Kriminalvården och Vårdvistelserna

TEORETISKA OCH FORMELLA UTGÅNGSPUNKTER
I en skrivelse från regionkansliet i Göteborg 6) framgår
”I kriminalvårdens nyhetsblad ”What Works” nr 1-2006 berättas om den
senaste ICTAB-konferensen i Santa Fe där världens mest kända forskare
inom missbruksområdet träffas med intervaller på 2,5 år. Bill Miller konstaterar
att det inte finns mycket stöd för specifika mekanismer i olika interventioner.
Teorin hävdar att alla terapier och interventioner är lika effektiva (den
s.k. Dodo-birdteorin) –hävdar att det enbart är allmänna och i alla terapier
gemensamma faktorer som svarar för effekter… det vore värdefullt att rikta
mer uppmärksamhet mot s.k. allmänna faktorer eftersom de står för en större
del av förklaringsvärdet än specifika interventioner.
Samarbete, allians, empati, respekt och professionalitet syns ha betydelse för om
en behandling ska lyckas och då måste våra mätinstrument utformas så att de
mäter det som är relevant.”
Miller fortsätter:
”För att uppnå de bästa behandlingsresultaten inom kriminalvården bör de
vårdgivare vi använder oss av omfattas av de faktorer som framhålls som framgångsrika
i den färskaste forskningen. De uppföljningsinstrument vi hittills använt
oss av bör kompletteras med ett utvärderingsinstrument som mäter kvaliten
på innehållet i vården. För att få en rättvis bedömning av hur vårdtiden har
förlöpt bör vi fråga klienten, samverkanspartners och de ansvariga som placerat
klienten hur de tycker att behandlingen har fungerat. Det är viktigt att veta
vilka vårdgivare som ger den kvalite kriminalvården eftersträvar.”
Ramavtalen är de övergripande generella avtalen som reglerar kriminalvårdens och
vårdgivarnas samarbete och avtalsvillkor. Varje placering skall föregås av ett placeringsavtal
som dels refereras till ramavtalet när det gäller formalia och dels anger det
specifika vårdinnehåll som den aktuella intagna skall ha.
7