–Ju närmare källan, ju klarare vatten– - Svenska Ekodemiker

–Ju närmare källan, 

ju klarare 

vatten– 

* Svenska Akademiens ordbok, källa; 

En studie om 4 dagstidningars 

miljöjournalistik, 

- ur ett källkritisktperspektiv. 

Mitthögskolan i Sundsvall 

Medie- & Kommunikationsvetenskap. 

VT –02, C-uppsats. 

Handledare: 

Professor: Risto Kunelius 

Universitetet i Tammerfors. 

Examinator: 

Elisabeth Stúr 

Mitthögskolan i Sundsvall 

Av Sten Danielsson 

Examinerad: 2002-06-06 

Reviderad: 2002-08-20 

1

Abstract 

Title: - The nearer the source, the clearer the 

water. – A study of 4 daily newspapers 

environmental news coverage. 

Institution: ISSS-Journalism and Mass Communication 

University of Tampere/Media and communication 

science, Miduniversity of Sundsvall, spring 2002. 

Author: Sten Danielsson 

Tutor: Professor Risto Kunelius at University of 

Tampere, Finland. 

Examination: Elisabeth Stúr at Miduniversity of 

Sundsvall, Sweden. 

Purpose: The aim of this research is to examine how 

Dagens Nyheter and Östgöta Correspondenten 

from Sweden, and Huvudstadsbladet and 

Vasabladet from Finland, cover environmental 

issues. What is their content and are they critical 

to their sources of information. I have used four 

weeks, from 14/1 to 8/2 – 2002, to gather the 

information. Do they follow one of their role; of 

scrutinizing the authorities for the good of all 

citizens. Two questions will be answered; 

• Do the newspapers write objective articles 

on the subject of environment? 

• Do they have any conscious opinion? 

Method: Firstly through a hypotheses that newspapers 

follow a fixed agenda on the environmental issue. 

The study compare what four newspapers have 

been writing about the environment during four 

weeks. The newspapers are in the Sweden 

language; two in Finland and two in Sweden. The 

articles are analysed through a combination of 

quantitative and qualitative method. 

Results: The findings indicate that these newspapers are 

mainly writing about environmental news that 

they receive from elite sources of information. In 

other words they report what the sources have 

told them. The environmental news have been 

found to be non-objective news. They do not 

report any conscious opinion about the issue. The 

role of scrutinizing the authorities for the good of 

all citizens, is not being enacted in the 

environmental reporting. 

2

Sammanfattning 

Titel: Ju närmare källan ju klarare vatten. - En uppsats 

om 4 tidningars miljöjournalistik. 

Institution: ISSS- Journalism and Mass Communication University 

of Tampere / Medie och kommunikationsvetenskap, 

Mitthögskolan Sundsvall, Våren-2002, C- uppsats. 

Författare: Sten Danielsson 

Handledare: Professor Risto Kunelius vid Tammerfors 

Universitet. 

Examinator: Elisabeth Stúr vid Mitthögskolan i 

Sundsvall. 

Bakgrund: Miljön är en av de stora samhällsfrågorna, ett socialt 

problemområde där det finns ett massmedialt 

intresse. Förmedlar pressen trovärdiga nyheter om 

miljön, går det som läsare att lita till pressen som 

källa på miljöområdet. 

Syfte: I studien undersöker jag vad Dagens Nyheter, Östgöta 

Correspondenten, Huvudstadsbladet och Vasabladet 

skriver om miljöfrågan och om de är kritiska till sina 

källor. Jag har använt fyra veckor att samla 

information; med början 14/1 och avslutning 8/2 – 

2002. Följs ett av de journalistiska uppdragen; att 

kritiskt granska makten för allmänhetens bästa? Två 

frågor försöker besvaras; 

• Skriver tidningarna objektiva artiklar om 

miljöfrågan? 

• Förmedlas någon medveten åsikt om miljöfrågan? 

Metod: Hypotesen har varit att pressen följer en agenda som 

redan skapats, utan kritisk hållning. Undersökningen 

har omfattat fyra dagstidningar, två i Finland och två i 

Sverige. Publicerade miljönyheter har under fyra 

veckor samlats från deras webbtidningar. Artiklarna 

har sedan analyserats i en kombination av kvalitativ 

och kvantitativ metod. 

Slutsatser: Studien visar att de studerade tidningarnas 

miljönyheter förmedlar det som sägs från källorna. 

Källorna är i stor utsträckning av elitkaraktär. 

Miljönyheterna är bl.a. därför inte objektivt 

förmedlade. Tidningarna eller deras nyhetsjournalister 

har inte förmedlat någon åsikt i frågan. Uppdraget att 

kritiskt granska makthavare för allmänhetens bästa, 

följs inte i miljönyheterna. 

3

Förord 

Här presenterar jag min C-uppsats, ett arbete på 10 poäng, 

som genomförts under vårterminen 2002 vid Universitet i 

Tammerfors, med examination vid Mitthögskolan i Sundsvall 

6/6 -2002. En revidering av uppsatsen avslutades 20/8 – 

2002. Mitt första PM tog form i december. Den ursprungliga 

idéen har jag fortsatt att arbeta med. Jag kände en upprördhet 

över pressens synbara tystnad gällande miljöfrågor. I detta 

arbete har min förståelse för pressen ökat, men också min 

kunskap att pressens roll i det demokratiska samhället kan 

utvecklas. 

Ni kommer att få ta del av detta och lite till. Min förhoppning 

är att du som läsare ska se pressen i ett tydligare utifrån 

perspektiv, och även kunna ta del av de verktyg och 

synpunkter som presenteras här, som du finner intressant. 

Ambition 

Min ambition med denna uppsats är att förmedla kunskap som 

kan öka medvetenheten hos läsaren om pressens 

miljöjournalistik. Samt att varje person intresserad av 

kommunikation och journalism kan finna den tankeväckande. 

Dessutom är en förhoppning att studien ska vara vetenskapligt 

korrekt med ett fritt språk. Slutligen att de resultat som 

redovisats kan fungera som ett trovärdigt och pålitligt inlägg i 

en pågående dialog inom detta ämnesområde. 

Ämnesval 

Valet av ämne härrör ur mitt intresse för kommunikation, 

journalism och miljöfrågor. Gällande miljöfrågor är det arbetet 

och utvecklingen för ett ekologiskt präglat kretsloppssamhälle 

som intresserar mig. Jag har satt mig in i många av våra stora 

miljöfrågor under en längre tid, genom att ta del av 

information på området, samt en stor portion självreflektion 

och livsstilsexperiment. Vidare har jag deltagit i en ettårig kurs 

inom miljö och webbdesign. Mina högskolestudier har jag 

koncentrerat till kommunikationsprocessen både 

kommunikationsvetenskap och marknadsföring. Detta har för 

mig varit en naturlig fortsättning på det jag tyckt om att jobba 

med; att om möjligt förmedla budskap och berättelser som 

tydligt når fram, så dess innehåll ger pålitlig kunskap, både 

genom skrift och genom samtal eller framförande av muntliga 

presentationer. 

Tammerfors 2002-05-28 

Sten Danielsson 

4

Innehåll 

Sida 

Förord 1 

1. Inledning 4 

1.1 Ämnesval 4 

1.2 Problem 4 

1.3 Syfte 5 

1.4 Disposition 5 

2. Bakgrund 6 

2.1 Miljöjournalistik 6 

2.2 Agenda 21 7 

2.3 Miljöbegrepp 8 

2.4 Besluten 9 

2.5 Några miljöindikatorer inom EU 9 

2.6 International energy agency 11 

2.7 Miljörörelsen 12 

2.8 Ny energi 13 

2.9 Två tolkningar 14 

3. Teori 15 

3.1 Nyhetskällor 15 

3.2 Källkritik 16 

3.2.1 Äkthet 16 

3.2.2 Tidskriteriet 17 

3.2.3 Oberoende 17 

3.2.4 Tendenskriteriet 18 

3.2.5 Urval 19 

3.2.6 Kvarleva 19 

3.2.7 Tolkningar 20 

3.3 Objektivitetsbegreppet 20 

3.3.1 Objektivitets prövning 22 

3.3.2 Objektivitet i ett historiskt perspektiv 23 

3.3.3 Pressagenter och Publika relationer 23 

3.3.4 Pressens reaktion 24 

3.3.5 Motstånds kulturen 25 

3.3.6 Kritiken från motståndskulturen 26 

3.3.7 Vetenskapens objektivitetsbegrepp 28 

3.4 Agendan 28 

3.5 Historiskt medvetande 30 

3.5.1 Tre störande inslag 31 

3.5.2 Tidningars betydelse som källor 32 

4. Metod 33 

4.1 Förutsättningar 33 

5

4.1.1 Hypotes 33 

4.1.2 Material 33 

4.1.3 Miljön 33 

4.1.4 Validitet & reliabilitet 34 

4.2 Undersökning 34 

4.3 Urval 37 

4.4 Avgränsning 38 

4.5 Reflektioner 39 

5. Empiri 40 

5.1 Kvantitativ analys 40 

5.1.1 Nyhetskällorna 42 

5.2 Kvalitativ analys 42 

5.2.1 Källan 44 

5.2.2 Objektivitet 44 

5.2.3 Källkritiskt perspektiv 46 

5.2.4 Agendan 51 

5.2.5 Historiskt utifrånperspektiv 52 

5.3 Två artikel exempel 53 

5.4 Relaterad forskning 54 

5.4.1 Paralleller 56 

5.4.2 Motsägelser 56 

6. Slutsatser 58 

6.1 Punktlista 58 

6.2 källor 58 

6.3 Objektiviteten 59 

6.4 Källkritiken 59 

6.5 Agendan 59 

6.6 Historiskt perspektiv 59 

6.7 Svar på frågeställningar 60 

7. Diskussion & förslag 61 

7.1 Slutdiskussion 62 

Källor & Litteratur 64 

Bilagor 

Bilaga; 1 Noterad information 68 

2 Kvalitativanalys 69 

3 Tabellförteckning 71 

4 Artikel förteckning 73 

5 Översikt artikelanalys 75 

6

1. Inledning 

Miljöfrågan har utvecklats till ett problem som tangerar olika 

ämnesområden inom vetenskapen. Men genom den 

samhällspåverkan frågan har så är den ett tydligt socialt 

problem, samt ett ekologiskt problem. Detta vill jag granska ur 

ett kommunikationsteoretiskt perspektiv. Hur kunskaper 

förmedlas mellan ämnesområden och intressegrupper, 

däribland till allmänheten. Det är som en länk i denna kontext, 

min uppsats kan ses. Förhoppningsvis kan den bidra till 

förståelsen av vår roll i sammanhanget och konsekvenserna av 

vårt handhavande av resurser. 

I denna uppsats behandlas förmedlingen av miljönyheter 

inom pressen. Det är Dagens Nyheter och Östgöta 

Correspondenten från Sverige, samt Huvudstadsbladet och 

Vasabladet från Finland som ingår i undersökningen. Tonvikten 

läggs på vad som förmedlas från vem, alltså processen från 

källa till publicering av nyheten. Undersökningen omfattar 

nyheterna om vår naturmiljö. Nyheter om andra miljötermer 

som t.ex. psykosocialmiljö och arbetsmiljö omfattas inte av 

denna undersökning, även om dessa begrepp kan ha en 

koppling till naturmiljön. 

I detta inledande avsnitt presenteras valet av 

uppsatsämne, problemställning och syfte, samt uppsatsens 

disposition. 

1.1 Ämnesval 

Miljöfrågan är en av dagens stora samhällsfrågor. Denna studie 

avser att undersöka en del av den nyhetsförmedling som sker 

på miljöområdet, detta i en tid då miljöproblem är en 

accepterad del av verkligheten. Speglas miljöproblemen ur 

flera perspektiv eller finns det risk att den officiella 

acceptansen av miljöproblemen döljer vad som verkligen 

beslutas och åtgärdas. För att få reda på mer om hur 

miljöproblemen hanteras i pressen, samt hur olika perspektiv 

behandlas, ska jag i denna studie undersöka två svenska 

tidningar tillsammans med två svenskspråkiga finska tidningar. 

Dessa är några av begreppen som kommer att beröras; källor, 

objektivitet, och agendan. 

1.2 Problem 

Vår miljö på jorden har under lång tid försämrats. Nu har vi 

både kunskap och teknik för att påverka detta. Men många 

utsläpp fortsätter att växa, något som politiska beslut skulle 

kunna förändra. Hittills är dock den miljöförstörande mänskliga 

7

aktiviteten stor. Pressen som är en röst som ska granska 

makthavare och elit är kanske i stället en del av samma 

etablissemang. Med andra ord kan kärnan i det journalistiska 

uppdraget att granska och objektivt förmedla vara satt ur spel 

när det handlar om miljöfrågan. I så fall kan det vara så att 

allmänhetens intressen, inte iakttas från pressens sida. Kanske 

en av vår tids stora frågor miljöproblemen, inte granskas 

trovärdigt. 

1.3 Syfte 

I studien undersöker jag vad Dagens Nyheter, Östgöta 

Correspondenten, Huvudstadsbladet och Vasabladet, skriver 

om miljöfrågan och om de är kritiska till sina källor. Jag har 

använt fyra veckor att samla information; med början 14/1 och 

avslutning 8/2 – 2002. Följs ett av de journalistiska 

uppdragen; att kritiskt granska makten för allmänhetens 

bästa? Två frågor försöker besvaras; 

• Skriver tidningarna objektiva artiklar om miljöfrågan? 

• Förmedlas någon medveten åsikt om miljöfrågan? 

1.4 Disposition 

Efter detta kapitel följer bakgrund, som presenterar ämnet ur 

miljöjournalistisk synvinkel, samt det aktuella miljöläget i ett 

europeiskt såväl som nordiskt perspektiv. Kapitlet är ämnat att 

ge en förståelse för miljöfrågan i ett samhälls- sammanhang, 

samt visa på de kända problem som existerar. En del skrift- 

material från olika intressegrupper finns också med, för att 

påvisa olika synsätt. 

I kapitel tre följer teoridelen, där tas teorier om källor, 

källkritik, objektivitet, agenda och historiskt medvetande upp. 

Sen följer metod delen som beskriver arbetssättet med 

studien. Det empiriska resultatet beskrivs i kapitel fem, där 

analys och artikelredovisning presenterar de olika delarna av 

artikelmaterialet, kapitlet avslutas med relaterad forskning. 

Kapitel sex summerar dessa resultat i slutsatser. 

Därefter avslutas uppsatsen med en diskussion och litteratur 

förteckning. I bilagor finns artikel förteckning, 

tabellförteckning, analysfrågor och sammanställning av 

noterad information. 

8

2. Bakgrund 

Kapitlet inleds med ett avsnitt om miljöjournalistik. Därefter 

presenteras en del av det aktuella miljöläget i ett europeiskt 

perspektiv såväl som nordiskt. Kapitlet är ämnat att ge en 

inblick i miljöfrågan, genom den information som lätt går att få 

fram från myndigheter och andra källor via Internet. En del 

skriftligt material från olika intressegrupper finns också med, 

för att påvisa olika synsätt. 

2.1 Miljöjournalistik 

Miljöfrågans utveckling till ett socialt problemområde med ett 

massmedialt intresse, har en ganska kort historia. I en grovt 

skisserad trend, accelererade intresset på 1960 talet. Sedan 

dess har förmedlingen av miljönyheter gått upp och ner i 

cykler. Under 1970-talet fram till en period in på 1980-talet, 

var intresset stagnerande. Men i mitten och senare delen av 

1980-talet satte intresset fart igen, för att i början på 1990talet 

ge större utrymme för andra samhällsproblem. Dessa 

olika historiska cykler berättar mer om den politiska processen 

än om tillståndet i miljön. Miljön fungerar som direkt 

nyhetskälla när det sker naturkatastrofer eller olyckor. I andra 

miljöfrågor är det processer som leder till vilken fråga som 

hamnar på miljödagordningen. Några frågor som varit på 

agendan är kärnkraft, ozon, klimat, GMO, osv. 1 

Även i ett miljönyhetssammanhang har det observerats att 

dessa är en del av nyhetsmedia, som är en integrerad part av 

samhället. Nyheterna verkar reflektera de frågor som finns hos 

den rådande maktstrukturen. Vanligtvis verkar de för att ge 

bekräftelse åt etablissemanget och de medelvärderingar 

(mainstream) som råder. 2 

I en fallstudie, (Three Superfundsites) 3 , konstateras att 

reportrar helt enkelt följer de byråkratiska processerna och 

återger den information som valts ut av tjänstemän som 

nyhetsvärdigt. Vidare kunde källorna utöva en klar kontroll 

över artikelinnehållet. Alla typer av källor kunde driva olika 

teman, det fanns inte mycket av den med yrket medföljande 

källkritiken. Journalisterna var också klart händelseorienterade 

vilket tycktes leda till två problem; det tillät källorna att 

1 Hansen Anders, 1993, The mass media and environmental issues, Leicester University Press. 

2 Ibid s. 27. 

3 Ibid. 

9

kontrollera processen och hindrade journalisten att se 

helheten. 4 

Miljörörelsen har också jobbat med olika källstrategier. Två av 

de framgångsrika exemplen har varit Jordens vänner och 

Greenpeace, som på olika vis nått ut i media. Den period de 

undersöktes syntes de på olika vis i pressen och konkurrerade 

därför inte om utrymmet. De hade helt olika metoder; Jordens 

vänner tog emot all publicitet de kunde få, mediakontakten 

uppstod direkt mellan journalist och aktivist. Greenpeace hade 

däremot ett centralt mediacenter som skötte kontakterna. De 

är också kända för att fokusera på frågor med spektakulära 

aktioner. 5 

När Tjernobyl olyckan inträffade innebar det en stor 

nyhetshändelse i bl.a. Sverige. Den visade att 

kommunikationen från de styrande till medborgarna fungerade 

dåligt. Den organisation som byggts upp för hanteringen av 

eventuella olyckor, upptäcktes vara otillräcklig. Beredskap för 

en större olycka utomlands fanns inte. Efterfrågan på 

information var långt större än tillgången. Uppdraget att 

kommunicera ut kunskap om frågan var mycket svårt, 

eftersom allmänheten var helt okunnig om ämnet. 

Media bedrev mest alarm journalistik, utan att granska 

myndigheternas hantering av frågan. Demokratiaspekter och 

liknande, är frågor som kunde ha belysts. Frånvaron av en 

sådan belysning bidrog till ett minskat lärande från händelsen. 6 

2.2 Agenda 21 

Globalt sett blev miljöarbetet synligare efter ett 

världstoppmöte i Rio de Janeiro 1992: FN:s konferens om miljö 

och utveckling, där togs beslut om ett handlingsprogram för 

hållbar utveckling. Handlingsprogrammet är känt som Agenda 

21. Handlingsplanen innebär att människor och organisationer 

på alla nivåer i samhället ska ändra de vanor och beteenden 

som skadar miljön. Målet är att få bukt med miljöproblemen 

och utrota fattigdomen. 

I slutet på sommaren ska nästa konferens om hållbar 

utveckling hållas; 

World Summit on Sustainable Development i Johannesburg, 

Sydafrika, från 26 augusti till 4 september 2002. Syftet med 

toppmötet är att utvärdera genomförandet av Agenda 21, samt 

att enas om nya åtgärder och diskutera de nya frågor som 

4 Ibid s. 46-47. 

5 Ibid s. 58, samt mer greenpeace 150-177. 

6 Ibid s. 81-102, Stig A. Nohrstedt. 

10

växt fram. Det övergripande temat kommer att vara hållbar 

utveckling i begreppets samtliga dimensioner: socialt, 

ekonomiskt och ekologiskt. 7 

2.3 Miljöbegrepp 

När det gäller dessa begrepp finns också flera tolkningar av 

innebörden, och vilka olika aspekter som ryms inom varje 

begrepp. Därför har jag tagit med en grundläggande 

ordtolkning, nedan följer två termer som beskriver en del av 

den verklighet som vi lever i, därefter fem begrepp som 

används i vårt arbete att ta hänsyn till den verkligheten; 

Det första är miljö som har lexikal betydelse; Den omgivning 

av natur och samfundsförhållanden som vi rör oss och verkar. 8 

Ekologi, vetenskapen om de levande varelsernas relationer till 

sin omvärld. 9 

Hållbarhetsbegreppet, är ett begrepp som ofta används i miljö 

sammanhang. Världskommissionen för miljö och utvecklings 

definition på en hållbar utveckling är; "att utvecklingen 

tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande 

generationers möjligheter att tillgodose sina behov", även 

kallad Brundtland- kommissionen efter dess ordförande, den 

norska statsministern Gro Harlem Brundtland. 10 

I energisammanhang används ofta termen förnyelsebar, som 

innebär att energin ska komma ur en förnyelsebar källa, det 

vill säga energislag som ombildas i snabb takt, t ex 

trädbränsle, energigräs och halm. Även sol, vind och 

vattenkraft är förnybara energikällor 11 . 

Kretsloppstänkandet är också ofta använt. Det innebär 

cirkulation av ett ämne eller en resurs via olika 

förekomstformer tillbaks till sin ursprungsform. Samt att 

människan bör eftersträva snabba och ekologiskt hållbara 

kretslopp. 12 

7 

Miljödepartementet; 

http://www.utrikes.regeringen.se/johannesburg/svenska_prioriteringar.htm 

8 

Svenska Akademiens ordbok; http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ 

9 

Ibid. 

10 

Agenda 21, hållbar utveckling; http://www.agenda21forum.org/vad_ar/hallbar.html 

11 

Agenda 21, ordlista; http://www.agenda21forum.org/ordlista.html 

12 

Ragnar sellbergs stiftelse; http://rss-fukia.org/svenska/sopor/molista/a-l.htm 

13 

Svenska Akademiens ordbok; http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ 

11

Sen har vi termen att hushålla, som betyder att vi handskas 

med något på det ena eller andra sättet, så att det räcker eller 

inte räcker länge, som att sköta sin ekonomi eller att vara 

sparsam med något, även att hushålla med sina krafter och 

med sin hälsa. Slutligen att bedriva en planmässig och ordnad 

verksamhet för anskaffande och användning av medel till de 

materiella mänskliga behovens tillfredsställande (jmf. 

ekonomi). 13 

Biologiskmångfald innefattar alla arter av växter och djur som 

finns på jorden. 14 

2.4 Besluten 

Ser vi till vad som hänt och diskuterats de senaste åren, 

verkar de flesta vara överens. Miljöfrågan är viktig. Ekologisk 

hållbarhet ingår också i Sveriges 15 och Finlands 16 nationella 

strategi. Många företag strävar också mot detta. Men både 

politiker och näringsliv verkar stöta på en rad 

intressekonflikter, vissa av större dignitet. Som exempelvis att 

ta nödvändiga politiska beslut, som att införa alternativa 

drivmedel för fordon. Eller att ställa om till hållbara 

energikällor. Beslut som ofta kan krocka med rådande 

näringslivsintressen. Se också naturvårdsverkets rapport om 

detta, där de just understryker nödvändigheten av 

övergripande beslut 17 . 

2.5 Några miljöindikatorer inom EU 18 

Jag redovisar här några av de punkter, där EU redovisar en 

fortsatt försämring av miljöläget. Det finns också punkter som 

visar förbättringar. Men ett antal allvarliga miljöproblem har 

valts ut, för att visa att problem finns. Försämringarna gäller 

mest problem med energianvändningen, detta speglas i luft 

kvalité och klimatförändring. 

14 

Agenda 21, ordlista; http://www.agenda21forum.org/ordlista.htm 

15 

Nationell strategi: Miljödepartementet; 

http://miljo.regeringen.se/propositionermm/skrivelser/pdf/skr200102_172.pdf 

16 

Finland, hållbar utveckling; http://www.vyh.fi/sve/politik/hu/principb.htm 

17 

Naturvårdsverket; 

http://www.naturvardsverket.se/dokument/hallbar/agenda21/agenddok/uppf_fn.pdf s. 3-4. 

18 EEA http://themes.eea.eu.int/ 

12

Energi 

• Energianvändningen fortsätter att öka. 

• Användningen av fossila bränslen fortsätter att öka. 

Luft 

• Partikelhalten i luften ökar, mest från användningen av olja. 

Klimat förändring 

• Temperaturen fortsätter att öka. 

• Utsläppen av växthusgaser ökar. 

Det flesta av ovanstående problem har samma källa, nämligen 

fossila bränslen, i synnerhet olja. Den ökade 

energianvändningen går i större del att härleda till 

transportsektorn och är därmed relaterad till drivmedel. Den 

största växthusgasen är koldioxid 19 som uppstår genom 

vanligtvis naturliga processer. Det som till största del 

överbelastar systemet är att 80 % av människans energi 

användning kommer från förbränningen av fossila bränslen. 20 

Men i grunden är bildandet av fossila bränslen en naturlig 

process; 

Olja bildas nästan uteslutande av organiskt material rikt på proteiner 

och olika fettsyror. Rester av landväxter bildar normalt inte olja. De 

innehåller mycket cellulosa och ger därför i första hand upphov till 

naturgas och kol. Olja bildas av tex. växt- och djurplankton som 

avsatts i hav eller sjöar med syrefattiga bottnar. Den bakteriella 

nedbrytningen påbörjas direkt när resterna bäddas in i 

bottenslammet. Avsaknaden av syre gör dock att nedbrytningen blir 

ofullständig och kerogen bildas i den så kallade moderbergarten. 

Kerogen består i huvudsak av olika organiska föreningar av 

kol, väte och syre. I takt med att nytt sediment pålagras så förs 

moderbergarten ner på ett allt större djup. Med ökat djup ökar även 

trycket och temperaturen vilket leder till att kerogenet omvandlas till 

olja och gas. 

Olja och gas som är relativt lättflyktiga ämnen börjar 

långsamt att lämna moderbergarten och stiger mot ytan. Oljan och 

gasen kan hindras av finkorninga sediment tex. skiffrar på sin väg 

mot ytan och ansamlas i veck eller andra fick-liknande strukturer. 

Det är denna typ av strukturer som geologerna letar efter på sin jakt 

efter nya oljefyndigheter. 21 

19 Myroute; http://myroute.nu/articles/sv/65/ 

20 Chalmers; http://www.chalmers.se/HyperText/ChalmersMagasin/nr3_2001/koldioxid.pdf 

21 Ki Andersson, doktorand i Paleontologi vid Uppsala Universitetet och Paleozoologiska 

avdelningen vid Naturhistoriska Riksmuseet. DN 11/5 – 2001, vetenskap, Internet upplagan. 

13

Som synes kommer oljan ur en i grund och botten naturlig 

process. Det är vår användning av denna naturliga resurs som 

är för stor. I nuläget råder det osäkerhet om hur länge 

oljeresursen kommer att räcka. Men det är inga stora 

tidsperspektiv som det talas om, kanske: 50-100 år. Det ska 

läggas till den tid som olja utvunnits på ett industriellt sätt ca: 

150 år. 22 Under den tiden har utvinningen successivt 

expanderat, i perspektivet av den tid det tagit att skapa oljan, 

ett antal miljoner år, är det ett exempel på dålig hushållning. 

Utöver detta kan problemen med övergödning och 

kemikaliespridningen tilläggas. Dessa problem hotar framförallt 

den biologiska mångfalden och vår hälsa. 23 

Många av våra miljöproblem är lätta att konstatera genom 

egna observationer lokalt; tillgång på vildmark, drickbart eller 

badbart vatten, sopor/avfall, sotavlagringar på hud och kläder 

eller föroreningar synliga på snön på vintern, etc. En del mer 

osynliga miljöproblem kan synas på effekten. Exempelvis att 

snabbare bli bränd av solen när ozonlagret är tunt. Men en del 

föroreningar är svåra att observera eller veta konsekvenserna 

av. Dit hör det radioaktiva nedfallet som drabbade oss i 

samband med kärnkrafts olyckan 1986, i Tjernobyl. 24 

2.6 International energy agency (IEA) 

IEA är ett energi forum, som har 26 medlemsländer, där ibland 

Sverige. De övriga är också I-länder i väst. IEA medlemmarna 

är överens om att med gemensamma överväganden möta 

efterfrågan på olja. De ska också dela energi information för 

att koordinera sin energipolicy och samarbeta för ett rationellt 

energiprogram. 25 Nedan följer två av deras texter om olja och 

kärnkraft. 

The study's central finding is that reserves of oil, gas, coal and 

uranium are more than adequate to meet projected demand growth 

at least until 2020. But massive investment in energy production 

and transportation infrastructure will be needed to exploit these 

reserves. The capability, and willingness, of Middle East oil 

producers to exploit their low-cost reserves is a major source of 

uncertainty. 

For gas, the cost of supply and the impact of technology will 

be critical. There is a huge potential for expanding the supply of 

22 Sveriges lantbruksuniversitet, SLU: Olja & gas: 

http://www.sh.slu.se/energy/Utbmtrl/Agfors/Agfors%2000/AgforsOljaOchNaturgas.htm 

23 Naturvårdsverket: 

http://www.naturvardsverket.se/dokument/hallbar/agenda21/agenddok/uppf_fn.pdf s. 5. 

24 SSI, statens strålskyddsinstitut; http://www.ssi.se/kaernkraft/Tjernobyl/Tjer_10.pdf 

25 IEA, http://www.iea.org/about/index.htm 

14

enewable energies if strong government backing can achieve steep 

reductions in their cost. Beyond 2020, new technologies such as 

hydrogen-based fuel cells, clean coal burning and carbon 

sequestration hold out the prospect of abundant and clean energy 

supplies in a world largely free of climate-destabilising carbon 

emissions. 26 

Nedan stycke är ett urklipp från ”Executive Summary 

sustainability”, om kärnkraft, som jag tar med för att visa att 

det finns olika åsikter om hållbarhet. 

There are, as well, other political challenges to nuclear power which 

would have to be surmounted before it could play a significant role 

contributing to future energy supplies. First, public acceptance of 

new nuclear facilities, or even an extension of the lifetimes of 

currently operating facilities, is a key issue. Second, real, complete 

programmes and facilities for disposal of high-level waste and 

processing of used fuel are not in place in any country. Third, in the 

international context, an important issue is ensuring that any 

expansion of civilian nuclear power does not lead to proliferation of 

nuclear weapons. 27 

I nästa del av denna miljögenomgång kommer vi till 

miljörörelsen och de nya energiformer som finns. 

2.7 Miljörörelsen 

Här har jag tagit med tre kända aktörer inom miljörelsen i 

Sverige och i Finland. 

Jordens vänner har uppfattningen att mycket av 

förändringarna till ett hållbart samhälle kan genomföras fram 

till 2010. Från deras program Ställ om; 

Vi har räknat på hur mycket miljöutrymme Sverige använder, och 

hur mycket vi måste minska. Sverige kan bli mycket mer uthålligt 

till år 2010. Men det krävs en målmedveten omställning. En sådan 

genomgripande förändring ska vara demokratiskt förankrad. Många 

måste hjälpas åt. Därför kontaktar vi olika grupper i samhället. Våra 

systerorganisationer runt hela Europa arbetar på samma sätt. Ställ 

om för rättvist miljöutrymme är en slagkraftig vision som fått 

oväntat mycket stöd från många håll. 28 

Svenska naturskyddsföreningen anser att hållbara 

energisystem kan nås om 15-20 år; 

Med rätt spelregler för hushåll, offentlig sektor, och näringsliv kan 

det svenska energisystemet miljöanpassas på 15-20 års sikt. 

Styrmedel och ny teknik för att påbörja omställningen finns redan. 29 

26 IEA, http://www.iea.org/weo/insights.htm, World energy outlook. 

27 IEA, http://www.iea.org/pubs/studies/files/nucpos/index.htm, Nuclear Power: 

Sustainability, Climate Change and Competition. 

28 MJV, snabbfakta; http://www.mjv.se/stallom/010.htm 

29 SNF hållbara energisystem; http://www.snf.se/snf/snf-anser/snf-energi.htm 

15

Greenpeace menar att det finns lösningar på problemen, de 

har inte angivit en tidplan som de andra, men anser att; 

Världens energiproblem kan lösas med alternativ teknik och 

förnyelsebar energi. Lösningen på energiproblemen är inte fossila 

bränslen, kärnkraft eller utbyggnad av ännu fler vattendrag och 

älvar. Samhällsutvecklingen pekar på ett ökat behov av el och 

energi i framtiden, både från industrin och från oss konsumenter. 

Samtidigt måste vi minska våra utsläpp av växthusgaser. 30 

Detta visar att dessa tre aktörer tycker att en omställning av 

samhället går att göra, inom en överskådlig framtid, om det 

finns ett politiskt intresse för detta. 

2.8 Ny energi 

Under en rubrik som heter Frågor & svar på IEH´s webbplats. 

kommer följande text, som svarar på en fråga inom 

klimatändrings området; 

VTI, Naturvårdsverket och Vägverket har sammanställt 

emissionsfaktorer för bilparken inom ramen för EMV-modellen. 

Sammanställningen redovisar dels sammanvägda genomsnitt för 

hela bilparken och uppdelat på olika årsmodeller samt diesels 

respektive bensin. För att klara de långsiktiga miljömålen måste 

Sverige minska koldioxidutsläppen i enlighet med de långsiktiga 

miljömålen. Därför måste både bensin och diesel ersättas som 

drivmedel. 

Inom den närmaste tioårsperioden kommer många nya 

drivmedel att introduceras, framförallt som pilotförsök. 

Fordonsindustrin satsar mycket på bränslecellsfordon-drivmedel till 

dessa varierar-vätgas, metanol, etanol, naturgas och biogas. 

Bränslecellsbilar behöver troligen mer än tio år för att introduceras 

på marknaden. Inom de närmaste åren kommer större satsningar 

att ske framförallt på alkoholer samt biogas/ naturgas i kombination 

med el- och elhybridbilar. 31 

Det handlar alltså om att i stor utsträckning använda 

energislag som ombildas i snabb takt, så kallade förnybara 

energikällor. Utvecklingen går också mot att de 

energiproducerande enheterna är mindre men fler. Det har 

blivit möjligt att bygga enheter där energin behövs. 32 Men de 

kan också byggas upp i exempelvis vindkraftsparker eller 

solkraftsfält. Även i lokala energi anläggningar i exempelvis 

kommuner, kan bränsleförsörjningen ändras från olja till 

förnybara energikällor. 

30 Greenpeace energi-lösningar; http://www.greenpeace.se/np/s/NPS_cli_energy.asp?g=cli 

31 Lasse Brännström, Frågor & svar, http://www.ieh.se, Statens institut för ekologisk hållbarhet. 

32 ABB; se hållbar utveckling, nyheter, miljövänlig liga; http://www.abb.se/ 

16

2.9 Två tolkningar 

Många av världens länder är överens om att sträva mot en 

hållbar utveckling. Men det verkar finnas åtminstone två 

huvudtolkningar av vad som behöver göras. Den ena 

tolkningen anser att det går bra att fortsätta som förut, och 

öka användningen av energi och material användning, under 

en period av omställning av vårt samhälle till ett hållbart 

sådant. Samt att detta är något som kan göras på långsikt. Ett 

exempel på detta är kärnkraftsfrågan i Finland. I olika 

undersökningar har det visat sig att det råder en förväntan om 

ökad el förbrukning. Därför vill ett företag bygga ett 

kärnkraftverk för att kunna tillgodose denna eventuella ökning. 

Samtidigt hoppas deras regering att det minskar 

växthusgaserna så de når målen i Kyotoavtalet. 

Den andra tolkningen är att vi ska försöka stoppa 

användning av material och energi som skapar 

miljöproblemen. Samt att detta behöver göras så fort som 

möjligt. Samt att nödvändiga politiska beslut borde fattas nu. 

Så de alternativ kunskaper, tekniker och resurser som finns 

kan växa och ersätta de gamla. Exempel på detta är 

utbyggnad av vindkraft, biobränsle anläggningar och så vidare, 

samt utbyggnad av drivmedels stationer för andra bränslen än 

de oljebaserade. 

17

3. Teori 

I teoridelen belyses relationen mellan pressen och några av de 

kunskaps- områden dess verksamhet är baserad på. Det är 

kunskaper som berör var nyheter kommer ifrån, hur de 

förmedlas, samt i vilket sammanhang pressen kan ses. Några 

av de grundläggande perspektiv som tas upp är; nyhetskällor, 

källkritik, objektivitet, sättandet av agendan och historisk 

medvetenhet. Perspektiv som kan vara av betydelse, för att 

närma sig det journalistiska arbetet och pressens roll i 

samhället. 

3.1 Nyhetskällor 

Källorna till nyheter är av stor betydelse för dagspressen, de 

förser tidningarna med fakta och åsikter och påverkar genom 

detta dess journalistiska kvalité. Samtidigt är pressen en 

informationskanal för de intressen som nyhetskällorna 

företräder. Källornas möjlighet att synas, är också en väsentlig 

del av yttrandefriheten, där alla ska kunna komma till tals och 

därmed vara en källa till information. Som exempel på källor 

kan nämnas muntliga; politiker, företagsledare, experter, 

anställda, studerande och arbetslösa, eller icke- muntliga; 

skriftliga dokument eller andra nyhetsmedier. Bland forskare 

är en del intresserade av att undersöka bara den muntliga 

typen, medan andra fokuserar intresset på vad som styr valet 

av nyhetskällor. 33 

Källorna kan även delas upp i elit- och icke elitkällor, där 

typiska elitkällor är ministrar, chefer i företag eller större 

organisationer samt även politiska och myndighetsutövande 

personer, med andra ord makthavare. Icke-elitkällor är 

arbetare, arbetslösa och studenter, men båda dessa källtyper 

måste definieras i de aktuella fallen. 34 

Det skiljs också på anonyma och namngivna källor, men 

anonyma källor kan ändå vara möjliga att urskilja, så det är 

möjligt att identifiera vilken typ av källa de kan delas in i, 

exempelvis genom kön eller position i samhället. 35 

Om nyheterna ska gynna samhällsintresset behöver de 

stå oberoende från staten och andra maktcentra, vara 

tillgängliga för olika intressen och opinioner, vara informativa 

för medborgarnas möjlighet till åsiktsbildning och handling, 

33 Sahlstrand Anders, 2000, De synliga, JMK Stockholms universitet s.11. 

34 Ibid. 

35 Ibid. 

18

slutligen ha en mångfald så inte en del innehåll utesluts ur 

utbudet. 36 

3.2 Källkritik 

Källkritiken har sitt ursprung i historievetenskapen där 

vetenskapliga metoder arbetades fram under 1800-talet. Detta 

som ett led i att försöka reda ut vad som var lösa rykten och 

vad som var möjligt att bekräfta genom en kritisk granskning 

av historiska händelser. Källkritik är en samling metodregler 

för att klarlägga vad som är sant eller sannolikt. Källan är 

ursprunget till vår kunskap och källkritikens uppgift är att 

värdera källorna och bedöma deras trovärdighet. Källkritik 

innebär att en tolkning av källorna sker, en tolkning som 

kräver rationalitet, logik, fantasi och intuition. 37 Två 

yrkesgrupper som källkritiken är särskilt viktig för är historiker 

och journalister; båda ska tolka och framlägga fakta på ett 

pålitligt sätt 38 . 

Källkritikens principer bygger på fyra kriterier som är; 

äkthet, tidssamband, oberoende, tendensfrihet. Det är också 

skillnad mellan berättelser om något och lämningar av något, 

där lämningarna oftast är den mest säkra källan. Dessutom 

ska ett urval av fakta göras, samt en tolkning av innebörden 

och sannolikheten för det som påstås. 39 

Journalistisk källkritik bygger på samma principer, men 

har som en grundläggande problemfaktor att arbete under 

tidspress för med sig felaktigheter. Detta kan få psykologiska 

effekter, som känslomässigt engagemang eller att journalisten 

rycks med av händelsernas dramatik, och därmed kan glömma 

att det finns ett källkritiskt problem. Beroendet av ett 

begränsat antal källor är också signifikant. Att gå utanför dessa 

kan ta för mycket tid eller bli för dyrt. 40 

Nedan följer en kort genomgång av några källkritiska kriterier 

och principer. 

3.2.1 Äkthet 

Äkthets kriteriet betyder att källan är sann, att den är vad den 

utger sig som. Att den inte är falsk eller förvrängd, men detta 

är en gräns som ibland är svår att urskilja. Thurén tar upp 

flera exempel i sin bok och sammanfattar med att äktheten 

36 Ibid, s.18. 

37 Thurén Torsten, 1997, Källkritik, Liber AB, s.7-9. 

38 Ibid s.8 & 10. 

39 Ibid s.11. 

40 Ibid s.10. 

19

kan ifrågasättas från nästan alla slags källor. Samt hur små 

förändringar kan ändra innehållet i en berättelse eller händelse 

ganska radikalt. 41 

Men hur äktheten ändå kan förfalskas på en glidande 

skala, från rena förfalskningar till att undvika att visa bilder 

eller berätta kända fakta. 42 

Det tas även upp två exempel när journalister blivit 

lurade, i båda fallen är det i våldsamma sammanhang. Det 

ena fallet handlar om hur många som miste livet i Timisoara, 

Rumänien 1989. Där arrangerades bilder med naturligt 

avlidna, för att visa hur diktaturen försökt krossa motståndet. 

Detta ledde till stora överdrifter om antalet offer i revolutionen. 

Det andra var ett vittnesmål från en 15-årig flicka som 

berättade om irakiska soldaters grymheter; de hade tagit 

hundratals barn ur sina kuvöser, lämnat dem att dö, så de 

kunde ta med kuvöserna till Irak. Källan visade sig vara 

dottern till Kuwaits ambassadör i USA, vittnesmålet var 

producerat av en PR-firma som Kuwait engagerat. 43 

3.2.2 Tidskriteriet 

I tidskriteriet gäller som huvudregel att en källa är mer 

trovärdig ju mer samtida den är. Orsaken till detta är vår 

glömska och vår benägenhet att omarbeta händelser med 

tidens gång. Med andra ord tiden mellan en källas berättelse 

om en händelse och när det hände ökar skälen till tvivel på 

källan. Undantag finns när dagboksanteckningar förts, eller 

dokumentation med tekniska hjälpmedel. 44 

Gamla människors redogörelser för svunna tider kan ofta vara 

mycket trovärdiga, något som också upptäckts av historiker 45 . 

3.2.3 Oberoende 

En källa behöver vara oberoende för att vara trovärdig. Finns 

det en misstanke om att källan är beroende är det skäl att 

tvivla på den, även om det inte behöver betyda att den 

avfärdas. 

Det finns både primärkällor och sekundärkällor, där 

primärkällan är den ursprungliga källan och sekundärkällan en 

källa som traderats, vilket betyder att uppgiften gått i flera led. 

Primärkällan är alltså oftast att föredra. 46 Exempelvis 

41 Ibid s.12. 

42 Ibid s.24. 

43 Ibid s.15-17. 

44 Ibid s.26-27. (Thurén Torsten, 1997, Källkritik.) 

45 Ibid s.30-33. 

46 Ibid s.34. 

20

yktesspridning eller vandringssägner, kan lätt avslöjas vid en 

kontroll hos källan. Med andra ord den eller det ryktet eller 

sägnen handlar om 47 . 

En uppgift ska också vara möjlig att kontrollera från 

minst två av varandra oberoende källor. Speciellt bör detta 

iakttas om källan kan vara tendentiös. Beroendet kan också gå 

i sidled, så kallat horisontellt beroende, källan kan vara 

påverkad av prat, bilder, läsning m.m. eller vara utsatt för 

rädsla eller tvång, eller att en person är beroende av 

konventioner och säger vad som förväntas. 48 En grupp av 

personer kan omedvetet påverka varandras observationer 

genom att samtala om händelsen, så kallad narrativ smitta 49 . 

Personer kan också uppge olika versioner vid intervjuer 

beroende på om de är ensamma eller i grupp. I ett exempel 

från Indien visas också hur en fattig persons protester kan 

tyda på en positiv förändring i ett samhälle. En fattig kvinna 

uttalar sig i en samlad grupp människor i byn, däribland byns 

obestridde härskare, om den orättvisa fördelningen i byn. I 

detta fall ger det henne en god trovärdighet som oberoende 

källa. Eftersom hon oberoende av de andra i gruppen, särskilt 

härskaren, sa vad hon upplevde. 50 

3.2.4 Tendenskriteriet 

När den som själv sprider information har bindningar eller 

intressen i det saken gäller, finns anledning att misstänka att 

sanningen kan bli åsidosatt. Exempelvis gäller detta politisk 

propaganda, officiella meddelanden, polemik mellan 

intressegrupper och parts uttalanden inför domstol. Dessa är 

alltså att betrakta som mycket dåliga källor. Som källkritiker är 

det viktigt att misstänka att alla som företräder ett intresse 

eller grupp också kan ljuga. Ingen källa är så trovärdig att det 

utan vidare går att tro den, oavsett tendens. En källkritisk 

regel är; att man ur en ensamstående källa utan tendens kan 

tro på huvuddragen, men en ensamstående tendentiös källa 

anses vara helt värdelös. 51 

Halvsanningar är troligen den vanligaste anledningen till 

förvrängningar av information. Thurén formulerar tre regler för 

detta; Halvsanningar kan vara farligare än en ren lögn, 

skenbar objektivitet kan vara farligare än öppna 

ställningstaganden och de som lurar andra har oftast först 

47 Ibid s.40-48. 

48 Ibid s.49. 

49 Ibid s.52. 

50 Ibid s.56-59. 

51 Ibid s.63-64. 

21

lurat sig själva (den sista regeln har jag justerat 52 ). De 

moderna massmediernas nyhetsspråk är ett exempel på något 

som kan verka trovärdigt men som kan innehålla dolda 

tendenser, råden i en handbok att påverka pressen, går ut på 

att framhålla positiva omständigheter bl.a. ledande, lönsam, 

miljövänlig m.m. Samtidigt som de råds till att dölja negativa 

omständigheter. 53 

3.2.5 Urval 

Urvalsprincipen bygger på att olika personer väljer ut olika 

fakta ur samma händelse, utifrån det perspektiv som personen 

har. Det finns ingen given gräns mellan skevt och korrekt 

urval, men några tumregler; 

• Om relevanta fakta undanhålls utifrån valt perspektiv, blir 

urvalet skevt. 

• Om det finns anledning att dölja hur urvalet gått till, är 

urvalet skevt. 

• Om ytterliggare information ändrar helhetsbilden, är urvalet 

skevt. 

Dessa skevheter kan uppstå omedvetet, genom ett begränsat 

faktaunderlag eller omedveten partiskhet. Sker det medvetet 

är det en urvalsförfalskning, som kan vilseleda lika mycket 

som rena lögner. 54 

Tidningar kan beskriva samma nyhet ur olika 

perspektiv, vilket kan leda till att artiklarna får delvis olika 

innehåll, men ändå är korrekt återgivna utifrån deras 

perspektiv val. Men om en tidning systematiskt förmedlar en 

nyhet ur ett perspektiv kan detta lura läsaren, de måste då få 

veta hur urvalet är gjort. 55 

3.2.6 Kvarleva 

Kvarlevan är en rest av en händelse ett spår som lämnats 

kvar, inte en berättelse om händelsen. Detta kan vara 

arkeologiska fynd eller fingeravtryck från en brottsplats, detta 

är att betrakta som mycket goda källor. Men det kan ändå 

finnas anledning att vara vaksam, de kan vara förfalskade eller 

tolkas fel. 

52 Om någon lurat sig själv är det kanske inte säkert att den vill lura någon annan, eller ens 

förstått att han/hon lurat sig själv. Min kommentar. 

53 Ibid s. 76-77. (Thurén Torsten, 1997, Källkritik.) 

54 Ibid s.81-82. 

55 Ibid s 80-81. 

22

Skrifter kan också vara kvarlevor samtidigt som de kan vara 

en berättande källa. Men det handlar inte om att bestämma 

om en källa är det ena eller det andra, utan att bestämma ur 

vilket perspektiv man vill läsa dem, som kvarleva eller 

berättelse. Källbegreppet är därför funktionellt, källans 

funktion bestäms av vilken användning jag som läsare har av 

den. Om en tidning läses för att se vad som hänt, är den en 

berättande källa. Läses den av mitt intresse för dess 

uppbyggnad, hur den är redigerad, vilka nyheter som anses 

viktiga, vilken politisk uppfattning den företräder eller vilka 

som skriver i den, är den en kvarlevande källa. 56 

3.2.7 Tolkningar 

Här behövs förståelse av människor, deras villkor och 

drivkrafter. Att kunna tolka innebörden som olika händelser 

har, detta benämns också hermeneutik, tolkningsläran. Till det 

fordras en kombination av intellektuell kunskap och empati. Att 

kunna förstå en händelse i sitt sammanhang, kräver en 

ingående förförståelse av vad man upplever eller observerar. 

Källkritiken som metod har alltså inte någon fast gräns mot 

andra vetenskapliga metoder. 57 Det är viktigt att vara påläst 

inom det ämne som ska studeras, eftersom det lätt kan finnas 

fallgropar, som ord som har haft olika betydelser eller tolkats 

olika eller uppenbara skeenden, som efter en granskning kan 

visa sig ha en annan betydelse i sammanhanget. Det finns 

alltså ingen genväg förbi kunskap eller fantasi och intuition i 

detta fall 58 . 

3.3 Objektivitetsbegreppet 

Här följer två olika referensramar där begreppet objektivitet 

förklaras. Dels hur objektivitetsbegreppet historiskt växt fram 

samt hur det har analyserats och diskuterats. Det ger en bild 

av att objektivitet betyder olika saker beroende på vilken 

verklighets uppfattning som råder. Det ena perspektivet verkar 

vara inom rådande system, medan det andra ställer sig utanför 

rådande system och ser det utifrån. 

Westerståhl tar i sin bok upp objektivitet som ett begrepp för 

flera olika krav eller värden som en nyhetsförmedlare kan eller 

borde tillgodose. Bland de viktigaste kraven är sanning, 

relevans och opartiskhet. 59 

56 

Ibid s.88-89. 

57 

Ibid s.98-99. (Thurén Torsten, 1997, Källkritik.) 

58 

Ibid s.112. 

59 

Westershål Jörgen, 1972, Objektiv nyhetsförmedling, Akademiförlaget, s.2. 

23

I samma bok delas också uppfattningen om objektivitet upp i 

fem punkter. 

Dessa punkter innehåller två element, ett värderande 

ställningstagande och en föreställning om hur verkligheten är 

beskaffad. 60 

1. Oproblematisk objektivitetstro. 

• Nyhetsförmedlingarna kan och ska vara objektiv. 

2. Objektivitet som riktmärke. 

• Objektiviteten är ett värde, en ledstjärna som aldrig 

helt kan nås. 

3. Objektivitet genom konkurrens. 

• Objektiviteten ökar när samma skeende skildras av 

många, eftersom en enskild journalist eller enskilt 

medium alltid har subjektiva inslag. 

4. Objektivitet som skenvärde. 

• Objektiv nyhetsförmedling är en illusion, den bild av 

verkligheten som förmedlas är alltid påverkad av 

förmedlarens subjektiva syn. 

5. Objektivitet är ett falskt värde, ägnat att skydda en viss 

samhällsordning. 

• Nyhetsförmedlingarna tjänar det politiska system 

inom vilka de verkar. 

Det finns två speciella omständigheter som gäller objektivitets 

begreppet för nyhetsförmedling; den information den ger är 

inte beställd av någon. Det är fråga om ett flöde av 

information med ett varierande innehåll som presenteras för 

mottagaren. Den andra omständigheten är att det inte är 

mottagaren av informationen som gör urvalet, detta val är 

gjort av de journalister och informationssökare som handlat 

enligt rådande konventioner och regler som är fastställda av 

gemensam process eller enskilda beslut i organisationer 61 . Det 

är denna form av institutionaliserade informationsförmedling, 

vars objektiva värde på vissa håll bestrids. 

Ett av de fundamentala problemen med 

objektivitetsbegreppet är dess två huvudaspekter; dels 

aktualiseras frågor om verklighetsframställningen, dels frågor 

om partsintressen. Verklighetsframställningen gäller alltså 

saklighets aspekten, som har anknytning till den 

60 Ibid s.1. 

61 Ibid s.4 kursivt är mitt tillägg. (Westershål Jörgen, 1972, Objektiv nyhetsförmedling). 

24

kunskapsteoretiska problematiken. Är kunskap om 

verkligheten möjlig, kan vi veta att vår bild av verkligheten har 

någon motsvarighet, kan vi skilja ut det väsentliga ur denna 

verklighet? 

Att hantera partsintressen kan vara enklare, här kräver 

opartiskheten att vi behandlar båda parter lika. Men 

omständigheter i nyhetsförmedling kan göra detta svårt. 

Parterna kanske producerar olika mycket nyheter och 

kommentarer, det faktiska händelseförloppet kan ställa någon 

av parterna i en gynnsammare belysning. 62 

3.3.1 Objektivitets prövning 

Sanningskravet är fundamentalt, om en uppgift är klart osann, 

är alla andra krav utan intresse. Har det som rapporterats 

verkligen hänt, har den personen verkligen uttalat vad som 

påstås? Här är det teoretiskt och praktiskt möjligt att få svar 

på om nyheten var sann eller ej. 

Relevansbedömmning är en svårare del att genomföra. Det 

gäller för det första relevansen av olika moment eller faktorer i 

en händelse eller händelsekedja. Vart ska vi i första hand rikta 

vår uppmärksamhet? Det kan också vara fråga om en 

jämförelse mellan olika händelser. Svaret måste ytterst bero 

på läsarens eller lyssnarens subjektiva bedömning eller 

intresseinriktning. 

Neutralitetskravet är dels en språkbruksfråga om hur ord 

används när nyheten presenteras dels hur ramen ordnas, 

layout, bildmaterial etc. Om nyhetsmediet och journalisten 

förhåller sig neutrala eller om de markerar positivt eller 

negativt intresse för någon part. 

Förutom dessa tre punkter redovisas också balanskravet, men 

den punkten utelämnas dock här eftersom balanskravet synes 

ha gått ihop med relevanskravet, och i övrigt haft liten 

inverkan i analysen. 63 

Det sägs också vidare att den västerländska 

nyhetsförmedlingen skulle ha löst relevansproblemet eftersom 

det bildats ett antal gemensamma konventioner för värdering 

av nyheter. Vidare att den påtagliga överensstämmelsen 

mellan olika reportrar och media talar för just detta. Samt att 

icke demokratiska stater också har givna principer för 

nyhetsvärdering, ofta fastare än västerlandets. 

62 Ibid s.12 

63 Ibid s.152-156 samt s.13-22. (Westershål Jörgen, 1972, Objektiv nyhetsförmedling). 

25

Deras normer har dock en given källa, nämligen den politiska 

ledningen i dessa länder. Det är alltså hänsynen till ledningen 

som bestämmer normernas tillämpning. Enligt samma 

resonemang är det inte så här; där nyheterna är objektiverade 

i förhållande till olika intressen. Om många olika media har en 

överensstämmande bedömning ökar sannolikheten för att det 

inte råder partiskhet. 64 

Westerståhl sammanfattar i slutet av boken sina egna 

praktiska slutsatser och resonemang efter dessa 

undersökningar; att vi inte kan kräva av en journalist att han 

ska veta vad som är sant och relevant. Men däremot att 

journalisten inte är partisk eller att de låter sina sympatier eller 

antipatier påverka nyhetsrapporteringen. 65 

3.3.2 Objektivitet i ett historiskt perspektiv 

Här berörs objektivitetsbegreppet i ett historiskt perspektiv, för 

att närmare studera hur begreppet objektivitet växt fram. 

Samt hur och varför det har kritiserats. Vi börjar vid det förra 

sekelskiftet och arbetar oss fram till slutet av 1960 talet. Tre 

milstolpar kan noteras, första världskriget, andra världskriget 

och Vietnamkriget. Att just dessa har varit milstolpar i 

objektivitetsbegreppets utveckling och kritik är tydligt. Det är 

då journalisterna och pressen upptäckt att de varit utnyttjade 

av statsmakten. Till följd av detta har de då försökt utveckla 

och kritisera det som skett. Det hela började med starten av 

pressagenter och PR-byråer. 66 

3.3.3 Pressagenter och Publika relationer 

Redan under 1900-talets start, började ett stort företag i USA 

att prova ärlighet och öppenhet som strategi, i deras 

information till pressen. En PR agent hade rekommenderat 

detta, han hette Ivy Lee, som också anses vara en av de första 

som startat en PR-byrå. Snart följde också andra företag efter. 

Detta var en början på en utveckling där nyhetsagenter och PR 

byråer startades i snabb takt. Före första världskrigets utbrott 

hann det bli över 1200 anställda pressagenter i New York. 67 

Efter första världskriget började idealet om objektivitet dyka 

upp. Det byggde på en medveten uppdelning av fakta och 

värderingar. En av huvudanledningarna till att 

objektivitetskravet började ta form var som en reaktion mot 

64 Ibid s.16 

65 Ibid s.163 

66 Schudson Michael,1978, Discovering the news, Basic books Inc. 

67 Ibid s.135-139 

26

skepticism. Denna skepticism gjorde att journalisterna tvivlade 

både på sin egen förmåga och den information som flödade 

från agenterna. De befann sig i en värld där de inte ens kunde 

lita på fakta. 68 

Två nyckelfaktorer inverkade för att skapa denna skepsis, den 

första var publika relationer (PR) och den andra nyckel faktorn 

var första världskrigets propaganda som hade haft stor 

framgång under kriget. Dessa faktorer gjorde journalisterna 

misstänksamma och redo att tvivla på fakta. Journalisterna 

fann sig involverade både som utrikeskorrespondenter, som 

fått information av militära källor. Samt som nyhetsagenter 

som servade den Amerikanska propaganda maskinen, hemma 

och i utlandet. 69 1930 uppskattade Peter Odegard (forskare i 

politiskvetenskap) att 50 % av nyheterna i New York times, 

kom från PR-byråer. Han konstaterade att många journalister 

inte var mer än en budbärare som gick från den ena agenten 

till den andra, för att kunna få de senaste utskrifterna. 70 

3.3.4 Pressens reaktion 

Pressen svarade på den uppenbara subjektifieringen av fakta 

på flera olika vis. En var att de började ha signerade 

nyhetsartiklar. Vidare fick en del journalister uppdrag att 

specialisera sig på vissa områden. Specialiseringen skulle ge 

dem större kapacitet att vara källkritiska. Även tolkande 

journalistik växte fram. Det blev även utrymme för en 

sammanfattning av de nyheter som varit under veckan, med 

bakgrund och synpunkter från skribenten. 71 

Men inte alla journalister kunde vara specialiserade eller skriva 

artiklar med egna tolkningar. Många journalister som jobbade 

med det dagliga nyhetsflödet, behövde också ha ett ramverk, 

som kunde ge dem, läsare och kritiker en anledning att se på 

arbetet som seriöst. Det var i detta sammanhang begreppet 

objektivitet växte fram. 72 Det hade sin grund i det 

vetenskapliga objektivitetsidealet, som fördes fram som en 

norm. Detta var något som kunde användas av journalister i 

deras arbete, när en proffesionalisering av journalistyrket 

började utvecklas. 

Därför började planer på att starta journalistutbildning ta 

form men som också möttes av kritik från yrkeskåren. Kritiken 

68 Ibid s.122. (Schudson Michael,1978, Discovering the news). 

69 Ibid s.141 

70 Ibid s.144 

71 Ibid s.145 

72 Ibid s.151 

27

var inriktad på att utbildning skulle leda till klasskillnader 

mellan journalisterna i tidningsvärlden. På detta svarade 

Pulitzer (Colombia school of journalism), att det behövs en 

klasskänsla bland journalister som inte baseras på pengar, 

utan moral, utbildning och karaktär. 73 

Walter Lippman 74 var en av de stora förespråkarna för 

objektivitetsperspektivet. Det var också många journalister 

som tyckte det var ett eftersträvansvärt ideal, även om det 

fanns de som trodde det var ett mål som inte kunde nås. Det 

fanns också en undersökning som indikerade att objektivitet 

var förstått som en ideal motpol mot verkligheten av 

journalistens egen subjektivitet. Men att subjektiviteten ansågs 

vara mer influerad av redaktörers förslag, än egna åsikter. 75 

I mitten på 1940-talet diskuterades pressens frihet. En kritik 

som hördes var att staten inte kontrollerade pressen direkt, 

men indirekt genom att överösa den med information genom 

sin dominerande ställning som informationsgivare till publika 

relationskanaler. 76 

Det blev också en uppdelning mellan undersökande och passiv 

journalistik. Den undersökande journalisten sökte efter en 

bakgrund till en berättelse. Vidare ville de hitta motiv till 

handlingar och finna sidospår. Den passiva journalisten 

rapporterade det som framgick av uttalanden och officiella 

dokument. Faran med den rapporterande metoden, fanns om 

någon ville använda sig av pressen i propagandasyfte. Som 

exempel nämns senator McCarthy, som i USA 1944 kunde föra 

ut lögner och anklagelser utan att någon kommenterade om 

det kunde vara sant eller ej. Reportrarna var också ilskna över 

att konventioner i deras arbete var sådana att de behövde 

publicera nyheter de visste var falska. 77 

3.3.5 Motståndskulturen 

Under 1960 – talet kom objektivitetsbegreppet att bli utsatt för 

häftig kritik. Det ansågs vara sin egen antites, genom att 

reproducera en vision av den sociala verkligheten utan att 

reflektera över den grundläggande strukturen av makt och 

privilegium. Den nya kritiken fann mycket av sin grund i 

73 Ibid s.152 

74 Ibid. Lippman finns angiven som kolumnist och som författare av ett antal böcker i ämnet. 

75 Ibid.s 155-156. (Schudson Michael,1978, Discovering the news): 

76 Ibid s.167 

77 Ibid s.168. 

28

statens ökade nyhetshantering och den ökande 

medvetenheten om detta förhållande. 

I detta perspektiv växte motståndskulturen fram, som inte 

kände något förtroende till statsapparaten. 78 

Ett av grundproblemen, var den samhällskontroll som utövades 

från olika håll. Företag kontrollerade tillgång och efterfrågan, 

maskiner kontrollerade val, starka publicister samt efterfrågan 

av massunderhållning kontrollerade pressen. Så journalisterna 

kom att vilja tro på objektivitet därför att de trodde det kunde 

hjälpa. Objektivitetsperspektivet har använts och används 

fortfarande, ibland som kamouflage från makthavare. 79 

Pressens och myndigheternas roll som censurerare av 

information i samförstånd, är också en faktor att belysa. 

Pressen hade som vana att samarbeta med staten och att hålla 

inne med sanning för att tjäna rikets säkerhet. Men när staten 

i sin nyhetshantering också började undanhålla pressen viktig 

information, blev läget ett annat. Dessutom stärktes detta 

intryck av en talesman för Pentagon (Sylvester), som gjorde 

några uttalande om regeringens rätt till lögn för att skydda 

riket och att resultatet av sådana lögner, berättigade till att 

använda dem. Uttalanden som också gjorde att regeringen 

kunde undvika något otrevligt avslöjande av någon eventuell 

lögn. Eftersom pressen nu visste att de officiellt klargjort 

denna ståndpunkt. När journalister började ana att uttalanden 

som detta var en spegling av den dagliga nyhetshanteringen 

från statens sida, 80 dränerades slutligen förtroendet mellan 

press och stat. Vietnam kriget blev den avgörande händelsen 

som fick kritiken att växa. 

3.3.6 Kritiken från motståndskulturen 

Motståndskulturen misstrodde mycket av det som 

presenterades från officiellt håll. Deras kritik kom även att 

djupt påverka journalismen. Eftersom många journalister, mer 

än folk i allmänhet, hade litat på etablissemanget och haft 

närmare relation med dem. 

Men det kritiska perspektivet kom också inifrån 

statsapparaten, genom den generationsväxling som naturligt 

pågick inom denna. Många av dessa människor hade 

perspektivet från motståndskulturen med sig. När de började 

jobba tvivlade de på makthavare och ville att saker skulle 

78 Ibid s.163-164 

79 Ibid s.155-159 

80 Ibid s.173. (Schudson Michael,1978, Discovering the news). 

29

förändras. Journalisterna behövde alltså bara återge den kritik 

de fick från sina källor. 81 

Den diskussion som pågick kring objektivitets begreppet ledde 

till en kritik som kunde urskiljas i tre huvudriktningar: 

Den första var att innehållet i en nyhetsartikel vilar på en 

uppsättning av självständiga politiska antaganden, vars värde 

aldrig ifrågasätts. Journalisterna får dessa antaganden från 

egna slutsatser, avstämningar med kollegor som också 

bedömer nyheten och från det officiella de rapporterar om. 

Dessa antaganden är det gömda meddelandet i objektivitet. 

Among these unspoken, but organic, values are belief in welfare 

capitalism, God, the west, Puritanism, the law, the family, property, 

the two part system, and perhaps most crucially, in the notion that 

violence is only defensible when employed by the state. I can´t 

think of any White house correspondent, or network television 

analyst, who doesn´t share these values, and at the same time, who 

dosen´t insist he is totally objective. 82 

Den andra inriktningen menar att formen upprätthåller 

innehållet, att formen i nyhetsartikeln bildar sin egen 

ensidighet. Ensidigheten är riktad mot uttalanden av fakta som 

är observerbara och entydiga. Helst riktas uttalanden mot 

konflikt hellre än mot mindre dramatiska händelser. Samt 

arrangerade händelser snarare än processer. Vidare att detta 

sätt att hantera nyheterna kan bidra till att vidmakthålla 

existerande maktstrukturer. Detta sätt att återge nyheter, 

favoriserar institutioner som är orienterade mot och enklast 

kan hantera händelser och pseudohändelser. Speciellt 

statsmakten är orienterad mot detta sätt att använda pressen, 

sociala rörelser som håller sig till en-frågeorientering, brukar 

ignoreras av journalister. 

Den tredje ser formen av en nyhetsartikel inte som en 

litterär form, utan som en social form tätt knuten till rutinerna 

av nyhetsinsamlingen. Att processen från själva insamlandet 

konstruerar en image av verkligheten, som återger officiella 

åsikter. Vidare att objektivitetstraditionen inom journalism, 

favoriserar den officiella åsikten och förvandlar journalister till 

stenografer för den officiella utskriften av socialverklighet. 

Tyngdpunkten i kritiken ligger på konsekvenserna av rådande 

sociala former och processer och inte på om systemet är 

medvetet eller inte. 

Ytterliggare en synpunkt som förs fram är att objektivitet 

är praxis snarare än tro. Att objektivitet är en rad av konkreta 

81 Ibid s.179-181 

82 Ibid s.184 del av citat, Jack Newfield in; the reporter as artist, hastings house 1974. 

30

övertygelser som lever kvar därför att det ger journalisten 

utrymme att minska graden av eget ansvar för det de skrivit. 83 

3.3.7 Vetenskapens objektivitets begrepp 

Samhällsvetenskaplig forskning visar också på en uppdelning 

mellan de kunskapsteoretiska aspekterna på den vetenskapliga 

verklighetsbilden och den inverkan forskarens egna 

värderingar av ett visst samhällstillstånd kan ha på 

forskningen. 84 

Ett objektivitetsbegrepp inom forskningen som ofta används 

inom naturvetenskapen är uppdelat på tre krav; 85 

1) Kravet på repeterbarhet. 

• Experiment som är gjort ska kunna repeteras av annan 

forskare 

2) Krav på kommunicerbarhet. 

• Det ska gå att beskriva så att någon annan kan göra om 

det. 

3) Krav på reliabilitet. 

• Det blir samma resultat när någon repeterar det. 

Från samma källa finns flera förslag till definitioner på 

objektivitet. Men en av dem lyder; saklig, opartisk och inte 

missvisande. 86 

3.4 Agendan 

Den agenda som gäller för pressen kan delas upp på tre; den 

politiska agendan handlar om de frågor och händelser som står 

i centrum för det politiska beslutsfattandet. Medborgarnas 

agenda rör det allmänheten pratar om och upplever som 

viktiga frågor och händelser, samt hur medierna väljer att 

uppmärksamma olika händelser och frågor. De har makt och 

möjlighet att sätta agendan genom att ta upp vissa ämnen. Ju 

mer utrymme som ges desto mer blir det en fråga eller 

händelse på medborgarnas agenda. Vidare kan detta leda till 

att ämnet till slut hamnar på den politiska agendan. 

Exponeringen av ämnen är också något som brukar studeras 

när undersökningar av agendan gjorts. Med andra ord hur stort 

83 

Ibid s.184-189. (Schudson Michael,1978, Discovering the news). 

84 

Westerståhl s.13. 

85 

Hermerén Göran, Värdering och objektivitet, 1972, Studentlitteratur, s. 81. 

86 Ibid s. 94 

31

utrymme ämnet fått i media en viss period, men också hur ofta 

det har upprepats. 87 

Media kan även när de redan tagit upp ett visst ämne, välja att 

tona ner en del av detta, för att fokusera på någon del som 

bedömts vara intressant. Även själva placeringen av ämnet 

kan ge upphov till olika tolkningar, då den omgivande 

kontexten kan ge upphov till nya tolkningar. Ett ämne kan 

också ha tagits ur sitt sammanhang för att presenteras 

fristående, vilket också kan leda till att en annan uppfattning 

av ämnet kan fås. 88 

Men vi återanknyter till ursprunget för ett ämnes uppkomst i 

medias agenda. 

En del händelser sker oväntat i verkligheten och rapporteras 

direkt vidare till allmänhetens kännedom. Medan andra dyker 

upp genom källstrategier som används av proffesionella källor. 

Bland de vanligaste metoderna hör; 89 

• exklusiv information 

• personlig kontakt med journalist 

• presskonferens 

• annonsering 

• debattartiklar 

• pressmeddelanden 

Medieinnehållet påverkas också från ett flertal influenser från 

olika håll i samhället 90 ; 

• från medarbetarna inom media branschen. 

• från mediarutiner. I detta fall avses t.ex. att starka källor 

kan leda journalisterna till att anpassa sig efter deras 

uppsatta struktur och byråkrati. Medan andra mindre källor 

behöver anpassa sig till medias rutiner om de vill nå ut. 91 

• från medieorganisationer. Hur själva företagets struktur, 

policy, mål och vinstintressen kan påverka. 92 

• från den externa organisationsmiljön. En källa kan sträva 

efter att anpassa information efter eget intresse. 

Journalisten har möjlighet till val av källa som återges. 

Större annonsörers möjliga bojkott av annonser samt 

självcensur från media för att undvika den risken. Samt 

marknadsförings- tänkande, genom 

87 

Samuelsson Camilla, 2001, 3.1 Agenda setting. se länk lit.lista. 

88 

Ibid. 

89 

Sahlstrand Anders, 2000, De synliga, JMK Stockholms universitet. 

90 

Shoemaker, Reese, 1996, Mediating the message, Longman publishers, USA. 

91 Ibid, s.137 

92 Ibid, s.173 

32

marknadsundersökningar och positionering mot bestämda 

målgrupper kan innehållet influeras. Även marknadens 

utseende kan inverka, storlek, konkurrens etc. Men också 

de styrande politikernas önskemål om innehåll och de 

regler och lagar som är gällande. 93 

• från ideologier. Här menas exempelvis olika politiska 

ideologier, samt rådande samhällsideologier. 94 

En annan vanlig källa är den intermediella agendan, som sätts 

genom att media- aktörerna sneglar på varandra. 95 Generellt 

är det de tryckta medierna som värderas högt, och som kan 

påverka agendan för de övriga. DN anses ha en ledande roll 

som agendasättare i Sverige. 96 

3.5 Historiskt medvetande 

För att få ett bredare perspektiv har jag också tagit hjälp av 

det historiska källkritiska perspektivet. 97 Här återges tre 

komponenter i historiskt medvetande, skillnad, sammanhang 

och process, samt tre störande inslag i det historiska 

medvetandet, tradition, nostalgi och framstegstro. 

Den första komponenten är skillnad; en insikt om den 

klyfta som skiljer vår tid från alla föregående. 98 Det ger ett 

perspektiv på det innevarande antingen det handlar om 

samlade erfarenheter, eller belägg för flyktigheten i vår egen 

tid, eller som påminnelse om de djupt främmande inslagen i 

vårt nära förflutna 99 . Att vara fri är inte att ha total 

handlingsfrihet, utan att veta i vilken grad ens handlande och 

tänkande formas av arvet från det förflutna och att det kan 

erbjuda en realistisk grund för radikala initiativ. ”Skillnaden 

mellan vad som är nödvändigt och vad som är produkten av 

våra egna tillfälliga arrangemang. 100 ” Samt som ett sätt att 

hantera aspekter av det nyligen förflutna som vi helst vill 

glömma. Exempelvis Ryssland (Sovjet) när de införde glasnost, 

och öppnade arkiven om de fruktansvärda brott mot 

mänskligheten som hade begåtts. Detta för att möjliggöra en 

diskussion om de kollektiva trauman som skapats och sedan 

gå vidare. 101 

93 Ibid, s. 175-219. 

94 Ibid, s. 221-251. 

95 Ibid, s. 122-127. (Shoemaker, Reese, 1996, Mediating the message). 

96 Samuelsson Camilla, 2001, 3.1 Agenda setting. se länk lit.lista. 

97 Tosh John, 2000, Historisk teori och metod, studentlitteratur 2000, kap. 1-2. 

98 Ibid s.17 

99 Ibid s.36 

100 Ibid s.36 

101 Ibid s.36 

33

Sammanhanget är den andra komponenten; allt vi vet om det 

förflutna måste sättas in i dess samtida kontext. 102 Det är en 

känsla för helheten som måste besjäla vår kunskap om 

delarna. 103 Ett av dagens problem är samhällets förvirrade 

komplexitet, som får oss att sätta överdriven tillit till specialist- 

kunskap, utan riktig hänsyn till den större bilden. 104 En av 

historiens sanningar är att den aldrig upprepar sig, vilket 

begränsar historikers förutsägelser om framtiden. Det 

tillkommer alltid nya oförutsägbara faktorer vilkas effekt ingen 

tänkt sig. ”Kontroll över framtiden är en illusion, det ingår i 

människans villkor att leva med osäkerhet.” 105 Men i stora drag 

brukar det vara möjligt att peka på högst sannolika händelser i 

framtiden, om en viss utveckling fortsätter enligt 

hittillsvarande historiemönster. 

Det historiska perspektivets tredje komponent, processen, den 

tidsrelation mellan händelserna som ger dem större betydelse 

än om de skulle ses isolerat. 106 Detta perspektiv kan bidra till 

att förklara världen av idag. Att identifiera en process är inte 

detsamma som att instämma med den. Men den kan ge en 

viss idé om framtiden och tillåta ett mått av planering. Ett av 

processperspektivets viktigaste roll är att visa alternativ till de 

antaganden om permanens och tidlöshet som underbygger så 

många sociala identiteter. Exempelvis nationer som tenderar 

att se sig som oförändrade av tidens skiftningar. 107 

3.5.1 Tre störande inslag 

Det första inslaget är respekt för traditionen, antagandet att 

vad som gjordes förr är en auktoritativ vägledning för vad vi 

bör göra nu. 108 ”Det är den grövsta förvrängningen av 

historiskt medvetande eftersom den avfärdar det centrala 

begreppet förändring över tiden.” 109 

Nästa inslag är nostalgi som tolkar den historiska 

förändringen som en försämring. Det ger en mycket skev bild 

av historien. Om det förflutna ritas om till en tillflyktsort, 

måste alla negativa inslag avlägsnas. Det förflutna blir enklare 

och bättre än nuet. 110 

102 Ibid s.19 

103 Ibid s.36 

104 Ibid s.38. 

105 Ibid s.41 

106 Ibid s.19-20. Tosh John, 2000, Historisk teori och metod, studentlitteratur 2000. 

107 Ibid s.43 

108 Ibid s.21 

109 Ibid s.24 

110 Ibid s.25 

34

Det tredje är framstegstron den hävdar att tidigare 

förändringar gått åt rätt håll och att förbättringarna kommer 

att fortsätta. I tvåhundra år har den varit västerlandets 

definierade myt, en källa till kulturell självsäkerhet och 

regelrätt överlägsenhet i kontakterna med världen i övrigt. 

3.5.2 Tidningars betydelse som källor 

Historikerns viktigaste publicerade primärkälla är pressen. 

Dagstidningarna återger politiska och sociala synsätt som hade 

störst inflytande vid studerad tidpunkt. De rapporterar också 

aktuella händelser dag för dag. Sådan information går att 

hämta från ca: 1850-talet, då telegrafen gjorde att 

rapporteringen blev fullständigare. Tidningarna publicerar 

också mer djupgående analyser och reportage som är skilt från 

den vanliga nyhetsrapporteringen. 111 

111 Ibid s.60-61 

35

4. Metod 

Kapitlet visar hur undersöknings arbetet genomförts, från 

hypotes till resultat, samt vilka analysmetoder som använts 

och hur urval samt avgränsningar gjorts. I det sista avsnittet 

lämnas reflektioner över det som bedömts vara viktigt i 

arbetets genomförande. Men först kommer de grundläggande 

förutsättningarna för studien. 

4.1 Förutsättningar 

Här följer fyra grundförutsättningar som arbetet i 

empirikapitlet utgår ifrån: 

4.1.1 Hypotes 

Hypotesen har varit att pressen följer en agenda som redan 

skapats, utan kritisk hållning, i detta fall miljöfrågan. 

Perspektivet i denna undersökning är att pressen granskar 

miljöfrågan dåligt, därför kommer undersökta tidningars 

nyhetsinnehåll att observeras angående miljöfrågan. 

4.1.2 Material 

Undersökningen ska jämföra vad som skrivs om miljö i Dagens 

Nyheter, Huvudstadsbladet, Vasabladet och Östgöta 

Correspondenten; fyra svenskspråkiga dagstidningar, två från 

Finland och två från Sverige. Det är deras Internetupplaga som 

valts att studeras, detta av praktiska orsaker. Jag har använt 

fyra veckor att samla information; med början 14/1 och 

avslutning 8/2 – 2002. Insamlingen har skett på vardagar 

genom att nätupplagorna genomlästs. Det sammanlagda 

antalet undersökta artiklar uppgår till 54 stycken. Lördagar och 

söndagar har tidningar inte undersökts. 

4.1.3 Miljön 

Många miljöproblem är idag både kända och erkända. Detta 

speglas också i olika politiska dokument och i planer för vår 

framtida samhällsutveckling. 

I bakgrundskapitlet av denna uppsats beskrevs två termer som 

är viktiga för den verklighet som vi lever i, miljö och ekologi. 

Samt fem miljöbegrepp som ofta omnämns i arbetet för en 

ökad miljöhänsyn; hållbarhet, förnyelsebar, hushållning, 

kretslopp och biologiskmångfald. Detta är en grundkunskap 

som används i analysen av artiklarna och det som sägs där. 

36

4.1.4 Validitet & reliabilitet 

Under hela projektet har jag kontinuerligt arbetat med 

validiteten och reliabiliteten i studien. Avsikten har varit att 

mäta det som är relevant i sammanhanget, därför har en 

kombination av kvantitativ och kvalitativ metod använts. I den 

kvantitativa metoden har välkända och definierade variabler 

använts, i den kvalitativa metoden har tydliga journalistiska 

kategorier använts för att analysera och redovisa materialet på 

ett strukturerat och pedagogiskt sätt. 

Datainsamling och analys av materialet framgår i 

undersökningsavsnittet, därefter beskrivs urval och 

avgränsningar sen avslutas kapitlet med metodreflektioner. 

Undersökningen bör passa väl in i vår tids dialog om miljön, 

och vara en intressant reflektion över hur allmänheten kan 

påverkas av pressens journalistik. Min förförståelse som 

forskare framgår i förordet, handledningen har skett i Finland i 

huvudsak på engelska, handledning gavs vid tre tillfällen under 

terminen. Revidering av uppsatsen har skett efter 

examinationstillfället, då synpunkter från examinator har 

använts för att revidera arbetet. 

4.2 Undersökning 

Den huvudsakliga inriktningen på undersökningen är kvalitativ. 

En viss kvantitativ del blir det också, avseende 

sammanställningen av artiklar. 112 Här följer en beskrivning hur 

studien är genomförd och hur koncepten att organisera data 

har utvecklats. 113 Artiklarna har först numrerats från 1 till 54, 

lästs igenom och innehållet noterats. 

I den kvantitativa analysen har jag räknat antal artiklar som 

producerats av nyhetsbyrå respektive reporter, samt hur 

många ledare som skrivits om ämnet. Det har också noterats 

hur stor del kärnkraftsartiklarna har i materialet, samt hur 

många källor som använts per artikel, samt vilken som varit 

källa till innehållet i artikeln. Underlaget till ovan information 

noterades under nio punkter, som sedan sammanställts på ett 

formulär. 114 Denna information redovisas främst som 

kvantitativanalys. 

I den kvalitativa analysen redovisas materialet i fem 

kategorier; källor, objektivitetsprövning, källkritisktperspektiv, 

112 

I metod valen har jag fått en del stöd i Sahlstrands avhandling och Samuelsons uppsats se 

lit.lista. 

113 

Singletary Michael, 1994, Masscomunication research, Longman publishing group, USA. 

114 Se bilaga 1 och 2 samt bilaga 5. 

37

agendaskillnader, historisktperspektiv. Därefter följer en kort 

summering av annan forskning som stöder resultatet. Dessa 

kategorier har utvecklats genom de i teoridelen upptagna 

metoderna att granska verkligheten, men också genom läsning 

av andras undersökningar, exempelvis Sahlstrands och 

Samuelssons. 115 

Först redovisas observationer om källorna, vilka de är och hur 

en normal nyhetsförmedling går till från källa till publicering. 

I avsnittet objektivitetsprövning används objektivitet i sin 

betydelse; saklighet, opartiskhet och sanning. Där artiklarna 

prövats i denna betydelse, genom att jag läst artiklarna samt 

genom den information som noterats i den kvantitativa 

analysen. 

Under kategorin källkritiskt perspektiv används källkritiska 

frågor som hämtats ur Thuréns bok om källkritik 116 . En 

anpassning har gjorts av dessa frågor, en del har utelämnats 

då de inte bedömdes tillföra analysarbetet i denna uppsats 

något. 

Frågorna som valdes bort var nummer 3, därför den var mer 

historiskt betingad. Samt 7, som också synes mer inriktad på 

att tolka historia. Slutligen också fråga 10, som skulle haft 

relevans om varje källa för sig undersökts. 

När det gäller källkritik får följande frågeställningar utgöra en 

grund för den källkritiska analysen: 

Frågor: 

1. Har jag över huvudtaget ett källkritiskt problem? 

• Medvetenhet om sina egna sympatier och antisympatier. 

• Eftertanke 

• Tvivla på uppgifterna 

2. Är mina källor äkta? Är de vad de utger sig att vara? 

• Vad är det jag inte får veta? 

• Förändringar av citat, sammanhang eller bilder. 

3. Hur lång tid har det gått från händelsen till berättelsen om 

den? 

• Anteckningar, inspelning av intervju. 

4. Är källan beroende av andra källor? 

115 Se litteratur lista, denna uppsats. 

116 Thurén Torsten, 1997, Källkritik, Liber AB, sid 198-203. 

38

• Idealiskt med oberoende källa. 

4.1 Primärkälla eller sekundärkälla, har uppgifterna passerat 

mellanhänder? 

4.2 Finns det horisontellt beroende, är källan påverkad av 

samtida källor? 

• Kontroversiella ämnen kräver minst två oberoende källor. 

4.2.1 Individer ”pratar ihop sig” påverkas genom läsning, 

bilder eller annat sätt. 

• Suggestion från auktoritet. 

4.2.2 Rädsla, tvång och anpassning. 

• Uppmärksamhet på persons ställning i sammanhanget, 

någon underifrån som kritiserar uppåt, kräver mod. 

4.2.3 Beroende av konventioner 

• Likartade berättelser. 

• Paradox – ökad trovärdighet med motsägande källor. 

5. Är källan tendentiös, har den anledning att förvränga fakta i 

någon riktning? 

• Om källan medger något som kan skada den, finns skäl att 

tro den. 

• Hela skalan, stora grova lögner, halvsanningar till skevt 

urval och omedvetna processer. 

6. Hur är fakta urvalet gjort? (Skevhet) 

• Skevar om fakta undanhålls som är relevant utifrån det 

valda perspektivet. 

• Om den som gjort urvalet har anledning att dölja hur det är 

gjort. 

• Om ytterligare information ändrar helhetsbilden. 

7. Är källan en kvarleva eller en berättande källa? 

• Äkta och rätt tolkade kvarlevor är mycket trovärdiga källor. 

• Kvarlevebegreppet är funktionellt, både fysiska spår och 

skriftliga källor gäller. 

7.1 Hur tolkar jag innebörden av det källan påstår? 

• Lita till sin kunskap om den tid och kultur som studeras 

samt sin människokännedom. 

8. Kan källan tolkas på något nytt sätt? 

• Kreativ fantasi 

39

9. Finns det något förbisett faktum som ändrar helhetsbilden? 

• Motsägelser, uppgjorda planer som berättar om kommande 

planer. 

10. Är det källan påstår eller den tolkning av källorna som 

gjorts rimlig? 

• Orimliga/osannolika påståenden ska testas hårdare. 

Inget ska avisas på förhand. 

Av dessa källkritiska frågor används sju i empirikapitlet för att 

analysera den studerade pressen som källa och artiklarnas 

källor. 

Agendaskillnaderna eller -likheterna har sammanställts genom 

en jämförelse mellan de fyra tidningarnas dagordning, samt 

mellan de svenska och finska tidningarna. Hur de tidsmässigt 

tog upp de olika miljöfrågorna, om de skrev om samma sak 

samma dag eller inom 2-3 dagar, ansåg jag det vara en fråga 

på en gemensam agenda. 

Historiskt perspektiv används för att sätta in 

nyhetsbevakningen av miljönyheter i ett större sammanhang. 

Här försöker jag ställa mig utanför vår nutid för att se hur 

källor och press har agerat tidigare. Jag har använt mig av de 

tre komponenterna i historiskt medvetande; skillnad, 

sammanhang och process 117 för att iaktta mönster i det 

journalistiska arbetet och dra paralleller till miljöjournalistiken. 

Hela analysen ska ses i perspektivet av de fem begreppen för 

en miljövänlig utveckling av vårt samhälle som redogjordes i 

bakgrundskapitlet, hållbarhet, förnyelsebar, hushållning, 

kretslopp och biologiskmångfald, sett i vår verklighet av 

ekologi och miljö. 

4.3 Urval 

Tidningarna i Finland har valts efter sin storlek, 

Huvudstadsbladet (Hbl) är den största svenskspråkiga 

tidningen och Vasabladet (Vbl) den näst största. Dagens 

Nyheter (DN) har också valts beroende på storlek och 

inflytande i Sverige. Medan Östgöta Correspondenten (ÖC) 

valts beroende på sin lämplighet i storlek i jämförelse med Hbl 

och Vbl, samt att den som en lokaltidning också kan utgöra en 

lämplig motvikt till DN. 

117 Se avsnitt 3.5 historiskt medvetande denna uppsats. 

40

Urvalet av artiklarna har skett efter deras innehåll av 

miljöfrågor. Dessa har definierats på följande vis; att det i 

artikeln ingår rapporter som direkt har med miljö att göra. 

T.ex. miljöpolitik, energifrågor och specifikt miljöinriktade 

artiklar, naturvård, naturskydd samt olika händelser som 

relaterar till miljöfrågan. Vidden på artiklar blir därmed 

omfattande, från miljöministerns hälsotillstånd till lokala 

händelser och globala rapporter. Men eftersom fokus ligger på 

källan och tidningen som källa stör det inte undersökningen. 

Under perioden var kärnkraft en stor miljöfråga, speciellt 

i Finland. 118 Jag har frågat mig om detta kunde vara till 

problem i undersökningen, med anledning av att denna fråga 

skulle avvika på något sätt ur den normala miljöbevakningen. 

Därför har jag valt att redovisa antalet kärnkraftsartiklar 

jämfört med övriga miljöartiklar i figur 2. 

Val av kvalitativ metod har skett utifrån vad som är kända 

delar i det journalistiska arbetet, fem kategorier har använts; 

källor, objektivitetsprövning, källkritiskt perspektiv, 

agendaskillnader. Ut över detta har även historisktperspektiv 

använts för att sätta in analysen i ett större perspektiv. 

Litteratur har valts ut dels genom rekommendation från 

handledare, dels genom sökningar på olika böcker som kunde 

passa in. Litteratur från tidigare teori- moment på kursen 

förkommer också. 

I bakgrundskapitlet har också en stor del material valts ut från 

Internet. Detta har sökts på olika sökord, samt via länkar som 

hittats på olika webbplatser. 

4.4 Avgränsning 

Avgränsningen av tid till fyra veckor är för att begränsa 

omfånget av artikel material, liksom urvalet av tidningar till att 

omfatta fyra stycken. Dessutom koncentreras uppsatsen till att 

möta de frågeställningar som angetts i syftet. 

De i metoden upptagna fem kategorierna är menade att 

tillsammans fungera som en bra analysmetod. Författaren är 

medveten om att kategorierna var och en för sig skulle kunna 

räcka till en uppsats. 

Det finns ingen avsikt att undersöka eventuella effekter som 

innehållet i artiklarna kan ge på sina mottagare. 

118 Regeringsbeslut 17/1 – 2002, samt ett riksdagsbeslut 24/5 – 2002 om byggandet av ett 5:e 

kärnkraftverk i Finland. 

41

Textmaterial av reportage, insändare eller debatt typ omfattas 

inte heller av denna undersökning. Det är alltså endast ledare 

och nyheter på miljöområdet som undersökts. 

Studien är heller inte inriktad på enskilda journalisters 

uttryckssätt eller deras kunskap på miljöområdet. 

4.5 Reflektioner 

Vid kvantitativ analys av artikelinnehåll används ofta en 

uppdelning på termerna positiv, negativ eller neutral, vid 

bedömningen av textens förhållande till ämnet. 119 I nästa 

kapitels analys, används inte dessa termer då artiklarna i 

majoritet är neutrala. Med neutral i detta fall menas om 

innehållet i artikeln varit neutralt mot ämnet, men också om 

artikeln varit neutral mot sin källas påstående. 

Artikel innehåll har kontrollerats och speglats mot artikelns 

källa, om källa som varit negativ till kärnkraft har förmedlat 

detta i nyhetsrapporteringen osv. De som skrivit artiklarna har 

också noterats, för att undersöka om det funnits någon 

specialiserad reporter. Men omfånget på detta material har 

inte varit sådant att någon klar tendens kunnat synas, varför 

det heller inte redovisas i analysen. 

En eventuell uppdelning mellan tidningarnas olika avdelningar 

har bedömts som mindre viktig i detta arbete, eftersom risken 

kan finnas för begrepps förvirring och därmed en otydlig 

redovisning. Detta för att det finns en variation mellan 

tidningarnas namn på olika avdelningar. Däremot redovisas 

ledare som publicerats så de kan urskiljas, eftersom dessa ofta 

haft tydliga ståndpunkter och i sin form avviker från materialet 

i övrigt. 

119 Westershål, Sahlstrand, Samuelsson, se litteraturlista denna uppsats. 

42

5. Empiri 

Här följer en analys och artikelredovisning av den information 

som hittats vid genomläsningen av materialet. Flera metoder 

kombineras för att få fram ett pålitligt faktaunderlag. Analysen 

av artikelmaterialet, delas upp på en kvalitativ del och en 

kvantitativ del. Den kvantitativa delen har placerats först för 

att ge en översikt av de studerade artiklarna. Därefter följer 

den kvalitativa analysen. I slutet av kapitlet redovisas också 

annan forskning som relaterar till den här studien. 

5.1 Kvantitativ analys 

Den kvantitativa analysen får ses som en kompletterande del 

till den i huvudsak kvalitativa undersökningen. Fyra 

översiktliga tabeller redovisas, den första om artiklarnas 

fördelning. Den andra om kärnkraftsfrågans del av den 

samlade miljörapporteringen. Därefter följer en tabell om 

antalet källor som använts per artikel och i den sista redovisas 

hur stor del av artiklarna som har en elitkälla som ursprung. 

Figur 1. Artikelsammanställning 

Antal artiklar 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Antal.art. 

Nyhetsbyrå 

Reporter 

Ledare 

* Summan undersökta artiklar är 54 st. vilket inkluderar 7 st. ledare 

43 

DN 

Hbl 

Vbl 

ÖC

Kommentar figur 1 

Här presenteras en översikt över det insamlade materialet. I 

det första diagrammet i figuren visas totalt antal artiklar, nästa 

diagram visar hur många av dessa som kommer från 

nyhetsbyrå, vidare visas vilka som skrivits av reporter samt 

slutligen antal publicerade ledare. Dessa fyra variabler är också 

fördelade per tidning. 

Sett till hela materialet går det att notera att artiklarna 

är jämnt fördelade mellan nyhetsbyrås och tidningarnas egna 

reportrar. Ser vi till de enskilda artiklarna, går det att se att 

Vasabladet helt saknar artiklar skrivna av egna reportrar inom 

ämnesområdet miljö. Däremot har de ett större antal ledare än 

de övriga. 

Figur 2. Kärnkraftsfrågans andel av miljörapporteringen 


16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Miljö Kärnkraft 

* figur 2, Totalt 47 artiklar, var av 25 artiklar är om kärnkraft och 22 st. om 

andra miljöfrågor. 


Artiklarna är tämligen jämt fördelade mellan kärnkraft och 

miljö, de ingår alla under rubriken miljöjournalistik i denna 

undersökning. Det har prövats om det är till problem att just 

kärnkraftsfrågan fått stor uppmärksamhet. Men jag tycker att 

det gör undersökningen mer komplett. Detta är ju den enda 

tydliga miljöfrågan som varit på agendan inom miljöämnet den 

studerade perioden. 

DN 

Hbl 

Vbl 

ÖC 

44

Det åskådliggörs här hur en agendafråga kan utgöra en 

stor del av det som skrivs om ett ämne. Detta blir speciellt 

tydligt om den sätts i relation till det som skrivits i Finland, 

eftersom 20 av artiklarna om kärnkraft har skrivits i Finland. 

Ämnet har alltså dominerat det som skrivits med anknytning 

till miljö i Finland. 

Hbl har också klart flest artiklar inom kärnkraftsområdet. 

Anledningen till detta förklaras inte av denna undersökning. 

5.1.1 Nyhetskällorna 

Här redovisas källorna i artiklarna från två olika perspektiv. 

Först antalet källor reportern och nyhetsbyrån använt. Sedan 

andelen elitkällor som artiklarna baserats på, därefter belyses 

den neutrala texten i miljönyheterna. 

Figur 3. Antal källor per artikel 


35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Nyhetsbyrå 

Reporter 

Summerat 

* figur 3, Totalt 47 artiklar, var av 35 artiklar har en källa, 5 har två källor 

och 7 har tre källor eller fler. 


I figur 3 visas antal källor per artikel som använts av 

nyhetsbyrå respektive reporter. Reporterns källor har i denna 

undersökning i klar majoritet av nyhetsartiklarna varit 1 till 

45 

1 

2 

3>

antalet. Nyhetsbyråerna har också oftast 1 källa i sina artiklar. 

Många gånger är de också kommenterade av någon som är 

osynlig. Då är det oklart vem som sagt det som återges, samt 

vilken organisation som sänt ut informationen, så kallade 

osynliga källor. 120 När artiklarna haft fler källor har det oftast 

handlat om en internationell nyhet eller en nyhet med konflikt. 

Men det finns också exempel på elitkällor inom samma ämnes 

område som bekräftar varandra. 

När det gäller den allmänna miljöfrågan förefaller 

nyhetsbyrås att ibland ha satt ihop olika miljöinformation till 

ett telegram, men utan att det framgår vem som är 

ursprungskälla. I kärnkraftsfrågan framgår det tydligare vilka 

olika grupper som uttalar sig, ofta med referat. En del av 

dessa nyhetstelegram är förmodligen pressmeddelanden direkt 

från källan. 

Figur 4. Artiklar med elitkälla som ursprung 


25 

20 

15 

10 

5 

0 

DN Hbl Vbl ÖC 

Elit 

Alla 

* figur 4, Totalt 47 artiklar, var av 40 artiklar kommer från elitkälla. 


Diagrammen jämför det totala antalet artiklar per tidning, med 

antalet artiklar som har elitkälla som ursprung. Det framgår att 

elitkällor varit de som stått för en stor del av informationen i 

artiklarna. I en annan studie delas elitkällorna in i ekonomisk 

120 Ekecranz Jan, Olsson Tom, Det redigerade samhället, Carlsson bokförlag, 1994, även 


46

elit, politisk och administrativ elit och kulturelit. 121 I 1 artikel 

har det förekommit följdfrågor till den intervjuade. 

5.2 Kvalitativ analys 

I den kvalitativa analysen har det som utlästs av artiklarna 

sorterats under fem kategorier. Dessutom är de fem 

miljöbegreppen; av nyckelkaraktär för att koppla ihop den här 

gjorda analysen med miljöjournalistiken. Utifrån detta samt 

det material som undersökts har nedanstående observationer 

noterats; med början i källan. 

5.2.1 Källan 

Att skriva neutralt verkar vara en viktig norm i de studerade 

artiklarna. Neutraliteten riktar sig mot den rapporterande 

källan som får återge det den har att meddela. Det gäller både 

i artiklar av tidningarnas egna reportrar som artiklar från 

nyhetsbyråer. Källorna har nästan helt och hållet varit så 

kallade elitkällor. Genomgående kan sägas att miljöartiklarna 

varit neutrala, medan de om kärnkraft har haft mer inslag av 

värderingar. Men också de var till största del neutrala. I båda 

fallen speglar detta vad källan förmedlat via antingen 

nyhetsbyrån eller reportern. De två artiklar som finns i avsnitt 

5.3 är bra exempel på detta. 

Om källa A rapporterat nyhet B, som sedan journalist C 

publicerar, kan källan kontrolleras. I dessa artiklar skulle det 

visa sig att de till största andel stämde överens med källan. 

Men om det som publicerats kontrolleras mot verkligheten 

skulle kanske felmarginalen bli större. Framförallt skulle det 

finnas andra källor som indikerar andra tolkningar. Nedan 

följer några av de metoder som kan vara till hjälp för att 

granska artiklar och dess källor. 

5.2.2 Objektivitet 122 

Objektivitetsbegreppet har som tidigare visats, varit utsatt för 

många forskares intresse. I detta uppsatsarbete gör jag ändå 

ett försök att använda det i betydelsen av krav på saklighet, 

opartiskhet och sanning. 

Här återknyter jag till de fem miljöbegrepp som tidigare 

beskrevs i bakgrundskapitlet; hållbarhet, förnyelsebar, 

hushållning, kretslopp och biologiskmångfald. I den här 

analysen av miljöjournalistik är det dessa begrepp som utgör 

121 Sahlstrand Anders, 2000, De synliga, JMK Stockholms universitet, s. 137-140. 

122 Se Teoridelen kapitel 3.3 denna studie. 

47

den egentliga mätbara källan till information, miljön visar upp 

de signaler den gör. Det går alltså att hämta objektiv 

information från naturen, ett förorenat vattendrag är ett 

förorenat vattendrag, oavsett om någon påstår att det skulle 

vara rent. I detta fall är det enkelt att kontrollera hos källan; 

vattendraget. Miljön utgör en referenspunkt som klart 

möjliggör objektiva observationer. När politiker intervjuas 

kunde det som sagts kontrolleras mot miljötillstånd när så är 

möjligt. Det skulle vara möjligt med en direkt observation eller 

kontakt med expertis, berörd lokal befolkning eller NGO´s för 

ytterliggare information eller synpunkter. 

Dessutom finns en gemensam kunskapsgrund när det 

handlar om vad som är en ren miljö. De flesta känner till att 

det finns platser där det går att dricka vatten ur sjöar direkt, 

och att detta är ett naturligt tillstånd. Detta får utgöra en 

bakgrund när jag prövar objektiviteten i de artiklar som 

studerats. 

Som konkreta exempel får artiklarna i avsnitt 5.3 gälla, den 

första nr: 7; Saklighet, den får anses saklig i återgivandet av 

källan men osaklig i sitt innehåll. Artikeln berättar om ett 

beslut i EU om att miljöhänsyn ska få styra mer i den offentliga 

upphandlingen. Menas då att miljöhänsyn tidigare inte fått 

vara med när beslut har tagits och att EU har bestämt det 

också? Det finns inga andra källor som kan kommentera 

beslutets eventuella effekter. 

Kravet på Opartiskhet kan sägas finnas mot källan. 

Journalisten eller tidningen är troligen inte partisk med källan. 

Innehållet i artikeln kan ändå ses som partiskt, eftersom där 

bara finns en part som uttalar sig. Dessutom talar innehållet 

om att det kommer att beröra många då: ”Tusentals företag 

och miljontals anställda berörs”. Vilket borde vara grund för att 

låta fler parter uttala sig. 

Sen det tredje kravet på sanning, även här saknas 

anledning att misstänka att källan rapporterar en osanning, 

men innehållet i artikeln kan lätt ses som en parts sanning, 

därför skulle innehållet kunna öka i sanning om fler parter 

uttalade sig. Vad betyder de nya direktiven egentligen? 

Kommer mer miljöhänsyn att tas, eller är det ett beslut utan 

udd? 

En likadan objektivitetsprövning kan göras på artikel nr: 48; 

Den får också anses saklig mot källan, men innehållet är 

osakligt med en ihopkoppling av välfärdsstat och kärnkraft, 

vidare påstås att kärnkraft skulle ge ekonomisk tillväxt och 

ökad sysselsättning och att andra energiformer skulle behöva 

statsstöd och därför konsumera offentliga resurser. 

48

Opartiskheten kan här bedömas som mer tveksam även från 

tidningens sida mot källan, artikeln i sig är rapporterad från 

FNB, som i detta fall också kan misstänkas för partiskhet mot 

källan. Detta mot bakgrund av det starkt vinklade innehållet, 

som liknar ett partsinlägg. Dessutom saknas de många parter 

som är av en annan åsikt. När det gäller sanningskravet är det 

här tveksamt om källan kan anses tala sanning, däremot är 

det säkert sant att finansministern sagt vad som påstås, men 

han kan i högsta grad bedömas som tendentiös. Som en 

medlem i en regering som tidigare uttalat sig som positiv till 

kärnkraft, dessutom som företrädare för ett statligt 

ägarintresse i det företag (Industrikraft) som ansökt om att 

bygga kärnkraftverket. 

Observationer när det gäller genomläsningen av hela 

materialet har givit mig följande intryck: Miljöfrågan speglas 

från i huvudsak elitkällor som får komma till tals 

okommenterade. Återkopplingar till naturen och miljöns 

observerbara grundtillstånd görs inte. Nyhetsmaterialet synes 

vara baserat på ett ensidigt urval ur verkligheten, kravet på 

saklighet uppfylls inte. Alla parter kommer inte till tals, kravet 

på opartiskhet uppfylls inte, i detta fall att NGO´s 123 och 

berörd allmänhet inte kommer till tals. Nyhetsjournalistiken är 

rapporterande vilket kan innebära faror för innehållet i 

nyheterna, pressen kan användas som verktyg för sändarens 

egenintressen 124 , risk för att sanningskravet inte följs. 

Det verkar finnas en stor tillit till källan. Journalismen 

synes försöka vara objektiv emot källan eller ämnet som 

rapporteras. Meningen med objektivitet i pressen torde dock 

vara att nyheten förmedlas på ett objektivt sätt till läsarna. 

Samt att själva nyheten har ett objektivt innehåll, speciellt när 

det handlar om nyheter från förmedlare av åsikter. Men 

förmedlingen av en objektiv verklighetsbild till läsargruppen 

verkar inte vara den första prioriteten. 

5.2.3 Källkritiskt perspektiv 125 

Nedan används de källkritiska frågorna för att studera 

tidningars källor samt tidningarna själva som källor. Efter varje 

fråga följer den observation som gjorts i denna del av studien. 

Frågor: 


123 NGO = Non governmental organization. 

124 Se Teori kapitel, 3.3.4 sista stycket. 

125 Se kapitel 3.2 denna studie. 

49

I detta fall är tidningarnas källor samt tidningarna som källor 

till information på miljöområdet det som är det källkritiska 

problemet. 


Både tidningarna och deras källor kan bedömas som äkta. 

Tidningarna återger vad deras källor rapporterat. Källorna är i 

stor utsträckning från regering och officiella tjänstemän, alltså 

ofta namngivna politiska källor. (jmf. med artikel exempel 

avsnitt 5.3.) 


Tidningarna har fått nära hälften av sina artiklar från någon 

nyhetsbyrå. Nyhetsbyråerna har i detta fall en mycket stor 

andel elitkällor. Vilket också är fallet för tidningarnas egna 

artiklar. (se figur 3 och 4 och bilaga 5.) Vilka i sin tur 

elitkällorna är beroende av som källor är oklart i denna studie. 



Källa-nyhetsbyrå-pressen, så ser gången ut med nyheter från 

byråerna. Vid intervjuer är det från den intervjuade till 

publicering, via reporter. Även här skulle det vara möjligt att 

lägga till ett steg, nämligen att källan till nyhet i sin tur också 

har en källa. Med andra ord själva händelsen som observerats, 

exempelvis förändringar i miljön. I artikel exemplet 5.3. från 

Hbl rapporterat från nyhetsbyrån FNB, nr: 48 är detta tydligt, 

när finansministern Niinistö i Finland återges som följer; 

Niinistö påpekade i sin kolumn i Salon Seudun Sanomat i går att en 

utbyggnad av kärnkraften främjar den ekonomiska tillväxten och en 

positiv utveckling av sysselsättningen. 

Dels så använder Hbl en kolumn från en annan tidning som 

källa, dessutom visar själva uttalandet från Niinistö att han 

troligen fått information från någonstans om att kärnkraften 

skulle ge ekonomisk tillväxt och sysselsättning. 



Miljöfrågan synes fortfarande vara ett kontroversiellt ämne, 

med åtminstone fyra aktörer; näringslivs intressen, 

fackföreningar, politiker och miljörörelsen. Sen finns förstås 

allmänhetens intresse. Tidningen som källa kanske kan 

50

påverkas av dessa olika gruppers intressen. Grupperna som 

sådana är i sin tur påverkad på olika nivå av sina medlemmars 

intressen. Intressen som i båda fallen ibland kan krocka med 

samhällets övergripande hållbarhets strävande. 

Ett exempel är artikeln nr: 48, kärnkraften är ju inget 

hållbart sätt att producera energi och krockar därför med 

regeringens egen hållbarhetsstrategi, men det finns fler. 

Följande är hämtat ur en DN-artikel skriven av reporter, nr: 9; 

- Olje- och gasprisernas utveckling kan snart göra en ledning över 

Afghanistan intressant för kunder i Kina; den skulle kosta en bråkdel 

av den ledning som nu byggs via Xin-jiang, säger Frederick Starr. 

Detta är ett litet exempel på en internationell nyhet där 

horisontellt beroende förekommer, som talar för en fortsatt 

expansion av olje- och gasutvinning. Något som på alla 

punkter strider mot det miljömedvetande som idag finns, se 

även bakgrundskapitlet i denna uppsats. 

3.2.1 Man ”pratar ihop sig” påverkas genom läsning, bilder 

eller på annat sätt. 

Här går det att se att pressen är tämligen överens om hur de 

behandlar miljöfrågan. Nämligen att okritiskt rapportera det 

som förmedlas via officiella källor. Båda artiklarna i avsnitt 5.3 

är bra exempel på detta, där i ena fallet en EU parlamentariker 

uttalar sig och i det andra finansministern i Finland. 

I flera fall skulle det vara möjligt att stämma av 

källinformation med information ifrån själva miljön/naturen. 

Vars tillstånd oftast passerar förbi någon parts intresse på 

vägen till publicering. Följande är ur en artikel i Vbl rapporterat 

från FNB-DPA, nr: 5; 

EU och tio asiatiska länder intensifierar sitt miljösamarbete, framgår 

det efter att man på torsdagen avslutat en miljökonferens i Peking 

där bland annat energi-och klimatfrågor behandlades. Japans 

miljöminister Yoriko Kawaguchi meddelade att Japan och EU enats 

om att ratificera Kyoto-avtalet om en begränsning av växthusgaser 

före juli. 

Detta låter bra, men miljöindikatorerna inom EU visar en 

fortsatt ökning av växthusgaserna, se avsnitt 2.5 i 

bakgrundskapitel. Kanske är det så att det tagits något beslut 

om en minskad användning av fossilabränslen men det 

framgår inte av artikeln. 

3.2.2 Rädsla, tvång, anpassning. 

Detta har inte existerat i dessa artiklar, det har varit en 

vertikal elitdiskussion. 

51

Huruvida det förkommer bland källor som inte kommer till tals 

är okänt eller om det finns inslag av dessa aspekter på en 

självcensurnivå inom pressen. Här tänker jag på de möjliga hot 

tidningar skulle kunna känna från stora kommersiella intressen 

om de tydligt tog ställning för miljön. Speciellt från 

energiproducenter som producerar kärnkraft och utvinner olja 

eller gas. Främst skulle det kunna handla om rädsla för 

uteblivna annonsintäkter. Bland källorna som inte kommer till 

tals kan det kanske mer handla om en risk att uttala sig mot 

rådande världsordning och därmed framstå som obekväm eller 

udda, Som förstås kan leda till risk för konsekvenser på ett 

privat plan. 


Artiklarna innehåller liknande berättelser utifrån ett brett 

ämnesområde, vilket innebär olika rapporter om politiska 

beslut och framsteg i miljöarbetet. Det finns ett fåtal rapporter 

om någon som jobbar emot miljöintresset, det är något enskilt 

projekt som nämns. Som exempelvis ett dammbygge i Kina, 

där också källor som protesterar finns. Först lite om vad som 

görs, från DN-artikel skriven av reporter, nr:1; 

Naturen närmast storstäderna och tätorterna ska få ett ökat skydd. 

Det är en av grundtankarna i den nya strategi för naturvård som 

regeringen nu arbetar med. 

- Vi vill öka människors tillgänglighet till naturen. Det kan öka 

livskvaliteten och bidra till förbättrad folkhälsa. Att ströva omkring i 

den natur man har omkring sig skapar frihet, förklarar miljöminister 

Kjell Larsson. 

Om miljöministern i ÖC skriven av reporter nr:11; 

Miljöminister Kjell Larsson slog vad med Fältbiologerna -- och 

förlorade. I går bjöd han på fest i Rosenbad. 

Nu vill fältbiologerna slå vad med Linköpings kommun också. 

Hade vi förlorat så hade det varit vi som hade fått ställa till med 

kalas för ministrarna, säger Cristoffer Cedergren som kvällen före 

dansade på partyt i Rosenbad. 

Dessa två artiklar speglar ett positivt miljöarbete som säkert är 

sant och uppriktigt. Men eftersom det är i huvudsak 

miljödepartementet som är källa så finns skäl att tro att de 

medvetet vill förmedla en positiv bild av sina insatser. Men ser 

vi på det stora miljöfrågorna ser miljödepartementet ut att ha 

större problem att nå resultat, se de fem miljöbegreppen. 

Ett exempel på negativa miljökonsekvenser är 

denna artikel ifrån DN rapporterad av TT-AFP, nr: 8; 

52

PEKING. På söndagen inleddes ännu en fas i arbetet med att bygga 

världens största dammprojekt i Yangtzefloden i Kina. Den första av 

de 22 städer och härader, som kommer att dränkas under arbetets 

gång, började läggas under vatten. 

Det hårt kritiserade dammbygget vid flodavsnittet Tre raviner 

inleddes med att flera byggnader i Fengjie, en 2.300 år gammal 

stad, revs. I en enorm explosion förvandlades en 3.000 

kvadratmeter stor kontorsbyggnad på några sekunder till en hög 

skräp, rapporterade den kinesiska nyhetsbyrån Nya Kina. Senare 

samma dag skulle två fabriker och en 50 meter hög skorsten 

förstöras på liknande sätt. 

I artikeln återges även kritik från miljöaktivister; 

Miljöaktivister befarar att den reservoar som byggs kommer att bli 

en veritabel soptipp av industriavfall. Risken för att jättedammen 

ska brista och dränka intilliggande regioner skrämmer också många. 

Artikeln är en av ett fåtal som uttalar sig om negativa 

miljökonsekvenser, trots att vi har en mängd accelererande 

miljöproblem. 



Just i fallet med miljön och kärnkraft, finns anledning att 

misstänka att källorna kan vara tendentiösa. Det finns många 

olika intressen på spel, i de flesta fall är stora penningsummor 

inblandade, kärnkraft, olja etc. Dessutom har inga rapporter 

om miljöarbetets eventuella uppoffringar inom t.ex. näringsliv, 

kunnat observeras. Med uppoffring i detta sammanhang menar 

jag en nyhet om att; vi minskar vinsten för att istället satsa på 

en långsiktigt hållbar verksamhet, eller vi har tagit beslut om 

att lägga ner en verksamhet beroende på dess oacceptabla 

miljökonsekvenser. 

Om vi återknyter till teoridelens beskrivning av 

tendentiös källa, är källorna i detta fall överlag tendentiösa. 126 

Det går alltså att misstänka att en politisk källa har anledning 

att vilja framställa sig som positiv till miljöarbete. Även om de i 

själva verket i praktiken inte är villiga att fatta beslut som kan 

uppfattas som obekväma för kommersiella intressen. Likadant 

är det med företag som själva är med och tjänar på 

verksamhet som försämrar miljön, de är dessutom oftast 

miljöcertifierade. Men det är ändå troligt att dessa källor kan 

vara omedvetna om den process de befinner sig i. Se också 

förgående avsnitt om källor. 

126 se 3.2.4 Tendenskriteriet, denna uppsats. 

53

5. Hur är faktaurvalet gjort? (Skevhet) 

Frånvaron av vanligt folk, miljörörelsen och direkta 

observationer av miljön gör att rapporteringen är skev. Den 

information som ges är som nämnts den information som 

rapporteras från officiella källor; politiska partier, departement 

och ministrar samt andra sammanslutningar och 

organisationer. I de flesta fall får de tala utan att andra 

intressegrupper frågas, speciellt i kärnkraftsfrågan är detta 

tydligt. Någon granskning eller ifrågasättande av de uppgifter 

som publicerats förekommer inte heller i någon större 

utsträckning. Däremot verkar det inte troligt att någon har 

anledning att dölja hur fakta urvalet är gjort. 


Många av de officiella källorna verkar klara över att det finns 

miljöproblem och att ett arbete pågår med att jobba med 

dessa. Samtidigt verkar starka intressen vara i färd med att 

bygga ut kapaciteten för fossila bränslen se exempelvis 

uppgifter i artikel nr: 9 om utbyggnadsplaner i Centralasien 

samt information från IEA. Även kärnkraft ska byggas ut i 

exempelvis Finland. Detta kan tyda på oklarheter i 

hållbarhetsstrategierna samt även i tolkningen av de övriga 

miljöbegreppen. 


Det kan vara så att om alla de planer och igångsatta 

byggnationer av pipelines för olja och gas tas med i 

beräkningen, samt om de stora organisationer som tror på 

utbyggd kärnkraft tas med i bilden, så ser det ut som om det 

pågår en parallell process som motsäger den hållbara strategin 

i nationella dokument såväl internationella som agenda 21. 

5.2.4 Agenda 127 skillnader mellan Sverige och 

Finland 

Det förefaller i första hand handla om en generell politisk 

miljöagenda, i båda länderna. Det har funnits en miljöfråga 

som speciellt varit på agendan, det är kärnkraftsfrågan, en 

nyhet som funnits med i samtliga tidningar, där Finlands 

regering säger ja till ett 5:e kärnkraftverk. Den frågan har i 

Finland varit på medborgare, politikers och medias agenda. 

Kärnkraftsfrågan dominerade alltså klart Finlands miljöagenda 

127 se 3.4 Agendan, denna uppsats. 

54

den studerade perioden. Noterbart är att de nationella källorna 

inom miljöområdet är desamma för kärnkraft som för den 

allmänna miljörapporteringen, i huvudsak politiska källor samt 

andra elitkällor. Nyheten om att Finland är världens 

miljövänligaste land saknades bara i ÖC. Detsamma gällde 

nyheten om Österrikarnas protester mot kärnkraftverket 

Temelin. I övrigt har ingen specifik miljöfråga varit på den 

gemensamma miljöagendan. Den huvudsakliga nyhetsbyrån 

för Hbl och Vbl har varit FNB. För DN och ÖC har det varit TT. 

5.2.5 Historiskt utifrånperspektiv 128 

I ett historiskt perspektiv tycks nyhetsbevakningen av stora 

krig varit ett forum för källstrategernas kunskaper, något som 

efteråt har upptäckts av journalisterna och media. När det 

således har funnits tillräckligt starka skäl att vilseleda för 

intressen som bedömts viktiga har etablissemanget också 

kunnat göra det. Det är känt att de gjort det när det gäller 

krigsexemplen. Ända sedan 1960 talet har flera 

forskningsrapporter visat att nyheterna är en förmedling av 

information från elitkällor, vilket fortsatt in i vår nutid. Nu 

pågår en internationell kamp mot miljöförstöring. Även nu 

synes pressen lita till officiella källor. Så även om pressen har 

förändrats en hel del genom åren, så är en del problem fortsatt 

aktuella. Med bakgrund av att miljö varit ett ämne i pressen 

sedan 1960 talet, kan vi veta att miljö fortfarande är det. Men 

vad miljö journalistiken producerat under denna tid är 

osäkrare. 

Men en Skillnad inom ämnesområdet är den mer spridda 

miljömedvetenheten som nu finns och det ökade politiska 

intresset att i alla fall enas kring olika dokument som ska leda 

till minskad miljöförstöring. Däremot följer pressen detta 

arbete på ett tunt sätt. De verkar vara i stort behov av de 

officiella källornas utsagor. Kanske kan det vara dags med en 

öppen diskussion om de beslut och förändringar som behöver 

göras, enligt de insikter vårt miljömedvetande har givit oss. 

Sammanhanget visar att om det kan finnas en möjlig vinst 

eller ett ökat territorium inom räckhåll (tillväxt), kan 

makthavare vara villiga att driva en destruktiv utveckling för 

att nå detta. Exempelvis att acceptera miljöförstöring om de 

tror detta kan ge någon kortsiktig fördel. Historiska exempel 

finns främst att hitta i de olika krig som förts. Processen som 

pågår tyder på en ökad miljömedvetenhet men också på en 

tillbakahållen utveckling av miljöförbättring då olika intressen 

128 se 3.5 Historiskt medvetande, denna uppsats. 

55

först kanske vill tjäna så mycket som möjligt på ohållbar 

verksamhet, innan den blir omöjlig. Mitt i denna brytningstid 

står pressen och har svårt att se att tjäna miljön är att tjäna 

vår framtid och att gamla ekonomiska och industriella 

traditioner håller på att förändras. 

5.3 Två artikelexempel 

De två artiklar som tas med här speglar det samlade 

artikelmaterial som använts i denna studie. En miljöartikel 

skriven av en reporter på DN, DN hade flest artiklar på detta 

område. Samt en kärnkraftsartikel från nyhetsbyrån FNB, som 

publicerats i Hbl, som också hade flest kärnkraftsartiklar. 

Numren på artiklarna visar deras placering i det totala 

artikelmaterialet. 

Den första har en källa, EU parlamentet/parlamentariker. 

Den är skriven av en reporter på ett neutralt sätt. Den verkar 

positiv för miljön. Men det går att fråga vilka regler som gäller 

för resterande 86 % av EU:s BNP. 

Den andra har också en källa, Finlands finansminister. Den är 

neutralt återgiven i förhållande till källan. I förhållande till 

kärnkraft är den starkt positiv. Samtidigt är den 

anmärkningsvärd om innehållet relateras till de fem 

miljöbegreppen; hållbarhet, förnyelsebar, hushållning, 

kretslopp och biologiskmångfald, kärnkraft uppfyller dessvärre 

inget av dessa. 

Nr:7 Mer miljöhänsyn vid upphandling DN, Sverige 21/1 

- 2002 

Av Sigrid Boe 

Inte bara priset utan även miljöhänsyn ska få styra när 

kommuner, landsting och staten upphandlar sina varor och 

tjänster. I veckan gav EU-parlamentet klartecken till nya 

direktiv för offentlig upphandling. 

Sammanlagt handlar det om mer än 14 procent av EU:s 

sammanlagda BNP. Bland annat byggen, vattenverk, 

kollektivtrafik, städning och mat till skolor, daghem, 

äldreboende och hela sjukvården. Tusentals företag och 

miljontals anställda berörs. 

- Kommuner, landstingen och staten måste kunna väga 

nackdelar och fördelar för samhället i sin helhet. De måste ha 

möjligheten att köpa miljövänlig energi eller livsmedel, 

kollektivtrafik med låga utsläpp och ge fördel till företag som 

56

har miljövänliga produktionsmetoder, säger EUparlamentarikern 

Inger Schörling (v). 

Med de nya reglerna får en myndighet ta hänsyn till hur en 

produkt påverkar miljön under hela sin livscykel, från 

utvinningen av råvaror via produktion till användning av 

slutprodukten. 

Nr: 48 “ Kärnkraften skapar välstånd” Hbl, politik 28/1 

– 2002 

Finansminister Sauli Niinistö (saml) kopplar ihop 

kärnkraftsbeslutet med möjligheterna att bevara 

välfärdsstaten. Niinistö påpekade i sin kolumn i Salon Seudun 

Sanomat i går att en utbyggnad av kärnkraften främjar den 

ekonomiska tillväxten och en positiv utveckling av 

sysselsättningen. 

-På det sättet tryggar den också fortsatt välfärd, skriver 

Niinistö. 

Enligt Niinistös mening vore det logiskt att alla i samhället som 

bär ansvar för de sämre lottade och för att bevara 

välfärdsstaten också med alla krafter skulle arbeta för att 

förbättra förutsättningarna för lönsamt arbete och lönsam 

produktion i Finland. Som konkret exempel nämner Niinistö 

kraftfullt stöd för utbyggnad av kärnkraften. Niinistö beklagar 

att alla aktörer inte är så här logiska. 

-Deras utgångspunkt är att en utbyggd kärnkraft kunde 

ersättas med statsstöd till andra och just nu olönsamma 

energialternativ. Enligt Niinistö är detta inte förnuftigt eftersom 

energisektorn, som borde producera mervärden för samhället, 

i stället skulle konsumera offentliga resurser. 

-De pengarna skulle hälsovården, dagvården, utbildningen, 

inkomstöverföringarna och alla andra offentliga tjänster alltså 

gå miste om. 

Nej tack! skriver Niinistö. FNB 

5.4 Relaterad forskning 

Här ges exempel på några olika studier som ger ett 

sammanhang åt det analys- resultat som hittats. Det finns en 

del gemensamma linjer och en del något avvikande. Men 

generellt stärker resultaten från dessa studier reliabiliteten i 

denna analys. 

57

De synliga 

I doktorsavhandlingen de synliga, behandlar Anders Sahlstrand 

olika frågor som berör nyhetskällorna i de större städernas 

morgontidningar i Sverige. Han kommer fram till att det finns 

en hel del brister, som beskrivs närmare här. 

Det råder brist på mångfald av identifierbara källor. 

Tillgängligheten till pressen är ojämnt fördelad för olika 

grupper i samhället. Kvinnor och icke elitkällor är dåligt 

representerade. Små företag och myndigheter får sämre 

publicitet än andra. Offer omskrivs mer än goda medborgares 

exempel. Det saknas obundenhet hos pressen då de litar på 

elitkällor och har en frånvaro av reporterkommentarer i 

artiklarna. 

Till detta problem hör att tidningarna har negativitet som 

nyhetsvärde och objektivitet som norm. Detta förklarar 

användandet av offer istället för aktiva medborgare och 

frånvaron av kommentarer. 129 

Finns den kritiska. journalistiken 

I en uppsats om radiojournalistik i några lokalradio stationer 

hittades också brister. I förordet till Deurells uppsats skriver 

professor Olle Findahl om två teorier. Den ena säger att; 

a) nyheter strömmar in i ett överflöd och redaktörerna måste 

göra urval efter sin nyhetsvärderings princip. 

b) Journalister skapar nyheter, letar upp och gräver fram dem. 

Samt är kritisk till andra källor. 

Det konstateras i undersökningen att det råder brist på 

nyheter och att det därför inte finns något problem med 

urvalet. Samt att elitkällor är den klart dominerande källan till 

nyheter. 130 Redaktionerna styrdes av rutiner, 

produktionsvillkor och bemanning. Att fylla sändningarna med 

minsta möjliga arbetsinsats, förklarade osjälvständig 

journalistik. 131 Slutsatsen var att journalistiken inte var 

oberoende och kritisk. Samt att orsaken till detta var tids och 

personalbrist i kombination med en inofficiell prioritering av 

kvantitet före kvalité. 

3 x Ekecranz + Olsson 

Redan 1975 skrev Jan Ekecranz om den utveckling, som 

innebar förändringar i ansvaret att sprida information om 

samhället. Detta styrdes mer och mer till de institutioner som 

ansvarar för samhällsutvecklingen. Han kommenterar detta 

med att det kunde leda till; ”antiinformation som skapar 

129 Ibid s. 208, 226. (Sahlstrand Anders, 2000, De synliga). 

130 Deurell Mats, Finns den kritiska journalistiken, 1997:1 D-uppsats MKV Umeå s. 55-69. 

131 Ibid s. 113. 

58

systematisk okunskap och oförstånd för orsakerna till 

händelser i samhället” 132 . 

Vid en annan studie av förstasidor var hälften av artiklarna 

ifrån nyhetsbyråer och andra hälften från en rutinartad 

bevakning av omvärlden, speciellt myndigheter. 133 

I en tredje bok konstateras att ”tidningarna släppt den 

samlade mediefilosofin om journalistiken som självständig 

observatör av makten på läsarnas uppdrag”. 134 Här jämförs 

innehållet på förstasidorna mellan ett antal tidningar årtalen 

1935-1960-1990. Här sammanfattas att aktörerna blivit källor 

till den journalistiska verklighetsbeskrivningen. Men också att 

själva journalistiken har blivit mer en del av makthavarna. 

Samt att journalisten själv ofta tar på sig expertrollen i 

samhällsfrågor och att de journalistiska institutionerna värnar 

om sin egen legitimitet istället för partiet eller det politiska 

systemet. Men också att journalistens makt att beskriva har 

ökat. 135 

5.4.1 Paralleller 

I dessa korta redogörelser från annan forskning finns det en 

del parallella mönster som också går att härleda till denna 

studie. Först har vi källorna som genomgående beskrivs att 

vara av elitkaraktär. Det är också ett av skälen till att jag har 

tagit med uppsatsen om radiojournalistik; elitkällorna där är 

desamma som de som betecknas som elitkällor i pressen. 

Ytterliggare ett skäl var att de eventuella redaktionella 

problemen skulle vara intressanta att belysa också i pressen. 

En annan röd tråd är att journalisterna inte följer det 

som många uppfattar som det journalistiska uppdraget; att 

kritiskt granska makten för allmänhetens bästa. Istället 

rapporterar de ofta vad källorna önskar få publicerat, utan att 

ge utrymme för kommentarer. Dessutom är dessa källor oftast 

just den makt som skulle granskas. Allmänhet och mindre 

organisationer får sparsamt med utrymme. 

5.4.2 Motsägelser 

I dessa studier finns några motsägelser som är uppenbara. 

Nämligen att journalistens makt att beskriva har ökat och att 

myndigheter får sämre publicitet än andra. Det första skulle 

132 Ekecranz Jan, Makten om informationen, studentlitteratur 1975. 

133 Ekecranz Jan, Olsson Tom, Maktutredningen, 1990. 

134 Ekecranz Jan, Olsson Tom, Det redigerade samhället, Carlsson bokförlag, 1994. 

135 Ibid s. 249 

59

innebära att journalisten borde ha fått en ökad möjlighet att 

följa sitt uppdrag. Det andra att myndigheterna möjligen 

sprider dålig publicitet om sig själva, eftersom de ofta är källa 

till det som skrivs. Men en förklaring till detta är att resultaten 

kan skilja beroende på undersökningens omfång. Någon 

undersökning har undersökt hela tidningen, medan andra 

studerat ett ämne. 

60

6. Slutsatser 

Här summeras den empiriska undersökning som gjorts i denna 

studie, med sammanfattande punkter och svar på frågorna i 

syftet. 

Slutsatser och summering ska ses i sitt sammanhang. Det är 

endast nyheter om miljön som undersökts, under en period av 

fyra veckor. Vid en studie över en längre period skulle andra 

mönster kanske finnas. Om tidningarnas hela innehåll hade 

studerats kan möjligen delvis annorlunda slutsatser fås. 

Framförallt de individuella skillnaderna mellan tidningarna. 

Andra undersökningar som gjorts har vid olika tillfällen kommit 

fram till liknande slutsatser, vilket indikerar att mycket av 

denna studies resultat ligger i linje med det som redan är känt 

inom forskningen. 

6.1 Punktlista 

Sammanfattningsvis pekar resultatet på följande punkter; 

• Källorna är i stor utsträckning elitkällor som varit 1 till 

antalet. 

• Källkritik av källorna till miljönyheter är begränsat. 

• Nyheterna är inte objektiva inom detta ämnesområde. 

• Miljönyheterna är i stor utsträckning endast rapporterande. 

Kommentarer och följdfrågor har hittas i en liten andel av 

materialet. 

• Agendan är en elitagenda satt av officiella källor. 

• Det journalistiska uppdraget att kritiskt granska makten på 

allmänhetens uppdrag, följs inte inom miljönyheter. 

6.2 Källor 

De studerade tidningarnas nyhetsförmedling inom 

miljöområdet synes vara en mycket dålig källa till information 

om det aktuella miljöläget. Källorna har i stor majoritet varit 

elitkällor som dessutom varit ensamma. Detta gäller källor 

som används både för nyheter från nyhetsbyrå och från 

tidningarnas egna reportrar. Källorna har alltså representerat 

ett ensidigt urval av elitkaraktär. 

61

Källor som troligen har en hel del att rapportera syns inte, 

som exempelvis miljöorganisationer, experter och allmänhet. 

6.3 Objektiviteten 

Några objektiva miljönyheter har inte hittats, däremot neutralt 

skrivna och rapporterande nyheter. I analysen är det tydligt 

att källan kan anses vara objektiv som källa, men att 

innehållet i artikeln ändå inte blir objektivt, eftersom artikeln 

ofta bygger på endast en källa, som förmedlar sina uppgifter 

utan medhåll eller motstånd. Artiklar där både innehåll och 

källa inte förefaller vara objektiva finns också, exempelvis där 

källan har synliga och starka partsintressen där den försöker 

övertyga om en redan bestämd verklighetsbild, utan att för 

den skull medge att så är fallet. 

6.4 Källkritiken 

Vid den källkritiska analysen visade det sig att tidningarnas 

miljönyheter uppvisar allvarliga brister. De studerade 

tidningarna har varit i huvudsak okritiska till sina källor. Olika 

politiska talesmän kan förmedla det de vill säga utan att vad 

de säger granskas. I vissa fall kan miljönyheterna därför ge ett 

propagandistiskt intryck. De flesta av de källkritiska punkterna 

pekar på de problem som finns med källkritiken i dessa 

tidningars miljönyheter. Summerat finns en uppenbar risk att 

den förmedlade verklighetsbilden blir enahanda. 

6.5 Agendan 

Sverige och Finland har samma typ av källor till miljönyheter, 

alltså elitkällor som också sätter agendan. Endast mindre 

likheter kar kunnat observeras gällande vilka miljönyheter som 

tagits upp. Det tydligaste exemplet på agendafråga var 

kärnkraftsfrågan i Finland. Det var en fråga som framförallt 

sattes på dagordningen av politiska intressen, både 

förespråkare och motståndare. 

6.6 Historiskt perspektiv 

Det som kunnat observeras i denna undersökning är inte 

någon nyhet, det är förhållanden som har observerats tidigare 

när det funnits starka intressen från makthavare och 

kommersialism att försöka styra nyhetsflödena. Tydligast har 

det varit i krigssituationer där det som är sant ofta kommer 

fram efteråt. Pressen har då också använts eller låtit sig 

62

användas av källorna för att förse större delen av allmänheten 

med en tillrättalagd verklighetsbild. Verkligheten har vi fått 

förfasas över när allt redan varit ett faktum. Hur det ligger till 

med miljönyheterna går inte helt säkert att säga, men 

indikationerna är starka på ett liknande fenomen. 

6.7 Svar på frågeställningar 

På de frågeställningar som formulerades i syftet ges följande 

svar; 

Skriver tidningarna objektiva artiklar om miljöfrågan? 

Analysen i uppsatsen visar att de studerade tidningarna inte 

producerar objektiva artiklar om miljön. De gör inte ett sakligt 

urval ur verkligheten. Som verklighet i detta fall avses 

naturens/miljöns tillstånd. Artiklarna utgör det officiellas 

presentation av verkligheten. Andra parters åsikter är ofta 

orepresenterade. Exempelvis vad en fortsatt utbyggnad av 

kärnkraft, olje- och gas produktion kan leda till, samt om detta 

är förenligt med de olika politiska miljöprogram som antagits. 

Det ser också ut att finnas en begreppsförvirring 

kring objektivitet; inget tyder på att neutralitet skulle vara lika 

med objektivitet. 

En del av det objektiva synsättets grundpelare är 

källorna. En signifikant felkälla är att nyhetsrapporteringen 

reducerar mångfalden av källor till ett ensidigt urval i de 

publicerade nyheterna, samt att läsarna därför förses med en 

ensidig verklighetsbild och att resultatet av en objektiv 

granskning mycket väl kan vara opassande för rådande 

verklighets bild. 

Förmedlar de någon medveten åsikt om miljöfrågan? 

Nej, de åsikter som funnits har förmedlats från källan. De 

åsikter som noterats har varit på tidningarnas ledarsidor. 

Resultaten ger en tydlig bild att den studerade pressen inte 

fullgör någon roll som kritiskt granskande av makthavare på 

allmänhetens uppdrag när det gäller miljönyheter. I stället 

fungerar pressen som utskriftscentral för den verklighetsbild 

det offentliga vill presentera. 

63

7. Diskussion & förslag 

Mycket pekar på att bristerna i miljönyheterna kan vara på en 

strukturell nivå. Olika strukturer har växt fram och följs av 

journalister och pressorganisation. Det är ett koncept som har 

accepterats länge och inte behövt ändrats. Här följer en kort 

reflektion över pressens funktion i nyhetsförmedling. 

Pressen är ett forum som tar emot meddelanden som sänds 

dels via medvetna strategier, dels genom verkliga aktiviteter 

och händelser. Pressen är källkritisk i ringa omfattning. Att 

förmedla falsk information till pressen går bra, så länge den 

som säger det står för det han/hon säger. Detta gäller speciellt 

pressens nyhetsförmedling och nyhetsvärdering som baseras 

på elitkällor. Men möjligheten att förmedla information till 

pressen från andra källor kanske är svårare, speciellt när 

informationen motsäger något i rådande verklighetsbild. 

Nyhetsbyrån kan ta emot källskeva meddelanden från olika 

källor, som sedan förmedlas till pressen som publicerar, och 

hänvisar till byrån som källa. 

I vår demokrati har pressen en stor roll att fylla, som troligtvis 

också är viktig att de fyller. Så en förhoppning och 

rekommendation är att pressen tar ansvar för sin roll som 

informationsförmedlare och publik källa. Samt att de försöker 

förbättra sin undersökning och kritiska röst för att ge stöd åt 

allmänhetens kunskapsbildning. 

Här följer några förslag till åtgärder; 

• Kunskapen från forskning inom detta ämnesområde, bör 

spridas till media- organisationer. Detta för att öka 

medvetenheten om rådande brister, t.ex. branschföretag, 

journalistförbund, utbildningsanordnare och berörda 

myndigheter. 

• Kriterium för nyheter bör fastställas och kunskap spridas 

om varje persons och organisations möjlighet att uttala sig i 

media inom detta kriterium. 

• Att media avsätter ett visst utrymme för olika typer av 

källor enligt ovan kriterium. 

• Samma kriterium eller regler gäller oberoende vem som vill 

uttala sig eller händelse. 

64

• Att tesen; att kritiskt granska makten för allmänhetens 

bästa; Kan utvecklas till en allmän och offentlig norm för 

det journalistiska uppdraget. 

I den fortsatta forskningen skulle det vara intressant att följa 

källorna ett steg till. Varifrån har nyhetsbyråns källor och 

politiska institutioner fått den information de förmedlar vidare 

till pressen. Vilka är de egentliga källorna? 

Ett fortsatt arbete med att utveckla en teori som kan 

bidra till att förklara sammanhangen mellan källor, objektivitet 

och agendan vore intressant, eventuellt skulle det kunna bidra 

till att medlemmar av rådande struktur får verktyg att 

reformera strukturen för en öppnare kommunikationsprocess. 

7.1 Slutdiskussion 

I stort sett alla de litteraturkällor som använts, har kommit 

fram till samma sak; inom nyhetsjournalistiken finns ingen 

granskande journalistik, “uppdraget” är med andra ord ett icke 

existerande fenomen, något som möjligen någon journalist tror 

på, eller allmänheten. I den vetenskapliga verkligheten verkar 

det varit känt att elitkällorna stått för nyhetsutbudet 

åtminstone sedan i början på 1970-talet. Troligen mycket 

längre än så om vi väger in Schudsons historiska genomgång i 

ämnet. 

Nyhetskällor och dess inverkan på nyheterna borde med 

bakgrund av detta ha varit långt mer debatterade och kända 

genom bl.a. en diskussion i media. 

Tyvärr synes det vara så att pressens nyheter är en 

förlängd arm av det offentligas informationsapparat. Jag säger 

tyvärr eftersom jag tror att varje makthavare behöver en 

kritisk granskning för att utvecklas och inte tappa bort sina 

egna ideal. Många goda avsikter kan förvandlas till sin motsats 

om de inte granskas och kritiseras. 

Därför tror jag att journalister och även andra kommunikatörer 

har en viktig roll att fylla, just genom att bidra till en ökad 

kommunikation i samhället. Mångfalden av kunskap kan då 

växla mellan olika grupper och individer. Journalism kan göra 

mycket för att knyta ihop de kunskapsklyftor som finns i 

samhället, samt minska gapet mellan politiker och allmänhet. 

Risken med att mycket av den verklighet som målas upp i olika 

medier är enahanda, är oacceptabel. Jag ser att vi står mitt i 

en tid där vi hamnat i konflikt med vårt resursanvändande och 

behov av hushållning. Ett medvetande om att ett fortsatt 

resursanvändande på samma vis, ej är hållbart för det 

65

ekologiska system vi lever i, ger konsekvenser för alla. Olika 

system och tekniker provas, men fortfarande pågår 

miljöförstöringen för fullt, därför att resursanvändandet 

fortsätter att vara för stort från de skadliga källorna. 

Konflikten mellan resursanvändandet och behovet av 

hushållning synes inte diskuteras öppet. Pressen återger det 

som rapporteras, men granskar inte frågan. Kanske just därför 

att det finns både stora politiska och näringslivs- intressen 

inblandade. Kommunikationen verkar i nuläget ensidig och 

hämmande för det hållbara samhällets framåtskridande. 

66

Källor & Litteratur 

Teori 

Buordieu Pierre, 1998, On televison and journalism, 

Pluto press, UK. 

Hansen Anders, 1993, The mass media and 

environmental issues, Leicester University Press, UK. 

Hermerén Göran, 1972, Värdering och objektivitet, 

Studentlitteratur, s. 81. 

Karlberg, Mral, 1998, Heder och påverkan, Natur och 

Kultur. 

Mcluhan Marshall, 1965, Understanding media the 

extensions of man, New York McGraw-Hill, Del 1. 

Schudson Michael, 1978, Discovering the news, Basic 

books Inc. USA. 

Shoemaker, Reese, 1996, Mediating the message, 

Longman publishers, USA. 

Singletary Michael, 1994, Mass comunication research, 

Longman publishing group, USA. 

Thurén Torsten, 1997, Källkritik, Liber AB. 

Tosh John, 2000, Historisk teori och metod, 

Studentlitteratur. 

Westershål Jörgen, 1972, Objektiv nyhetsförmedling, 

Akademiförlaget. 

Relaterad forskning: 

Deurell Mats, 1997, Finns den kritiska journalistiken, 

1997:1 D-uppsats MKV Umeå. 

Ekecranz Jan, 1975, Makten om informationen, 

Studentlitteratur. 

Ekecranz Jan, Olsson Tom, 1990, Maktutredningen. 

Ekecranz Jan, Olsson Tom, 1994, Det redigerade 

samhället, Carlsson bokförlag. 

67

Høyer, Lauk och Vilhalemm mfl, 1993, Towards a civic 

society, the baltic medias long road to freedom. Baltic 

association for media resarch/ Nota baltica ltd 

Sahlstrand Anders, 2000, De synliga, JMK Stockholms 

universitet. 

Samuelsson Camilla, 2001, Frustrerade våldsverkare 

eller fredliga folkbildare?, Uppsats MKV 203:4 –Vt, 

Lunds Universitet. 

http://www.socbetbib.lu.se/epubl/mkvpdf/MKV01004.pdf 

Dagspress 

DN 11/5 – 2001, vetenskap, Internet upplagan. Ki Andersson, 

doktorand i Paleontologi vid Uppsala Universitetet och 

Paleozoologiska avdelningen vid Naturhistoriska Riksmuseet. 

Dagensnyheter: http://www.dn.se/ 

Huvudstadsbladet: http://www.hbl.fi/ 

Vasabladet: http://www.vasabladet.fi 

Östgöta correspondenten: http://www.corren.se/ 

Universitet/Högskolor: 

Massmedia och kommunikationsvetenskap: 

Research; 

Mitthögskolan MKV Sundsvall 

http://infinity.mkv.mh.se/uppsatser/FMPro 

Journalism och masskommunikation vid Universitet i 

Tammerfors: 

http://www.uta.fi/laitokset/tiedotus/research/index.html 

JMK Stockholms Universitet 

http://www.jmk.su.se/ 

Journalistik och masskommunikation vid Göteborgs 

Universitet: http://www.jmg.gu.se/index7.html 

Lunds Universitet MKV 

http://www.socbetbib.lu.se/epubl/mkv.htm 

Miljö 

Politiska källor: 

Broshyr: Miljö 2010: Vår framtid – vårt val, EU´s 6:e 

miljöhandlingsprogram. ISBN 92-894-0267-9 

Internet: 

Nationellstrategi: 

http://miljo.regeringen.se/propositionermm/skrivelser/pdf/skr 

200102_172.pdf 

68

Förnybar elproduktion: 

http://naring.regeringen.se/fragor/energi/energiprop2002/pdf/ 

n2002_013.pdf 

Energimyndigheten: energiläget 2001 användning av olja sid 

18, 28. 

http://www.stem.se/web/biblshop.nsf/FilAtkomst/Elaget01.pdf 

/$FILE/Elaget01.pdf?OpenElement 

Naturvårdsverket: Sammanfattning inför Johannesburg 2002. 

http://www.naturvardsverket.se/dokument/hallbar/agenda21/ 

agenddok/uppf_fn.pdf 

SSI, statens strålskyddsinstitut; 

http://www.ssi.se/kaernkraft/Tjernobyl/Tjer_10.pdf 

Statens institut för ekologisk hållbarhet. (IEH) Lasse 

Brännström, Frågor & svar: http://www.ieh.se 

IEH, Om klimat påverkan: 

http://www.ieh.se/kunskapskallan/klimat/lasmer.cfm?Uid=14 

Miljöinformation EU. European Environment Agency (EEA). 

http://themes.eea.eu.int/ 

EEA, Miljöarbetet nedprioriterat. 

http://org.eea.eu.int/news/Ann1016620947-en 

EEA, Energi samman ställning 

http://themes.eea.eu.int/Sectors_and_activities/energy/indicat 

ors/signal01_chap6.pdf 

IEA, World energy outlook. 

http://www.iea.org/weo/insights.htm, 

IEA, Nuclear Power: Sustainability, Climate Change and 

Competition. 

http://www.iea.org/pubs/studies/files/nucpos/index.htm, 

Finland 

Översikt miljöläge: 

http://www.vyh.fi/sve/forskn/miljoinf/mm2000/mproblem.htm 

Plan för hållbar utveckling: 

http://www.vyh.fi/sve/politik/hu/principb.htm 

Miljöforskning: 

Forskning KTH: Hållbar utveckling; 

http://www.ima.kth.se/cmv/cmv/forsk.html 

Chalmers; 

http://www.chalmers.se/HyperText/ChalmersMagasin/nr3_200 

1/koldioxid.pdf 

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU: Olja & gas: 

http://www.sh.slu.se/energy/Utbmtrl/Agfors/Agfors%2000/Agf 

orsOljaOchNaturgas.htm 

69

Miljöföreningar: 

Miljöförbundet Jordensvänner (MJV), snabbfakta; 

http://www.mjv.se/stallom/010.htm 

Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) hållbara energisystem; 

http://www.snf.se/snf/snf-anser/snf-energi.htm 

Greenpeace energilösningar; 

http://www.greenpeace.se/np/s/NPS_cli_energy.asp?g=cli 

Blandat 

Svenska Akademiens ordbok;http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ 

Agenda 21, ordlista; 

http://www.agenda21forum.org/ordlista.htm 

Ragnar sellbergs stiftelse; http://rssfukia.org/svenska/sopor/molista/a-l.htm 

Myroute; http://myroute.nu/articles/sv/65/ 

ABB; se hållbar utveckling, nyheter, miljövänlig liga; 

http://www.abb.se/ 

70

Bilaga 1 

Noterad information 

Jag har i genomgången av artiklarna noterat information som 

jag sökt på följande kategorier i de studerade artiklarna; 

Datum 

Datum för publicering 

Nyhetsbyrå 

Vilken nyhetsbyrå som artikeln förmedlats ifrån. 

Tidning 

Vilken av de fyra tidningarna som publicerat artikeln. 

Källtyp/vem 

Om det är en intervju, vilken som intervjuas. Annars vilken 

som är avsändare. Samt om det är att beteckna som elit eller 

ej. 136 

Antal källor 

Antal källor i artikeln. Här har jag räknat antal källor som det 

hänvisas till i texten. I vissa fall har det varit svårt speciellt i 

nyhetsbyrå artiklar, där det varit oklart vem som sagt det som 

återges, samt vilken eventuell organisation som sänt ut 

informationen, s.k. osynliga källor 137 . 

Kommentar 

Om det finns kommentarer i artikeln och i så fall från vem. Det 

kan nämnas att vid flera tillfällen fanns kommentatorer som är 

okända. 

Reporter 

Om artikeln skrivits av reporter. Finns speciell grön reporter. 

Granskande 

Om det funnits ett granskande anslag i artikeln. 

Värdering 

Om det synts någon värdering i artikeln. Positiv-negativneutral. 

Mätt mot ämne och källa. 

136 Min kommentar. 

137 Ekecranz Jan, Olsson Tom, Det redigerade samhället, Carlsson bokförlag, 1994, även 


71

Bilaga 2, kvalitativ analys 

Frågor som jag försöker besvara vid artikel analysen; 

Skriver tidningarna objektiva artiklar om miljöfrågan? 

Vilken bild förmedlar de? 

Förmedlar de någon medveten åsikt om miljöfrågan? 

Källor - Källkritik 

Urval – Objektivt ur verkligheten? 

Rapportering - Granskande 

Kvalitativ analys 

Här har jag sorterat det jag kunna utläsa av artiklarna under 

fem kategorier. 

Så det blir lättare att få en översikt av innehållet i dessa 

perspektiv. 

Objektivitet 

Är miljönyheterna objektivt skrivna. Krav på saklighet, 

opartiskhet och sanning. Med hänsyn tagen till fem 

miljöbegrepp; hållbarhet, förnyelsebar, hushållning, kretslopp 

och biologiskmångfald. 

Nyhetskällorna 

Vilka är källorna, hur rapporteras dessa. 

Agenda skillnader mellan Sverige och Finland 

Om det kan synas någon skillnad på innehållet i artiklarna som 

funnits publicerade i de svenska tidningarna respektive de 

finska. 

Historiskt utifrån perspektiv 

Att se på bevakningen av miljöfrågan i ett utifrån perspektiv. 

Att försöka frikoppla mig från rådande tid och struktur. 

Källkritiskt perspektiv 

Använda de källkritiska frågorna för att studera dessa 

tidningars källor såväl tidningarna själva som källor. 

Används i analys 


72

• Medvetenhet om sina egna sympatier och antisympatier. 

• Eftertanke 

• Tvivla på uppgifterna 


• Vad är det jag inte får veta? 

• Förändringar av citatet, sammanhang eller bilder. 


• Idealiskt med oberoende källa 





• Kontroversiella ämnen kräver minst två oberoende källor. 

3.2.1 Man ”pratar ihop sig” påverkas genom läsning, bilder 

eller annat sätt. 

• Suggestion från auktoritet 

3.2.2 Rädsla, tvång anpassning. 

• Uppmärksamhet på persons ställning i sammanhanget, 

någon underifrån som kritiserar uppåt, kräver mod. 


• Likartade berättelser 

• Paradox – ökad trovärdighet med motsägande källor. 



• Om källan medger något som kan skada den, finns skäl att 

tro den. 

• Hela skalan, stora grova lögner, halvsanningar till skevt 

urval och omedvetna processer. 

5. Hur är fakta urvalet gjort? (Skevhet) 

• Skevar om fakta undanhålls som är relevant utifrån det 

valda perspektivet. 

• Om den som gjort urvalet har anledning att dölja hur det är 

gjort. 

Om ytterligare information ändrar helhetsbilden. 


• Kreativ fantasi 


• Motsägelser, uppgjorda planer som berättar om kommande 

planer. 

73

Bilaga 3, Tabellförteckning 

Figur 1. Artikelsammanställning 

* Summan undersökta artiklar är 54 st, vilket inkluderar 7 st ledare 

Figur 2. Kärnkraftsfrågans andel av miljörapporteringen 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Antal.art. 

Nyhetsbyrå 

Miljö Kärnkraft 

Reporter 

Ledare 

• figur 2, Totalt 47 artiklar, var av 25 artiklar är om kärnkraft och 22 st 

om andra miljöfrågor. 

DN 

Hbl 

Vbl 

ÖC 

74 

DN 

Hbl 

Vbl 

ÖC

Figur 3. Antal källor per artikel 

* figur 3, Totalt 47 artiklar, var av 35 artiklar har en källa, 5 har två källor 

och 7 har tre källor eller fler. 

Figur 4. Artiklar med elitkälla som ursprung 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Nyhetsbyrå 

Reporter 

Summerat 

DN Hbl Vbl ÖC 

Elit 

Alla 

* figur 4, Totalt 47 artiklar, var av 40 artiklar kommer från elitkälla. 

75 

1 

2 

3>

Bilaga 4, Artikel förteckning 

Artiklar allmänt om miljö, undersökning 14/1 – 

8/2 2002 138 

Nr: 1 17/1 – 2002 DN Strid om nationalparker 

2 17/1 – 2002 DN Miljöministern borta för cancervård 

3 17/1 – 2002 DN Lena Sommestad vikarierande 

miljöminister 

4 17/1 2002 ÖC Kroatien stoppar oljebilar 

ZAGREB/SARAJEVO 

5 18/1 2002 Vbl EU miljösamarbetar med asiatiska 

länder 

6 18/1 – 2002 Hbl Rättvisa bananer gynnar odlarna 

7 21/1 – 2002 DN Mer miljöhänsyn vid upphandling 

8 21/1 2002 DN Dammbygge dränker kinesiska 

städer 

9 21/1 – 2002 DN Centralasien 

10 21/1 – 2002 DN World Economic Forum - Oro inför 

väntade protester 

11 21/1-2002 ÖC Miljöministern bjöd fältbiologer på 

fest 

12 22/1-2002 Vbl Miljögifter i svenska vatten 

13 24/1 2002 Öc Miljöansvar i EU 

14 28/1 – 2002 DN Vindkraft till havs vållar het strid 

15 29/1 – 2002 Öc Kritik mot miljöbalken 

138 C-uppsats Mitthögskolan, Dagens Nyheter, Östgöta Correspondenten, Huvudstadsbladet och 

Vasabladet. 

76

16 31/1-2002 Hbl Bra med bioteknik, GMO 

17 31/1 2002 Hbl Hundratals vindmöllor planeras 

18 020204 DN Finland renaste landet i världen 

19 7/2 - 2002 Hbl Finland etta i miljöundersökning 

20 7/1 2002 DN Lena Sommestad "Bra miljö är 

välfärd" 

21 9/2 2002 Vbl Ledare Renaste landet 

22 9/2 2002 Hbl Klimatförändringen hotar värdefull 

natur 

23 23/1 – 2002 DN Svårare för företag i EU att fly från 

miljöansvar 

Artiklar om kärnkraft 

24 15/1 – 2002 Hbl Mera kärnkraft för samhällets 

helhets intresse 

25 15/1 – 2002 Hbl Ledare Ledande frågor om kärnkraft 

26 17/1 – 2002 Vbl Ledare En dyr affär 

27 17/1 – 2002 Hbl Kärnkraftens andel av globala 

elproduktionen 16% 

28 17/1 – 2002 Hbl Regeringen säger ja till 

kärnkraft 

29 17/1 – 2002 Hbl Nya argument i kärnkrafts 

debatten 

30 17/1 – 2002 DN Finlands regering godkänner 

femte reaktor 

77

31 17/1 – 2002 DN Kontroversiellt kärnkraftverk 

i gång igen efter fel 

32 18/1 – 2002 Hbl Väntat ja för mera kärnkraft 

33 18/1 – 2002 Hbl Lipponen –debatten för 

fundamentalistisk 

34 18/1 – 2002 Hbl Ledare Regeringen på K-linjen 

35 18/1 – 2002 DN Finlands regering godkänner 

femte reaktor 

36 18/1 – 2002 ÖC Finland bygger ut kärnkraften 

37 21/1 – 2002 Hbl FFC: De gröna sticker huvudet 

i busken 

38 21/1 – 2002 Hbl Hassi förvånad över FFC 

39 22/1 – 2002 Vbl Ledare Ränderna och regnbågen 

40 22/1 – 2002 Hbl Unga gröna vill i opposition 

41 23/1 – 2002 Vbl Svensk ungdom besviken på 

kärnkraftsbeslutet 

42 23/1 – 2002 Vbl Österrikare mot kärnkraftverk 

43 23/1 – 2002 Hbl En miljon vill stänga Temelin 

44 23/1 – 2002 DN Svårt visa 

energieffektivisering 

45 23/1- 2002 DN Ledare Att göra det onda värre 

46 24/1-2002 Vbl Burma bygger kärnreaktor 

47 28/1-2002 Hbl Soininvaara vill att gröna 

stannar i regeringen 

48 28/1-2002 Hbl ”Kärnkraften skapar 

välstånd” 

78

49 28/1-2002 Hbl Märklig kärnkraftskrumelur 

50 29/1-2002 Hbl De gröna stannar troligen 

51 4/2-2002 Hbl De gröna föredrar regeringen 

52 5/2-2002 Vbl ”Partitaktik i 

kärnkraftsfrågan” 

53 7/2-2002 Vbl Ledare Varför denna brådska? 

54 7/2-2002 Hbl Centerledningen mot 

kärnkraft 

79

Bilaga 5 

Översikt 

artikelanalys 

Antal källor 

Medium DN Hbl Vbl Öc 1 2 3 

Variabel 

Period 14/1 - 8/2 2002 

Nyhetsbyrå 5 9 6 3 23 

Reporter 10 12 0 2 24 

Källor per artikel 16 2 5Nyhetsbyrå 

19 3 2Reporter 

Källtyp 12 19 5 4 40Elit 

Kommentar i artikel 

Värdering 

Kärnkraft 4 16 4 1 25 

Miljö 11 5 2 4 22 

artiklar 47 

Ledare 7 1 2 4 0 

Summa artiklar 54 

Nyhetsbyråer 

7 3 FNB 

2 3 TT 

Blandad: Dpa, Ap, Afp, 

3 2 3 Reuters 

Var av en ledare på miljö, i 

Vbl. 

80

–Ju närmare källan, ju klarare vatten– - Svenska Ekodemiker

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?