Projektkatalog - Kriminalvården

Nr 2006:126 ”ADHD hos intagna inom kriminalvården – förekomst/diagnos/utredning/behandling”
Ansvarig: Professor Nils Lindefors, Ylva Ginsberg, Karolinska Institutet
Genomförandeform: Samarbete mellan Kriminalvården och Karolinska Institutet.
Tidplan: Påbörjat under december 2006 och beräknat avslut under april 2010. 24-
och 48-månadersuppföljning ingår också i projektet och beräknas vara avslutade under
april 2013.
Sammanfattning av projektet och dess syfte
ADHD är ett utvecklingsrelaterat funktionshinder med stark ärftlighet som drabbar
mellan 3 och 5 % av skolbarn och ger funktionsnedsättningar när det gäller prestationer
i skola och på fritid, liksom i kamratrelationer. Svårigheter består hos många,
varför man räknar med att minst 2 % av vuxna fortsätter att uppfylla kriterier för
ADHD. Den kliniska bilden ändras ofta med åren, så att den motoriska överaktiviteten
minskar och ersätts av en inre rastlöshet, medan uppmärksamhetssvårigheter
kvarstår, ledande till försämrade prestationer avseende studier, arbete, sociala relationer
och vardagsfungerande. Psykiatrisk samsjuklighet (flera sjukdomar samtidigt)
med bland annat ångest och depression är vanligt hos vuxna. Hos en undergrupp av
personer med ADHD föreligger dessutom en ökad risk att utveckla missbruk och
kriminalitet.
Hos gruppen personer med ADHD gäller generellt att sjukdomsbördan är stor, liksom
behovet av behandling. Multimodal behandling (farmakologisk behandling) i
kombination med psykopedagogiska interventioner förordas. I årtionden har preparatet
metylfenidat varit ett förstahandsmedel vid farmakologisk behandling av
ADHD, framförallt i USA. Många studier har visat dess effekt vid behandling av
ADHD hos barn. Det finns nu även studier som visar att metylfenidat har motsvarande
effekt vid behandling av vuxna. Gruppen med ADHD som hamnat i kriminalitet,
med eller utan komplicerande missbruk som befinner sig inom Kriminalvården
har hittills inte fått tillgång till utredning och behandling. Detta trots de svåra konsekvenser
det obehandlade funktionshindret medför, både på det personliga och samhälleliga
planet med stort lidande för den enskilde, anhöriga och brottsoffer samt
med höga samhällskostnader.
Syftet med aktuell studie är att studera förekomst av ADHD, genomförbarhet av
utredning, diagnostik och behandling, farmakologisk- tillsammans med riktad
psykosocial behandling. Studierna ska utföras på en grupp intagna män på Norrtäljeanstalten
med syfte att studera om föreslagen behandlingen leder till minskade
ADHD-symtom, förbättrad livskvalitet och ökad funktionsnivå såväl neuropsykologiskt
som i vardagen. En uppföljningsstudie är planerad att genomföras ett och tre år
efter avslutad läkemedelsstudie.
7