Joensson här i Koutokeino, som under wägen bortdödt,* Ty J 

pröfwes icke mindre än skiähligit,det bör Anders Andersson,ehrsättja 

halfwa rens wärde,el. 4 d: Kopp:r Mynt till Aslack,hwar till Ländz- 

mannen bör wara honom adsisterlig,och ernot den andra halfparten,låta 

honom framdeles niuta någon lindring med skiutzen,elo annan inbyrdes 

tunga. 

Tingsprotokoll i Koutokeino den 12 februari 1708o 

- - - Till at besichtiga och wärdera den förbättring som framledne 

Kyrkioherden här sammastädes H. Anders Tornensis eller dess änkia 

hustro Aili Jonsdotter,giordt och anwändt på Prästebords Ägorne X^X 

/ w ' d' o 

/: som dee så, «ill i a kalla :/ förordnades Länsmannen j Sond »wara by 

Olof Nilsson Håttj, emedan han där orn bästa wetenskapen hafv/er, inkom- 

mandes näste ting med berättelse der om,sådan som han edeligen w«Ll 

och kan besanna 

%J 

[ Lappmarkens domböcker 1689-1705, dombok 1704 HLA XKXX 

) Lappmarkens domböcker 1706-15,dombok 1708 sid. 46 HLA

J 

Prästor i 'Jörne lappmark. 

Kyrkoherden Christian I'll in,-;'iu 3 1 Jukkas.järvi«, 

Under tiden 1691 - 1717 var Christian Elingius kyrkoherde 

i Jukkasjärvi pastorat. Han var född i Torne,dar fadern Georg Nie. 

Elingius var skolmästare,sedermera Mat. lektor i Härnösand. Modern, 

Susanna Steuchia,var brorsdotter till superintendenten Petrus -Steu- 

chius i Härnösand.Efter studier i Åbo,där han utgav en disputation 

under professor Bångs presidium blev Christian Elingius 1673 skolmäs- 

tare i Luleå stad och år 1679 komminister i Luleå landsförsamling.DM 

År 1691 utnämndes han till kyrkoherde i Jukkasjärvi pastorat. Död 1717. 

Med sin kapellan Olof Sirma i Enontekis hade han åtskilliga kontrover- 

ser. När de träffades,råkade de ofta i slagsmål,varvid Elingius drog 

det kortare strået. Under sin studenttid hade han gift sig med änkan 

efter en förmögen borgare i Åbo. Detta höll han hemligt,till dess man 

fann brev från hustrun i hans fickor. Giftet förtröt storligen hans 

föräldrar. 

I Jukkasjärvi hade Elingius åtskilliga sammandrabbningar med sina 

församlingsbor och andra,varom tingsprotokollen berätta. 

fyV 

%il ' '(•' (-' I 

' J Bygden: Härnösands stifts herdaminne under Jukkasjärvi.

Copia Ex Protocollo 

K 

Kyrckioheerden Ehrewyrdige H: Christianus Elingius förekom, 

finnandes sig beswärad på sin egen och sina åhörares *Siggi_wara lap- 

pars wägnar,öfwer Finnen Peder Olufsson ifrån Niemis och Öfwer Tårneå 

Sochn,i det han twärt emot denne Rattens afsagde doom Anno 1689 den 

30 Januarii,samt och sedermehra åtskillige dess förbud och åtwarningar, 

skall,icke allenast i egen Person,utan jembwähl olofligen utan lof och 

minne och af sielftagen dristighet med sig åtskillige andra Finnar ta- 

git, at idka och bruka,fiskeri i Sautisjauri,som beläget är wid Jukas- 

järfwi Kyrckia,och enskylt,effter gambla Mäns bewittnande,af ålder 

lydt och legat,halfparten under Prästebordet och wederbörande kyrckio- 

heTde. och den andra halfwa delen,under detta Pastorat Sorterande Skat- 

te lappar här i Siggäwara; Och så wida Peder Olufsson ännu eij kunde 

med gilltige skähl bewiisa,att äga någon dehl i berörde träsk,mycket 

mindre huru han Jure legitimo där till kommen är; altså till någon 

wederkäntzlo,blifwer Peder Olufsson sakfält till 6 mkr Silfwermst för 

dom^rutt,lijkmätigt dedt 39« Capit: TingM: B: och härjempte wardt re- 

solverat och afsagt,att Kyrckioheerden tillijka med Siggewara Lappar, 

skohla hädan effter proportionaliter praestera och anlägga den där af 

gående Fiskie taxan till Kongl. Maj:tt och Cronan,Nembl. tillhoopa, 

1 lispund torra &iäddor,blifwandes Finnen Peder Olufsson härmed wi- 

dare förbuden,att han intet tillfogar dem något förfångh och praeju- 

ditz uti merberörde träsk Sautisjauri,wid 40, mkr Sölfwermyntz böther 

och förlust af Arfwode i anledning af det 25. Capit: ByggningaB:L:L: 

hälst i betrachtande,att detta offtabem:te Träsk,öfwerbewiises,att 

wara belägit långdt innom lappmarcks Råå och Röör,och ungefähr 30. 

miler ifrån Finnens Peder Olufssons hemwiist i Niemis och ÖfwerTorneå 

Sockn. Actum Juckas Järfwi Tingzställe den 6. Februarii 1697. 

Opå TingzRättens Wägnar 

Larss Jj Grubb 

Häradzhöfding (L:S:) J 

(Bevittning) 

Ij Norra lappmarkens fögderi 5. Skrivelser 1695-1833. HLA

Tingsprotokoll i ISnontekis den 12 februari 1697« 

- - Kyrkioherden Wyrdige H:r Christianus Elingius förekom,och beswä- 

rade sigh öfwer Finnen Peder Cuttainen,att han tvvärt emoth den af- 

sagde doora af den 21 Januarij 1696 som Funderade sigh på Kongl. Maystz 

Nådigste Resolution af d: 8 Februarij 1681,har ännu funnitz tresk och 

motwillig med dess tillbörlige Sraörtijondes ärläggiande i proportion 

af den Boskap Cutainen ähr wälsignat med; Alltså blifwer Peer Cuttai- 

nen i förmågo thär af,.Sakfallt till 3 mkr Söllf:mt för Tresko,och där 

e /. 

hoos betahla honom sin tillbörliga Smörtijonde. 

Ii Dombok,Västerbottens län nr 8,fol. 118. RA

Tingsprotokoll i Jukkasjärvi den 4 februari 1702» 

Kyrkioherden här i JuchasJerfwj Ehrwyrdigh H:r Christian Elingius 

L e 

Beswarade sigh öfv/er Mndzmannen i Siggewara Oluf Michielson Törne 

_^wist,som skulle han 1697 den 20 Augusti då den Allmänn£ klagedagen 

Kjcx /hans högstSahl. Kongl. May:tt wår Allernådigst Konungh Carl den 

XI fijrades och begikz,kommit ifrån Swapawara iopparGruufwa heel druc- 

ken in utj H:r Kyrkioherdens Gård,och honom, l:mo «jr förstone medh een 

hop försmädelige Ord Öfwerfallit, och sädan han utom G-ården war gångin 

medh yxhammaren slagit i wäggiarna,Och H:r S^yrkioherden till Slagz- 

måhl utlimant, som Tolfmannen Hinrich Er sson i S iggewara* skal wetta 

intyga. 2:do Skal Oluf Törnqwist förledit åhr 1698 in Januario utj 

Inspectorens och Befallningsmannens Wälbet:de Salomon Steigmans sampt 

Bårgmestarens ifrån luleå Hrr Jacob Rutz aiärwaro kallat honom een 

Röfware. 3:tio Förledne lögerdagh,eller den 4 hujus utbrutit i dee 

Orden,som skulle kyrkioherden wara een diefwull,och att een Präst 

fattades i Hellwitit,och den samma skulle H:r kyrkioherden wara. 

4:to För en tijdh sädan så skall ländzmannen kallat honom een Mördare, 

hvvilke oförswarlige och ährerörigc beskyllningar H:r kyrkioherden 

icke längre tåhla eller lijda kan, utan begiärar att denne Rätten ho- 

nom widh Prästernas Privilegier maintinera måtte,och een sådan Föra 

smädare thär effter plichta låta,Hälst som denne länsmannens &rgheet 

emoth kyrkioherden skall wara förorsakat af dess Embetes det 

A z 

han förledit shr och Tingxtijdh sigh ombeflijtat,att Olufz begångne 

lägersmål och Enkla hoor medh Segrid Nillsdotter skulle blifwa uppenz 

barat och i dagxliuset komma,som och skiedde. 

Länsmannen Oluf Michielsson Törnqwist förklarade sigh uppå H:r kyr- 

kioherdens H:r Christian Elingii föregående anförde beswär sålunda, 

som skulle Ii:r kyrkioherden honom tijdh effter annan medh åtskillige 

oqwädins Ord,sampt hugg och slagh söcht öfwerfalla,och Jembwäl dels 

öfwerfallit,hwilket han äfwen skall giort d: 20 Augusti 1697. då han 

i PrästeGården war inkommen j meningh att få därsammastädes öfwer 

natten förblifwa,som och förr offta skiedt,Men emedan H:r kyrkioher- 

den honom då allt för häfftigdt, och medh Oqwädins ord angi*ép, nödgades 

han taga sin där i Prästegården inlagde Säck och yxa,och gå därifrå/T^ 

då kyrkioherden skall medh een stör hållit effter honom utom Gården, 

Och Oluf i Jfrighet mant honom till sigh,men ingen wijdare Oförrätt 

skall han honom tillfogat hafwa. Hwad widkommer H:r kyrkioherdens 

klagan,att Oluf förledit Åhr kallat honom een Röfware,wille Oluf ful- 

A 

ler i förstone intet tillstå,Men kunde doch omsijder äy aclldeles Neeka, 

det han medelst ^>:ne Räfwar,som H:r kyrkioherden af honom om händer

fått i hastighet och uppå kyrkioherdens honom påbördade tillwijtell- 

ser,kom att fälla några dylijka ord,Förklarandes sigh nu uppå H:r kyr 

kioherdens tillfrågan om desse l.äfwar sålunda,att entera har han gifdee 

v/it kyrkioherden i Tijonde, och taoc andre 2:ne låtit honom få på Räch- 

ningh eller emoth betalningh. Sidstledne lögerdagzmorgon berättar 

Oluf sigh gådt i PrästG-ården, och kiöpt där een kanna öhl, under hwilkens 

förtärande han kommit till att omröra i Bondens Clemet Michåels- 

N 

sons »ärwaro,huruledes kyrkioherden nogh påbördar Allmogen medh Skiut 

Reenar öfwer Prästens Spanmåls Oppförande,som endast deras plicht, 

då skall kyrkioherden honom både Tyf och Skiällm kallat,som des kyr- 

kioherde titull honom afskiär,hwar med Oluf stijgit uth på dören, 

säyandes sigh snart rest heela Sweriges Rijke ornkringh,Men ftlldrigh 

funnit någon sådan Präst, Sädan länsmannen utj Befallningxmannens 

Stugu /: som lijtet ifrån Prästgården uppsatt ähr//inkornmen war,har 

kyrkioherden kommit effter,och slagit honom med näfwan widh örat,som 

blånaden ännu utwijser då Oluf bekienner sigh af hastige mode honom 

en diefwul kallat. 

Fölliande wittnen woro i denne Saak att afhöra 

l:mo Tolfmannen Hindrich Erson i Siggewara,berättade effter al- 

lagd Eedh,huruledes han den 20 Augustij 1697,om afftonen har kommit 

i Prästegården,därest länsmannen Oluf Tornqwist för honom stadder 

war,hwilken widh det Hindrich inkom,strax gick där ifrån uth på mar- 

N 

ken, När Hindrich hade satt sigh Keder,kom kyrkioherdens hustru, och 

badh honom komma och see,huru länsmannen där utanföre regerar,då Oluf 

stadnat ett lijtet stycke utom Prästegårdxporten,och medh wredsamme 

affecter winkade medh yxan,Och mante kyrkioherden till sigh,hwilken 

och war sinnat att gå till ländzmannen,men uppå Hendrichz intalan 

wände om tillbaka. 

2:do Uppå Rättens tillfrågan uthsade lnspectoren och BefallningS- 

mannen 7/älbet:de Salomon Steigman,det Hrr kyrkioherden och ländzman- 

nen wore fuller förledit Åhr oense sins emellan,och under deres trä- 

tomål har Oluf utbrutit till 3.&K dee Orden,det kyrkioherden lijka 

som röfwat 3: ne Räfwar utaf honom, Men dee hafwa tå strax så thärom 

som om Annat mehra dem emellan å bäggie sijdor kunnat för den tijden 

warit passerat utj H:r Steigmans och H:r Borgmest:s Wälbet:de Jacob 

Rutz närwaro i wänligheet förlichte blifwit. 

w 

3:tio Bonden Clemet Michielsson ifrån Tårneå Sochn och Qîfwa- 

kangas /: som länsmannen för sin Afwundzman förklara wille,doch utan 

, Eedzstadh 

Gilltige skiähl :/ wittnade utj astk,Att då han förledne löger- 

dagz Mår gon kom i Prästegården, war ländzrnannen Oluf Tornqwist där 

tillförende stadder,Och sigh een kanna öhl kiöpt,Jembwäl omtalt,huru- 

som kyrkioherden,enär Allmogen skickar Reenarne utföre effter kyrkio-

herdens underhåls Spanmål,lägger stora lass på them,Och att Prästen 

låter föra sine Barn medh samma Renar opföre,har k.yrkioherden funnit 

sigh där öfwer förtörnat och swarat,det han inte skulle stiähla bort 

dess kyrkioherde nampn,som Gudh och konungen honom förunt, Klemet 

gick Neder till Elf 

wen,Och ländzmannen till Befallningsmans Stuga,har han i Stugudören 

banatz och tornerat på kyrkioherden,kallandes honom een landzplågare 

dän där och att så offta han hörer att någon af lapparne får een Räf 

reser straxt till kåtan der effter,han skall och som ländzmannen ut- 

sagdt,wigdt sådanne Personer tillhopa,som hafwa bruttit på lijfwet, 

kyrkioherden har sädan gådt till honom, och i ber:de Befallningxrnans 

Stuga slagit honom een blånadh widh Wänstra Ögat,Men Oluf enär kyr- 

kioherden kommit därifrån stijgit i dören och sagdt,det fattas een 

Präst i Hellfwetit Och du ähr den samme,om du wore här skulle iagh 

slå digh all Sönder. 

Handelsmännen Lars Larson och Israel Israstlson ifrån Tårneå berät 

^^ z 

tade,huruledes länsmannen Oluf Törnqwist har sidstledne lögerdagx 

affton kommit utj deras stuga,hafwandes ett blått Öga,Och sagdt sigh 

blifwit slagen utaf H:r kyrkioherden,Järnbwäl utbrustit i dee Orden: 

det fattas een Präst i hellfwetit,och nu wore een förordnat i det 

stället,hwar medh han skall förstått ¿ax£ kyrkioherden. 

Kyrkioherden H:r Christian Elingius tillfrågade länsmannen Oluf 

Michielsson af hwadh orsak han kommit,till att föra så försmädelige 

Ord i Munnen,Om han wet något Oährliget medh sigh,eller att han sitt 

Embete icke wäl föreståt? Swarade Oluf Jaa i sctskillige måhl,Ty kyr 

kioherden då Allmogen kommer till kyrkian,dricker sigh esomofftast 

drucken,Och sädan slåss och tornerar,och förer ett Mhristeliglt 

e 

lefwerne,som lapparne i&MK siälfwe skohla intyga,Och länsmannen 

medh kyrkioherdens egna bref will bewijsa,hans sällsamme lefwerne, 

hwilka nu ey tillstädes ähro,utan till näste Ting framwijsas skohle. 

Q 

Länsmannen berättar och det kyrkioherden skall reesa till lapparnes 

Boställen medh Bränwijn och det där förytra och försällia,till hwil- 

ka resor han af lapperne frij Skiutz fodra och taga skall,kyrkioher- 

den skall och som länsman Törnqwist utsäger 1697 åtta dagar för All- 

hellgone dagh,begrafwit Mårten Michielssons hustru ifrån Jochmoch 

och 4uhleå lappmark,som dödt emellan Pers och Olufzmessa,Och sädan 

8 dagar effter Allhellgone dagh wigdt honom till samma medh dess 

Pijga,den där 8 dagar för Pålsmesso 1698 födt Barn; hwilket och H:r 

kyrkioherden Christnat,Oansedt här ett Allmänt rychte går,som skulle 

denne Mårten Michiellson först belägrat ber:de Pijga,Och sädan ige- 

nom dess FosterSon på ynkeliget sätt bracht sin blinda hustru om 

lijfwet,på det hans begångne hordoms Synd ey skulle uppenbaras,kyr-

kioherden tillsporde Mämbdemannen,och tillstädes vvarande Allmoge,om 

dee kunna honom på något sätt beskylla,det han ey har sitt Embete 

medh Gudztienstens förrättande wähl och redeligen förestått? Hwar- 

till swarades &tt dee honom därutinnan ett godt loford gifwa 

kunna,länsmannen påstodh ähn wijdare sitt tahl,och att kyrkioherden 

uthom sitt Embete skall willia wara både domare och Fougde ,4änsman 

och prophoss här i lappmarken,medh hwilka smädeord Pcätten befallte 

honom innehålla,men han uthläth sigh skola sådant medh skiähl,och 

hans egne bref bewijsa,och kyrkioherden j medier tijdh och till thess 

han sådant giöra gitter honom för een Tyf och Skiellm utropar,ehuru- 

vväl Rätten esom offtast förmante Parterne med sådant ohöfliget tahl 

Opphöra och afstå och betänkia att sådant ey allenast utj Sweriges 

liagh,utan och Kongl. Maystz Förordningar,särdeles af den 5 Julij 

1695 wid straff förbiudes,Fördenskull och såsom å ingendera sijdan, 

kunde denne gången sådanne skiähl framtees,som berörde deras enwettne 

träta och injurie action till upplysningh tiäna kunde,Ty befalltes 

Parterne taga afträde ifrån Rätten. 

Nämbdemannen medh tillstädes warande lappAllmoge befalltes att 

ytra sanningen om ofwanrörde kyrkioherdens tillwitelser utaf ländz- 

mannen? Hwilka till swars gåfwo,att hwar och een sitt tahl siälf be- 

wijsa må,doch besannade dee länsmannens uthsago i det målet,att kyr- 

kioherden skall för sitt eget,eller dess oppkiöpte godz beswära All- 

mogen med frij Skiutz,och tunga lass utföre,sammaledes och enär han 

reser i lappernes byar,dijt han och understundom låter före Bränwijn 

till Sahlo. 

Enär Rätten föregående Ransakningh öfwerseer,befinnes fullan dels 

af ländzmannen Oluf Michielson Törnqwistz egen bekiennelsse och uth- 

sago, deels och wittnens intygande,huruledes kyrkioherden Ehrewyrdige 

H:r Christian Elingius af ländzmannen medh åtskillige smädevord ähr 

laederat,och medh swåre beskyllningar angrijpin,Jembwäl medh Giär- 

ningar förargatdet han l:mo utmant kyrkioherden af dess Gård medh 

wredsamme affecter. 2:do lijka som for röfware beskyllt /: utj hwil- 

ka måhl dee doch beggie förledit åhr blifwit förlichte :/ 3:tio Nu 

sedermehra een diefwull kallat 4-: to een landzplågare, 5: to Att det 

fattas een Präst i helfwitet,och den skulle kyrkioherden wara,hwil- 

ken 6:to missbrukat sitt Embete,och wigdt dee personer tillhopa,som 

effter utkommit rychte giort sigh till lijfzstraff bråtzlige 7:mo 

föröfwa drykenskap och föra ett Ochristeliget lefwarne 8 Idka Erän- 

v/ins handeli, 9 betunga Allmogen medh obilligh skiutz,och 10 willia 

wara både domare Fougde ¿änsrnan och Prophoss, 1 hwilka måhl länsman- 

nen sin kyrkioherde märkeligen wahnwördat,försmädeligen angrijpit och 

swåre beskyllningar tillagdt,som ey ringa straff meriterar Men såsom 

i

thäremoth bör Considéreras huiuledes Nerabden medh tillstädes warande 

Allmoge några af ¿esse måhl länsmannens utsago bijfallit Nembl. 

l:mo Att kyrkioherden undertijden låtit försällia Bränwijn i byarne 

och 2:do Allmogen medh frij Skiutz,så thärföre som medft annat G-odz be- 

swärat 3:tih0 förmenar länsmannen sigh medh skiähl och kyrkioherdens 

egna breef,dess sällsamme förehållande här i Församblingen kunna be- 

wijsa 4 Finnes nödigdt det Mårten Michielson ifrån Luhleå lappmark 

medh flere wederbörande nästa ïingh för Rätten kallas och examineras, 

huruledes dess hustru ähr omkommen aller döder blefwen, Och om det 

effter rychtet i sanningh befinnes,att hans Pijga under hustruns lijfz- 

tijdh ähr hafwande worden,och kyrkioherden sigh försedt eller ey; 

Fördenskull och i så beskaffat måhl förorsakes Rätten att Differera 

Q 

denne Sak till bättre uplysningh och nästat Tingh,kunnandes i medier 

tijdh den samma Comuniceras medh Högwyrdige K:r Biskopen och ven: Con- 

sistorium i Hernösand,emedan i förmågo af kyrkiolagen och Prästernas 

Privilegier een deel af ofvanrörde Angifwelsser dessutan af wärdzlig 

Rät kunna Vederbörligen afgiöras,hafwandes och kyrkioherden 

då att åtniuta den Satisfaction på länsmannen dee Öfrige dess För- 

seelsser,och utsagde Obewislige Ord och beskyllningar angående,som 

|,agh och Konglo Ordningar kan medgifwa,och elliest hwadh Parternes 

föröfwade Ohöflighet i Ord och Åthäfwor in för Rätten meriterat defi- 

nitive afdömas /j 

lj Lappmarkens domböcker1689-1705,dombok 1699 s.171.

Ährewördige H:r Probst 

haf:r z e 

Det Mac£xx Häradxhöfdingen öfwer lappmarkerna H. Marcus Bo sta- 

dius tillkänna gifwit huruledes een suår action emellan II Pastorem 

Elingiurn och Ländzrnannen i JockasJerfwi är upkommen huilken funnis af 

den wichtigheet att den till ransakning är v/orden remitterat,wijd 

huilken ransakning någon böhr tillstädes v/ara på. Gonsistorii v/ägnar 

som bemelte Elingio tillbörligit bijstånd giör,och huad derutinnan 

förefaller som Gonsistorio bör underkastas i acht tager; ty är Consi- 

storii anmodan Ährewördige H Probsten sin visitation för detta åhr så 

lämpar, att han wijd niåhrstijden eadern opera ransakningen kan bijwista. 

Befallande - - - - - 

Hernos d. 17 Junj Julius Micrander 

v 

(oronsistoriales) ->-' 

IJ Piteå landsförsamlings arkiv (J 1:1) XXTOC "Skrivelser från K.Maj st, 

konsistorium m.fl. 1692-1768",nr 42 HLA

¿ingsprotokoll Jukkasjärvi den o februari 1700. 

Anbelangande Kyrckoherdens här i Jukasjärfwj Ahrewyrdige H:r Chris 

tian Elingij anförde klagan nästledne Ting,öfwer för detta Lendzmano 

nen i Siggev/ara Olof MichellssKn Törnecivist, den der berörde H:r Elin- 

gium uthi åthskillige mähl försmädat schympferat,sampt elliest föro- 

rättat, hwar ernoth Lendzmannen vice versa anklagat bem:te Kyrclcoherde 

för någre förmeente dess Embetesak fehl och ingrep i andrask Embeten 

etc. jfwilken saak HäradzRätten,förmedelst brist af inkomne,dock på- 

Q 

beropade skiähl,sampt till wijdare Communication med HögWyrdiggc H:r 

Biskopen och det ven: Gonsistorium till innewarande Ting differera 

och opskiuta monde,som den der öfwer håldne Ransakningen af d 8 feb- 

ru: 1699,widlyffteligen innehåller och Kthwijsar; altså och emedan 

Rätten,opå Parternes effterfrågan,förnam,huruledes berörde Törneqvist 

har,förledne Sommars^,sampt een kåna wid Nampn Segrid Willsxdåtter 

/: med hwilken han för Tu ähr sedan änckelt hoor bedref,och bäggie 

sitt straff stått :/ alldeles begifwit sig här ifrån orten öfwer till 

Worje,så att han hwarken nu eller /: som Allmogen förrneenar :/ fram- 

delessl: stär att igenfåås^c och för Rätta ställas^; Xthan medelst dess 

tillgrepne flycht, tagit Saak å, Baak, v/arandes ey heller något sv/ar, 

ifrån Högwyrdige H:r Biskopen och det venerand: Consistoriurn till 

denna Rätten sedermehra ankommit,opå den i förledit ähr öfwersende 

Ransakningen. Ty kunde HäradzRätten denne gängen intet wijdare här 

utinnan giöra,&than ofwanberörde anbrachte berättelse blef således 

ad notam tagin,och HögWyrdige H:r Biskopen och det vener: Consisto- 

riurn wid handen gifwasjt. /y 

vdombok 170ty 

1 ( Lappmarkens domböcker 1698-170LVT~HLA 

/ 

y

1/ 11. 

Tingsprotokoll i Jukkasjärvi den 4 februari 1702» 

- - - Effterskrefne lappar,som uppå kyrkioherdens Ehrewyrdige H:r 

Christian Elingi tijdige Ätwarningar,befinnes,effter hållen Jnquisi- 

tion och undersökning,pro A:o 1700 och 1701 fast sällan kommit i Kyrbijwistat 

kan, eller X^JöÄGXfcx (rudztiänsten, Sakfälles till hwar sine 2\ dal ¡Silf 

m:t efft er Kongl. May:tz Förordninf h orn Eeder § 5 och :Sabatzbrott 2 §. 

af åhr 1687,Kyrkian och dee fattigas Eensak,Nembl. af Tingewara by. 

Oluf J0ns«n Suflman 2: ¡16 

Mårten Person Pingi med Sonen 2 ¡16 i 

Thomas Saresson 2: ¡16 

Hindrich Michielss Biörndal:r 2: ¡16 

Johan Anundsson 2; ¡16 

Anund Mårtenss. Kapjt 2! ¡16 

Anders Andersxon 011a 2! ¡16 

Oluf HindersXon Nyman 2: ¡16 

Nills Nillson Tolfman 2: ¡16 

Pär Hindersxon Landa 2 ¡16 ! 

Nills Hindersxon Landa 2 ! 

¡16 

Jacob Andersxon Labba 2: ¡16 

Joen Nillson Oilas styfson 2: ¡16 

Labb Anundss: med Sonen 2; :16 

i» 

Oluf Larson G-unaxt 2; ¡16 

Oluf Olsson 2; ¡16 

Oluf And: Ollas BrorSon Hinrich Nilss 2: :16 

Pär Hanson ifrån Caitoma 

2: : 16 

i 

Oluf Ciemetss^/laino 2: ¡16 

Mårten Clemetss ibid: 2 :16 

Nills Erichson ibid 2 :16 

Sa 52:16 /J 

11 Lappmarkens domböcker 1698-1705,.XXJHB& 1702 års dombok sid. 49. HLA

Tingsprotokoll i Jukkasjärvi den 3 februari 1703- 

- - Emedan såssom länsmannen Henrich Jonsson i Siggewara intygade, 

sigh uppå Kyrkoherdens H:r Christierns Elingi begiäran,i rättan tijd 

hafwa Citerat Brukzkarlen widh Maasugn Erich Olufsson,till innewarande 

Tingh,för det han såldt Bränwijn här wid Kyrkan förledne Juhledagh, 

z 

Men icke Comparerat, Ty Saakfälles Erich Oluf sson för •¿»tembningx förm:t 

sittiande, effter det 12 Cap: Tingm: B sine 3 mkr SilfÄS till Treskiff- 

tes och länsmannen Hinrich Joensson befallter att XXäCÄM stemma bem:te 

Brukzkarl till Näste Tingh,Comparerar han då intet,lärer dom i Saaken 

e 

lijka fullt meddelas. Brukzkarlen widh Swapacwara Nills Servio skall 

och till samma Tingh af Länsmannen stemmas,för dess ber:de dagh för- 

öfwade slagzmål med Lappmannen Oluf Jacobson Sarvio. ^ 

66 

11 Lappmarkens domböcker 1698-1705, XKM 1703 års dombok,sid. XK HLA 

1/

Tingsprotokoll i Jukkasjärvi den 4 februari 1704. 

- - Klockaren Lars Johansson har i Jukajärf,som låtit citera Kyrckio- 

herden Ährewyrdige H. Christian Elingium,om något förment sig till- 

fogat oförrätt,men sedan ingått förlikning med honom,Hättenom owit- 

terl. och således saken nedlagt och förtegatj Ty Sakfälles han der- 

före efter Nya Rättegångz processens 22 § till 5 ds Silfsrmts Rettens 

Eensak,som oplätes till Jukasjärfwi kyrckia. 

Ehuru wahl Brukskarlen wijd Maasungn Erick Olufsson,som icke alle- 

nast till nästl. ting d. 3 Febr. 1703,är utaf Länsmannen Henrick Joens 

son blefwen stämbder för otidig brenwins Sahlo,1702 Juhlehälgen,utan 

ock till detta innewarande,sig här wijd Rätten icke instält till för- 

klaring, el. med någon uhrsäckt till sitt uteblifwande inkommit; Så 

wart lijkwähl den saken företagen i förmågo af Kongl. M:tz förordning 

om stämbningar wijd dombstolarne af d: 19 Aprilis 1692,samt 1695 åhrs 

Rättegåns process 2 §. Och Emedan Kyrckioherden Ehrewyrdige H. Chris- 

tian Elingius intygar,det ber:de Erick Olufsson under bemste Juhle- 

hälg,och de dagar,som Gudztiänsten här sammastädes höltz,sålt bren-* 

wijn,så att förargelse ock slagzmåhl der af timat emillan Olof och 

Nills Sarvio; Ty blifwer Erick Olufsson efter Kongl. Maijstz Förord- 

ning om Sabbatzbrått af åhr 1687 och dess 5:te punct,sakfält till 40 

rak Smt hwarutaf angifwaren niuter l/6 te deel,och det öfrige Jukas- 

järfwi kyrckia och de fattige,dock blifwa desse böter först optagne 

utj nästkommande 1705 åhrs Sakörs längd,efter som Rätten icke är för- 

wissat om han förmår ehrläggia penningar el. plichta med kroppen. 

Nills och Oluf Sarvio skola näste Ting förekallas att ransakas må, 

huruledes med slagzmåhlet dem emillan föreluppit är. 

Alldenstund här wijd Tingzstället under Marcknadztijden åhrl. 

tilldrager sig stort owäsende deraf,att lapparne sökia till att för- 

//

yttra och försällja sitt godz till kiöpmannen sedan mörckt blifwer 

om qwällarne och nätterne,efter som sedan icke allenast stridighet 

emillan kiöparen och sälljaren opkommer om godzetz richtighet,utan 

och dryckenskap,oliud och förargelse,om nätterne förordsakas; För- 

denskull blef nu här wijd Rätten således statuerat och slutit; att 

det skall om qwällarne,sedan alt mörckt blifwer,ringas i kyrckiogodz 

klockan el. i wård,och alt thet $x£a,sora lapparne der efter befinnes 

draga el:r bära till Sahlo,skal af executorens och Borgerskapetz ut- 

skickade confisceras till lagligit utslag,och sedan i saken dömbt 

är,halfparten tillkomma Beslagarne,och den andra halfparten,Jukas- 

järfwi kyrckja. 

u 

Gamble Pär Joensson i Tingewara,som warit lagl. citerat för böne- 

dagzförsummelse,men hela gårdagen hållit sig undan,så att Länsmännen 

icke kunnat honom igenfinna, Sakfälles efter nya processens 2 punct 

för opropetz försummelse till 1 d: Silf: Mynt Rättens Eensak; Och 

som han nu wijd Tingetz sluut är igenfunnen och framskaffat,men in- 

gen wijdare uhrsäckt,hwij han Bönedagars Fijrande förledit åhr,för- 

summat, kunde förebära,att allenast det han haft för lång kyrckiowägh, 

som dock månge andre hafwa men sig likwähl instält; Fördenskull blif- 

wer Per Joensson efter Kongl. Maij:ttz Bönedagzplacater Sakfält till 

40 mkr Smts böther,till kyrckjan och de fattige här sammastädes© i/ 

f/ Lappmarkens domböcker 1698-1705,1704 års dombok (ej paginerad)

Tingsprotoko11 Jykkasjarvi den 1 februari 1705. 

Anbelangande twisten emillan ^rufwef ougclens wid Swapawahra 

Erich StåhlNakz hustru Kierstin Olufz dotter kiärande,och Kyrckoher- 

den Ährewyrdige H:r Christian Slingius swarande,angående nägre ord, 

som kyrckoherden skulle sagdt åth henne,hwar öfwer hon funnit sig 

beswärat; Sä emedan inga fullkomlige wittnen wohro dheruthinnan att 

tillgåå,och kyrckoherden utj dess inlagde Skrifft förklarar,sig icke 

wetta,om bernrte hustru Kierstin,annat ähn det som ährligit och gått 

ähr,och der någre ord af honom wohre fällte,som han sig intet påmin- 

na kan,sä wohro dhe utj ingen ond mehning sagde,han och sedermehra, 

så wähl henne som hennes anhörige,all wänskap bewist,och ey heller 

här effter af någon owänskap v/etta will; Ty månde Parterne, injför 

Rätten,om samma dheras action,medh handeband i största wänskap för- 

lijkas,och Ben och annan förrnandt och åthwahrnat,wijd Laga Böther 

tillgiörandes,att klandra ther uppä,eller wijdare tahla der effter» /, 

I/ 

!J Lappmarkens domböcker 1698-1705, XiXKX 1705 års

Tingsprotokoll Jukkasjärvi den 31 januari 1706 0 

1/ 

Kyrckoherden här i Jukasjärfwj Ährewyrdige och V/ällärde H:r Chris- 

tian Elingius,framträdde för Rätta och gaf tillkienna,huruledes Nämbde- 

mannens Olof Henrichssons hustru Ragnil Andersdåtter i Tingewara by, 

ähr förledne Bartholomej tijd,mycket hastigt blefwen död,och här ett 

bem o e 

allment rychte utkommit, som wore hoon af sin Man dråpen; HäfcÄXX 

ZSMXÖHmilXHXKMXiS begiärandes det Rätten wille der om noga Ran- 

saka; Hwarföre förestältes bem:#e Olof Iienrichsson, som Opå tillfrågan 

huruledes med dess hustrus död ähr tillgått,giorde der om fölliande 

berättelse,Nembligen: Förledne Höstas 1705,åtta dagar effter Bartholo- 

mej|iag ähr han och hans hustru om morgonen heeljiriske, af sin Natte- 

säng opstegne,och hans hustru sedan gått till skougz efter deras Ree- 

nar,dem hon molkat,och kokat der af åth sin Man,sig sielf,sampt sin 

hans 

Mans Syster Son Nills Henrichzson och ifcaacs Systerdåtter Margreta Anhaer 

dersdåtter, Sedan de alla fått sig Maat,^sracx Oluf Henrichsson och 

lians Syster Son drifwit Reenarne med sig ifrån Kåttan till skougz,der 

de bägge dagen öfwer förblefwo, Enär Oluf Iienrichsson,emot aff"tonen 

kom heem till kåttan och oplät dfören,såg han hustrun liggia der inne 

brede wid Eldstaden,uthi samma kläder som hon sig om morgonen påklädde, 

och en Rahna eller ett täcke dragit öfwer hennes hufwud. Oluf för- 

meente det hans hustru hade sofwit,gick till och wille wäckia på henne, 

Q 

men fann henne döder, Sedan gick han till andra: kåttan,ett steenkast 

der ifrån,hwarest lappmannen Aaund Mårtensson Kiäppa i Tingewara byy, 

med sitt huushåld wistades,dem detta att kundgiöra,men de skole förr 

funnit henne död,och dragit Täckie öfwer hennes ansichte. Oluf och 

Aifcund Kiäppa fölgdes så tillbaka till kåttan,där den döda kroppen låg, 

hwilken de afklädde och i sängen lyftade,sampt med en Rahna öfwertächte, 

Dagen effter,fölgdes Olof Henrichsson och Arjjund Mårtensson till lapp- 

mennens Thomas Nillssons byy,och anmodade honom att föllia sig heem, 

som han och giorde,hwilken tillijka med Amund lade Swepekläderne på 

lijket och förde det till Olof Henrichssons stabuhr det det stod tills 

åkföret bleef,nembligen in emot Juhl,dä det fördes till kyrckan och 

blef begrafwit. 

Sedan Olof Henrichsson hade tagit afträde ifrån Rätten inkallades 

hans »yster dåtter Margreta Andersdåtter,hwilken i denne saak giorde 

fölliande relation,Nembligen: Att samma dag,som Olof Henrichssons 

hustru dödde,hafwa alla af gårdzfolcket om morgonen heelfriska fått 

M 

sig Maat,och hennes ixoderbroder sampt Syskonebarn Nills gatt till 

skougs med Reenarne,hwar på Maatmodren hustro Ragnil befalte henne, 

kasta: eller bära någon weed in i kåttan,och sedan hoon gatt uthi

Amund Mårtenssons kåtta,hwarest hon en stund förbleef ,iNembl:n medan 

hon beredde 2:ne Reenkalfskin,hafvvandes hustru Ragnil i medlertijd, 

hafft en lijten flicka,om 4 eller femb åhr hoos sig,Amund Mårtensson 

tillhörig, Enär Margreta sedan kom hem till sin Moderbroders kåtta, 

och öpnade dören,såg hon att hennes Maatmoder låg död der inne,hufwu- 

det på en wacka,och handerna nedföre sijdorna liggandes,jembwähl 

ofwanrörde flicka der inne gåendes, Margreta lopp altså tillbaka till 

Amund,och bad honom föllia sig heem,då de bägge fölgdes in i kåttan, 

lade lijket på tienligit ställe,och en Rahna öfwer hennes ansichte, 

och sedan det war skiedt,skall Olof Henrichsson först hemkommit; 

Rätten tillsporde kyrckoherden Elingium,om han wiste att §x£bs någon 

grund eller anledning,hwar ifrån detta Rychtet kommit,att Olof Hen- 

richsson dräpit sin hustru? Men kyrckoherden kunde ingen i synner- 

( S 

heet der om nampngifwa,dock förmente han,det hustru Ragnils xyskon 

torde wetta någon uplysning der om. 

Altså förekom Nämbdemannen Lars Andersson Lalla i Tingewara by, 

S 

med sine Bröder Jacob och Pär,och deres xyster Margreta Anders dåtter, 

hwilka fuller förklarade sig icke kunna tilläggia Olof Henrichsson, 

S 

att hafwa dräpit deras byster,dock som han wist sig emot henne mycket 

hård och onderôch hon så hastigt dödde,anhålla de att Rätten wille 

effterhöra och ransaka,huru der med wore tillgått,så att ingen af dem, 

må kunna hafwa ordsak,att sedan hålla honom derföre misstänckter,el- 

ler andre,wijdrigt omdöme der öfwer fatta? $ppå tillfrågan athi hwad 

måhl Olof Henrichsson wist sig onder emot sin hustru: Swarade de,att 

g 

deras syster,åthskillige gångor kommit ifrån sin Man,stundom till den 

ena,och stundom till den andra af dem,som närmast warit förhanden,och 

af 

beklagat sig,xi sin Man blifwa illa tracterat,så att hon för honom 

måste lefwa uthi dagelig lijfsfara,skolandes Olof Henrichsson mycket 

agga och förtryta,att han fick inga Barn med henne, Hennes §yster 

Margreta Andersdåtter,sade der hoos,att strax effter sidstledne Midg 

sommars tijd,har hennes ¡xyster Rggnil kommit gåendes till henne och 

hennes Man Joen Nillsson nickj som dock Twå mijhler der ifrån wista- 

des,rned den klagan, att hennes Man, illa handterat henne, och der hon 

icke kommit uhr hans händer,hade han wisserligen slagit henne till 

g g 

dödz,bad altderföre sin xwåger och xyster,det de wille flyttia in till 

hennes by och hemwist,som de och dagen effter giorde,och dersamrnastä- 

des öfwer femb weckor förblefwo,förnimmandes intet särcîes owäsende 

af Olof Henrichsson eller hans hustru,förr än de i begynnelsen af Au- 

M S 

gustj ciånad hade begifwit sigh på wägen der ifrån, då hennes Xyster 

Ragnil med baart hufwud kommit effterlöpandes,bediandes dem ingalunda 

resa där ifrån,hennes Man hade då illa slagit henne,och fruchtade det 

han alldeles dräper henne om de foro bort, Men som Joen Mllssons 

1/

tillfälle icke medgaf,å den orten längre att förblifwa,har hustro Rag- 

nil bedt sin Swåger och Syster,det de wille tala med Arnund Mårtenssons 

hustru,som förblef der i byy qwar,att hon wille hielpa henne,när henne 

någon nöd påkomme, Men Margreta råkade hwarken Amundz hustru eller sin 

Byster sedan,uthan wid pass 14 dagar der effter fick hon höra,det hen- 

nes syster Ragnil war död; Hustro Margretas Man Joen Milsson JMickj, 

giorde här om lijka berättellse med sin hustru. 

1 

Amund Mårtensson,som i föregående Ranskkning påberopes,effterfrå- 

gades,men det blef swarat,att han nu på fyra åhrs tijd icke warit hijt 

till Jukasjärf,eller betalt här någon skatt,uthan uppehåller sig meren- 

dels på Noriges sijdan; Sammaledes ähr och Olof Henrichssons Syster 

Son Nills Henrichsson frånwarandes,så att de nu i denne saak icke af- 

höras kunna. 

Effter aflagd wittnes Ed,berättade lappmannen Thomas Killsson i 

Tingewara by,att förledne Höstas Bartolomej tijd,haer Olof Henrichsson 

och Amund Mårtensson kommit till hans by,med den utsago,att Olofs hus- 

tru wore hastigt död blefwen,hwar af de förordsakades anmoda honom 

att föllia sig heem,och besee hennes kropp,och den samma i kistan läg- 

gia och inswepa; Thomas effterkom deres begiäran,och kunde han intet 

teckn see på hennes kropp,att den wore illa handterat; Sedan swepeklä- 

derne woro dragne på lijket,och det i staburen insatt,gick han hem 

tillbaka0 Ragnils 

Hustru Kg&KXix Syskon opwiste här in för Rätta,de wallmars kläder, 

som hon effter mannens egen bekiännelse dödt uthi,opå hwilka under 

wänstre armen fans ett håhl,såssom effter ett knijfsting; Ty frågades 

Oluf Henrichsson huru det tillkommit? Swarade: att wallmaret på det 

stället skall warit ruttnat,det syntes fuller,som skulle det och warit 

blod ixed på kiortillen,men der uthur twettat. 

Till att ährfara om hustru Ragnil woro ihählstucken,som teckn på 

kläderna synes lemna misstanckar,blef den dödå kroppen uhr grafwen up- 

tagen,till alla lemmar wederbörligen upwärmbder,och sedan af Borgaren 

Abraham Abrahamsson ifrån Torneå,nämbdemännen Oluf Clemmetsson och Hen- 

rich Erichsson,sampt Kyrckoherdens H:r Christian Elingii kiäresta hus- 

tro Susanna Wannea och klockarens Lars Johanssons hustru Karin Mikels- 

dåtter,på det nogaste besichtigat,men desse berätta enhälleligen,sig 

icke sedt den ringaste åkomma,att hon wore dråpen,fast mindre något 

knifsting undre wänstra armen. Ofwanbem:ie kyrckoherdes och klocka- 

res hustrur, sampt G-rufwe Fougdens Erich Ståhlnackz hustru Kerstin 

Olufsdåtter, Jtem nämbdemännen Oluf Clemmetsson och Tolcken Johan 

Olufsson,berättade sedan,sig förledne Annan dag Juhl,enär hustru Rag- 

nil begrafwas skulle,och lijket uthan påsatt lock på kistan,uhr klocka- 

rens stugu lyfftades,hwarest det lijtet blef ståendes,och af dem sampt

åtskillige flere,beskådat,med största förundran see och ährfara monde, 

att i det samma Oluf Henrichsson kom gåendes in emot der som lijket 

stod,fö]lo Twenne bloddråppar på kläderna öfwer Bröstet på lijket,så 

friska, att de i kalla winteren,rned klockarens hustrus finger kunde, 

och blefwo vvidt kringstrukne, förmenandess alla, att sådant icke skiedt 

uthan ordsak,uthan lärer betyda,det Olof Henrichsson,wore till sin 

hustrus död wållandes, 

Tingz Rätten finner föregående saak af den beskaffenheet att den 

icke kan wederbörligen afgiöras,förr ähn Amund Mårtensson Kappa,som 

bodt brede wid Olof Henrichssons kåtta,och warit stadder hemma i byyn, 

enär hans hustru ähr död blefwen blifwer Edeligen Examinerat. Hills 

Henrichsson,som berättes,samma dag warit med sin Moderbroder i skougeii 

hoos Reenarne,synes och kunna afhöras,och hans,med de öfrigas berättel 

ser Gonfronteras; Fördenskull befaltes länsmannen Per Joensson i 

Tingewara by,att skaffa berörde Personer tillstädes till nästa Ting. 

Ofwanbemrte Oluf Henrichsson befaltes alfwarligen,att till nästa 

Ting,skaffa sin ägendom,i Penningar och Silfwer tillstädes,så att hans 

sin 

hustrus Ärfwingår, XQDX anpart der af bekomma måtte, Men Reenarne och 

annan sådan Ägendom,kan af länsmannen Pär Påhlsson hemma i byyn skip- 

tas effter lag och det 17 Oapit. Gifft M.B. L.L.,som dem till rättel- 

se föreläst bleef, Och åligger Olof Henrichsson,så richtigt att op- 

gifwa sin Ägendom,att han,der Ärfwingarne sådant påstå,kan sitt Inven- 

tarium beswärja, ] / 

1/ 

19. 

1706-1715, 

Lappmarkens domböcker XXföEXKXyXXXXXXffiCDCK 1706 års dombok, sid. 60 HLA

i 

Tingsprotokoll Jukkasjärvi den 31 januari 1707. 

För Lappallmogen här sammastädes uplästes och uthtolckades 

wederbörlige Kongl Maij:ts Placater och Förordningar äfwen som på dee 

andre Tingställen i Södre lappmarker 

Samma dag förekallades Lappmannen Anund Mårtenson Kiäppa; 

a 

TingwarÄby»hwilken förledit åhr 1706 här inför Rätta angafs,at warit 

hemma j byen,enär Mämdemannens Olof Henrichsons j Tingeware hustru 

Ragnill Andersdotter funnitz död,hemma i dess kåtta,hwar om Proto- 

collet af den 31 Januarj 1706 widlyffteligen handlar,blifwandes A- 

nund Kiäppa noga underrättadt hwad en wittnesed hade at betyda,och 

sedan han,den samma,med hand å bok aflagdt,giorde folljande berättelse. 

Anno 1705 åtta dagar för Bartholomei,har Anund och Olof Hen- 

richsons hustru om Morgonen fölgdtz til skogz effter Reenarne,som 

betades et stycke ifrån byen, Slädan dee kommo tilbaka,och Reenarne 

blifwit molckade,gick hwardera heem i sin kåtta,hwilka woro wid pass 

et bysseskått ifrån hwar andre. En stund der effter kom Olof Hen- 

richsons Systerdåtter Margeta Andersdotter till honom£ i kåttan,och 

nedsatte sigh medan hon beredde Tu Reenkalfskinn,eller wid pass twå 

Timmar, gick der på hemåt men korn strax ti3.baka löpandes; sälj andes, 

det Maatmodren låg död i kåttan. Anund går med henne och finner som 

hon berättat,hufwudet liggiandes på een wacka och kroppen neder på 

Jorden widöpen,och händerne nedföre sijdorne,igenom Munnen war uth- 

runnitt såsom opkastelse af Maath,oppå bägge sijdor om Munnen. A~ 

nundz lilla Flicka gick der allena inne,men hwarest Olof Henrichson 

den tijden war, XRMXRXKXäöädEXi wiste han intet, uthan som wallbarnen 

sedan berättadt,skall han warit med dem hoos Reenarne i skougen, 

Anund och Margreta lade så kläderne under hufwudet på lijket,och 

öfwertäckte krå.ppen med en Rahna,och fölgdes så bägge i Anunds kåtta 

tilbaka, Een stund därjeffter,den tijden som Reenarne om aftonen blef- 

wo hemdrefne,kom och Olof Henrichsson,hwilken först stijgit till sin 

egen kåtta,och strax der på heelt häpen,kommit till Anundhz,utbris- 

tandes i dee orden, du är rätta Mannen,som icke warit utj min kåtta 

och sedt huru där tilstårnu är min hustru död. dee fölgdes så 

bägge till Olofs kåtta,då Olof med bittra tårar farnbntagit sin döda 

hustru. Lagen efter,om een Söndagzmorgon,fölgdes Anund och Oluf tlii 

Tomas Nilsons i Tingewara by /: den där förledit åhr Examinerades i 

denne sak :/ hwilken fölgde Olof Henrichsson strax tilbaka,så at lijhl 

ket,förr än Anund,som jernbwä&i hade et annat ährende i Tomas by,kunde 

hinna hem,war afklädt,men sedan halp han dem at läggia det j kistan 

och till staburen föra,hwaresfc deth insattes till dess åkföret blef:

Förklarandes sig Anund,det han hwarken sedt något teckn på kroppen, 

det hon blifwit dräpen,eller elliest hördt någon serdeles owänskap 

warit eraillan Man och hustrun. 

Nillss Eenrichsson blef äfwen förekallaåt,men så i anseende till 

hans unga åhr,som det,at han Olufs Systers Son är,kunde han icke för 

något lagligit wittne afhöras Han Contesterade dock,at Morbrodren har 

warit hoos honom i Skougen hoos Reenarne enär Mostren dödde. Sedan 

inga flere skiähl aller wittnen j denne sak wore at tilgå,lades den 

till lEing^rättens öfwerwägande, warandes dess af sagde dooiin 

At såsom til detta utkomne Rychtet,som skulle Oluf Ilenrichson i 

Tingewara by,hafwa dräpit sin egen hustru uppå nogha undersökning i 

e 21 

Tu åhrs tijd,icke fins någrx skiähl eller wittnen,eij heller någDn 

åkomma eller techn ther till warit på hennes kropp; Ty blifwer han af 

denne Tingxrätten derföre frijkänd,lijkmätigt det 19 Capitl dråpm: B 

med willja L L: och 31 § i domare Reglorne. Som dåch den Höglofl 

y 

Kongl. Swea Håfrättz högrättwijsa omdöme xnderdån-ödrniukeligast 

lembnes och underställes« 

1707 års dombok s. 54 

I| Lappmarkens domböcker 1706-1 

-15V- "HXA"

Tingsprotokoll Jukkasjärvi den 4 februari 1707. 

ir 

tfid Tingetz sluth här sammastädes,framlade Nämbdemannen Olof Hen- 

richsson i Tingewara by en attest,utgifwen och underskrifwen d:n 1 

hujus,utaf Rådmännen ifrån Torneå Ähreborne och Wallachtade Johan 

Pipping och Nills Jönsson Bäck,Handelsmännen Änder Buhrman,Torfast 

UOlJ Börier, Torfast Abrahamsson och Nielas Pipping, sampt länsmän- 

nen Per Jonsson,Henrich Joensson och Pär Påhlsson,Item Nämbdemännen 

Nills Michäellsson.kars 7 Ohlsson,Henrich 7 

Michellsson och Oluf Tomes- 

son,hwar utj de intyga,huruledes Kyrckioherden Ährewyrdige H:r Chris- 

tian Elingius,haar förledit åhr,Sundagen emillan S: Pauli dag och 

Kyndersmesso,i ^yrckan och på Predikostohlen,effterst i Predikan, 

fält sådanne ord: ingen må så lefwa som denne Pahloborfwari /s med 

hwilket tillnampn Olof Henrichsson skall af allmogen nämnas :/ som 

nu i åhr,haar mördat och dräpit sin egen hustru,det han utj församb- 

lingens närwaro Twå eller Tre gånger utsagdt; Och som Olof Henrichs- 

son, samma ogrundade rychte,lagligen gått ifrån sig,anhåll er han,det 

Kyrckioherden Elingius,för en så obewijslig utsago af Predikostohlen 

plichta måttejjdetta Olof Henrichssons beswäär,emot kyrckioherden 

Elingium,will Rätten först utj Ven: Consistorio andraga,hälst emedan 

Kyrckioherden utbrustit i samma ord,under dess Embetes förrättande, 

lärandes wählbem:de Consistorio, sedan,under wärl

Tingsprotokoll Jukka^järvi den 4»?.1708. 

v 

Såssom Nämbdemannen Olof Hinrichsson i Tingewara by,monde för- 

ledit å&r 1707: d 4 Februarij här inför Rätta anklaga kyrckioherden 

härsammastädes Ährewyrdige H:r Christian KLingius,then dher af Prä- 

dikostohlen beskyllt honom,som skulle han hafwa dräpit sin egen hus- 

tru, hwilcket Opå noga $ndersökning,med inga skiähl^bewijsas kunnat; 

alt så har tingsRätten i anledning af Prästerskapets allernådigste 

Consistorio angifwit,som Proto- 

' bl ef 

upläsit; hwar med Nämbdemannen Olof Hinrichsson Opst%g berättandes, 

huru som %rckioÄirden EQ.ingius,har d 1 hujus låtit kalla honom utj 

Prästegården,dher Inspectoren och Befallningsmannen Wällbetrodde Sa- 

lomon Steigman och Rådmannen ifrån Tårneå Wäl1:t Johan Pipping stadde 

warit,dhe dher förehållit honom,huruledes Consistorium ,har hans Saak 

emoth Kyrckioheerden,lembnat under inbördes Composition och förlijk- 

ning,så att Olof Hinrichsson,Spå berörde Pärsoners inrådan,har lof- 

wat sin Rätt,utj samma måhl efftergifwa,och dh^bägge således blif- 

wit förlijkte Hwilcket Kyrckioheerden Elingius £som denne tijden af 

Siukdom hålles v/id SängenJ opå tillskickat bud,jämbwähl tillstod, 

åstundandes han dher hoos,TingsRättens bejakan och samtycke dher 

uthinnan. Dock som saken lagligen ähr angifwen,och dher under torde 

a 

komma att versera Kongl Maij:tz interesse,Ty haar TingsRätten,uthom 

höglofl Kongl MipCXX HåfRättens tillåtellsse, endast Opå Consistorii 

begiäran,icke fördristat sig,förberörde ingångne förlijkning ernillan 

Kyrckioheerden Elingium och Nämbdemannen Olof Hinrichsson,Confirmera, 

uthan lerabnar sådant utj Hnderdån-ödmiukheet,högbem:te Kongl Swea 

HåfRättz Nådgunstige behag och Ompröfwande. 

Lit. A. som här ofwanföre Påberopes 

Ehreborne och Wällbetrodde H:r Justitiarie 

Consistorium har af Wällbetrodde Hsr Justitiariens skrifwellsse 

och Insinuerade Jukasjärfwi TingsProtocoll af d 4 Februarij och Eno- 

täckis d 6 Ejusdem 1706 utj Tårneå Lappmarck,inhämptat,huruledes på 

dhet förra stället Kyrckioheerden dher sammastädes H:r Christian E- 

lingius ähr af Nämbdemannen Olof Hinrichsson i Tingewara by,anklagat, 

att hafwa förledit åhr 1706: af Predikostohlen uthsagt,nemnandes ho- 

nom, wed dess tillnampn Pahloborfwari, som skulle han dräpit sin egen 

hustru,som dock Opå noga Undersökning,icke kunnat medh några skiähl 

eller omständigheeter bewijsas,hwilcken beskyllning,Pastor Elingius 

ey heller wid Tinget,Olof hinrichsson tillagt,uthan effter gånbart 

rychte,till Rättens wijdare ransakning föredragit,På det senare stäl-

let utj Enotäckis,huru Capellanen Hr Olof Sirma ähr af lappmannen 

Anders Pärsson Souro lagsöchter,i Ty han förmeent samma lappman Her 

rans H. Nattward,af Misstanka,som skulle han öfwat något Signerij 

och widskiepellsse På Kyrckiogården rned ett been, som effter honom 

ophittat ähr,jämpte andre förseellsser utj dess ämbetes förrättande 

som han af en dehl församblingens ledamöter ankla¿cíes, hwilcket, så 

detta H Oluf Sirmae som dhet förra Hjr Pastoris Elingii,förehållan- 

de, Consistorium högeligen misshagar,och fördhenskull H:r Justitia- 

rien här medh flijtwänligen beder,dhet wille han wid tillfälle,för- 

må Partterne till wenlig Composition,så mycket Giörligit ähr och 

hoos honom ståår till giörande,skolandes Consist. ingalunda under- 

låta, att tillhålla desse lappPrästmän,till anständigt förehållande 

innom sina lender och Embetes behörige förrättningar,i synnerheet 

nu,när theras förehållande åhr blifwit Consistorio kunnigt,som det 

elliest har ondt effter skickelige Prästmän i lappmarcken,hwilcka 

kunna lappförsamblingen på dheras egit Modersmåhl behörigen under- 

A 

wijsa och opbyggia,Om hwilcket áhrende jämbwähl H:r Befallningzman 

Wällbetrodde Steigman,wid detta tillfälle af Consistorio blifwer 

anlitter; Grudj befallat. förblifwer - - - 

Hernösand d. 15> Julij 1707 Georgius Wallin 

(consistoriales^ ¿/ 

186 

— ~ fol.1.%6^ 

IJ Dombok, Västerbottens län, nr 13ûn4er-Jukkasjä-rvl-•4"»-2vl-7G8. RA

Tingsprotokoll Jukkasjärvi den 4 februari 1707. 

Opå kyrck.iowärdens Nills Mickellssons angif v/ande, bl ef Nills 

Larsson Eira,Pähr Jacobsson och Thomas G-uttorrnsson i Siggewara by 

för Rätta framställte,för dhet dhe nastledne allhellgonedag,kommit 

drucken i Kyrckian och änder Predikan gioflfrdt Oliud och Förargellsse, 

i så måtto, att sedan Nills Larsson Sira hade insombnat hade Pahr Ja- 

cobsson tagit honom i håret, Nills Nillsson opwaknade,begynte han dher- 

före tala honom till,dhen andra swarat honom hårdt,så att dher af 

blifwit ett heelt Sorl i Kyrckian,och Prästen måst stadna med Predi- 

kandet, till dess kyrckiowärden förde dhem uthur kyrckian,hwar till 

dhe intet neeka kunde; Opå tillfrågan huru som Thomas Guttorrnsson 

sig förehållit, berättade så vvähl kyrckiowärden Nills Mickellsson, 

som Jonns och Anders Ståhlnacke,att han suttit emillan desse bägge 

i kyrckiobäncken,och intet mehra talt ähn dhe orden. Jag får intet 

sittia i fred för dhe här,som och icke heller warit drucken: hwar- 

S 

före "sakfälles dhe andre 2:ne Nills Larsson Eira och Pär Jacobsson, 

S 

för föröfwat oliud i kyrckan effter Kongl. Hay:tz stadga af do 22 

Decemb: 1686; till sine 50: åxxSillfwermynt hwardera,och dher hoos 

att undergå uppenbar kyrckioplicht. // 

yj Dombok, Västerbottens län nr 15• HA I saköreslängden anrnärkes,att 

de dömda pliktat med fängelse. 

/

3 O Jo . //¿>2 

Till Justitiarien Bostadius,att undersökia orn något utj 

en förlijkt Jnjurie Saak,emellan Kyrkioherden Elingius 

och Namdemannen Olof hindrichsson. 

Wij Gabriel Falkenber etc. hälse Eder Justitarie wälbrde 

Marcus Bostadius wälwilleligen. Utaf en af Eder utj Torneå lappmark 

hållen och insänd Ransakning,har den Kongl. Rätten befunnit hurusåsom 

Namdemannen Olof Hindrichsson i Tingewara,angifwit det skall Kyrkio- 

herden wällärde Christian Elingius Åhr 1706 Söndagen emellan S:t Pauli 

dag och Kyndermässo,på Predikstohlen fällt sådane ord,som skohla röra 

hans goda namn och ähra,hwilket måhl sedan Tingsrätten till Vener, 

Consistorii utj Hernösand skiärskådande remitterat,har bemälte Consi- 

storium medelst dess Swar af den 15 Julii förledit åhr 1707 anmodat 

Eder ,det wille J förmå Parterne till Composition,hwar effter ofwannäm- 

de Olof Hindrichsson,uppå befallningsMannens Johan Pippings inrådan- 

och förehållande,sin rätt emot Kyrkioherden efftergifwit,och de sins 

emellan blifwit förlijkte,åstundandes Elingius TingsRättens samtycke 

därutinnan; Men såsom Saken lagligen är angifwen,och där under torde 

komrna att versera Kongl. Maijjtz höga Jnteresse; Ty har Tingz Rätten, 

utom den Kongl. Rättens tillåtelse,endast uppå Consistorii begiäran 

icke fördristat sig,förberörde emellan Kyrkioherden Elingius och näm- 

demannen Olof hindrichsson ingångne förlijkning att confirmera,utan 

lämnar sådant utj Kongl. Rättens behag och ompröfwande; hwaruppå den 

Kongl. Rätten welat Eder till ett behörigt swar lämna,att som den Kongl 

Rätten funnit skiähligt,innan utj detta måhl något uthslag falla kan, 

det bör en behörig och fullkomlig Ransakning där öfwer anställas,samt 

effterfrågas,om Elingius tillstår sig fält sådane ord,som Olof hidrichs 

son berättar, eller orn denne ett sådant sitt föregifwande med wittnen 

kan bewijsa,eller icke; altså blifwe J här med anbefalte,att en noga 

och formell undersökning utj detta måhl förrätta,samt i fall Elingius 

skulle tillstå eller blifwa öfwertygad hafwa fällt sådane ord,effter-

fråga,af hwad orsak han där till blifwit föranlåten,gifwandes J järn- 

wäl den Kongl. Rätten wid handen,hwad som utj de för detta hållne 

Protocoller kan finnas,samt annan underrättelse,huru med det om Olof 

Hindrichsson upkomne rykte,som skulle han hafwa mördat sin hustru,må 

förewetta,samt på hwad sätt han en sådan beskyllning lagligen ifrån 

sig gått. Och Wij befalle etc. 

Stockholm den 30 octob. A:o 1708 1 J 

lj Svea Hovrätts arkiv:Registratur 1708 fol. 459. RA

V 3 f ebru ar i J • / > 7- / 

Tingsprotokoll i Jukkasjärvi den M^SJCiS; 1709. 

2% 

- - Dato uplästes den Ifögl: Kongl: Swea HåfRätts höggunstige skrifwelse 

af Stockholm d.30 sistl: Octobris,hwar utj Högbemrbe Kongl: Rätt leinbnar 

nådgunstigt swar oppå denne Rättens protocoll af d: 4 febru: 1708,angåen- 

de, den emillan kyrckioherden här sammastädes Wällärde Hr Christian Slingi- 

us,och Nämbdemannen Olof Hendrichson i Tingewara by,ingångne förljkning, 

i det måhlet,att kyrckioherden EJingius åhr 1706,Söndagen emellan S:Paulj 

dag, och Kynderrnässo, på Predjkestshlen fält sådana ord, som skola röra Olof 

Hindrichsons goda Nampn och ähra,hwilcken förljkning TingsRatten ey under- 

stått sig,på Consistorii begiäran alldeles låta beroo,utan sådant Högl: 

o 

o 

Kongl: Håflättens högrättwijsa gmipröfwande understält, hafwandes högbem:te 

Kongl: Rätt funnit skiähl:t,innan utj det måhlet,något utslag falla kan, 

det bör en behörig och fullkomblig ransakning anställas och effterfrågas, 

om Elingius tillstår sig fält sådane ord som Olof Hendrichson berättar, 

eller orn han sitt föregifwande med wittnen kan bewijsa,eller icke, i hwilce 

ketz anseende denne Rätten anbefalles där om noga undersökia,och ifall E- 

lingius skulle tillstå,eller öfwertygas hafwa fält sådane ord,förhöra af 

hwad orsaak han der till blifwit föranlåten,iembwäl gifwa den Kongl: Räte 

ten wid handen,hwad som uti dee förra åhrens hållne Protocoller kan finnas, 

med 

sampt huru,det om Olof hendrichson oppkombne rychte,som skulle han hafwa 

mördat sin hustru,må föêwetta,sampt på hwad sätt han en sådan beskyllning 

lagl:n ifrån sig gått; altså till underdånigt föllje af Högbemjte Kpngl: 

Rätts höggunstige befallning,är TingsEättens ödmiuke berättelse om saksens 

sammanhang: Att sedan Olof Hendrichsons hustru Ragnil Andersdotter,war Bar- 

tolornei tijd 1705, of örmodeligen och hastigt blifwen död i sin kåtta, månde 

ett sådant rychte utsprijdas,som skulle hennes man hafwa henne mördat och 

dräpit,hwilcket orsakades där af,att denna Ragnil,hade i lijfstijden klagat 

3 

sig för sine syskon,det hennes man wore mycket hård,och ibland henne illa 

handterat. Enär Tinget A:o 1706 d: 31 5Ianu: höltz här uppå Jukasjärfwi Ting- 

ställe, angaf Kyrckioherden Hr Christian Elingius,huru såsom Olof Hendrich- 

sons hustru Ragnil förber:de tijd,är mycket hastigt blefwen död,och som 

rychtet utkommit,som skulle hon af sin man blif:t dräpen,hwilcken Saak 

TingsRätten under noga förhör,företog och examinerade,men kunde intet skiähl 

ther till finna,ey häller fans någon åkoma på dess kropp,som hennes Syskon 

förmente,oansedt den döda kroppen togs uhr grafwen,oppwarmdes och noga be- 

sichtigades,hwilcket ofwanbem:te Ransakning af d:31 Janu:1706 widlyffteligen 

utwijsar. ¡&och emedan Lappmannen Anund Mårtenson Kiäppa,som hafft sin kåtta 

näst in till Olof Hendrichsons,då hustrun dödde,war då stadder i Norige, 

bl ef Saaken till annat åhr differerat,hwilcken d:31 Janu: 1707 bl ef lagli- 

gen examinerat i samma måhl,rnen der af fans ey häller några skiähl eller 

1 jknelser, det mannen wore wållande till sin hustrus död, hv/arföre och Tings- 

Rätten, till den Högl: Kongl: HåfRättens högrättwijsa omdöme,honom Olof Hend- 

richson derföre frijkiende,hwilcket utslag,den Högl: Kongl: HåfRätten d:22

Aprilis 1707,approberat,som af Lit:A är att see. Wid ofwanberide Tings ' 

slut eller di4 febru$ 1707,framlade Olof Hendrichson en attest,af åtskillige 

Personer underskrifwen Lit:B. hwarutj ingtyges,att llyrckioherden Elingius, 

samma åhr,Söndagen emillan S:Paulj dag och Kyndermässo,på Predjkostohlen, 

effterst i Predjkan fält sådane ord: Ingen må så lefwa som denne Paloborfwar 

som nu i åhr har mördat och dräpit sin egen hustru etc. Och som Olof,samma 

ogrundade rychte gått ifrån sig,begiärte han,det llyrckioherden Elingius,för 

en af Predjkostohlen,så obewijslig beskyllning plichta måtte,hwileket Rät- 

ten i anledning af Prästerskapetz allernådigste förunte Privilegiers 24 

punct,fant nödigt att andraga utj xren: Consistro med förmodan,att någon 

Consistorii fullmächtige förordnas,wid samma Saakz afgiörande,hwar på Oon- 

sistorium lembnade Saaken under Parternes inbördes Gomposition,som och 

skiedde utj Befallningsmannens Wälbetrodde Salomon Steigrnans och Rådman- 

nens Pippings närwaro och tillskyndande,men TingsRätten,utom Högl: Kongl: 

HåfRättens tillåtelse,eij understöd sig samma förlikning att konfirmera 

och Saaken nederläggia,hälst som Kongl: Maij:tz höga Interesse,torde komma 

vr U 

att wersera der under,som protocollet d: 4 Feb: 1708 omständeligare xtwij- 

sar. Detta föregående som korteligen är infördt,är Saksens rätta sammanhang. 

Hwar med feyrckioherden Elingius tillfrågades,om han wedkiendes,sig sådane 

ord fält på Predjkestohlen om Olof Hendrichson,som ofwanpåberopade Lit:B. 

honom påbrföidar? hwil eken fins underskrifwen af Rådmännen i Torneå Johan 

Pipping och Nills Bäck,Handelsmännen Anders Burman,Torfast Börjer,Torfast 

Abrahamson och Ni cyklas Pipping, sampt 3: ne lappländsmän och 4 st: Nämbdemän, 

eller om han äskade wittnesEden af dem? Swarade att han ingen Eed fordrar 

i den saaken,kunnandes ju icke neka,sig förehållit Allmogen att taga sig 

till wara för sådane grofwa synder som Pahloborfv/are berychtades, och som 

han den gången har Pred,) kat Finska (hwileket besannades) men ången puur 

Finne är,utan det språket honom swårt faller,torde han i orden wijdare haf- 

wa feelat än som meningen warit,och beder Höga öfwerheeten ödmiukel:n,det 

hans brott der utinnen kunde honom,som en ålldrig och snart utlefwande Präst- 

man, på en afsijdes ort i Fiällrnarcken sittiande,höggunstigast förlåtas; 

Widare spordes,af hwad orsak han blif:t föranlåten att utbrista i sådane örd ; 

g 

Swarade att så^som Olof Hendrichsons hustru blef hastigt död,och hennes xys- 

kon berättat,det hon i lijfstijden klagat sig öfwer sin mans haat och sträng- 

iajeiêmot sig,blef rychtet här å orten allmänt, som wore han till hennes äxä 

k 

wallandes, det och Kyrckioherden Elingius, jembwäl ut,j enfalldigheet kom att 

nämbna,i mening,att Allmogen,som förbem:t är,skulle der af taga sig till 

wara för grofwa Synder och rnissgerning:r, anhållandes j embwäl att denne Tings- 

Rätten, tachtes och i ödmiukheet för honom bedia,det hans förseende i detta 

y 

måhl, torde med nå.dgunstigt omdöme blifwa ansedt och utt.udt, hwilclcet effter 

hans trägna begiäran top;s ad notanu ^ 0 r 

X D ö ^ j X m X V ä s t e r b . l ä n n r r V ¥

Till Consistorium i Hernösand,angående Kyrckioherden Elingiu 

och Nämbdem:n Olof Hindrichson. 

Wij Gabriel Ealckenberg, Hälse Superintendenten och samptel. Con- 

sistoriales i Hernösand wän- och wählwilleljn 

Det hafwer Kongl. Rätten utaf åhrftskillige wijd Tingen i Torneå 

Lapmarck af 1 ustitiarien Wälb:de Marcus Bostadius håldne och insände 

Ransakningar befunnit,hurusåsom Kyrckioherden Wällärde Christian 

Elingius åhr 1706. Söndagen emellan S:t Pauli dag och KyndelMässa 

uppå Predikstolen uti några oanständige och swåre ord uhtfarit emot 

NämbdeMannen Olof Hindrichson i Tingware,hwarföre denne i förstone 

wijd TingsRätten Elingius tilltalt,men sedermera sin rätt emot honom 

efftergifwit,och dee således sins emellan blifwit förlijkte,hwilcken 

förlijkning TingsRätten doch ey understådt sig uppå Kyrckioherdens 

anhållande att Confirmera,uthan Kongl. Rättens ompröfv/ande sådant un- 

derstält, hwaruppå ehuruwähl Kongl. Rätten,medelst des bref till Justi 

tiarien Bostadius af innewarande dato,lembnat TingsRätten till behö- 

rigt swar,att Kongl. Rätten i anseende till dee wijd detta måhl be- 

findtlige omständigheter,funnit skiäligt,att låta wijd Parternes träf 

fade förlijkning och öfwerenskommande beroo och förblifwa; Så har 

doch lijkwähl Kongl. Rätten af H:r Superintendenten och Consistorio 

welat begära,det wille H:r Superintendenten och Consistorium på tien- 

ligit satt och alfwarsaml:n föreställa kyrckioherden Elingius dess 

förseende och oanständige förhållande,på det han hädan effter må weta 

att taga sig för slijkt till wara. 

Och wij befalle Stockholm den 15 Octobrj 1709 h 

lj Svea Hovrätts arkiv:Registratur 1708 fol. 459. RA

Till Justitiarien Marcus Bostadius,ang:de den emellan Nämbde- 

Mannen Olof Hindrichson och Kyrckoherden Elingius träffade 

Förlijkning,som Kongl. Rätten funnit skiäligt att approbera 

och gilla» 

IBij Gabriel Falckenberg p. Häl se Eder Justitiarie Wälbide Mar- 

cus Bostadius wählwillelsn Det hafwer Kongl, Rätten utaf dee af Eder 

wijd Tingen i Torneå lappmarck så wähl uthi Februarii Månader 1707. 

och 1708,som i föllie af Kongl. Rättens bref och befallning af den 

30. Octob. sidstberide åhr,den 3* Februarii Nästförwekne håldne och 

insände Ransakningar befunnit,huru såsom Kyrckioherden Wällärde 

Christian Elingius åhr 1706. Söndagen emellan S:t Pauli dag och Kyn- 

dermässa på Predijkstohlen fäldt någre oanständige ord emot Nämbde- 

Mannen Olof Hindrichson i Tingewara,hwilcket Måhl sedan TingsRätten 

till Consistorii uthi Hernösand skiärskådande remitterat,har bernste 

Consistorium medelst dess swar af den 15* Julii 1707. anmodat Eder, 

det wille I förmå Parterne till Composition,hwareffter bemelte Olof 

Hindrichson i sin rätt emoot kyrckioherden efftergifwit och dee sins 

emellan blifwit förlijkte,men TingsRätten icke fördristat sig den 

emellan desse Parter ingångne förlijkning uppå Consistorii wägnar 

och Elingii anhållande att confirmera,uthan lembnat sådant till Kongl. 

Rättens behag och ompröfwande,hwaruppå till behörigt swar länder, 

det Kongl. Rätten i anseende till dee i detta måhl befindtlige om- 

ständigheter, funnit skiäligt,att låta wijd förberörde Parters i wän- 

ligheet träffade Förlijkning beroo och förblifwa. Hwarmed wij XXX5iXI¥ 

befallning p. Stockholm den 15:de Octob. 1709 >/ 

lj Svea Hovrätts arkiv:Registratur 1708 fol. 459. RA 

¡1.

m / 

• * —•— * y ^ 

/ M a n C Z & f ' ~~

¥ 

Tingsprotokoll di Jukkasjärvi den BC februari 1711« 

- - 80 Efftersom Lappmannen Hinrich Lombus icke kan neka,det hans 

H 

Renar hafwa framfarne kostas,fördärfwadt någre höstackar för kyrkio- 

herden Ehrewyrdige H Christian Elingius,wid een ort Waclco; Ty lofwade 

vigen ' 

Henrich at förskaffa H Kyrckioherden 4 Renlass höö i stället. ;San ma- 

ledes bör lappmannen Nilss Winter,förnöija Kyrkioherden med 2 lass, 

för den skada som hans Renar wid samma tilfälle giordt,efftersom bäg- 

ges Reenar pröfwes fördärfwadt 12 Reenlass för iyrkioherden. Men som 

han eij låtit stänga kring Höhässiorne, sielf bestå halfwa skadan, Och 

förhölts honom,at låta sit folk stänga om sine höhässior,elliest haf- 

we han här efter ingen Satisfaction at förwänta för sin tagande skada» 

1/ Dombok,Västerbottens län nr 14,fol.l95 RA 

v

Tingsprotokoll i Jukkasjärvi den 3 februari 1716. 

s A H 

- - Sedermehra upwiste? af allmogen afledne H:r Landshöfdingens hög- 

wälborne G-ottard Strijks original Resolution Daterat EnoteSkis Tings- 

ställe den 7 Feb: 1690 så lydande 

Efiter 1688 års Land&Tingg slut järawähl m Superintendentens 

Magist: Mathias Stechii berättelse,bör Prästerskapet låta sig nöija 

widh erföljande Taxa Kyrkiotionden bestås i Koohmålet eller Xmör- 

tionden med ökomarkerne «t er som af ålder warit brukeligit i denns 

Z / / 

Landzorten,BrudewigninggPenningar 8 :/: S:mt Barnedop ^Penningar 2 :/: 

S:mt Bondens eller iLstruns lijk 1 D:r S:mt för ett gement lik 8 :/: 

S:mt KyrkiogångsPenningar 8 :/: S:mt,som här med blef publicerat till 

A 

Prästerskapet och allmogens rättelse samt ad notam tagit. /, 

lj Dombok, Västerbottens län nr 15,fol. 610 RA 

/

Högwyrdige $ - - 

Till Eder faderlig högwyrdighet och Ven: Consist:m insändes 

härhos en Spécification på Collectemed j~ejll för Flychtingarne pro 

1716 och 1717,jemwal til Swenliunga och Grängiärdz kyrckiors repara- 

tion, haf v/and es iag uthdelt 1716 å,hrs flychtingzmed Je|11 til de nöd- 

lidande och betarfwande flychtingar, såsom bern:te Spécification ut- 

wijsar,men detta åhrs colligerade raedell så til kyrckiors som flych- 

tingarnes förnödenhet önskade iag få til stånd at uti Stockholm in- 

lefwera på Banco,hwarest samma medfej 11 lära komma at emottagas,i 

annat fall nödsakes iag behålla them hos mig til dess säkert tilfal- 

le gifues til ven: GTonsist:rn at öfwersända,hwarom Eder faderlig hög- 

wyrd:tz och ven: Consist:ii höggunstiga behag iag i ödrniukhet afbij- 

dar» Härjemte notificerer med ljka ödmiuckhet Pastoris i Jukasjerf 

Dni dhristierni Elingii dödel frånfälle i Jacobi tjd,såsom förliu- 

des,jemwäl D:ni Laurentii Kernpes afgång d 7 Sept: til hwilcken förre 

vacance Kyrkioherden i Koutokeino Hr Johan Tornberg giör sig ödmiu- 

kast förhoppning at af Eder faderl.högwyrdighet och ven: Consist:o 

höggunstigast blifua befordrad,och brodern^ Dnus Henricus Tornberg 

i hans ställe XXXfiOfi warda förhulpen,bägge shickelige och nijtälskan- 

de Prästmän,såsom Eder faderlig högwyrd:t och Ven:do Consist:o är 

wäl bekant,men i Sahl H:r Kempes ställe at inkomma med ödmiukast 

förslag,lämnar Jag till dess när wår herre v/il wijsa,huad denne or- 

then i vvinter för fienden förestå kan,therom man bär en stor fruch- 

tan och fördenskull nödsakas bereda sig på flychten,så framt ingen 

wissare kunskap om freden inlöper, haf wand es iag tal t med Scholrnes tå- 

ren H:r Grape at förestå församb:n i sådant fall så länge det skee 

kan,jemte ödmiukast förmodan,at Eder Faderlig högwyrdighet och ven: 

Consist:rn detta eij med rnissnöije uptagandes warder, sorn man för en 

D 

barbarisk fiende at rädda och saluera sit liftf blijr twungen till« 

v

Och emedan i Jukasjerf behöfwes en Prästman at betiena försomblsn 

i den afledne Pastoris ställe,och derifrån icke långt en skickelig 

Man Nembl:n Dn: Henricus Vegelius Gapelian i Ilmola,sig uppehåller; 

ty täckes Eder faderlig högwyrdighet och Ven Consist:m höggunsti- 

gast yttra sig om bemrte Dn, Vegelius skall anmodas åtaga sig beswä- 

ret ved Jukasjerfwi försambl„,hwilket han på sin flycht giärna giör, 

wetandes iag för tijden ingen annan der til i ödmiukhet at föreslå, 

hwarom Eder faderlig högwyrdighetz och Ven: Consist:ii höggunstige 

godtfinnande så mycket snarare är af nöden at inhemta,såsom ber:de 

försambl:s lemmar denne tijden pläga sambias at hålla sin gudztienst 

i herrans huus. För öfrigit jemte anbefallan i Gudz den högstes mil- 

de wårdl förbiifwer oföränderl:n - - - - 

Torneå d 23 Sept: 1717 Henr: Forbus 

Härnösands domkapitels protokoll den 12 oktober 1717 

- Angående vacantierne effter pastoris i Jukasj erfÛåXäiMäÄX 

gigiäjfjöX Sal. Christiani Elingii dödeliga frånfälle,och Laurentii 

Kerapes,så är Consistorium nögder med de förslag Hr Probsten ingif- 

wit,nembl:n at Capelian i Ilmola Dn. Henricus Wegelius betienar för- 

samblingen i den afledne pastoris Elingii ställe,och Scholaemästaren 

Dn. Graap i Sal. Kempes ställe,men hwad succession wid desse vacan- 

tier beträffar så lemnes det til längre fram. 

Härnösands domkapitels protokoll den 28 februari 1719« 

- - Tilskrifwes Högw. Hr Biskopen om sammanhanget på Jockasjerfwis 

lediga pastorat,som finnes igen i protocollet til d. 12 Octob. 1717." 

Inget resultat tycks ha blivit av dessa påminnelser. I juni 

1719 skriver prosten Forbus på nytt till domkapitlet och begär för- 

ordnande till de lediga pastoraten. 

Manualhandlingar 1705-20,Nedertorneå, HLA 

^/Härnösands domkap. arkiv: Protokoll 28.2. 1719 HLA 

dt".

Högwyrdige - - - 

Eders faderliga högwyrdighet och Ven: Consist:o kan iag eij obe- 

kant lämna,huru såsom Dn: Daniel Kijl,för detta Paedagogus i Helsing- 

fors, emot min gifne åtwarning förrättat Prästerliga syslor i desse 

Torneå sochner och äfwen uti Jukasjerf,derest han i wåhr wijgt til- 

samraan åtskillige,som ock torde hafwa hinder til ächtenskap,såsom 

förliudas will. bem:te Kijl förmenes wara officio et beneficio pri- 

vatus,hwarom Eders faderlig högwyrd:t och ven Consist:m täckes när- 

mare inhemta ifrå ven: Consist:o Aboensi,hwarå iag sedan uti ödmiuk- 

het afwachtar Eder faderlig högwyrdighetz och ven:di Consist:ii hög- 

gunstige och rättwijsa utlåtelse. Och emedan Jukasjerfz Pastorat är 

för tijden än utan Pastore,som doch i förleden Maijo bordt hafwa sit 

tiltrade effter såsom annus gratiae för den afledne Hr Christiern 

Elingii effterlefwerska då expirerat; Ty inkommer iag med en ödmiuk 

påminnelse therom,hwartil iag tilförende i lika ödmiukhet föreslagit 

H Kyrkioherden i Koutokeino Johannem Tornberg,såsom en skickelig jem- 

wäl af et godt låford för sit förda lefwerne och betygade flijt wed 

herrans försambling,Prästman,den der ock sielf giör sig den fasta 

ödmiuka förhoppning,at han til förbem:te Jukasjerfz Pastorat såsom 

roligare för de långa resor,som han åhrl:n i Koutokeino giöra måst, 

må blifwa förhulpen,som dock Eder faderlig högwyrdighetz och ven: 

consist:ii &öggunstige godtfinnande underställes. - 

Torneå d 11 Junii 1719 , , 

Henr: Forbus 

//Härnösands domkap. arkiv: Manual handlingar 1705-20,Nedertorneå HLA 

oC 

Anteckm T, Rev. Sm M.R. et lectores Detta bref ankom på iag låg till 

sängz af min siuka foot. och derföre kommit at liggia. Dn Daniel Vijk 

mins intet iag wara hoos oss antagen,utan twifwel en flycting. och 

effter det dubiteres om häng officio och vita wore bättre släppa ho- 

nom til sit land och förmän,så behöf:r man intet skrifwa der om. doch 

kunne dee gode herrar gifwa sit sentiraen|tj. Ehuru wäll det är ont eff- 

ter dem som kunna lapperska. y ^ Vallin 

måtte och betänkas hwilken man får Tornbergz ställe,intet kan H Daniel 

Wijk der bli som har stora beskylningar på sig V.V. H. Mag Nenzelius 

V» I ifcl oT r\a /H Q++Q V>r

Tingsprotokoll Koutokeino den 21 februari 1710, 

Kyrkioherden H. Johan Tornberg upwijste et Contract af den 24 

Januarj Innewarande ähr,ingångit och underskrifwit af honom sielfXKa 

o 

wwi.med Ländzman Rassmus Nilsson Hotti, brödren Olof Hott j ,Tålfmän 

xAslack Andersson,Mattz Nilsonôre, Pärsson och^ 

A sia c k Jolmsson och Sivert Larsson ,C\ si ack Speinisson, ut j hwilket des- 

se på Allmogens wägnar godwilleligen Cedera Kyrkioherden Tieppis äne 

gar benämde,hwilkx efter afledne Kyrkioherdens Andreae Tornensis At- 

test som på Tinget A:o 1703 den 11 Februarj blifwit uppw^st,skole 

Q 

ligga hijt om bärget KorMwahra,öfwer hwilket Rågången emillan Koutokeino 

och Enotäckis skall gå,efter Allmogen icke kunna åstadkomma 

at rödia 

rctoMcxx ängiar åt Kyrkioherden om Sommaren,da det bäst kan lata sig 

giöra,emedan dee för sin boskap skuld den tiden liggia nedre wid Siön 

i Norje, som quantum Juris annoterades. 

Twisten emillan Afledne Kyrkioherdens Andreae Tornensis Ankia 

hustru Agneta Jönsdotter och nu warande Kyrkioherden H Johan Törnd 

ee 

berg angående några gambla Engiar upföre älfwen belägne,samt öckx ut j 

Sapertusjockj,hwilka Kyrkioherden söker under Prästebordet winna,be- 

swärandes sig iernwäll däröfwer,at änkian icke hållit det aftahl dee 

forledne Wårass giordt at slå halfparten hwardera,företogs,då Kyrkio- 

herden sökte påstå,som skulle desse Ängiar höra till Prästebordet,efter 

dess fader som nu är Pastor i OfwerTorneä Soc£n warit den förste 

ä em 

kx brukadt,sedan Tornensis,med hwilkens An- 

kia han nu twistar. Men som af wederparten nogsamt intygades,wid den- 

ne orten aldrig något (Drdenteligit Prästebord warit,och Befallnings- 

man Steigman berättade,det en bonde skolat för många åhr tilbakars, 

bodt wid denne Elfwen,som Angiarne til en dehl först uprödt,hwilka 

K 

sedan först af nu warande Kyrkioherden i OfwerTorneå begynte brukas, 

efter ingen annan sig af dem betiente. Hwar iernte xnkan Agneta Jönsdotter 

nogsamt bewijste,hennes afledne Man ängiarne utj dess lijfstijd 

till största delen uprödt,hwilket nu och står denne fritt,efter beqwäm 

mark dertill skall finnas, Ty kunde Rätten kyrkioherden Törnberg ängiarne 

icke tilidehla,utan profwade skiäligit,hälst som änkian för detta 

åhr sig skatten åtagit,det böre desse ängiar gå Åhrorn,till dess allmogen 

nödtorftig höslått till Prästebordet förskaffadt hwar uppå efter 

låttkastandet Kyrkioherden på sin deel för detta &ret bekom,dem 

som .. som 

xxjflliggia utföre Elfwen Sapertusjockj benämde,men Ankian åter dern x&kx 

ligga upföre Elfwen. Här wid tilsades Alrnogen alfwarligen,at förskaffa 

/

deras Kyrkioherde nödige huus och ÄngieslåtteM,på det man kan med ti- 

den där få et ordenteligit och ortens beskaffenhet lijkmätigt Präste- 

bord, som dock Högwelborne H:r Landzhöfdingens Nådgunstige Ompröfwande 

i ödmiukheet underställes. f/J 

Lappmarkens domböcker 1706-23*. XM, dombok 1710, sid. 100 HLA

Tingsprotokoll i Jukkasjärvi 11-17 januari 1721» 

4 :o 

Uppå den Loflige Magistratens i Torneå insinuerade skriftelige 

begiäran at Häradz Tingz Rätten wille undersöka wid samtelige samte- 

lige Siggewara och Tingewara byar Allmoges närwaro,om icke Caitom- 

jaur by som nu utj någre åhr och medan Silfwerbruket i Luhleå Lapp- 

marek war i gång,till Jockmock skattat,ju för detta lydt och legat 

under denne Juccasjerfwi försambling och Marknadzplatz,hwilken sta- 

den Torneå ock nu wid näst öfwerståndne Rikzdag igenom Kongl:e Mayrttz 

Allernådigste resolution under dess Handelsgebiet skall återwunnit, 

men skall ännu intet fåt högstbem:te Kongl:e Resolution till godo 

niuta: Så förehöltz och tillspordes allmogen här öfwer,och swarades 

af dem enhälleligen at Caitomjaur By altiS af ålder legat under den- 

ne Marknadzplatz och skall allenast till Luhleå Lappmarck wara trans- 

porterat för Silfwerbruket skuld,som nu intet mera är i gång,der han 

likwähl wid denne Bergzlagens tiänst utom detta synes aldeles wid 

hwarjehanda förefallande måhl skuld,aldeles mera nyttig och nödig 

wara: dessutom intygades at större delen af samma Bys Allmoge skall 

ligga intet mera än en dagzresa här ifrån Marknadzplatzen,såssom och 

en stor del sig af samma allmoge nu här under Tingztiman och Markna- 

den infunnit,hwilka icke allenast för språket skuld har sökt deras 

salighetz medell at bruka som dhe och wunnit,utan och andra Kyrkio- 

Ceremonier såssom brudewigningar undergåt med mehra,samt sielfwa ytt- 

ra sig att giärna wilja här under förblifwa om Hans KonglJe Maijjtt 

skulle så i Nåder behaga at resolvera och detta stadfästa; öfwer 

hwilket måhl TingzRätten intet har kunnat förwägra den låflige Magi- 

straten i Torneå detta tillbörliga bewijs och attestatumo 

Dombok, Norrbottens län nr 8,fol. ' v' RA

I Tingsprotokoll i Jukkasjärvi 11-17 januari 1721» 

f 

4 5 o 

Uppå den Loflige Magistratens i Torneå insinuerade skriftelige 

begiäran at Iläradz Tingz Rätten wille undersöka wid samtclige samte- 

lige Siggewara och Tingewara byar Allmoges närwarofom icke Caitom- 

jaur by som nu utj någre åhr ooh medan Silfwerbruket i Luhleå Lapp- 

marek war i gång, till «Joekmock skattat, ju för detta lyd t och legat 

under denne Juccasjerfwi försambling och Marknadzplatz,hwilken sta- 

den Torneå ock nu wid näst öfwerståndne Rikzdag igenom Konglie Mayjttz 

Allernådigste resolution under dess Handel3gebiet skall återwunnit, 

men skall ännu intet fåt högstbemjte Konglse Resolution till godo 

niutas Så förehöltz och tillspordes allmogen här öfwer, och swarades 

af dem enhälleligen at Caitomjaur By altiÄ af ålder legat under den- 

ne Marknadzplatz och skall allenast till Luhleå Lappmurck wara trans- 

porterat för Silfwerbruket skulder,om nu intet mera är i gång,der han 

likwähl wid denne Bergzlagens tiänst utom detta synes aldeles wid 

hwarjehanda förefallande måhl skuld,aldeles mera nyttig och nödig 

wara: dessutom intygades at större delen af samma Bys Allmoge skall 

intet mera än en dagzresa här ifrån Marknadzplatzen,såssom och 

en stor del sig af samma allmoge nu här under Tingztiman och Markna- 

den infunnit,hwilka icke allenast för språket skuld här sökt deras 

salighetz medell at bruka som dhe och wunnit,utan och andra Kyrkio- 

Ceremonier såssom brudewigningar undergåt med mehra,samt eielfwa ytt- 

ra sig att giärna wilja här under förblifwa orn lians Konglie Maijjtt 

skulle så i Nåder behaga at resolvera och detta stadfästa; nfvjcr 

hwilket måhl TingzRätten intet har kunnat förwägra den låflige Magi- 

straten i Torneå detta tillbörliga bewijs och attestatum. 

Dombok,Norrbottens län nr 8,fol. RA

ty.kJ* . IJÍ 1 //t/ A ... , 6 , 

* fo'l-KJ , , y « ; 

/y+r.- - » ¿ y U p r ^ ú ,

" — 

/¿t A t ? , vp/f 

/p t < L 7 a / - / ( ^ ß 

' tu?/** sté&sJ*

11-1 z//ít * ^ s/^^* * f ^ ¿ ^ S 

J ^ ^ ^Ât/ /H^ZZZr yÍ^S/ 

y S;// 'k/t t'tSt S / s y ¿¿'t*, 

¿ O ? * / . rtsC A w ¿As

Tingsprotokoll Utsjocki den 3 februari 1721. 

'' , it A-< C-i'-ti v" t rf.' i f* 

Hela Allmogen beswärade sigjöfwer Kyrkioherden H:r Johan Junne- 

lius derföre at han skall tagitîusepenningar till 1 D:r Koppjmt af 

hwar skattlapp eller och dess v/ärde, som dhe aldrig tillförne warit 

wahne at gifv/a uthi H:r Johan Tornbergs tidh med sådant trug som nu 

skiedt är,utan hwad som dhe efter sin fattiga förmåga kunnat åstad- 

komma» ¡Sedan företrädde Nils Germund zon och Klag eligen tillkiänna gafv 

at berörde kyrkioherde när han 14 dagar sedan reste härifrån skall 

slagit honom så illa i hufwudet med Subben,at Knappen gåt af på den 

samma, hv/ar af han såsom sv/immad, nederfallit, efter hwilket hugg mycken 

blodh skall utluppit sorn Nils Jonsson Nickj Nils Olsson, Nils Clernetzon 

och Anders Asslackzon skola kunna bewittna,hwilka och närwarande alle 

föresteltes och sådant tilstodh,blef och Nils Sermundzons hofwud synt, 

och befans ännu på högra sidan opp i hofwudet et stort Såhr,hwilket 

han berättat sig fått af berörde kyrkioherde för ingen annan orsak 

skuld,än allenast derföre at dess KiörRehn utj oföret intet kunde så 

snart och fort löpa som kyrkioherden åstundade. Och som Nils•Hermund- 

zon förmenar skall och kyrkioherden blifwit otålig på honom derföre, 

at han intet tagit kiörRenen ifrån Jon Pålssons Sohn som kommit kyr- 

kioherden till mötes och ärnade sig hit till platzen at afhemta dess 

fader. Sedam undersöchte HäradsTingsRätten om spanmålsskiutzen för 

Koutokeino som fordrades af allmogen dersammastädes enär domhafwanden 

war der,så kyrkioherden androg at han intet annat skal fåt till samma 

Koutokeino skiutz afbetalande än allenast några hanskar och hudar som 

ännu skola ligga hos honom osålde: Men hela allmogen här i Utzjockj 

intygade rned en Munn at utj fulla penningar för detta åhr skall af 

honom wara uppburit 30 d:r Koppjmt samt 6 dalers rest för nästledne 

år,och det så strängt at ingen fattig blifwit skonter som icke måst 

erlägga 1 d:r kopp:mt och Oloff Jonsson närwarande en fattig man an- 

förde sig hafwa måst gifwa 2 p:r hanskar,Ttem skiutzEättaren Rasmus 

Persson 1 p:r och skall utj hela denne Summan intet mera inräknat wa- 

ra än allenast 3 p:r hanskar in allés,men det öfriga skal alt i reda 

Penningar wara erlagt som ad notam togs. 

Dombok,Västerbottens län nr 8. RA

Tingsprotokoll Utsjocki den 3 februari 1721 o 

Hela Allmogen beswärade sig öfwer Kyrkioherden Hsr Johan Junne- 

lius derföre at han skall tagit %Lusepenningar till 1 Dsr Koppsmt af 

hwar skattlapp eller och dess wärde,sora dhe aldrig tillförne warit 

wahne at gifwa uthi H:r Johan Tornbergs tidh med sådant trug som nu 

skiedt är,utan hv/ad som dhe efter sin fattiga förmåga kunnat åstad- 

komma« Sedan företrädde Nils Germundzon och Klageligen tillkiänna gaf 

at berörde kyrlcioherde när han 14 dagar sedan reste härifrån skall 

slagit honom så illa i hufwudet med Subbenfat Knappen gåt af på den 

samma,hwar af han såsom swimmad nederfallit,efter hwilket hugg mycken 

blodh skall utluppit som Nils Jonsson Nickj Nils Olsson,Nils Glemetzon 

och Anders Asslackzon skola kunna bewittna,hwilka och närwarande alle 

föresteltes och sådant tilstodh,blef och Nils fiermundzons hofwud synt, 

och befans ännu på högra sidan opp i hofwudet et stort Såhr,hwilket 

han berättat sig fått af berörde kyrkioherde för ingen annan orsak 

skuld,än allenast derföre at dess KiörRehn utj oföret intet kunde så 

snart och fort löpa som kyrkioherden åstundade» Och som Nils Hermund- 

zon förmenar skall och kyrkioherden blifwit otålig på honom derföre, 

at han intet tagit kiörRenen ifrån Jon Pålssons Sohn som kommit kyr- 

kioherden till mötes och ärnade sig hit till platsen at afhemta dess 

fader. Sedan undersöchte HäradsTingsRätten om spanmålsskiutzen för 

Koutokeino som fordrades af allmogen dersammastädes enär domhafwanden 

war der,så kyrkioherden androg at han intet annat skal fåt till samma 

Koutokeino skiutz afbetalande än allenast några hanskar och hudar som 

ännu skola ligga hos honom osåldes Men hela allmogen här i Utzjockj 

intygade med en Munn at utj fulla penningar för detta åhr skall af 

honom wara uppburit 30 d:r Koppsmt samt 6 dalers rest för nästledne 

år,och det så strängt at ingen fattig blifwit skonter som icke måst 

erlägga 1 d:r koppsmt och Oloff Jonsson närwarande en fattig man an- 

förde sig hafwa måst gifwa 2 p:r hanskar,Item skiutzfiättaren Rasmus 

Persson 1 psr och skall utj hela denne Summan intet mera inräknat wa- 

ra än allenast 3 psr hanskar in allés,men det öfriga skal alt i reda 

Penningar wara erlagt som ad notam togs« 

Dombok,Västerbottens län nr 8. RA

-X 

////y^t ¿y 

. ^ / g ^ ^ V í A ^ * * * * 

^ m Âiff ^ -v w t b* tt+^C 

^ g ^ W * , ^ÊÉÊÈÔ. 

/ W i '¿¿S ¿tf^pd:¿/'-w fy r 

tåj ^L,^ ¿¿t+Mpj ¿¿ó* 

( » i» -s/* í ^ s ? ^ .-js 

/tféj

w ^ 

¿ 3 ) ¿ ¿ L j i ' J - S / r ¿ ^¿yAt-i V w J 

/¿^J ///'¡r i/ / st V t/*/

Präster i Torne lappmark - Forskningsarkivet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?