Ladda ner - Plast- & Kemiföretagen
Ladda ner - Plast- & Kemiföretagen
Ladda ner - Plast- & Kemiföretagen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
allkemi<br />
En tidning för blivande kemister<br />
Smart plastfilm på hjälmvisir kan regleras från genoms<br />
kinlig till mörk så att den skyddar mot bländande solljus.<br />
Bollsinne för bränslen<br />
Genväg med hundjobb<br />
Salt löser problemet<br />
Doftande livräddare<br />
1.2008
INNeHåll/leDare<br />
3. Aktuellt<br />
lysande analys. Dna-prov. Vattenkemi.<br />
Hungrig hjärna. Celler i 3D. grön mossa.<br />
Blodigt spritprov.<br />
5. Kemist blandar bränslen<br />
angelica Hull utvecklar biobränslen genom<br />
att blanda olika förnybara råvaror.<br />
De kan ersätta fossila bränslen och<br />
minska våra utsläpp av koldioxid.<br />
6. små partiKlar gör stordåd<br />
nanopartiklar kan ge vanliga material<br />
helt nya egenskaper. plaster blandade<br />
med små partiklar ger lätta och starka<br />
bildelar eller bättre livsmedelsförpackningar.<br />
8. Hundar botar oss<br />
Våra husdjur hjälper oss att bekämpa allvarliga<br />
sjukdomar. Hundge<strong>ner</strong> kan berätta<br />
om vad som gör att vi människor drabbas<br />
av ärftlig cancer och diabetes.<br />
9. salt lagrar värme<br />
en svensk uppfinning ska hjälpa världen<br />
att lagra värme i salt. idén kan spara in<br />
på uppvärmning och e<strong>ner</strong>gislukande klimatanläggningar.<br />
2<br />
10. brist på ingenjörer<br />
ingenjörer har sällsynt bra arbetsmarknad<br />
just nu. kanske lockar det<br />
fler studenter till ingenjörsutbildningarna.<br />
Yrket är dessutom både utåtriktat<br />
och kreativt.<br />
12. plastfilmen lurar solen<br />
ett ny plastfilm går att reglera så att<br />
den släpper igenom eller stänger ute<br />
ljus. skidglasögon och motorcykelhjälmar<br />
är först med tekniken för att<br />
skydda mot bländande solljus.<br />
13. väldoftande livräddare<br />
idag kan vi tvätta oss med tvål i alla<br />
upptänkliga former. men tvål får oss inte<br />
bara att lukta bättre. få andra saker<br />
har nog räddat lika många människoliv<br />
genom att stoppa farliga bakterier.<br />
14. aKtuellt<br />
stopp för aids. prisade protei<strong>ner</strong>. fria<br />
radikaler. från bak till bak. kemi-sajt.<br />
majsmadrasser. tunn silvertråd.<br />
VåreN NärMar SIG oCH För MåNGa är Det DaGS att SöKa tIll eN HöGSKoleutBIlDNING. ett vägskäl<br />
du kanske står inför är valet mellan att läsa något inom vård, för att exempelvis blir läkare. eller att<br />
ta en utbildning inom naturvetenskap och teknik som kanske gör dig till kemist eller kemiingenjör. många<br />
söker läkarlinjen för att de vill arbeta med människor och rädda liv. för mig som företräder kemiindustrin<br />
är det därför extra skönt att här i allkemi kunna läsa att det faktiskt är kemisten, inte läkaren, som historiskt<br />
sett har räddat flest liv. genom en så enkel uppfinning som billig tvål. något jag aldrig tänkt på innan<br />
jag läste artikeln.<br />
och det är kemister och ingenjörer som måste lösa dagens klimat- och miljöfrågor, inte läkare,<br />
samhälls vetare eller jurister. tänk om det till exempel gick att på ett smart sätt lagra överskottse<strong>ner</strong>gin<br />
på sommaren, och använda den på vintern. en spännande svensk uppfinning för just detta lagrar och överför<br />
oanvänd värme<strong>ner</strong>gi via saltet litiumklorid.<br />
Det här är två områden där kemister behövs och gör nytta för att rädda både människor och miljö.<br />
läs mer om detta och andra spännande saker i nya numret av allkemi!<br />
trevlig läsning!<br />
per fagrell, plast- & kemiföretagen<br />
allkemi<br />
Nr 1 . 2008<br />
upplaga 14 000 ex.<br />
allKeMI<br />
ges ut av <strong>Plast</strong>- & <strong>Kemiföretagen</strong><br />
och bygger på artiklar ur Kemivärlden<br />
Biotech med Kemisk tidskrift<br />
www.chemicalnet.se<br />
HeMSIDa<br />
www.plastkemiforetagen.se<br />
reDaKtör<br />
andreas Nilsson<br />
info@vetenskapsjournalisterna.se<br />
SKrIBeNter<br />
Gustaf andersson<br />
Hilda Hultén<br />
Boel Jönsson<br />
Sara Nilsson<br />
rai<strong>ner</strong> Saxén<br />
GraFISK ForM<br />
Julian Birbrajer<br />
trance@julian.nu<br />
BIlDByrå<br />
lucky look Images<br />
PoStaDreSS<br />
allkemi<br />
<strong>Plast</strong>- & <strong>Kemiföretagen</strong><br />
Box 55915<br />
102 16 Stockholm<br />
tel 08–783 86 00<br />
info@plastkemiforetagen.se<br />
repro: Mentor online<br />
tryck: Westerås Media Produktion, 2008<br />
omslag: hjälmvisir
lysande prionanalys<br />
■ Prio<strong>ner</strong> är felaktigt veckade protei<strong>ner</strong>. De<br />
orsakar bland annat Creutzfeldt-Jakobs sjukdom<br />
och Galna ko-sjukan, BSe. en ny metod<br />
för att upptäcka prio<strong>ner</strong> har utvecklats av fors-<br />
Koll på blöt kemi<br />
■ I vintras gjordes den hittills största<br />
kartläggningen av kemin i nära 6 000<br />
svenska sjöar. Provtagningen<br />
började i fjällen och slutade<br />
i Skåne.<br />
– Det är en hel lista med<br />
saker vi undersöker. Bland<br />
annat jonbalansen, pHvärdet<br />
och buffertkapaciteten<br />
i sjöarna, säger Jens<br />
Fölster, forskare vid Sveriges<br />
lantbruksuniversitet.<br />
Kunskapen behövs bland<br />
allkemi . 1 . 2008<br />
kare vid linköpings universitet.<br />
Den fluorescerande kolatomkedja<br />
de tagit fram<br />
binder till ett prion och<br />
gör proteinet självlysande<br />
och synligt för ögat. olika<br />
prio<strong>ner</strong> ger olika färger.<br />
till exempel blir prio<strong>ner</strong><br />
från BSe och sjukdomen<br />
Scrapie som drabbar får<br />
orangeröda, medan prio<strong>ner</strong><br />
från CWD (Galna hjortsjukan)<br />
blir gula.<br />
– Det är en snabb, smidig<br />
och känslig metod för<br />
att undersöka prio<strong>ner</strong> och<br />
andra felveckade protei<strong>ner</strong>,<br />
säger forskaren Per Hammarström.<br />
annat för sjökalkningen. Idag kalkas<br />
över 3 000 sjöar för att motverka att<br />
försurningen skadar vattenlivet.<br />
Nu ska man undersöka hur de<br />
försurade sjöarna mår. Det sura<br />
regnet har minskat kraftigt sedan<br />
1970-talet, men det kalkas<br />
fortfarande nästan lika mycket<br />
som då.<br />
upptäckten Av felveckAde protei<strong>ner</strong>,<br />
så kallade prio<strong>ner</strong>, gav amerikanen Stanley B<br />
Prusi<strong>ner</strong> Nobelpriset i medicin 1997.<br />
Fågel eller fisk?<br />
3<br />
aKtuellt<br />
■ Ibland kanske du undrar om köttbiten på butikshyllan<br />
verkligen från rätt djurart. Men snart får<br />
fuskande livsmedelsföretag det svårare. Brittiska<br />
forskare har utvecklat ett DNa-test som ska säkerställa<br />
att matvaror håller vad de lovar.<br />
Systemet går ut på att ett prov av livsmedlet tas<br />
med hjälp av en patronliknande kassett. Patronen<br />
med innehåll stoppas in i en apparat, som extraherar<br />
DNa och jämför det med ett bibliotek av kända<br />
DNa-sekvenser. Förutom att avslöja fusk kan systemet<br />
användas för visa om ett livsmedel innehåller<br />
GMo-produkter eller inte.<br />
Mat!<br />
Den hungriga hjärnan<br />
■ en normalhjärna väger ungefär 1 350 gram, vilket<br />
bara utgör ungefär två procent av den totala kroppsvikten.<br />
Men den konsumerar mellan 20 och 25 procent<br />
av kroppens e<strong>ner</strong>gi. När vi blir hungriga är det<br />
hjärnan som signalerar att den behöver mer e<strong>ner</strong>gi,<br />
inte magen.<br />
I lund studerar forskare hunger och hur den aktiverar<br />
en rad hormo<strong>ner</strong>, till exempel orexin som<br />
är fysiskt aktiverande. Bra när man ska sätta igång<br />
att leta efter mat. Melanin Concentrating Hormone är<br />
ångestdämpande och gör att vi skjuter våra andra<br />
problem på framtiden tills vi ätit. Kanske är det<br />
också hypnotiserande så att vi börjar drömma om<br />
mat. Slutligen finns ett hormon vid namn ghrelin<br />
som bildas i magsäcken och ökar hungern.
aKtuellt<br />
Mossig teknik<br />
■ en ovanlig teknik för att tillverka protei<strong>ner</strong><br />
till läkemedel testas av tyska företag.<br />
I vanliga fall används bakterier som blivit<br />
genetiskt modifierade. Nu får de sparken<br />
när mossor tar deras jobb. De små gröna<br />
fabrikerna tillverkar olika protei<strong>ner</strong> och kan<br />
dessutom modifiera deras struktur, vilket<br />
bakterierna inte kan.<br />
Det finns flera andra fördelar. Bakterier<br />
kräver komplexa odlingsmedier, medan<br />
mossor är lättodlade och bara behöver vatten<br />
och lite salter för att växa. Det underlättar<br />
dessutom när protei<strong>ner</strong>na ska renas<br />
fram. Några virus som kan angripa mossor<br />
och störa produktionen är inte heller kända.<br />
lyckas man tämja mossan blir tillverkningskostnaden<br />
bara hälften av kostnaden<br />
vid produktion med bakterier.<br />
4<br />
”Kemister kallas de, som förstå<br />
att utreda whad hwarje sak<br />
består utaf, och huru man af<br />
beståndsdelarne må kunna sam mansätta<br />
nya ämnen. Kunskapen<br />
härom kallas Kemi.Den störste<br />
kemisten war wår landsman Jacob<br />
Berzelius, som föddes 1779 i<br />
Wäfwer sunda i Östergötland<br />
och dog i Stockholm 1848.”<br />
Ur N.J.Berlin, Läsebok i Naturläran<br />
för Sweriges allmoge. (1852)<br />
Källa: Nationalencyklopedin.<br />
Bild: Michael Feld, laBoratory Mit<br />
Blodprov avslöjar sprit<br />
■ Snart ska ett enkelt blodprov<br />
kunna avslöja en persons<br />
alkoholvanor. Forskaren<br />
arthur Varga på lunds tekniska<br />
högskola har utvecklat<br />
en ny metod för att hitta<br />
fosfatidyletanol i blod. ämnet<br />
kan visa hur mycket en<br />
person druckit de senaste<br />
veckorna.<br />
enzymet fosfolipas<br />
D finns i blodet och<br />
tillverkar fosfolipider<br />
med hjälp av vatten.<br />
Men om etanol förekommer<br />
i blodet sker<br />
en reaktion med det<br />
istället och fosfatidyl-<br />
levande celler i 3D<br />
■ Forskare i uSa har lyckats<br />
skapa tredimensionella bilder<br />
snopen snyltare. Snytbaggen<br />
är en svår skadeinsekt.<br />
Men snart kommer<br />
barrplantor som baggarna<br />
inte vill äta av. Forskare utvecklar<br />
trädets naturliga<br />
försvarsmekanismer genom<br />
att stimulera de ge<strong>ner</strong> som<br />
kodar för skyddsämnen mot<br />
insekter.<br />
etanol bildas. ämnet har en halveringstid på omkring<br />
fyra dagar i blodet.<br />
– alkohol försvin<strong>ner</strong> ur kroppen på mindre än ett<br />
dygn. Men mängden fosfatidyletanol visar hur mycket<br />
alkohol en person har druckit de senaste veckorna,<br />
säger arthur Varga.<br />
testet kan göras med ett vanligt blodprov. tanken<br />
är sedan att ge svar<br />
inom en halvtimme<br />
med en liten mobil<br />
enhet ute på olika<br />
sjukvårdsinrättningar.<br />
av levande celler. Bilderna skapas med en teknik<br />
som liknar d a tor tomo grafi. tekniken ska kunna<br />
användas för att skapa de mest detaljerade bilderna<br />
hittills av vad som pågår inuti en levande<br />
cell. Med andra avbildningstekniker måste<br />
cellerna i regel bearbetas, till exempel fixeras<br />
med kemikalier, frysas och märkas.<br />
Med den nya metoden kan cellerna studeras<br />
i sitt naturliga tillstånd.<br />
För 3D-bilderna kombi<strong>ner</strong>as hundra<br />
tvådimensionella bilder tagna från olika<br />
vinklar. Forskarna utnyttjar att material<br />
i cellen har olika brytningsindex.<br />
Kort bindning. Världens<br />
hittills kortaste bindning<br />
mellan två metallatomer<br />
har upptäckts av amerikanska<br />
forskare. Den femdubbla<br />
bindningen mellan<br />
två kromatomer är bara<br />
1,803 ångström lång och<br />
upptäcktes av en slump av<br />
forskarna.<br />
ärftligt sötsug. När<br />
försöks perso<strong>ner</strong> fick provsmaka<br />
sockerlösningar<br />
visa de sig deras begär<br />
efter sötsaker vara klart<br />
ärftligt. Forskarna bakom<br />
upptäckten såg att den del<br />
av arvsmassan som styr<br />
sötsuget även innehåller<br />
en gen kopplad till fetma.<br />
allkemi . 1 . 2008
Foto Steven BuSh<br />
allkemi . 1 . 2008<br />
angelica Hull utvecklar<br />
gröna bränslen av förnybara<br />
råvaror från<br />
olika växter. Hemligheten<br />
är att kunna<br />
blanda olika ingredienser<br />
på bästa sätt.<br />
att hon behärskar<br />
den konsten kan vi<br />
tacka tennisen för.<br />
bollsinne för e<strong>ner</strong>girika recept<br />
Idag talar många om biobränslen som ett sätt<br />
att minska våra utsläpp av koldioxid och få<br />
stopp på klimatförändringarna. Mycket som tankas<br />
på macken är olika blandningar av fossil bensin<br />
eller diesel och gröna alternativ som etanol och<br />
rapsmetylester, rme. Men att mixa olika ingredienser<br />
påverkar bränslets egenskaper, bland annat e<strong>ner</strong>giinnehåll<br />
och flampunkt.<br />
– Bränsle är som en organism där alla olika komponenter<br />
samspelar med varandra. Det gäller att veta<br />
vad man håller på för att få bästa möjliga bränsle, förklarar<br />
kemisten Angelica Hull.<br />
Hon kommer från Sankt Petersburg, och man kan<br />
säga att bränslen ligger i släkten. Hennes pappa var<br />
också kemist och utvecklade bland annat raketbränslen.<br />
Men att hon valde att bli kemist var mer en tillfällighet<br />
än ett självklart val.<br />
– Jag valde mellan att bli läkare och kemist, men<br />
när jag var yngre spelade jag tennis på ganska hög<br />
nivå, och den bästa tennisklubben råkade finnas nära<br />
ett kemiinstitut.<br />
Angelica Hull bor sedan några år i Sverige och har<br />
doktorerat vid Karlstads universitet.<br />
– Jag valde att forska här för att Sverige är ett före-<br />
gångsland inom miljö och svensk industri är intresserad<br />
av miljöteknik.<br />
För några år sedan startade hon ett företag för att<br />
kommersialisera sin forskning. Tillsammans med sin<br />
pappa har hon utvecklat flera olika nya bränslen, bland<br />
annat ett helt biobaserat alternativ till bensin.<br />
– Vi har lyckats ta fram en blandning av e<strong>ner</strong>girika<br />
komponenter så att vi får exakt rätt egenskaper för att<br />
biobränslet ska fungera precis som den fossila motsvarigheten<br />
i bilmotorn, förklarar Angelica Hull.<br />
En viktig komponent är olika tunga alkoholer med<br />
högre e<strong>ner</strong>giinnehåll än etanol. De går enligt henne<br />
att tillverka av nästan vilken biologisk råvara som helst<br />
– spannmål, trä eller avfall.<br />
Nyligen fick Angelica Hull ett prestigefyll uppdrag<br />
av det amerikanska försvarsdepartementet – att utveckla<br />
ett helt biobaserat jetbränsle för flygplan. Hennes företag<br />
har fått en rejäl skjuts den senaste tiden och har<br />
utsetts till ett av Sveriges hetaste miljöteknikföretag.<br />
– Miljömässigt är vi helt rätt ute, men det var inte<br />
enbart på grund av miljön som jag började utveckla<br />
biobränslen. Vi måste också lära oss att hitta alternativ<br />
till fossila bränslen, som kommer att sina förr eller<br />
senare. ✺<br />
5<br />
BIoKeMI<br />
av Hilda Hultén ur Kemivärlden Biotech med Kemisk tidskrift 9/07
PartIKelKeMI<br />
av Nils-Krister Persson ur Kemivärlden Biotech med Kemisk tidskrift 9/07<br />
<strong>Plast</strong>er blandade med nanopartiklar får helt nya egenskaper. Sådana<br />
nanokompositer börjar nu dyka upp på marknaden i lätta och starka<br />
bildelar eller i bättre livsmedelsförpackningar.<br />
partiklar ger stora fördelar<br />
små<br />
Många talar om nanoteknik som ett lovande<br />
framtidsområde. Men nanomaterialen<br />
är redan här. För att skydda mot<br />
statisk elektricitet görs bilarnas bensintankar<br />
av nylon, blandad med ledande<br />
kolnanorör. Även datorskrivarnas huvud innehåller<br />
kolnanorör för att stoppa elektriska urladdningar. Det<br />
är två exempel på nanokompositer, som är plaster och<br />
andra polymera material med tillsatser av partiklar i<br />
nanometerstorlek. Det kan vara allt från kolnanorör<br />
till metallpartiklar, zinkoxid eller lerpartiklar.<br />
Tillsatsen gör att det nya materialets egenskaper<br />
förbättras drastiskt. Det kan röra sig om högre hållfasthet,<br />
styvhet eller beständighet mot ultraviolett<br />
strålning, något som skadar just polymerer. Kompositerna<br />
kan också ge brandsäkra material utan behov<br />
av farliga flamskyddsmedel.<br />
En användning som barriärer för både gaser och<br />
vätskor är intressant för livsmedelsindustrin. Mat håller<br />
sig fräsch längre om förpackningen stänger ute syre.<br />
För skyddande barriärer används framför allt små lerpartiklar,<br />
som lägger sig i vägen när luften försöker<br />
sippra igenom plasten kring maten.<br />
Det speciella är att nanopartiklarna är så små. Därigenom<br />
blir ytan i förhållande till massan stor, mycket<br />
större än för traditionella tillsatser. Mycket av kemin<br />
äger rum på ytor. Ju större kontakt med omgivande<br />
material, dessto större möjlighet till kemiska reaktio<strong>ner</strong>.<br />
Det gör att det räcker med bara några få procent<br />
partiklar i en plast, vilket är värdefullt eftersom de då<br />
inte påverkar plastens egenskaper, som att vara mjuk<br />
eller genomskinlig.<br />
Just det senare är något helt nytt som blir möjligt<br />
med nanotillsatserna. Vanliga ”stora” tillsatser påverkar<br />
plastens optiska egenskaper och sprider ljuset.<br />
6<br />
<strong>Plast</strong>en blir lite mjölkigt vit. Men nanopartiklarna är<br />
så små att de inte påverkar ljuset. En genomskinlig<br />
plast kan förbli helt klar.<br />
Många spännande möjligheter alltså, men problemet<br />
är att veta vilka partiklar som ska blandas med<br />
vilka polymerer. Kombinationsmöjligheterna är nästan<br />
oändliga. Vid Högskolan i Borås tar man därför<br />
fram datorbaserade verktyg där egenskaperna hos<br />
möjliga nanokompositer går att räkna fram, innan<br />
de tillverkas. Bilindustrin är intresserad, men nya material<br />
kan också komma till nytta inom medicin och<br />
bioteknologi. ✺<br />
liten nanovetenskap<br />
På den pyttelilla nanoskalan ändras många grundämnens<br />
egenskaper. Guld får till exempel nya optiska egenskaper<br />
och kan lysa blått. Något som inspirerat till titeln på den<br />
populärvetenskapliga boken ”Där guld glimmar blått” om<br />
nanoteknik.<br />
På det medicinska området kan vi få bättre och snabbare<br />
diagnoser, liksom målsökande<br />
cancerläkemedel och nanofibrer<br />
som reparerar skadade hjärtan.<br />
Nya, starka nanomaterial kan ge<br />
en hisslina till rymden och göra<br />
drömmen om en osynlig färg<br />
möjlig. Pocketboken från Vetenskapsrådet<br />
tar samtidigt upp riskerna<br />
med nanotekniken. Helt<br />
enkelt bra läsning för den som vill<br />
släcka sin kunskapstörst inom<br />
det här spännande ämnet.<br />
läs mer på:<br />
www.vr.se/huvudmeny/trycktochpublicerat/pocketeradpopularvetenskap<br />
allkemi . 1 . 2008
DJurISK KeMI<br />
Hundar lär oss om sjukdomar<br />
Människans bästa vän. Nu kan det gamla talesättet om hunden få en<br />
djupare innebörd. Våra fyrfotade husdjur kan nämligen hjälpa oss att<br />
bekämpa många allvarliga sjukdomar.<br />
Det finns många ge<strong>ner</strong> som höjer risken<br />
för att vi ska få olika sjukdomar. Ofta är<br />
ge<strong>ner</strong>na inte unika för oss människor. Att<br />
studera ärftliga sjukdomar hos hundar kan<br />
därför vara en ”genväg” för att lära sig mer<br />
om varför allt från olika typer av cancer till diabetes<br />
uppstår hos människan.<br />
Man skulle kunna tro att arvsmassan skiljer mycket<br />
mellan en dvärgpudel och en varghund. Men trots<br />
alla olika hundraser är den genetiska variationen li-<br />
8<br />
ten eftersom raserna har utvecklats under bara några<br />
hundra år.<br />
– Det kan jämföras med människans genuppsättning<br />
som haft 40 000 år på sig att förändras, säger<br />
Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet.<br />
Ett tecken på att hundens ge<strong>ner</strong> är ett hett område<br />
är att hon nyligen fick ett mycket prestigefyllt bidrag<br />
för unga forskare som delas ut inom eu. Hon var den<br />
enda från Norden som fick pengar för att bygga upp<br />
egna forskargrupper.<br />
– Jag tror att det kan bero på att jag sysslar med<br />
relativt banbrytande forskning, som kan få betydelse<br />
för forskningen på flera mänskliga sjukdomar. Hundar<br />
har i stort sett samma genuppsättning som människor,<br />
och dessutom en genstruktur som gör det lättare<br />
att hitta sjukdomsge<strong>ner</strong>.<br />
Fördelen är att hos hundar räcker det att leta efter<br />
sjukdomsge<strong>ner</strong> och genförändringar på 15 000 ställen<br />
i dna. Det kan låta mycket, men är ändå en bråkdel<br />
av de flera hundra tusen möjliga ställen att leta på<br />
hos människor.<br />
Hundaveln för att förstärka vissa egenskaper har<br />
samtidigt lett till en koncentration av sjukdomsge<strong>ner</strong><br />
hos vissa hundraser, så att de oftare drabbas av olika<br />
sjukdomar.<br />
De båda fördelarna med hundars arvsmassa gör<br />
att det blir mycket lättare att studera vilka ge<strong>ner</strong> som<br />
ligger bakom olika sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh<br />
ska bland annat leta efter ge<strong>ner</strong> för skelettcancer hos<br />
hundraser som Rottweiler och Greyhound.<br />
– Vi har identifierat några intressanta delar i arvsmassan.<br />
Om vi hittar ge<strong>ner</strong> som på olika sätt styr sjukdomen<br />
hos hunden, kan det förmodligen ge svar på<br />
hur sjukdomen uppstår även hos människan.<br />
Andra sjukdomar forskarna ska titta närmare på<br />
är diabetes och juvertumörer, som motsvarar bröstcancer<br />
hos människan. ✺<br />
allkemi . 1 . 2008<br />
av Hilda Hultén ur Kemivärlden Biotech med Kemisk tidskrift 9/07
salt lösning på klimatproblemet<br />
Genom att lagra e<strong>ner</strong>gi kan en svensk uppfinning hjälpa världen att<br />
spara in på uppvärmning och e<strong>ner</strong>gislukande klimatanläggningar.<br />
Många industriprocesser ger mycket spillvärme.<br />
Tänk dig att lagra den i en contai<strong>ner</strong><br />
som skickas till närmsta sjukhus, köpcentrum<br />
eller villa. Där går e<strong>ner</strong>gin att få ut<br />
igen som värme. En möjlighet som kan bli verklig tack<br />
vare en svensk uppfinning för att lagra e<strong>ner</strong>gi i salt.<br />
Sveriges årliga elförbrukning är 150 TWh. Samtidigt<br />
producerar industrin 100 TWh och kärnkraften<br />
150 TWh som spillvärme. Möjligheterna för att lagra<br />
e<strong>ner</strong>gi är alltså enorma.<br />
Lösningen är en teknik där saltet litiumklorid används<br />
som lagringsmedium för värmee<strong>ner</strong>gi. Man kan<br />
säga att värmee<strong>ner</strong>gin torkas in i saltet, och frigörs<br />
igen genom att saltet löses i vatten. Då uppkommer en<br />
temperaturskillnad på omkring 40 grader. Om man<br />
utnyttjar både värmen och kylan som skapas fullt ut<br />
kan man spara dubbelt så mycket e<strong>ner</strong>gi som stoppades<br />
in i systemet.<br />
På global nivå kommer en tredjedel av våra koldioxidutsläpp<br />
från uppvärmning och kylning av byggnader.<br />
Att ersätta det behovet med lagrad e<strong>ner</strong>gi skulle<br />
Steg 1. e<strong>ner</strong>gin lagras genom att en saltlösning med litiumklorid<br />
torkas med värmen från exempelvis solen eller en spillvärmekälla.<br />
Vattenångan förs över till ett anslutande, svalare<br />
kärl och kondenserar där till vatten.<br />
allkemi . 1 . 2008<br />
alltså kunna minska vår klimatpåverkan kraftigt. Uppfinnaren<br />
Ray Olsson har arbetat med sole<strong>ner</strong>gi och<br />
värmelagring sedan 70-talet.<br />
– Idén kom 1998 när familjen var på semester i<br />
Grekland och hotellet inte hade luftkonditio<strong>ner</strong>ing.<br />
Jag tänkte att det är idiotiskt att solen gassar hela dagarna<br />
utan att någon omvandlar e<strong>ner</strong>gin för att ge<br />
kyla inomhus.<br />
När han kom hem började han bygga en första<br />
prototyp till tekniken. Idag har idén utvecklats till en<br />
värmepump för att lagra sole<strong>ner</strong>gi från solfångare och<br />
omvandla den till kyla i bostadshus. Nästa utvecklingssteg<br />
är att göra en apparat som bara består av två behållare<br />
med ett rör emellan, utan behov av en pump.<br />
Trots att lösningen är enkel har den enorm potential,<br />
något som gett idén ett internationellt miljöpris.<br />
Tekniken kan hjälpa lastbilar och bussar att lagra<br />
e<strong>ner</strong>gi så att de slipper stå med motorn på tomgång.<br />
Eller ge oss kylskåp som fungerar utan el, till exempel<br />
i Indien där 40 procent av maten förstörs på grund<br />
av värmen. ✺<br />
9<br />
laDDaD KeMI<br />
Steg 2. en tryckskillnad har skapats mellan kärlen som får<br />
vattnet att avdunsta. Det är en e<strong>ner</strong>gikrävande process som<br />
sänker temperaturen. När vattenångan förs till saltkärlet<br />
bildas värme. Både värmen och kylan kan utnyttjas.<br />
av Hilda Hultén ur Kemivärlden Biotech med Kemisk tidskrift 11/07
KeMIStuDIer<br />
av Hilda Hultén ur Kemivärlden Biotech med Kemisk tidskrift 9/07 och 1–2/08<br />
Funderar du på att läsa vidare till kemiingenjör? Grattis, ingenjörer<br />
har sällsynt bra arbetsmarknad just nu. yrket är dessutom både utåtriktat<br />
och kreativt.<br />
sverige hungrar efter ingenjörer<br />
Kemikunniga ingenjörer ser ut att ha en<br />
ljus framtid. Det råder nämligen brist på<br />
just sådana. I slutet av 2007 var arbetslösheten<br />
bland ingenjörer 0,8 procent, den lägsta<br />
siffran sedan 2001. Efterfrågan är så stor att även nyutexami<strong>ner</strong>ade<br />
ingenjörer bedöms vara en bristvara<br />
inom flera områden.<br />
– De som började studera för några år sedan när<br />
arbetsmarknaden var som sämst för ingenjörer kan<br />
skatta sig lyckliga för att de valde att gå mot strömmen,<br />
säger Olle Dahlberg, utredare på fackförbundet<br />
Sveriges Ingenjörer.<br />
Han hoppas att den goda arbetsmarknaden kan<br />
få den negativa trenden i söktryck till ingenjörsutbildningarna<br />
i landet att vända. Samtidigt som alltför<br />
få söker till utbildningar i kemiteknik och elektro-<br />
10<br />
teknik så skriker industrin efter folk. Anders Axelsson<br />
som är rektor för Lunds tekniska högskola ser att<br />
civil ingenjörsutbildningarna i framför allt kemi och<br />
elektro teknik har svårt att leva upp till efterfrågan<br />
från arbets marknaden.<br />
– Vi klarar inte att utbilda tillräckligt många ingenjörer<br />
för att täcka behovet hos industrin.<br />
Trots det enorma suget från företag tycker Anders<br />
Axelsson att det är svårt att få ut budskapet till<br />
gymnasieelever att det behövs fler ingenjörer och<br />
naturvetare.<br />
– En annan fråga är hur vi vänder attityden mot<br />
ingenjörsyrket. Det betraktas ofta som tråkigt och<br />
inåtvänt, när det är precis tvärtom. Vi som har jobbat<br />
i industrin vet ju hur roligt, utåtriktat och kreativt<br />
det är. ✺<br />
allkemi . 1 . 2008
Framtidens kemister<br />
Här är några röster från de studenter som läser på civilingenjörsprogrammen Kemivetenskap och Bioteknik vid Kungliga tekniska<br />
högskolan i Stockholm. Hur hamnade de blivande ingenjörerna på sin utbildning, och vilka förväntningar har de inför framtiden?<br />
Fredrik Karlsson<br />
Bioteknik<br />
✶ Jag har alltid varit intresserad<br />
av biologi och<br />
vill veta hur saker fungerar<br />
och är uppbyggda.<br />
Jag tror att utbildningen<br />
kommer leda till ett intressant<br />
och bra jobb.<br />
Ingenjörsutbildningar inom kemi<br />
Civilingenjör, bioteknik Chalmers tekniska högskola, lunds tekniska högskola, Umeå universitet<br />
Civilingenjör, bioteknik och läkemedelsdesign mälardalens högskola<br />
Civilingenjör, e<strong>ner</strong>gisystem sveriges lantbruksuniversitet<br />
Civilingenjör, kemisk biologi linköpings tekniska högskola<br />
Civilingenjör, kemiteknik Chalmers tekniska högskola, karlstads universitet, lunds tekniska högskola,<br />
Uppsala universitet<br />
Civilingenjör, kemiteknik med fysik Chalmers tekniska högskola<br />
Civilingenjör, kemiteknisk design luleå tekniska universitet<br />
Civilingenjör, kemivetenskap kungliga tekniska högskolan<br />
Civilingenjör, kombi<strong>ner</strong>ad med lärarutbildning stockholms universitet, kungliga tekniska högskolan<br />
Civilingenjör, miljö- och vattenteknik sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala universitet<br />
Civilingenjör, molekylär bioteknik Uppsala universitet<br />
Civilingenjör, teknisk kemi Umeå universitet<br />
Civilingenjör, öppen ingång Umeå universitet<br />
Högskoleingenjör, bioteknik och läkemedelsdesign mälardalens högskola<br />
Högskoleingenjör, kemi mälardalens högskola, göteborgs universitet, karlstads universitet,<br />
linköpings universitet, Örebro universitet<br />
Högskoleingenjör, kemi med tillämpad bioteknik Högskolan i Borås<br />
Högskoleingenjör, kemisk analysteknik linköpings tekniska högskola<br />
Högskoleingenjör, kemiteknik Högskolan Dalarna, Chalmers tekniska högskola, kungliga tekniska högskolan<br />
allkemi . 1 . 2008<br />
Morten Sjölander<br />
Bioteknik<br />
✶ Jag är legotypen som<br />
gillar att bygga ihop och<br />
plocka sönder saker, så<br />
bioteknik passar mig.<br />
Jag är mest inne på miljöspåret,<br />
och vill nog<br />
syssla med biobränslen.<br />
Cecilia Ingebrigtsen<br />
Kemivetenskap<br />
✶ Jag har alltid varit intresserad<br />
av kemi och<br />
vill skapa något som<br />
ingen annan gjort förut.<br />
Mina studier leder nog<br />
in på läkemedel eller<br />
miljö.<br />
Sanhawad Boongerd<br />
Kemivetenskap<br />
✶ Jag valde kemi för att<br />
slippa läsa fysik. Jag<br />
tror att jag kommer inrikta<br />
mig på läkemedel,<br />
och målet är Nobelpriset<br />
förstås.<br />
Victoria alsén<br />
Kemivetenskap<br />
✶ Jag är fasci<strong>ner</strong>ad av<br />
kemi, och det är bra att<br />
ha en civilingenjörsexamen.<br />
Jag vill nog forska<br />
inom polymerer eller läkemedel<br />
i framtiden.<br />
11
anette anderSSon<br />
FIlMKeMI<br />
Skidglasögon och visir till motorcykelhjälar som mörknar automatiskt<br />
om det är för soligt. en ny svensk plastfilm kan släppa igenom<br />
eller stänga ute solljus, bara genom att styras av en svag spänning.<br />
smart plastfilm lurar solen<br />
visst är det jobbigt att bli bländad av solen.<br />
Och tar du på dig solglasögon är det lika störande<br />
när solen går i moln så att du inte ser<br />
något längre. Men ett par glasögon går lätt att ta<br />
12<br />
på eller av. Är du däremot mitt i skidbacken eller sitter<br />
på en motorcykel är det inte lika lätt att klara både<br />
ljusa och mörka förhållanden. Förrän nu – tack vare<br />
en svensk plastfilm som kan anpassa sig efter solen.<br />
Visir till motorcykelhjälmen och skidglasögon belagda<br />
med filmen går att reglera mellan att vara helt<br />
genomskinliga till att stänga ute ljus som effektiva<br />
solglasögon.<br />
Hemligheten bakom den tunna plastfilmen är att<br />
den är uppbyggd av två lager metalloxider. De kan polarisera<br />
ljus genom att styras med en svag spänning.<br />
Spänningen driver jo<strong>ner</strong> från ett skikt av nickeloxid<br />
över till ett skikt av wolframoxid. Båda oxidskikten blir<br />
då mörkare. När spänningens riktning ändras drivs<br />
jo<strong>ner</strong>na åt motsatt håll och skikten ljusnar igen.<br />
Idén bakom den smarta filmen har växt fram ur<br />
tjugo års forskning om elektrokemiska material vid<br />
Uppsala universitet. Nu ska ett företag i staden börja<br />
tillverka plastfilmen till framför allt motorcykelhjälmar,<br />
men det kan bli fler produkter.<br />
En spännande tillämpning är att lägga filmen på<br />
fönsterrutor för att reglera hur mycket ljus de släpper<br />
in. Tanken är att fönstren ska mörkna när solen lyser,<br />
och på så sätt effektivt stänga ut värmestrålningen.<br />
– I många länder används klimatanläggningar som<br />
ger kyla. Med fönster som stänger ute värmen behövs<br />
inte lika mycket e<strong>ner</strong>gi för det, förklarar Bengt Åkerström<br />
på företaget.<br />
Eftersom filmen inte är mörk hela tiden utan blir<br />
genomskinlig om solen inte lyser, blir det alltid lagom<br />
ljust inne på kontor som har de här smarta fönstren.<br />
Bengt Åkerström tror att film för fönsterrutor kan<br />
finnas på marknaden om några år.<br />
– Fönsterbranschens höga krav på lång hållbarhet<br />
gör att det nog tar ett par år innan vi har utvärderat<br />
egenskaperna tillräckligt. ✺<br />
allkemi . 1 . 2008<br />
av Hilda Hultén ur Kemivärlden Biotech med Kemisk tidskrift 11/07
väldoftande livräddare<br />
Inget mänskligt påfund har nog räddat så många människoliv som tvålen.<br />
rena händer har stoppat spridningen av farliga bakterier och räddat livet på<br />
miljontals spädbarn. och på köpet fått oss att lukta bättre.<br />
i<br />
dag kan vi tvätta oss när vi vill med tvål i alla<br />
upptänkliga former – som fin fransk doftbomb<br />
eller flytande duschcreme. Men det är<br />
ändå ett ganska modernt sätt att hålla sig ren på.<br />
Genombrottet kom när borgarklassen i städerna<br />
skuffade undan adeln från den ekonomiska makten<br />
under 1700-talet. En revolution som också förde<br />
med sig en hygienisk nyhet. Det förnäma hovet hos<br />
Gustaf III försökte parfymera bort sina kroppsodörer.<br />
Den praktiske borgaren tvättade sig istället med<br />
tvål och vatten.<br />
En orsak var att billig tvål började tillverkas i stora<br />
mängder. Det grundläggande vid tvåltillverkning är<br />
att en bas får reagera med fett. Vanligast är att blanda<br />
soda (natriumkarbonat, Na 2 CO3) i vatten. Det ger en<br />
lösning med jo<strong>ner</strong>na Na + och OH - , där den senare<br />
bildas när karbonatjonen knycker ett väte från vatten<br />
och bildar vätekarbonat. Vanlig lut (NaOH) kan naturligtvis<br />
användas direkt, men är dyrare.<br />
När fettet tillsätts i den basiska lösningen delas<br />
det upp i beståndsdelarna glycerin och fettsyror. Na +<br />
förenas med fettsyrorna och bildar en seg massa – vi<br />
har fått tvål.<br />
Ämnet tvål öppnar också för frågan om vem som<br />
betytt mest för småbarns överlevnad, läkaren eller kemisten.<br />
Att säga läkaren låter kanske logiskt, men sva-<br />
allkemi . 1 . 2008<br />
ret är mer komplicerat än så. På 1700-talet var medellivslängden<br />
cirka 35 år. Men inte för att en massa<br />
människor gick och dog när de var 30–40 år. Medellivslängd<br />
är ett statistiskt fenomen, och påverkas av att<br />
många spädbarn dör. Då dog var femte barn under<br />
sitt första levnadsår, medan mindre än en procent gör<br />
det idag. Vår höga medellivslängd beror alltså till stor<br />
del på minskad barnadödlighet.<br />
Att fler barn överlever sammanfaller med den nya<br />
vanan att tvätta sig med tvål. Det bröt smittvägen att farliga<br />
bakterier fördes från mammans händer till brösten<br />
och därifrån till barnet. Från 1815 till 1915 minskade<br />
dödligheten under det första levnadsåret till en tredjedel.<br />
Medicinska insatser har haft mindre betydelse.<br />
Trenden att fler barn överlevde började långt innan<br />
läkarna upptäckte bakterierna och att de var farliga.<br />
Sambandet går att se över hela världen. På 1970talet<br />
var barnadödligheten i Afrika söder om Sahara<br />
ungefär som i Sverige på 1700-talet. Här använde invånarna<br />
i snitt två kilo tvål per år. I Nordafrika konsumerades<br />
dubbelt så mycket och barnadödligheten var<br />
hälften så stor. I Latinamerika var den ännu lägre, ca<br />
åtta procent och där tvättades med sex kilo tvål. För<br />
östasiater gällde åtta kilo tvål och att färre än två procent<br />
av barnen dog. Ett vackert samband och glädjande<br />
läsning för alla kemister. ✺<br />
13<br />
ren kemi<br />
av olle Holmqvist ur Kemivärlden Biotech med Kemisk tidskrift 12/07
aKtuellt<br />
Prisade proteinprojekt<br />
■ Spindelvävsprotein, potatisgroddar och växtförsvar mot<br />
svampar. Det var ämnen för tre examensprojekt i kemi på<br />
gymnasiet som prisats av Kemiska sällskapet i uppsala.<br />
Fyra av de fem vinnarna är tjejer från Högbergsskolan i<br />
tierp: evelina Jörtsö och emelie lind<strong>ner</strong>, med projektet ”the<br />
Golden Silkspider – Framställning av spindelvävsprotein<br />
och undersökning av dess DNa” samt Sara Gustafsson och<br />
anna Hylander med projektet<br />
”Framrening av<br />
SteH1 tyr149Phe epoxihydrolas”.<br />
Det senare<br />
är ett muterat protein<br />
från potatisgroddar. Båda<br />
projekten utfördes<br />
under en vecka vid uppsala<br />
universitet.<br />
– Det var intressant<br />
att se hur det går till i<br />
ett riktigt labb, säger<br />
anna Hylander.<br />
Det tredje projektet var ”Plant defence against fungal<br />
pathogens – studies on a red pigment in Bacillus amyloliquefaciens<br />
endospores” av Gustaf Wellhagen, Katedralskolan<br />
i uppsala.<br />
14<br />
lovande vaccin mot aIDS<br />
■ Hiv är orsaken till en av mänsklighetens<br />
värsta epidemier någonsin. årligen smittas<br />
fyra miljo<strong>ner</strong> människor och sedan upptäckten<br />
1984 har 20 miljo<strong>ner</strong> drabbade dött av<br />
aIDS. Kanske blir det ett svenskt vaccin som<br />
lyckas stoppa hiv. I alla fall testas ett sådant i<br />
tanzania just nu, med lovande resultat.<br />
Britta Wahren som varit med om att ta fram<br />
vaccinet på Karolinska institutet förklarar att<br />
hiv-viruset är svårt att överlista. orsaken är<br />
att hiv ändrar struktur hela tiden. ett vaccin<br />
måste lära kroppen att känna igen tre olika<br />
Foto JoSeFin nyGren, arBetarBladet<br />
huvudtyper av viruset och en rad olika<br />
undertyper.<br />
– Vårt vaccin täcker fler delar av virusets<br />
arvsmassa än något annat hiv-vaccin.<br />
Vaccinets utvalda hiv-ge<strong>ner</strong> är ”förpackade”<br />
i plasmider, små cirkelformade<br />
DNa-strängar. Plasmiderna injiceras<br />
tillsammans med ett vaccin som innehåller<br />
ytterligare hiv-ge<strong>ner</strong>. tillsammans<br />
ger det kroppen ett bra ”signalement”<br />
för att känna igen och bekämpa en hivinfektion.<br />
radikalt skydd<br />
■ Frukt och grönsaker innehåller antioxidanter som<br />
skyddar mot fria radikaler. De tros ligga bakom att vi åldras<br />
och får olika sjukdomar. en fri radikal är en atom eller<br />
molekyl med ett yttersta atomskal som inte är ”fullt”<br />
och därför gärna knycker elektro<strong>ner</strong> från andra ämnen<br />
– de oxideras. ordet kommer av att syre är en radikal<br />
som gärna tar två elektro<strong>ner</strong> från andra ämnen.<br />
ämnen i vår kropp kan förstöras av fria radikaler. De<br />
reaktiva ämnena måste alltså hållas i schack av försvarsmolekyler<br />
i form av antioxidanter. en välkänd sådan<br />
är e-vitamin. extra utsatta är gröna växters celler<br />
där fotosyntesen hela tiden bildar reaktiv syrgas. Växtcellen<br />
innehåller färgämnet karoten som är en antioxidant<br />
och oskadliggör radikalerna. och skyddar oss<br />
om vi äter upp växterna.<br />
allkemi . 1 . 2008
Från baken till baket<br />
rent mjöl i madrassen<br />
■ ett textilföretag i Småland fyller madrasser<br />
med majs. De tillverkar ett stoppmaterial<br />
baserat på biopolymeren Pla<br />
– polymjölksyra eller polylactic acid – där<br />
råvaran kommer från majsmjöl.<br />
I vanliga madrasser används polyester<br />
allkemi . 1 . 2008<br />
■ Det alternativa nobelpriset, Ig Nobel Prize, delades<br />
ut på Harvarduniversitetet i mitten av oktober.<br />
Priset ges till forskning som ”först<br />
får dig att skratta, sedan tänka efter”.<br />
Mayu yamamoto från the International<br />
Medical Center of Japan kammade<br />
hem kemipriset.<br />
Hon har framställt väldoftande<br />
vanillin ur koskit. Biologipriset gick<br />
till Johanna e M H van Bronswijk<br />
som gjort en omfattande ”folkräkning”<br />
av sänglevande kryp.<br />
ett annat kemiskt intressant pris<br />
tilldelades the air Force Wright laboratory<br />
i ohio för deras förslag att<br />
utveckla en ”kärleksbomb” med feromo<strong>ner</strong>.<br />
Det fredliga vapnet ska få stridande<br />
trupper på båda sidor att bli sexuellt attraherade<br />
av varandra istället för att slåss.<br />
som tillverkas av oljeråvara. till<br />
majsmadrasserna går det åt 68<br />
procent mindre fossila bränslen. att<br />
göra ett ton majsfiber i stället för<br />
polyester sparar därför 1,6 miljo<strong>ner</strong><br />
liter olja. Fibrer av Pla är dessutom<br />
komposterbara.<br />
För att tillverka Pla används<br />
majsmjöl som råvara.<br />
Mjölksyrabakterier<br />
omvandlar socker i mjölet<br />
till mjölksyra som sedan<br />
polymeriseras till långa<br />
kedjor av polymjölksyra.<br />
Pla används också som<br />
ett grönt alternativ till olika<br />
plaster i förpackningar<br />
och klädtextilier.<br />
experimentmani<br />
15<br />
aKtuellt<br />
■ Har du någon gång funderat över alla olika material<br />
som finns i allt från MP3-spelare till tennisrack<br />
och sportskor. Sajten Xperimania hjälper lärare<br />
och elever att bland annat utforska olika plaster<br />
och förstå hur de tillverkas.<br />
Xperimania är ett eu-projekt med skolmaterial även<br />
på svenska. Fokus ligger på petrokemi. Här kan du<br />
läsa historien bakom olika material, men din klass<br />
kan också själva undersöka något och lägga upp arbetet<br />
på sajten. Ni kan också bidra med experiment om<br />
olika material. ladda upp en labbrapport och läs om<br />
andra klassers roliga experiment. De bästa arbetena<br />
deltar i en tävling under våren där vinnarna bjuds till<br />
Bryssel och någon forskningsinstitution.<br />
läs mer på www.xperimania.net<br />
Protei<strong>ner</strong> väver tråd<br />
■ Världens tunnaste nanotråd i silver. Det har Mantas<br />
Malisauskas som forskar vid umeå universitet<br />
tillverkat med hjälp av protei<strong>ner</strong>. Metoden är kemiskt<br />
ganska enkel. Små proteinsträngar och silvernanopartiklar<br />
blandas. På kemisk väg buntas strängarna ihop<br />
och silvertråden bildas i mitten av bunten. Silvertrådarna<br />
blir 1–2,5 nanometer i diameter.<br />
– Några forskare har lyckats göra trådar på 3 nanometer.<br />
andra använder en liknande teknik med proteinbuntar,<br />
men deras trådar blir 100 nanometer tjocka,<br />
säger Mantas Malisauskas som tror att hans trådar<br />
kan bli intressanta som elektroder inom nanoelektronik.
-post<br />
tidning<br />
Roliga experiment för de minsta<br />
Här kommer draken Berta, gilberts<br />
lillasyster! Hon gör spännande<br />
och lätta kemiexperiment för barn<br />
i åldern 4-8 år i boken Bertas<br />
Experimentbok.<br />
Berta är påhittig, smart och nyfiken. precis<br />
som vilken flicka som helst, men hon är en<br />
drake och därför kan hon göra sådant som<br />
vanliga flickor inte klarar; flyga i draklandet,<br />
spruta eld och tillverka lim av gurgeldjursmjölk<br />
till exempel.<br />
på draknet.se kan du spela Berta-memory,<br />
lösa kemi-korsord och få information om hur<br />
du kan skaffa Bertas experimentbok.<br />
Välkommen till www.draknet.se!<br />
www.plastkemiforetagen.se/skola
Change language