Vårt Rättvik 2009-1

till sist... 

Anders Fällman, 

Rättvik 

– Jag ska ha semester. 

Kanske åker jag Trollstigen 

i Norge. Det är kul 

med fjordar och naturen 

är vacker där. 

Christina Fredriksson, 


– Vara här hemma och 

få pli på valpen Laban. 

Han har svalt en penna 

och jag är lite orolig att 

han ska få ont magen. 

Robin Hakimi, 


– Varje sommar åker vi 

till Iran och det ska vi 

göra nu också. Sedan 

blir det sommarjobb på 

ICA. 

Annette Johnsson, 


– Bara vara. Har inget 

planerat. Jag njuter av 

Rättvik och kan inte se 

mig mätt. Allt jag behöver 

finns här. 

Bo Andersson, 

Västgärde 

– Förutom att arbeta 

hela sommaren i min 

och min frus butik, blir 

det en hel del jobb med 

Tisdagskul och Classic 

Car Week. 

Irma Berglund, 


– Inga planer men jag 

kommer att vara hemma. 

Jag växlar mellan att vara 

här i Rättvik, hos min 

syster i Vikarbyn eller hos 

barnbarnen i Tällberg. 

Hugin & Munin, eller... 

Humle och Dumle? Vad tycker du att våra två vindkraftverk uppe på 

Hedboberget ska heta? Var med och tävla om två biljetter till Dalhallas 

Trollflöjten i augusti. 

VAD: Vindkraftsparken på Hedboberget har invigts. Nu är det dags att döpa verk 2 

och 3 som ägs av Rättviks kommun och Rättviks vind. 

PRIS: Det bästa förslaget belönas med två biljetter till Trollflöjten på Dalhalla. 

JURY: Vinnaren utses av en jury bestående av politiker och tjänstemän i Rättviks kommun. 

Beslutet kan inte överklagas. 

HUR: Skicka ditt förslag via mejl till info@rattvik.se eller per post till Jessica Fremnell, 

795 80 Rättvik. Märk ditt mejl eller brev med ”Tävling Vindkraft”. 

NÄR: Senast 1 juli 2009 vill vi ha ditt förslag. 

POSTENS GRUPPFÖRSÄNDELSE 

undrar vi vilka sommarplaner 

som far runt just nu. 

Nils Lohmann, 

Övre Gärdsjö 

– Det blir fiske i Norge 

ihop med pappa och 

kusinerna. Och sommarjobb 

på Rättviksbagaren. 

Johanna Olander, 


– Vi har precis flyttat hit 

till Rättvik så det blir att 

ta sig runt i Dalarna och 

se sig om. 

Ann-Britt Andersson, 

Västgärde 

– Jag ska jobba i vår butik 

och ta hand om turisterna. 

Vi får ha semester under 

lågsäsong. Under sommaren 

är det full fart. 

NAMNTÄVLING! 

Vårt 

Nr 1 :2009 

RÄTTVIK 

Hälsocampen 

med Martin Lidberg 

I huvudet på ett 

vindkraftverk 

En tidning från Rättviks kommun 

Furudals bruk 

fyller 300 år

2 

Vårt 

RÄTTVIK 

3 Personporträtt: 

Einar Tätting 

18 Arbetsplats: 

Parkförvaltningen 

Innehåll nr 1:2009 

17 

Hästliv Siljan 

2009 

Personporträtt: Einar Tätting . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 

Hälsocampen med Martin Lidberg . . . . . . . . . . . . . . .6 

Siljorna främjar företagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 

Hederliga företagare i Rättvik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 

I huvudet på ett vindkraftverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 

Hallå där... Dalhalla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 

Furudals Bruk, 300 år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 

Skoldata stimulerar skrivandet . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 

Hästliv Siljan 2009 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 

Arbetsplats: Parkförvaltningen . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 

Vårt Rättvik ges ut av Rättviks kommun 

795 80 Rättvik • telefon 0248-700 00 • fax 0248-701 50 • rattvik@rattvik.se • www.rattvik.se 

Tidningen delas ut till samtliga hushåll och företag i Rättviks kommun och trycks i 7 000 exemplar. 

Ansvarig utgivare: Bertil Enmyren 

Redaktör: Jessica Fremnell Krasser 

Redaktionsråd: Lennart Edvardsson, Bertil Enmyren, Lena Forsell, 

Hans Jonsson, Jessica Fremnell Krasser. 

Formgivning: Riesbeck Reklam AB 

Tryck: Intellecta Infolog 2009 

Omslagsbild: Matton image 

Foto: Lennart Edvardsson, Jessica Fremnell Krasser, KE Foto, Anton Sten, 

Martin Litens, Yvonné Öhrnell, Sven Kanth, Riesbeck Reklam. 

Det sjuder av 

aktivitet i Rättvik 

isserligen har finanskrisen med efterföljande 

lågkonjunktur tagit ett fast grepp om oss alla och 

tyvärr kommer vi inte undan de effekter som den 

redan resulterat i. Alla kommuner tvingas till besparingar 

och så gör även vi. 

V 

DÄRFÖR VILL JAG lyfta fram all den positiva utveckling 

och den kraft som finns i bygden. Bygget av den nya 

ladugården vid gymnasiet är i full gång, projektet med 

egenproducerade råvaror som vi berättade om i förra 

numret får mycket positiv uppmärksamhet från omvärlden 

och nu kör vi som sagt igång på allvar. 

VI HAR UNDER VÅREN och försommaren invigt flera stora 

byggen i kommunen. Vår nya simhall med spa, lekplats 

och café. Vår vindkraftspark som är länets största och 

som innebär att kommunen och många invånare kommer 

att kunna använda ström från egna vindsnurror. 

PROJEKTET MED EN NY arena rullar 

också vidare, tanken är att vårt 

fina bandylag ska spela under 

tak nästa säsong. Att kommunen 

inte behöver vara drivande 

i detta stora projekt 

visar vilken kraft och 

känsla för bygden som 

finns. Och vad passar 

bättre att tipsa om efter 

detta än ett reportage 

om vår stora bandyprofil 


(min mormors bror) 

på sid 3. Hoppas att ni 

trivs med vår nya tidning. 

Vi tar gärna emot 

synpunkter och tips från er 

läsare. 

JONNY JONES 

Kommunstyrelsens ordförande 

VÅRT RÄTTVIK 1:2009 

Foto: Lennart Edvardsson 

”Den nya 

bandyarenan 

blir toppen.” 

Det säger Einar Tätting, bandylegenden 

som fortfarande gärna inlåter sig i samtal 

om bandy. Om matcher, skridskor 

och gamla skador. 

Text: Jessica Fremnell Krasser 

EINAR TÄTTING 

Foto: KE Foto 

VÅRT RÄTTVIK 1:2009 3 

➤

EINAR TÄTTING 

– Vi har bra bandyungdom här i Rättvik 

INTERVJU 

och med den nya isarenan kan ungdomarna 

gå långt, säger den idag 91-årige bandyprofilen Einar 

Tätting. 

Det är en av de första vårdagarna i april. Solen värmer 

upp Einars vardagsrum som pryds av tavlor, fotografier 

och ett och annat vykort. Fastkilat i ett av hans fönster 

lutar sig ett brev mot glasrutan. Brevet är adresserat 

”Till Herr Storspelaren Einar Tätting, från en glad 

åskådare”. 

– Lite mallig är jag allt för alla fina omdömen jag fått 

genom åren, säger Einar som först inte ville vara med 

på någon intervju. 

– Det finns väl ingen som vill läsa om mig, säger han. 

EINAR TÄTTING FÖDDES 1918 på Ågatan i centrala Rättvik. 

Med tiden blev han en av Sveriges bästa och mest ansedda 

bandyspelare. År 1938 spelade han bland annat i SMfinalen 

i bandy för IFK Rättvik mot Slottsbrons IF. 

Året därpå, 1939, var det debut i A-landskampen mot 

Finland A. Hela åtta A-landskamper blev det för Einars 

del och han var kvar i A-landslaget till 1952. Längre än 

de flesta. 

Förutom en kort utflykt till Örebro 1944 spelade han 

sina övriga spelår ända in till 1960-talet i Rättvik. 

Einar nickar. 

– Jo, jag höll på rätt länge och spelade. 

SM-finalen mot Slottsbrons IF 1938 minns han särskilt. 

Slottsbron vann med 5–2 och tog därmed hem hela mästerskapet. 

Einar tycker att han skulle ha spelat uppåt 

istället för att ha hållt sig nere vid egna målet. 

– Då hade vi kanske kunnat vinna. Men det var ändå 

fantastiskt att få vara i final, säger Einar och visar den 

blanka silverpokalen. 

OM EINAR HAR DET SKRIVITS att han var ”En av de finaste 

bandyspelare Sverige någonsin haft. Han kunde anföra 

en kedja som center, bygga upp spelet som högerinner, 

ge bredd åt spelet som i högerytter genom sin skridskosnabbhet”. 

Och få kunde mäta sig med Einars snabbhet 

på plan. 

– Jag var så liten och ynklig till växten när jag var liten. 

Golfbyxorna gick till anklarna på mig, säger Einar och 

skrattar. Och så slog jag blindslag så att motståndarna 

stannade upp och tog sig för ögonen. Då kilade jag 

förbi dem. 

EINAR ÄR YNGST i en syskonskara om fyra. Sin far minns 

han inte. Han dog i spanska sjukan när Einar bara var 

några månader gammal. 

– Min mor tog hand om oss fyra ungar alldeles själv. 

Henne är jag stolt över, säger han och pekar på ett inramat 

fotografi på väggen. 

Brodern Sigge var också han en erkänd bandyspelare. 

Bröderna började spela bandy för att det var det som fanns. 

Redan som fyraåring stod Einar på ett par skridskor. Sina 

första skridskorör fick han som åttaåring då modern köpte 

honom ett par tack vare ett litet arv från barnens farfar. 

– Fast vi spelade allt som hade med en boll att göra, 

berättar Einar. Hockey, fotboll och tennis. Och golf 

började jag spela när jag var 57 år, tillägger han. 

Ett diplom på väggen vittnar om ett hole-in-one. 

Idag är det biljard som gäller. Varje måndag och onsdag. 

– Och så springer jag ett par varv med rullatorn för 

konditionens skull, säger han och skrattar stort. 

EINAR HAR ALLTID tyckt det varit viktigt att hålla sig i 

form och han har alltid tagit avstånd från alkohol. I alla 

fall nästan alltid. 

– En gång blev jag bjuden på Gröna Hissen och tänk 

att det var det mest vedervärdiga jag smakat. 

Sedan dess har han avstått. 

HAN FLYTTADE TILL ENÅDAL när hustrun Britt-Ingrid, 

hans följeslagare i livet, gick bort. 

– Jag hade en enastående bondtur som mötte Britt- 

Ingrid, säger Einar och ler vid minnet av hustrun. 

Britt-Ingrid och Einar möttes i Rättvik när Britt-Ingrid 

jobbade på Telegrafen. Tillsammans med Britt-Ingrids 

två döttrar slog de sig ner i ett hus på Nygatan i centrala 

Rättvik. 

– Och jag har fått finfina barnbarn, säger Einar. 

Under sitt yrkesverksamma liv arbetade Einar på Rättviks 

lådfabrik, Sörlins engrosfirma och under många år 

på Rättviks kalkverk. De sista åren före pensioneringen 

var han vaktmästare på Hedslunds idrottsplats. 

– Men jag var också en liten tid på Rättviks spisbrödsfabrik, 

säger Einar. Jag skötte jäsning och gräddning. 

Man fick känna med fingret för att se när bröden var 

klara. Det skulle kännas som en liten stöt, förklarar han 

och trycker till med fingret i luften för att visa. 

NÄR TILLFÄLLE GES går han gärna och tittar när IFK Rättvik 

spelar match. Och han gläds åt Rättviks Arena. Den är 

fantastisk, menar han. 

– Jag var en gång och tittade på bandy i arenan i Edsbyn. 

Det var en ära att få vara där och se Sandviken mot 

Västerås. Man kunde sitta ner och titta på bandy. Det 

var det bästa som kunde hända för bandyn i Sverige och 

nu händer det överallt. Till och med i lilla Rättvik. 

Han anser att Rättvik har mycket att tacka gänget 

bakom byggnationen av Rättviks Arena för. 

➤ 

Ett av många beundrarbrev som Einar fått genom åren. 

Einar Tätting, Bengt Kalroth och ”Stor-Sätra”. Tre bandylegender i IFK Rättvik. 

– Det skulle vara en ära att få träffa dem och skaka 

hand med dem, säger han och höjer sin högerhand och 

skakar den. 

HÖGERHANDEN ÄR LITE KROKIG. Som om den fastnat i ett 

grepp om en bandyklubba. 

– Gösta ”Snoddas” Nordgren körde oavsiktligt över 

den här handen, säger Einar och tittar på högerhanden. 

Ett ärr vittnar om en skada som han fick i slutet av 

1940-talet i en bortamatch mot Bollnäs GIF. Snoddas 

skridsko skar i närkamp över Einars högra handled. Tre 

av handens böjsenor skars av. 

Einar drar med vänster pekfinger över ärret på höger- 

”En gång blev jag bjuden på 

Gröna Hissen och tänk att det 

var det mest vedervärdiga jag 

smakat.” 

handen. Men att Snoddas med flit skulle ha skadat honom, 

som vissa rykten vill göra gällande, det tror han inte. 

– Nej, visserligen var Snoddas lite speciell men elak 

var han inte, säger Einar. 

Läkarna dömde ut Einar och sa att han aldrig skulle 

kunna spela igen. Men Einar spelade tennis hela sommaren 

som följde och fick också en specialhandske uppsydd 

till sig av en skinnfirma i Malung. Handsken höll handen 

på plats. Och redan efter en säsong var han tillbaka. 

Envis som en gris. Enligt honom själv. • 


EINAR TÄT TING 

Fotnot: citatet i texten under rubriken ”Om Einar har det skrivits”, är hämtat ur Strömbergs 

Idrottsböcker, Bandy genom åren, 1975. 

Född: 31 januari 1918 på Ågatan i Rättvik . 

Bandyspelare: Kom med i IFK Rättviks 

juniorlag som 14-åring 1932. Debuterade i 

A-laget som 17-åring och var sedan 

A-landslagsspelare åren 1939–1952. 

Kort utflykt till IFK Örebro 1944. 

Aktiv spelare i Rättvik ända in på 1960-talet. 

Gillar: Blåbärssoppa till frukost. 

”Det är bra för synen”. 

Gillar inte: Knark och alkolhol. 

”Det förstör vår ungdom”. 

4 VÅRT RÄTTVIK 1:2009 

VÅRT RÄTTVIK 1:2009 5

6 

HÄLSOcAMPEN 

Krama, och ta hem! 


➤ 

Inne bland björkarna uppe vid Rättviks 

slalombacke står VM-medaljören i 

brottning, Martin Lidberg, och ropar 

ut träningskommandon till en grupp 

hälsotörstande personer. 

”Krama och ta hem, skriker Martin!” 

Text och foto: Jessica Fremnell Krasser 

Görgen Tidén på Görgen på Höjden 

gillar att laga hälsosam mat. 

➤ 

Hälsocoach och VM-medaljör, 

Martin Lidberg. 

christina Skött anser att detta är 

bland det bästa hon gjort. 

➤ 

HÄLSOcAMPEN 

– Åh, vad tungt, stönar Christina Skött, 

HÄLSA 

hemmahörande i Vikarbyn, när hon för tjugonde 

gången gör knäböj framåt och famnar en osynlig 

kamrat. 

I händerna håller hon ett gummiband som hejdar 

kramrörelsen. Låren ömmar och Martins kommandon 

studsar mellan träden. 

– Krama, och ta hem, ropar Martin. Krama, och ta 

hem! 

Det är femte dagen på Svenska Hälsocampen. Och 

med tre träningspass per dag känns det i kroppen nu. 

– Men det är härligt också, säger Christina entusiastiskt 

och faller framåt i ännu ett benböj. 

CHRISTINA SKÖTT ÄR EN av cirka fyrtio personer som deltar 

i Svenska Hälsocampen 2009. Bakom campen står 

brottaren Martin Lidberg tillsammans med Aftonbladet 

och hälsoföretaget Inspirata. 

Campen pågår under fem veckor, fyra förberedande 

veckor hemma och en femte förlagd till Lerdalshöjden. 

Hela tiden anpassas träning och kost efter deltagarnas 

målsättning och förmåga. 

I KÖKET PÅ LERDALSHÖJDEN står Görgen Tidén och skär 

stavar. Morotstavar och selleristavar. Palsternackstavar 

och gurkstavar. Men idag vill han förnya sig och skär 

tomater istället. 

– Det blir väldigt många stavar annars, skrattar Görgen 

som gillar att laga näringsrik och hälsosam mat. 

Och mycket mat blir det. Deltagarna tränar tre pass 

per dag och det kräver sina mellanmål. 

– De har fri tillgång till frukt och grönt hela dagen, 

säger Görgen och skär vidare. 

DELTAGARNA PÅ CAMPEN kommer från hela Sverige och 

campen kommer att hållas igen till hösten. Även då i 

Rättvik men med nya deltagare. 

Idén till Svenska Hälsocampen kommer från TV4:s 

program Bröllopsform. 

I programmet fick deltagarna personliga kost- och 

träningsprogram av Martin Lidberg och dietisten Anna 

Ottosson. 

Programmet blev oerhört populärt och folk ville ha 

mer. Och så föddes Svenska Hälsocampen. Tanken är 

att främja människors hälsa och välbefinnande. 

CHRISTINA, SOM MAN TILL vardags hittar på Siljan Turism, 

tycker att campen är fantastisk. 

– Och vi har tillgång till Sveriges rehabiliterings- och 

träningselit. Kiropraktorn fixade min axel vilket jag väl 

aldrig trott var möjligt, säger en nöjd Christina och 

pustar vidare med benböjen. 

Det är tur att hon fick i sig lite morotstavar och en 

smörgås före träningspasset. Annars hade hon aldrig 

orkat, medger hon. • 


8 

SILJORNA HEDERLIGA FÖRETAGARE I RÄT T VIK 

Siljorna 

Siljansbygdens kvinnliga nätverk Siljorna är en 

ideell förening som drivs i bygden runt Siljan. 

Föreningen vänder sig till kvinnliga chefer eller 

kvinnliga egenföretagare. 


– Idén med nätverket är att utbyta tankar 

NÄTVERK 

och idéer med branschkvinnor och få kännedom 

om bygdens verksamheter och företagande, säger 

Mary Holmquist, ordförande i föreningen Siljorna. 

Föreningen har funnits i sex år och har ett trettiotal 

medlemmar. Medlemsantalet har varit stadigt sedan starten. 

Tanken är att man ska få stimulans och nya tankar 

i sitt arbete samt att öka sin kompetens på olika sätt. 

– Och det kan vara skönt att bryta vardagen, lyfta 

blicken och möta varandra, säger Mary som till vardags 

finns på Närvik. 

SILJORNA ANORDNAR sex till åtta aktiviteter per år. Det 

kan vara intressanta föredrag av allmänt intresse, nätverkande 

eller studiebesök hos någon företagare. 

– Men vi gör även en hel del saker av mer social karaktär, 

berättar Mary. Så som middag med bowling, bastu 

och simning eller en jullunch. 

FÖR ATT SÅ MÅNGA som möjligt ska kunna komma på 

träffarna och få det att fungera med det egna företagandet 

hålls mötena som frukost- lunch- eller kvällsmöten. 

– Vi träffas på något trivsamt ställe antingen i Rättvik 

eller Leksands kommun, säger Mary och medlemmarna 

har stora möjligheter att påverka vad vi ska göra. 

Det viktiga är att man lär känna varandra och kan 

bilda nätverk under trevliga former. 

– Många av våra medlemmar är ensamföretagare och 

– främjar företagande 

har ingen att bolla idéer med till vardags men genom 

Siljorna får man ”arbetskamrater”, säger Mary. 

NÅGRA AV HÖSTENS aktiviteter är klara. 

– I slutet av augusti planerar vi en kvällsaktivitet vid 

Tällbergs strand. Då blir det picknick med prat och mys. 

Vi delar också upp oss i grupper för att lära känna varandra 

bättre, berättar Mary. 

I oktober har de bjudit in föreläsare Birgitta Sjöde 

Klingberg som talar om ”Det osynliga spelet”. Birgitta 

arbetar som coach och företagsutvecklare. Hon har erfarenhet 

från ett yrkesliv som lärare i psykologi, chef 

för utbildningsverksamhet och konsult inom personlig 

utveckling. 

– Och så avslutar vi hösten med en jullunch med underhållning, 

säger Mary. 

Vilka är välkomna till Siljorna? 

– Du som är kvinna och företagare eller chef är hjärtligt 

välkommen att bli medlem i Siljorna, säger Mary och 

det finns också möjlighet att prova på nätverket genom 

att delta som gäst. • 

Information om Siljorna 

Föreningen vänder sig till kvinnliga 

chefer eller kvinnliga egenföretagare. 

Siljorna anordnar sex till åtta aktiviteter 

per år. Det kan vara intressanta föredragshållare 

av allmänt intresse, nätverkande 

eller studiebesök hos någon företagare. 

Kontaktuppgifter: 

narvik@narvik.nu 

Telefon: 0248-703 91 Mary Holmquist 



Rättvik grogrund för 

hederligt entreprenörskap 

Orden är Urban Pantzars, projektledare 

FÖRETAGANDE 

för KHF, Kreativa Hederliga Företagare, 

som är ett nytt nationellt kompetensutvecklingsprojekt. 

– Kreativa Hederliga Företagare riktar sig i första 

hand till före detta kriminella, berättar Urban Pantzar. 

FÖRENINGEN KRIS är projektägare och anställda i föreningen 

är målgrupp. Under första året är det tio adepter 

som utbildas i entreprenörskap, andra året kommer 

det vara tjugofem och tredje året fyrtio personer. 

– Att som före detta kriminell utveckla ett hederligt 

affärsmannaskap kräver avstamp från en välgrundad 

etisk plattform, menar Urban Pantzar. 

Målet är att stimulera den personliga drivkraften och 

stärka kreativiteten för att utveckla ett hederligt och 

konstruktivt entreprenörskap. 

PROJEKTET STARTADE i januari i år och ska pågå under tre 

år. Det hela går runt tack vare finansiellt stöd från Europeiska 

socialfonden. Till stöd finns också ett kraftfullt 

nätverk från såväl samhällsorganisationer som näringsliv. 

Swedish College of Travel & Tourism från Orsa är utbildningssamordnare 

och utbildningen är förlagd till Stiftsgården 

i Rättvik. Under kursen har deltagarna träffat 

företrädare för naturturism och i utbildningssyfte jobbat 

med utvecklingsfrågor kring turism. På schemat står också 

företagsekonomi och slutligen 

praktik. 

”Entreprenörskap handlar om kunnande, personlig drivkraft och 

kalkylerat risktagande. Det är precis vad som kännetecknar ett liv i 

kriminalitet och livet i ytterkanten av samhället.” 


I FÖRLÄNGNINGEN ska Kreativa Hederliga 

Företagare leda till väl fungerande 

verksamheter och man vill 

också se ett nätverk i toppklass. 

Urban poängterar att det är en samhällsekonomisk 

vinst att stödja före 

detta kriminella och andra att gå 

från bidragsberoende till självständiga 

samhällsaktörer. 

– Avsikten är att man lokalt och genom nationell samordning 

bygger upp företag som passar målgruppen och 

fyller behov i samhället, säger Urban. Han poängterar 

att samordning med kriminalvården också är viktigt för 

att slussa in intagna i samhället och arbeta aktivt brottsförebyggande. 

ENLIGT URBAN är miljön i Rättvik suverän för att utvecklas 

som människa och samhällsmedborgare. Rättviks 

kommun och området runt Siljan har visat sig vara en 

fantastisk tillväxtmiljö för projektet, menar han. 

– Här finns tid och utrymme att stanna upp och reflektera 

liksom möjlighet att lägga grunden till att på sikt 

kunna bli skickliga etiska företagare, tillägger Urban. 

Urban sänder ett stort tack till kommun och näringsliv 

i Rättvik som han menar har gett projektet ett fantastiskt 

stöd. 

– Bygdens företagare, konsulter och inte minst Stiftsgården 

med personal har varit helt suveräna. • 

Diana Lagerqvist, 21 år, från Stockholm är 

en av deltagarna på kursen. 

Hon gör praktik på Stiftsgården och kommer 

också att vara delaktig i Hästliv Siljan 

2009 där hon kommer hjälpa till med 

koordinationen av evenemanget. 

”Jag vill hjälpa andra som har haft det svårt 

och min vision är att jobba med rehabilitering 

med hjälp av djur”. 


10 

VINDKRAFT 

I huvudet på 

vindkraftverk no. 2 

Numera vet de allra flesta hur ett vindkraftverk ser ut. Vi har alla sett dem 

stå i stram givakt. Högburet snurrandes sina armar för att fånga vinden 

och omsätta den till el. Men det är få förunnat att gå in i ett. 

Så följ med in i ett vindkraftverk ! 


Hissen som går upp i tornet 

rymmer max två personer. 


NAMNTÄVLING! 

Vinn biljetter till 

Dalhallas Trollflöjten. 

Se sista sidan. 

Tar man trappan upp gäller 

det att ha god kondition. 



Foto: Sven Kanth 

– Varje morgon ställer sig min dotter i 

REPORTAGE 

fönstret och kontrollerar att verken snurrar 

som de ska, berättar kommunalrådet Inge Östlund 

som ser fyra av vindsnurrorna uppe på Hedboberget 

strax väster om Furudal från sitt köksfönster. 

Han kliver ur bilen framför vindkraftverk no. 2. Det 

blåser kraftigt, nästan storm, och Inge får kämpa för att 

öppna dörren till vindkraftverket. Det viner och frustar 

när träd och buskar försöker stå emot den kraftiga blåsten. 

INNE I DET RUNDA vindkraftverket är det tyst. Bara ett 

litet brummande från kontrollpanelen. Mätaren visar 

full produktion en stormdag som denna. Det gör Inge 

belåten. Han får bekräftat att det var rätt beslut att 

köpa två av de nio verken. 

– Det är ovanligt att en kommun äger egna verk, det 

är vanligare att man köper elen som produceras. Men vi 

kände att det här är en satsning som verkligen gynnar 

landsbygden. Förutom den självklara miljönyttan och 

nya arbetstillfällen får Orebygden ett årligt bidrag, en 

bygdepeng, på 150 000 kronor, som en sorts kompensation, 

säger Inge som varit drivande i att kommunen 

köpt de två vindkraftverken. 

KOSTNADEN FÖR DE BÅDA vindkraftverken uppgick till 

63 miljoner kronor och gjordes främst av ekonomiska 

skäl men också miljö- och klimatpolitiska skäl. Det ena 

vindkraftverket ska producera el till kommunens egna 

verksamheter och bolag. Det andra såldes vidare till privatpersoner 

genom den ekonomiska föreningen Rättviksvind. 

– Vi hade försäljning av andelar på Rättviks höstmarknad 

2008, säger Inge. Andelarna gick åt i ett svep. 

Och vi var till och med tvungna att säga nej till flera 

som var intresserade. 

INGE TRÅCKLAR SIG in i hissen som går upp i vindkraftstornet. 

Det är trångt och fler än två får inte plats. Han 

låser grindarna till hissen. Inuti tornet finns i princip 

bara hissen, en stege och elkablar. Var 30:e meter finns 

en avsats. Den kan man vila benen på när man klättrar 

på stegen hela vägen. 

På vägen upp slänger sig hissen hit och dit. Stormen 

utanför får tornet att svaja vilket sätter hissen i gungning. 

– Det kittlar lite, skrattar Inge. 

BRA VINDFÖRHÅLLANDEN gör Dalarna till ett gynnsamt 

område för vindkraft. Sveriges största landbaserade 

vindkraftspark baserat på den totala effekten ligger på 

Röbergsfjället söder om Vansbro. Och Hedbobergets 

kuperade terräng visade sig vara den bästa tänkbara för 

effektiva vindsnurror. 

– Vindkraftverk är lönsamt och något som har framtiden 

för sig. Nationella mål säger att Sverige ska ha minst 

tio terrawattimmar vindkraftsproducerad el år 2015, 

men än har vi bara en terrawattimme, säger Inge. 

VINDKRAFT 


Hedbobergets vindkraft 

Vindkraftsanläggningen består av nio vindkraftverk. Under 2010 

kommer man bygga sex verk till. Rotordiametern är 90 meter. 

Tornen är 80 meter höga. 

De två verken som Rättviks kommun köpt producerar tillsammans 

12 GWh. Det räcker till 2/3 av de kommunala verksamheternas och 

de kommunala bolagens behov. 

Foto: Anton Sten 

Invigning 

Vindkraftsparken invigdes under festliga former den 15 maj 2009. 

Rättviks kör framförde en specialskriven sång till vindens ära. Barn 

från skolorna i Ingels, Boda och Furudal blåste igång ett av vindkraftverken 

och Mats Fällmans ukuleleorkester uppträdde. 

Invigningen gästades av uppskattningsvis 700 personer. 

HISSEN SKAKAR TILL. Den har nått sin slutstation 85 meter 

upp i tornet. Nu blir det till att klättra på en stege sista 

biten. I slutet av stegen möts man av en liten fyrkantig 

öppning som leder in till det som bäst beskrivs som 

vindkraftsverkets huvud. Man får vara vig för att överhuvudtaget 

tråckla sig igenom öppningen. Inte en extra 

centimeter finns till godo. 

VÄL INNE I HUVUDET möts man av ett maskinrum, som 

till bredden och höjden är fylld av en blåmålad jättelik 

växellåda. Det gungar och brummar som på en bilfärja. 

Det finns inga fönster men längst fram mot rotorbladen 

finns det en lucka i taket som man kan öppna. Inge gör 

sitt bästa för att få upp luckan men idag när det blåser 

mer än 25 meter per sekund är det nästan omöjligt. 

– Jag vill inte att luckan ska sticka iväg så vi får kika 

ut genom en liten glipa, säger han och håller i luckan 

med båda händerna för att hålla den kvar. 

FRÅN DEN TVÅ CENTIMETER stora öppningen som Inge 

lyckas åstadkomma ser man ut över Hedboberget. Man 

ser några av de andra kraftverken men framför allt ser 

man rotorbladen. De är väldigt nära. Och liknar graciösa 

svanvingar. 

– Man får nästan lust att klappa dem, skrattar Inge 

och stänger luckan. 

Det är dags att åka ner. Det blåser fortfarande. Hissen 

svänger. • 


12 

DALHALLA FURUDALS BRUK 300 åR 

Hallå där... 

Foto: Jessica Fremnell Krasser 


Håkan Ivarson, vd för Dalhalla 

och som just nu är mitt uppe 

i förberedelserna av Dalhallas 

egen uppsättning av Mozarts 

Trollflöjten. 

Hur går det? 

– Det går jättebra! Intresset för 

uppsättningen är stort. Biljettförsäljningen 

har pågått sedan i 

höstas och redan nu har vi fler 

förbokade biletter till sommaren 

än vi haft vid samma tidpunkt 

under de senaste åren. 

Varför Mozarts Trollflöjten? 

– Trollflöjten är som gjord för Dalhalla. 

Den är trolsk och mystiskt. Den 

är dessutom väldigt populär i Sverige, 

inte bara bland operafantaster utan 

bland gemene man. Med Trollflöjten 

kan vi skapa något unikt och vi kan 

använda hela Dalhallas storslagna miljö. 

Vad jag förstår är detta den största 

operasatsning som någonsin gjorts i 

Dalhalla, stämmer det? 

– Ja, jag tycker det. Alla förberedelser 

kring föreställningen sker här på Dalhalla. 

Och det är stort! Ljudet. Scenografin. 

Effekterna. Och sex veckors 

repetitioner. Sådant sker ju inte vid 

gästspel. Så det är liv och rörelse kring 

Dalhalla nu. 

Varför är det viktigt för Dalhalla att 

göra en egen uppsättning av opera 

istället för att, som tidigare år, 

bjuda in gästspel? 

– För det första handlar det om att 

använda hela arenan, att ta vara på 

den enorma potential som finns och 

skapa något unikt. Den här uppsättningen 

är byggd utifrån Dalhallas 

förutsättningar och kan inte 

spelas någon annanstans. För det 

andra handlar det om att vi får 

möjlighet att äga föreställningen 

och kan göra vad vi vill med 

den. Till exempel spela den 

under flera säsonger. 

Foto: Martin Litens 

Vad kan besökarna förvänta 

sig när de kommer för att se 

Trollflöjten på Dalhalla? 

– Föreställningen är byggd 

för arenan. Redan när man 

anländer till Dalhalla och tar sig ner till 

arenan kommer man att träda in i Trollflöjtens 

värld. Det blir mycket eld och 

vatten och hela arenan kommer att användas, 

inte bara scenen. 

Ni har bjudit in Stein Winge att regissera 

föreställningen, vem är han? 

– Norrmannen Stein Winge är en av Europas 

mest välmeriterade regissörer. Han 

jobbar både med talteater och opera runt 

om i världen. Han kompletteras av dirigenten 

Gintaras Rinkevicius från Litauen. 

Gintaras har dirigerat opera i Dalhalla 

flera gånger och har därmed erfarenhet av 

Dalhalla som arena och dess speciella akustik. 

Kommer alla medverkande i 

föreställningen utifrån? 

– Tvärtom! Vi ville ha personer som verkligen 

förstår arenan. Så scenografen, kostymtecknaren 

och ljusdesignern är från länet. 

Och Dalasinfoniettans kör och orkester 

medverkar. 

Något mer intressant om föreställningen? 

– Den framförs på svenska. Det skapar en 

helt annan närhet till publiken och medför 

samtidigt att samtliga solister som engagerats 

är svenskspråkiga. Texten kommer 

dessutom att presenteras via textmaskin på 

både svenska och engelska. 

Vilken betydelse får en sådan här 

uppsättning för bygden? 

– Dalhalla är viktig för besöksnäringen, 

det finns redovisat i flera utredningar, och 

Dalhalla tillför besökare till hela regionen. 

Vi vet också att långväga operagäster 

spenderar mer pengar än andra besökare 

när det gäller kringkostnader som logi, 

restaurangbesök och souvenirer. Alla 

kommer att märka det. 

Ni spelar bara fyra föreställningar, är inte 

det ganska få när man förberett sig i ett år? 

– På fyra föreställningar kan vi ta emot 

15 000 till 16 000 besökare. Andra svenska 

operahus och operafestivaler måste spela tio 

till fyrtio föreställningar för att nå samma 

volym. Så fyra föreställningar är ett bra mål. 

Till sist, när är det premiärdags? 

– Premiären av Trollflöjten äger rum fredag 

7 augusti. Föreställningarna spelas den 7, 

8, 14 och 15 augusti. • 


Text: Gunilla Jacobsson 

Birger Elfving fick rättigheterna att till- 

JUBILEUM 

verka kanoner i Furudal den 13 maj 1709. 

Karl den XII krigade för fullt i Europa och behövde vapen. 

Ryssarna angrep Sverige och brände bruk och byar längs 

östkusten. Då kunde staten godkänna ytterligare ett bruk. 

MEN I JUNI SAMMA år förlorade Sverige slaget vid Poltava 

och efterfrågan minskade förstås drastiskt. Detta hindrade 

inte Elfving från att sätta igång med olika projekt, 

mer eller mindre lyckade. 

EXPERTER, SÅVÄL nationella som internationella, kom 

snart till bruket och man kan säga att Furudal var något 

av dåtidens ”hot spot”. Man investerade i riskabla företag, 

nya tekniker och uppfinningar, ibland tjänade man 

pengar och ibland blev man av med dem. Bruket blev ett 

samhälle i samhället och hade egen administration, egen 

skola och butik. 

IDAG DRIVER ETT ANTAL entreprenörer olika verksamheter 

på Furudals bruk. Hotell, konferens, golf, friluftsaktiviteter, 

rumsuthyrning och konstsmide. • 

Läs mer på www.furudalsbruk300.se 


300 år 

Furudals bruk 

Vi fyller också år! 

Foto: Yvonné Öhrnell 

Furudals bruk fyller 300 år i år. Invigningen av jubileumsåret den 13 maj var 

startskottet för ett firande som sträcker sig över hela sommaren. 

Men hur i hela världen kom det sig att man började att tillverka kanoner i 

nordöstra Dalarna så långt från ära och redlighet – för mer än 300 år sedan? 

KONST RUNT SILJAN – 20 åR 

Näst sista helgen i maj öppnade konstnärerna sina egna ateljéer 

för besök hela sommaren. www.konstruntsiljan.se 

BIG LAKE RUN – 30 åR 

Stora grabbar och tjejer kör gamla bilar i lugn takt runt mashavet, 

27 juni. Extra festligt i år genom samarbete med Rättvik 

Bowling och Krog. www.biglakerun.se 

BINGSJÖSTÄMMAN – 40 åR 

8 juli är det dags. Passa på och köp picknickmaten i lanthandeln! 

www.folkmusikenshus.se 

MUSIK VID SILJAN – 40 åR 

Härliga artister, underbara konsertmiljöer och fantastisk 

musik under en hel vecka. 4–11 juli. www.musikvidsiljan.se 

RÄTTVIKS HEMByGDSFÖRENING – 80 åR 

Föreningen fyller enligt vissa källor ”bara” 80 år medan andra 

hävdar att den är mycket äldre än så. www.gardsjokultur.se 

RÄTTVIKS HEMSLÖJD – 100 åR 

Hemslöjdsstugan vid torget i Rättvik har ett mycket fint urval 

av både moderna och traditionella hantverksprodukter. 

Några går att äta! www.hemslojden.org 

13

14 

ELEVHÄLSAN 

Där det finns lust... 

Vid ett tangentbord framför en datorskärm sitter ett barn och skriver. Fingrarna flyger 

fram över tangenterna. Det går fort. Alla tangenter ska få vara med. Ingen lämnas 

utanför. På datorskärmen blandas bokstäver huller om buller med procenttecken och 

siffror. 

– Jag babbelskriver, säger barnet förtjust till läraren. 


LÄRAREN SKRIVER UT 

SKOLDATA 

dokumentet och sätter 

sig tillsammans med barnet. Barnet 

får sedan i uppgift att ringa in alla 

K och k. Och sedan alla A och a. 

– Alla barn har sitt eget sätt att 

lära sig läsa och skriva på och det 

är vår uppgift att hitta varje barns 

unika inlärningssätt, säger Britt- 

Marie Kullerback, chef för Elevhälsan 

i Rättvik. 

Elevhälsan arbetar för att främja 

elevers lärande, deras utveckling 

och hälsa med speciell inriktning på 

barn och ungdomar med särskilda 

behov. Inom Elevhälsan samverkar 

en kurator, en psykolog, en skolläkare, 

tre skolsköterskor, två specialpedagoger 

samt en talpedagog. 

FÖRRA ÅRET FICK Elevhälsan 200 000 

kronor från Specialpedagogiska skol- 

myndigheten för att starta ett Skoldatatek. 

– En dator är ett oerhört värdefullt 

pedagogiskt instrument i undervisningen 

bland annat för att 

datorn ger möjlighet till individuell 

anpassning, menar Britt-Marie. Och 

det finns i princip inga begränsningar 

på vad man kan göra, tillägger hon. 

Inom skoldatanätverket, som man 

döpt till SpirIT, (Specialpedagogik i 

Rättvik med hjälp av IT) finns program 

för att öva färdigheter som läshastighet, 

läsförståelse, studieteknik 

eller rättstavning. Det finns också 

program som stimulerar koncentration, 

motivation och arbetslust. 

ELEVEN LOGGAR in på skoldatanätverket 

från en dator som finns i klassrummet. 

Eleven kan också logga in 

via en bärbar dator. Så småningom 

ska barnen kunna logga in hemifrån. 

Väl inloggad har eleven tillgång 

till alla de program som denna 

behöver i sin undervisning. 

– Det är jättebra att ha programmen 

i nätverket, anser Britt-Marie 

Kullerback. Det blir billigare och 

effektivare med en central lösning. 

Det specialpedagogiska stödet ges 

genom ett ambulerande skoldatatek 

som åker runt och hjälper till där 

det behövs. 

Annette Ingels är specialpedagog på 

Elevhälsan och hon poängterar att 

datorn ju bara är ett verktyg. 

– Vi ska se till att lärarna känner 

sig trygga så att de kan ge eleven 

rätt sorts uppgifter, uppmuntran 

och stöd under arbetet. 

ELEVHÄLSAN HAR INTE bara satsat på 

utbyggnad av programvara utan 

VÅRT RÄTTVIK 1:2009 VÅRT RÄTTVIK 1:2009 

satsar på många sorters kompensatoriska 

hjälpmedel. Dessa hjälpmedel 

kan vara allt som underlättar kommunikationsprocessen. 

Datoriserade 

anteckningsblock, ljudböcker eller 

hörhjälpmedel som förstärker lärarens 

röst. 

RÄTTVIKS KOMMUN LIGGER i framkant 

vad gäller kompensatoriska 

hjälpmedel. 

– Vi är första kommun i Sverige 

som abonnerar på inlästa läromedel, 

berättar Anette. 

Avtalet gäller ett år för läromedel 

till elever i grund- och särskolan. 

Kommunen har fri tillgång till samtliga 

inlästa läromedel hos återförsäljaren. 

– Det betyder att alla som har 

behov av att få läromedlen upplästa 

kan få det, säger Anette. 

ELEVHÄLSAN HAR GJORT EN kartläggning 

på förskolor och grundskolor 

i kommunen och vet nu vilka barn 

som är i extra behov av stöd och 

vilka specialpedagogiska hjälpmedel 

de behöver få tillgång till. 

– Vi kommer ju in först när skolan 

inte känner att de kan komma 

längre med en elev. Då kan vi hjälpa 

Elevhälsans specialpedagoger Anette Ingels och 

Anki Hurtig samt talpedagog Anne Klockar. 

➤ 

...finns det lärande 

till att analysera hur man kan arbeta 

vidare och vilka hjälpmedel som 

kan bli aktuella, säger Anette. 

Anette menar att mycket är vunnet 

om barn får bekanta sig med IThjälpmedel 

redan i förskolan. Barn 

är nyfikna och mottagliga och leker 

sig till sitt lärande. Om någon har 

svårt med motoriken kan man närma 

sig skriften via lek vid ett tangentbord 

istället för med penna. 

– Om de är bekanta med IT-miljön 

har de mycket till godo när de kommer 

upp i skolåldern, säger Anette 

Ingels. Trygghet skapar en bra grund 

för att man ska vilja lära sig, poängterar 

hon. 

ENLIGT ANETTE ÄR det inte bara barn 

och ungdomar i förskola och grundskola 

som är i behov av datorstödd 

undervisning. 

– Vi vill ha med gymnasiet i den 

här satsningen och vi har planer på 

att bjuda in socialförvaltningen i 

samarbetet, säger Anette och får 

medhåll av Britt-Marie. 

– Många på kommunens gruppboenden 

och inom den dagliga verksamheten 

skulle ha nytta av kompensatoriska 

hjälpmedel, säger 

Britt-Marie. • 

ELEVHÄLSAN 

”Mycket är vunnet 

om barn får bekanta 

sig med IT-hjälpmedel 

redan i förskolan” 

Datorn kan vara ett värdefullt pedagogiskt 

instrument i läs- och skrivundervisningen. 

15

16 

INFORMATION 

Grattis! 

Olle Bergfors, VA-chef på 

Dala Vatten och Avfall AB, 

som i år fick Föreningen 

Vattens miljöpris, Kemirapriset, 

för ett annat sätt att 

genomföra en offentlig 

upphandling. 

Text: Stina Grönberg 

Varför fick du Kemirapriset? 

– Vi har använt ett speciellt arbetssätt vid ombyggnaden av 

Tällbergs reningsverk. Det är ett så kallat partneringavtal 

vilket i korthet innebär att man använder beställarens och 

entreprenörens samlade kompetenser i projektets olika 

skeden samt att parterna tillsammans söker alternativa 

lösningar, metoder och tillvägagångssätt vid utförande av 

entreprenaden. 

Vad upplever du är den stora fördelen med denna modell? 

– Den fungerar bra vid om- och tillbyggnad av, som i det 

här fallet, ett befintligt reningsverk. Vi har genom att använda 

denna modell kunnat påverka och förändra under 

tiden som ombyggnaden sker utan att kostnaderna ”skenar”. 

Metoden ställer dock stora krav på beställaren jämfört med 

mer traditionella tillvägagångssätt. 

Är tanken att ni ska använda denna modell fortsättningsvis 

vid offentlig upphandling? 

– Den här modellen kommer att finnas med då vi i framtiden 

tittar på olika sätt att angripa ett projekt. Den har sina 

speciella fördelar då man av olika anledningar inte kan ha 

hela problembilden klar för sig från början. 

Priset innefattar en resestipendium som ska användas för 

till exempel ett studiebesök. Har ni bestämt vad det blir 

för studieresa? 

– Nej. Den officiella prisutdelningen sker först vid VAmässan 

i Stockholm i september. Men studieresan skall 

knyta an till pågående utveckling inom VA-tekniken. • 

Priskommitténs motivering: 

Kemirapriset går till Olle Bergfors som i offentlig upphandling lagt 

begreppet partnerskap med leverantören som det viktigaste kriteriet 

för ombyggnaden av reningsverket i Tällberg. Partnerskap visar 

på ett alternativ till lägsta pris i offentlig upphandling som i större 

omfattning prioriterar anläggningens funktion samt beställarens inflytande 

i samarbete med leverantörerna genom hela entreprenadprocessen. 

Olle Bergfors har genom sitt initiativ visat på ett 

nytänkande inom VA-sektorn som givit ett fördelaktigt slutresultat 

för alla inblandade parter. 

Källa: Föreningen Vatten 

Offentlig upphandling 

Konkurrensverket är ansvarig myndighet för tillsyn av den offentliga 

upphandlingen. De vill förenkla för små- och medelstora företag att 

lämna anbud och har börjat se över reglerna. Bland annat behöver 

inte alltid lägsta pris vara avgörande när man vinner ett anbud utan 

det kan också vara till exempel kvalitet, en innovativ lösning, miljöoch 

etikfokus, funktion, eller som här, partnerskap. 

Källa: Konkurrensverket 

Här är ingen 

ensam längre 

Att vårda en anhörig kan vara tungt. Det kan 

skapa dåligt samvete och bottenlös ensamhet. 

Men det går att bryta isoleringen. 


– Jag har gått hit till Buketten i snart 

INFORMATION 

fem år, säger Majvor Karles, en av alla 

dem som ofta besöker anhörigcentret Buketten i Rättvik. 

Hon bor i Sjurberg men varje onsdag sätter hon sig i 

bilen och kör till samhället. Utan Buketten skulle det 

vara trist, tycker hon. 

PÅ BUKETTEN, som ligger i polishuset i Rättvik, kan den 

som vårdar någon hemma, eller som bara känner sig 

ensam, träffa andra som befinner sig i samma situation. 

– När den man vårdat gått bort kan ensamheten bli 

väldigt stor, säger Elisabeth Hansson som är verksamhetsansvarig. 

Elisabeth är den enda som är anställd på Buketten. 

VERKSAMHETEN ÄR ÖPPEN för alla och Buketten har 

många gånger brutit en ofta ofrivillig isolering för många 

människor. Här dricker man kaffe, möts och diskuterar 

sin situation med andra. Man kan också få komma och 

prata i enrum om det passar 

bättre. Men ofta ordnas det musik 

och föreläsningar, studiecirklar 

eller utflykter. 

– Våra besökare vill hellre göra 

något riktigt roligt, som muntrar 

upp, snarare än att prata om vård 

och omsorg, berättar Elisabeth. 

Majvor Karles har varit 

med sedan 2004. 

EN BETYDANDE DEL av verksamheten 

bygger på ideellt arbete. Här 

hjälper folk från såväl Röda Korset 

som olika pensionärsföreningar till. Idag är Else-Britt 

Almén och Kerstin Börs från Röda Korset värdinnor. 

De har dukat fram kaffe och bullar. 

– Utan de ideella insatserna skulle vi inte kunna ha den 

här verksamheten, säger Elisabeth. Det är fantastiskt att 

se hur mycket hjälpsamhet det finns. • 

Buketten 

Torggatan 18, Rättvik, 0248-70 394, 070-248 02 69. 

Öppettider: Måndag–torsdag 10.30–14.30, 

fredag 10.00–13.00. 


Fartfylld hästshow 

fyller Rättvik 

Den 8 augusti går starskottet för ett aldrig tidigare skådat 

event då Hästliv Siljan 2009 intar Rättvik och Siljansbygden. 

Arrangörerna utlovar elva dagar fyllda av föreläsningar, 

tävlingar och uppvisningar inom alla discipliner. 

Stora namn som Lotta Schultz och Magnus 

Gällerdal deltar som gästtränare. 


Foto: Riesbeck Reklam 

– Det kommer att fin- 

AKTIVITET 

nas aktiviteter både för 

dem med egen häst och för dem som 

bara vill njuta av fartfyllda shower 

som åskådare, utlovar Annette 

Riesbeck som dragit igång projektet 

inom ramen för Siljan Turisms naturturismprojekt. 

PROGRAMMET ÄR SPÄCKAT och inleds 

med en officiell invigning i Leksand. 

Sedan följer dagar med bland annat 

träningar, tävlingar och uppvisningar 

i dressyr, trav och hopp. 

Bland programpunkterna finns 

också Hästens dag, Ryttarfest, 

prova-på, ponnyridning och westernuppvisning. 

Och flera kända hästpersonligheter 

deltar med sina 

kunskaper. 

– OS-ryttarinnan Lotta Schults 

kommer att ha öppen hoppträning 

och en av Sveriges bästa i fälttävlan, 

Magnus Gällerdal, kommer ha en 

Clinic, berättar Annette. 

HÄSTLIV SILJAN 2009 är ett samarbete 

mellan Rättvik, Mora, Orsa 

HÄSTSHOW 

och Leksand, men de flesta av aktiviteterna 

kommer att hållas Rättvik. 

– Vi har ju travbanan, körhuset och 

andra bra ställen som kan ta mycket 

folk och många hästar, säger Annette 

som själv hoppas kunna delta på 

många aktiviteter. • 

Hästliv Siljan 2009 

Rättvik, Leksand, Mora och Orsa. 

8–16 augusti samt 22–23 augusti. 

Mer information på www.siljan.se 


18 

PARKFÖRVALTARNA 

Sommarens 

förkämpar ger ökad trivsel 

När sista snön smält bort och vinterfrosten 

inte längre utgör någon fara, då kommer 

de fram. Gräver i jorden. Samlar upp trötta 

löv och gammalt ris. Efter sig lämnar de ett 

vackrare Rättvik. 

Vi talar om parkförvaltarna. 


Maria Björ och Tony Hellström är som ”ler och långhalm”. 

Idag planterar de blommor vid Fontäntorget. 

➤ 


– Det går åt 250 blommor i varje rundel 

REPORTAGE 

här vid fontänen och det är tre rundlar. 

Maria Björ räknar medan hon pratar. Sedan säger hon 

snabbt: 

– Det blir allt som allt 750 blommor, det! 

Hon tar emot ytterligare en blomma som arbetskamraten 

Tony Hellström räcker henne. Maria placerar ut 

blommorna med så där lite lagom stort mellanrum. 

– Egentligen ska man plantera blommorna i förband, 

säger Maria och illustrerar raka militäriska linjer med 

händerna. Men det är inte så lätt när allt är runt, skrattar 

hon. 

MARIA BJÖR SKÖTER om Rättviks planteringar och blomsterarrangemang 

under vår, sommar och höst. Det har 

hon gjort i nästan elva år. När sista snön slaskat sig iväg 

från gator och torg kommer Maria och de andra på parkförvaltningen 

för att göra vårfint. Grus ska bort och rabatterna 

ska rensas. 

– Rabatterna får jag ta, det vill ingen annan göra, 

säger Maria med en road ton. 

Det gör henne inget. Hon gillar att vara utomhus. 

Och hon gillar att fixa. 

DE VÅRBLOMMOR som Maria planterar kring fontänen 

”Vattenspel” är penséer. Fontänen är populär. Barn 

springer runt, runt längs den låga mur som omgärdar den. 

Ibland fyller någon fontänen med skum som löddrar och 

virvlar. Men enligt Maria är det inte så vanligt med skadegörelse. 

– Fast det är klart, efter Classic Car har vi en hel del 

att göra, erkänner hon. 

För att gardera sig väljer hon ofta olika färger på 

blommorna. 

– Då gör det inte så mycket om blommorna skadas, 

säger Maria. Då kan man ersätta dem med vad som 

finns hemma just då. 

MARIA SÄTTER NER DEN ena pensén efter den andra. Det 

går fort. Hon är flink. 

– Vilken kall jord, huttrar hon. 

– Det är du som har dålig blodcirkulation, replikerar 

Tony ilsnabbt men tillägger till Marias försvar att hon 

inte gillar handskar. 

VÅRBLOMMORNA FÅR STÅ fram till midsommar då det är 

dags för sommarblomstren att ta över. Till hösten blir 

det åter nytt. 

– Då väljer jag kanske ljung som kan klara vintern, 

säger Maria vars säsongsanställning tar slut när oktober 

träder in. 

På frågan om vad hon gör vintertid säger hon att hon 

ägnat sig lite åt travhästar. Arbetskompisen Tony frustar 

till. 

PARKFÖRVALTARNA 

– Lite? frågar han retoriskt och berättar att Maria 

jobbat med travhästar i tjugo år. 

MARIA OCH TONY drar folk till sig när de jobbar. På 

fontänkanten sitter en gammal arbetskamrat till dem. 

Han har stannat för att munhuggas en stund. En äldre 

herre på cykel stannar också till för att se vad de håller 

på med. 

– Egentligen borde kommunen kosta på mig en turismutbildning 

för folk frågar mig om allt, säger Maria. 

Vägen till apoteket. Finaste utsikten. Bästa matstället. 

Tony har också sina historier. 

– Som den där mannen som kom ut från en affär och 

inte mindes var han ställt bilen. Jag fick skjutsa runt 

honom över hela samhället och till slut hittade vi bilen, 

skrattar Tony. 

NÄR ALLA BLOMMOR planterats är det dags för matrast. 

Maria som föredrar husmanskost har ingen vidare lunch 

med sig idag. Hon lyssnar något avundsjukt på Tonys 

utläggning om vad han har med sig. 

– Fläskkotlett. Och potatis, retas Tony långsamt och 

utdraget. 

Maria har ostkaka och sylt. När Tony hör det blir 

han tyst. 

– Vi kan dela, så tar vi lite kotlett och lite ostkaka var, 

föreslår han bedjande när de sätter sig i bilen för att 

köra iväg till sin lagerlokal. 

– Vi får väl se, skrattar Maria. • 

➤ 

Tony Hellström ställer fram de blommor som ska planteras. Det är 750 

plantor allt som allt runt fontänen ”Vattenspel”.

Vårt Rättvik 2009-1

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?