Globaliseringsdebatten och Dagens Nyheter - Svenska Ekodemiker

Globaliseringsdebatten och Dagens Nyheter – En studie av ledarartiklar
De olika aspekter som Collste skriver om kan förslagsvis betecknas som olika ’former’ av
globalisering. Beck (1998, s. 33ff) gör en uppräkning på exempel av skilda former, eller
dimensioner som han kallar det, som skulle kunna fokuseras: informationens, ekologins,
ekonomins samt kulturens globalisering. Beck menar att begreppet ”…säkert varit det mest
brukade och missbrukade…” (1998, s. 36) under senare år och att det är nödvändigt att skilja
de olika dimensionerna åt. Vidare anser han att den ekonomiska dimensionen av globaliseringen
har stått i centrum i den offentliga debatten, varför det finns ytterligare skäl att precisera
sig när det kommer till att visa vilken globalisering som avses när begreppet används.
Uppenbart är att begreppet globalisering är en flytande signifikant som inte utan vidare kan
tillskrivas en klar och entydig definition. Det ter sig däremot som om flera aktörer och grupperingar
strävar efter att just deras definition av signifikanten ska vara den gällande.
För att återvända till Collste berör han i sin artikel den ekonomiska globaliseringen och dess
etik. Han menar att de olika bilderna, eller dimensionerna, av globaliseringen ”…på ett bättre
eller sämre sätt spegla[r] verkligheten.” (1999, s. 179). Därmed, menar författaren, blir det
nödvändigt att ställa sig frågan om hur denna utveckling normativt ska bedömas samt vilka
värden och ideal som realiseras, alternativt förhindras, av en ekonomisk globalisering. För att
möjliggöra en analys presenterar Collste fyra normativa modeller. Dessa bygger på fyra värden,
eller ideal, som varje modell var för sig ska realisera genom det ekonomiska systemet: 1)
nytta, 2) rättvisa, 3) äganderätt samt 4) demokrati (se figur 4.1).
1) Nytta
2) Rättvisa
3) Äganderätt
4) Demokrati
Figur 4.1. Fyra värden som ska realiseras
genom det ekonomiska systemet.
Den första normativa modellen, aggregerad nytta, bygger på en neoklassisk-ekonomisk definition
av begreppet, nämligen att den högsta nyttan samt ett positivt resultat uppnås genom
att individerna handlar utifrån principen om nytto- eller preferensmaximering. Tankegodset
bakom detta kan spåras till Adam Smith och den ’osynliga handen’. Om individen agerar för
att maximera sin egen nytta ”…leds [han] i detta /…/ av en osynlig hand till att främja ett
ändamål som inte har haft någon del i hans syfte.” (citerad i Pålsson Syll, 1998, s. 109). Det
ändamål som Smith avsåg var en ökad samhällsnytta som en följd av individens nyttomaximering
3 .
3 Det bör emellertid påpekas att det förekommer en debatt kring tolkningen av Adam Smith och hans syn på
nyttomaximerande individer, se t ex Dasgupta, 1988; Gustafsson, 1998; Sen, 1995 (1987).
18