Stripa Gruva
Stripa Gruva
Stripa Gruva
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Stripa</strong> <strong>Gruva</strong><br />
Utvecklingsplan 2009<br />
Ing-Marie Nilsson-Tarkkanen
Utvecklingsplan 2009<br />
<strong>Stripa</strong> Gruvområde<br />
Lindesbergs kommun, Västmanland<br />
Bilden på första sidan är tagen från gråmullshögen. Närmast till höger i bilden ses Norra<br />
verket och där bakom gruvlaven, anrikningsverket placerar sig längst till vänster i bilden.<br />
Foto: Lindesbergs Museum 2008.<br />
2
Innehållsförteckning<br />
STRIPA GRUVA BLIR BYGGNADSMINNE..................................................................................... 6<br />
Bakgrund................................................................................................................................ 6<br />
Restaurering........................................................................................................................... 6<br />
Bergslagssatsningen ............................................................................................................... 7<br />
CENTRETS ROLL I NÄTVERKET .................................................................................................... 8<br />
Finansiering ........................................................................................................................... 8<br />
Pedagogisk kunskapsförmedling........................................................................................... 8<br />
BEHOV AV STÖD FRÅN NÄTVERKET ......................................................................................... 10<br />
Kunskapsutbyte ................................................................................................................... 10<br />
Turism och marknadsföring................................................................................................ 10<br />
Tillgänglighet....................................................................................................................... 11<br />
Vandringsleder .................................................................................................................... 11<br />
Gruvstugan........................................................................................................................... 12<br />
CENTRETS SÄRSKILDA PROFILOMRÅDE ................................................................................... 14<br />
Det moderna samhällets byggnadsmaterial - Betong ........................................................ 14<br />
Betongforskning .................................................................................................................. 14<br />
Övriga byggnadsmaterial .................................................................................................... 16<br />
STÖD TILL NÄROMRÅDET......................................................................................................... 17<br />
Utbildning och forskning.................................................................................................... 17<br />
Bergsskolan i Filipstad......................................................................................................... 17<br />
KY-utbildning...................................................................................................................... 17<br />
Övrig utbildning.................................................................................................................. 17<br />
CENTRETS BIDRAG TILL LOKAL OCH REGIONAL EKONOMISK UTVECKLING ............................ 19<br />
Besöksmålsutveckling.......................................................................................................... 19<br />
Logistik................................................................................................................................. 19<br />
Utställningar ........................................................................................................................ 19<br />
Övrig kvalificerad verksamhet ........................................................................................... 20<br />
Anrikningsverk.................................................................................................................... 20<br />
Museiverksamhet................................................................................................................. 20<br />
NÄRINGSLIVSUTVECKLING ....................................................................................................... 22<br />
Ökad handel......................................................................................................................... 22<br />
Marknadsföring ................................................................................................................... 22<br />
Besöksmål i närområdet ...................................................................................................... 22<br />
Dammarna............................................................................................................................ 23<br />
3
Larsbo Kalk .......................................................................................................................... 23<br />
Flögfors................................................................................................................................. 23<br />
Stråssa ................................................................................................................................... 23<br />
Guldsmedshyttans Silvergruva ........................................................................................... 23<br />
CENTRETS ORGANISATION OCH FINANSIERING ...................................................................... 24<br />
Befintliga resurser................................................................................................................ 24<br />
Anrikningsverket................................................................................................................. 24<br />
Energiutvinning ur gruvan ................................................................................................. 24<br />
Framtida resurser................................................................................................................. 25<br />
FRAMTIDA ORGANISATION SOM STÖDJER BRED SAMVERKAN .............................................. 26<br />
BILAGA 1................................................................................................................................... 28<br />
Materialkunskap .................................................................................................................. 29<br />
Utbildning............................................................................................................................ 30<br />
Förmedling av kunskaper.................................................................................................... 31<br />
Museets framtida funktion.................................................................................................. 32<br />
BILAGA 2................................................................................................................................... 33<br />
STRIPA MED OMNEJD I SKOLUNDERVISNINGEN ..................................................... 33<br />
Grundskola........................................................................................................................... 33<br />
Gymnasiet ............................................................................................................................ 35<br />
4
INLEDNING<br />
Våren 2007 fick Lindesbergs museum i uppdrag av Länsstyrelsen att utarbeta en<br />
utvecklingsplan för <strong>Stripa</strong> gruvområde. Arbetet var ett led i satsningen Bergslagen-<br />
historia och framtid, samverkan för utveckling som initierats av Riksantikvarieämbetet,<br />
Länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg, Västmanland och Örebro län tillsammans med<br />
KTH. Inom länens geografiska utbredningsområden finns för närvarande fjorton<br />
utpekade kulturhistoriskt intressanta besöksmål, s.k. center, varav <strong>Stripa</strong> gruva är ett.<br />
Syftet med föreliggande utvecklingsplan är att formulera ett handlingsprogram för<br />
besöksmålet <strong>Stripa</strong> gruva och att belysa former för samverkan med de övriga centrerna<br />
och andra samarbetspartners.<br />
Arbetet med utvecklingsplanen, som utfördes av dåvarande museichef Lennart Hedberg,<br />
avslutades hösten 2007. Utvecklingen vid <strong>Stripa</strong> har sedan dess förändrats och gått framåt<br />
varför det nu är dags att revidera den gamla planen.<br />
Skiss över gruvområdet som det såg ut på 1950-talet.<br />
Teckning av Per Lindroos.2008.<br />
5
STRIPA GRUVA BLIR BYGGNADSMINNE<br />
Bakgrund Bakgrund<br />
Bakgrund<br />
Processen som föregick byggnadsminnesförklaringen präglades av mycket arbete inte<br />
minst av f.d. museichefen vid Lindesbergs Museum, Lars Hagström. Med en pionjärs och<br />
visionärs blick för den stora potentialen hos anläggningen i <strong>Stripa</strong> initierade Lars<br />
Hagström <strong>Stripa</strong>projektet och gjorde en ovärderlig insats för att förverkliga visionen att<br />
utveckla <strong>Stripa</strong> gruva till ett industrihistoriskt center av riksintresse.<br />
Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen har också spelat en avgörande roll i<br />
genomförandeprocessen av byggnadsminnet.<br />
Den största problematiken på vägen mot en byggnadsminnesförklaring var ägarfrågan.<br />
Att ta över ett ägaransvar för en järnmalmsgruva i det skick som <strong>Stripa</strong> gruva befinner sig<br />
är en stor utmaning och ett betungande ansvar. Det är därför förståeligt att Lindesbergs<br />
kommun, som var den mest naturliga blivande ägaren, tvekade i det längsta.<br />
Beslutsvåndan övervanns i takt med att insikten om gruvans potential växte.<br />
Kommunfullmäktige fattade det avgörande beslutet försommaren 2007, varpå man antog<br />
ett beslutsunderlag i tre steg som innefattade kommersiell användning av<br />
anrikningsverket, forskning och utveckling av modernismens byggnadsmaterial och<br />
restaureringsmetoder samt utveckling av gruvmiljön till ett attraktivt besöksmål. Beslutet<br />
innebar också att den nya ägarformen skulle vara ett kommunalt bolag, <strong>Stripa</strong> Kultur och<br />
Utveckling AB (Skuab), som fick i uppdrag att förvalta och utveckla området enligt de<br />
kommunala direktiven.<br />
Restaurerin Restaurering<br />
Restaurerin<br />
Trots oklarheter kring ägarfrågan gav Länsstyrelsen klartecken redan i oktober 2006 till<br />
att påbörja restaureringen och i december förklarades <strong>Stripa</strong> gruva som byggnadsminne.<br />
Dock följde med förklaringen till byggnadsminnet en reservation för att beslutet skulle<br />
återkallas om inte ägarfrågan lösts inom utsatt tid.<br />
I samband med byggnadsminnesförklaringen påbörjade Länsstyrelsen det långsiktiga<br />
restaureringsarbetet som enligt intentionerna kommer att fortlöpa under en tioårsperiod. I<br />
dagsläget är restaureringen, som utförs stegvis inne på sin fjärde etapp.<br />
6
Restaureringsarbetet inleddes hösten 2006. Här ses byggnadsställningen rest vid<br />
anrikningsverkets södra fasad. Etapp ett av renoveringen innebar lagning av takfot,<br />
fasadputs och ny takbeläggning. Foto: Lindesbergs Museum 2006.<br />
Bergslagssatsningen<br />
Bergslagssatsningen<br />
Våren 2007 inbjöds <strong>Stripa</strong> gruva tillsammans med Lindesbergs Museum att aktivt ta del av<br />
satsningen Bergslagen – Historia och framtid, samverkan för utveckling . Sedan Skuab<br />
bildats har representanter från bolaget och personal från Lindesbergs Museum<br />
tillsammans deltagit i arrangemang organiserade av ovannämnda satsning. Utbytet vid<br />
konferenser och seminarier har lett till att ett värdefullt nätverk byggts upp.<br />
Genom kontakter med övriga deltagare i satsningen har det vuxit fram en förståelse för<br />
strukturer, gemensamma intressen och problem, hinder och svårigheter - och en insikt om<br />
det egna centrets roll och betydelse på det lokala planet och i regionen.<br />
7
CENTRETS ROLL I NÄTVERKET<br />
Vilka frågor vill vi samverka kring?<br />
Finansiering<br />
Finansiering<br />
Bergslagen är ett innovationsområde för industriell utveckling som fört landet till<br />
ekonomiskt välstånd. Området är alltså bärare av en viktig del av nationell industrihistoria<br />
som vi har ett delat ansvar att bevara. Många av de centra eller noder som ingår i<br />
satsningen har stora byggnadskomplex som kräver betydande ekonomiska insatser och<br />
långsiktigt engagemang. Idén om ett bevarande enbart som museum är för flera<br />
anläggningar inte ekonomiskt hållbart. Den stora utmaningen är att förena en adekvat<br />
användning med bevarande av anläggningens historiska innehåll. Här kan de olika<br />
centrerna vara till nytta och inspiration för varandra. Genom utbyte av erfarenheter,<br />
kunskaper, och idéer inom nätverket kan nya verksamheter och projekt födas som ger<br />
nytt liv och hållbar utveckling åt noderna.<br />
Med samverkan byggs en organisation som kan bli ett begrepp inom kultur och turism.<br />
Förhoppningen är att den kan medverka till att industrihistoria ses som en tillgång för alla<br />
och att företag som brukar anläggningen kan tillföra noden pengar genom hyror, bidrag<br />
eller sponsring. Här är områden vi skulle vilja samverka kring eftersom frågorna är så<br />
komplexa. Det krävs kunskaper från olika kompetenser, stora kontaktnät, noggrann<br />
planering och erfarenhet från goda och dåliga exempel att dra lärdom av. Deltagare inom<br />
nätverket har kontakter utomlands som kan tillföra betydande kunskaper. Den<br />
grundläggande frågeställningen blir följande; hur hittar vi bästa lösningen på ett<br />
entreprenörskap i samverkan med de kulturhistoriska värdena?<br />
Pedagogisk Pedagogisk Pedagogisk kunskapsförmedling<br />
kunskapsförmedling<br />
kunskapsförmedling<br />
Arbetet inom satsningen bör ha långsiktiga mål för en hållbar utveckling. Siktet bör vara<br />
inriktat på de kommande generationerna. Hur inplanterar man en känsla för<br />
anläggningarna när företeelsen ligger flera generationer tillbaks i tiden men ännu inte fått<br />
ett romantiskt skimmer som stimulerar den fantasi och upptäckarglädje som finns i<br />
känslan för medeltid och forntid? Lyckas man i arbetet med att förmedla historia för barn<br />
och ungdomar på ett meningsfullt sätt kommer det att berika det uppväxande släktet<br />
påtagligt. Här kommer skolorna in på ett naturligt sätt. Lärarna bör bistås med kunskaper<br />
och pedagogiska resurser för att förmedla innehållet i kulturarvet. Det finns otroligt<br />
mycket kvar att göra inom detta område. Samverkan med pedagogiska och tekniska<br />
institutioner skulle kunna vara en framkomlig väg. Men inte heller detta är en uppgift för<br />
ett enskilt center utan förutsätter samverkan och gemensam slagkraft.<br />
Det är de stora perspektiven som ger insikt och förståelse. Företeelser som sätts i ett större<br />
jämförande sammanhang får en djupare betydelse och mening. Därför är samverkan<br />
mellan centrerna inom Bergslagssatsningen av stort värde. Det finns också andra<br />
perspektiv att infoga som kan vara svåra att ta till sig, men inte får glömmas bort. Det är<br />
8
lätt att bli isolerad i tid och rum inte minst för den som är historiskt intresserad. Men ett<br />
sätt att vidga perspektivet för besökarna, inte minst viktigt för den unga generationen, är<br />
att koppla forntid till nutid. Den bit av svensk historia som vi är satta att förvalta, berättar<br />
om en tid med många gånger svåra levnadsvillkor som välståndsutvecklingen i landet<br />
förändrat till det bättre, men som kan vara en verklig livsomständighet på andra håll i<br />
världen. Kan man på något sätt föra in det perspektivet i vårt historieberättande erhåller<br />
man inte bara en ödmjukhet inför tidigare generationers insatser som lyckats ta samhället<br />
ur misär och svårigheter till en bättre levnadsstandard, utan även en hoppfullhet inför de<br />
problem som existerar på andra håll i världen. Därmed elimineras också de farhågor som<br />
lurar vid våra anläggningar att respekten för det arbete som nedlagts på platsen försvinner<br />
och anläggningens fokus förskjuts mot en nöjesinriktad förströelseanläggning.<br />
Här finns en problematik som är svårhanterlig. Vad förmedlar vi av historien och hur<br />
förmedlar vi den? Och hur bemöter vi våra behov av upplevelser och förströelse? Detta är<br />
frågor som gemensamt behöver lyftas så att besöket vid centret blir en upplevelse som<br />
berikar och stimulerar till vidare kunskapsinhämtning.<br />
9
BEHOV AV STÖD FRÅN NÄTVERKET<br />
Kunskapsutbyte<br />
Kunskapsutbyte<br />
Inom varje center finns profilområden som är tillgångar för hela nätverket. Kunskap är<br />
förvisso knutet till person men förmedlas också via arkiv, bibliotek och utställningar.<br />
Bergslagens historia är komplex med många ämnesområden som hyser djup och bredd.<br />
Det är svårt för att inte säga omöjligt för varje enskilt center att tillhandahålla heltäckande<br />
kunskapsservice inom alla sakområden. Därför vore det en tillgång om respektive center<br />
hade en kunskapsbank inom något specialområde. Personalen på centrerna möter dagligen<br />
den vetgiriga allmänheten som stundtals ställer komplicerade frågor. Det vore en styrka<br />
för hela ”Bergslagsnätet” att veta vart man ska hänvisa allmänheten för att få svar på frågor<br />
som berör specifika ämnesområden, och att verksamma inom nätverket har möjlighet till<br />
förkovring och fördjupning av sina egna kunskaper. Ett exempel på frågeställning skulle<br />
kunna vara ”till vilken nod vänder man sig för att få lära sig skillnaden mellan<br />
kopparslagg, silverslagg, järnslagg vällugnsslagg osv.?” Är kunskapen samlad på ett ställe är<br />
det bra, men kan man få besökarna att resa mellan exempelvis Falun, Sala och <strong>Stripa</strong> för<br />
att lära sig om mineralhanteringsprocesser är det ännu bättre. På många ställen i naturen<br />
finns slaggrester som man kan råka på vid vandringar i skog och mark och som oftast är<br />
okända för allmänheten men som kan bli till ett nyvaknat intresse.<br />
Frågor av den här typen kommer att dyka upp och då är det en tillgång och styrka att ha<br />
nätverket att ta råd och hjälp ifrån. En definition och samordning av kompetensområdena<br />
vore till nytta.<br />
Turism Turism och och marknadsföring<br />
marknadsföring<br />
Inom nätverket finns omfattande kompetens inom turism, marknadsföring och värdskap.<br />
Centret <strong>Stripa</strong> gruva är ännu i inledningsskedet med uppbyggnaden av området som<br />
besöksmål och har ännu inte utformat strategier för turistverksamheten. Det vore en stor<br />
tillgång för <strong>Stripa</strong>s del att få ta del av det kunnande och den erfarenhet som ryms inom<br />
nätverket.<br />
10
<strong>Stripa</strong> <strong>Gruva</strong> som besöksmål har redan tilldragit sig stor uppmärksamhet. Vid de arrangerade<br />
gruppvisningarna är deltagarantalet oftast mycket stort.<br />
Foto: Lindesbergs Museum, 2003.<br />
Tillgänglighet<br />
Tillgänglighet<br />
Tillgänglighetsfrågan är central och bör ständigt vara i fokus för ett besöksmål som har till<br />
uppgift att betjäna allmänheten.<br />
Tillgängligheten berör både den fysiska miljön och den pedagogiska framställningen,<br />
såväl teoretiskt som upplevelsemässigt. Här är ett område där de olika centrerna kan och<br />
bör inspirera varandra till nytänkande och utbyte av idéer, kunskap och praktiska<br />
lösningar. Det kanske till och med vore idé att undersöka möjligheterna till<br />
samordningsvinster inom nätverket för gemensamma inköp av hjälpmedel för<br />
funktionshinder och pedagogisk utrustning. Utvecklingen inom informationstekniken bör<br />
kunna anpassas och integreras i våra besöksmål för att öka tillgängligheten. Nätverket<br />
skulle med fördel kunna bistå med en resurs också inom detta kompetensområde.<br />
Vandringsleder<br />
Vandringsleder<br />
<strong>Stripa</strong> står i startgroparna för att tillgängliggöra det medeltida gruvområdet. Länsstyrelsen<br />
tillsammans med Lindesbergs Museum planerar för uppskyltade vandringsleder med<br />
staket som inhägnar dagbrott och försöksbrytningar. Tanken är att besökarna ska få<br />
möjlighet att komma ned i ett av dagbrotten via trätrappor, som borde kunna installeras<br />
utan större besvär. Bergväggar måste dock först säkras genom skrotning, dvs. rasrisk<br />
elimineras genom att lösa stenpartier tas bort. En noggrann genomsökning med hjälp av<br />
geografisk positionering, äldre kartmaterial och fotografier av gruvområdet ger ett<br />
underlag för stigarnas sträckning.<br />
Fördelen med vandringsleder är att säkerheten i området, som är ganska riskfyllt att ströva<br />
fritt i, blir tillgodosedd, samtidigt som besökaren får en vägledning mellan<br />
11
upplevelsemomenten och hjälp till förståelse av gruvområdet genom informationsskyltar.<br />
Avsikten är också att så småningom anpassa vandringslederna för rullstolsburna besökare.<br />
Området, som är igenväxt av kraftig vegetation, bör röjas på sådant sätt att besökare kan<br />
tillgodogöra sig områdets karaktär och få en förståelse för de tekniska och historiska<br />
sammanhangen. Här krävs stor varsamhet för att inte radera ut spåren efter gruvdriften.<br />
Gruvstugan<br />
Gruvstugan<br />
En besökares första intryck är betydelsefullt för helhetsbilden av besöksmålet. För att göra<br />
vistelsen så behagligt och tillgängligt som möjligt så ska det vara lätt att hitta och orientera<br />
sig inom anläggningen. Skyltar till toalett, reception och information ska vara väl synliga<br />
och kännas välkomnande. Foajén i <strong>Stripa</strong>s gruvstuga lämpar sig väl för ombyggnad till<br />
reception som tillhandahåller information om <strong>Stripa</strong>. Små steg till förbättrad tillgänglighet<br />
har redan vidtagits genom att befintliga toaletter i gruvstugan har iordningsställs och en<br />
mindre utställning om <strong>Stripa</strong>s historik är på plats i foajén genom museets försorg. En<br />
tänkbar framtida lösning på bemanningsfrågan, är att kombinera receptionen med en<br />
mindre hantverksbutik eller annan verksamhet. Bergslagssatsningen har välvilligt bistått<br />
<strong>Stripa</strong> genom att bekosta ett ritningsförslag på en ombyggnad av gruvstugans foajé till<br />
kombinerad museibutik, reception med arbetsplats för hantverkare. (se bilaga 3).<br />
Iordningställandet av museibutiken/receptionen är en grannlaga uppgift då det är<br />
”ansiktet utåt”. Utformningen av butiken bör vara präglad av anläggningens karaktär<br />
vilken lätt går förlorad i en okänslig och oanpassad butiksinredning. Detsamma gäller det<br />
tilltänkta kaféet som relativt enkelt kan inrymmas i gruvstugans matsal. Här vore det<br />
mycket tacksamt att få tillgång till nätverkets yrkesskickliga inredningskompetens.<br />
Gruvstugan, med utrymme för reception, information matsal och konferensrum, kommer<br />
efterhand att bli det naturliga navet i anläggningen.<br />
Tillgängligheten i <strong>Stripa</strong> förbättrades ytterligare under våren genom att en igenvuxen<br />
parkeringsplats i anslutning till entrégrinden iordningställdes. Parkeringsplatsen är främst<br />
till för rörelsehindrade och turistbussar.<br />
12
Visning av det medeltida gruvområdet för politiker Området är spännande men svårtillgängligt.<br />
Noggranna överläggningar måste till innan beslut tas var vandringsleder ska gå för att upplevelsen<br />
ska bli säker och innehållsrik. Foto Lindesbergs museum, 2008.<br />
13
CENTRETS SÄRSKILDA PROFILOMRÅDE<br />
Det Det moderna moderna samhällets samhällets byggnadsmaterial byggnadsmaterial - Betong<br />
<strong>Stripa</strong> gruva har anor från medeltiden men den byggda miljön representerar den<br />
industriella epoken fram till nedläggningen på 1970-talet.<br />
Större delen av byggnadsbeståndet är uppfört i industrialismens dominerande<br />
byggnadsmaterial armerad betong som är ett flerkomponentsmaterial med begränsad<br />
livslängd vilket i bevarandesammanhang ger upphov till komplicerade byggnadstekniska<br />
frågor. Det moderna industrisamhällets betongkomplex står nu inför en allvarlig<br />
reparations- och restaureringsproblematik. I <strong>Stripa</strong> har inletts ett forskningsprojekt där<br />
olika reparationsmetoder kommer att testas ur teknisk och restaureringsteoretisk aspekt<br />
(se nedan). centret skulle i förlängningen genom den erfarenhet och kunskap som samlas i<br />
<strong>Stripa</strong> bidra med spetskompetens till de betongkonstruktioner som finns inom nätverket.<br />
Betongforskning<br />
Betongforskning<br />
Det omfattande restaureringsarbete som inletts i <strong>Stripa</strong> med finansiering från<br />
Länsstyrelsen i Örebro har kopplats till ett forskningsprojekt, vilket bland annat kommer<br />
att resultera i en handbok för betongrestaurationer.<br />
Anläggningarna i gruvområdet har uppförts under 1900-talet med de material och<br />
metoder som utvecklats under industrialismen. Skador och deras orsaker kan här studeras<br />
i detalj under hela restaureringsprocessen, vilket skapar unika möjligheter att bedriva<br />
forskning och utbildning inom detta angelägna område av byggnadsvården.<br />
Hela restaureringsprocessen dokumenteras i bild, text och film. Därmed är grunden lagd<br />
till ett framtida utbildningsmaterial. Lindesbergs Museum ansvarar för dokumentationen<br />
som till valda delar kommer att ingå i betonghandboken.<br />
De byggnader som uppfördes under industrialismen har ofta betongen som dominerande<br />
byggnadsmaterial. Då den armerade betongen introducerades på marknaden vid<br />
sekelskiftet 1900 ansågs materialet evigt och i det närmaste underhållsfritt. Tiden har visat<br />
att så är inte fallet. Vissa byggnader uppförda i betong har idag så svåra skador att rivning<br />
och nybyggnation ofta anses vara den lämpligaste åtgärden. Men då det gäller<br />
bevarandevärda kulturhistoriska byggnader är rivning inte ett alternativ och motsvarar<br />
inte heller vår strävan efter ett hållbart samhälle. <strong>Stripa</strong>projektet skulle kunna bidra med<br />
att utveckla antikvariska restaureringsmetoder och materialanvändning.<br />
Forskningsprojektet som påbörjats utförs i samarbete med Lindesbergs museum som sedan<br />
en tid arrangerar seminarier om modernismens byggnadsmaterial och metoder. Syftet är<br />
att upprätta ett kontaktnät mellan aktörer inom byggbranschen, antikvarier och<br />
restaureringsarkitekter för utbyte av kunskap och erfarenheter. Seminarierna visar med<br />
övertygande tydlighet att behovet av kompetensuppbyggnad om material, teknik och<br />
restaureringsmetoder är mycket stort. Inför omfattande reparationer av<br />
betongkonstruktioner väcks hela tiden nya frågeställningar om material och metoder där<br />
de antikvariska ställningstagandena ska brytas mot och samverka med modern teknik och<br />
14
moderna material. Teknik, material och materialsammansättningar som fanns då<br />
byggnaden uppfördes finns generellt sett inte att tillgå idag. Problemen är svårlösta då<br />
hela 1900-talet har präglats av en ständigt pågående utveckling av nya byggmaterial och<br />
byggnadstekniker samtidigt som den antikvariska hållningen är att bevara så mycket som<br />
möjligt av anläggningens karaktär och ursprungliga material.<br />
Förutom betonghandboken är avsikten med projektet att göra anläggningen till en<br />
rikskänd experimentverkstad för olika reparationsåtgärder, vilka kan användas i<br />
forsknings- och utbildningssammanhang. I samband med det pågående<br />
restaureringsarbetet kommer olika reparationsmetoder och material som behandlas i<br />
boken att användas i <strong>Stripa</strong>. Förutom i handboken ska resultatet av restaureringarna<br />
redovisas i ett eller flera nationella seminarier på plats i gruvmiljön där reparations- och<br />
restaureringsproblematiken kommer att diskuteras. Seminarierna arrangeras i samarbete<br />
med CBI (Cement och Betong Institutet,) KTH och Chalmers.<br />
Lindesbergs Museum har initierat framtagandet av ett PM som ingående beskriver <strong>Stripa</strong>s<br />
framtida roll och bidrag till forskningen kring det moderna samhällets byggnadsmaterial.<br />
Sven Olof Ahlberg vid Kulturbyggnadsbyrån i Lidköping har sammanställt nämnda PM<br />
som återges i bilaga 1.<br />
CBI :s (Cement och Betonginstitutet) representant tar prover på betongväggens status.<br />
Betongens kondition är avgörande för den fortsatta renoveringen av gruvlaven.<br />
Foto: Lindesbergs Museum 2008.<br />
15
Övriga Övriga Övriga byggnadsmaterial<br />
byggnadsmaterial<br />
byggnadsmaterial<br />
Under hela 1900-talet har det pågått en ständig produktutveckling av byggnadsmaterial.<br />
Industrialismens byggnadskultur har nu uppnått en ålder som medför behov av<br />
restaurering och stora vårdåtgärder. De restaureringsarkitekter och byggnadsantikvarier<br />
som är satta att förvalta byggnadskulturen från det moderna samhället har en svår och i<br />
det närmaste omöjlig uppgift framför sig, om inte något görs för att samla in kunskap,<br />
fakta och material om modernismens byggnadsmaterial. Lindesbergs Museum har tagit ett<br />
steg för att komma till rätta med problematiken genom produktionen av en<br />
materialhandbok som riktar sig till restaureringsarkitekter, byggnadsantikvarier,<br />
fastighetsskötare m. fl. Den är tänkt som en första del i en bokserie om olika<br />
byggnadsmaterial som använts under förra seklet. För den pedagogiska åskådligheten<br />
kommer dessutom ett arkiv med byggnadsmaterial att byggas upp. Avsikten är att man på<br />
plats i <strong>Stripa</strong> ska kunna rent praktiskt studera materialens beskaffenhet i avseende på färg,<br />
form och innehåll.<br />
16
STÖD TILL NÄROMRÅDET<br />
Det nybildade kommunala bolaget, <strong>Stripa</strong> Kultur och Utveckling AB, befinner sig i<br />
inledningsskedet av en lång utvecklingsprocess. Bolagets styrelse har påbörjat etableringen<br />
av olika samarbetspartners som tillsammans med Skuab kan utgöra stöd till närområdet.<br />
För närvarande pågår samarbete med stödföreningen ”Larsbo Kalk och <strong>Stripa</strong> <strong>Gruva</strong>s<br />
Vänner”, Lindesbergs Museum och Lindesbergs kommuns skolor.<br />
Utbildning Utbildning Utbildning och och och forskning forskning<br />
forskning<br />
De tillgångar som finns i <strong>Stripa</strong> och övriga anläggningar i <strong>Stripa</strong>s närhet kan utnyttjas i<br />
skolundervisningen om de anpassas till respektive årskurs.<br />
Lindesbergs museum har gett exempel på lämpliga användningsområdet som återges i<br />
bilaga 2<br />
Bergsskolan Bergsskolan i i Filipstad<br />
Filipstad<br />
På inte alltför avlägset håll finns Bergsskolan i Filipstad. Ett utbyte mellan <strong>Stripa</strong> och<br />
Bergsskolan skulle kunna vara givande för båda parter. Bergsskolan kan på en liten<br />
geografisk yta få inblick i gruv-, industrimineral-, berg- och anläggningsteknik genom<br />
besök i <strong>Stripa</strong>, Larsbo och Forshammar. Kontakterna med Bergsskolan skulle kunna leda<br />
till rekrytering av kunniga guider verksamma i <strong>Stripa</strong>området.<br />
KY KY-utbildning<br />
KY utbildning<br />
KY-utbildning i byggnads- och industriminnesvård som bedrivits i Västerås, men nu<br />
flyttat till Partille, har använt <strong>Stripa</strong> gruvområde som övningsobjekt. Här finns fortsatta<br />
möjligheter för<br />
studenterna att genomföra såväl enklare som mer omfattande studier av det moderna<br />
samhällets<br />
byggnadsmaterial. Även den tekniska utrustningen i främst anrikningsverk och spelhus är<br />
ytterst<br />
lämpliga för praktiska studier i maskinvård och underhåll. Kraftöverföring och<br />
energiutvinning är en central fråga i gruvsammanhang. I <strong>Stripa</strong> finns möjlighet till<br />
förståelse av de tidiga vattenkonsterna, kraftöverföring via trefassystem från anläggningen<br />
i Flögfors, turbindrift av kompressorer m.m.<br />
Övrig Övrig utbildning<br />
utbildning<br />
Smedjan och den mekaniska verkstaden skulle kunna bli ett center för utbildning av<br />
smeder, en hantverkskategori som idag är alltmer sällsynt och vars produkter ofta<br />
efterfrågas i samband med renoveringar av äldre byggnader och anläggningar.<br />
Kurser och enstaka utbildningstillfällen/seminarier kan även hållas inom vitt skiftande<br />
ämnen. Här skulle verksamheten kunna inledas med relativt kort varsel, under<br />
förutsättning att det organiseras på ett professionellt sätt.<br />
17
Behovet är stort av auktoriserade guider för <strong>Stripa</strong> och övriga utpekade objekt inom den<br />
”Bergslagssatsning” som nu genomförs. I <strong>Stripa</strong> skulle man kunna genomföra en<br />
grundläggande guideutbildning som möter kraven från alltmer krävande besökare och ger<br />
kännedom om komplexiteten i de anläggningar som ska visas. Här bör ett nära samarbete<br />
kunna inledas mellan högskolan och de center som ingår i satsningen.<br />
Guideutbildningar skulle även kunna genomföras i studieförbundens regi inom en snar<br />
framtid. Utbildning i form av studiecirklar har fördel av både kunskapsuppbyggnad och<br />
kunskapsöverföring genom att studiecirkelsdeltagarna intervjuar äldre<br />
gruvindustriarbetare. Uppgiften är brådskande allteftersom tiden går och gruvarbetarna<br />
faller ifrån.<br />
18
CENTRETS BIDRAG TILL LOKAL OCH REGIONAL EKONOMISK UTVECKLING<br />
Besöksmålsutveckling<br />
esöksmålsutveckling<br />
Ett bra besöksmål ska erbjuda upplevelser, undervisning och upptäckter vilket<br />
<strong>Stripa</strong> gruvområde har alla förutsättningar att tillhandahålla. Området har potential till<br />
upplevelser av starkt skiftande karaktär, vilket kan attrahera en bred publik.<br />
Här finns en stor historisk spännvidd med exempel från flera hundra års gruvdrift som<br />
kan synliggöras på ett pedagogiskt sätt. Nedan skissas några exempel på hur besöksmålet<br />
kan utvecklas och genom det också bidra till positiv ekonomisk utveckling för närområdet<br />
och regionen,<br />
Logistik Logistik<br />
Logistik<br />
Miljön är koncentrerad vilket ger en stor närhet mellan besökaren och verksamheten.<br />
Besökarna kan till fots nå alla delar av gruvområdet och på sikt kanske även forslas runt<br />
med ett spårbundet fordon mellan sevärdheterna.<br />
Mycket av transporterna inom gruvområdet var tidigare rälsgående och rester efter räls<br />
återfinns idag på några få ställen. Upplevelsen för en besökare skulle öka avsevärt om<br />
delar av spåren återställs och trafikeras med till exempel ett tryckluftsdrivet industrilok av<br />
den typ som användes i <strong>Stripa</strong>. Transporten av malm från <strong>Stripa</strong> bedrevs tidigare med<br />
hjälp av en sinnrik spårbunden transportapparat som kallades ”rutschbanan”.<br />
Sträckningen efter denna kan fortfarande följas i terrängen och en minst sagt kittlande<br />
tanke är att uppföra rutschbanan på nytt för att kunna frakta besökare till och från gruvan.<br />
Då rutschbanan var i drift var Guldsmedshytte Bruk ca 2 km från gruvan ändhållplats. På<br />
bruksområdet finns kontoret från 1950 kvar. Detta skulle kunna tjäna som en samlande<br />
plats för turister som färdas längs riksväg 50. Kontoret är mycket centralt och strategiskt<br />
beläget och skulle kunna fungera som en port till sevärdheter i området. Här vore det<br />
lämpligt att sälja biljetter till rutschbanan och entré till gruvområdet.<br />
De högbanor som användes för att forsla ut de färdiga produkterna från <strong>Stripa</strong> är idag<br />
rivna. Vissa betongfundament återstår och på sikt bör en diskussion inledas om en<br />
återuppbyggnad av hela eller delar av denna karaktäristiska länk i det interna<br />
transportsystemet.<br />
Utställningar<br />
Utställningar<br />
Skiftande brytningstekniker och anrikningsmetoder kan tämligen enkelt levandegöras för<br />
besökarna antingen genom utställningar eller med filmvisning. Tillmakningsmetoden kan<br />
till och med åskådliggöras genom praktisk tillämpning.<br />
På sikt är möjligheten att komma ned under jord i gruvan en fascinerande tanke En hiss i<br />
det s.k. undersökningsschaktet skulle kunna transportera besökare till orter nere i gruvan<br />
och därigenom skapa ytterligare en attraktion.<br />
19
Övrig Övrig Övrig kva kvalificerad kva kvalificerad<br />
lificerad verksamhet verksamhet<br />
• Konst och konsthantverk.<br />
• Barnverksamhet med pedagogiska installationer och visningar.<br />
• Installation av ljus- och ljudsättningar för exponering av gruvmiljön<br />
• Utnyttja utsiktsmöjligheterna från lavens och anrikningsverkets tak.<br />
• Geologi i anslutning till Ingelsgruvan.<br />
• Mineralutställning med inriktning på Bergslagen.<br />
• Fimvisning<br />
• Föreläsningar, seminarier<br />
• Kurser i geologi, smycketillverkning, byggnadsvård m.m.<br />
• Mineraljakt<br />
• Guideutbildning med fokus på industrihistoria<br />
Anrikningsverk<br />
Anrikningsverk<br />
Anrikningsverket har maskinell utrustning som är körbar vilket skapar utmärkta<br />
pedagogiska förutsättningar för att förstå anrikningsprocessen som besökarna ska ges<br />
möjlighet att följa. Det företag som bedriver verksamhet i lokalerna måste ta hänsyn till<br />
att anrikningsverket även är en besöksanläggning. Jämte dagbrotten är anrikningsverket<br />
den del av anläggningen som kan göras publikt per omgående.<br />
Servering<br />
<strong>Stripa</strong> matsalar är ett känt begrepp i bygden. I gruvstugan från 1954 inryms ett mindre<br />
kök med tillhörande serveringsutrymme. Lokalerna är i dagsläget i stort behov av<br />
upprustning men är mycket väl lämpade för ett café. En caférörelse på entreprenad<br />
kommer att i en framtid vara en tillgång för besökarnas service. I en förlängning kan det<br />
även bli möjligt att servera enklare rätter till exempel med lokalproducerade produkter.<br />
Museiverksamhet<br />
Museiverksamhet<br />
Lindesbergs museum överflyttas till <strong>Stripa</strong> där museiverksamheten får en huvudsaklig<br />
inriktning på bergshanteringen och dess inflytande på samhällsutvecklingen. Delar av<br />
verksamheten som berör gruvdrift, mineralogi, arkiv, bibliotek och forskning inhyses i de<br />
lokaler som finns tillgängliga på området. På detta vis skapas dessutom en förutsättning för<br />
att den antikvariska närvaron i <strong>Stripa</strong> säkerställs. Utställningar kan med fördel lokaliseras<br />
till byggnaden ”Norra verket” där förutsättningarna även finns för uppbyggnaden av arkiv<br />
och bibliotek.<br />
En framtida museiverksamhet i <strong>Stripa</strong> rymmer stora möjligheter att exponera diverse<br />
utställningar, till exempel utställningar över historisk processteknik och<br />
byggnadsmineralutställning industrisamhällets byggnadsmaterial samt en historisk exposé<br />
över gruvdriften i området m.m.<br />
20
<strong>Stripa</strong> gruva från malmupplaget. Den röda byggnaden i bildens mitt, det s.k. Norra verket skulle<br />
kunna vara en tänkbar lokal för museiverksamheten<br />
Foto:Lindesbergs Museum 2006.<br />
21
NÄRINGSLIVSUTVECKLING<br />
Näringsverksamheten i området är central för utvecklingen av <strong>Stripa</strong> som besöksmål.<br />
Genom aktiva företag som genererar hyresintäkter och eventuella royaltyn på produkter<br />
kan en viss del av underhåll, drift etc. finansieras. Samtidigt skapas förutsättningar för<br />
besökarna att ta del av hur processerna fungerar. Exempel på möjliga verksamheter är<br />
slamfärgstillverkning, miljöavfallshantering och energiutvinning i gruvan. Viktigt är att<br />
transporterna till och från eventuella företag lokaliseras på ett sätt som inte inkräktar på<br />
besöksnäringen i området.<br />
Snickeriverkstaden och smedjan skulle med tämligen enkla medel kunna hyras ut till<br />
företag somverkar inom den byggnadsvårdande sektorn. På så vis skapas arbetstillfällen<br />
inom området samtidigt som kunskapen om att vårda och underhålla ett industriminne<br />
hålls vid liv i <strong>Stripa</strong>.<br />
Restaureringsprocessen i <strong>Stripa</strong> har sedan starten 2006 i hög grad bidragit till ekonomisk<br />
utveckling i regionen. Uppskattningsvis har restaureringen redan genererat ett 50-tal<br />
arbetstillfällen till lokala och regionala företagare. En följdeffekt av verksamheten blir per<br />
automatik att handel och service får en positiv stimulans i form av ökat antal kundbesök.<br />
Ökad Ökad handel<br />
handel<br />
I takt med att besöksmålet <strong>Stripa</strong> utvecklas främjas lokal handel och näringsliv genom ett<br />
ökat antal besökare.<br />
Detaljhandeln i butiker, livsmedelsaffärer, på bensinmackar, och matserveringar får ett<br />
välkommet tillskott.. Spontanbesökaren kan också delges information om utbudet i<br />
Lindesberg med apotek, post, bank butiker, museum osv.<br />
Lyckligtvis är <strong>Stripa</strong> <strong>Gruva</strong> och de andra besöksmålen såsom Guldsmedshyttans<br />
Silvergruva, Larsbo kalk m. fl. strategiskt belägna invid riksväg 50. Enligt vägverkets<br />
statistik trafikerar ca 7000 fordon dagligen riksväg 50. Kan man få en procent av de<br />
passerande att stanna till i <strong>Stripa</strong> eller vid någon annan anläggning är mycket vunnet.<br />
Marknadsföring<br />
Marknadsföring<br />
Marknadsföring<br />
Marknadsföringen av <strong>Stripa</strong> har hittills varit lågmäld beroende på områdets<br />
svårtillgänglighet. Här finns dagbrott utan inhägnad och ett riskfyllt industriområde<br />
med avsaknad av säkerhetsavgränsningar. Besökare har endast haft tillträde tillsammans<br />
med guide. När logistiken med den industriella verksamheten och allmänhetens besök är<br />
samordnad kan en utökad marknadsföring komma ifråga.<br />
Under uppbyggnad är en hemsida där information kommer att tillhandahållas om<br />
kommande visningar, restaureringsarbetets framskridande samt den fortsatta utvecklingen<br />
inom centrerna.<br />
Besöksmål Besöksmål Besöksmål i i närområdet<br />
närområdet<br />
Centret <strong>Stripa</strong> kan fungera som ett nav i ett omland med ett stort utbud av sevärdheter.<br />
Besökare som kommer till <strong>Stripa</strong> ska också bli informerade om närområdets tillgångar i en<br />
informationsbutik med kartmaterial som hänvisar till de olika besöksstationerna. Med<br />
22
esök i Larsbo Kalk, Silvergruveområdet, Löa hytta, Forshammars bergverk,<br />
Siggebohyttans Bergsmansgård m.m. får man en god inblick i Bergslagens teknik- och<br />
socialhistoria. <strong>Stripa</strong>s kommande mineralutställning berikar ytterligare upplevelsen<br />
genom att ge en god introduktion till de mineraler som utvunnits och förädlats på<br />
respektive besöksställen.<br />
Nedan ges exempel på några intressanta besöksmål.<br />
Dammarna Dammarna<br />
Dammarna<br />
<strong>Stripa</strong> ligger i ett naturskönt område där kulturlandskapet präglas av berg, sjöar och<br />
dalgångar som bjuder på vackra vyer. Anläggningens avfallsdammar och<br />
klarvattensdammar bildar tillsammans ett säreget och inbjudande landskap med tillgång<br />
till fiske och naturupplevelser. Området har blivit ett väl utnyttjat strövområde för de<br />
kringboende och kan med fördel inlemmas i de olika vandringsleder som kommer att<br />
upprättas på området.<br />
Larsbo Larsbo Larsbo Kalk<br />
Kalk<br />
Det närliggande kalkbruket med sina välbevarade schaktugnar är viktigt för förståelsen av<br />
en för allmänheten tämligen okänd del av den svenska mineralhanteringen. De<br />
canyonliknande dagbrotten är en suggestiv upplevelsemättad bergsbruksmiljö inbäddad i<br />
Sveriges längsta sammanhängande kalkstråk. Här finns också en artrik flora och fauna.<br />
Flögfors Flögfors<br />
Flögfors<br />
Kraftstationen i Flögfors är ett tidigt exempel på energiöverföring med trefas. <strong>Stripa</strong> var<br />
tidigt ute med den nya energiöverföringstekniken.<br />
Stråssa<br />
Stråssa<br />
I närområdet är gruvområdet Stråssa beläget med en anläggning som uppfördes under<br />
1960-talet, på sin tid det den mest omfattande industribyggnationen i landet. Då<br />
gruvdriften lades ned på 1980-talet omvandlades gruvan till en besöksgruva som blev<br />
rikskänd under sin verksamhetsperiod på dryga tio år. Fortfarande omtalas och efterfrågas<br />
gruvan av hugade besökare.<br />
Guldsmedshyttans Guldsmedshyttans Guldsmedshyttans Silvergruva<br />
Silvergruva<br />
De medeltida gruvorna i silvergruveområdet bjuder på en spännande vandring bland<br />
handkärrade varphögar, tillmakade gruvorter och bråddjupa dagbrott. Här möts man av<br />
arbetsvillkor, avlägsna från vår tids arbetsmiljölag.<br />
23
CENTRETS ORGANISATION OCH FINANSIERING<br />
Befintliga Befintliga resurser<br />
resurser<br />
Centret <strong>Stripa</strong> är till sin karaktär ett mycket långsiktigt projekt, en satsning som börjar i<br />
ringhet och successivt och organiskt kommer att växa fram. Det kommunala bolaget som<br />
är ägare av anläggningen har klart deklarerat att biståndet från kommunalt håll är i det<br />
närmaste obefintligt. Uttalandet att anläggningen ska ”leva på egna meriter” innebär att<br />
projektet ska vara självfinansierat, något som medför att uppbyggnadsprocessen kommer<br />
att ta lång tid och kräva hårt arbete.<br />
De resurser som finns är alltså anläggningens egen inneboende potential. Med upprustade<br />
byggnader kan man på sikt räkna med hyresintäkter från olika entreprenörer. Initialt<br />
finns statligt bidrag för upprustning av anläggningen, vilket täcker en stor del av<br />
restaureringskostnaderna. Resterande del finns möjlighet att söka inom Eu:s fonder. Här<br />
kan kommunen bistå med hjälp från kommunens tjänsteman som ansvarar för Euansökningar.<br />
Anrikningsverket<br />
Anrikningsverket<br />
Anrikningsverket<br />
Centrets största tillgång är anrikningsverket med den körbara processutrustningen.<br />
Maskinparken är trots eller tack vare att den är tillverkad på 1940-talet i fullt<br />
funktionsdugligt skick, bortsett från vanligt underhåll som ingen maskin undgår.<br />
Krossar, kvarnar skakbord m.m är en utrustning som passar för<br />
metallåtervinningshanteringen..<br />
Flera intressenter inom återvinningsbranschen har uppmärksammat att anläggningen<br />
skulle kunna anpassas till modern återvinningsteknik även med hänsyn taget till<br />
bevarandevärdena inom byggnadsminnet. Justeringar och investeringar måste vidtas<br />
innan anläggningen kan komma ifråga för kommersiell drift. Det rör sig om säkrare<br />
elinstallationer och smärre ingrepp för att göra anläggningen fullt funktionsduglig.<br />
Anrikningsverket bör också anpassas till besöksnäringen, vilket det finns goda<br />
förutsättningar att göra. Industribyggnaden är så konstruerad att halvplan och gångplan,<br />
med tämligen enkla medel kan byggas om till åskådarplatser för besökare som på bekvämt,<br />
säkert och med känsla av delaktighet kan följa processen.<br />
Kommunen tillsammans med Länsstyrelsen och Bergslagssatsningen sonderar nu<br />
möjligheterna till bidrag från Tillväxtverket, Sparbanksstiftelsen m.fl. för en förstudie som<br />
innefattar förutsättningar för drift, ombyggnader samt fullskaliga provkörningar av olika<br />
typer av metallåtervinning. En industriell åtevinningsproduktion i <strong>Stripa</strong> kan på sikt<br />
generera både arbetstillfällen, ekonomiskt bistånd till uppbyggnaden av <strong>Stripa</strong> och<br />
skatteintäkter till kommunen.<br />
Energiutvinning Energiutvinning ur ur gruvan<br />
gruvan<br />
Gruvvattnet håller en temperatur på ca 8 – 9 grader. Denna värme borde gå att utvinna till<br />
värmeenergi i lokalerna. Bergvärmetekniken kan utan stora ingrepp anpassas till<br />
gruvschakten. Goda möjligheter finns att söka eu-medel genom Sjunde ramprogrammet<br />
och Intelligent energi.<br />
24
Framtida Framtida Framtida resurser resurser<br />
resurser<br />
Besöksnäringen är en växande sektor som även kan tillföra <strong>Stripa</strong> resurser. <strong>Stripa</strong> gruva<br />
som ett väl utbyggt besöksmål med förvaltarskapet av det industrihistoriska värdet i<br />
ständigt fokus, har förutsättningar att behålla sin attraktionskraft.<br />
Avfallsdammarnas innehåll av kromslagg är en framtida resurs som ännu inte utnyttjats<br />
beroende på fallande metallpriser. I väntan på en konjunkturuppgång bör<br />
anrikningsverket iordningställas för att stå beredd att påbörja processindustrin när<br />
metallpriserna har nått en lönsam nivå.<br />
<strong>Stripa</strong> <strong>Gruva</strong>s förre ägare av anrikningsverket, Karl -Eric Nord, förevisar den berömda <strong>Stripa</strong><br />
rännan för några av återvinningsbranschens representanter. Foto Lindesbergs Museum. 2009.<br />
25
FRAMTIDA ORGANISATION SOM STÖDJER BRED SAMVERKAN<br />
Det kommunala bolaget <strong>Stripa</strong> Kultur och Utveckling AB har stått som ägare till<br />
gruvområdet i snart två års tid. Under den perioden har en samverkansform börjat att<br />
utformas mellan Skuab, stödföreningen ”Larsbo Kalk och <strong>Stripa</strong> <strong>Gruva</strong>s Vänner”<br />
Lindesbergs Museum och Bergslagssatsningen. När processindustrin kommer igång bör en<br />
representant från företaget ingå i samverkansgruppen.<br />
För att få en fungerande verksamhet är det nödvändigt att respektive samverkansparter<br />
har sina roller, verksamhetsområden, syften och målsättningar tydligt definierade. Här<br />
bör ett dokument upprättas som i skriftlig form beskriver ansvars- och ramområden för<br />
parterna. Målsättningen, att utveckla <strong>Stripa</strong> inom de tre olika sektorerna processindustri,<br />
forskning och besöksnäring är given. Men hur man når dit kan det finnas en flora av<br />
uppfattningar om. Därför bör samverkansformer diskuteras ingående och i detalj. Inom<br />
kulturarvssektorn pågår nu en process för att finna nya former för samverkan.<br />
Nätverkstänkande , klusterorganisationer är ledord för nya samarbetsformer, där<br />
föreningar, kommuner, företag, stiftelser enskilda personer ingår som aktörer. Tanken är<br />
att samordna all kraft, intresse och engagemang som finns i det civila samhället för att få<br />
en större verkningsgrad inom kulturarvsektorn som lever med knappa resurser.<br />
Representanter från till exempel Skolan, Vänföreningen, Skuab, Museet,<br />
hembygdsföreningar, turism, företag etc. skulle kunna ingå i ett liknande nätverk för att<br />
delta i en genomförande- och utvecklingsprocess för <strong>Stripa</strong>. Goda förutsättningar finns för<br />
att organisationen skulle kunna utvecklas i bredd och djup. Samarbetet kan ge inspiration<br />
till nya fruktbärande verksamhetsgrenar och öppna upp för forskningsfält med<br />
anknytning till <strong>Stripa</strong>.<br />
26
Vy inifrån anrikningsverket över några av de fjorton skakborden. De stora bordens<br />
separationsförmåga att dela materialet i ofyndigt och fyndigt, ,tungt från lätt, är en fascinerande<br />
process som fångar besökarnas koncentration.<br />
Bilden illustrerar något av <strong>Stripa</strong>s inspirerande utmaning, att förena besöksnäringen med<br />
kommersiell drift. Foto: Lars Hagström, 2007.<br />
27
BILAGA 1<br />
PM angående projektet Moderna byggnadsmaterial,<br />
<strong>Stripa</strong> gruva, Lindesberg<br />
Med anledning av den pågående restaureringen av industriminnet <strong>Stripa</strong> gruva, har<br />
frågorna kring det moderna samhällets byggnadsmaterial alltmer kommit i fokus. Inte<br />
minst de omfattande betongrestaureringarna i gruvområdet har föranlett Länsstyrelsen i<br />
Örebro län och museet i Lindesberg att efterfråga en mer djuplodande materialkunskap än<br />
den som finns tillgänglig inom det antikvariska fältet. Bebyggelseantikvarie Sven Olof<br />
Ahlberg har i detta PM sammanställt ett antal frågeställningar och idéer som berör<br />
ovanstående. Utgångspunkten är följande:<br />
Hur ska antikvarierna få kunskap att ta hand om gårdagens industriellt framställda<br />
material i dag och i morgon?<br />
Vilka ska förmedla denna kunskap och på vilket sätt?<br />
Hur kan Lindesbergs museum och <strong>Stripa</strong> gruva bidra till kunskapsförmedlingen?<br />
Frågorna är inte enkla att besvara, men grundproblemet kan delas in i tre huvudområden:<br />
Materialkunskap, Utbildning, Förmedling av kunskaper och Museets framtida funktion.<br />
Oavsett ansats utgår alla förslag och idéer i detta PM från det faktum att <strong>Stripa</strong> bör bli ett<br />
nationellt centrum för kunskapen om det moderna samhällets byggnadsmaterial. Sverige<br />
är för litet för att orka med drift, underhåll, löner och lokalkostnader för att driva flera<br />
projekt inom detta område. Riksantikvarieämbetets materialguide är ett litet försök att<br />
råda bot på de bristande kunskaperna men dessvärre räcker inte detta särskilt långt.<br />
Istället bör en ansenlig satsning göras för att samla all kunskap till de befintliga lokaler och<br />
naturliga övningsobjekt som finns i <strong>Stripa</strong>. Satsningen ska ske i samarbete med<br />
Riksantikvarieämbetet, övriga myndigheter, branschorganisationer, entreprenörer,<br />
fristående konsulter etc. och vara helt öppen för granskning och utbyte av information<br />
mellan inblandade parter.<br />
Idén med ett nationellt centrum av denna art grundar sig på en central finansiering där<br />
den ekonomiska grunden läggs genom nationella satsningar från inblandade myndigheter,<br />
organisationer m.fl. Eventuellt kan även denna typ av strukturella genomgångar av ett<br />
sekels byggande vara intressant för finansiering genom EU-medel.<br />
28
Materialkunskap<br />
Materialkunskap<br />
Materialkunskap<br />
För att överhuvudtaget kunna förhålla sig antikariskt till det moderna samhällets<br />
byggnadsmaterial krävs en mycket stor kunskap om materialets sammansättning, hur det<br />
har tillverkats, vilka tillverkare som funnits i olika delar av landet och under vilka tider de<br />
verkat, vilka produktnamn och beteckningar som förekommit på marknaden samt<br />
långtgående kunskaper om hur materialen åldras och vilka mekanismer som ligger bakom<br />
nedbrytningsprocesserna. Först när dessa fakta är kända kan antikvarierna hantera de<br />
frågor som ställs inför och under en restaurering. Kunskapen ger även antikvarierna<br />
möjligheten att kommunicera med entreprenörer, konstruktörer och andra inblandade på<br />
ett professionellt och förtroendeingivande sätt. Idag hamnar många antikvarier närmast<br />
som gisslan i den tekniska miljö som ofta präglar restaureringsprocesserna.<br />
Inom det tekniska fältet – främst ingenjörs-, arkitekt- och konstruktörsutbildningarna –<br />
finns rikligt med kunskap om moderna byggnadsmaterial, vilka processer som styr<br />
nedbrytning och hur de kan användas i moderna konstruktioner och sammanhang.<br />
Emellertid är det ytterst få personer och institutioner som ägnar sig åt att koppla samman<br />
den moderna forskningen med historiska sätt att bygga och underhålla sina material.<br />
Tillverkarna av dagens byggnadsmaterial och de produkter som är tänkta att användas för<br />
underhåll och reparationer har i mångt och mycket en inställning som utgår från tämligen<br />
korta tidsperspektiv både framåt och bakåt. I mötet med antikvariernas och<br />
restaureringsarkitekternas tidsperspektiv uppstår inte sällan en tveksamhet och osäkerhet<br />
som spär på de fördomar och den okunskap som råder kring respektive yrkeskårs<br />
värderingar och synsätt.<br />
<strong>Stripa</strong>s <strong>Stripa</strong>s roll:<br />
roll:<br />
Huvudsyftet är att upprätta ett kunskapscentrum som förser antikvarier,<br />
restaureringsarkitekter och entreprenörer med nödvändiga kunskaper för att klara av<br />
reparationer och underhåll av 1900-talets material och konstruktioner med ett<br />
antikvariskt synsätt.<br />
I de befintliga kontorsutrymmen och lagerlokaler som finns i <strong>Stripa</strong> etableras ett<br />
materialhistoriskt centrum med syfte att samla in såväl fysiska prover på diverse material<br />
som kunskap om desamma. Tekniker och antikvarier arbetar tillsammans för att bygga<br />
upp den avancerade materialdatabas som idag saknas. Ett referensbibliotek etableras där<br />
materialrelaterad litteratur, broschyrer och länkar till andra bibliotek finns tillgängligt för<br />
alla typer av intresserade aktörer. Möjligheter till forskarplatser bör inrättas och samarbete<br />
med tekniska institutioner, branschorganisationer och Riksantikvarieämbetet bör<br />
upprättas omgående.<br />
I nuläget finns ingen centralt samlad information om pågående och nyligen avslutade<br />
restaureringsprojekt, utvärderingar av dessa samt uppgifter om vilka parter som varit<br />
inblandade – projektörer, antikvariska kontrollanter, entreprenörer, fastighetsägare,<br />
leverantörer av underhållsmaterial etc. Ett register över projekt läggs upp och hålls<br />
29
levande genom en ständig kontakt med myndigheter, fastighetsägare, antikvariska<br />
kontrollanter och entreprenörer. I detta register kan material, metoder, produkter,<br />
anläggningstyper, skadebilder etc. sökas och fungera som en vägledning inför liknande<br />
åtgärder på andra håll i landet.<br />
Ett samarbete bör inledas med de aktörer i Europa som kommit betydligt längre än det<br />
faktiska läget i Sverige. Industrialiseringen skedde tidigare på kontinenten än i Norden<br />
och åtskilliga av de problem som vi nu ställs inför här har redan diskuterats och hanterats<br />
på andra håll. Det vore närmast tjänstefel att på nytt försöka hitta lösningar på problem<br />
som redan har penetrerats i andra delar av främst Europa.<br />
Utbildning<br />
Utbildning<br />
Behovet av utbildning är enormt. Vid de etablerade byggnadsvårdsutbildningarna<br />
förmedlas endast marginella kunskaper om 1900-talets material. Inte minst bristen på<br />
kunskap om lämpliga restaureringsmetoder är uppenbar För den yrkesverksamme<br />
antikvarien och restaureringsarkitekten finns idag endast korta och ytliga kurser som inte<br />
tränger in på djupet i materialens komplexitet.<br />
<strong>Stripa</strong>s <strong>Stripa</strong>s roll: roll:<br />
roll:<br />
Lindesbergs museum med <strong>Stripa</strong> gruva är en utmärkt plats för utbildningar – både korta<br />
enstaka kurser och längre program. Området innehåller flera av de vanligast<br />
förekommande materialen som därmed kan studeras i detalj. Även restaureringsmetoder<br />
och resultatet av renoveringar kan granskas på plats i anslutning till<br />
undervisningslokalerna. I närområdet (inom en radie på ca 150 km) finns eller har funnits<br />
tillverkning av flera av 1900-talets mest frekventa material – tegel, cement, gasbetong,<br />
eternit, m.fl.<br />
Korta kurser som ges i <strong>Stripa</strong> måste vara anpassade för yrkesverksamma antikvarier,<br />
entreprenörer, konstruktörer etc. för att möjliggöra kombinationen av arbete och studier.<br />
Kurserna ska vara anpassade till studier på distans och vara länkade till högskolevärldens<br />
poängsystem. Ett samarbete med de befintliga byggnadsvårdsutbildningarna är inte bara<br />
önskvärt utan ett måste för att satsningen ska lyckas. Här bör flera högskolor vara<br />
inblandade och en inledande diskussion ska hållas där alla aktörer inom utbildningsfältet<br />
ges möjlighet att komma med synpunkter i ett tidigt skede. En medvetenhet om den<br />
konkurrens som finns inom utbildningsområdet är dessutom nödvändig för att kunna<br />
optimera utbildningarna.<br />
Utbildningsprogram som anordnas ska vara av den karaktären att de passar in i den<br />
kommande yrkeshögskolan eller ansluter till de befintliga byggnadsvårdsutbildningarna<br />
på universitet och högskolor. Syftet är att ge en minst tvåårig utbildning i kunskap om<br />
1900-talets material och konstruktioner utifrån ett antikvariskt och materialhistoriskt<br />
perspektiv. Utbildningen ska dessutom ha en projekteringsteknisk avdelning samt en<br />
omfattande antikvarisk diskussion om restaureringsmetodik och materialval. Även den<br />
30
lokala gymnasieskolan bör finnas med i diskussionerna om framtida utbildningssatsningar,<br />
inte minst för att säkerställa det lokala engagemanget i industriminnet <strong>Stripa</strong>.<br />
Temadagar och seminarier är viktiga instrument för att föra ut den kunskap som<br />
ackumuleras i <strong>Stripa</strong>. Innehåll och upplägg varieras efter kunskapens art och även<br />
platserna för temadagarna kan variera beroende på ämne. Finansieringen av denna typ av<br />
aktiviteter förutsätter deltagaravgifter och/eller sponsring.<br />
Inom ramen för utbildningarna i <strong>Stripa</strong> bör även PM och andra typer av<br />
undervisningsmaterial tas fram och distribueras till studenter och andra intresserade. Ett<br />
stort egenvärde finns i detta arbete eftersom kunskapen då realiseras i text och bild, vilket<br />
borgar för ett säkerställande och en fortlevnad av både teoretiska fakta och praktiska<br />
kunskaper.<br />
Förm Förmedling Förm Förmedling<br />
edling av av kunskaper kunskaper<br />
Som en mycket viktig och central funktion måste all kunskap som samlas in hanteras på<br />
ett sådant sätt att den enkelt kan förmedlas till alla intresserade. Distributionen bör ske via<br />
alla tillgängliga media och vara så strukturerad att den är sökbar. Frågan berörs i<br />
avdelningarna ovan men är så viktig att den bör understrykas.<br />
<strong>Stripa</strong>s <strong>Stripa</strong>s roll:<br />
roll:<br />
Kunskapen som hanteras måste vara välordnad, vilket kräver stora personella resurser.<br />
Om arbetet ska lyckas kommer antikvarier, arkivarier, IT-tekniker och materialhistoriker<br />
att behöva samarbeta mot ett gemensamt mål – att upprätta och tillgängliggöra all<br />
upptänklig information om 1900-talets byggande. En närmast enorm – men även<br />
inspirerande – arbetsuppgift.<br />
Särskilda funktioner för skanning och katalogisering av information måste upprättas. Här<br />
är det inte minst viktigt att undersöka vilka avhandlingar som skrivits inom området på de<br />
svenska utbildningsanstalter som hanterar 1900-talets byggande.<br />
Informationen görs tillgänglig via en central webportal som ständigt uppdateras. Här finns<br />
även länkar till liknande internationella projekt. Avdelningarna kan till exempel vara:<br />
material, tillverkare, entreprenörer, skador, restaureringsexempel och leverantörer av<br />
kunskap och restaureringsmaterial.<br />
Publicering av valda delar av informationen bör ske i handboksform. En särskild serie av<br />
materialhandböcker tas fram för de vanligast förekommande materialen där<br />
sammansättning, användning, nedbrytning och restaurering behandlas utifrån ett<br />
tvärvetenskapligt synsätt. Handböckerna ska vara upplagda på ett sätt som gör att de kan<br />
användas av både studenter och yrkesverksamma antikvarier och restaureringsarkitekter.<br />
Kunskapen om materialen förmedlas även via utbildningar i olika form, se ovan.<br />
31
Museets Museets Museets framtida framtida funk funktion funk funktion<br />
tion<br />
Lindesbergs museum har en nyckelroll i <strong>Stripa</strong> gruva som enda institution med<br />
antikvarisk kompetens i kommunen. Dagens situation, med endast en tjänst som<br />
förutsätter den nödvändiga kompetensen, är ohållbar redan med den arbetsbelastning som<br />
gäller idag. I takt med ökad restaurering av industriminnet och det kontinuerliga<br />
underhållet av hela den komplexa anläggningen, kommer ytterligare resurser att krävas<br />
redan inom en snar framtid. Till detta kommer den dagliga verksamheten i museet med<br />
bland annat visningar av utställningen, planering av kommande aktiviteter, samverkan<br />
med skolan, inventeringsarbete, skötsel och katalogisering av arkivet och antikvarisk<br />
service till kommuninnevånarna.<br />
<strong>Stripa</strong>s <strong>Stripa</strong>s <strong>Stripa</strong>s roll: roll:<br />
roll:<br />
Utvecklingen av ett kunskapscentrum för industrisamhällets byggnadsmaterial förutsätter<br />
att Lindesbergs museum får en central roll i hela verksamheten. Uppbyggnaden av<br />
verksamheten bör hanteras av en fristående stiftelse där en bred flora av intressenter<br />
samverkar i syfte att uppnå nationell status som materialhistoriskt centrum.<br />
Utvecklingen av <strong>Stripa</strong> industriminne förutsätter att det befintliga museet flyttas till <strong>Stripa</strong><br />
och ges ekonomiska möjligheter att presentera en basutställning som visar bergsbruket i<br />
sitt sammanhang med utgångspunkt i de anläggningar som finns i <strong>Stripa</strong>. Inte minst<br />
driften av anrikningsverket är här central för hur besökarna ska kunna förstå den<br />
komplicerade processen. Flytten medför även att antikvarisk personal kommer att finnas<br />
tillhands dagligen under de komplicerade restaureringsarbeten som är planerade under de<br />
kommande åren.<br />
Uppbyggnaden av ett materialhistoriskt centrum kommer att kräva åtskilligt med<br />
mantimmar varav museet bör stå för åtminstone delar av insatsen. Oavsett hur och i<br />
vilken form museet ska ingå i kommande satsningar, är det viktigt att personalen ges<br />
möjligheter att vara med i uppbyggnaden redan från starten.<br />
32
BILAGA 2<br />
STRIPA STRIPA MED MED OMNEJD OMNEJD OMNEJD I I SKOLUNDERVISNINGEN<br />
SKOLUNDERVISNINGEN<br />
Att sätta historien i sitt sammanhang och göra den verklig är en viktig uppgift för<br />
Lindesbergs museum. Insikter i historia gör vår omvärld förståelig och hjälper oss att ta<br />
lärdom av andras misstag och få del av goda förebilder. Nutidens anstormning av<br />
mediabrus och information kan göra tillvaron förvirrande och rotlös. Historia rätt använd<br />
ger struktur och fungerar som en orienteringskarta för samtiden.<br />
De exempel som ges nedan på hur våra historiska platser kan nyttjas i skolundervisningen<br />
är bara ett litet urval användningsområden för den oändliga pedagogiska resurs som det<br />
fysiska källmaterialet bjuder på.<br />
Grundskola Grundskola<br />
Grundskola<br />
FÖRSKOLA – SKOLÅR 5<br />
Barn älskar att leta stenar, ett intresse man kan ta till vara på genom att ledsaga dem i<br />
Ingelshytte Ingelshytte gruvfält gruvfält som ligger i ett av landets mest mineralrika områden. I skolan lär man<br />
sig vanligen att känna igen växter, fåglar, träd, djurarter men bergarter och mineraler<br />
framhålls inte lika ofta. I området finns unika möjligheter för barn och vuxna att lära sig<br />
geologin. Där hittar man vita stenar som kallas kvarts, (är de rosafärgade heter de<br />
rosenkvarts). Barnen säger katt-guld men vi lär dem att man också kallar dem svavelkis<br />
eller kopparkis. Området är även rikt på gröna stenar s.k. epidot, o.s.v.<br />
Planer finns att anlägga ett s.k. vasktorg i <strong>Stripa</strong> som var platsen där man skiljde fyndigt<br />
berg från ofyndigt. Begjuter man stenar med vatten framstår tydligare stenarnas<br />
färgspektra och man skiljer lättare malmsorterna åt.<br />
SKOLÅR 2- 3<br />
I den här åldern väcks intresset för forntid och medeltid. Hur spännande är det inte med<br />
riddarspel, stenåldersliv och vikingarnas härjningar. Boplatsen Rossvalslund vid sjön<br />
Råsvalen är en av våra anknytningar till forntid och medeltid. Området har röjts från sly<br />
för att man på plats ska kunna fantisera om hur de första invånarna kom med sina båtar in<br />
i viken för att bereda en boplats och leva ett framgångsrikt liv. De smycken och föremål<br />
som hittades vid de arkeologiska utgrävningarna tyder på ett välbärgat samhälle. Kanske<br />
man hade sin utkomst i järn- eller silverhanteringen. Vikingatidens levnadsvillkor och<br />
livsmönster är något som blir mer levande vid ett besök i Rossvalslund.<br />
Den tidiga järnframställningstekniken från förkristen tid är lättbegriplig med sin<br />
användning av sjömalm, myrmalm eller ”röd jord” som råvara.<br />
SKOLÅR 4 - 6<br />
33
Under 1500-talet med Gustav Vasa som fascinerande huvudfigur, omorganiserades landet.<br />
Gruvorna löd under den s.k. regalrätten, vilket innebar att alla gruvor tillhörde kronan.<br />
Silver, koppar och järn var viktigt för landets uppbyggnad. Falu koppargruva var igång,<br />
Silvergruvan i Sala likaså. I våra trakter bröts Silvergruvan<br />
Silvergruvan i Guldsmedshyttan på Gustav<br />
Vasas bekostnad, visserligen utan större framgång. (Det stora uppsvinget kom på 1800talet).<br />
Men ett besök vid Silvergruvan gör historien levande. Där kan man förnimma hur<br />
de arma gruvarbetarna bröt berget med den mödosamma tillmakningsmetoden som<br />
lämnat mycket tydliga spår i berget.<br />
Gustav Vasa anlade också ett antal kronohyttor i Bergslagen. En av dem finns i <strong>Stripa</strong>s<br />
närområde. Kronohyttan i Guldsmedshyttan, som den benämns, kom att under 1600-talet<br />
spela en roll i Sveriges stormaktstid och utvecklades till att bli den tidens Bofors. Här<br />
fanns en omfattande tillverkning av kanoner, vapen och s.k. lod, dvs. kanonkulor som ofta<br />
var förstärkta med vassa taggar och spetsar av järn och som användes i krigföringen ute i<br />
Europa.<br />
Med förkunskaper om stormaktstidens Sverige kommer man kusligt nära historiens gång<br />
vid ett besök i hyttruinen.<br />
För att ytterligare öka förståelsen för kommunens historiska utveckling bör man knyta<br />
ihop kommunens södra del, dvs. Fellingsbroområdet. Här märks tydligt 1600- och 1700talens<br />
välstånd som bergshanteringen gav på ett märkbart sätt. Fellingsbro är den socken<br />
som enligt uppgift hade flest hammarsmedjor i landet. Tillverkningen av stångjärn som<br />
förädlades av tackjärn producerat i kommunens norra, delar gav ett överskott som<br />
investerades i Fellingsbros imponerande herrgårdar och stora bondehemman.<br />
Ett samarbete och utbyte mellan skolorna i de norra och södra skolområdena skulle kunna<br />
leda till ökad förståelse av den näring som byggt upp inte bara lokalsamhället utan även<br />
haft nationell och internationell betydelse.<br />
SKOLÅR 7 - 9<br />
Eleverna börjar läsa om industrialismen. Anläggningarna <strong>Stripa</strong> <strong>Gruva</strong>, Larsbo Kalk och<br />
Löa Löa hytta hytta hytta ger en förståelse av den tidiga industrialismen som föregått vår högteknologiska<br />
epok.<br />
De läser om 1900-talets historia då <strong>Stripa</strong> gruva spelade en intressant roll som leverantör<br />
av malm till det krigsplågade Europa. Samhälls- och socialhistoriskt finns <strong>Stripa</strong> med på<br />
den nationella arenan genom den s.k. <strong>Stripa</strong>strejken. Eleverna får inblick i vad en strejk<br />
kunde innebara både politiskt och familjeekonomiskt. Från den här tiden finns en hel del<br />
arkivmaterial, fotografier och samtidsskildringar bevarat som levandegör tiden.<br />
Kemi- och fysikundervisningen blir mer levande om man kan koppla den till<br />
verkligheten.<br />
Den mineralrikedom som finns i Lindesbergs kommun erbjuder unika möjligheter att<br />
levandegöra undervisningen. Hittar man exempelvis bly i området får man veta att det<br />
34
används till bilbatterier. Fältspat och kvarts finns det gott om vilket används till glas och<br />
porslin.<br />
Kvartsen som används till klockor på grund av elektronernas jämna svängningsfrekvens<br />
illustrerar både kemi och fysik i praktisk tillämpning.<br />
Gymnasiet<br />
Gymnasiet<br />
Här berörs ämnena ekonomisk historia, socialhistoria, teknikhistoria,<br />
fysik, kemi, geologi osv. Lämningarna efter bergshanteringen ger en förståelse av<br />
Bergslagens betydelse för landets utveckling. Utan Sveriges koppar- och järnframställning<br />
hade landet sett annorlunda ut.<br />
Det stora dagbrottet, gruvanläggningarna och den mäktiga stenmullsvallen i Stråssa ger en<br />
uppfattning om järnmalmens betydelse.<br />
Socialhistoriskt har <strong>Stripa</strong> intagit en plats i historien genom den s.k. <strong>Stripa</strong>strejken som<br />
ledde till att den sittande regeringen fick avgå. Strejken pågick under två år och det är<br />
fortfarande inte utforskat hur arbetarna ekonomiskt kunde överleva.<br />
<strong>Stripa</strong> gruva med sitt omfattande arkiv som fortfarande finns kvar är en guldgruva för<br />
forskning om arbetar- och kvinnohistoria.<br />
Teknikhistoriskt har <strong>Stripa</strong> gjort sig känt genom den s.k. <strong>Stripa</strong> <strong>Stripa</strong>-rännan<br />
<strong>Stripa</strong><br />
rännan som separerar<br />
järnmalm från gråberg. <strong>Stripa</strong>-rännan blev en världsprodukt och används fortfarande på<br />
många håll. Eleverna kan få tillfälle att studera <strong>Stripa</strong>s unika maskinpark från gamla<br />
svenska företag såsom Mogårdshammar, Sala mekaniska, Nyhammars bruk, Vibroverken i<br />
Ljungby osv.<br />
Det var i gruvsammanhang som man för första gången överförde el med trefassystem och<br />
<strong>Stripa</strong> gruva var en av de första som anammade den nya tekniken. Vid Flögfors anlades en<br />
kraftstation med eldistribution till gruvdriften i <strong>Stripa</strong>. Flögfors är fortfarande i drift och<br />
väl värt ett besök.<br />
Inom <strong>Stripa</strong> gruvområde finns en f.d. mekanisk verkstad, en smedja och ett<br />
anrikningsverk som låter besökaren uppleva en autentisk och vanligt förekommande<br />
arbetsmiljö i Bergslagen vid 1900-talets mitt.<br />
Rent praktiskt finns många möjligheter i <strong>Stripa</strong>. Den restaureringsprocess som pågår på<br />
gruvområdet kommer att ta många år i anspråk att fullfölja vilket är ett guldläge för de<br />
praktiska linjerna vid gymnasieskolan och något som centrumet kan dra nytta av. Med<br />
god planering och väl förberett program kan ett utbyte ske mellan Länsstyrelsens<br />
restaureringsarbete och gymnasieskolan. Efterfrågan på skickliga hantverkare kommer att<br />
öka i framtiden varför utbildningsbehovet bör tillgodoses.<br />
Här har eleverna möjlighet att lära sig fönsterrenovering som innehåller flera moment,<br />
nämligen finsnickeri, glasning, kittning, måleri. Behovet av fönsterrenovering kommer att<br />
35
finnas för en lång tid framöver i <strong>Stripa</strong> och Larsbo. Där finns också möjlighet att pröva<br />
olika typer av byggnadsmaterial såsom betong, gasbetong, trä, plåt m.m. På grundval av de<br />
diskussioner som pågår i samhället om återvinning och ett hållbart samhälle är det inte<br />
otroligt att framtidens byggnation kommer att ha större inriktning på återställande av<br />
miljöer snarare än nyproduktion. <strong>Stripa</strong> är ett lämpligt övningsobjekt för den typen av<br />
renovering.<br />
Genom detta projekt bereder man eleverna inte bara förmånen att arbeta med något<br />
samhällsnyttigt utan här kommer även att skapas en känsla av delaktighet i hela<br />
gruvområdet vilket är eftersträvansvärt med tanke på att nästa generation kommer att ta<br />
över ansvaret för industriminnena.<br />
För att genomföra detta bör ett pedagogiskt program utarbetas av Skuab tillsammans med<br />
Lindesbergs museum och kommunens skolor.<br />
36