Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
När man får en inflammation drabbas det sjuka området av rodnad, smärta, svullnad,<br />
värmeökning <strong>och</strong> nedsatt funktion.<br />
När vävnad skadas vidgas de små blodkärlen, de så kallade kapillärerna. Därför blir området<br />
rött <strong>och</strong> varmt. Samtidigt ökar kapillärernas genomsläpplighet så att de vita blodkropparna,<br />
främst de neutrofila granulocyterna, får lättare att komma fram till skadan. Även serum läcker<br />
ut i vävnaden som blir svullen. Svullnaden orsakar smärta <strong>och</strong> därmed blir funktionen nedsatt.<br />
Ett område som är svullet <strong>och</strong> ömt håller man ju helst i stillhet. Vid en kraftig inflammation<br />
kan man även få feber, eftersom ämnen från den skadade vävnaden påverkar hjärnans<br />
temperaturcentrum.<br />
Ämnen från den skadade vävnaden stimulerar de vita blodkropparna att samlas vid skadan för<br />
att börja bekämpa de inträngande bakterier. Neutrofila granulocyter <strong>och</strong> storätande celler<br />
bildade av monocyter tar även hand om död vävnad.<br />
Ibland kan man se att det bildas var i ett infekterat sår. Varbildningen är ett resultat av<br />
immun<strong>försvar</strong>ets verkningar. Den gulgröna vätska som bildas består främst av av döda<br />
bakterier, död nedbruten vävnad <strong>och</strong> vita blodkroppar.<br />
Antikroppar <strong>försvar</strong>ar<br />
Ett annat sätt att angripa de främmande organismerna står antikropparna för. B-lymfocyter<br />
känner igen de antigen som finns på andra cellers yta eller på mikroorganismer <strong>och</strong> kan även<br />
binda vissa antigen. Antigenet måste i så fall passa precis till lymfocyten, ungefär som<br />
nyckeln i ett lås. När ett främmande antigen passar ihop <strong>och</strong> binds till lymfocyten startar ett<br />
komplicerat händelseförlopp. Dels varnas andra vita blodkroppar för inkräktaren med det<br />
främmande antigenet på sin yta, dels omvandlas B-lymfocyten till en plasmacell. Plasmaceller<br />
är specialiserade celler som kan bilda antikroppar. Antikropparna består av proteiner med<br />
förmågan att bekämpa just det antigen som gjorde att B-lymfocyten ville gå till <strong>försvar</strong>.<br />
Antikroppen binds till antigenet som därmed oskadliggörs.<br />
Om det är första gången kroppen träffar på ett antigen tar det ett tag innan det hunnit bildas<br />
tillräckligt med antikroppar för att bekämpa inkräktaren. Om samma inkräktare försöker sig<br />
på en ny attack finns det kvar B-lymfocyter i kroppen som kommer ihåg den tidigare<br />
händelsen <strong>och</strong> som snabbt kan aktiveras. Dessa celler kallas minnesceller. Vid vissa<br />
sjukdomar, till exempel mässling, blir man immun resten av livet <strong>och</strong> kan alltså inte få<br />
sjukdomen igen.<br />
Det är också denna minnesfunktion hos B- <strong>och</strong> T-lymfocyter som utnyttjas vid vaccinationer.<br />
Man blir vaccinerad med ett försvagat virus som inte ger infektion. Vaccineringen gör att<br />
immun<strong>försvar</strong>et "kommer ihåg" <strong>och</strong> reagerar snabbt så att en infektion kan förhindras om man<br />
blir smittad av ett riktigt virus.
Change language