Kriminalvården och Vårdvistelserna
Kriminalvården och Vårdvistelserna
Kriminalvården och Vårdvistelserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Kriminalvården</strong><br />
<strong>och</strong><br />
<strong>Vårdvistelserna</strong>
KRIMINALVÅRDEN<br />
OCH<br />
VÅRDVISTELSERNA<br />
En beskrivning <strong>och</strong> diskussion<br />
om vilka faktorer som underlättar<br />
respektive försvårar att<br />
vårdvistelser fullföljs respektive<br />
avbryts.<br />
Jan Gustavsson
Layout: Tina Ehsleben, <strong>Kriminalvården</strong>, Utvecklingsenheten, 2007<br />
Tryckning: <strong>Kriminalvården</strong>, Reprocentralen, 2007<br />
Ytterligare exemplar kan beställas från:<br />
<strong>Kriminalvården</strong>s huvudkontor, Förlaget, 601 80 Norrköping. Fax nr: 011-496 35 17<br />
Hemsida: www.kriminalvarden.se<br />
Beställn.nr: 4947
Innehållsförteckning<br />
BAKGRUND 4<br />
SYFTE 6<br />
TEORETISKA OCH FORMELLA UTGÅNGSPUNKTER 7<br />
METOD 8<br />
Bortfall 9<br />
ANSTALTERNA OCH VÅRDINSTITUTIONERNA 10<br />
Anstalterna 10<br />
Vårdinstitutionerna 10<br />
VILKA INTAGNA BLIR PLACERADE? 11<br />
VILKET INNEHÅLL HAR VISTELSERNA? 13<br />
FULLFÖLJDA/AVBRUTNA VISTELSER 14<br />
PERSONALEN/ DE INTAGNA OCH VÅRDVISTELSERNA 15<br />
SPECIELLA FRÅGOR TILL DE INTAGNA 17<br />
VÅRDGIVARNA OCH VÅRDVISTELSERNA 18<br />
KLIENTERNA OCH UTFALLET 24<br />
RESUMÉ 27<br />
Var placerades de 100 intagna? 27<br />
Hur gick det? 27<br />
Hur upplevde tjänstemännen <strong>och</strong> klienterna att vistelserna fungerade? 27<br />
Finns erfarenheter hos vårdgivarna som kan förbättra vårdvistelserna? 28<br />
Vilka framgångsfaktorer finns det? 29<br />
Diskussion 30<br />
Litteraturlista 32
BAKGRUND<br />
<strong>Kriminalvården</strong> satsar årligen stora resurser för att intagna <strong>och</strong> klienter skall komma<br />
tillrätta med sina missbruksproblem. Det sker inom ramen för fängelsernas <strong>och</strong><br />
frivårdens verksamhet men även genom s.k. externa vistelser där intagna vid fängelser<br />
beviljas vårdvistelser (f.d. § 34-vistelser). Vid dessa tillfällen avtjänar de sina<br />
straff eller delar av straffen vid vårdinstitutioner utanför kriminalvården, ofta vid<br />
behandlingshem eller familjehem. Nedan redogörs kortfattat för institutet vårdvistelser<br />
(f.d. § 34-vistelser).<br />
Lagbestämmelserna enligt § 34 Lagen om kriminalvård i anstalt (KvaL) 1) innebär:<br />
”Kan en intagen genom vistelse utanför anstalt bli föremål för särskilda åtgärder<br />
som kan antas underlätta hans anpassning i samhället, kan medgivande<br />
att för sådant ändamål vistas utanför anstalt lämnas honom under lämplig tid,<br />
om särskilda skäl föreligger. Därvid skall särskilt beaktas om den intagne behöver<br />
vård eller annan behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel.<br />
För vistelsen skall ställas de villkor som kan anses erforderliga.”<br />
From 1 januari 2007 har reglerna för § 34 vistelserna ändrats <strong>och</strong> kallas vårdvistelse<br />
3) SFS 2006:432.<br />
”Vårdvistelse innebär att en intagen som har behov av vård <strong>och</strong> behandling mot<br />
missbruk av beroendeframkallande medel eller mot någon annat särskilt förhållande<br />
som kan antas ha samband med hans eller hennes brottslighet (t.ex.<br />
våldsbenägenhet, spelberoende eller sexualbrottsrelaterat beteende) får beviljas<br />
vistelse i ett hem för vård <strong>och</strong> boende eller i familjehem.<br />
Särskilda skäl skall inte krävas. Vårdtidens längd avgörs av den intagnes behandlingsbehov<br />
vilket i vissa fall kan komma att innebära att hela vårdvistelsen<br />
kommer att kunna genomföras före den villkorliga frigivningen. Någon<br />
kvalifikationstid finns inte reglerad.”<br />
Denna lagändring från § 34-vistelse till vårdvistelse påverkar inte syftet med denna<br />
undersökning. Det grundläggande motivet för undersökningen är frågor om hur<br />
framgångsrika externa vårdvistelser fungerar. Möjligheterna för kriminalvården att<br />
påverka inriktningen av den externa behandlingen av missbrukare är begränsad<br />
men förberedelser inför vistelserna, samverkan inför <strong>och</strong> under vistelserna samt<br />
placerarnas <strong>och</strong> intagnas upplevelser av vistelserna har betydelse för vistelsernas<br />
genomförande. Givetvis har även de intagnas bakgrund <strong>och</strong> erfarenheter samt<br />
vårdgivarnas insatser betydelse för utfallet av vistelserna.<br />
<strong>Kriminalvården</strong>s använder sig av externa vårdgivare i hög utsträckning <strong>och</strong> de<br />
externa vårdvistelserna är en betydande kostnad för kriminalvården. Under år 2006<br />
påbörjades 709 § 34-vistelser. Siffrorna har hämtats från kriminalvårdens officiella<br />
statistik 4).<br />
I tidigare undersökningar 5) har inte närmare dokumenterats vilken roll som<br />
de olika vårdgivarna eller placeringsalternativen spelar för kriminalvårdens vårdvistelser.<br />
Inte heller har beskrivits eller diskuterats kring vilka placeringar som varit<br />
framgångsrika <strong>och</strong> om det är möjligt att urskilja speciella faktorer som har bidragit<br />
till att placeringarna har fungerat.<br />
4
<strong>Kriminalvården</strong> har upphandlat extern vård genom ramavtal med regionala<br />
vårdgivare t.o.m. 2006-06-30. Därefter har upphandlingen skett centralt men för<br />
närvarande finns endast godkända centrala ramavtal med andra vårdgivare än behandlingshem<br />
eftersom den centrala upphandlingen har överklagats vid flera tillfällen.<br />
Bakgrunden är sammanfattningsvis att kriminalvårdens utgifter för den externa<br />
vårdverksamheten är betydande <strong>och</strong> att det är intressant att undersöka om det<br />
finns faktorer som underlättar för vistelserna att genomföras enligt uppgjorda planer,<br />
mer ofta än idag.<br />
5
SYFTE<br />
Med utgångspunkt i bakgrunden är denna undersöknings syfte att undersöka framgångsfaktorer<br />
vid externa vårdvistelser.<br />
Undersökningens huvudsyfte kan delas upp på tre frågeställningar eller delsyften.<br />
• Vilka intagna är det som blir placerade?<br />
• Hur upplever tjänstemän <strong>och</strong> klienter att vistelserna fungerar<br />
vad gäller förberedelser, samverkan, vårdinnehåll osv.?<br />
• Finns erfarenheter/upplevelser vid vårdinstitutionerna som innebär<br />
att vistelserna kan genomföras med större framgång än<br />
tidigare?<br />
6
TEORETISKA OCH FORMELLA UTGÅNGSPUNKTER<br />
I en skrivelse från regionkansliet i Göteborg 6) framgår<br />
”I kriminalvårdens nyhetsblad ”What Works” nr 1-2006 berättas om den<br />
senaste ICTAB-konferensen i Santa Fe där världens mest kända forskare<br />
inom missbruksområdet träffas med intervaller på 2,5 år. Bill Miller konstaterar<br />
att det inte finns mycket stöd för specifika mekanismer i olika interventioner.<br />
Teorin hävdar att alla terapier <strong>och</strong> interventioner är lika effektiva (den<br />
s.k. Dodo-birdteorin) –hävdar att det enbart är allmänna <strong>och</strong> i alla terapier<br />
gemensamma faktorer som svarar för effekter… det vore värdefullt att rikta<br />
mer uppmärksamhet mot s.k. allmänna faktorer eftersom de står för en större<br />
del av förklaringsvärdet än specifika interventioner.<br />
Samarbete, allians, empati, respekt <strong>och</strong> professionalitet syns ha betydelse för om<br />
en behandling ska lyckas <strong>och</strong> då måste våra mätinstrument utformas så att de<br />
mäter det som är relevant.”<br />
Miller fortsätter:<br />
”För att uppnå de bästa behandlingsresultaten inom kriminalvården bör de<br />
vårdgivare vi använder oss av omfattas av de faktorer som framhålls som framgångsrika<br />
i den färskaste forskningen. De uppföljningsinstrument vi hittills använt<br />
oss av bör kompletteras med ett utvärderingsinstrument som mäter kvaliten<br />
på innehållet i vården. För att få en rättvis bedömning av hur vårdtiden har<br />
förlöpt bör vi fråga klienten, samverkanspartners <strong>och</strong> de ansvariga som placerat<br />
klienten hur de tycker att behandlingen har fungerat. Det är viktigt att veta<br />
vilka vårdgivare som ger den kvalite kriminalvården eftersträvar.”<br />
Ramavtalen är de övergripande generella avtalen som reglerar kriminalvårdens <strong>och</strong><br />
vårdgivarnas samarbete <strong>och</strong> avtalsvillkor. Varje placering skall föregås av ett placeringsavtal<br />
som dels refereras till ramavtalet när det gäller formalia <strong>och</strong> dels anger det<br />
specifika vårdinnehåll som den aktuella intagna skall ha.<br />
7
METOD<br />
De intagna som påbörjat vårdvistelser under oktober/november 2006 utgör undersökningens<br />
grundmaterial. Ett uttag från KLAS- <strong>och</strong> KVR systemen har gjorts <strong>och</strong><br />
följande uppgifter finns tillgängliga.<br />
• den intagnes personnummer, ålder <strong>och</strong> kön,<br />
• § 34-beviljande anstalt,<br />
• missbruk,<br />
• strafftid,<br />
• huvudbrott,<br />
• tidigare kriminalvårdserfarenhet.<br />
Uppgifterna från datasystemen skall besvara frågan om de intagnas bakgrund <strong>och</strong><br />
vilka intagna som blir föremål för externa vårdvistelser.<br />
För att besvara frågan om hur tjänstemän <strong>och</strong> klienter upplever vårdvistelserna<br />
har en enkät skickats ut till de anstalter/frivårdsdistrikt som placerat de beviljade<br />
intagna. Enkäten bestod av 2 delar <strong>och</strong> den första delen besvarades av den anstalt/frivårdspersonal<br />
som beviljat vårdvistelsen. Anstaltspersonal/frivårdspersonal<br />
besvarade följande frågor:<br />
• typ av vårdvistelse,<br />
• vårdvistelsens innehåll,<br />
• manualbaserat program,<br />
• drogtester,<br />
• närvarofrekvens,<br />
• utfall av vistelsen,<br />
• misskötsamhet.<br />
Vidare besvarade personalen rågor hur de upplevt att vistelserna har fungerat. Följande<br />
områden är intressanta.<br />
• om förberedelserna,<br />
• om det sociala nätverket,<br />
• om klientens behov,<br />
• om innehållet i vårdplanen,<br />
• om rätt vårdgivare,<br />
• om samverkan,<br />
• om utslussningen,<br />
• om klientens motivation,<br />
• om problem/glädjeämnen.<br />
8
I den andra delen har de intagna själva besvarat nyssnämnda frågor men även ett<br />
antal specifika frågor om sina egna upplevelser. Klientenkäten har överräckts av<br />
tjänstemän på anstalt eller frivård till klienterna <strong>och</strong> de har därefter själva avgjort<br />
om de velat besvara densamma. De intagnas svar var anonyma <strong>och</strong> handlade om<br />
• relationer till vårdpersonalen,<br />
• påverkan av vårdinnehållet,<br />
• hjälp med att bearbeta kriser,<br />
• vistelsen förhindrat missbruk,<br />
• vistelsen förhindrat återfall i kriminalitet.<br />
Personalen <strong>och</strong> den aktuella intagne skall alltså besvara några gemensamma frågor,<br />
den intagnes behov, motivation osv. Andra frågor som relationer till vårdpersonalen<br />
mm. skall enbart besvaras av klienten.<br />
För att fördjupa beskrivningen av vårdvistelserna <strong>och</strong> placeringarna <strong>och</strong> diskutera<br />
kring de intagnas bakgrund <strong>och</strong> vårdvistelserna har ett urval gjorts av placeringarna.<br />
Representanter för vårdgivare med ett stort antal placeringar <strong>och</strong> erfarenhet<br />
av kriminalvårdens intagna har intervjuats kring följande områden:<br />
• förberedelserna,<br />
• samarbetet,<br />
• placeringsavtalen,<br />
• vårdinnehåll,<br />
• utslussningen,<br />
• fullföljt/avbrutit,<br />
• problem,<br />
• glädjeämnen,<br />
• förändringsbehov,<br />
• framgångsfaktorer,<br />
Bortfall<br />
Uppgifterna från datasystemet har kunnat samlats in för samtliga 115 intagna.<br />
Enkäten till personal vid anstalter <strong>och</strong> frivård som beviljat vårdvistelsen under<br />
oktober/november 2006 har besvarats för 100 av de 115 intagna, dvs. 87 procent<br />
har besvarat enkäten. Anledningen till att enkäten skickades till både anstalt<br />
<strong>och</strong> frivård var att vissa vistelser var kortvariga samt att en del intagna var aktuella i<br />
frivården efter avslutad anstaltsvistelse <strong>och</strong> därför kunde ges möjlighet att besvara<br />
klientenkäten. Majoriteten av personalenkäterna har besvarats av anstaltspersonal.<br />
Enkäten till de intagna som skickats ut samtidigt som personalenkäten har besvarats<br />
av 64 klienter, dvs. 56 procent av klienterna. Att endast 56 procent av de<br />
intagna besvarade enkäten innebär att uppgifterna i klientenkäten inte är lika tillförlitliga<br />
som uppgifterna i personalenkäten.<br />
9
ANSTALTERNA OCH VÅRDINSTITUTIONERNA<br />
Anstalterna<br />
Nedan redovisas från vilka anstalter de intagna påbörjat flest vårdvistelser under<br />
oktober/november 2006.<br />
Gävle 17<br />
Mariestad 8<br />
Karlskoga 8<br />
Österåker 7<br />
Norrtälje 6<br />
Beateberg 5<br />
Umeå 5<br />
Storboda 4<br />
Ystad 4<br />
Det har, speciellt från anstalten Gävle, påbörjats ett stort antal placeringar. Även<br />
anstalterna Mariestad <strong>och</strong> Karlskoga har påbörjat många placeringar under den aktuella<br />
tidsperioden.<br />
Förutom de angivna anstalterna i tabellen så har 6 anstalter haft 3 placeringar,<br />
11 anstalter har haft 2 placeringar <strong>och</strong> 11 anstalter har haft en placering. Vid vilka<br />
vårdinstitutioner har anstalterna placerat de 115 intagna?<br />
Vårdinstitutionerna<br />
Vid följande vårdinstitutioner har de 115 intagna påbörjat sina vistelser<br />
Björka 9<br />
Björnkullaringen 9<br />
Hatten 8<br />
Korpberget 7<br />
Västkustfamiljer 4<br />
Storvik 4<br />
Dennicketorp 3<br />
Lindalen 2<br />
Visjön 2<br />
Öjebyn 2<br />
Hallstahammar 2<br />
Skyddsvärnet, Göteborg 2<br />
Lidingö 2<br />
Några behandlingshem har tagit emot flera placeringar under tidsperioden men<br />
många vårdinstitutioner har tagit emot enstaka intagna under perioden, t.ex. har 37<br />
behandlingshem tagit emot en intagen. Dessutom har 22 intagna placerats i familjehem.<br />
10
VILKA INTAGNA BLIR PLACERADE?<br />
I kommande avsnitt beskrivs de intagna som påbörjat vårdvistelser under den aktuella<br />
tidsperioden.<br />
Ålder (2006-12-31)<br />
Ålder Antal Procent<br />
- 25 år 22 19<br />
26-30 16 14<br />
31-40 38 33<br />
41-50 23 21<br />
51 > 16 14<br />
Summa 115 100<br />
Drygt två tredjedelar (68%) av de intagna som beviljats § 34 är 31 år eller äldre. Av<br />
de 115 intagna är 3 kvinnor.<br />
Missbruk<br />
Missbruk Antal Procent<br />
Narkotika 60 53<br />
Alkohol 8 7<br />
Både <strong>och</strong> 35 30<br />
Ej missbruk 10 8<br />
Ej uppgift 2 2<br />
Summa 115 100<br />
Narkotikamissbruket är det dominerande missbruket. Drygt 80 procent har ett narkotikamissbruk,<br />
varav 30 procent är blandmissbrukare.<br />
Strafftid<br />
Strafftid Antal Procent<br />
2-6 mån 3 3<br />
6 mån -1år 22 19<br />
1-2 år 43 37<br />
2-4 år 25 22<br />
4 -10år 18 16<br />
10 år> 3 3<br />
Ej uppgift 1 1<br />
Summa 115 100<br />
Nästan hälften (41%) av de intagna har en strafftid som är 2 år eller längre. Endast<br />
cirka en femtedel (22%) har en strafftid som är kortare än ett år.<br />
11
Aktuell brottslighet<br />
Aktuell brottslighet Antal Procent<br />
Våldsbrott 40 34<br />
Sexualbrott 1 1<br />
Tillgreppsbrott 16 14<br />
Rån, även grovt 12 10<br />
Rattfylleri 1 1<br />
Narkotikabrott 39 34<br />
Övrigt 6 5<br />
Ej uppgift 115 100<br />
Våldsbrott <strong>och</strong> narkotikabrott är de dominerande (69%) huvudbrotten för de 115<br />
intagna. Därefter följer tillgreppsbrott <strong>och</strong> rån.<br />
Tidigare kriminalvårdspåföljder<br />
Tidigare kriminalvårdspåföljd<br />
Antal Procent<br />
Ej aktuellt 22 20<br />
Enbart skyddstillsyn 8 7<br />
Enbart fängelse 10 9<br />
Både <strong>och</strong> 73 63<br />
Ej uppgift 2 2<br />
Summa 115 100<br />
Nästan två tredjedelar (63%) av de intagna har tidigare dömts till både skyddstillsyn<br />
<strong>och</strong> fängelse. Något fler (72%) har tidigare dömts till fängelse.<br />
Antal tidigare kriminalvårdspåföljder<br />
Tidigare kriminalvårdspåföljder<br />
Antal Procent<br />
Ej aktuellt 22 20<br />
1-4 32 28<br />
5-10 25 22<br />
11- 20 18 16<br />
21 > 18 16<br />
Summa 115 100<br />
Majoriteten (54%) av de intagna har tidigare dömts till kriminalvårdspåföljd vid 5<br />
eller fler tillfällen. Detta visar att det är fråga om en grupp intagna som har långvarig<br />
kriminalvårdserfarenhet.<br />
Tidigare fängelsestraff<br />
Tidigare fängelsestraff Antal Procent<br />
Ej aktuellt 32 28<br />
1 -3 32 27<br />
4 eller fler 51 44<br />
Summa 115 100<br />
Nästan hälften (44%) av de intagna har tidigare dömts till 4 eller fler fängelsestraff<br />
<strong>och</strong> nästan tre fjärdedelar (71%) har tidigare fängelseerfarenhet. Detta bekräftar att<br />
det är fråga om en mycket kriminellt belastad grupp intagna.<br />
12
VILKET INNEHÅLL HAR VISTELSERNA?<br />
Vistelserna har oftast beviljats till olika slags behandlingshem. Vid behandlingshemmen<br />
finns olika slags programinnehåll. Ett andra alternativ är att vistelserna<br />
genomförs vid ett familjehem. Dessa båda alternativ dominerar i vår undersökningsgrupp.<br />
I kommande avsnitt redovisas svaren från personalenkäten <strong>och</strong> för de<br />
100 intagna där personalen besvarat enkäten.<br />
Vårdalternativen<br />
Antal<br />
klienter<br />
Behandlingshem * ) 81<br />
Familjehem 17<br />
Behandlingshem <strong>och</strong> poliklinisk vård 1<br />
Familjehem <strong>och</strong> poliklinisk vård 1<br />
Summa 100<br />
*) varav stödboende <strong>och</strong> utredningshem ingår i behandlingshem<br />
Majoriteten av de intagna har genomfört sina vårdvistelser vid behandlingshem.<br />
Ett mindre antal har vistats i familjehem <strong>och</strong> ännu färre har haft en kombination<br />
av sluten/öppenvård som i högre grad än i nedanstående tabell varit uttalad vid<br />
vårdvistelsens början.<br />
Typ av program vid vårdalternativet<br />
Antal<br />
klienter<br />
12 stegsprogram vid institution 54<br />
Annan institutionsvård 21<br />
Familjevård 17<br />
Kombination av sluten/öppenvård 8<br />
Summa 100<br />
12-stegs behandlingen utgör en majoritet av innehållet vid vårdalternativen. Orsaken<br />
till att 8 kategoriserats som att de deltagit i en kombination av sluten/öppenvård<br />
är att de bott på stödboende/utredningshem men att inslaget av öppenvård<br />
varit betydande.<br />
Kombinationerna av institutions- <strong>och</strong> öppenvård har handlat om kortare tid<br />
på institution <strong>och</strong> sedan en längre tid i öppenvård. Det har t.ex. handlat om individuell<br />
psykoterapi, utredningshem <strong>och</strong> stödboende.<br />
Programmen vid vårdalternativen var något oftare manualbaserade än icke<br />
manualbaserade (37 respektive 25) men för 38 intagna saknas uppgift.<br />
Däremot förekom systematiska drogtester ofta vid vårdalternativen. Endast<br />
för 7 intagna uppgavs att det inte förekom <strong>och</strong> dessa intagna var ofta placerade vid<br />
familjehem. Detsamma gäller för närvarofrekvensen där endast 2 intagna som deltog<br />
i öppenvård inte hade krav på dygnetrunt närvaro.<br />
13
FULLFÖLJDA/AVBRUTNA VISTELSER<br />
Antal<br />
klienter<br />
Fullföljt enligt plan 44<br />
Avbrutit vistelsen 45<br />
varav före frigivningen 36<br />
varav i samband med frigivning 4<br />
varav efter frigivning 5<br />
Pågående vistelse 11<br />
Summa 100<br />
En fullföljd vistelse innebär att den intagna fullföljt den planering som överenskommits,<br />
liksom de avbrutna vistelserna inte fullföljts enligt den överenskomna<br />
planeringen. Med pågående vistelserna menas att de intagna fortfarande den 1 maj<br />
2007 finns kvar vid behandlingshemmet eller vid familjehemmet. När vistelserna<br />
avbryts så sker det oftast före frigivningen., endast enstaka intagna avbryter sina<br />
vistelser i samband med frigivningen eller efter densamma.<br />
Nedanstående tabell visar att avbrotten oftast består av att den intagne missbrukar<br />
eller avviker från vårdvistelsen men för många saknas uppgifter.<br />
Misskötsamhet<br />
Antal<br />
klienter<br />
Ej aktuellt 23<br />
Tilldelats varning (ej avbrott) 1<br />
Brott mot regler (avbrott) 2<br />
Missbruk (avbrott) 9<br />
Avvikit (avbrott) 11<br />
Egen begäran (avbrott) 6<br />
Ny dom 1<br />
Ej uppgift 47<br />
Summa 100<br />
14
PERSONALEN/ DE INTAGNA OCH VÅRD-<br />
VISTELSERNA<br />
Med hänvisning till de teoretiska utgångspunkterna där Bill Miller hävdar att det<br />
enbart är allmänna <strong>och</strong> i alla terapier gemensamma faktorer som svarar för effekter<br />
vore det värdefullt att rikta mer uppmärksamhet mot s.k. allmänna faktorer eftersom<br />
de står för en större del av förklaringsvärdet än specifika interventioner.<br />
”Samarbete, allians, empati, respekt <strong>och</strong> professionalitet syns ha betydelse för<br />
om en behandling ska lyckas <strong>och</strong> då måste våra mätinstrument utformas så att<br />
de mäter det som är relevant.”<br />
Av dessa skäl har ett antal frågor utformats som handlar om samarbete, empati, respekt<br />
osv. <strong>och</strong> vissa av frågorna har besvarats av både personal <strong>och</strong> de intagna. I<br />
nästa avsnitt redovisas för frågor som enbart besvarats av de intagna.<br />
Den första frågan handlade om ifall personalen/de intagna tyckte att förberedelserna<br />
inför vistelsen hade fungerat bra. En stor majoritet av personalen ansåg<br />
att förberedelserna fungerat bra medan bland de intagna tyckte hälften att den fungerat<br />
bra. Nästan alla intagna hade besökt vårdvistelsen innan beslutet.<br />
Den andra frågan berörde frågan om de intagna hade ett positivt socialt nätverk<br />
utanför anstalten. Här var skillnaderna inte lika stora. Trots att majoriteten av<br />
både personalen <strong>och</strong> de intagna ansåg att klienten hade ett positivt socialt nätverk<br />
utanför anstalten är det tveksamt vad både personal <strong>och</strong> intagna menat med ett positivt<br />
socialt nätverk <strong>och</strong> att personalen oftare var tveksamma till att klienten hade<br />
ett positivt socialt nätverk.<br />
Den tredje frågan, om vårdgivaren sett klientens speciella behov, besvarades<br />
mer positivt av personalen än av de intagna.<br />
Frågan om valet av vårdgivare var båda parter överens om att det oftast hade<br />
varit ett bra val för den intagne. När det gällde samverkan med socialtjänsten så var<br />
personalen mer positiv än de intagna <strong>och</strong> detsamma gällde samverkan med vårdgivaren.<br />
I det sista fallet var de intagna mer positiva jämfört med samverkan med socialtjänsten.<br />
De mest negativa omdömena avgavs på frågan om utskrivningen var välplanerad.<br />
Både personalen <strong>och</strong> de intagna var oftare negativa än positiva inför utslussningsförhållandena.<br />
En reservation i sammanhanget är att det för flera inte var<br />
aktuellt med utskrivning från vårdvistelsen, men det var ändå uppseendeväckande<br />
många som ansåg att utslussningen inte fungerade.<br />
De avslutande frågorna, som besvarades av både personal <strong>och</strong> intagna, var<br />
frågorna om de intagnas motivation när vårdvistelsen inleddes <strong>och</strong> när den avslutades.<br />
Både personalen <strong>och</strong> de intagna ansåg oftast att de intagna hade hög motivation<br />
när vården inleddes <strong>och</strong> detsamma gällde när vårdvistelsen avslutades.<br />
Trots denna generellt positiva erfarenhet så anser både personal <strong>och</strong> intagna<br />
att ett mindre antal intagna blivit mindre positiva till vårdvistelser jämfört med deras<br />
inställning när vårdvistelsen inleddes.<br />
Den sista frågan i enkäten till personalen var om de ville framhålla några generella<br />
problem <strong>och</strong> glädjeämnen vid arbetet med vårdvistelser. Nedan följer en<br />
sammanfattning av personalens åsikter.<br />
15
Det helt dominerande svaret var att personalen upplevde arbetet med vårdvistelser<br />
som mycket positivt.<br />
”Det är mycket positivt att arbeta med förberedandet av § 34 placeringar. Intagna<br />
blir mera positiva i sitt tänkande. Man blir väl mottagen på behandlingshemmen<br />
<strong>och</strong> informationen fungerar mycket bra. Framför allt så får de intagna<br />
en bättre utslussning <strong>och</strong> motivation. Lyckas det inte första gången så<br />
kanske det lyckas andra eller tredje gången.”<br />
”En mycket bra utslussningsmöjlighet för personer med missbruksproblem eller<br />
en oordnad social situation.”<br />
”Det är spännande att få klienterna att börja fundera på vad de behöver <strong>och</strong><br />
vad de behöver arbeta på med sig själva. Enormt kul att hitta rätt matchning<br />
mellan klient <strong>och</strong> behandlingshem <strong>och</strong> att följa med i uppföljningen. Tycker<br />
dock att informationen om behandlingshemmen är bristfällig <strong>och</strong> borde finnas<br />
en sida på Krimnet, där informationen vore bättre än den som finns i ramavtalet.”<br />
Andra mera enstaka åsikter som framfördes var:<br />
• att vårdvistelserna borde påbörjas tidigare,<br />
• att samarbetet mellan anstalt <strong>och</strong> frivård kunde fungera bättre,<br />
• att samarbetet med socialtjänsten fungerat dåligt,<br />
• att sexualbrottsdömda, kvinnor <strong>och</strong> invandrare kan vara svårplacerade,<br />
• att även avbrutna vistelser kan ge positiva resultat,<br />
• att det behövs ett brett utbud av behandlingshem,<br />
• att det är svårt att bedöma intagnas motivation.<br />
16
SPECIELLA FRÅGOR TILL DE INTAGNA<br />
Förutom att både personal <strong>och</strong> intagna besvarat vissa allmänna frågor, se föregående<br />
avsnitt, har ett antal mer specifika frågor riktats till de intagna. Nedan följer<br />
en redovisning av de intagnas svar.<br />
Den första frågan var om deras relation till personalen under vårdvistelsen<br />
hade varit bra. En stor majoritet ansåg att det hade fungerat bra med personalen<br />
<strong>och</strong> endast cirka en fjärdedel var missnöjd. Ungefär lika många tyckte att de fått<br />
hjälp av personalen att bearbeta eventuella kriser under behandlingstiden.<br />
Liknande svar erhölls på frågorna om vårdvistelsen varit en hjälp i att förebygga<br />
återfall i missbruk <strong>och</strong> kriminalitet. En majoritet ansåg att vistelsen varit en<br />
hjälp, medan en minoritet inte ansåg detta. Troligen är det samma intagna som varit<br />
negativa vid alla tillfällena.<br />
17
VÅRDGIVARNA OCH VÅRDVISTELSERNA<br />
Björka<br />
För att fördjupa beskrivningen kring vårdvistelserna <strong>och</strong> vårdinstitutionerna har ett<br />
urval gjorts bland de vårdinstitutioner som haft många placeringar under oktober/november<br />
2007. Urvalet har även gjorts utifrån att de representerar olika slags<br />
behandlingsinstitutioner som används av kriminalvården. Följande institutioner har<br />
valts.<br />
Björka 9 placeringar<br />
Hatten 8 placeringar<br />
Västkustfamiljer 4 placeringar<br />
Dennicketorp 3 placeringar<br />
Nedan beskrivs kortfattat de intagna som under den aktuella perioden påbörjat<br />
vårdvistelse vid institutionen <strong>och</strong> själva vårdvistelsen. Därefter intervjuas en representant<br />
för den aktuella institutionen.<br />
Under oktober/november 2006 påbörjade 9 män vårdvistelse vid behandlingshemmet<br />
Björka. De var i åldern 23 till 53 år <strong>och</strong> 7 av 9 hade en strafftid som var<br />
längre än 1 år. Alla var narkotikamissbrukare <strong>och</strong> 4 var dessutom blandmissbrukare.<br />
Lika många hade dömts för narkotikabrott som tillgreppsbrott (3) <strong>och</strong> 2 hade<br />
dömts för våldsbrott <strong>och</strong> en för grovt rån. Åtminstone 5 hade en långvarig kriminalvårdskarriär<br />
bakom sig med minst 9 eller fler tidigare domar bakom sig. En intagen<br />
hade dömts vid 42 tidigare tillfällen. De flesta hade avbrutit sina vistelser.<br />
Björka arbetar med 12-stegsbehandling inklusive kriminalitetsveckor <strong>och</strong><br />
koncentrerar sig kring missbruk <strong>och</strong> livsstil. Vid ankomsten till Björka tas omedelbart<br />
urinprov <strong>och</strong> gruppverksamheten påbörjas omedelbart. De flesta klienterna<br />
kommer från kriminalvården <strong>och</strong> behandlingen omfattar 3 månader plus utslussning.<br />
Utslussningen är individuell men ingen får lämna behandlingshemmet utan<br />
att ha någon slags ordnad social situation. Även tiden på behandlingshemmet är<br />
individuell <strong>och</strong> ibland kan det bli 6 månader <strong>och</strong> ibland ännu längre. Klienterna<br />
skall alltid ha en ansvarsförbindelse från socialtjänsten. I utslussningsarbetet försöker<br />
man samla alla inblandade <strong>och</strong> tillsammans med klienten göra upp en planering.<br />
Eftervården pågår i ett år efter avslutad behandling <strong>och</strong> klienterna kommer till<br />
Björka en gång/vecka.<br />
Idealiskt är om den intagne själv tar kontakt med kontaktmannen på anstalt<br />
om att han är intresserad av en vårdvistelse. Därefter tar kontaktmannen kontakt<br />
med Björka <strong>och</strong> de kommer överens om ett studiebesök. Därefter diskuteras lämpligheten<br />
inom Björka <strong>och</strong> om den intagne anses passa så kommer man överens om<br />
preliminärt datum för inskrivning.<br />
Samverkan fungerar oftast bra med anstalter/frivård <strong>och</strong> socialtjänst. Placeringsavtalen<br />
är ofta schabloner eller självklarheter <strong>och</strong> överensstämmer väl med<br />
Björkas egna regler.<br />
Vårdinnehållet följer ett givet behandlingsupplägg med de första 6 veckorna,<br />
den s.k. primärbehandlingen. Därefter följer en fördjupning i grupp <strong>och</strong> en veckas<br />
kriminalitetsvecka. Det viktiga i behandlingen är ”igenkännandet”, att man inte är<br />
ensam med sina problem utan kan känna samhörighet <strong>och</strong> ”ta rygg på vinnarna”.<br />
Det är viktigt att klienterna fullföljer sina behandlingar. Därför är det viktigt<br />
med en öppen dialog när de kommer till Björka så att de känner till reglerna <strong>och</strong><br />
18
Hatten<br />
förutsättningarna. Vistelserna har fungerat bra för många mycket belastade klienter.<br />
Själva behandlingen går ofta i cykler, dvs. ibland fungerar det <strong>och</strong> ibland fungerar<br />
det mindre bra. Det beror mycket på vilka klienter som kommer till Björka.<br />
Vissa klienter vill egentligen inte bli fria från missbruket <strong>och</strong> även om viljan finns<br />
så är alternativet missbruk <strong>och</strong> kriminalitet alltid närliggande. Björkas arbete är att<br />
locka fram motivationen <strong>och</strong> bearbeta denna. Varje gång klienterna berättar om sitt<br />
tidigare liv så blir det inte lika ”häftigt” längre. Egna värderingar kan vara ett problem<br />
eftersom klienterna försvarar kriminella handlingar <strong>och</strong> det kan vara svårt att<br />
acceptera detta.<br />
Glädjeämnena är när eftervårdsgruppen träffas <strong>och</strong> går på sina möten. De<br />
kämpar med sina arbeten/utbildningar <strong>och</strong> relationer ute i samhället <strong>och</strong> många<br />
har utvecklats efter hand.<br />
Inför framtiden finns viss risk att vårdvistelserna inte kommer att vara behandling<br />
utan mera miljöterapi. 12-stegsprogrammen har prövats i 100 år <strong>och</strong> visat<br />
sig fungera, speciellt vad gäller missbruksproblem. Den grupp som passar sämst<br />
för 12-stegsprogrammen är ungdomar som ännu inte utvecklat ett beroende. De<br />
passar bättre inom andra program. Men, samtidigt är det svårt att förutsäga på<br />
gruppnivå, eftersom de skötsammaste ibland fungerar sämst <strong>och</strong> gamla kåkfarare<br />
gör framsteg även om det går sakta.<br />
En framgångsfaktor skulle vara en öppnare attityd vid återfall. Det skulle inte<br />
alltid behöva betyda att vistelsen skulle behöva avbrytas, eftersom många behandlingshem<br />
har resurser att ”ta hand om” återfall. Givetvis skulle det inte gälla för all<br />
misskötsamhet. Andra faktorer är att personal på anstalt borde utbildas bättre om<br />
vad vårdvistelser egentligen innebär. Förutom att arbetsfördelningen kunde vara<br />
mera klar <strong>och</strong> enkel. Längre vårdvistelser vore att föredra eftersom den korta varianten<br />
av 12-stegsmodellen kommer från USA <strong>och</strong> gällde främst etablerade klienter.<br />
<strong>Kriminalvården</strong>s klienter är mycket trasigare <strong>och</strong> behöver längre vårdtider. Det<br />
förutsätter också mer halvvägshus <strong>och</strong> liknande.<br />
”Den äkta motivationen hos de intagna växer ofta fram under behandlingen.<br />
Det är skillnad på ”jag kan inte”, ”jag vill inte” <strong>och</strong> ”jag behöver inte”. Det<br />
sista steget ”jag behöver inte” innebär att den intagne äger problemet, ta ansvar<br />
är målet <strong>och</strong> att han har ett bredare synfält <strong>och</strong> ett val.”<br />
(Intervju med behandlingsansvarig)<br />
Under oktober/november 2006 påbörjade 8 män vårdvistelse vid behandlingshemmet<br />
Hatten. Hälften av dem var över 55 år <strong>och</strong> andra hälften var under 40 år<br />
varav 2 var 22 <strong>och</strong> 20 år. Alla utom en hade dömts till strafftider över 1 år <strong>och</strong><br />
samtliga var narkotikamissbrukare, varav 4 även var blandmissbrukare. De hade<br />
lika ofta dömts för våldsbrott som narkotikabrott (3). De övriga 2 hade dömts för<br />
grovt rån <strong>och</strong> en kombination av brott. Endast en var tidigare ostraffad medan 4<br />
hade 24 eller flera tidigare kriminalvårdsdomar bakom sig. Lika många hade fullföljt<br />
som avbrutit vårdvistelserna.<br />
Även vid Hatten är 12-stegsprogrammet det huvudsakliga vårdinnehållet.<br />
Under de första 5 veckorna gäller s.k. primärbehandling, då man inte får gå ut själv,<br />
inte titta på TV osv. AA möten äger rum 4 gånger/vecka. Därefter fortsätter det<br />
med den förlängda behandlingen som innebär mycket social träning <strong>och</strong> individuell<br />
behandling. Under denna period skall man gå på AA-möten <strong>och</strong> 3 fasta program<br />
om anhöriga, kriminalitet <strong>och</strong> sorgearbete. Under utslussningsfasen skall man börja<br />
arbeta <strong>och</strong> under eftervårdsperioden skall man gå på möten tisdag <strong>och</strong> torsdagkväll<br />
varje vecka under 2 år.<br />
Det viktiga vid förberedelserna är att man träffas <strong>och</strong> att klienten vet vad vistelsen<br />
kommer att innebära. Klienterna skall helst ha kontakt med arbetsförmedlingen<br />
<strong>och</strong> vara utrustade med kläder. Nolltolerans gäller för droger <strong>och</strong> även anti-<br />
19
depressiva medel. Klienterna skall helst vistas i 6 månader vid Hatten för att kunna<br />
gå igenom behandlingen <strong>och</strong> även börja arbeta. Ju längre vistelse, desto bättre.<br />
När det gäller samarbetet med kriminalvård/socialtjänst så fungerar det väldigt<br />
olika. Det gäller att samla alla berörda <strong>och</strong> prata igenom så gott det går. Alla<br />
”kort” skall läggas på bordet <strong>och</strong> det kan vara svårt att samla folk men i stort sett<br />
fungerar det bra. Att ramavtalen inte är aktuella idag har ingen direkt betydelse<br />
men placeringsavtalen fungerar även om det är mycket ”papper”.<br />
När det gäller själva behandlingen är det viktigt ”att få kontakt med sin inre<br />
smärta”. Behandlingen är uppbyggd på tillit <strong>och</strong> att ta konsekvenserna av sina<br />
handlingar. Att belägga klienterna med skuld behövs inte, eftersom de är väl medvetna<br />
om sina tillkortakommanden. Positiv feedback <strong>och</strong> själva behandlingen är en<br />
blandning av psykodynamisk <strong>och</strong> kognitiv teori. Ofta har klienterna mycket bitterhet<br />
men de gör om samma misstag med sina egna barn. Igenkännande, att man<br />
känner igen sina egna problem i andra <strong>och</strong> mycket skuldkänslor är vanligt <strong>och</strong> därför<br />
är det viktigt att prata med andra.<br />
I eftervårdsgruppen bedrivs gruppterapi med legitimerade psykologer. Desto<br />
längre vistelser, ju större chans har klienterna att ordna upp sina liv. Klienterna<br />
med långvarigt amfetaminmissbruk fungerar ofta bra i behandlingen. Även förberedelserna<br />
på anstalt har betydelse, t.ex. anstalten i Gävle har bra förberedelser inför<br />
vårdvistelserna. De svåraste klienterna är ungdomar som var inlåsta sedan 12<br />
års åldern. En annan svår kategori är ”storlangarna” som har hög status. ”Vad har<br />
de att vinna på att tillfriskna?”<br />
En öppen dialog med klienterna är nödvändig för att de ”inte skall stirra sig<br />
blinda på muckdatum”. När vistelserna pågår längre tid blir det sällan några problem.<br />
Glädjeämnen är givetvis när klienterna tillfrisknar. Deras anhöriga <strong>och</strong> barn<br />
gläds också <strong>och</strong> alla blir nöjda. De ”lyckade fallen” har ofta fullföljt den 2 åriga<br />
eftervården <strong>och</strong> 6 månaders behandling, dvs. totalt 2,5 års behandling. De klienter<br />
som har pension kan vara ett problem eftersom de kan få sysselsättningsproblem.<br />
Ett alternativ för dem är att engagera sig i KRIS eller något liknande. Även misslyckade<br />
placeringar kan på sikt ha ett värde om de återkommer i behandling eller<br />
ändras av andra orsaker.<br />
”Jag tror på alla <strong>och</strong> på ingen. Det gäller att behålla sin ödmjukhet. Det borde<br />
vara hårdare konsekvenser när det gäller kontraktsvård. De som blir utskrivna<br />
från behandlingshem borde bli häktade, eftersom det annars kan bli en<br />
långdragen process där klienten får vistas i frihet.”<br />
(Intervju med behandlingsansvarig)<br />
Västkustfamiljer<br />
Under oktober/november 2006 påbörjade 4 män vårdvistelse vid Västkustfamiljer.<br />
De var mellan 24 <strong>och</strong> 33 år <strong>och</strong> alla var narkotikamissbrukare varav 2 var blandmissbrukare.<br />
De flesta (3) hade en strafftid över 1 år <strong>och</strong> 2 var dömda för våldsbrott,<br />
en för tillgreppsbrott <strong>och</strong> en för narkotikabrott. En var tidigare ostraffad, två<br />
hade dömts vid enstaka tillfällen medan en dömts vid 10 tidigare tillfällen. För hälften<br />
pågick vistelserna fortfarande <strong>och</strong> en avbröt före frigivningen.<br />
Västkustfamiljer var från början ett dykcenter <strong>och</strong> familjehem som tog emot<br />
ungdomar med problem. När familjehemmet såg att ungdomarna förändrades när<br />
de sysslade med dykning ombildades familjehemmet till ett behandlingshem 1994.<br />
Därefter har verksamheten vuxit <strong>och</strong> 1998 startades ett behandlingshem i Lindesberg,<br />
år 2000 ett behandlingshem i Rävlanda, år 2003 ett behandlingshem i Västervik<br />
<strong>och</strong> samma år ett utslussningshem i Grimmared.<br />
Behandlingen är indelad i fyra steg. Det första steget omfattar 6 månader, det<br />
andra 3 månader, det tredje 3 månader <strong>och</strong> en eftervårdsperiod på 6 månader.<br />
20
Verksamheten leds av s.k. jourteam som vardera har hand om cirka 8 klienter <strong>och</strong><br />
innehållet är både styrande <strong>och</strong> stödjande.<br />
Den styrande verksamheten är särskilt påtaglig i början med disciplin, fysiskt<br />
aktivitet osv. Många klienter kommer från ”kaos” <strong>och</strong> därför anses det viktigt att<br />
ge fasta rutiner <strong>och</strong> tankarna har delvis hämtats från Mazlovs behovstrappa. Många<br />
av klienter har neuropsykiatriska handikapp <strong>och</strong> därför gäller det att plocka fram<br />
deras speciella problematik. Speciellt under första steget använder man sig också av<br />
ett s.k. förmånssystem. Annars är fysisk träning en dominerande sysselsättning men<br />
det förekommer även arbete med lokalerna, skola, psykologsamtal osv. Vid missskötsamhet<br />
går man miste om fördelar <strong>och</strong> får börja om från början. Även om behandlingen<br />
är indelad i olika steg är den också mycket individuell <strong>och</strong> klienterna<br />
vistas olika länge vid de olika stegen.<br />
Dykningen är en grundbult i behandlingen. Det är ett sätt att frigöra sig från<br />
ett alltför egoistisk tankesätt <strong>och</strong> man måste samarbeta annars går det illa. Under<br />
dykningen är man fokuserad på här <strong>och</strong> nu vilket innebär lugn <strong>och</strong> harmoni. Disciplinen<br />
är också viktig för att överleva.<br />
De ultimata förberedelserna inför vårdvistelserna är när Västkustfamiljers<br />
personal träffar den intagne <strong>och</strong> kontaktmannen på anstalten <strong>och</strong> beskriver sin<br />
verksamhet. Därefter görs studiebesök av den intagne <strong>och</strong> kontaktmannen, eventuellt<br />
tillsammans med socialtjänsten. Därefter provbor klienten under en tid för<br />
att han själv <strong>och</strong> ingen annan skall kunna ta beslut om han vill påbörja en vårdvistelse<br />
vid Västkustfamiljer.<br />
Samarbetet med anstalterna fungerar väldigt olika. Vissa anstalter besöker aldrig<br />
Västkustfamiljer <strong>och</strong> frivården är sällsynta besökare. Socialtjänsten förekommer<br />
oftare som besökare. Arbetet med placeringsavtalen är oftast inte något problem.<br />
Det enda är frågan om ansvarsförbindelse som ibland inte fungerar.<br />
<strong>Vårdvistelserna</strong> borde påbörjas i god tid före frigivningen <strong>och</strong> om klienterna<br />
vistats under relativt lång period så blir inte frigivningsdagen lika viktig. Att vistelserna<br />
skall avbrytas direkt vid t.ex. återfall eller regelbrott är ibland negativt. Det är<br />
viktigt att diskutera igenom med klienten <strong>och</strong> andra berörda vad som hänt <strong>och</strong> att<br />
det får konsekvenser. När klienten tar in droger blir han självklart utskriven <strong>och</strong><br />
det finns även andra tillfällen när det är positivt att vistelserna avbryts.<br />
Staten borde ha betalningsansvar för pågående missbruksvård. Varje kommun<br />
har egna ramavtal <strong>och</strong> hänvisar ofta till sin öppenvård. Kontakten med kontaktpersonerna<br />
på anstalt kan ibland vara tidsödande vid t.ex. beslut om permission,<br />
eftersom kontaktpersonerna arbetar skiftgång <strong>och</strong> är svåra att få kontakt med.<br />
I framtiden vore det önskvärt med placeringar i god tid före frigivningen,<br />
ökat samarbete med anstalt/frivård <strong>och</strong> socialtjänst, intervjuer på anstalt, studiebesök,<br />
provboende <strong>och</strong> att anstaltspersonalen får mer kunskap. När personalen gjort<br />
studiebesök har de oftare blivit mer positiva <strong>och</strong> insatta.<br />
Många av klienterna är vilsna pojkar som växt upp utan pappa. De är ofta<br />
aggressiva eftersom de inte fått sina behov tillgodosedda.<br />
Många väljer att inte flytta tillbaka till hemorten eftersom de tycker att de inte<br />
har något att flytta hem till <strong>och</strong> de försöker hitta ett nytt liv. Några hittar en ny<br />
kvinna, någon kan träffa arbetskamrat som de trivs med eller har en meningsfull<br />
fritid. Men, det är svårt för vuxna att hitta nya vänner i 40 årsåldern, därför betonar<br />
Västkustfamiljer inte bara arbete utan även vikten av meningsfull fritid. Många har<br />
förmågor som de inte ens själv trott att de haft <strong>och</strong> därför är det viktigt att prova<br />
olika alternativ. Vid själva vårdvistelsen är det viktigt att klienterna själva tar initiativ<br />
<strong>och</strong> att de inte genomför en sådan vistelse för någon annans skull.<br />
21
Dennicketorp<br />
Under oktober/november 2006 påbörjade 3 män vårdvistelser vid Dennicketorp.<br />
De var alla över 40 år <strong>och</strong> den äldste var 51 år. Alla var narkotikamissbrukare varav<br />
2 var blandmissbrukare. Strafftiderna var ofta korta, två hade dömts till straff som<br />
var kortare än 1 år. Två hade dömts för våldsbrott <strong>och</strong> en för narkotikabrott. En<br />
var tidigare ostraffad medan en annan dömts vid 23 olika tillfällen <strong>och</strong> två hade<br />
dömts till fyra eller fler tidigare fängelsestraff. Alla 3 har fullföljt sina vistelser.<br />
Behandlingen på Dennicketorp omfattar 10 dagar på motivationsenhet plus<br />
30 dagar i s.k. primärbehandling som innebär traditionellt 12-stegsprogram. Därefter<br />
kan klienten återgå till hemorten eller fortsätta behandlingen i s.k. halvvägshus.<br />
Vistelsen i halvvägshuset innebär arbetsträning <strong>och</strong> gruppsamtal. Behandlingen<br />
är alltså individuell <strong>och</strong> eftervården pågår i ett år efter att vistelsen avslutats. Eftervården<br />
innebär att klienten återkommer 3 dagar/månad under ett år. Vid Dennicketorp<br />
finns även en avgiftningsavdelning.<br />
Personal från Dennicketorp besöker ofta anstalter <strong>och</strong> informerar om sin<br />
verksamhet. Intresserade intagna får sedan besöka behandlingshemmet. Man anser<br />
att det är en bra form av förberedelser då de intagna får klart för sig vilka regler<br />
<strong>och</strong> ledigheter som gäller. Samarbetet har fungerat bättre med anstalterna än med<br />
frivården, möjligen beroende på de mer strikta reglerna på anstalt. Avsaknaden av<br />
ramavtal har inte förändrat någonting utan situationen är likadan i dag som tidigare,<br />
dvs. de skriver samma placeringsavtal idag som tidigare.<br />
Utslussningen eller eftervården är ett problem. Det fordras ett positivt socialt<br />
nätverk vilket många av kriminalvårdens klienter saknar. Vissa kommuner hjälper<br />
inte heller till med någonting. Klienterna kan vara högmotiverade men har inte bostad<br />
<strong>och</strong> liknande på hemorten <strong>och</strong> det försvårar utslussningen. De flesta fullföljer<br />
sina vistelser på behandlingshemmet men en del återfaller i missbruk/kriminalitet<br />
efter vistelsen. En förklaring är att de är slitna, har många år på anstalt <strong>och</strong> de har<br />
svårt att hitta motivationen att vara drogfria hemma. Vissa har tagit droger för att<br />
förlänga vårdvistelsen <strong>och</strong> andra är rädda för att lämna vårdvistelsen eftersom de<br />
inte har någonting hemma. Andra förklaringar är påverkan utifrån. De har t.ex.<br />
stora skulder <strong>och</strong> nya brott kan reducera skulderna, de är rädda för repressalier eller<br />
att de helt enkelt är rädda för att prova något nytt. Missbrukarlivet är välkänt<br />
<strong>och</strong> innebär trots allt en viss trygghet.<br />
Formaliteterna kring själva vistelserna är oftast inga speciella problem även<br />
om det finns mer eller mindre engagerad personal vid anstalterna, men det fungerar<br />
oftast bra. De intagna avbryter sällan i samband med frigivningsdagen utan oftast<br />
före frigivningen. Referenten tror att det beror på att många av de intagna är<br />
väldigt belastade <strong>och</strong> att de ofta upplever vistelsen som ”sista halmstrået” <strong>och</strong> att<br />
det oftare är svårt att få dem att lämna behandlingshemmet. Idag finns t.ex. 2 klienter<br />
som varit där i 6 månader <strong>och</strong> idag inte är betalande men de får vara kvar tills<br />
deras sociala situation förbättras.<br />
Glädjen i arbetet är när klienterna kommer på återvändardagarna <strong>och</strong> deras situation<br />
har förbättrats på olika sätt. När vinsterna börjar komma i form av förbättrade<br />
sociala villkor <strong>och</strong> relationer är det värt mödan. Speciellt det här med relationer<br />
eller positivt nätverk är svårt eftersom ”det är bättre med dåliga kompisar än<br />
inga kompisar alls”. Förutsättningar för att situationen skall förbättras är ofta:<br />
• att klienten slutar med droger/kriminalitet,<br />
• att han/hon hittar en ny gemenskap som t.ex. AA, Länkarna,<br />
LP-stiftelsen,<br />
• att han/hon deltar i denna gemenskap för att hitta nya vänner,<br />
bryta isolering, gemenskap osv.<br />
22
Ett önskemål inför framtiden är att kriminalvården kan skicka fler till behandlingshem<br />
utan socialtjänstens godkännande. Längre vårdtider skulle också vara en stor<br />
fördel för att kunna ordna det praktiska, t.ex. bostad. Om inte socialtjänsten deltar<br />
blir det också viktigare med längre vårdtider.<br />
Behandlingshemmet förändras hela tiden., från den strikta Minnessotamodellen<br />
till att anlita mer extern hjälp. Idag är t.ex. kyrkan engagerad i vården. Det beror<br />
på att intagna oftast inte har en socialt välordnad situation. Vissa tider har många<br />
intagna psykiska problem <strong>och</strong> det blir allt vanligare. Psykiatrin är också den institution<br />
som det är svårast att samarbeta med. Särskilt bland de unga är de psykiska<br />
problemen särskilt märkbara. Den sämsta tänkbara sammansättning av klienter på<br />
behandlingshemmet är enbart unga.<br />
En förbättring av vården skulle vara om socialtjänsten/psykiatrin kom med<br />
tidigt i planeringen. ”Vad skall hända när han/hon kommer hem?” Det kanske inte<br />
alltid är så lätt att genomföra, men stora fördelar om berörda parter kunde besöka<br />
vårdvistelsen tidigt <strong>och</strong> starta en diskussion. Att alla parter träffas <strong>och</strong> gör en planering.<br />
När det förekommer så fungerar det bra. Socialtjänsten visar ofta dåligt intresse.<br />
Men, ”när han kommer hem är det för sent”. Nätverket måste utvecklas i<br />
ett tidigt skede <strong>och</strong> tiden skall inte vara det största hindret. Ett alternativ är att betalningen<br />
fortsätter tills den sociala situationen är ordnad <strong>och</strong> det inte finns en absolut<br />
tidsgräns.<br />
23
KLIENTERNA OCH UTFALLET<br />
När det gäller de intagnas ålder <strong>och</strong> utfall, dvs. om de fullföljer eller avbryter sina<br />
vårdvistelser så visar det sig att:<br />
Ålder Fullföljt Avbrutit Pågående<br />
-25 år 6 12 3<br />
26- 30 år 5 6 2<br />
31 -40 år 17 14 3<br />
41- 50 år 8 7 3<br />
51 år > 8 6 -<br />
Summa 44 45 11<br />
De yngre avbryter oftare sina vårdvistelser. I de 18 fall där klienten varit 25 år eller<br />
yngre har 12 avbrutit sina vistelser. När klienterna blir äldre är proportionerna mellan<br />
fullföljda <strong>och</strong> avbrutna vistelser mer jämna.<br />
Har de intagnas missbrukssituation betydelse för utfallet?<br />
Missbruk Fullföljt Avbrutit Pågående<br />
Narkotika 24 25 4<br />
Alkohol 1 2 3<br />
Narkotika <strong>och</strong><br />
15 14 2<br />
alkohol<br />
Ej missbruk 4 3 2<br />
Ej uppgift - - 2<br />
Summa 44 45 11<br />
Cirka hälften av narkotika-, alkohol- eller blandmissbrukarna har fullföljt respektive<br />
avbrutit sina vistelser.<br />
Vilken roll spelar strafftidens längd för utfallet?<br />
Strafftid Fullföljt Avbrutit Pågående<br />
- 1 år 9 10 2<br />
1 – 2år 13 22 3<br />
2 - 4 år 11 10 2<br />
4 år > 11 3 4<br />
Summa 44 45 11<br />
Intagna med längre strafftider (2 år eller mer) fullföljer oftare sina vistelser än intagna<br />
med kortare strafftider.<br />
Speciellt intagna med strafftider mellan 1 <strong>och</strong> 2 år avbryter ofta sina vistelser.<br />
De långtidsdömda (4 år eller mer) fullföljer ofta sina vistelser. Vid en jämförelse<br />
mellan typ av vårdvistelse <strong>och</strong> utfallet visar det sig att:<br />
Typ av vårdvistelse Fullföljt Avbrutit Pågående<br />
Behandlingshem 31 43 7<br />
Familjehem 11 2 4<br />
Behandlingshem/öppenvård 1 - -<br />
Familjehem/öppenvård 1 - -<br />
Summa 44 45 11<br />
24
Intagna som placerats i familjehem har oftare fullföljt sina vistelser än placerade i<br />
behandlingshem. Av de placerade i behandlingshem så har placerade vid institutioner<br />
med 12-stegsbehandling oftare fullföljt sina vistelser än placerade vid andra institutioner,<br />
se nedan.<br />
Vårdinnehåll Fullföljt Avbrutit Pågående<br />
12 stegsprogram 24 27 3<br />
Annan institutionsvård 6 11 4<br />
Familjevård 11 2 4<br />
Kombinationer sluten/öppenvård 3 5 -<br />
Summa 44 45 11<br />
Placerad vid institutioner med 12-stegsprogram avbryter inte så ofta sina vistelser<br />
jämfört med placerade vid institutioner med annat programinnehåll.<br />
Vilken betydelse har den aktuella brottsligheten? Nedan redovisas huvudbrotten<br />
<strong>och</strong> utfallet av vistelserna.<br />
Huvudbrott Fullföljt Avbrutit Pågående<br />
Våldsbrott 15 17 5<br />
Sexualbrott - - 1<br />
Tillgreppsbrott 7 6 -<br />
Rån 6 4 -<br />
Rattfylleri 1 - -<br />
Narkotika 14 15 4<br />
Övrigt 1 3 1<br />
Summa 44 45 11<br />
Inga stora skillnader framkommer mellan dömda för våldsbrott <strong>och</strong> narkotikabrott<br />
som är de dominerande huvudbrotten, när det gäller om de intagna fullföljer eller<br />
avbryter sina vistelser. Ungefär hälften i båda grupperna avbryter respektive fullföljer<br />
sina vistelser.<br />
Har tidigare brottslighet betydelse för utfallet av vistelserna?<br />
Tidigare kriminalvårdserfarenhet<br />
Fullföljt Avbrutit Pågående<br />
Ej aktuellt 6 8 5<br />
Enbart skyddstillsyn 4 - 4<br />
Enbart fängelse 4 2 4<br />
Både <strong>och</strong> 30 31 2<br />
Summa 44 45 11<br />
Tidigare kriminalvårdserfarenhet har inte någon avgörande betydelse för om vistelserna<br />
fullföljs eller avbryts. De tidigare ostraffade avbryter sina vistelser lika ofta eller<br />
oftare än de som har lång kriminalvårdserfarenhet. Dessa erfarenheter bekräftas<br />
i nedanstående tabell.<br />
Vilken betydelse har tidigare fängelsestraff i perspektivet att intagna fullföljer<br />
eller avbryter sina vårdvistelser?<br />
Tidigare fängelsestraff<br />
Fullföljt Avbrutit Pågående<br />
Ej aktuellt 10 12 5<br />
1-3 10 11 6<br />
4 > 24 22 -<br />
Summa: 44 45 11<br />
25
Ingen större skillnad finns mellan intagna med eller utan tidigare fängelseerfarenhet.<br />
De fullföljer/avbryter sina vistelser ungefär lika ofta, men intagna utan tidigare<br />
fängelseerfarenhet avbryter sina vistelser något oftare.<br />
26
RESUMÉ<br />
Under oktober/november 2006 påbörjade 115 intagna vårdvistelser från landets<br />
samtliga anstalter. De placerade intagna var ofta 31 år eller äldre män, narkotikamissbrukare<br />
<strong>och</strong> med strafftider som var längre än 1 år. De var oftast dömda för<br />
våldsbrott eller narkotikabrott <strong>och</strong> hade tidigare omfattande kriminalvårdserfarenhet.<br />
Nästan tre fjärdedelar hade tidigare dömts till fängelsestraff <strong>och</strong> nästan hälften<br />
hade tidigare dömts vid 4 eller fler gånger. För att besvara frågor kring själva vårdvistelsen<br />
har kriminalvårdspersonal (100 av 115) <strong>och</strong> intagna (64 av 115) besvarat<br />
en enkät.<br />
Var placerades de 100 intagna?<br />
En majoritet placerades vid behandlingshem, en mindre majoritet vid behandlingshem<br />
med s.k. 12-stegs inriktning. Ungefär lika många placerades vid behandlingshem<br />
med annan inriktning än 12-stegsbehandling som vid familjehem. En ännu<br />
mindre andel har varit föremål för en kombination av sluten <strong>och</strong> öppenvård.<br />
Hur gick det?<br />
Cirka hälften fullföljde vistelserna enligt uppgjord planering För en mindre del pågick<br />
vistelserna fortfarande den 1 maj 2007. Avbrotten skedde nästan alltid före<br />
frigivningen <strong>och</strong> de som avbröt i samband med frigivningen eller efter frigivningen<br />
var bara enstaka intagna. De vanligaste orsakerna till avbrotten var missbruk <strong>och</strong><br />
att den intagne avvek från vårdinstitutionen.<br />
Hur upplevde tjänstemännen <strong>och</strong> klienterna att vistelserna fungerade?<br />
Nästan alla intagna hade besökt vårdalternativet innan beslutet om vårdvistelse <strong>och</strong><br />
personalen tyckte generellt att förberedelserna hade fungerat bra. De intagna var<br />
inte riktigt lika nöjda med förberedelserna men cirka hälften tyckte att det hade<br />
fungerat bra.<br />
Andra frågor som valet av vårdgivare, om vårdgivare sett den intagnes speciella<br />
behov, de intagnas motivation före <strong>och</strong> efter vårdvistelsen, samverkan med socialtjänsten<br />
besvarades oftast positivt, <strong>och</strong> både personal <strong>och</strong> klienter hade en<br />
genomgående positiv inställning till vårdvistelser överhuvudtaget. De enda återkommande<br />
negativa synpunkterna var utslussningsförhållandena.<br />
Trots att många behandlingshem har olika former av utslussning <strong>och</strong> eftervård<br />
var både personal <strong>och</strong> intagna ofta negativa inför utslussningsförhållandena<br />
<strong>och</strong> ansåg att det inte fungerade tillfredsställande <strong>och</strong> att samverkan mellan olika<br />
parter skulle kunna förbättras.<br />
Annars förekom en genomgående positiv attityd till vårdvistelser hos både<br />
den tillfrågade kriminalvårdspersonalen <strong>och</strong> de intagna. Vårdvistelser ansågs vara<br />
ett mycket positivt inslag i kriminalvården <strong>och</strong> ”en mycket bra utslussningsmöjlighet<br />
för intagna med missbruk <strong>och</strong> en oordnad social situation”.<br />
27
Finns erfarenheter hos vårdgivarna som kan förbättra vårdvistelserna?<br />
Ett mindre antal vårdgivare har intervjuats <strong>och</strong> de har framfört:<br />
• att det är idealisk om den intagne själv tar initiativet till vårdvistelsen,<br />
• att studiebesök <strong>och</strong> information före vistelsen är grundläggande,<br />
• att vårdgivarens uppgift är att komma ”nära” <strong>och</strong> få den intagne<br />
att inse att han inte är ensam om sina problem,<br />
• att vistelsen fullföljs är viktigt <strong>och</strong> att den pågår relativt lång tid,<br />
eftersom missbruk <strong>och</strong> kriminalitet alltid är ett närliggande<br />
alternativ för de intagna,<br />
• att ungdomar <strong>och</strong> storlangarna är en riskgrupp,<br />
• att ökad kontakt med anstaltspersonal vore önskvärd,<br />
• att alla inblandade parter borde samlas <strong>och</strong> diskutera igenom<br />
situationen,<br />
• att intagna får kontakt med sitt känsloliv <strong>och</strong> ”inre smärta” under<br />
behandlingen är viktigt,<br />
• att förberedelserna på anstalterna kan innebära mycket positivt,<br />
• att inte bara arbete/utbildning utan även fritiden <strong>och</strong> att locka<br />
fram dolda talanger är väsentlig uppgift för behandlingshemmen,<br />
• att eftervården är ett problem eftersom många intagna saknar<br />
ett positivt socialt nätverk. Vissa kommuner är inte alls intresserade<br />
<strong>och</strong> många intagna sköter behandlingen bra men återfaller<br />
efteråt eftersom de har ”inget hemma”, svårt med motivationen<br />
<strong>och</strong> missbrukarlivet är välkänt <strong>och</strong> ändå en viss trygghet.<br />
De kan också bli utsatta för påverkan utifrån, de kan ha stora<br />
skulder osv.,<br />
• att för en del mycket belastade kriminella kan vårdvistelsen vara<br />
ett sista halmstrå <strong>och</strong> därför sköter de sig,<br />
• att det sämsta är när de finns enbart unga vid vårdvistelsen.<br />
Många av dem har psykiska problem <strong>och</strong> socialtjänten/psykiatrin<br />
borde delta i behandlingen i ett tidigare skede än idag. Nätverket<br />
måste utvecklas <strong>och</strong> det får inte bli så att brist på tid blir<br />
största problemet.<br />
Vid en analys av klienterna <strong>och</strong> utfallet framkommer:<br />
• att de yngre oftare avbryter vistelserna än de äldre,<br />
• att narkotikamissbrukare lika ofta avbryter som fullföljer sina<br />
vistelser,<br />
• att intagna med längre strafftider oftare fullföljer sina vistelser,<br />
• att placerade vid familjehem oftare fullföljer sina vistelser,<br />
• att intagna som placerats vid behandlingshem med 12-stegs inriktning<br />
oftare fullföljer än placerade vid behandlingshem med<br />
annan inriktning,<br />
28
• att långvarig kriminalvårdserfarenhet inte verkar ha negativ betydelse<br />
för utfallet.<br />
Vilka framgångsfaktorer finns det?<br />
Nästan alla intagna besökte vårdvistelsen innan beslutet om vårdvistelse fattats <strong>och</strong><br />
många i undersökningen har betonat vikten av studiebesök <strong>och</strong> information om<br />
vad en vårdvistelse innebär. Vad som sker på anstalt före vårdvistelsen, dvs. att den<br />
intagne förbereds på olika sätt <strong>och</strong> att anstaltspersonalen är välinformerad <strong>och</strong> engagerad<br />
har också poängterats. Andra positiva faktorer som nämnts är om den intagne<br />
själv tar initiativet till vistelsen <strong>och</strong> att det förekommer en öppen dialog om<br />
vad en vårdvistelse innebär, så att eventuella missförstånd undviks <strong>och</strong> att den intagne<br />
är väl medveten om vad vistelsen innebär.<br />
Många har betonat vikten av att samla <strong>och</strong> samverka med berörda inblandade<br />
så tidigt som möjligt för att underlätta planeringen <strong>och</strong> undvika missförstånd.<br />
Flera har varnat för att skicka unga intagna till vårdvistelser eftersom de kanske<br />
har långvariga institutionsvistelser bakom sig, men inte ett utvecklat missbruk<br />
<strong>och</strong> att deras motivation därför inte är lika påtaglig. Andra kategorier som nämnts<br />
har varit ”storlangare” som inte har så mycket att ”vinna” på att sluta missbruka.<br />
Att intagna har långvarig kriminalvårdserfarenhet bakom sig verkar inte innebära<br />
att de oftare avbryter sina vårdvistelser. Detsamma gäller för intagna med långa<br />
strafftider som oftare fullföljer sina vårdvistelser.<br />
Begreppet fullföljt/avbrutit har definierats som första avbrott, dvs. om någon,<br />
vilket hänt vid flera tillfällen, har avbrutit sin vistelse men sedan fortsatt densamma<br />
efter en period, så har vistelsen ändå bedömts vara avbruten.<br />
Placeringarna vid familjehem fullföljs ofta. <strong>Vårdvistelserna</strong> vid behandlingshem<br />
avbryts oftare, vilket kanske delvis kan förklaras av vilka intagna som skickas<br />
till de olika vårdinstitutionerna. Även intagna som varit föremål för en kombination<br />
av sluten <strong>och</strong> öppenvård avbryter oftare sina vistelser än placerade vid familjehem.<br />
När det gäller placerade vid behandlingshem så har placerade vid hem med<br />
s.k. 12-stegsprogram oftare fullföljt sina vistelser än hem med annat innehåll. Cirka<br />
hälften av de placerade vid behandlingshem med 12-stegs inriktning har fullföljt<br />
sina vistelser.<br />
När det gäller själva vårdvistelsens innehåll så betonar flera olika vårdgivare<br />
att det viktiga är ”att komma nära den intagna <strong>och</strong> att visa honom att han inte är<br />
ensam om sina problem” eller att den ”intagne får kontakt med sin inre smärta.”<br />
Det påpekas också vikten av att behandlingen pågår under relativt lång tid så att<br />
förtroende <strong>och</strong> tillit uppstår <strong>och</strong> att problemen hinner bearbetas.<br />
Den kriminalvårdspersonal <strong>och</strong> de intagna som varit inblandade i de nu aktuella<br />
vårdvistelserna är generellt mycket positiva till vistelserna <strong>och</strong> anser att det är<br />
en positiv <strong>och</strong> meningsfull verksamhet.<br />
Ett större problem, än själva vårdvistelserna, verkar utslussningen tillbaka till<br />
samhället vara. Både personal, intagna <strong>och</strong> vårdinstitutionerna har uppgett svårigheter<br />
med detta. Dessa svårigheter har dels gällt problem med samverkan med sociala<br />
myndigheter, frivård, anstalt, psykiatrin <strong>och</strong> vårdinstitutioner men framför allt<br />
problem med arbete, bostad <strong>och</strong> inte minst fritiden <strong>och</strong> det sociala umgänget för<br />
de f.d. vårdvistelseplacerade. Att medverka eller hjälpa till att skaffa nya positiva<br />
sociala kontaktnät är ingen enkel uppgift. Missbrukarlivet är välkänt <strong>och</strong> erbjuder<br />
trots allt en viss trygghet <strong>och</strong> därför är missbruk <strong>och</strong> kriminalitet alltid närliggande.<br />
<strong>Kriminalvården</strong>s rapport ”Psykosociala interventionsmetoder vid kriminalitet<br />
<strong>och</strong> drogmissbruk 7) bekräftar dessa problem <strong>och</strong> betonar att effekter kan förbättras<br />
om behandlingen följs upp efter frigivningen. ”Frågan om kontinuitet i en behandlingsprocess<br />
som börjar med terapeutiskt samhälle <strong>och</strong> fortsätter i frivård har<br />
blivit allt viktigare, dels eftersom återfallen hör ihop med frigivningen <strong>och</strong> dels där-<br />
29
för att effekter kan förbättras om behandlingen följs upp under övervakningstiden.<br />
Behandling under lång tid ger vanligen bättre effekt än kortare behandling med<br />
undantag för effekter av MI för narkotikamissbrukare.” I rapporten betonas även<br />
behandlarnas individuella skicklighet för att behandlingen skall ge goda effekter.<br />
Diskussion<br />
Syftet med denna undersökning var att undersöka framgångsfaktorer vid externa<br />
vårdvistelser <strong>och</strong> en sammanfattning av kriminalvårdspersonalens, de intagnas <strong>och</strong><br />
vårdgivarnas synpunkter på framgångsfaktorer är att förbättra vistelsernas inslussning<br />
<strong>och</strong> utslussning. En annan framgångsfaktor skulle givetvis vara att rätt intagen<br />
kommer till rätt vårdplats men både personal <strong>och</strong> intagna uttalar sig oftast väldigt<br />
positivt om placeringarna.<br />
Anstalternas verksamhet (förberedelser) <strong>och</strong> engagemanget hos anstaltspersonalen<br />
har angetts som viktig för hur vårdvistelserna senare kommer att utvecklas.<br />
När det gäller själva inslussningen eller hur vistelserna skall förberedas har<br />
flera ansett att det är en stor fördel att de intagna själva tar initiativet <strong>och</strong> vill<br />
genomföra en vistelse för sin egen skull <strong>och</strong> inte för någon annans skull.<br />
Efter att den intagne visat eget intresse skall han <strong>och</strong> kontaktmannen besöka<br />
vårdalternativet <strong>och</strong> bli välinformerade om villkoren för vistelsen. Därefter kan<br />
den intagne gärna provbo någon vecka för att känna till villkoren ännu bättre.<br />
När behandlingen har påbörjats skall berörda parter; socialtjänst, frivården,<br />
anstalten, övervakare <strong>och</strong> främst den intagne själv tidigt börja planera inför utslussningen,<br />
vem som skall göra vad <strong>och</strong> vad som skall hända.<br />
Vad gäller själva vårdvistelsen så måste givetvis en bedömning göras om den<br />
intagna passar vid ett behandlingshem med 12-stegs inriktning, ett behandlingshem<br />
med kristen inriktning eller vid ett familjehem. I Socialstyrelsens riktlinjer 8) kan vi<br />
läsa:<br />
”Efter den inledande identifieringen <strong>och</strong> bedömningen av problemets svårighetsgrad<br />
behövs instrument för att avgöra val av insats, behandlingsplanering <strong>och</strong><br />
uppföljning av den enskildes situation <strong>och</strong> behov. De instrument som uppfyller<br />
kraven på bl.a. tillförlitlighet är ASI <strong>och</strong> DOK.”<br />
Den svåraste delen återstår, nämligen utslussningen i samhället för den intagne.<br />
Givetvis har de intagna olika förutsättningar men många, enligt de intervjuade<br />
vårdgivarna, har komplicerade sociala <strong>och</strong> psykiska problem. Det bekräftas även av<br />
att många har långvariga kriminalvårdskarriärer bakom sig, vilket erfarenhetsmässigt<br />
ofta innebär sociala <strong>och</strong> psykiska problem. Ett tidigt samarbete med psykiatri<br />
<strong>och</strong> socialtjänst kan förbättra situationen <strong>och</strong> även kontakter med andra myndigheter<br />
som t.ex. Arbetsmarknadsverket kan vara något positivt. Ett problem är de intagnas<br />
fritid, inte minst intagna som har någon slags pension, där hela dagarna är<br />
lediga, <strong>och</strong> där missbrukarlivet kanske blir ett närliggande alternativ. Behandlingshem<br />
med AA-inriktning där tidigare klienter regelbundet besöker AA-möten efter<br />
själva behandlingen kan vara en stor fördel, liksom vissa kristna behandlingshem<br />
där församlingsmedlemmarna regelbundet träffas. Engagemang i Kriminellas Revansch<br />
i Samhället <strong>och</strong> liknande föreningar kan också vara ett alternativ.<br />
30
Av Socialstyrelsens riktlinjer 8) framgår<br />
”Behandling av narkotikamissbruk <strong>och</strong> –beroende är på många sätt ett kontroversiellt<br />
område där det finns olika vårdideologiska uppfattningar <strong>och</strong> där<br />
forskningsläget till vissa delar är oklart. Några av de centrala frågorna handlar<br />
om huruvida behandlingen har effekt <strong>och</strong> om det är möjligt att i dag ange<br />
vilka tekniker eller metoder som kan anse ha effekt <strong>och</strong> i så fall under vilka<br />
förutsättningar. En annan tvistefråga är nyttjandet av läkemedel för att t.ex.<br />
behandla opiatmissbrukare. Narkotika är inget enhetligt fenomen vilket försvårar<br />
forskningen kring olika preparat. Av erfarenhet vet vi att specifik behandling<br />
endast är en liten del av en komplex verklighet som den enskilde befinner<br />
sig i <strong>och</strong> påverkas av.<br />
Om man granskar betydande förändringar i personernas liv <strong>och</strong> försöker isolera<br />
eller identifiera faktorer som kan anses ha ett inflytande över dessa förändringar,<br />
framstår medvetna interventioner riktade mot missbruk eller beroende som<br />
relativt marginella. En bedömning är att mellan 15 <strong>och</strong> 20 procent av dessa<br />
förändringar kan tillskrivas behandling. Andra faktorer i nära anslutning till<br />
behandlingsmetoden som brukar lyftas fram är t.ex. terapeutens förmåga, behandlingsklimatet<br />
<strong>och</strong> behandlingsstrukturen.<br />
Förändringar som leder till ”tillfrisknande” är således långt mer komplexa än<br />
vad man i allmänhet föreställer sig. Sannolikt är förändringarna resultatet av<br />
många olika, ibland samverkande faktorer. Det utesluter dock inte att interventioner<br />
av olika slag kan få avgörande betydelse i en situation där även andra<br />
förhållanden spelar in.”<br />
31
Litteraturlista<br />
1) Lagen om kriminalvård i anstalt (KvaL)<br />
2) Propositionen 1986/87:106<br />
3) Svensk Författningssamling 2006:432<br />
4) <strong>Kriminalvården</strong>. (2006) Kriminalvård <strong>och</strong> Statistik (opublicerat material)<br />
5) Kriminalvårdsstyrelsen (1991) Kriminalvård <strong>och</strong> behandling. Jan Gustavsson<br />
Rapport 1991:3<br />
5) Kriminalvårdsstyrelsen (2003) Vistelse utom anstalt. Jan Gustavsson<br />
6) Skrivelse (2006) <strong>Kriminalvården</strong>, Region Väst, frivården Göteborg, U Larsson<br />
7) <strong>Kriminalvården</strong>s rapport nr 18 (2006) Psykosociala interventionsmetoder vid<br />
kriminalitet <strong>och</strong> drogmissbruk.<br />
8) Socialstyrelsen (2007) Nationella riktlinjer för missbruks- <strong>och</strong> beroendevård.<br />
Vägledning för socialtjänstens <strong>och</strong> hälso- <strong>och</strong> sjukvårdens verksamhet för personer<br />
med missbruks- <strong>och</strong> beroendeproblem.<br />
32
www.kriminalvarden.se<br />
601 80 Norrköping<br />
Telefon 077-20 80 800<br />
Fax 011-496 35 17