Stripa Gruva

Stripa Gruva
Utvecklingsplan 2009
Ing-Marie Nilsson-Tarkkanen

Utvecklingsplan 2009
Stripa Gruvområde
Lindesbergs kommun, Västmanland
Bilden på första sidan är tagen från gråmullshögen. Närmast till höger i bilden ses Norra
verket och där bakom gruvlaven, anrikningsverket placerar sig längst till vänster i bilden.
Foto: Lindesbergs Museum 2008.
2

Innehållsförteckning
STRIPA GRUVA BLIR BYGGNADSMINNE..................................................................................... 6
Bakgrund................................................................................................................................ 6
Restaurering........................................................................................................................... 6
Bergslagssatsningen ............................................................................................................... 7
CENTRETS ROLL I NÄTVERKET .................................................................................................... 8
Finansiering ........................................................................................................................... 8
Pedagogisk kunskapsförmedling........................................................................................... 8
BEHOV AV STÖD FRÅN NÄTVERKET ......................................................................................... 10
Kunskapsutbyte ................................................................................................................... 10
Turism och marknadsföring................................................................................................ 10
Tillgänglighet....................................................................................................................... 11
Vandringsleder .................................................................................................................... 11
Gruvstugan........................................................................................................................... 12
CENTRETS SÄRSKILDA PROFILOMRÅDE ................................................................................... 14
Det moderna samhällets byggnadsmaterial - Betong ........................................................ 14
Betongforskning .................................................................................................................. 14
Övriga byggnadsmaterial .................................................................................................... 16
STÖD TILL NÄROMRÅDET......................................................................................................... 17
Utbildning och forskning.................................................................................................... 17
Bergsskolan i Filipstad......................................................................................................... 17
KY-utbildning...................................................................................................................... 17
Övrig utbildning.................................................................................................................. 17
CENTRETS BIDRAG TILL LOKAL OCH REGIONAL EKONOMISK UTVECKLING ............................ 19
Besöksmålsutveckling.......................................................................................................... 19
Logistik................................................................................................................................. 19
Utställningar ........................................................................................................................ 19
Övrig kvalificerad verksamhet ........................................................................................... 20
Anrikningsverk.................................................................................................................... 20
Museiverksamhet................................................................................................................. 20
NÄRINGSLIVSUTVECKLING ....................................................................................................... 22
Ökad handel......................................................................................................................... 22
Marknadsföring ................................................................................................................... 22
Besöksmål i närområdet ...................................................................................................... 22
Dammarna............................................................................................................................ 23
3

Larsbo Kalk .......................................................................................................................... 23
Flögfors................................................................................................................................. 23
Stråssa ................................................................................................................................... 23
Guldsmedshyttans Silvergruva ........................................................................................... 23
CENTRETS ORGANISATION OCH FINANSIERING ...................................................................... 24
Befintliga resurser................................................................................................................ 24
Anrikningsverket................................................................................................................. 24
Energiutvinning ur gruvan ................................................................................................. 24
Framtida resurser................................................................................................................. 25
FRAMTIDA ORGANISATION SOM STÖDJER BRED SAMVERKAN .............................................. 26
BILAGA 1................................................................................................................................... 28
Materialkunskap .................................................................................................................. 29
Utbildning............................................................................................................................ 30
Förmedling av kunskaper.................................................................................................... 31
Museets framtida funktion.................................................................................................. 32
BILAGA 2................................................................................................................................... 33
STRIPA MED OMNEJD I SKOLUNDERVISNINGEN ..................................................... 33
Grundskola........................................................................................................................... 33
Gymnasiet ............................................................................................................................ 35
4

INLEDNING
Våren 2007 fick Lindesbergs museum i uppdrag av Länsstyrelsen att utarbeta en
utvecklingsplan för Stripa gruvområde. Arbetet var ett led i satsningen Bergslagen-
historia och framtid, samverkan för utveckling som initierats av Riksantikvarieämbetet,
Länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg, Västmanland och Örebro län tillsammans med
KTH. Inom länens geografiska utbredningsområden finns för närvarande fjorton
utpekade kulturhistoriskt intressanta besöksmål, s.k. center, varav Stripa gruva är ett.
Syftet med föreliggande utvecklingsplan är att formulera ett handlingsprogram för
besöksmålet Stripa gruva och att belysa former för samverkan med de övriga centrerna
och andra samarbetspartners.
Arbetet med utvecklingsplanen, som utfördes av dåvarande museichef Lennart Hedberg,
avslutades hösten 2007. Utvecklingen vid Stripa har sedan dess förändrats och gått framåt
varför det nu är dags att revidera den gamla planen.
Skiss över gruvområdet som det såg ut på 1950-talet.
Teckning av Per Lindroos.2008.
5

STRIPA GRUVA BLIR BYGGNADSMINNE
Bakgrund Bakgrund
Bakgrund
Processen som föregick byggnadsminnesförklaringen präglades av mycket arbete inte
minst av f.d. museichefen vid Lindesbergs Museum, Lars Hagström. Med en pionjärs och
visionärs blick för den stora potentialen hos anläggningen i Stripa initierade Lars
Hagström Stripaprojektet och gjorde en ovärderlig insats för att förverkliga visionen att
utveckla Stripa gruva till ett industrihistoriskt center av riksintresse.
Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen har också spelat en avgörande roll i
genomförandeprocessen av byggnadsminnet.
Den största problematiken på vägen mot en byggnadsminnesförklaring var ägarfrågan.
Att ta över ett ägaransvar för en järnmalmsgruva i det skick som Stripa gruva befinner sig
är en stor utmaning och ett betungande ansvar. Det är därför förståeligt att Lindesbergs
kommun, som var den mest naturliga blivande ägaren, tvekade i det längsta.
Beslutsvåndan övervanns i takt med att insikten om gruvans potential växte.
Kommunfullmäktige fattade det avgörande beslutet försommaren 2007, varpå man antog
ett beslutsunderlag i tre steg som innefattade kommersiell användning av
anrikningsverket, forskning och utveckling av modernismens byggnadsmaterial och
restaureringsmetoder samt utveckling av gruvmiljön till ett attraktivt besöksmål. Beslutet
innebar också att den nya ägarformen skulle vara ett kommunalt bolag, Stripa Kultur och
Utveckling AB (Skuab), som fick i uppdrag att förvalta och utveckla området enligt de
kommunala direktiven.
Restaurerin Restaurering
Restaurerin
Trots oklarheter kring ägarfrågan gav Länsstyrelsen klartecken redan i oktober 2006 till
att påbörja restaureringen och i december förklarades Stripa gruva som byggnadsminne.
Dock följde med förklaringen till byggnadsminnet en reservation för att beslutet skulle
återkallas om inte ägarfrågan lösts inom utsatt tid.
I samband med byggnadsminnesförklaringen påbörjade Länsstyrelsen det långsiktiga
restaureringsarbetet som enligt intentionerna kommer att fortlöpa under en tioårsperiod. I
dagsläget är restaureringen, som utförs stegvis inne på sin fjärde etapp.
6

Restaureringsarbetet inleddes hösten 2006. Här ses byggnadsställningen rest vid
anrikningsverkets södra fasad. Etapp ett av renoveringen innebar lagning av takfot,
fasadputs och ny takbeläggning. Foto: Lindesbergs Museum 2006.
Bergslagssatsningen
Bergslagssatsningen
Våren 2007 inbjöds Stripa gruva tillsammans med Lindesbergs Museum att aktivt ta del av
satsningen Bergslagen – Historia och framtid, samverkan för utveckling . Sedan Skuab
bildats har representanter från bolaget och personal från Lindesbergs Museum
tillsammans deltagit i arrangemang organiserade av ovannämnda satsning. Utbytet vid
konferenser och seminarier har lett till att ett värdefullt nätverk byggts upp.
Genom kontakter med övriga deltagare i satsningen har det vuxit fram en förståelse för
strukturer, gemensamma intressen och problem, hinder och svårigheter - och en insikt om
det egna centrets roll och betydelse på det lokala planet och i regionen.
7

CENTRETS ROLL I NÄTVERKET
Vilka frågor vill vi samverka kring?
Finansiering
Finansiering
Bergslagen är ett innovationsområde för industriell utveckling som fört landet till
ekonomiskt välstånd. Området är alltså bärare av en viktig del av nationell industrihistoria
som vi har ett delat ansvar att bevara. Många av de centra eller noder som ingår i
satsningen har stora byggnadskomplex som kräver betydande ekonomiska insatser och
långsiktigt engagemang. Idén om ett bevarande enbart som museum är för flera
anläggningar inte ekonomiskt hållbart. Den stora utmaningen är att förena en adekvat
användning med bevarande av anläggningens historiska innehåll. Här kan de olika
centrerna vara till nytta och inspiration för varandra. Genom utbyte av erfarenheter,
kunskaper, och idéer inom nätverket kan nya verksamheter och projekt födas som ger
nytt liv och hållbar utveckling åt noderna.
Med samverkan byggs en organisation som kan bli ett begrepp inom kultur och turism.
Förhoppningen är att den kan medverka till att industrihistoria ses som en tillgång för alla
och att företag som brukar anläggningen kan tillföra noden pengar genom hyror, bidrag
eller sponsring. Här är områden vi skulle vilja samverka kring eftersom frågorna är så
komplexa. Det krävs kunskaper från olika kompetenser, stora kontaktnät, noggrann
planering och erfarenhet från goda och dåliga exempel att dra lärdom av. Deltagare inom
nätverket har kontakter utomlands som kan tillföra betydande kunskaper. Den
grundläggande frågeställningen blir följande; hur hittar vi bästa lösningen på ett
entreprenörskap i samverkan med de kulturhistoriska värdena?
Pedagogisk Pedagogisk Pedagogisk kunskapsförmedling
kunskapsförmedling
kunskapsförmedling
Arbetet inom satsningen bör ha långsiktiga mål för en hållbar utveckling. Siktet bör vara
inriktat på de kommande generationerna. Hur inplanterar man en känsla för
anläggningarna när företeelsen ligger flera generationer tillbaks i tiden men ännu inte fått
ett romantiskt skimmer som stimulerar den fantasi och upptäckarglädje som finns i
känslan för medeltid och forntid? Lyckas man i arbetet med att förmedla historia för barn
och ungdomar på ett meningsfullt sätt kommer det att berika det uppväxande släktet
påtagligt. Här kommer skolorna in på ett naturligt sätt. Lärarna bör bistås med kunskaper
och pedagogiska resurser för att förmedla innehållet i kulturarvet. Det finns otroligt
mycket kvar att göra inom detta område. Samverkan med pedagogiska och tekniska
institutioner skulle kunna vara en framkomlig väg. Men inte heller detta är en uppgift för
ett enskilt center utan förutsätter samverkan och gemensam slagkraft.
Det är de stora perspektiven som ger insikt och förståelse. Företeelser som sätts i ett större
jämförande sammanhang får en djupare betydelse och mening. Därför är samverkan
mellan centrerna inom Bergslagssatsningen av stort värde. Det finns också andra
perspektiv att infoga som kan vara svåra att ta till sig, men inte får glömmas bort. Det är
8

lätt att bli isolerad i tid och rum inte minst för den som är historiskt intresserad. Men ett
sätt att vidga perspektivet för besökarna, inte minst viktigt för den unga generationen, är
att koppla forntid till nutid. Den bit av svensk historia som vi är satta att förvalta, berättar
om en tid med många gånger svåra levnadsvillkor som välståndsutvecklingen i landet
förändrat till det bättre, men som kan vara en verklig livsomständighet på andra håll i
världen. Kan man på något sätt föra in det perspektivet i vårt historieberättande erhåller
man inte bara en ödmjukhet inför tidigare generationers insatser som lyckats ta samhället
ur misär och svårigheter till en bättre levnadsstandard, utan även en hoppfullhet inför de
problem som existerar på andra håll i världen. Därmed elimineras också de farhågor som
lurar vid våra anläggningar att respekten för det arbete som nedlagts på platsen försvinner
och anläggningens fokus förskjuts mot en nöjesinriktad förströelseanläggning.
Här finns en problematik som är svårhanterlig. Vad förmedlar vi av historien och hur
förmedlar vi den? Och hur bemöter vi våra behov av upplevelser och förströelse? Detta är
frågor som gemensamt behöver lyftas så att besöket vid centret blir en upplevelse som
berikar och stimulerar till vidare kunskapsinhämtning.
9

BEHOV AV STÖD FRÅN NÄTVERKET
Kunskapsutbyte
Kunskapsutbyte
Inom varje center finns profilområden som är tillgångar för hela nätverket. Kunskap är
förvisso knutet till person men förmedlas också via arkiv, bibliotek och utställningar.
Bergslagens historia är komplex med många ämnesområden som hyser djup och bredd.
Det är svårt för att inte säga omöjligt för varje enskilt center att tillhandahålla heltäckande
kunskapsservice inom alla sakområden. Därför vore det en tillgång om respektive center
hade en kunskapsbank inom något specialområde. Personalen på centrerna möter dagligen
den vetgiriga allmänheten som stundtals ställer komplicerade frågor. Det vore en styrka
för hela ”Bergslagsnätet” att veta vart man ska hänvisa allmänheten för att få svar på frågor
som berör specifika ämnesområden, och att verksamma inom nätverket har möjlighet till
förkovring och fördjupning av sina egna kunskaper. Ett exempel på frågeställning skulle
kunna vara ”till vilken nod vänder man sig för att få lära sig skillnaden mellan
kopparslagg, silverslagg, järnslagg vällugnsslagg osv.?” Är kunskapen samlad på ett ställe är
det bra, men kan man få besökarna att resa mellan exempelvis Falun, Sala och Stripa för
att lära sig om mineralhanteringsprocesser är det ännu bättre. På många ställen i naturen
finns slaggrester som man kan råka på vid vandringar i skog och mark och som oftast är
okända för allmänheten men som kan bli till ett nyvaknat intresse.
Frågor av den här typen kommer att dyka upp och då är det en tillgång och styrka att ha
nätverket att ta råd och hjälp ifrån. En definition och samordning av kompetensområdena
vore till nytta.
Turism Turism och och marknadsföring
marknadsföring
Inom nätverket finns omfattande kompetens inom turism, marknadsföring och värdskap.
Centret Stripa gruva är ännu i inledningsskedet med uppbyggnaden av området som
besöksmål och har ännu inte utformat strategier för turistverksamheten. Det vore en stor
tillgång för Stripas del att få ta del av det kunnande och den erfarenhet som ryms inom
nätverket.
10

Stripa Gruva som besöksmål har redan tilldragit sig stor uppmärksamhet. Vid de arrangerade
gruppvisningarna är deltagarantalet oftast mycket stort.
Foto: Lindesbergs Museum, 2003.
Tillgänglighet
Tillgänglighet
Tillgänglighetsfrågan är central och bör ständigt vara i fokus för ett besöksmål som har till
uppgift att betjäna allmänheten.
Tillgängligheten berör både den fysiska miljön och den pedagogiska framställningen,
såväl teoretiskt som upplevelsemässigt. Här är ett område där de olika centrerna kan och
bör inspirera varandra till nytänkande och utbyte av idéer, kunskap och praktiska
lösningar. Det kanske till och med vore idé att undersöka möjligheterna till
samordningsvinster inom nätverket för gemensamma inköp av hjälpmedel för
funktionshinder och pedagogisk utrustning. Utvecklingen inom informationstekniken bör
kunna anpassas och integreras i våra besöksmål för att öka tillgängligheten. Nätverket
skulle med fördel kunna bistå med en resurs också inom detta kompetensområde.
Vandringsleder
Vandringsleder
Stripa står i startgroparna för att tillgängliggöra det medeltida gruvområdet. Länsstyrelsen
tillsammans med Lindesbergs Museum planerar för uppskyltade vandringsleder med
staket som inhägnar dagbrott och försöksbrytningar. Tanken är att besökarna ska få
möjlighet att komma ned i ett av dagbrotten via trätrappor, som borde kunna installeras
utan större besvär. Bergväggar måste dock först säkras genom skrotning, dvs. rasrisk
elimineras genom att lösa stenpartier tas bort. En noggrann genomsökning med hjälp av
geografisk positionering, äldre kartmaterial och fotografier av gruvområdet ger ett
underlag för stigarnas sträckning.
Fördelen med vandringsleder är att säkerheten i området, som är ganska riskfyllt att ströva
fritt i, blir tillgodosedd, samtidigt som besökaren får en vägledning mellan
11

upplevelsemomenten och hjälp till förståelse av gruvområdet genom informationsskyltar.
Avsikten är också att så småningom anpassa vandringslederna för rullstolsburna besökare.
Området, som är igenväxt av kraftig vegetation, bör röjas på sådant sätt att besökare kan
tillgodogöra sig områdets karaktär och få en förståelse för de tekniska och historiska
sammanhangen. Här krävs stor varsamhet för att inte radera ut spåren efter gruvdriften.
Gruvstugan
Gruvstugan
En besökares första intryck är betydelsefullt för helhetsbilden av besöksmålet. För att göra
vistelsen så behagligt och tillgängligt som möjligt så ska det vara lätt att hitta och orientera
sig inom anläggningen. Skyltar till toalett, reception och information ska vara väl synliga
och kännas välkomnande. Foajén i Stripas gruvstuga lämpar sig väl för ombyggnad till
reception som tillhandahåller information om Stripa. Små steg till förbättrad tillgänglighet
har redan vidtagits genom att befintliga toaletter i gruvstugan har iordningsställs och en
mindre utställning om Stripas historik är på plats i foajén genom museets försorg. En
tänkbar framtida lösning på bemanningsfrågan, är att kombinera receptionen med en
mindre hantverksbutik eller annan verksamhet. Bergslagssatsningen har välvilligt bistått
Stripa genom att bekosta ett ritningsförslag på en ombyggnad av gruvstugans foajé till
kombinerad museibutik, reception med arbetsplats för hantverkare. (se bilaga 3).
Iordningställandet av museibutiken/receptionen är en grannlaga uppgift då det är
”ansiktet utåt”. Utformningen av butiken bör vara präglad av anläggningens karaktär
vilken lätt går förlorad i en okänslig och oanpassad butiksinredning. Detsamma gäller det
tilltänkta kaféet som relativt enkelt kan inrymmas i gruvstugans matsal. Här vore det
mycket tacksamt att få tillgång till nätverkets yrkesskickliga inredningskompetens.
Gruvstugan, med utrymme för reception, information matsal och konferensrum, kommer
efterhand att bli det naturliga navet i anläggningen.
Tillgängligheten i Stripa förbättrades ytterligare under våren genom att en igenvuxen
parkeringsplats i anslutning till entrégrinden iordningställdes. Parkeringsplatsen är främst
till för rörelsehindrade och turistbussar.
12

Visning av det medeltida gruvområdet för politiker Området är spännande men svårtillgängligt.
Noggranna överläggningar måste till innan beslut tas var vandringsleder ska gå för att upplevelsen
ska bli säker och innehållsrik. Foto Lindesbergs museum, 2008.
13

CENTRETS SÄRSKILDA PROFILOMRÅDE
Det Det moderna moderna samhällets samhällets byggnadsmaterial byggnadsmaterial - Betong
Stripa gruva har anor från medeltiden men den byggda miljön representerar den
industriella epoken fram till nedläggningen på 1970-talet.
Större delen av byggnadsbeståndet är uppfört i industrialismens dominerande
byggnadsmaterial armerad betong som är ett flerkomponentsmaterial med begränsad
livslängd vilket i bevarandesammanhang ger upphov till komplicerade byggnadstekniska
frågor. Det moderna industrisamhällets betongkomplex står nu inför en allvarlig
reparations- och restaureringsproblematik. I Stripa har inletts ett forskningsprojekt där
olika reparationsmetoder kommer att testas ur teknisk och restaureringsteoretisk aspekt
(se nedan). centret skulle i förlängningen genom den erfarenhet och kunskap som samlas i
Stripa bidra med spetskompetens till de betongkonstruktioner som finns inom nätverket.
Betongforskning
Betongforskning
Det omfattande restaureringsarbete som inletts i Stripa med finansiering från
Länsstyrelsen i Örebro har kopplats till ett forskningsprojekt, vilket bland annat kommer
att resultera i en handbok för betongrestaurationer.
Anläggningarna i gruvområdet har uppförts under 1900-talet med de material och
metoder som utvecklats under industrialismen. Skador och deras orsaker kan här studeras
i detalj under hela restaureringsprocessen, vilket skapar unika möjligheter att bedriva
forskning och utbildning inom detta angelägna område av byggnadsvården.
Hela restaureringsprocessen dokumenteras i bild, text och film. Därmed är grunden lagd
till ett framtida utbildningsmaterial. Lindesbergs Museum ansvarar för dokumentationen
som till valda delar kommer att ingå i betonghandboken.
De byggnader som uppfördes under industrialismen har ofta betongen som dominerande
byggnadsmaterial. Då den armerade betongen introducerades på marknaden vid
sekelskiftet 1900 ansågs materialet evigt och i det närmaste underhållsfritt. Tiden har visat
att så är inte fallet. Vissa byggnader uppförda i betong har idag så svåra skador att rivning
och nybyggnation ofta anses vara den lämpligaste åtgärden. Men då det gäller
bevarandevärda kulturhistoriska byggnader är rivning inte ett alternativ och motsvarar
inte heller vår strävan efter ett hållbart samhälle. Stripaprojektet skulle kunna bidra med
att utveckla antikvariska restaureringsmetoder och materialanvändning.
Forskningsprojektet som påbörjats utförs i samarbete med Lindesbergs museum som sedan
en tid arrangerar seminarier om modernismens byggnadsmaterial och metoder. Syftet är
att upprätta ett kontaktnät mellan aktörer inom byggbranschen, antikvarier och
restaureringsarkitekter för utbyte av kunskap och erfarenheter. Seminarierna visar med
övertygande tydlighet att behovet av kompetensuppbyggnad om material, teknik och
restaureringsmetoder är mycket stort. Inför omfattande reparationer av
betongkonstruktioner väcks hela tiden nya frågeställningar om material och metoder där
de antikvariska ställningstagandena ska brytas mot och samverka med modern teknik och
14

moderna material. Teknik, material och materialsammansättningar som fanns då
byggnaden uppfördes finns generellt sett inte att tillgå idag. Problemen är svårlösta då
hela 1900-talet har präglats av en ständigt pågående utveckling av nya byggmaterial och
byggnadstekniker samtidigt som den antikvariska hållningen är att bevara så mycket som
möjligt av anläggningens karaktär och ursprungliga material.
Förutom betonghandboken är avsikten med projektet att göra anläggningen till en
rikskänd experimentverkstad för olika reparationsåtgärder, vilka kan användas i
forsknings- och utbildningssammanhang. I samband med det pågående
restaureringsarbetet kommer olika reparationsmetoder och material som behandlas i
boken att användas i Stripa. Förutom i handboken ska resultatet av restaureringarna
redovisas i ett eller flera nationella seminarier på plats i gruvmiljön där reparations- och
restaureringsproblematiken kommer att diskuteras. Seminarierna arrangeras i samarbete
med CBI (Cement och Betong Institutet,) KTH och Chalmers.
Lindesbergs Museum har initierat framtagandet av ett PM som ingående beskriver Stripas
framtida roll och bidrag till forskningen kring det moderna samhällets byggnadsmaterial.
Sven Olof Ahlberg vid Kulturbyggnadsbyrån i Lidköping har sammanställt nämnda PM
som återges i bilaga 1.
CBI :s (Cement och Betonginstitutet) representant tar prover på betongväggens status.
Betongens kondition är avgörande för den fortsatta renoveringen av gruvlaven.
Foto: Lindesbergs Museum 2008.
15

Övriga Övriga Övriga byggnadsmaterial
byggnadsmaterial
byggnadsmaterial
Under hela 1900-talet har det pågått en ständig produktutveckling av byggnadsmaterial.
Industrialismens byggnadskultur har nu uppnått en ålder som medför behov av
restaurering och stora vårdåtgärder. De restaureringsarkitekter och byggnadsantikvarier
som är satta att förvalta byggnadskulturen från det moderna samhället har en svår och i
det närmaste omöjlig uppgift framför sig, om inte något görs för att samla in kunskap,
fakta och material om modernismens byggnadsmaterial. Lindesbergs Museum har tagit ett
steg för att komma till rätta med problematiken genom produktionen av en
materialhandbok som riktar sig till restaureringsarkitekter, byggnadsantikvarier,
fastighetsskötare m. fl. Den är tänkt som en första del i en bokserie om olika
byggnadsmaterial som använts under förra seklet. För den pedagogiska åskådligheten
kommer dessutom ett arkiv med byggnadsmaterial att byggas upp. Avsikten är att man på
plats i Stripa ska kunna rent praktiskt studera materialens beskaffenhet i avseende på färg,
form och innehåll.
16

STÖD TILL NÄROMRÅDET
Det nybildade kommunala bolaget, Stripa Kultur och Utveckling AB, befinner sig i
inledningsskedet av en lång utvecklingsprocess. Bolagets styrelse har påbörjat etableringen
av olika samarbetspartners som tillsammans med Skuab kan utgöra stöd till närområdet.
För närvarande pågår samarbete med stödföreningen ”Larsbo Kalk och Stripa Gruvas
Vänner”, Lindesbergs Museum och Lindesbergs kommuns skolor.
Utbildning Utbildning Utbildning och och och forskning forskning
forskning
De tillgångar som finns i Stripa och övriga anläggningar i Stripas närhet kan utnyttjas i
skolundervisningen om de anpassas till respektive årskurs.
Lindesbergs museum har gett exempel på lämpliga användningsområdet som återges i
bilaga 2
Bergsskolan Bergsskolan i i Filipstad
Filipstad
På inte alltför avlägset håll finns Bergsskolan i Filipstad. Ett utbyte mellan Stripa och
Bergsskolan skulle kunna vara givande för båda parter. Bergsskolan kan på en liten
geografisk yta få inblick i gruv-, industrimineral-, berg- och anläggningsteknik genom
besök i Stripa, Larsbo och Forshammar. Kontakterna med Bergsskolan skulle kunna leda
till rekrytering av kunniga guider verksamma i Stripaområdet.
KY KY-utbildning
KY utbildning
KY-utbildning i byggnads- och industriminnesvård som bedrivits i Västerås, men nu
flyttat till Partille, har använt Stripa gruvområde som övningsobjekt. Här finns fortsatta
möjligheter för
studenterna att genomföra såväl enklare som mer omfattande studier av det moderna
samhällets
byggnadsmaterial. Även den tekniska utrustningen i främst anrikningsverk och spelhus är
ytterst
lämpliga för praktiska studier i maskinvård och underhåll. Kraftöverföring och
energiutvinning är en central fråga i gruvsammanhang. I Stripa finns möjlighet till
förståelse av de tidiga vattenkonsterna, kraftöverföring via trefassystem från anläggningen
i Flögfors, turbindrift av kompressorer m.m.
Övrig Övrig utbildning
utbildning
Smedjan och den mekaniska verkstaden skulle kunna bli ett center för utbildning av
smeder, en hantverkskategori som idag är alltmer sällsynt och vars produkter ofta
efterfrågas i samband med renoveringar av äldre byggnader och anläggningar.
Kurser och enstaka utbildningstillfällen/seminarier kan även hållas inom vitt skiftande
ämnen. Här skulle verksamheten kunna inledas med relativt kort varsel, under
förutsättning att det organiseras på ett professionellt sätt.
17

Behovet är stort av auktoriserade guider för Stripa och övriga utpekade objekt inom den
”Bergslagssatsning” som nu genomförs. I Stripa skulle man kunna genomföra en
grundläggande guideutbildning som möter kraven från alltmer krävande besökare och ger
kännedom om komplexiteten i de anläggningar som ska visas. Här bör ett nära samarbete
kunna inledas mellan högskolan och de center som ingår i satsningen.
Guideutbildningar skulle även kunna genomföras i studieförbundens regi inom en snar
framtid. Utbildning i form av studiecirklar har fördel av både kunskapsuppbyggnad och
kunskapsöverföring genom att studiecirkelsdeltagarna intervjuar äldre
gruvindustriarbetare. Uppgiften är brådskande allteftersom tiden går och gruvarbetarna
faller ifrån.
18

CENTRETS BIDRAG TILL LOKAL OCH REGIONAL EKONOMISK UTVECKLING
Besöksmålsutveckling
esöksmålsutveckling
Ett bra besöksmål ska erbjuda upplevelser, undervisning och upptäckter vilket
Stripa gruvområde har alla förutsättningar att tillhandahålla. Området har potential till
upplevelser av starkt skiftande karaktär, vilket kan attrahera en bred publik.
Här finns en stor historisk spännvidd med exempel från flera hundra års gruvdrift som
kan synliggöras på ett pedagogiskt sätt. Nedan skissas några exempel på hur besöksmålet
kan utvecklas och genom det också bidra till positiv ekonomisk utveckling för närområdet
och regionen,
Logistik Logistik
Logistik
Miljön är koncentrerad vilket ger en stor närhet mellan besökaren och verksamheten.
Besökarna kan till fots nå alla delar av gruvområdet och på sikt kanske även forslas runt
med ett spårbundet fordon mellan sevärdheterna.
Mycket av transporterna inom gruvområdet var tidigare rälsgående och rester efter räls
återfinns idag på några få ställen. Upplevelsen för en besökare skulle öka avsevärt om
delar av spåren återställs och trafikeras med till exempel ett tryckluftsdrivet industrilok av
den typ som användes i Stripa. Transporten av malm från Stripa bedrevs tidigare med
hjälp av en sinnrik spårbunden transportapparat som kallades ”rutschbanan”.
Sträckningen efter denna kan fortfarande följas i terrängen och en minst sagt kittlande
tanke är att uppföra rutschbanan på nytt för att kunna frakta besökare till och från gruvan.
Då rutschbanan var i drift var Guldsmedshytte Bruk ca 2 km från gruvan ändhållplats. På
bruksområdet finns kontoret från 1950 kvar. Detta skulle kunna tjäna som en samlande
plats för turister som färdas längs riksväg 50. Kontoret är mycket centralt och strategiskt
beläget och skulle kunna fungera som en port till sevärdheter i området. Här vore det
lämpligt att sälja biljetter till rutschbanan och entré till gruvområdet.
De högbanor som användes för att forsla ut de färdiga produkterna från Stripa är idag
rivna. Vissa betongfundament återstår och på sikt bör en diskussion inledas om en
återuppbyggnad av hela eller delar av denna karaktäristiska länk i det interna
transportsystemet.
Utställningar
Utställningar
Skiftande brytningstekniker och anrikningsmetoder kan tämligen enkelt levandegöras för
besökarna antingen genom utställningar eller med filmvisning. Tillmakningsmetoden kan
till och med åskådliggöras genom praktisk tillämpning.
På sikt är möjligheten att komma ned under jord i gruvan en fascinerande tanke En hiss i
det s.k. undersökningsschaktet skulle kunna transportera besökare till orter nere i gruvan
och därigenom skapa ytterligare en attraktion.
19

Övrig Övrig Övrig kva kvalificerad kva kvalificerad
lificerad verksamhet verksamhet
• Konst och konsthantverk.
• Barnverksamhet med pedagogiska installationer och visningar.
• Installation av ljus- och ljudsättningar för exponering av gruvmiljön
• Utnyttja utsiktsmöjligheterna från lavens och anrikningsverkets tak.
• Geologi i anslutning till Ingelsgruvan.
• Mineralutställning med inriktning på Bergslagen.
• Fimvisning
• Föreläsningar, seminarier
• Kurser i geologi, smycketillverkning, byggnadsvård m.m.
• Mineraljakt
• Guideutbildning med fokus på industrihistoria
Anrikningsverk
Anrikningsverk
Anrikningsverket har maskinell utrustning som är körbar vilket skapar utmärkta
pedagogiska förutsättningar för att förstå anrikningsprocessen som besökarna ska ges
möjlighet att följa. Det företag som bedriver verksamhet i lokalerna måste ta hänsyn till
att anrikningsverket även är en besöksanläggning. Jämte dagbrotten är anrikningsverket
den del av anläggningen som kan göras publikt per omgående.
Servering
Stripa matsalar är ett känt begrepp i bygden. I gruvstugan från 1954 inryms ett mindre
kök med tillhörande serveringsutrymme. Lokalerna är i dagsläget i stort behov av
upprustning men är mycket väl lämpade för ett café. En caférörelse på entreprenad
kommer att i en framtid vara en tillgång för besökarnas service. I en förlängning kan det
även bli möjligt att servera enklare rätter till exempel med lokalproducerade produkter.
Museiverksamhet
Museiverksamhet
Lindesbergs museum överflyttas till Stripa där museiverksamheten får en huvudsaklig
inriktning på bergshanteringen och dess inflytande på samhällsutvecklingen. Delar av
verksamheten som berör gruvdrift, mineralogi, arkiv, bibliotek och forskning inhyses i de
lokaler som finns tillgängliga på området. På detta vis skapas dessutom en förutsättning för
att den antikvariska närvaron i Stripa säkerställs. Utställningar kan med fördel lokaliseras
till byggnaden ”Norra verket” där förutsättningarna även finns för uppbyggnaden av arkiv
och bibliotek.
En framtida museiverksamhet i Stripa rymmer stora möjligheter att exponera diverse
utställningar, till exempel utställningar över historisk processteknik och
byggnadsmineralutställning industrisamhällets byggnadsmaterial samt en historisk exposé
över gruvdriften i området m.m.
20

Stripa gruva från malmupplaget. Den röda byggnaden i bildens mitt, det s.k. Norra verket skulle
kunna vara en tänkbar lokal för museiverksamheten
Foto:Lindesbergs Museum 2006.
21

NÄRINGSLIVSUTVECKLING
Näringsverksamheten i området är central för utvecklingen av Stripa som besöksmål.
Genom aktiva företag som genererar hyresintäkter och eventuella royaltyn på produkter
kan en viss del av underhåll, drift etc. finansieras. Samtidigt skapas förutsättningar för
besökarna att ta del av hur processerna fungerar. Exempel på möjliga verksamheter är
slamfärgstillverkning, miljöavfallshantering och energiutvinning i gruvan. Viktigt är att
transporterna till och från eventuella företag lokaliseras på ett sätt som inte inkräktar på
besöksnäringen i området.
Snickeriverkstaden och smedjan skulle med tämligen enkla medel kunna hyras ut till
företag somverkar inom den byggnadsvårdande sektorn. På så vis skapas arbetstillfällen
inom området samtidigt som kunskapen om att vårda och underhålla ett industriminne
hålls vid liv i Stripa.
Restaureringsprocessen i Stripa har sedan starten 2006 i hög grad bidragit till ekonomisk
utveckling i regionen. Uppskattningsvis har restaureringen redan genererat ett 50-tal
arbetstillfällen till lokala och regionala företagare. En följdeffekt av verksamheten blir per
automatik att handel och service får en positiv stimulans i form av ökat antal kundbesök.
Ökad Ökad handel
handel
I takt med att besöksmålet Stripa utvecklas främjas lokal handel och näringsliv genom ett
ökat antal besökare.
Detaljhandeln i butiker, livsmedelsaffärer, på bensinmackar, och matserveringar får ett
välkommet tillskott.. Spontanbesökaren kan också delges information om utbudet i
Lindesberg med apotek, post, bank butiker, museum osv.
Lyckligtvis är Stripa Gruva och de andra besöksmålen såsom Guldsmedshyttans
Silvergruva, Larsbo kalk m. fl. strategiskt belägna invid riksväg 50. Enligt vägverkets
statistik trafikerar ca 7000 fordon dagligen riksväg 50. Kan man få en procent av de
passerande att stanna till i Stripa eller vid någon annan anläggning är mycket vunnet.
Marknadsföring
Marknadsföring
Marknadsföring
Marknadsföringen av Stripa har hittills varit lågmäld beroende på områdets
svårtillgänglighet. Här finns dagbrott utan inhägnad och ett riskfyllt industriområde
med avsaknad av säkerhetsavgränsningar. Besökare har endast haft tillträde tillsammans
med guide. När logistiken med den industriella verksamheten och allmänhetens besök är
samordnad kan en utökad marknadsföring komma ifråga.
Under uppbyggnad är en hemsida där information kommer att tillhandahållas om
kommande visningar, restaureringsarbetets framskridande samt den fortsatta utvecklingen
inom centrerna.
Besöksmål Besöksmål Besöksmål i i närområdet
närområdet
Centret Stripa kan fungera som ett nav i ett omland med ett stort utbud av sevärdheter.
Besökare som kommer till Stripa ska också bli informerade om närområdets tillgångar i en
informationsbutik med kartmaterial som hänvisar till de olika besöksstationerna. Med
22

esök i Larsbo Kalk, Silvergruveområdet, Löa hytta, Forshammars bergverk,
Siggebohyttans Bergsmansgård m.m. får man en god inblick i Bergslagens teknik- och
socialhistoria. Stripas kommande mineralutställning berikar ytterligare upplevelsen
genom att ge en god introduktion till de mineraler som utvunnits och förädlats på
respektive besöksställen.
Nedan ges exempel på några intressanta besöksmål.
Dammarna Dammarna
Dammarna
Stripa ligger i ett naturskönt område där kulturlandskapet präglas av berg, sjöar och
dalgångar som bjuder på vackra vyer. Anläggningens avfallsdammar och
klarvattensdammar bildar tillsammans ett säreget och inbjudande landskap med tillgång
till fiske och naturupplevelser. Området har blivit ett väl utnyttjat strövområde för de
kringboende och kan med fördel inlemmas i de olika vandringsleder som kommer att
upprättas på området.
Larsbo Larsbo Larsbo Kalk
Kalk
Det närliggande kalkbruket med sina välbevarade schaktugnar är viktigt för förståelsen av
en för allmänheten tämligen okänd del av den svenska mineralhanteringen. De
canyonliknande dagbrotten är en suggestiv upplevelsemättad bergsbruksmiljö inbäddad i
Sveriges längsta sammanhängande kalkstråk. Här finns också en artrik flora och fauna.
Flögfors Flögfors
Flögfors
Kraftstationen i Flögfors är ett tidigt exempel på energiöverföring med trefas. Stripa var
tidigt ute med den nya energiöverföringstekniken.
Stråssa
Stråssa
I närområdet är gruvområdet Stråssa beläget med en anläggning som uppfördes under
1960-talet, på sin tid det den mest omfattande industribyggnationen i landet. Då
gruvdriften lades ned på 1980-talet omvandlades gruvan till en besöksgruva som blev
rikskänd under sin verksamhetsperiod på dryga tio år. Fortfarande omtalas och efterfrågas
gruvan av hugade besökare.
Guldsmedshyttans Guldsmedshyttans Guldsmedshyttans Silvergruva
Silvergruva
De medeltida gruvorna i silvergruveområdet bjuder på en spännande vandring bland
handkärrade varphögar, tillmakade gruvorter och bråddjupa dagbrott. Här möts man av
arbetsvillkor, avlägsna från vår tids arbetsmiljölag.
23

CENTRETS ORGANISATION OCH FINANSIERING
Befintliga Befintliga resurser
resurser
Centret Stripa är till sin karaktär ett mycket långsiktigt projekt, en satsning som börjar i
ringhet och successivt och organiskt kommer att växa fram. Det kommunala bolaget som
är ägare av anläggningen har klart deklarerat att biståndet från kommunalt håll är i det
närmaste obefintligt. Uttalandet att anläggningen ska ”leva på egna meriter” innebär att
projektet ska vara självfinansierat, något som medför att uppbyggnadsprocessen kommer
att ta lång tid och kräva hårt arbete.
De resurser som finns är alltså anläggningens egen inneboende potential. Med upprustade
byggnader kan man på sikt räkna med hyresintäkter från olika entreprenörer. Initialt
finns statligt bidrag för upprustning av anläggningen, vilket täcker en stor del av
restaureringskostnaderna. Resterande del finns möjlighet att söka inom Eu:s fonder. Här
kan kommunen bistå med hjälp från kommunens tjänsteman som ansvarar för Euansökningar.
Anrikningsverket
Anrikningsverket
Anrikningsverket
Centrets största tillgång är anrikningsverket med den körbara processutrustningen.
Maskinparken är trots eller tack vare att den är tillverkad på 1940-talet i fullt
funktionsdugligt skick, bortsett från vanligt underhåll som ingen maskin undgår.
Krossar, kvarnar skakbord m.m är en utrustning som passar för
metallåtervinningshanteringen..
Flera intressenter inom återvinningsbranschen har uppmärksammat att anläggningen
skulle kunna anpassas till modern återvinningsteknik även med hänsyn taget till
bevarandevärdena inom byggnadsminnet. Justeringar och investeringar måste vidtas
innan anläggningen kan komma ifråga för kommersiell drift. Det rör sig om säkrare
elinstallationer och smärre ingrepp för att göra anläggningen fullt funktionsduglig.
Anrikningsverket bör också anpassas till besöksnäringen, vilket det finns goda
förutsättningar att göra. Industribyggnaden är så konstruerad att halvplan och gångplan,
med tämligen enkla medel kan byggas om till åskådarplatser för besökare som på bekvämt,
säkert och med känsla av delaktighet kan följa processen.
Kommunen tillsammans med Länsstyrelsen och Bergslagssatsningen sonderar nu
möjligheterna till bidrag från Tillväxtverket, Sparbanksstiftelsen m.fl. för en förstudie som
innefattar förutsättningar för drift, ombyggnader samt fullskaliga provkörningar av olika
typer av metallåtervinning. En industriell åtevinningsproduktion i Stripa kan på sikt
generera både arbetstillfällen, ekonomiskt bistånd till uppbyggnaden av Stripa och
skatteintäkter till kommunen.
Energiutvinning Energiutvinning ur ur gruvan
gruvan
Gruvvattnet håller en temperatur på ca 8 – 9 grader. Denna värme borde gå att utvinna till
värmeenergi i lokalerna. Bergvärmetekniken kan utan stora ingrepp anpassas till
gruvschakten. Goda möjligheter finns att söka eu-medel genom Sjunde ramprogrammet
och Intelligent energi.
24

Framtida Framtida Framtida resurser resurser
resurser
Besöksnäringen är en växande sektor som även kan tillföra Stripa resurser. Stripa gruva
som ett väl utbyggt besöksmål med förvaltarskapet av det industrihistoriska värdet i
ständigt fokus, har förutsättningar att behålla sin attraktionskraft.
Avfallsdammarnas innehåll av kromslagg är en framtida resurs som ännu inte utnyttjats
beroende på fallande metallpriser. I väntan på en konjunkturuppgång bör
anrikningsverket iordningställas för att stå beredd att påbörja processindustrin när
metallpriserna har nått en lönsam nivå.
Stripa Gruvas förre ägare av anrikningsverket, Karl -Eric Nord, förevisar den berömda Stripa
rännan för några av återvinningsbranschens representanter. Foto Lindesbergs Museum. 2009.
25

FRAMTIDA ORGANISATION SOM STÖDJER BRED SAMVERKAN
Det kommunala bolaget Stripa Kultur och Utveckling AB har stått som ägare till
gruvområdet i snart två års tid. Under den perioden har en samverkansform börjat att
utformas mellan Skuab, stödföreningen ”Larsbo Kalk och Stripa Gruvas Vänner”
Lindesbergs Museum och Bergslagssatsningen. När processindustrin kommer igång bör en
representant från företaget ingå i samverkansgruppen.
För att få en fungerande verksamhet är det nödvändigt att respektive samverkansparter
har sina roller, verksamhetsområden, syften och målsättningar tydligt definierade. Här
bör ett dokument upprättas som i skriftlig form beskriver ansvars- och ramområden för
parterna. Målsättningen, att utveckla Stripa inom de tre olika sektorerna processindustri,
forskning och besöksnäring är given. Men hur man når dit kan det finnas en flora av
uppfattningar om. Därför bör samverkansformer diskuteras ingående och i detalj. Inom
kulturarvssektorn pågår nu en process för att finna nya former för samverkan.
Nätverkstänkande , klusterorganisationer är ledord för nya samarbetsformer, där
föreningar, kommuner, företag, stiftelser enskilda personer ingår som aktörer. Tanken är
att samordna all kraft, intresse och engagemang som finns i det civila samhället för att få
en större verkningsgrad inom kulturarvsektorn som lever med knappa resurser.
Representanter från till exempel Skolan, Vänföreningen, Skuab, Museet,
hembygdsföreningar, turism, företag etc. skulle kunna ingå i ett liknande nätverk för att
delta i en genomförande- och utvecklingsprocess för Stripa. Goda förutsättningar finns för
att organisationen skulle kunna utvecklas i bredd och djup. Samarbetet kan ge inspiration
till nya fruktbärande verksamhetsgrenar och öppna upp för forskningsfält med
anknytning till Stripa.
26

Vy inifrån anrikningsverket över några av de fjorton skakborden. De stora bordens
separationsförmåga att dela materialet i ofyndigt och fyndigt, ,tungt från lätt, är en fascinerande
process som fångar besökarnas koncentration.
Bilden illustrerar något av Stripas inspirerande utmaning, att förena besöksnäringen med
kommersiell drift. Foto: Lars Hagström, 2007.
27

BILAGA 1
PM angående projektet Moderna byggnadsmaterial,
Stripa gruva, Lindesberg
Med anledning av den pågående restaureringen av industriminnet Stripa gruva, har
frågorna kring det moderna samhällets byggnadsmaterial alltmer kommit i fokus. Inte
minst de omfattande betongrestaureringarna i gruvområdet har föranlett Länsstyrelsen i
Örebro län och museet i Lindesberg att efterfråga en mer djuplodande materialkunskap än
den som finns tillgänglig inom det antikvariska fältet. Bebyggelseantikvarie Sven Olof
Ahlberg har i detta PM sammanställt ett antal frågeställningar och idéer som berör
ovanstående. Utgångspunkten är följande:
Hur ska antikvarierna få kunskap att ta hand om gårdagens industriellt framställda
material i dag och i morgon?
Vilka ska förmedla denna kunskap och på vilket sätt?
Hur kan Lindesbergs museum och Stripa gruva bidra till kunskapsförmedlingen?
Frågorna är inte enkla att besvara, men grundproblemet kan delas in i tre huvudområden:
Materialkunskap, Utbildning, Förmedling av kunskaper och Museets framtida funktion.
Oavsett ansats utgår alla förslag och idéer i detta PM från det faktum att Stripa bör bli ett
nationellt centrum för kunskapen om det moderna samhällets byggnadsmaterial. Sverige
är för litet för att orka med drift, underhåll, löner och lokalkostnader för att driva flera
projekt inom detta område. Riksantikvarieämbetets materialguide är ett litet försök att
råda bot på de bristande kunskaperna men dessvärre räcker inte detta särskilt långt.
Istället bör en ansenlig satsning göras för att samla all kunskap till de befintliga lokaler och
naturliga övningsobjekt som finns i Stripa. Satsningen ska ske i samarbete med
Riksantikvarieämbetet, övriga myndigheter, branschorganisationer, entreprenörer,
fristående konsulter etc. och vara helt öppen för granskning och utbyte av information
mellan inblandade parter.
Idén med ett nationellt centrum av denna art grundar sig på en central finansiering där
den ekonomiska grunden läggs genom nationella satsningar från inblandade myndigheter,
organisationer m.fl. Eventuellt kan även denna typ av strukturella genomgångar av ett
sekels byggande vara intressant för finansiering genom EU-medel.
28

Materialkunskap
Materialkunskap
Materialkunskap
För att överhuvudtaget kunna förhålla sig antikariskt till det moderna samhällets
byggnadsmaterial krävs en mycket stor kunskap om materialets sammansättning, hur det
har tillverkats, vilka tillverkare som funnits i olika delar av landet och under vilka tider de
verkat, vilka produktnamn och beteckningar som förekommit på marknaden samt
långtgående kunskaper om hur materialen åldras och vilka mekanismer som ligger bakom
nedbrytningsprocesserna. Först när dessa fakta är kända kan antikvarierna hantera de
frågor som ställs inför och under en restaurering. Kunskapen ger även antikvarierna
möjligheten att kommunicera med entreprenörer, konstruktörer och andra inblandade på
ett professionellt och förtroendeingivande sätt. Idag hamnar många antikvarier närmast
som gisslan i den tekniska miljö som ofta präglar restaureringsprocesserna.
Inom det tekniska fältet – främst ingenjörs-, arkitekt- och konstruktörsutbildningarna –
finns rikligt med kunskap om moderna byggnadsmaterial, vilka processer som styr
nedbrytning och hur de kan användas i moderna konstruktioner och sammanhang.
Emellertid är det ytterst få personer och institutioner som ägnar sig åt att koppla samman
den moderna forskningen med historiska sätt att bygga och underhålla sina material.
Tillverkarna av dagens byggnadsmaterial och de produkter som är tänkta att användas för
underhåll och reparationer har i mångt och mycket en inställning som utgår från tämligen
korta tidsperspektiv både framåt och bakåt. I mötet med antikvariernas och
restaureringsarkitekternas tidsperspektiv uppstår inte sällan en tveksamhet och osäkerhet
som spär på de fördomar och den okunskap som råder kring respektive yrkeskårs
värderingar och synsätt.
Stripas Stripas roll:
roll:
Huvudsyftet är att upprätta ett kunskapscentrum som förser antikvarier,
restaureringsarkitekter och entreprenörer med nödvändiga kunskaper för att klara av
reparationer och underhåll av 1900-talets material och konstruktioner med ett
antikvariskt synsätt.
I de befintliga kontorsutrymmen och lagerlokaler som finns i Stripa etableras ett
materialhistoriskt centrum med syfte att samla in såväl fysiska prover på diverse material
som kunskap om desamma. Tekniker och antikvarier arbetar tillsammans för att bygga
upp den avancerade materialdatabas som idag saknas. Ett referensbibliotek etableras där
materialrelaterad litteratur, broschyrer och länkar till andra bibliotek finns tillgängligt för
alla typer av intresserade aktörer. Möjligheter till forskarplatser bör inrättas och samarbete
med tekniska institutioner, branschorganisationer och Riksantikvarieämbetet bör
upprättas omgående.
I nuläget finns ingen centralt samlad information om pågående och nyligen avslutade
restaureringsprojekt, utvärderingar av dessa samt uppgifter om vilka parter som varit
inblandade – projektörer, antikvariska kontrollanter, entreprenörer, fastighetsägare,
leverantörer av underhållsmaterial etc. Ett register över projekt läggs upp och hålls
29

levande genom en ständig kontakt med myndigheter, fastighetsägare, antikvariska
kontrollanter och entreprenörer. I detta register kan material, metoder, produkter,
anläggningstyper, skadebilder etc. sökas och fungera som en vägledning inför liknande
åtgärder på andra håll i landet.
Ett samarbete bör inledas med de aktörer i Europa som kommit betydligt längre än det
faktiska läget i Sverige. Industrialiseringen skedde tidigare på kontinenten än i Norden
och åtskilliga av de problem som vi nu ställs inför här har redan diskuterats och hanterats
på andra håll. Det vore närmast tjänstefel att på nytt försöka hitta lösningar på problem
som redan har penetrerats i andra delar av främst Europa.
Utbildning
Utbildning
Behovet av utbildning är enormt. Vid de etablerade byggnadsvårdsutbildningarna
förmedlas endast marginella kunskaper om 1900-talets material. Inte minst bristen på
kunskap om lämpliga restaureringsmetoder är uppenbar För den yrkesverksamme
antikvarien och restaureringsarkitekten finns idag endast korta och ytliga kurser som inte
tränger in på djupet i materialens komplexitet.
Stripas Stripas roll: roll:
roll:
Lindesbergs museum med Stripa gruva är en utmärkt plats för utbildningar – både korta
enstaka kurser och längre program. Området innehåller flera av de vanligast
förekommande materialen som därmed kan studeras i detalj. Även restaureringsmetoder
och resultatet av renoveringar kan granskas på plats i anslutning till
undervisningslokalerna. I närområdet (inom en radie på ca 150 km) finns eller har funnits
tillverkning av flera av 1900-talets mest frekventa material – tegel, cement, gasbetong,
eternit, m.fl.
Korta kurser som ges i Stripa måste vara anpassade för yrkesverksamma antikvarier,
entreprenörer, konstruktörer etc. för att möjliggöra kombinationen av arbete och studier.
Kurserna ska vara anpassade till studier på distans och vara länkade till högskolevärldens
poängsystem. Ett samarbete med de befintliga byggnadsvårdsutbildningarna är inte bara
önskvärt utan ett måste för att satsningen ska lyckas. Här bör flera högskolor vara
inblandade och en inledande diskussion ska hållas där alla aktörer inom utbildningsfältet
ges möjlighet att komma med synpunkter i ett tidigt skede. En medvetenhet om den
konkurrens som finns inom utbildningsområdet är dessutom nödvändig för att kunna
optimera utbildningarna.
Utbildningsprogram som anordnas ska vara av den karaktären att de passar in i den
kommande yrkeshögskolan eller ansluter till de befintliga byggnadsvårdsutbildningarna
på universitet och högskolor. Syftet är att ge en minst tvåårig utbildning i kunskap om
1900-talets material och konstruktioner utifrån ett antikvariskt och materialhistoriskt
perspektiv. Utbildningen ska dessutom ha en projekteringsteknisk avdelning samt en
omfattande antikvarisk diskussion om restaureringsmetodik och materialval. Även den
30

lokala gymnasieskolan bör finnas med i diskussionerna om framtida utbildningssatsningar,
inte minst för att säkerställa det lokala engagemanget i industriminnet Stripa.
Temadagar och seminarier är viktiga instrument för att föra ut den kunskap som
ackumuleras i Stripa. Innehåll och upplägg varieras efter kunskapens art och även
platserna för temadagarna kan variera beroende på ämne. Finansieringen av denna typ av
aktiviteter förutsätter deltagaravgifter och/eller sponsring.
Inom ramen för utbildningarna i Stripa bör även PM och andra typer av
undervisningsmaterial tas fram och distribueras till studenter och andra intresserade. Ett
stort egenvärde finns i detta arbete eftersom kunskapen då realiseras i text och bild, vilket
borgar för ett säkerställande och en fortlevnad av både teoretiska fakta och praktiska
kunskaper.
Förm Förmedling Förm Förmedling
edling av av kunskaper kunskaper
Som en mycket viktig och central funktion måste all kunskap som samlas in hanteras på
ett sådant sätt att den enkelt kan förmedlas till alla intresserade. Distributionen bör ske via
alla tillgängliga media och vara så strukturerad att den är sökbar. Frågan berörs i
avdelningarna ovan men är så viktig att den bör understrykas.
Stripas Stripas roll:
roll:
Kunskapen som hanteras måste vara välordnad, vilket kräver stora personella resurser.
Om arbetet ska lyckas kommer antikvarier, arkivarier, IT-tekniker och materialhistoriker
att behöva samarbeta mot ett gemensamt mål – att upprätta och tillgängliggöra all
upptänklig information om 1900-talets byggande. En närmast enorm – men även
inspirerande – arbetsuppgift.
Särskilda funktioner för skanning och katalogisering av information måste upprättas. Här
är det inte minst viktigt att undersöka vilka avhandlingar som skrivits inom området på de
svenska utbildningsanstalter som hanterar 1900-talets byggande.
Informationen görs tillgänglig via en central webportal som ständigt uppdateras. Här finns
även länkar till liknande internationella projekt. Avdelningarna kan till exempel vara:
material, tillverkare, entreprenörer, skador, restaureringsexempel och leverantörer av
kunskap och restaureringsmaterial.
Publicering av valda delar av informationen bör ske i handboksform. En särskild serie av
materialhandböcker tas fram för de vanligast förekommande materialen där
sammansättning, användning, nedbrytning och restaurering behandlas utifrån ett
tvärvetenskapligt synsätt. Handböckerna ska vara upplagda på ett sätt som gör att de kan
användas av både studenter och yrkesverksamma antikvarier och restaureringsarkitekter.
Kunskapen om materialen förmedlas även via utbildningar i olika form, se ovan.
31

Museets Museets Museets framtida framtida funk funktion funk funktion
tion
Lindesbergs museum har en nyckelroll i Stripa gruva som enda institution med
antikvarisk kompetens i kommunen. Dagens situation, med endast en tjänst som
förutsätter den nödvändiga kompetensen, är ohållbar redan med den arbetsbelastning som
gäller idag. I takt med ökad restaurering av industriminnet och det kontinuerliga
underhållet av hela den komplexa anläggningen, kommer ytterligare resurser att krävas
redan inom en snar framtid. Till detta kommer den dagliga verksamheten i museet med
bland annat visningar av utställningen, planering av kommande aktiviteter, samverkan
med skolan, inventeringsarbete, skötsel och katalogisering av arkivet och antikvarisk
service till kommuninnevånarna.
Stripas Stripas Stripas roll: roll:
roll:
Utvecklingen av ett kunskapscentrum för industrisamhällets byggnadsmaterial förutsätter
att Lindesbergs museum får en central roll i hela verksamheten. Uppbyggnaden av
verksamheten bör hanteras av en fristående stiftelse där en bred flora av intressenter
samverkar i syfte att uppnå nationell status som materialhistoriskt centrum.
Utvecklingen av Stripa industriminne förutsätter att det befintliga museet flyttas till Stripa
och ges ekonomiska möjligheter att presentera en basutställning som visar bergsbruket i
sitt sammanhang med utgångspunkt i de anläggningar som finns i Stripa. Inte minst
driften av anrikningsverket är här central för hur besökarna ska kunna förstå den
komplicerade processen. Flytten medför även att antikvarisk personal kommer att finnas
tillhands dagligen under de komplicerade restaureringsarbeten som är planerade under de
kommande åren.
Uppbyggnaden av ett materialhistoriskt centrum kommer att kräva åtskilligt med
mantimmar varav museet bör stå för åtminstone delar av insatsen. Oavsett hur och i
vilken form museet ska ingå i kommande satsningar, är det viktigt att personalen ges
möjligheter att vara med i uppbyggnaden redan från starten.
32

BILAGA 2
STRIPA STRIPA MED MED OMNEJD OMNEJD OMNEJD I I SKOLUNDERVISNINGEN
SKOLUNDERVISNINGEN
Att sätta historien i sitt sammanhang och göra den verklig är en viktig uppgift för
Lindesbergs museum. Insikter i historia gör vår omvärld förståelig och hjälper oss att ta
lärdom av andras misstag och få del av goda förebilder. Nutidens anstormning av
mediabrus och information kan göra tillvaron förvirrande och rotlös. Historia rätt använd
ger struktur och fungerar som en orienteringskarta för samtiden.
De exempel som ges nedan på hur våra historiska platser kan nyttjas i skolundervisningen
är bara ett litet urval användningsområden för den oändliga pedagogiska resurs som det
fysiska källmaterialet bjuder på.
Grundskola Grundskola
Grundskola
FÖRSKOLA – SKOLÅR 5
Barn älskar att leta stenar, ett intresse man kan ta till vara på genom att ledsaga dem i
Ingelshytte Ingelshytte gruvfält gruvfält som ligger i ett av landets mest mineralrika områden. I skolan lär man
sig vanligen att känna igen växter, fåglar, träd, djurarter men bergarter och mineraler
framhålls inte lika ofta. I området finns unika möjligheter för barn och vuxna att lära sig
geologin. Där hittar man vita stenar som kallas kvarts, (är de rosafärgade heter de
rosenkvarts). Barnen säger katt-guld men vi lär dem att man också kallar dem svavelkis
eller kopparkis. Området är även rikt på gröna stenar s.k. epidot, o.s.v.
Planer finns att anlägga ett s.k. vasktorg i Stripa som var platsen där man skiljde fyndigt
berg från ofyndigt. Begjuter man stenar med vatten framstår tydligare stenarnas
färgspektra och man skiljer lättare malmsorterna åt.
SKOLÅR 2- 3
I den här åldern väcks intresset för forntid och medeltid. Hur spännande är det inte med
riddarspel, stenåldersliv och vikingarnas härjningar. Boplatsen Rossvalslund vid sjön
Råsvalen är en av våra anknytningar till forntid och medeltid. Området har röjts från sly
för att man på plats ska kunna fantisera om hur de första invånarna kom med sina båtar in
i viken för att bereda en boplats och leva ett framgångsrikt liv. De smycken och föremål
som hittades vid de arkeologiska utgrävningarna tyder på ett välbärgat samhälle. Kanske
man hade sin utkomst i järn- eller silverhanteringen. Vikingatidens levnadsvillkor och
livsmönster är något som blir mer levande vid ett besök i Rossvalslund.
Den tidiga järnframställningstekniken från förkristen tid är lättbegriplig med sin
användning av sjömalm, myrmalm eller ”röd jord” som råvara.
SKOLÅR 4 - 6
33

Under 1500-talet med Gustav Vasa som fascinerande huvudfigur, omorganiserades landet.
Gruvorna löd under den s.k. regalrätten, vilket innebar att alla gruvor tillhörde kronan.
Silver, koppar och järn var viktigt för landets uppbyggnad. Falu koppargruva var igång,
Silvergruvan i Sala likaså. I våra trakter bröts Silvergruvan
Silvergruvan i Guldsmedshyttan på Gustav
Vasas bekostnad, visserligen utan större framgång. (Det stora uppsvinget kom på 1800talet).
Men ett besök vid Silvergruvan gör historien levande. Där kan man förnimma hur
de arma gruvarbetarna bröt berget med den mödosamma tillmakningsmetoden som
lämnat mycket tydliga spår i berget.
Gustav Vasa anlade också ett antal kronohyttor i Bergslagen. En av dem finns i Stripas
närområde. Kronohyttan i Guldsmedshyttan, som den benämns, kom att under 1600-talet
spela en roll i Sveriges stormaktstid och utvecklades till att bli den tidens Bofors. Här
fanns en omfattande tillverkning av kanoner, vapen och s.k. lod, dvs. kanonkulor som ofta
var förstärkta med vassa taggar och spetsar av järn och som användes i krigföringen ute i
Europa.
Med förkunskaper om stormaktstidens Sverige kommer man kusligt nära historiens gång
vid ett besök i hyttruinen.
För att ytterligare öka förståelsen för kommunens historiska utveckling bör man knyta
ihop kommunens södra del, dvs. Fellingsbroområdet. Här märks tydligt 1600- och 1700talens
välstånd som bergshanteringen gav på ett märkbart sätt. Fellingsbro är den socken
som enligt uppgift hade flest hammarsmedjor i landet. Tillverkningen av stångjärn som
förädlades av tackjärn producerat i kommunens norra, delar gav ett överskott som
investerades i Fellingsbros imponerande herrgårdar och stora bondehemman.
Ett samarbete och utbyte mellan skolorna i de norra och södra skolområdena skulle kunna
leda till ökad förståelse av den näring som byggt upp inte bara lokalsamhället utan även
haft nationell och internationell betydelse.
SKOLÅR 7 - 9
Eleverna börjar läsa om industrialismen. Anläggningarna Stripa Gruva, Larsbo Kalk och
Löa Löa hytta hytta hytta ger en förståelse av den tidiga industrialismen som föregått vår högteknologiska
epok.
De läser om 1900-talets historia då Stripa gruva spelade en intressant roll som leverantör
av malm till det krigsplågade Europa. Samhälls- och socialhistoriskt finns Stripa med på
den nationella arenan genom den s.k. Stripastrejken. Eleverna får inblick i vad en strejk
kunde innebara både politiskt och familjeekonomiskt. Från den här tiden finns en hel del
arkivmaterial, fotografier och samtidsskildringar bevarat som levandegör tiden.
Kemi- och fysikundervisningen blir mer levande om man kan koppla den till
verkligheten.
Den mineralrikedom som finns i Lindesbergs kommun erbjuder unika möjligheter att
levandegöra undervisningen. Hittar man exempelvis bly i området får man veta att det
34

används till bilbatterier. Fältspat och kvarts finns det gott om vilket används till glas och
porslin.
Kvartsen som används till klockor på grund av elektronernas jämna svängningsfrekvens
illustrerar både kemi och fysik i praktisk tillämpning.
Gymnasiet
Gymnasiet
Här berörs ämnena ekonomisk historia, socialhistoria, teknikhistoria,
fysik, kemi, geologi osv. Lämningarna efter bergshanteringen ger en förståelse av
Bergslagens betydelse för landets utveckling. Utan Sveriges koppar- och järnframställning
hade landet sett annorlunda ut.
Det stora dagbrottet, gruvanläggningarna och den mäktiga stenmullsvallen i Stråssa ger en
uppfattning om järnmalmens betydelse.
Socialhistoriskt har Stripa intagit en plats i historien genom den s.k. Stripastrejken som
ledde till att den sittande regeringen fick avgå. Strejken pågick under två år och det är
fortfarande inte utforskat hur arbetarna ekonomiskt kunde överleva.
Stripa gruva med sitt omfattande arkiv som fortfarande finns kvar är en guldgruva för
forskning om arbetar- och kvinnohistoria.
Teknikhistoriskt har Stripa gjort sig känt genom den s.k. Stripa Stripa-rännan
Stripa
rännan som separerar
järnmalm från gråberg. Stripa-rännan blev en världsprodukt och används fortfarande på
många håll. Eleverna kan få tillfälle att studera Stripas unika maskinpark från gamla
svenska företag såsom Mogårdshammar, Sala mekaniska, Nyhammars bruk, Vibroverken i
Ljungby osv.
Det var i gruvsammanhang som man för första gången överförde el med trefassystem och
Stripa gruva var en av de första som anammade den nya tekniken. Vid Flögfors anlades en
kraftstation med eldistribution till gruvdriften i Stripa. Flögfors är fortfarande i drift och
väl värt ett besök.
Inom Stripa gruvområde finns en f.d. mekanisk verkstad, en smedja och ett
anrikningsverk som låter besökaren uppleva en autentisk och vanligt förekommande
arbetsmiljö i Bergslagen vid 1900-talets mitt.
Rent praktiskt finns många möjligheter i Stripa. Den restaureringsprocess som pågår på
gruvområdet kommer att ta många år i anspråk att fullfölja vilket är ett guldläge för de
praktiska linjerna vid gymnasieskolan och något som centrumet kan dra nytta av. Med
god planering och väl förberett program kan ett utbyte ske mellan Länsstyrelsens
restaureringsarbete och gymnasieskolan. Efterfrågan på skickliga hantverkare kommer att
öka i framtiden varför utbildningsbehovet bör tillgodoses.
Här har eleverna möjlighet att lära sig fönsterrenovering som innehåller flera moment,
nämligen finsnickeri, glasning, kittning, måleri. Behovet av fönsterrenovering kommer att
35

finnas för en lång tid framöver i Stripa och Larsbo. Där finns också möjlighet att pröva
olika typer av byggnadsmaterial såsom betong, gasbetong, trä, plåt m.m. På grundval av de
diskussioner som pågår i samhället om återvinning och ett hållbart samhälle är det inte
otroligt att framtidens byggnation kommer att ha större inriktning på återställande av
miljöer snarare än nyproduktion. Stripa är ett lämpligt övningsobjekt för den typen av
renovering.
Genom detta projekt bereder man eleverna inte bara förmånen att arbeta med något
samhällsnyttigt utan här kommer även att skapas en känsla av delaktighet i hela
gruvområdet vilket är eftersträvansvärt med tanke på att nästa generation kommer att ta
över ansvaret för industriminnena.
För att genomföra detta bör ett pedagogiskt program utarbetas av Skuab tillsammans med
Lindesbergs museum och kommunens skolor.
36