Räddningstjänsten, handlingsprogram 2012 - Rättvik

Handlingsprogram enligt 

lagen om skydd mot olyckor 

Plan för extraordinära händelser



Plan för extraordinära händelser 

Foto: Räddningstjänsten, Sven-Olof Englund/MoreMedia AB



Förebyggande åtgärder 

och Räddningstjänst 

Kommunens säkerhetsarbete 

Plan för extraordinära händelser 

Plan för psykiskt och 

socialt omhändertagande 

Informationsplan

Innehåll 

1. Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 

2. Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 

3. Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 

4. Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 

5. Ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 

6. Kommunövergripande mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 

7. Kommunbeskrivning och sammanfattning av riskanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 

7.1 En sammanfattning av riskanalysen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10–11 

7.2 Riskbild . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 

7.3 Bedömd riskutveckling inför framtiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 

8. Förebyggande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 

8.1 Kommunens verksamhetsmål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 

8.2 Kommunens prestationsmål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 

8.3 Uppföljning och redovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 

8.4 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 

8.5 Tillsyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 

8.6 Utbildning/rådgivning/information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 

8.7 Plan- och byggärenden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 

8.8 Brandfarlig vara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 

8.9 Varning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14–15 

8.10 Sotning, rengöring och brandskyddskontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 

8.11 Rutiner vid eldning utomhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15–16 

9. Räddningstjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 

9.1 Kommunens säkerhetsmål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 

9.2 Prestationsmål och riktlinjer vid olika olyckstyper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 

9.2.1 Trafik-/transportolyckor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 

9.2.2 Vägtrafiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 

9.2.3 Järnvägstrafiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 

9.2.4 Kemikalieolyckor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 

9.2.5 Brand i byggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 

9.2.6 Brand i bostad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 

9.2.7 Sammanbyggda fastigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 

9.2.8 Industrier och industrihotell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 

9.2.9 Samlingslokaler och handel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 

9.2.10 Sjukvårdsinrättningar och låsta inrättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 

9.2.11 Kulturbyggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 

9.2.12 Insatsplanering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 

9.2.13 Bensinstationer och annan större hantering av brandfarlig vara . . . . . . . . . . . . . .19 

9.2.14 Miljöskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 

9.2.15 Större evenemang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 

9.2.16 Översvämningsrisker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 

9.2.17 Drunkningsolyckor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 

9.2.18 IVPA (i väntan på ambulans) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 

9.3 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19–20 

9.4 Resurser/operativ organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 

9.5 Räddningstjänstens förmåga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 

9.6 Principer/grunder för ledningen inom Rättviks kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 

9.6.1 Nivå 1 – Räddningsstyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 

9.6.2 Nivå 2 – Räddningsstyrkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 

9.6.3 Nivå 3 – Operativ ledning (ledning av flera sektorer) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 

9.6.4 Nivå 4 – Strategisk/normativ ledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 

2

Innehåll 

9.6.5 Nivå 5 – Kommunens krisledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 

9.6.6 Stab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 

9.6.7 Krisledningsgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 

9.7 Kompetens hos räddningstjänstpersonal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 

9.7.1 Räddningstjänst personal i beredskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 

9.7.2 Styrkeledare (SL) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 

9.7.3 Befäl i beredskap (BiB) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 

9.7.4 Räddningschef Stf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 

9.8 Operativ uthållighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 

9.9 Samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 

9.9.1 Samverkande resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 

9.10 Avtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25 

9.11 Övningsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25 

9.12 Vatten för brandsläckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26 

9.13 Alarmering av räddningstjänsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26 

9.13.1 Störningar i alarmeringsfunktionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26 

9.14 Beslut under- och efter räddningsinsats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26 

9.14.1 Efterföljande åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26 

9.14.2 Stödjande insats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27 

9.14.3 Korrigerande insats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27 

9.14.4 Uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27 

9.14.5 Intern kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27 

9.15 Räddningstjänst under höjd beredskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27 

9.16 Nyckeltal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28 

10. Framtida förbättringsåtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 

10.1 Förstainsatsperson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 

10.1.2 Utnyttja andra jourer/beredskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 

10.1.3 Materielförvaltare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 

10.1.4 Utökning av styrkan i Rättvik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 

11. Säkerhetsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 

11.1 Kommunens säkerhetsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 

11.2 Riskbild . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 

11.3 Inriktning och mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 

11.4 Ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33 

11.5 Arbetssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34 

11.5.1 Säkerhetsronder, arbetsmodell för riskinventering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34 

11.5.2 Tekniskt skydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34 

11.5.3 Inbrottslarm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34 

11.5.4 Utrymningsplan och brandlarm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34 

11.5.5 Försäkringsskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34 

11.5.6 Uppgifter enligt säkerhetsskyddslagstiftning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34 

12. Plan för extraordinära händelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35 

12.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35 

11.1.1 Tillämpningsområde mm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35 

11.1.2 Målsättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36 

12.2 Rättviks kommuns geografiska områdesansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36 

12.3 Kommunens organisation vid extraordinära händelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37 

11.3.1 Den kommunala krisledningens uppbyggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37 

11.3.2 Den kommunala krisledningens sammansättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38 

11.3.3 Krisledningens uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39 

11.3.4 Informationsfunktionens organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39 

12.4 Alarmering av den kommunala krisledningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40 

11.4.1 När krisledningen ska sammankallas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40 

11.4.2 Larmlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40 

3

Innehåll 

12.5 Lokaler för den kommunala krisledningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40 

12.6 Samband . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40 

12.7 Resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41 

12.7.1 Förvaltningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41 

12.7.2 Övriga resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41 

12.8 Kostnadsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41 

12.9 Avslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41 

12.10 Psykiskt och socialt omhändertagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41 

12.10.1 Målsättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41 

12.11 Kriskortet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42 

12.12 Sammanfattning av förvaltningarnas och de kommunala bolagens sårbarhetsanalys . .43 

12.12.1 Allmänna slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44 

12.12.2 Lägsta acceptabla försörjningsnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45 

13. Brottsförebyggande råd och verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46 

14. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47 

Inledning/Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47 

14.1 Planens tillämpning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47 

14.1.2 Uppstart av verksamhet/minneslista för POSOM-ledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48 

14.1.3 Minneslista för mottagningsplats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48 

14.1.4 Minneslista för RIB/RL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48 

14.1.5 Praltiska frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49 

14.1.6 Minneslista för information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49 

14.1.7 Massmedia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49 

14.1.8 Råd till den enskilde hjälparbetaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50 

15. Informationsplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 

15.1 Syfte med kommunens information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 

15.1.1 Målsättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 

15.2 Kriterier för att informationsorganisationen ska gälla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 

15.3 Organisation och lokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 

15.3.1 Lokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 

15.4 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 

15.4.1 Kommunväxel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 

15.4.2 Informationshandläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 

15.4.3 Upplysningscentral . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52 

15.4.4 Mediecenter och kontakter med media . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52 

15.5 Viktigt meddelande till allmänheten VMA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52 

15.6 Tolkhjälp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52 

15.7 Åtgärdslista för igångsättning av informationsorganisation . . . . . . . . . . . . . . . . .53 

16. Förkortningar och definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54 

Bilaga 1: Sotnings- och brandskyddskontroller i Rättviks kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .55–56 

Bilaga 2: Räddningstjänstens organisation vid normalläge och höjd beredskap . . . . . . . . . . . . . . . .57 

Bilaga 3: Organisationsplan kris- och säkerhetsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .58 

Bilaga 4: Telestörningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .59 

4

1. Förord 

Följande handlingsprogram är tredje generationens 

handlingsprogram som är framtaget enligt 

Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO, SFS 

2003:778). 

Programmet bygger på aktuell riskbild*. 

Kommunen har gjort en uppdatering av riskanalysen 

under 2011. Riskanalysen finns som 

en separat handling. 

Handlingsprogram kan enligt LSO utföras 

antingen som ett program för förebyggande 

åtgärder och ett för räddningstjänst/operativ 

verksamhet eller som ett samlat program. 

Rättviks kommun har valt att göra programmet 

samlat. 

Handlingsprogrammet beskriver hur kommunen 

med samlat förebyggande arbete och räddningstjänst 

ska möta nuvarande och framtida olyckor 

och olycksrisker samt extraordinära händelser 

och säkerhetsarbete. 

Ambitionen enligt handlingsprogrammet är att 

kommunens samlade resurser inom olika områden 

ska användas och kunna samverka. 

Huvudansvarig kommunal förvaltning för samordning 

av åtgärder enligt detta handlingsprogram 

är stab- och serviceförvaltningen. Uppföljning 

av åtgärderna enligt handlingsprogrammet kommer 

att utföras och sammanställas av räddningsavdelningen. 

5 

Handlingsprogrammet är antaget 2012-02-02 av 

Rättviks kommunfullmäktige enligt 

KF § 10 Dnr: 2011/410 170. 

Kommunstyrelsens allmänna utskott är den 

nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter 

enligt LSO 3 kap. § 11 (räddningsnämnd/krisledningsnämnd). 

Ärendegång 

Handlingsprogrammet skall för samråd skickas 

till: 

• MSB 

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 

• Kommunerna Orsa, Mora, Leksand, Falun, 

Ovanåker 

• Polismyndigheten i Dalarna 

• Landstinget i Dalarna 

• Trafikverket 

• SOS Alarm Dalarna 

• Politiska partier i Rättviks kommun 

• Samtliga förvaltningar och kommunala bolag 

i kommunen 

• Den kommunala revisionen 

• Fackliga organisationer 

Utöver dessa skall även allmänheten på lämpligt 

sätt få möjlighet att lämna synpunkter på 

programmet.

2. Inledning 

Samhället har alltid drabbats av olyckor som 

medfört större eller mindre skador på människor, 

egendom eller i miljön. Den enskilde medborgaren 

har ett tydligt ansvar att förebygga olyckor 

och hålla utrustning för livräddning och mot 

brand. För att stötta medborgarna har samhället 

solidariskt tagit ansvar så att en effektiv räddningstjänst 

kunnat förebygga och begränsa skador 

i samhället och på dess invånare. 

I likhet med andra kommuner i landet finns även 

i Rättviks kommun risker som kan uppfattas 

som osannolika i vår vardag. Emellertid skall 

kommunens planläggning utgå från att dessa 

3. Sammanfattning 

Sammanfattning – handlingsprogrammet 

Inledande beskrivning och bakgrund till lagen 

"skydd mot olyckor" samt lagstiftarens mål och 

syfte att minska dödsfall, skador och kostnader i 

Sverige. 

Nationella målen syftar till att skydda människors 

liv, säkerhet och hälsa mot olyckor samt 

förhindra och/eller begränsa skador på egendom 

och i miljön. Även den ekologiska hållbarheten 

skall beaktas. 

Utifrån kommunens riskbild* och riskanalys 

skall åtgärder vidtas för att säkerställa en effektiv 

organisation som inom godtagbar tid kan 

påbörja anpassade åtgärder. 

För att uppnå de ställda målen i handlingsprogrammet 

och planen för extraordinära händelser, 

måste ett tvärsektoriellt säkerhetsarbete och 

samordningar vidtas på ett kraftfullt sätt, där 

kommunen har ansvaret. 

Redovisning av åtgärder och uppföljning av mål 

och resurser skall redovisas i samband med 

prognostillfällena samt i bokslut och årsredovisning. 

7 

kan inträffa utan att för den skull vidta specifika 

åtgärder. 

Kända risker ska däremot förhindras i möjligaste 

mån. Sådana kända risker är samhällsstörningar 

som sabotage/terrorhandlingar, elavbrott, 

tele/data störningar, störningar i dricksvattenförsörjningen, 

extremväder, bränder i bostäder, 

industrier, vårdanläggningar, samlingslokaler, 

hotell, lantbruk och terräng. Olyckor som vägtrafikolyckor, 

tågolyckor, flygolyckor, kemikalieolyckor, 

drunkning och övriga personolyckor. 

Uppföljningen är avsedd att ge svar på frågor om 

organisationen är på rätt väg, om tillgängliga 

resurser utnyttjats optimalt och om rätt strategi 

valts för att uppnå målen. 

Är målen uppfyllda finns ingen överhängande 

anledning till att ompröva organisationens uppgifter/mål 

och de vägar som valts för att fullfölja 

dessa. 

Viktigt är ändå att inte slå sig till ro utan låta 

processen bli ett kretslopp som hela tiden snurrar. 

Inför varje ny mandatperiod skall kommunfullmäktige 

upprätta och besluta om nytt handlingsprogram 

och plan om extraordinära händelser.

4. Bakgrund 

Den 1 januari 2004 trädde Lagen om skydd mot 

olyckor (2003:778) i kraft. 

I 1: a kapitlet 1 § anges syftet med lagen och 

målet för den verksamhet som ska bedrivas 

enligt lagen. 

Dess nationella mål handlar om att skydda människors 

liv, säkerhet och hälsa vid olyckor samt 

att förhindra eller begränsa skador på egendom, 

liv och miljö. Här ska även förutsättningarna för 

en ekologisk hållbar utveckling beaktas. Skydd 

mot olyckor omfattar förebyggande, konsekvensbegränsande 

och skadeavhjälpande åtgärder 

när det gäller olyckor. 

När det gäller skrivningen "ett tillfredsställande 

och likvärdigt skydd" innebär det att ett betryggande 

skydd skall finnas oavsett var i landet 

man befinner sig. Eftersom riskbilden ser olika 

ut i olika kommuner, skall en anpassning ske till 

de lokala förhållandena och kommunerna kommer 

därigenom att vidta olika åtgärder för att 

uppnå målet. 

I lagen anges att kommunerna är skyldiga att 

utarbeta ett handlingsprogram för skydd mot 

olyckor. Kommunerna skall redovisa egna verksamhetsmål 

utifrån de grundläggande verksamhetsmål 

som anges i lagen. Dessa mål utgör 

kompletteringar till de verksamhetsmål som 

anges i lagen. 

Rättviks kommun väljer att ha ett gemensamt 

handlingsprogram för det förebyggande arbetet 

(samtliga förvaltningar, enheter) och verksamheten 

räddningstjänst, extraordinära händelser 

samt kommunens säkerhetsarbete. 

5. Ansvar 

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret 

för risk och säkerhetsarbetet inom kommunen 

och kommunens gränser. Kommunstyrelsen 

skall fortlöpande följa upp säkerhetsarbetet och 

se till att antagna dokument följs. 

Varje förvaltning/bolag bär huvudansvaret för 

risk och säkerhetsarbetet inom sitt verksamhets- 

8 

*Riskbild 

De risker och hot som finns och kan drabba 

vårt samhälle varierar från den vanliga olyckan 

som i första hand drabbar individen till kriser 

och krig. 

I samhället har vi att ta hänsyn till hela olycksspektrat 

från olyckor som är mer frekventa (typ 

fallolyckor, trafikolyckor och bränder) och som 

har stor betydelse för individens upplevelse av 

säkerhet och trygghet, till olyckor som är ovanliga 

och berör grupper i samhället. 

• Allvarlig händelse används ofta som ett samlingsbegrepp 

för alla stora olyckor, katastrofer, 

extraordinära händelser och svåra påfrestningar. 

• Begreppet allvarlig händelse inkluderar också 

händelser där ett stort antal personer är drabbade 

men få eller inga har fått kroppsliga skador. 

område. De skall dessutom bistå med lämpliga 

resurser vid övriga händelser. Samtliga anställda 

skall göras delaktiga i risk och säkerhetsarbetet. 

Arbetet skall inriktas så att den enskilde genom 

ökad riskmedvetenhet och kunskap själva i 

högre grad kan ta ansvar för sin egen säkerhet.

6. Kommunövergripande mål 

Infrastruktur och skydd 

Invånarna upplever sig bo i en säker och trygg 

kommun och antalet olyckor minskar genom 

förebyggande arbete. 

Avsikten är att de kommunala förvaltningarna 

och räddningstjänsten ska verka för att även 

andra organisationer och myndigheter ska sträva 

mot de mål som anges i handlingsprogrammet. 

Målen är baserade på kommunens vision där 

trygghet och säkerhet prioriteras. 

Mål för skydd och säkerhet i Rättviks kommun 

Lagen om skydd mot olyckor innehåller i kapitel 1, två nationella mål för skydd av människoliv och 

egendom enligt utdragen nedan. 

1 § Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt 

egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd 

mot olyckor. 

3 § Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom 

godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Utifrån dessa nationella mål skall kommunen sedan 

formulera mål som delas upp i kommungemensamma mål samt säkerhetsmål och prestationsmål. 

• Antalet olyckor minskar genom skadeförebyggande arbete och innevånarna upplever sig bo i en 

säker och trygg kommun 

• Rättviks kommun skall verka för att åstadkomma en robust samhällsutveckling och rimlig risksituation 

i samhället 

• Rättviks kommun skall ha beredskap att möta krissituationer 

• Rättviks kommun skall verka för att integrera riskfaktorerna i samhällsplaneringen 

• Boendeformer för äldre, sjuka, handikappande och andra utsatta grupper skall särskilt uppmärksammas 

så att ingen ska behöva komma till skada vid en brand. 

Säkerhetsmål beskriver säkerheten i kommunen. De har fokus på medborgaren och beskriver 

tillståndet när det gäller nivån på skyddet och säkerheten. 

Prestationsmål beskriver vilka konkreta åtgärder och aktiviteter kommunen tänker genomföra i sina 

förvaltningar och verksamheter samt de resurser som krävs. 

9 

Vår vision är att skapa säkerhet, trygghet 

och förtroende. I ett tryggt och säkert 

samhälle inträffar inga olyckor, inga 

kvinnor eller män, flickor eller pojkar 

skadas och miljön är oförstörd. 

Vi ska identifiera risker, förhindra olyckor 

och medverka till att skapa en miljö där 

alla människor känner sig trygga.

7. Kommunbeskrivning och 

sammanfattningar av riskanalys 

Rättviks kommun har en areal på 2 149 km 2 

varav vattenytan är 216 km 2 . Antalet invånare 

var vid årsskiftet 2010/2011, 10.811 personer. 

Av dessa bor ca 4000 i centralorten. I kommunen 

finns ett 50-tal orter. Ungefär hälften av 

dessa har mer än 150 invånare. 

Kommunen är rik på kulturhistoriska platser och 

byggnader såsom våra gammelgårdar och kyrkor. 

Det finns också flera områden med djur och 

växter som är känsliga och skyddsvärda. Ett 

antal naturreservat och naturskyddsområden 

finns i kommunen. Turismen har en betydande 

verksamhet, dels för sommarboende men även 

kulturturism förekommer. 

Skyddsvärda objekt 

Olika boendeformer för äldre och funktionshindrade, 

skolor och andra byggnader med verksamheter 

för barn och ungdom, affärer, naturreservat 

samt naturvårdsområden, kulturhistoriskt 

skyddsvärda byggnader samt skyddsområden 

för vattentäkt mm. Dessa objekt utgör inte i sig 

större risker men måste beaktas vid en olycka. 

Spridning av kemikalier måste förhindras eller 

styras så att de så lite som möjligt påverkar 

skyddsvärda objekt. 

För planering av alla typer av risker som kan 

leda till räddningsinsats krävs ett väl fungerande 

samarbetsforum med andra myndigheter och 

organisationer. Naturlig samarbetspartner är 

sjukvården, polisen, Länsstyrelsen och kommunens 

förvaltningar. 

Rättviks kommun är en typisk glesbygdskommun. 

En stor del av de boende i kommunen bor 

i småhus. Rättvik är en stor turistort vilket medför 

en betydande befolkningsökning under sommaren. 

Några av de större arrangemangen i 

kommunen är Classic Car, Musik vid Siljan, 

Bingsjöstämman, Rättviksdansen, Dalhalla och 

Rättviks Marknad. 

Kommunen har två korsande riksvägar, två 

länsvägar samt en genomgående järnväg. 

Inom kommunens område finns ett antal industrier 

och verksamheter där det vid inträffad 

olycka kan medföra en större räddningsinsats. 

10 

7.1 En sammanfattning av 

riskanalysen 

Det mesta som vi människor gör är förenat med 

någon form av risk. Risker är en del av vår 

vardag. Somliga hör ihop med vår livsstil, andra 

med det samhälle som omger oss. En del risker 

utsätter vi oss för, andra tvingas vi leva med. 

På samma sätt som vi i vårt vardagsliv försöker 

minska risken för olyckor, för såväl barn som 

vuxna, måste vi granska de risker vi lever med 

ute i samhället. Det är en svår uppgift i ett alltmer 

komplicerat samhälle, men det är dock en 

ytterst angelägen uppgift. 

Tillsammans måste vi förhindra att onödiga risker 

byggs in i samhället, och att de risker som redan 

finns reduceras eller elimineras helt. 

Kommunens riskanalys visar exempel på 

dessa bl a 

• Ett fåtal större industrier men många små 

• Gashantering (gasol) i mindre omfattning 

• Sammanhängande förtätad bebyggelse inom 

tätorterna Rättvik, Vikarbyn, Boda och Furudal 

• Stort antal kulturbyggnader 

• Åldrande befolkning som kommer att öka 

• Översvämningsrisker vid Siljans strand, Enån, 

Oresjön och Ore älv. 

• Större skogsbränder 

• Naturolyckor 

• Fallolyckor 

Relativt vanliga olyckor inom kommunen är 

trafikolyckor, brand i det fria och brand i byggnad. 

De här olyckorna har relativt hög sannolikhet 

men innebär oftast att resursbehovet från 

räddningstjänsten klaras inom nuvarande organisation.

Riskanalys 

Större och allvarligare olyckor inträffar med lägre sannolikhet. Exempel kan vara industribränder, 

farligtgodsolyckor och större transportolyckor. När dessa olyckor inträffar kräver de oftast stora 

resurser från räddningstjänst och samverkande organ. 

Resultatet av de översiktliga riskanalysen illustreras i nedanstånde riksmatris. Matrisen visar sannolikhet 

och konsekvens för olika rikskkategorier. Risken som visas är riske för människors liv och hälsa. 

1 = Liten sannolikhet 

5 = Mycket sannolikt 

5 

4 

3 

2 

1 

Sannolikhet 

Natur och 

kulturmiljö 

Allmän byggnad 

Naturolyckor Arrangemang 

Små Lindriga Stora Mycket stora Katastrofala 

Riskmatrisen visar hur olika riskkategorier förhåller sig till varandra. I matrisen kan man se att de största 

riskerna i Rättviks kommun finns inom områdena vägtrafiken, bostäder, industri och vårdanläggningar. 

11 

Vägtrafiken 

Bostäder 

Industri/ 

Vårdanläggning 

Konsekvens

7.2 Riskbild 

I kommunen inträffar årligen ca 250 händelser med någon form av nödläge. De allra flesta olyckor 

är små och innebär ingen stor påverkan på vare sig den drabbade eller samhället i stort. Exempel på 

sådana händelser är lättare trafikolyckor utan personskador, bränder i papperskorgar m m. 

Ett mindre antal olyckor, som dock förekommer ofta, är små ur ett samhällsperspektiv och har liten 

påverkan på kommunens verksamhet, men kan samtidigt vara en tragedi för den som drabbas. 

Exempel på sådana olyckor är trafikolyckor med svårt skadade eller döda samt bostadsbränder. 

Några få olyckor är stora olyckor. I dessa påverkas kommunen genom att insatsen innebär ett stort 

resursbehov, eller så påverkas hela samhället av olycksförloppet och dess konsekvenser. Exempel 

kan vara olyckor med flera döda eller bränder i stora eller komplexa byggnader. Riktigt stora olyckor, 

katastrofer och kriser, inträffar lyckligtvis mycket sällan och är därför svåra att föra statistik över. 

Vanliga 

Ovanliga 

Sällsynta 

Frekvens 

Vanliga olyckor 

Stora olyckor 

Lag om skydd mot olyckor 

Kriser 

Individer Grupper Samhället 

Konsekvens 

Principbild av sambandet mellan storleken på olycka (konsekvens) och hur ofta de uppstår (frekvens). 

Många olyckor innebär ingen eller liten påverkan på samhället i stort, dock innebär dessa mindre 

olyckor ofta personskador. Även om varje olycka endast innebär ett fåtal skadade eller döda, bidrar 

den relativt stora frekvensen till att det sammantaget är betydligt fler som skadas och omkommer i 

de så kallade vardagsolyckorna än i omfattande olyckor. 

7.3 Bedömd riskutveckling inför framtiden 

Antalet risker och olyckor inom Rättviks kommun kommer sannolikt inte att förändras nämnvärt. 

Tendensen framåt kommer att visa på samma statistik som under de senaste 5 åren. Dock kommer 

befolkningens ålder att öka under de kommande åren vilket innebär att ännu mer skadeförebyggande 

arbete måste vidtas, och det gäller samtliga verksamheter. Varje år dör cirka 2500 människor i 

olyckor i Sverige och de flesta händer i bostaden och närområdet vilket betyder att satsningen på 

säkerheten för den enskilda människan måste prioriteras i kommunen. 

12 

Krig 

Lag om kommunens och landstings 

åtgärder inför och vid extraordinära 

händelser i fredstid och höjd 

beredskap

8. Förebyggande verksamhet 

8.1 Kommunens säkerhetsmål 

Kommunens olycksförebyggande verksamhet 

ska främja människors förmåga att skydda sig 

själva och andra, sin och andras egendom och 

miljön. Därvid ska kommunen se till att åtgärder 

vidtas så att bränder och skador till följd av 

bränder förebyggs. Kommunen ska också vara 

verksam för skydd mot andra olyckor än bränder. 

Detta ska dock inte innebära någon inskränkning 

i det ansvar som någon annan har. 

För alla byggnader inom kommunen gäller att 

utrymningssäkerheten ska vara betryggande, 

miljön ska vara väl brandskyddad och säker 

genom att ett systematiskt brandskyddsarbete 

(SBA) ska bedrivas. 

Kommuninvånare skall vara medvetna om brandrisker, 

kunniga och välinformerade. Utbildning 

ska erbjudas om SBA, allmänt brandskydd, 

handhavande av brandfarlig vara mm. 

Information och rådgivning till allmänheten 

skall vara lättillgänglig. 

Brandskyddet hos äldre ska också vara en prioriterad 

fråga för kommunen, liksom brandskyddet 

i publika lokaler. Personal på kommunala 

förvaltningar ska ha god förmåga att förhindra 

brandtillbud och vid uppkommet tillbud begränsa 

skadorna. Berörd personal inom kommunen 

ska identifieras inom respektive enhet och 

erbjudas anpassad utbildning i brandskydd. 

Badplatser och andra områden nära sjöar och 

vattendrag, där ett större antal personer regelbundet 

vistas, ska vara försedda med livräddningsredskap. 

• Hantering av brandfarliga och explosiva varor 

ska ske på ett säkert sätt. 

• Säkerhetsaspekter ska vävas in redan i tillståndshanteringen. 

• Alla bostäder ska vara försedda med fungerande 

brandvarnare. 

• Alla bostäder ska vara försedda med fungerande 

släckutrustning år 2012. 

• Minska eldstadsrelaterade bränder med 10% 

fram till år 2014. (2) 

• Ungdomar skall ha kunskap om vad konsekvenserna 

kan bli av anlagd brand. (3) 

• Allmänheten skall ha kunskap om risker med 

anlagd brand och hur de kan minska konsekvensen 

av brand. (1) 

• Säkerhetsaspekter ska beaktas vid arbete med 

översikts- och detaljplaner och vid större nyoch 

ombyggnationer inom kommunen. 

13 

• Informationsinsatser genom besök i bostäder 

av räddningstjänsten. 

• Alla nya äldreboenden skall förses med bostadssprinkler. 

Vid renovering skall bostadssprinkler 

övervägas. 

• Minska fallolyckor i hemmen och i äldreboenden. 

(5) 

• Antalet drunkningsolyckor i kommunen ska 

minska. (6, 9) 

• Antalet skadade i trafikolyckor ska minska 

med 10% fram till år 2014. (8) 

• Antalet skador bland personer över 65 år ska 

minska med 10% fram till år 2014. (4, 5, 7) 

• I samband med projektering och anläggande 

av gator och parkmarker mm skall fysiska 

hinder i möjligaste mån elimineras. (10) 

8.2 Kommunens prestationsmål 

1. genom att utbilda minst 300 personer i brandskydd 

årligen (Räddningstjänsten) 

2. genomför fristuppfyllnad till 100% för brandskyddskontroll 

och rengöring (sotning) 

(Sotningsverksamheten) 

3. genom att utbilda åk 2, 5 och 8 samt gymnasieelever, 

i brandskydd 

(Räddningstjänst, Barn- och ungdomsförvaltningen 

samt Bildningsförvaltningen) 

4. genom att brandskyddsutbilda hemtjänstens 

personal samt erbjuda äldre i eget boende 

rökdetektor kopplad till trygghetslarm, till 

självkostnadspris 

(Räddningstjänst, Socialförvaltning) 

5. genom att hemtjänst och vårdpersonal inventerar 

risker som finns för fallolyckor. 

(Socialförvaltningen) 

6. genom att årligen utbilda elever i åk 8 om 

issäkerhet/islivräddning 

(Räddningstjänst, Barn- och ungdomsförvaltningen). 

7. personer över 75 år skall erbjudas säkerhetsbesiktning 

av sin bostad 

(Räddningstjänsten, Socialförvaltningen) 

8. trafiksäkerhetsutbildning i skolan (Barn- och 

ungdomsförvaltningen) 

9. informationsinsatser om vatten- och issäkerhet 

skall genomföras (Räddningstjänsten) 

10. vid planläggning och genomförande bevaka 

barnoch äldres tillgänglighet 

(Samhällsbyggnadsförvaltningen)

8.3 Uppföljning och redovisning 

Uppföljning och redovisning av handlingsprogrammet 

och de säkerhetsmål/resultatmål som 

finns beskrivna i programmet skall årligen redovisas 

till kommunstyrelsen samt i samband med 

kommunens bokslut för mål- och budget. 

Ansvaret för uppföljning och redovisning åligger 

räddningschefen. 

8.4 Allmänt 

Varje förvaltning och bolag inom Rättviks kommun 

äger sitt eget ansvarsområde enligt LSO. 

Varje organisatorisk enhet tillser också att erforderlig 

kompetens och utbildningsnivå finns på 

personalen. För enheten anpassat arbete med 

skydd mot olyckor och systematiskt brandskyddsarbete 

ska integreras som en del i de dagliga 

rutinerna. 

Samordningsfunktionen inom kommunen ligger 

på kommunens Räddningstjänst. 

Räddningstjänsten har egen personal för tillsyn, 

rådgivning och utbildning. 

8.5 Tillsyn 

Kommunen tillämpar tillsyn enligt modell för 

systematiskt brandskyddsarbete, SBA. 

Kommunal instans för tillsyn och hantering av 

skriftliga redogörelser för brandskyddet är kommunens 

räddningstjänst. 

Tillsyn över brandskyddet enligt LSO ska 

genomföras enligt tillsynsplan som räddningstjänsten 

i kommunen årligen tar fram. 

Tillsynsplanen ska bl a spegla kommunens riskbild 

enligt riskanalysen. 

Den personal som för kommunens räkning 

genomför tillsyn över brandskyddet enligt LSO 

ska ha lägst utbildningsnivå tillsyn A eller förebyggande 

1. För särskilda objekt mm ska kompetensnivå 

motsvarande tillsyn B eller förebyggande 

2 finnas inom kommunen. 

Ansvaret för tillsyn över säkerhetsanordningar 

vid badanläggningar ligger på kommunens samhällbyggnadsförvaltning. 

8.6 

Utbildning/rådgivning/information 

Rättviks kommun skall tillse att grundläggande 

såväl som kvalificerad utbildning inom brandskydd, 

hjärt- lungräddning och branschanpassade 

utbildningar kan tillhandahållas åt kommuninnevånare, 

förvaltningar och företag. 

Räddningstjänsten skall ha personal som är 

specialister på att genomföra brandskyddsutbild- 

14 

ning. Personalen som genomför utbildning ska 

ha för ändamålet anpassad grundläggande pedagogisk 

utbildning. 

Räddningstjänstens personal skall kunna svara 

för adekvat information inom räddningstjänstens 

verksamhetsområde. 

Kommunens webbplats, lokalt annonsblad samt 

övrig massmedia skall utnyttjas aktivt för att 

sprida information till kommuninnevånare, förvaltningar, 

företag och enskilda. 

Ovanstående informationsvägar, särskilt webbplats, 

ska användas för att upplysa allmänheten 

om kommunens förebyggande verksamhet och 

kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser. 

Räddningstjänsten ska ha resurser och kompetens 

för att kunna svara på remisser och andra 

förfrågningar. 

8.7 Plan- och byggärenden 

Säkerhetsarbetet skall fasas in i ett tidigt skede i 

plan- och byggärenden genom samverkan 

mellan kommunens berörda förvaltningar. De 

förvaltningar som kan anses berörda kan variera. 

Ansvaret för att samtliga berörda förvaltningar 

deltar i ett tidigt skede åvilar kommunens samhällsbyggnadsförvaltning. 

Vägar och transportområden för farligt gods 

måste vägas in särskilt i plan- och byggprocessen. 

Räddningstjänsten skall ha resurser och kompetens 

för att kunna vara kommunens specialistfunktion 

i säkerhetsfrågor vid plan- och byggärenden. 

Kommunens Riskanalys skall ligga som grund 

vid allt planarbete. 

8.8 Brandfarlig och explosiv vara 

Tillståndsärenden för hantering av brandfarlig 

och explosiva varor enligt LBE SFS 2010:1011 

hanteras av kommunens räddningsavdelning. 

Tillsyn över hanteringen av brandfarlig och 

explosiva varor enligt LBE SFS 2010:1011 

utförs av kommunens räddningsavdelning. 

Personal som för kommunens räkning utför tillsyn 

enligt LBE skall ha lägst utbildning tillsyn 

B eller förebyggande 2. 

8.9 Varning 

Räddningsarbetet vid en olycka leds alltid av en 

räddningsledare som har det yttersta ansvaret. 

Vid allvarliga olyckor ansvarar räddningstjänsten 

för att allmänheten skall kunna varnas och

få information. Exempel på händelser som kan 

medföra behov av särskild informations- (I) 

och/eller varningsbehov (V): 

Händelse Behov 

Olje- och kemikalieutsläpp I + V 

Utsläpp av giftiga och/eller 

brandfarliga gaser I + V 

Stor risk för explosion I + V 

Brand som ger stora mängder 

giftig/irriterande rök I + V 

Stora skogsbränder I + V 

Skred och ras I + V 

Omfattande översvämningar I + V 

Utsläpp av radioaktiva ämnen I + V 

Flyghaveri I 

Järnvägsolycka I 

Omfattande trafikolycka I 

Viktigt meddelande till 

allmänheten – VMA 

Rättviks räddningstjänst kan via radio- och TVmeddelande 

varna och informera allmänheten 

genom "Viktigt meddelande till allmänheten". 

Möjligheten till varnings- och informationsmeddelande 

bygger på en överenskommelse mellan 

Sveriges Radio/Sveriges Television och MSB 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 

Det finns nationella rutiner framtagna för att 

skapa snabba och säkra kommunikationsvägar 

mellan räddningstjänsten och Sveriges 

Radio/Sveriges Television. 

Viktigt meddelande 

Signalen viktigt meddelande: 7 sekunder ton 

och 14 sekunder tystnad i minst 2 minuter. 

När fara hotar och när människor snabbt måste 

varnas kan allmänheten uppmärksammas med 

hjälp av utomhuslarmet "Viktigt meddelande". 

Signalen kan t ex användas vid utsläpp av giftig 

gas eller spridning av giftiga gaser från bränder. 

Signalen betyder: 

• gå in 

• lyssna på radio 

• stäng dörrar, fönster och ventilation 

Viktigt meddelandesignalen följd av signalen 

"Faran över" provas första helgfria måndagen i 

mars, juni, september och december, klockan 

15.00. 

Informationen kan också komma i TV och text- 

TV. 

15 

Faran över 

Signalen faran över: en 30–40 sekunder lång signal. 

Signalen "viktigt meddelande" kan utlösas från 

räddningscentralen i Rättvik. Signalen kan sändas 

i de centrala delarna av Rättvik samt delar 

av Lerdal. Information om VMA skall ske minst 

1 gång/år via annonsering. 

Beslut om att aktivera signalen VMA har delegerats 

till räddningsledaren, för att snabba upp 

aktivering av varningen till boende och övriga 

som vistas i närheten av Rättviks centrum. 

8.10 Sotning, rengöring och 

brandskyddskontroll 

Kommunen tillämpar frister för rengöring enligt 

SRV: s rekommendationer. 

Kommunen medger egenrengöring/-sotning 

efter genomgången kurs från enskild fastighetsägare 

om detta kan ske på ett ur brandskyddssynpunkt 

betryggande sätt. Ansökan behandlas 

av räddningsnämnden vilken vidaredelegerat 

ärendet till handläggare inom räddningstjänsten. 

Kommunen bedriver sotningsverksamheten. 

Sotningsregister ska hållas av verksamheten. 

Brandskyddskontroll utförs av särskilt utbildad 

personal, med lägst utbildning för skorstensfejartekniker. 

Sotnings- och brandskyddskontrollen finns 

dokumenterad i bilaga 1. 

8.11 Rutiner vid eldning 

utomhus 

Eldning i mindre omfattning får ske utan anmälan 

under förutsättning: 

• Att eldningsförbud inte råder. 

• Att åtgärder för att förhindra brandspridning 

(eldstad, vattentillgång för släckning) är vidtagna. 

• Att väderleken är lämplig (vindstilla eller 

svag vind) 

• Att sanitär olägenhet inte uppkommer för 

grannar och närboende (rök- och askspridning) 

sådan bränning kan förbjudas av samhällsbyggnadsförvaltningens 

miljö- och byggenhet. 

• Eldning i större omfattning (halm, naturvårdsbränning 

eller mer omfattande bränning) skall 

alltid anmälas till kommunens räddningstjänst 

på telefon 0248-70300. 

• Eldningsförbud gäller för Rättviks kommun 

när brandriskvärde 4 (stor brandrisk) och 5 

(mycket stor brandrisk) råder. 

• Under vissa omständigheter kan även eldningsförbud 

råda vid lägre brandrisk.

Brandriskprognos utfärdas dagligen under våren 

och sommaren. Brandriskprognos kan erhållas 

från SOS tfn 023-274 15. 

Brandriskvärden anges i en femgradig skala: 

1. mycket liten 

2. liten 

3. normal 

4. stor 

5. mycket stor brandrisk 

5 E mycket stor brandrisk extremt torrt 

16 

Vid perioder med längre torka får kommunen 

information via SMHI och MSB Myndigheten 

för samhällsskydd och beredskap om gällande 

brandriskprognoser. Räddningstjänsten har via 

räddningschef eller stf räddningschef möjlighet 

att utfärda eldningsförbud.

9. Räddningstjänst 

9.1 Kommunens säkerhetsmål 

När den enskildes förmåga att hantera olyckor 

inte räcker till, skall kommunen genom egna 

räddningstjänståtgärder, genom samverkan inom 

kommunen, med samarbetsorgan samt mellan 

kommuner kunna hantera olyckorna på ett professionellt 

sätt. Särskilt prioriterad samverkan 

utom kommunen är mellan de olika kommunerna 

i Siljansområdet samt övriga kommuner i 

Dalarnas län. 

Räddningstjänsten skall kunna leda och samordna 

större räddningsinsatser. 

9.2 Prestationsmål och riktlinjer 

vid olika olyckstyper 

9.2.1 Trafik-/transportolyckor 

Räddningstjänsten ska prioritera trafikolyckor 

och genomföra ett säkert och effektivt arbete i 

samband med dessa. 

Räddningstjänsten skall kunna genomföra en 

räddningsinsats vid olyckor såsom järnvägsolycka 

eller flyghaveri. 

9.2.2 Vägtrafiken 

Vid en olycka har man som målsättning att patienten 

skall vara under vård på sjukhus inom en 

timme från det att olyckan inträffar. Denna 

timme, som ofta kallas den gyllene timmen, har 

visat sig vara avgörande för vilka följder patienten 

kommer att få av olyckan. För att klara detta 

krävs ett säkert och effektivt arbete på olycksplatsen. 

Räddningsarbetet vid en trafikolycka är ett samspel 

mellan räddningstjänst och ambulanssjukvården. 

Man arbetar efter fastställda rutiner där 

alla har sin roll, allt för den skadades bästa. 

Önskvärt är att all personal har genomgått eller 

kommer att genomgå utbildning i PHTLS (Pre 

Hospital Trauma Life Support, prehospitalt 

omhändertagande). 

Möjligheterna att klara målsättningen att ha 

patienten under sjukhusvård inom en timme 

beror på flera faktorer. Givetvis beror mycket 

på var olycksplatsen är belägen. Körtid för 

17 

OLYCKA 

1. Förhindra olyckor. 

2. Vidta skadebegränsande åtgärder 

innan olyckan. 

3. Förbereda räddningsinsatser. 

4. 

Genomföra 

räddningsinsatser. 

5. 

Vidta åtgärder 

efter räddningsinsatser. 

räddningsstyrkan till olycksplatsen samt körtid 

för ambulans till och från olycksplatsen begränsar 

tiden man har på sig på olycksplatsen. 

Olyckans omfattning, hur många bilar som är 

inblandade, antal skadade, typ av skador är 

också viktiga faktorer. 

I dag är styrkan i Rättvik dimensionerad för att 

klara en olycka med skadade i två bilar inom 

eget insatsområde. Deltidsstationen i Furudal är 

dimensionerad för att klara trafikolyckor med 

skadade i en bil inom sitt insatsområde. Vid 

större olyckor krävs förstärkning från huvudstationen 

i Rättvik. 

9.2.3 Järnvägstrafiken 

Olycka mellan mindre fordon och tåg är att jämställa 

med en vanlig trafikolycka som i grundläget 

en eller flera stationer samt räddningsvärn 

inom organisationen kan hantera. Vid olyckor 

med många skadade krävs stora resurser omfattande 

flera räddningsstyrkor och samverkande 

organ. 

9.2.4 Kemikalieolyckor 

Räddningstjänsten skall vid kemikalieolyckor 

kunna: 

• Ta hand om mindre läckage och spill 

• Utföra livräddningsinsats 

• Stoppa utflöde av kemikalie 

• Genomföra livräddande personsanering 

• Upprätta saneringsplats för skadade och insatt 

personal 

• Indikera och mäta utsläpp

Kemikalieolyckor är ett samlat begrepp för en 

mängd tänkbara olyckor som innefattar kemiska 

ämnen. Ämnets egenskaper, mängd, plats och 

andra yttre omständigheter är faktorer som 

påverkar räddningstjänstens förmåga att klara 

situationen. 

Olika ämnen ställer olika krav på skyddsnivå på 

personal som skall arbeta på skadeplatsen. 

Generellt kan man säga att den skyddsutrustning 

som normalt används av personalen vid bränder 

räcker för att genomföra enklare livräddningsinsatser 

samt eventuellt omhändertagande av mindre 

utsläpp om man ej kommer i direkt kontakt 

med ämnet. Detta kan genomföras eller påbörjas 

av samtliga enheter inom räddningstjänsten. 

Vid insatser där en högre skyddsnivå krävs i 

form av speciella kemskyddsdräkter är det 

endast styrkan i Rättvik som kan genomföra 

detta. Insatser vid kemikalieolyckor kan bli 

resurskrävande och medföra samverkan med 

flera kommuners räddningstjänst. 

Vid brand eller utsläpp av brandfarlig gas som 

riskerar att antändas kan omfattande avspärrningar 

och utrymningar bli aktuella. För att 

detta skall fungera krävs stora räddningstjänstresurser 

och samverkan med polisen. Detta ska 

planläggas via beredskapsplaner och insatsplaner 

i samverkan med innehavare av anläggningarna. 

9.2.5 Brand i byggnad 

Räddningstjänsten skall vid brand kunna: 

• Utföra inre livräddning/släckning med 

rökdykarinsats. 

• Yttre livräddning/släckning i byggnader upp 

till 11 m/4: e våningen med bärbar stegutrustning, 

upp till 23 m/8:e våningen med hävare. 

Ett viktigt begrepp i resonemang kring räddningstjänstens 

förmåga vid brand i olika typer 

av fastigheter är brandceller. En brand som startar 

i en brandcell skall inom en viss föreskriven 

tid ej kunna sprida sig till nästa brandcell, som 

kan vara en annan del av byggnaden eller annan 

byggnad. Räddningstjänstens dimensionering 

och förmåga beror på brandcellens storlek, att 

brandcellsgränsen är intakt och rätt utförd, samt 

brandbelastningen i brandcellen. 

9.2.6 Brand i bostad 

Bostäder är normalt sett byggda som egen 

brandcell, detta gäller såväl lägenheter som 

småhus. Vid en brand i bostad kan följande 

arbetsmoment vara aktuella: rökdykarinsats med 

livräddning och invändig släckning, utvändig 

livräddning, utvändig släckning, brandventilation, 

begränsning mot intilliggande byggnader. 

18 

Samtliga räddningsstyrkor skall kunna utföra 

dessa moment. Ingen styrka kan självständigt 

utföra samtliga moment. Dock kan Rättvik och 

Furudal tillsammans utföra samtliga. 

I normalfallet görs en första insats med invändig 

rökdykning med inriktning livräddning och 

invändig släckning. Om ytterligare arbetsmoment 

skall genomföras krävs förstärkning. 

9.2.7 Sammanbyggda fastigheter 

På flera ställen i Rättviks kommun finns ett stort 

antal sammanbyggda fastigheter. I dessa fastigheter 

och mellan fastigheterna är det oklara 

brandcellsgränser, både vad gäller förekomst 

och funktion. En utvecklad brand i dessa fastigheter 

kan komma att kräva stora resurser. I 

släckningsarbetet kommer det att behövas stora 

rökdykar- resurser samt förstärkning i form av 

höjdenhet/vattenenhet från andra kommuner. 

Särskild insatsplanering och inventering samt 

förebyggande åtgärder ska göras. 

9.2.8 Industrier och industrihotell 

Industrier kännetecknas ofta av till ytan stora 

brandceller. Detta innebär att man vid en rökdykarinsats 

ofta har lång väg in för att komma 

åt branden. Beroende på förhållandena kan detta 

innebära att rökdykarinsatsen måste förstärkas 

med ytterligare personal för att kunna genomföras 

på ett säkert sätt eller att rökdykarinsats är 

omöjlig och insatsen inriktas på att begränsa 

branden till startbrandcellen. 

Mindre verksamheter samsas ofta i samma 

fastighet, oklara brandcellsgränser mellan verksamheterna 

är inget ovanligt. Detta innebär att 

en insats kan bli resurskrävande och får inriktas 

på att begränsa branden mot intilliggande fastigheter. 

Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att 

insatsplaner ska upprättas på de objekt där det 

bedöms behövligt. 

9.2.9 Samlingslokaler och handel 

Större samlingslokaler samt större affärer kännetecknas 

ofta av stora brandceller och hög 

brandbelastning. Det som dessutom kan tillkomma 

är ett stort antal människor med dålig lokalkännedom. 

Detta ställer stora krav på att utrymning 

kan ske på ett snabbt sätt. 

Utrymningsvägar, utrymningslarm och utrymningsorganisation 

är viktiga faktorer för att 

lyckas med detta. Om inte detta lyckas så förändras 

räddningstjänstens arbete radikalt. 

Insatsen kan kräva flera insatta rökdykargrupper 

samtidigt, dessutom kan det innebära att rökdykarna 

utsätts och utsätter sig för större risker vid 

livräddning.

9.2.10 Sjukvårdsinrättningar och 

låsta inrättningar 

Den särskilda problematiken med utrymningen 

av denna typ av objekt är att utrymning måste 

ske med hjälp av egen personal och räddningstjänstpersonal. 

Detta gör att det blir en resurskrävande 

insats för räddningstjänsten som kräver 

samverkande resurser och övning i samverkan. 

9.2.11 Kulturbyggnader 

I kommunen finns ett stort antal kulturbyggnader 

av olika storlek. Dessa betingar ett stort värde 

och fordrar snabba insatser vid eventuella tillbud. 

9.2.12 Insatsplanering 

Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att insatsplaner 

ska upprättas på de objekt där det 

bedöms behövligt. Detta för att korta ner insatstiderna 

och effektivisera insatsernas genomförande. 

Rättviks Räddningstjänst har ett system där man 

tar fram insatsplaner i tre olika nivåer: 

• nivå 1 framkörningskort 

• nivå 2 insatsplan 

• nivå 3 fördjupad insatsplan 

Urvalet av objekt som skall insatsplaneras väljs 

ut enligt riskbilden. 

9.2.13 Bensinstationer och annan 

större hantering av brandfarlig vara 

Större spillbränder med brandfarlig vara kräver 

resurser för att släcka med skum. Alla enheter i 

kommunen har resurser för att släcka en mindre 

brand. Vid en större brand krävs en kraftsamling 

av dessa. Skulle inte detta räcka sker samverkan 

med angränsande kommuner. Räddningstjänsten 

skall kunna släcka en spillbrand på 300 m 2 . 

9.2.14 Miljöskador 

Vid utsläpp och bränder där miljön hotas krävs 

samverkan mellan framförallt räddningstjänsten 

och miljö- och byggenheten. Vid räddningsinsatser 

skall miljöpåverkan minimeras. 

Vidare bör det ur hälsosynpunkt upplysas om 

riskerna med röken från fastbränsleanläggningar 

samt vid eldning utomhus i samband med sotningstillfällena 

samt vid olika informations-tillfällen. 

9.2.15 Större evenemang 

Några av de större arrangemangen i kommunen 

är Classic Car, Musik vid Siljan, Bingsjöstämman, 

Rättviksdansen, Dalhalla och Rättviks Marknad. 

Vid samtliga dessa evenemang är besöksfrekvensen 

mycket stor. 

Risken för trafikolyckor blir större då de flesta 

anländer med bussar eller personbilar vilket ger 

19 

mycket stora påfrestningar på hela infrastrukturen. 

Risken för personskador ökar även på 

grund av den trängsel som blir följden vid samtliga 

dessa arrangemang. 

Det blir också betydligt svårare att göra snabba 

hjälpinsatser för räddningspersonalen eftersom 

det är svårt att ta sig fram. Räddningstjänsten 

ska vid sådana tillfällen anpassa insatsförmågan 

till en skälig nivå. 

9.2.16 Översvämningsrisker 

Erfarenheter från tidigare översvämningar har 

resulterat i beredskapsplaner samt att kommunen 

förfogar över materiel för invallning. Dessutom 

har tidigare insatser skapat kontaktvägar som 

underlättar eventuellt kommande insatser. 

9.2.17 Drunkningsolyckor 

Samtliga enheter har förmåga att genomföra 

ytlivräddning vid enklare tillbud nära strand. I 

Rättvik och Furudal finns båt och Hansabräda 

för livräddning på större vattendrag. I Rättvik 

finns ständig beredskap för räddningsdykning. 

För sjöräddning på Siljan finns särskild insatsplan 

med samverkan mellan samtliga kommuner 

runt sjön. 

9.2.18 IVPA (I väntan på ambulans) 

Styrkorna i Rättvik och Furudal samt räddningsvärnet 

i Boda utför via avtal med Landstinget 

Dalarna IVPA-verksamhet. Från år 2007 finns 

tillgång till defibrillator att användas vid hjärtlungräddning. 

9.3 Organisation 

I en kommun skall det finnas en räddningschef 

som skall ansvara för att räddningstjänsten är 

ändamålsenligt ordnad (se lagen). Räddningstjänstens 

huvudarbetsuppgifter är att utföra förebyggande 

verksamhet mot olyckor, och operativ 

verksamhet vid inträffade olyckor enligt "lagen 

om skydd mot olyckor". Arbetet omfattar också 

drift, underhåll och service av fordon och utrustning, 

utbildning och övning av personal, tillsynsarbete 

samt extern utbildning-informationrådgivning. 

Därutöver skall man biträda kommunledningen 

i kommunens säkerhets- och krishanteringsarbete 

samt stödja förvaltningarna. 

Organisationen har även att handlägga kommunens 

sotningsfrågor. 

Den övergripanden ledningen för verksamheten 

skall bestå av heltidsanställd personal som tillika 

utgör högre befäl vid operativa insatser, totalt 4 st 

tjänster.

Räddningsstyrkorna utgörs av deltidsanställd 

räddningstjänstpersonal i beredskap och är 

placerade i Rättvik, totalt 24 st tjänster, i 

Furudal, totalt 17 st tjänster. Därutöver skall 

det finnas räddningsvärn som ett komplement 

till räddningsstyrkorna i Boda och Bingsjö, 

totalt 20 personer, 10 per ort. 

Räddningstjänstens organisation finns 

dokumenterad i bilaga 2. 

20 

Dagtidsorganisationen beskrivs som tre cirklar 

där de olika delarna består av en operativ, en 

förebyggande och en för risk- och säkerhet. 

I mitten finns en del som benämns ledning och 

administration. Organisationen beskrivs med 

cirklar för att tydliggöra att delarna ska arbeta 

intimt tillsammans samt vara flexibel, det vill 

säga att resurserna ska kunna sättas in där de för 

tillfället bäst behövs. 

BM Operativ BM Risk/Operativ 

Materialförvaltare* 

Räddningschef 

Kanslist 

Stf Räddningschef 

* Tjänsten finns ej idag men bör tillskapas under perioden 2012–2014.

9.4 Beredskap 

Följande räddningsstyrkor ska ständigt kunna rycka ut inom de tider som anges nedan: 

Styrka från Styrka minst Längsta anspänningstid i minuter 

Rättvik 1 + 4 5 

Furudal 1 + 4 5 

Boda räddningsvärn 10 

Bingsjö räddningsvärn 10 

Gemensamt finns ett befäl i beredskap (BiB) att tillgå. Befäl i beredskap skall vara anträffbart via 

kommunikationsmedel och alltid kunna svara och träda i tjänst med disponerat fordon inom 90 

sekunder samt normalt kunna infinna sig på räddningsstationen i Rättvik inom fem minuter. 

Insatsstyrkorna utgörs av deltidsanställd personal. Med detta avses, att de är yrkesarbetande inom 

andra verksamheter samt att de har sitt boende i närområdet av respektive räddningsstation. Vid 

larm övergår de från sin huvudarbetsplats till arbete som räddningstjänstpersonal. Inom gällande 

anspänningstid ska personalen ha tagit sig från sin arbetsplats eller bostad till räddningsstationen, 

klä om till räddningstjänstpersonal och vara på väg till olycksplatsen. 

Räddningsvärnen utgörs av tjänstepliktig personal. Deras anställningsform medför att de inte har någon 

beredskap vilket gör att det inte ställs krav på att det finns personal hemma vid ett larm. Räddningsvärnspersonalen 

får inte rök/kemdyka. Vid larm till dessa larmas alltid även närmaste deltidsstyrka. 

Anpassad beredskap 

Med anpassad beredskap menas att kommunen tillfälligt sänker sin beredskapsnumerär p g a att 

styrkan redan är ianspråktagen för insats, antingen inom egen kommun eller i annan kommun. 

Under dessa förhållanden kan insatstiden vid nytt larm förlängas p g a att förstärkningsresurser 

erfordras från annan kommun. Det åligger BiB att återskapa egen beredskap av ledig personal. 

Den anpassade beredskapsnivån för Rättviks kommun skall vara minst 4 st personer i beredskap. 

Anm: När räddningsstyrkan under längre tid agerar utanför centralortens insatsområde, skall 

beredskapen skyndsamt återupprättas genom att inkalla ledig personal. 

Ankomsttider anges på karta enligt följande: 

Ankomsttiderna är angivna för när styrka om 

lägst 1 + 4 är på plats. 

Ankomsttid 0–9 minuter 



21

9.5 Räddningstjänstens förmåga 

Rättvik Furudal Boda Bingsjö 

Ledning och samordning 

större insats 

Ja Nej Nej Nej 

Utvändig släckning av 

byggnad 

Ja Ja Ja Ja 

Utvändig livräddning upp 

till 5 våningar 


Rökdykning Ja Ja Nej Nej 

Rökdykning lång 

inträngningsväg 

Samtidig utvändig 

Efter förstärkning Nej Nej Nej 

släckning och livräddning 

med rökdykare 

Efter förstärkning Efter förstärkning Nej Nej 

Begränsa bränder i 

industri och upplag 

Ja Efter förstärkning 

Kem nivå 1 

livräddning 

Ja Ja Nej Nej 

Kem nivå 2 

arbete tätning 

Ja Efter förstärkning Nej Nej 

Utrustning för kemskydd 

Indikering av miljö- och 

Ja Ja Nej Nej 

hälsofarliga ämnen samt 

radioaktivitet 

Livräddning och 


losstagning av fastklämd 

vid trafikolycka 

Ja Ja Efter förstärkning Efter förstärkning 

Första omhändertagande 

av skadad 

Begränsning av 

skogsbrand 

Slangutläggning över 

500 meter 

Ja Ja Ja Ja 

Ja Ja Efter förstärkning Efter förstärkning 

Ja Efter förstärkning Efter förstärkning Efter förstärkning 

Vattentransport Ja Ja Ja Nej 

Släckning brandfarlig 

vara 

Ja Efter förstärkning Efter förstärkning Efter förstärkning 

Vattendykarinsats Ja Nej Nej Nej 

Ytvattenlivräddning 

med båt 

Ja Ja Nej Nej 

Länspumpning av enstaka 

fastigheter 

Ja Ja Ja Nej 

Oljeskadebekämpning 

Terrängtransport av 


enstaka skadade och sjuka 

”Landstingsansvar” 

Ja Ja Nej Nej 

Typskada vid höjd 

beredskap, en skadeplats 

Ja Ja Nej Nej 

22

9.6 Principer/grunder för 

ledning inom Rättviks kommun 

Människors hjälpbehov vid olycksskeenden är 

utgångspunkten och därmed styrande för hjälpinsatser 

och ansvarsfördelning. 

Ledning av räddningstjänsten bygger på generella 

ledningsprinciper som beskriver ledning av en 

insats i komponenter, nivåer och var ledningen 

utövas. Vid disposition av resurser är grundfilosofin 

att geografiskt närmaste enhet skall larmas 

till en händelse. 

Om resursbehovet är mer än vad enheten kan 

hantera sker resursförstärkning med hjälp av 

andra enheter. Detta sker via larmplaner eller av 

räddningschef i normativ och strategisk ledning. 

Hänsyn skall tas till det strategiska behovet av 

att upprätthålla beredskap för nya händelser. 

Vid en större olycka och extraordinär händelse 

ska räddningstjänsten utnyttja kommunkoncernens 

krisledningsgrupp och informationsfunktion. 

För att klara av att leda en eller flera räddningsinsatser 

samtidigt och vidare för att kunna 

uppnå en bra uthållighet och beredskap, behövs 

ett färdigt system med ledningsprinciper. 

Ledning är en medveten påverkan på ett system/ 

organisation av människor och teknik, genom 

bland annat planering, genomförande och uppföljning. 

Rättviks Räddningstjänst har valt att 

använda "Grunder för ledning" som ledningsmodell. 

Den skall gälla både i det dagliga arbetet, 

vid räddningsinsatser i fred samt vid extraordinära 

händelser. 

Här nedan ges en översiktlig förklaring till 

ledningsprinciperna. 

Det finns fem komponenter i ledning: 

• ledning av enskild enhet. 

• samordning av enskilda enheter. 

• övergripande operativ ledning (Räddningsledare) 

• strategisk ledning 

• normativ ledning 

Fem olika ledningsnivåer hanterar de fem komponenterna. 

Ledningsnivåerna 1-5 har ett inbördes 

hierarkiskt förhållande. En ledningsnivå kan 

hantera fler komponenter. 

9.6.1 Nivå 1 – Räddningsstyrka 

Ledning av enskild enhet (grupp): Styrkeledare 

(SL) skall kunna hantera ledningskomponent 1-2 

vid mindre insatser. Räddningsledare är BiB. 

9.6.2 Nivå 2 – Räddningsstyrkor 

Samordning mellan enskilda enheter: Vid insatser 

som kräver 2-5 enheter (grupper) skall insat- 

23 

sen organiseras med två ledningsnivåer, ledning 

av enskild enhet och samordning mellan enskilda 

enheter. Räddningsledare är BiB. 

9.6.3 Nivå 3 – Operativ ledning 

(ledning av flera sektorer) 

Vid större insatser som kräver flera sektorer/geografiska 

eller funktionsrelaterade är styrkeledare 

i nivå 2 skadeplatschef och underställd 

BiB som verkar i ledningsnivå 3, operativ ledning. 

Ledningsnivå 3 skall förutom ovanstående 

användas vid komplicerade händelser, händelser 

där ett stort mediatryck föreligger och händelser 

som kräver omfattande samverkan. 

Ledningsstöd åt operativ nivå (3) 

Regionalt ledningsfordon Mobisol 50 80 utgör 

ledningsstöd till operativ nivå. 

9.6.4 Nivå 4 – Strategisk/normativ 

ledning 

Vid långvariga insatser, flera samtidiga insatser 

och vid komplicerade insatser skall räddningschef 

eller stf räddningschef (om den förstnämnde 

är insatt i operativt ledningsstöd i ledningsfordon 

SDW 800) utöva den strategiska och 

normativa ledningen inom kommunen. 

Det strategiska/normativa ledningsstödet skall 

förläggas till RC i Rättvik. Med detta menas 

ansvar för beredskap, det operativa ledningsstödet 

och ledningsstödet på strategisk/normativ 

nivå, resurstilldelning och samverkan med övriga 

myndigheter och organisationer i övergripande 

frågor. 

9.6.5 Nivå 5 – Kommunens 

krisledning 

Krisledningsgruppens arbetsuppgifter är att operativt 

leda kommunens arbete vid extraordinära 

händelser och svåra påfrestningar. Vid räddningsinsats 

har normalt räddningschefen den 

normativa ledningsnivån. 

9.6.6 Stab 

För att kunna utöva ledning har räddningschefen 

en stab. Staben har till uppgift att understödja 

chefen så att dennes ledningskapacitet ökar. 

Räddningschefen lånar ut sin stab, om behov 

finns, till krisledningsgruppen. Staben placeras 

på räddningsstationen i Rättvik alternativt på 

skadeplatsen. 

För att tillgodose olika behov av stabsstöd finns 

olika befattningar och beredskapsgrader framtagna. 

Inom ramen för den gemensamma stabsoch 

ledningssamverkan sker också kontinuerlig 

utbildning och övning.

9.6.7 Krisledningsgrupp 

Krisledningsgruppen består av kommunstyrelsens 

ordförande med personalutskottets ordförande 

som ersättare. 

Ingående tjänstemän i gruppen är: 

• ledningsansvarig = kanslichefen ersättare är 

ekonomichef 

• informationsansvarig = kommunens informatör 

ersättare webbredaktör 

• räddningschef, ersättare stf räddningschef 

Till gruppen adjungeras: 

• VA-chef, ersättare VA-ingejör 

• VD RFAB, ersättare fastighetsingenjör 

• Förvaltningschef för Socialförvaltning 

• Förvaltningschef för Barn- och ungdomsförvaltningen 

• Förvaltningschef för Samhällsbyggnadsförvaltningen 

• Förvaltningschef för Bildningsförvaltningen 

• Värmeverkschef 

Se organisation bilaga 3. 

9.7 Kompetens hos räddningstjänstpersonal 

Målsättningen är att räddningstjänstpersonal ska 

ha lägst kompetens enligt nedan. 

24 

9.7.1 Räddningstjänstpersonal i 

beredskap 

Efter grundläggande introduktionsutbildning 

genomgått preparandutbildning steg 1 och 2. 

Utbildning räddningstjänstpersonal deltid eller 

utbildning i räddningsinsats inom 2 år efter 

anställning. 

9.7.2 Styrkeledare (SL) 

Räddningstjänstpersonal i beredskap enligt 

ovan, tillräcklig bedömd erfarenhet samt utbildning 

brandförman deltid eller räddningsledning 

A-kompetens för att leda nivå 1 och 2. 

9.7.3 Befäl i beredskap (BiB) 

Brandmästare eller räddningsledning B samt 

kompetens att leda nivå 1-4. 

9.7.4 Räddningschef, Stf 

Brandmästarutbildning med förebyggande 2 förvaltning. 

Alternativt enligt nya utbildningssystemet: 

räddningsledarkurs B och tillsyn- och förebyggande 

kurs B. Räddningschefen ska tillse att 

personal som utses till styrkeledare, räddningsledare 

och stabschef har tillräcklig erfarenhet 

från räddningstjänst. 

9.8 Operativ uthållighet 

Operativ uthållighet uppnås genom samverkan 

med kommuner i Siljansregionen samt övriga 

angränsande kommuner. 

9.9 Samverkan 

För att öka förmågan, effektiviteten och uthålligheten hos räddningsstyrkorna i samband med större 

och komplicerade räddningsinsatser i kommunen, finns samverkansavtal mellan samtliga kommuner 

i Dalarna och angränsande län. Organisationen möjliggör och optimerar ledning och samordning av 

resurserna. De ledningsområden som regleras är stabsbefäl inom områden som information och hantering 

av resurser. 

9.9.1 Samarbete med andra resurser 

Frivilliga resursgruppen (FRG) kan användas vid räddningstjänstolyckor samt vid extraordinära 

händelser. Exempelvis vid skogsbränder, långvariga insatser samt att sprida information i samband 

med insatser. 

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Resurstillförsel, specialistkompetens 

Länsstyrelsen Dalarna Regional ledning och stab, specialistkompetens 

Landstinget Dalarna Sjukvårdsresurser, specialistkompetens 

Trafikverket Transportresurser 

Polisen Polisiära resurser, utredningsarbete 

Försvarsmakten Personal, materiel 

Kommunernas frivilliga resursgrupper Personal 

Grupp för psykiskt och socialt omhändertagande Personal 

Entreprenörer Personal, materiel 

Media i Dalarna Informationsspridning

9.10 Avtal 

Förutom samverkansavtal enligt 8.9 finns särskilda avtal enligt nedan. Avtalen förvaras hos 

räddningstjänsten. 

• Räddningsstyrkan i Rättvik biträder vid förstahandsinsats i Leksands kommun i områdena 

Kullsbjörken, Östanhol och Laknäs samt delen norr Siljan vid Stumsnäs. 

• Räddningsstyrkan i Furudal utgör förstärkningsstyrka vid brand och annan olycka i 

Skattungbyområdet i Orsa kommun. 

• Avtal finns tecknat mellan Landstinget Dalarna och räddningstjänsten om IVPA-verksamhet i 

kommunen. 

• Avtal finns tecknat mellan Trafikverket och Rättviks kommun vad gäller rensning/sanering av 

vägbana och banområde efter olycka. 

• Avtal finns tecknat mellan Landstinget Dalarna och Rättviks kommun om transport av skadad i 

terräng. 

• Avtal finns tecknat med Larmtjänst om restvärdesräddning. 

9.11 Övningsverksamhet 

Räddningstjänstens personal ska vara övad och tränad för att utföra räddningsinsatser avseende teknik, 

taktik, ledning, metodik och praktiskt handhavande. 

Övningarna ska spegla kommunens riskbild enligt riskinventering. Räddningstjänsten ska lägga upp 

program för övningarna. 

Övningarna ska genomföras i minst den omfattning som framgår av tabellen nedan: 

Personalkategori Övnings- Antal Innehåll i stort 

timmar/år övningar/år 

Befäl i beredskap (BiB), 

Styrkeledare (SL) 12 4 Stab/ledning 

Befäl i beredskap (BiB) 

Styrkeledare (SL) + 

15 5 Allmän räddningstjänst 

Brandman deltid (BmD) 

Personal vid räddningsvärn (RvM) 

50 20–25 Allmän räddningstjänst 

i Boda och Bingsjö 12 6 Delar av räddningstjänsten 

25

9.12 Vatten för brandsläckning 

I huvuddelen av kommunens tätorter skall finnas 

brandposter anslutna till vattenledningsnätet. 

Inkoppling av reservkraft skall finnas vid kommunens 

vattenverk. 

Brandposternas antal, kapacitet och placering 

skall huvudsakligen följa riktlinjer i VAV-normen. 

Samråd skall ske mellan Dala Vatten och 

Avfall och räddningstjänsten vid ändringar i 

brandpostnät. 

Brandposterna ska redovisas på brandpostkarta 

där räddningstjänsten alltid ska ha ett uppdaterat 

exemplar. 

Dala Vatten och Avfall svarar för att räddningstjänsten 

informeras om avstängningar av brandposter 

och liknande ingrepp i brandvattenförsörjningen. 

De skall också ansvara för underhållet 

av brandposter. 

Ett 20-tal branddammar finns i kommunen. 

Successivt kommer dessa att avvecklas. 

Räddningstjänsten har istället valt att satsa på 

ytterligare tankbilar. Därutöver finns avtal med 

ett åkeri. 

9.13 Alarmering av 

räddningstjänsten 

Genom avtal med SOS Alarm ska inkomna larm 

förmedlas till respektive räddningsstyrka och 

räddningsvärn. 

Anordningar för utalarmering av räddningsstyrkorna 

via minst två av varandra oberoende 

larmvägar ska finnas varav den ena är RAKELsystemet. 

Kommunen ska ha rutiner för inkommande 

alarmering vid avbrott i teletrafiken. 

Räddningstjänsten ska från fasta och mobila 

ledningsplatser ha möjlighet till radiosamband 

med egna, samverkande kommunala och statliga 

räddningsenheter i RAKEL-systemet. 

Alarmering av räddningsstyrkorna skall också 

kunna ske från belyst alarmeringsanordning 

utanför respektive räddningsstationer /räddningsvärnsdepåer. 

9.13.1 Störningar i 

alarmeringsfunktionen 

Tele-/nätoperatörer meddelar SOS Alarm omgående 

vid bortfall med mer än 100 abonnenter 

under minst 15 minuter. 

SOS Alarm meddelar BiB och polis vid förväntat 

bortfall som pågår mer än 1 timme efter det att 

SOS Alarm fått kännedom om avbrottet bilaga 4. 

26 

På uppdrag av tele-/nätoperatör alternativt räddningsledare 

meddelar SOS Alarm Sveriges 

Radios sändningsledning. 

Räddningstjänsten vidtar åtgärder i övrigt, 

såsom utplacering av fordon med kommunikationsradio, 

när avbrottet bedöms pågå mer än 3 

timmar efter det SOS Alarm fått kännedom om 

avbrottet och berör mer än 100 abonnenter. 

Planerade uppställningsplatser finns som 

bemannas efter beslut av jourhavande BiB 

9.14 Beslut under och efter 

räddningsinsats 

De beslut som fattas och den myndighetsutövning 

som vidtas i samband med en räddningsinsats 

skall dokumenteras och redovisas skriftligt. 

Av dokumentationen skall framgå följande: 

• vem som fattat beslutet 

• skälen för beslutet och tidpunkten när beslutet 

fattats 

• vem eller vilka som blivit berörda av beslutet 

• tidpunkt för genomförandet och vilka som 

genomfört beslutet 

Exempel på beslut som avses i ovanstående 

stycke är bl a beslut om enskildas medverkan i 

räddningsinsats genom tjänsteplikt (LSO 6 kap. 

1 §). Ingrepp i annans rätt (LSO 6 kap. 2 §) 

samt beslut om att räddningsinsats är avslutad 

(LSO 3 kap. 9 §). 

9.14.1 Efterföljande åtgärder 

När en räddningsinsats är avslutad skall en 

olycksundersökning vidtas för att i skälig 

omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, 

olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. 

Beroende av olyckans omfattning och 

komplexitet kommer de att hänföras till olika 

nivåer (4 st), där utredningskravet för de mindre 

vardagliga olyckorna tillgodoses i utryckningsrapporten 

och utförs av räddningsledaren. 

Utredningar i nivå 2-3 utförs av räddningschefen 

i samråd med berörd räddningsledare, och utredningar 

i nivå 4 utförs av statens haverikommission 

eller annan av staten utsedd utredare 

med biträde av räddningschefen. 

Erfarenheter och resultat av olycksundersökningar 

är mycket viktiga ingredienser i räddningstjänstens 

övergripande uppföljning av 

verksamheten och är en förutsättning för att få en 

helhetssyn på arbetet med "skydd mot olyckor". 

Räddningstjänsten skall ha rutiner för hur olycksundersökningarna 

och dess resultat återkopplas, 

både internt tillbaka in i verksamheten och

externt till andra aktörer och intressenter inom 

området. 

Kommunens undersökning är i många fall bara 

en av flera undersökningar som genomförs. Det 

är i dessa fall viktigt att samordning sker mellan 

de olika organen som gör undersökningar och 

uppföljningar. 

Som exempel kan nämnas de djupstudier som 

görs av Trafikverket i samband med inträffad 

dödsolycka och där kommunen genom Räddningstjänsten 

och andra förvaltningar bör vara 

en naturlig part. 

Inom räddningstjänsten finns särskilt utbildade 

och utsedda personer för samordning och uppföljning 

av olycksundersökningarna. 

9.14.2 Stödjande insats 

Vid en olycka eller annan större händelse förfogar 

räddningstjänsten, sjukvården, och polismyndigheten 

över en psykosocial omhändertagande 

POSOM-grupp/organisation som består 

av personer från socialförvaltningen och barnoch 

ungdomsförvaltningen, svenska kyrkan, 

polisen, landstinget m fl. 

Gruppen har till uppgift att: 

• ge stöd till drabbade anhöriga 

• organisera stödcentra 

• samordna resurser 

• upprätta kontakter med andra berörda parter 

Socialförvaltningen ska ha ansvaret för det 

psykosociala omhändertagandet och att det 

inom kommunen finns en POSOM-grupp som 

är organiserad, övad och utbildad. 

Då den psykosociala stödverksamheten bygger 

på insatser från olika kompetenser behövs samverkan 

mellan flera olika förvaltningar, därför 

sker en förankring och dialog kring POSOM's 

verksamhet i ledningsgruppen för posomarbetet. 

Se plan för psykiskt och socialt omhändertagande. 

Det finns även en organisation för att kunna ta 

hand om insatspersonalen som varit med om 

obehagliga upplevelser under sitt arbete. 

9.14.3 Korrigerande insats 

Då det kommit till räddningstjänstens kännedom 

om brister under räddningsinsatser eller vid 

andra tillfällen då man finns ute i kommunen, 

har man ett ansvar att informera och ge råd till 

medborgarna hur man bäst kan skydda sig. 

Exempel på sådan verksamhet kan vara: 

• rådgivning om eldning vid brandfara. 

• återkoppling till fastighetsägare och hyresgäster 

efter bränder och andra olyckstillfällen. 

27 

9.14.4 Uppföljning 

Insatsrapporterna sänds i digital form till MSB 

där lokal och nationell statistik tas fram. 

Insatser där personer omkommit eller kommit 

till allvarlig skada skall rapporteras till räddningsnämnden. 

Om det finns behov av mer 

omfattande utvärderingar enligt ovan skall 

utredningen rapporteras till räddningsnämnden. 

9.14.5 Intern kontroll 

Det finns ett stort behov av kvalitetssäkring och 

uppföljning av verksamheten som har att göra 

med vad som beskrivits i det här handlingsprogrammet, 

planen för extraordinära händelser 

och kommunens säkerhetsarbete. Detta arbete 

utförs av räddningschefen som har till uppgift 

att granska, följa upp och komma med förslag 

till förändringar. 

9.15 Räddningstjänst under 

höjd beredskap 

Kommunstyrelsen är högsta lokala totalförsvarsmyndighet. 

Kommunen ska vidta de beredskapsförberedelser 

som behövs för sin verksamhet 

under höjd beredskap, vilket innebär deltagande 

i utbildning och övningar samt att planlägga 

personalbehovet för sina krigsorganisationer. 

Räddningstjänstens uppgift är att svara för 

räddningstjänst under krig, ansvara för ledningscentraler, 

förrådshantering av material till krigsorganisationen 

och teknik/service för VMAutrustning. 

Kommunen har att enligt lagen (2006:544) om 

kommuners och landstingens åtgärder vid extraordinära 

händelser i fredstid och höjd beredskap, 

vidta åtgärder för att säkerställa kommunens 

förmåga, utifrån den målbild som fastställdes 

i överenskommelsen mellan staten och 

Sveriges kommuner och landsting. Räddningstjänsten 

har att biträda kommunledningen i detta 

arbete. Särskild utbildning i krisinformation ska 

genomföras årligen med aktuell personal som 

ansvarar för uppgiften enligt krisledningsplanen. 

Därutöver är målsättningen att årligen genomföra 

en ledningsövning med krisledningsnämnd, 

stab och förvaltningsledningsgruppen. 

Räddningstjänst vid höjd beredskap bygger i 

huvudsak på kommunens fredstida organisation 

och ansvarsområden. Under en anpassningsperiod 

inför ett hotande krigsläge förstärks organisationen 

och andra samverkande resurser med 

specialkompetenser. 

Under anpassningsperioden genomförs även 

utbildning, övning och andra nödvändiga förberedelser. 

För närvarande anses anpassningsperioden 

vara längre än tio år.

Kommunen ska enligt senaste beslut kunna upprätta 

två s k typstyrkor. 

Utöver normala fredstida uppgifter ska räddningstjänsten 

även anpassas att ansvara för: 

• utmärkning och röjning av farliga områden 

• indikering, sanering och andra åtgärder för 

skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel 

• lokalisering av instängda personer samt utföra 

räddningsinsats i rasområden, skyddsrum 

m.m. Detta görs t.ex. tillsammans med räddningshundgrupper 

• deltagande i åtgärder för första hjälpen och 

transport av skadade samt allmänt befolkningsskydd 

• planering för åtgärderna ska kontinuerligt 

göras och upprätthållas, kommunens räddningstjänst 

är ansvarig för att detta görs 

• verksamhet vid extraordinära händelser och 

under höjd beredskap organiseras enl bilaga 2 

och 3 

28 

9.16 Nyckeltal för 

räddningstjänst 

• Antal utryckningar totalt och per tusen invånare 

• Antal utryckningar orsakade av brand och per 

tusen invånare 

• Antal utryckningar p g a räddning och övriga 

uppdrag och per tusen invånare 

• Antal utryckningar till trafikolyckor och per 

tusen invånare 

• Antal utryckningar beroende på automatlarm/ 

felaktiga larm 

• Antal omkomna i brand, per 1 000, invånare 

•Antal svårt skadade i brand, per 1 000, invånare 

• Andel bostäder med fungerande brandvarnare 

• Andel bostäder med släckutrustning 

• Antal personer som genomgått utbildning i 

brandskydd 

• Medelresponstid till skadeplats

10. Framtida förbättringsåtgärder 

Inom området operativ räddningstjänst finns det 

en del olika saker att göra för att ytterligare förbättra 

kommunens förmåga. Framförallt så 

handlar det om att minska tiden från att det skett 

en olycka till att det skadeavhjälpande arbetet 

kan påbörjas. 

Det innebär också att öka tillgängligheten så att 

så många som möjligt får den hjälp de behöver 

så snabbt som möjligt. Nedan följer några 

exempel som Rättviks kommun i detta syfte 

skall utreda vidare. 

10.1 Förstainsatsperson 

Innebär att en person i den ordinarie räddningsstyrka, 

istället för att åka till räddningsstationen 

vid larm, åker direkt till platsen i ett särkskilt 

fordon som disponeras dygnet runt. När sedan 

resten av styrkan kommer till platsen ingår 

han/hon i denna som vanligt. 

Metoden har provats i andra kommuner med 

mycket lyckat resultat. I vissa fall kan man göra 

en tidsvinst på uppåt fem minuter, vilket kan 

vara helt avgörande för hur stora konsekvenserna 

av olyckan skall bli. 

Förstainsatspersonen ska under 2012 införas på 

försök vid någon av räddningsstyrkorna i 

Rättvik eller Furudal. 

29 

10.1.2 Utnyttja andra 

jourer/beredskap 

I en kommun finns det flera personer förutom 

räddningstjänsten som har någon form av jour 

eller beredskap t ex någon som har beredskap 

för vatten- och avloppsstörningar. 

Det finns också sådana personer som har någon 

form av ronderande verksamhet t ex hemtjänsten 

eller vaktbolag. Genom att kartlägga ovanstående 

typ av arbeten kan man utöka antalet personer 

som kan genomföra någon form av räddningstjänst. 

Det handlar återigen om att vara snabbt 

på plats. 

10.1.3 Materielförvaltare 

Under perioden 2012-2014 bör en tjänst tillskapas 

för underhåll av fordon och utrustning och 

skötsel av stations- och depåbyggnaderna, samt 

kunna arbeta med utbildningsinsatser "extern 

utbildning". 

10.1.4 Utökning av styrkan i Rättvik 

Under 2013-2014 bör styrkan i Rättvik utökas 

med en person för att uppnå och säkerställa 

nivån i detta handlingsprogram.

11. Säkerhetsarbete 

11.1 Kommunens säkerhetsarbete 

Rättviks kommuns säkerhetsarbete har till syfte att: 

• Skapa och säkerställa en hög säkerhet mot skador och störningar i den kommunala verksamheten, 

inklusive kommunala bolag. 

• Skapa en god riskekonomi, genom att optimera den sammanlagda kostnaden för skador och skydd. 

• Skapa en trygg och säker miljö för kommunens anställda och de människor som berörs av 

kommunens verksamhet. 

11.2 Riskbild 

Kommunen är genom sin breda verksamhet och sitt stora lokalinnehav utsatta för många olika risker. 

Kommunen har även ett ansvar för en störningsfri kommunal verksamhet och ett allmänt socialt 

ansvar för kommunens invånare. 

Exempel på risker i den kommunala verksamheten: 

Stöld 

Trafik 

Inbrott 

Olycksfall 

Brand 

Vattenskada 

Miljöskada 

Rån 

Pandemi 

Elolyckor 

Fallolyckor 

Rymning 

Trasiga lekredskap 

Vattenpölar 

Klämskador 

Ras 

Fuktskador 

IT-störningar 

11.3 Inriktning och mål 

Inriktningen är att minska antalet skadetillfällen inom all kommunal verksamhet. 

För att uppnå detta ska vi: 

Öka riskmedvetenheten och engagemanget för säkerhets- och trygghetsfrågor genom att initiera och 

samordna säkerhetsronder på alla förskolor, skolor och äldreboenden varje år och inom övrig verksamhet 

efter önskemål. 

32 

Svinn 

Våld 

Hot 

Drunkning 

Buller 

Stickskador 

Smitta 

Farliga ämnen

11.4 Ansvar 

• Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för de interna säkerhetsfrågorna. 

Kommunfullmäktige fastställer säkerhetspolicyn för kommunen, tillhörande riktlinjer fastställs av 

kommunstyrelsen. 

• Kommunstyrelsen utövar genom kommunledningsgruppen fortlöpande samordning, utbildning, 

uppföljning och rådgivning inom säkerhets- och riskhanteringsområdet. Kommunstyrelsen har till 

sitt förfogande kommunens säkerhetschef för dessa uppgifter. 

• Ekonomienheten ansvarar för samordning av kommunens skadefinansiering, vilket bland annat 

omfattar kommunens försäkringsskydd. 

• Ansvaret för säkerhet och riskhantering följer verksamhetsansvaret och respektive förvaltningschef 

och VD har ansvaret för att säkerhetspolicyn med tillhörande riktlinjer efterlevs. 

Verksamhetsspecifika instruktioner skall vid behov utarbetas lokalt inom varje förvaltning eller 

bolag. 

• Frågor gällande IT-säkerhet handläggs av kommunens IT-chef. 

Skydd och säkerhet i Rättviks kommun 

Säkerhetschef 

Kommunledningsgruppen 

Förvaltning/verksamhetsvisa 

riskombud 

Förvaltning/verksamhetsvisa 

riskombud 

33 

Kommunstyrelsen 

Ekonomienheten 

Försäkringar

11.5 Arbetssätt 

11.5.1 Säkerhetsronder, arbetsmodell 

för riskinventering 

Säkerhetsronder är en arbetsmodell som ökar 

riskmedvetenheten och engagemanget för säkerhets- 

och trygghetsfrågornas betydelse och ger 

ett underlag för ett förebyggande arbete. 

Fokus ligger på vardagsrisker ur ett verksamhetsperspektiv, 

där personalen använder sig av 

följande frågeställningar vid riskinventeringen: 

• Vad är det som kan hota vår organisations 

åtagande? 

• Vad är det som stör verksamheten? 

• Vad är det som gör att vi inte kan bedriva en 

säker och trygg verksamhet? 

Ett protokoll upprättas som innehåller en 

sammanställning av riskerna, vilka åtgärder som 

skall utföras, vem som är ansvarig för vilka 

åtgärder samt när de ska vara utförda. 

11.5.2 Tekniskt skydd 

Installation av tekniskt säkerhetsskydd vid kommunens 

anläggningar och verksamheter föregås 

av riskanalys för att utreda behovet av skydd. 

Riskanalysen ger underlag för bedömning av de 

risker som föreligger och för val av rätt teknik 

och systemutformning. 

Arbetet med riskanalysen för tekniskt säkerhetsskydd 

görs alltid i samråd med räddningstjänsten, 

oavsett vem som är hyresvärd. Exempel på tekniska 

skydd är; passersystem, inbrotts-, utrymnings- 

och brandlarm. 

11.5.3 Inbrottslarm 

En stor del av kommunens lokaler har ett utbyggt 

inbrottslarmssystem. Systemen är genom avtal 

anslutna till räddningstjänsten Rättvik. Uppföljning 

och analys över antalet larm samt larmets 

art sker. Lämpliga åtgärder vidtas i samråd med 

verksamhetsutövaren för att förbättra och säkerställa 

mot inbrott. 

11.5.4 Utrymningslarm och 

brandlarm 

Utrymningslarm och brandlarm finns installerade 

i många av kommunens lokaler. Utrustningen 

funktionstestas enligt rullande schema och utrymningsövningar 

sker regelbundet. Obefogade 

larm på grund av utrustningens känslighet eller 

åverkan från tredje part följs upp och åtgärdas 

snabbt samt diskuteras med verksamhetsansvariga 

för att påvisa och öka systemets trovärdighet. 

11.5.5 Försäkringsskydd 

Upphandling av samtliga försäkringar sker centralt 

via kommunledningskontoret. Som stöd vid 

34 

upphandling och skadereglering anlitar kommunen 

försäkringsmäklare. 

Rättviks kommun har försäkringsskydd för: 

• Egendomsskador 

• Ansvarsskador 

• Tjänsteresor 

• Självrisken vid egendomsskador är 5 basbelopp 

och vid ansvarsskador 1 basbelopp. 

• Motorfordon 

Försäkringsbolagen ställer följande villkor 

avseende kommunal riskhantering: 

• att kommunens politiska ledning beslutat att 

en aktiv riskhantering ska bedrivas inom alla 

delar av organisationen 

• att en riskhanteringsgrupp finns med uppgift 

att driva det övergripande riskhanteringsarbetet 

11.5.6 Uppgifter enligt 

säkerhetsskyddslagstiftning 

(SFS 1996:627, 1996:633) 

Hos myndigheter skall finnas en säkerhetsskyddschef, 

samt ersättare. Räddningschef samt stf 

räddningschef innehar befattningen i Rättviks 

kommun. Kontinuerlig uppdatering av skyddsanalys 

samt bevakning av behov om säkerhetsprövning, 

och placering i säkerhetsklass.

12. Plan för extraordinära 

händelser 

12.1 Inledning 

Kommunens planer ska baseras på verksamheternas 

risk- och sårbarhetsanalyser för all verksamhet 

som måste kunna upprätthållas vid en 

extraordinär händelse. Risk- och sårbarhetsanalysen 

skall inkludera sådan verksamhet som 

bedrivs av hel- eller delägda kommunala bolag. 

Med tanke på kraven på kommunen i samhällets 

krishanteringssystem och kommunens uppsatta 

mål i "Mål och budget" som behandlar ämnet 

"trygghet och säkerhet" har kommunen genomfört 

sårbarhetsanalyser vad gäller händelser som 

kan tänkas bli extraordinära. 

Den arbetsgrupp som har arbetat med risk- och 

sårbarhetsanalysen har tagit fram sex scenarier 

som berörda verksamheter har gjort en bedömning 

av hur de kan komma att påverka verksamheten. 

Först och främst har man tittat på konsekvenserna 

för den samhällsviktiga verksamheten 

som bedrivs i respektive verksamhet/kommunalt 

bolag. 

Det ska påpekas att denna analys inte är någon 

heltäckande risk- och sårbarhetsanalys över 

verksamheternas och bolagens totala riskbild 

utan en sårbarhetsanalys över konsekvenserna 

för den samhällsviktiga verksamheten som kommunen 

bedriver och som påverkar servicen till 

kommuninvånare och företag. 

Verksamheternas och bolagens bedömning är att 

flertalet av scenarierna skulle ge störningar men 

att man trots detta skulle kunna upprätthålla en 

acceptabel kvalitet i verksamheten. 

De scenarier som kommer att påverka kommunens 

samhällsviktiga verksamhet är i första hand: 

• väderrelaterad störning 

• elavbrott 

• teleavbrott 

• vattenavbrott 

• intrång i datasystem 

• trafikolyckor med miljöfarliga ämnen längs 

våra vägar och järnväg 

I analysarbetet har det kommit fram konsekvenser 

som kan vara kritiska för kommunens samhällsviktiga 

verksamhet. För att komma tillrätta 

med dessa har ett antal föreslagna satsningar 

sammanställts. Dessa satsningar syftar till att 

stärka kommunens krishanteringsförmåga. 

35 

Enligt Lagen (2006:544) om extraordinära händelser 

i fredstid hos kommuner och landsting 

ska kommunen anta en plan för extraordinära 

händelser en gång per mandatperiod. Denna 

plan har tagits fram med tanke på de risker och 

konsekvenser som kom fram i risk- och sårbarhetsanalysen. 

12.1.1 Tillämpningsområde mm 

Denna plan äger tillämpning i fall då en extraordinär 

händelse inträffar i Rättviks kommun. 

Planen kan även användas vid händelser som 

kräver samverkan men som inte klassas som 

extraordinära. 

Med extraordinär händelse i en kommun avses 

en händelse som: 

• avviker från det normala 

• innebär en allvarlig störning eller medför 

överhängande risk för en allvarlig störning i 

viktiga samhällsfunktioner 

• kräver skyndsamma insatser av en kommun 

Exempel på extraordinära händelser: 

• att omfattande hot mot mänskliga värden, 

egendom eller miljö föreligger 

• akut behov av beslut, som inte har kunnat 

förutses och inte kan tillgodoses av ordinarie 

organisation 

• flera verksamhetsområden berörs 

• stort behov av att samordning av kommunens 

åtgärder måste ske 

• stort informationsbehov föreligger 

• stort samverkansbehov med andra organisationer 

(statliga myndigheter, andra kommuner, 

landsting, svenska kyrkan och övriga trossamfund, 

frivilligorganisationer och företag) 

föreligger 

• större olyckshändelse som påverkar samhällsfunktioner 

• extrema vädersituationer 

• störningar i vattenförsörjningen 

• störningar eller intrång i tele, IT- och 

datatrafiken 

• smitta/epidemier 

• hot mot verksamhet, förtroendevalda, 

tjänstemän 

• terrorism 

Författningsunderlag 

Kommunstyrelsens arbetsutskott är krisledningsnämnd 

och har vid fredstida katastrofer 

och olyckor högsta ansvaret.

Krisledningsnämnden ges rätt att överta verksamhetsområden 

från annan nämnd. 

Ordföranden (eller vice ordföranden då ordföranden 

har förhinder) i krisledningsnämnden 

bedömer när en extraordinär händelse medför 

att nämnden ska träda i funktion. (SFS 

2006:544) 

Vid en extraordinär händelse i Rättviks kommun, 

som inte faller under ansvaret enligt Lagen om 

skytt mot olyckor (SFS 2003:778) tas beslutsbefogenheter 

och ansvar för åtgärder och ledning 

över av krisledningsnämnden. Krisledningsnämnden 

har full delegation vid extraordinär 

händelse. 

Den person eller organisation som får kännedom 

om en olycka där insatser enligt planen kan bli 

aktuella bör kontakta befäl i beredskap (BiB). 

Vid behov kan denna plan kompletteras och 

anpassas så att den vid ett annat säkerhetspolitiskt 

läge också kan vara kommunens plan för 

höjd beredskap. 

12.1.2 Målsättning 

Denna plan syftar till att underlätta för kommunen 

att vidta de lämpliga åtgärder som påkallas 

med hänsyn till den eller de extraordinära händelser 

som uppkommit. 

Övergripande mål 

Krisledningsnämnden ska, när händelsen kan 

definieras som en extraordinär händelse, verka 

för att upprätthålla en acceptabel nivå på den 

kommunala verksamheten samt se till att de personer 

som vistas i kommunen har tillgång till de 

basala behoven av vatten, värme och varm mat. 

Kommunen ska värna befolkningen genom att 

aktivt verka för en ökad trygghet och säkerhet 

samt verka för enhetliga beredskapsförberedelser 

och att dessa genomsyras av säkerhetstänkande. 

Den kommunala krisledningen har dessutom 

ansvaret för att det ges riktad information till 

berörda samt samordnad information till: 

• massmedia 

• allmänhet 

• myndigheter, organisationer mm 

Dessa mål ska nås genom samarbete mellan 

kommunens verksamheter, näringsliv, organisationer, 

andra samhällsorgan och andra kommuner 

och myndigheter. 

36 

Säkerhetsmål 

Rättviks kommun ska vid en extraordinär 

händelse ha förmåga att: 

• utöva samordnad ledning inom 3 timmar. 

• verkställa situationsanpassad personalförstärkning 

inom 6 timmar 

• WIS ett webbaserat informationssystem ska 

användas i kommunen 

Den kommunala krisledningen ska samlas minst 

en gång per år för utbildning eller övning. 

Planen för den kommunala krisledningen ska uppdateras 

löpande och den ska, minst en gång varje 

ny mandatperiod, antas av kommunfullmäktige. 

Kommunens beredskapssamordnare ansvarar för 

att revidering görs när behov så föreligger. Enklare 

revidering kan göras av kommunstyrelsen utan att 

planen på nytt måste antas av kommunfullmäktige. 

12.2 Rättviks kommuns 

geografiska områdesansvar 

Kommunen ska verka för att de förberedelser 

för hantering av en extraordinär händelse, som 

inom kommunens geografiska område genomförs 

av statliga myndigheter, landstinget samt 

organisationer och företag samordnas. 

Vid en inträffad extraordinär händelse ska kommunen 

verka för samordning av krishanteringen 

inom kommunens geografiska område. 

Sammanfattningsvis innebär det geografiska 

områdesansvaret att kommunen ska: 

• göra en samlad analys av sådana risker och 

sådan sårbarhet i kommunens geografiska 

område som kan leda till en extraordinär 

händelse och göra denna analys känd för 

berörda aktörer 

• vara sammankallande för ett krishanteringsråd 

(eller motsvarande) med representanter för de 

lokala krisaktörerna 

• verka för att de lokala krisaktörernas förberedelser 

för hanteringen av en extraordinär 

händelse samordnas 

• verka för att de lokala krisaktörernas åtgärder 

vid en extraordinär händelse samordnas 

• verka för att informationen till allmänheten 

vid en extraordinär händelse samordnas 

• kunna lämna en samlad information till länsstyrelsen 

om läget i kommunen i fråga om 

risker och sårbarhet och om de lokala krisaktörernas 

förberedelser för hanteringen av en 

extraordinär händelse 

• kunna ge länsstyrelsen en samlad rapport om 

läget i kommunen vid en extraordinär händelse 

och om de lokala krisaktörernas vidtagna och 

planerade åtgärder med anledning av händelsen

Alla berörda aktörer har inte en sådan representation 

i kommunen att de kan medverka i samordningen. 

Det gäller bl.a. en del statliga myndigheter 

och statligt ägda bolag. I vissa avseenden 

måste därför samordningen ske via länsstyrelsen. 

12.3 Kommunens organisation 

vid extraordinära händelser 

12.3.1 Den kommunala 

krisledningens uppbyggnad 

När en extraordinär händelse inträffar i Rättviks 

kommun kan krisledningsnämnden fatta beslut 

om att nämnden ska träda i funktion. 

En tjänstemannagrupp (krisledningsgrupp) ska 

verkställa krisledningsnämndens beslut. Krisledningsgruppens 

uppgifter är också att bereda 

ärenden samt leda och utföra arbete åt krisledningsnämnden. 

Ärendeberedningen innefattar bl.a. att analysera 

den inträffade händelsen, förbereda information 

och föreslå åtgärder. 

Ordföranden (vice ordföranden) i krisledningsnämnden 

har rätt att besluta i ärenden som är så 

brådskande att hela krisledningsnämndens avgörande 

inte kan avvaktas. Sådana beslut ska därefter 

snarast anmälas till nämnden. 

Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta 

hela eller delar av verksamhetsområden från 

övrig nämnd i den utsträckning som är nödvändig 

med hänsyn till den extraordinära händelsens 

art och omfattning. 

När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden 

besluta att de uppgifter som nämnden 

har övertagit från annan nämnd ska återgå till 

ordinarie nämnd. 

Beslutsordningen ska återgå till det normala så 

snart situationen medger det. 

Kommunfullmäktige får besluta att krisledningsnämndens 

verksamhet ska upphöra, om 

kommunfullmäktige fattar ett sådant beslut återgår 

de verksamhetsområden som krisledningsnämnden 

har övertagit till ordinarie 

nämnd/förvaltning. 

37 

Krisledningsnämnden har följande befogenheter 

om händelsen medför att kommunens service till 

fysiska och juridiska personer i kommunen inte 

kan upprätthållas: 

• ge inriktningsdirektiv för kommunens 

verksamhet. 

• ge rekommendationer till allmänheten om 

återhållsamhet i konsumtionen av bl.a. el, 

värme och vatten. 

• besluta om vilka kommunala verksamheter 

som ska prioriteras. 

• besluta om vilka kommunala verksamheter 

som ska stängas. 

• besluta om ianspråktagande av reservsystem. 

• besluta om hur reservkraften ska fördelas. 

• ge direktiv till eventuell omflyttning av 

personal mellan de kommunala verksamheterna. 

• ge direktiv till en eventuell flyttning av 

verksamhet (t.ex. patienter i dygnet-runt-vård). 

• begära bistånd från annan kommun eller från 

statlig myndighet. 

• ange inriktning för kommunens information 

till kommuninvånarna. ge anvisningar till 

allmänheten. 

• efter begäran bistå andra kommuner och 

landsting som drabbats av en extraordinär 

händelse. om bistånd har lämnats har kommunen 

rätt till skälig ersättning av den andra 

kommunen eller landstinget. 

• om läget så kräver lämna begränsat ekonomiskt 

stöd till enskilda som drabbas av händelsen. 

• fatta beslut, ge anvisningar eller vidta andra 

åtgärder som är jämförbara med något av 

ovanstående fall. 

Vid utlämnande av information från krisledningsnämnden 

gäller den sekretess som skulle 

ha gällt i den ordinarie verksamheten. 

Krisledningsnämndens beslut kan överklagas. 

Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid 

närmast följande fullmäktigesammanträde. 

Fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen 

och formerna för denna. 

Krisledningsnämndens verksamhet omfattas av 

kommunstyrelsens uppsiktsplikt och av den 

kommunala revisionen. 

Händelser och delar av händelser som kan 

betraktas som räddningstjänst enligt Lagen om 

skydd mot olyckor handläggs av räddningstjänsten. 

Reglemente för krisledningsnämnden är separat 

dokument och antaget av kommunfullmäktige 

2005-05-03, § 42

Kommunens krisledning består dels av en krisledningsnämnd (normativ ledning), dels en krisledningsgrupp 

(strategisk ledning). 

Ledning 

Analys 

Till krisledningsgruppen kan det knytas uppgiftsberoende arbetsgrupper för att diskutera specifika 

frågeställningar beroende på typ av händelse. 

Krisledningsarbetet delas in i fyra funktioner: 

• ledning/analys 

• information 

• service 

• administration 

Krisledningsnämnd 

Krisledningsgrupp 

Information Service Administration 

12.3.2 Den kommunala krisledningens sammansättning 

Normativ ledning 

Krisledningsnämnden svarar för den normativa ledningen. 

Strategisk ledning 

Krisledningsgruppen leds av kommunstyrelsen ordförande. Tillsammans med tjänstemän utgör 

gruppen den strategiska ledningen. 

Ledning/Analys 

Berörda verksamhetschefer samt handläggare från berörda verksamheter och eventuellt externa specialister 

ingår i funktionen. 

Information 

Informatören leder arbetet, se punkt 15. Se även informationsplanen. 

Service 

Funktionen bemannas beroende på händelsen. 

Administration 

Personal främst från kommunledningskontoret med vana att dokumentera och föra protokoll. 

38

12.3.3 Krisledningens uppgifter 

Normativ ledning (krisledningsnämnd) ska: 

• besluta om mål och inriktning för verksamheten 

• besluta i de frågor där åtgärderna kan få 

betydande ekonomiska konsekvenser eller när 

viktiga samhällsfunktioner störs, väsentliga 

miljövärden förstörs eller betydande enskilda 

intressen skadas 

Strategisk ledning (krisledningsgrupp) 

• den strategiska ledningen lämnar förslag om 

beredskap samt om insatsens ram 

• utsedd tjänsteman 

• leder arbetet i staben 

• omsätter beslut i order 

• genomför föredragningar 

• beslutar själv enligt delegation 

• leder och beslutar om stabsorienteringar 

• ansvarar för stabens underhåll och säkerhet 

• ansvarar för att erforderlig samverkan sker 

• kontrollerar att order blir genomförda och att 

dokumentation sker 

• ledning/analysfunktionen 

• under stabschefen leds verksamheten av den 

verksamhetschef (eller person utsedd av 

berörd verksamhetschef) som normalt 

ansvarar för händelsen 

Lednings- och analysfunktionen ska bl a: 

• utarbeta beslutsunderlag för den normativa 

och strategiska ledningen 

• verkställa de beslut som fattas av den 

normativa och strategiska ledningen 

• ge direktiv för inriktningen av det skadeavhjälpande 

arbetet 

• samordna tillgängliga resurser i kommunen 

och vidta åtgärder så att de kan ställas till 

förfogande för insatsen 

• rekvirera, konsultera och samordna externa 

resurser och expertis 

• svara för uppföljningen av vidtagna åtgärder 

• servicefunktionen 

• servicefunktionen bemannas efter de aktuella 

behoven. nedan följer några exempel på 

ansvarsområden 

• tillse att sambandet fungerar tillfredsställande 

• ge It-stöd 

• handha personal- och utrustningsärenden 

(större delen av personal- och materielfrågorna 

löses förvaltningsvis) 

• administrationsfunktionen 

Administrationsenheten utför expeditionsarbetet 

inom ledningsgruppen. Detta innefattar bl.a. att 

ta fram/utföra: 

• dokumentation och registrering av händelseförlopp 

och vidtagna åtgärder 

• framställning av underlag för stabsorientering 

• lägesuppföljning 

39 

12.3.4 Informationsfunktionens 

organisation 

Informationsarbetet organiseras och leds av 

kommunens informationsansvarige i samverkan 

med krisledningsgruppen och ansvarig politiker. 

Vid behov ska en presstalesman utses. 

Informationsfunktionen kan nyttjas av enskild 

förvaltning även om inte krisledningsgrupp är i 

funktion. Vid dessa tillfällen sker samverkan 

med berörd verksamhetschef/tjänsteman. 

Informationsfunktionens fyra uppgifter är: 

• myndighetsmeddelande 

• upprätta mediecenter 

• upprätta upplysningscentral 

• inhämta allmänhetens behov av innehållet i 

informationen 

Informationsfunktionen är sammansatt så att 

dess olika delar ska klara de fyra uppgifterna. 

Extern och intern information ska samordnas av 

informationsfunktionen. 

Informationsgruppens uppbyggnad 

Kommunala krisledningen eller berörd verksamhetschef/tjänsteman 

(vid mindre händelser) som 

ansvarar för att händelsen blir uppklarad ska 

bedöma om, och i så fall vilka. informationsresurser 

som krävs för att klara informationsarbetet. 

Informationsfunktionens övergripande uppgifter 

Informationsfunktionen svarar för att riktad 

information (intern och extern) ges till berörda 

samt att samordnad information ges till: 

• massmedia 

• allmänheten 

• myndigheter, organisationer, m.fl. 

I arbetet ingår också att framställa och distribuera 

pressmeddelanden, intern information mm. 

Vidare ska informationsenheten kunna upprätta: 

• en upplysningscentral och 

• ett mediecenter 

För att få en flexibel organisation ges inga hänvisningsnummer 

i denna plan. När krisledningsgruppen 

har beslutat var informationsfunktionen 

och en eventuell upplysningscentral rent fysiskt 

ska sitta ges information till berörda instanser 

om vilka telefonnummer som är aktuella. 

När informationsfunktionen är upprättad ska 

växeln informeras och beslut tas om växeln ska 

hållas öppen längre än normalt. För att snabbt 

nå ut med rätt information kan det vara lämpligt 

att ha täta kontakter med en representant från 

Sveriges Radio Dalarna (P4).

Förutom radion kan informationen spridas via: 

• kommunens webbplats 

• brevbärare 

• tidningar 

• FRG-grupp 

• textmeddelanden via mobiltelefon 

Vid information till allmänheten ska det tas hänsyn 

till de personer som inte har svenska som 

modersmål. 

För att nå ut med förståelig information kan 

tolkhjälp behövas och förutom de normala 

kanalerna kan information spridas t.ex. via: 

• lokalradio som sänder på lämpligt språk 

• invandrarföreningar m.fl. 

För att veta vilken information som efterfrågas 

eller hur den givna informationen har tagits 

emot ska informationsfunktionen upprätta någon 

form av nyhetsbevakning. 

Övergripande mål 

Informationsfunktionen ska vid extraordinära 

händelser ha förmåga att: 

• ge ut myndighetsmeddelanden 

• upprätta mediecenter 

• upprätta upplysningscentral 

• upprätta anhörigcenter tillsammans med 

POSOM's ledningsgrupp 

Resultatmål 

Informationsfunktionen ska kunna genomföra 

samordnad information inom 3 timmar. 

Informationsfunktionen ska verkställa situationsanpassad 

personalförstärkning inom 6 timmar. 

Personer ingående i informationsfunktionen ska 

samlas minst en gång per år för utbildning eller 

övning. 

Räddningstjänstens beredskapssamordnare 

ansvarar för att planen hålls ajour medan kommunens 

kanslichef ansvarar för att larmlistor 

och checklistor är aktuella. Revidering ska 

göras minst en gång om året. 

Lokaler för informationsfunktionen 

I första hand samlas informationsfunktionen i 

kommunhuset i Rättvik. 

Krisledningsnämnden och berörd verksamhetschef 

kan bestämma att den kommunala krisledningen 

ska samlas i lokaler på annan plats. 

Se informationsplan. 

40 

12.4 Alarmering av den 

kommunala krisledningen 

12.4.1 När krisledningen ska 

sammankallas 

Krisledningsnämnden sammankallas på anmodan 

av ordföranden (vice ordföranden) i krisledningsnämnden 

vid händelser enligt 11.1 

När det finns behov av sammankalla den kommunala 

krisledningen ska berörd verksamhetschef, 

ansvarig tjänsteman eller politiker larma 

BiB, som i sin tur kontaktar ordföranden i krisledningsnämnden 

varefter sammankallande sker 

av hela eller delar av den kommunala krisledningen 

(behovet styr). 

Om verksamhetschef eller berörd tjänsteman 

enbart behöver hjälp från någon av funktionerna 

i den kommunala katastrofledningen, som t ex 

informationsfunktionen, ska denne kontakta 

kommunens informatör eller BiB som i sin tur 

har till uppgift att sammankalla hela eller delar 

av den funktion som begärs. 

12.4.2 Larmlista 

Särskild larmlista finns hos räddningstjänsten, 

se kriskort 12.11 

12.5 Lokaler för den 

kommunala krisledningen 

I första hand samlas kommunens krisledning i 

räddningstjänstens lokaler vid Furudalsvägen 8 i 

Rättvik. 

Krisledningsnämnden och berörd verksamhetschef 

kan bestämma att den kommunala krisledningen 

ska samlas i lokaler på annan plats. 

12.6 Samband 

Normalt upprätthålls kontakten med de berörda 

myndigheterna/instanserna via telefon. Skulle det 

däremot föreligga risk för störningar i telenätet 

förbereds radiosamband via RAKEL. Om läget 

så kräver kommer ordonnans* att användas. 

Sambandsplanen utgörs av kommunens internkatalog, 

räddningstjänstens pärm 

"Krisinformation - en handbok" samt räddningstjänstens 

sambandsplan och resurspärmar. 

Finns det behov ska kommunväxeln hållas 

öppen dygnet runt. 

*Ordonnans - person som har till uppgift att vidarebefordra 

tjänstemeddelande

12.7 Resurser 

12.7.1 Förvaltningar 

De samlade resurserna inom de kommunala 

verksamheterna kan disponeras. Förteckning 

över tillgänglig utrustning inom kommunen 

finns i räddningstjänstens planläggning. 

Även personella resurser från enskilda verksamheter 

kan utnyttjas vid extraordinära händelser. 

Det är lämpligt att verksamheterna i förväg 

inventerar den personal som kan ställas till förfogande 

utan att andra viktiga funktioner åsidosätts. 

Listor med stabsoch kontaktpersoner upprättas 

och hålls aktuella av räddningstjänsten. 

Respektive verksamhets behov av personal planeras 

av respektive förvaltningschef. 

12.7.2 Övriga resurser 

Den kommunala krisledningen kan disponera 

resurser som ställs till förfogande av entreprenörer, 

statliga organ, militär, frivilligorganisationer 

m fl. 

12.8 Kostnadsredovisning 

Samtliga kostnader för den kommunala krisledningens 

verksamhet redovisas på ett konto. 

Detta ger möjlighet att enkelt följa upp vad 

gruppens beslut och åtgärder kostat och underlättar 

arbetet om statsbidrag eller dylikt ska 

sökas. 

41 

Om vissa andelar av åtgärderna i efterhand 

bedöms som "normala" kan motsvarande andel 

debiteras respektive förvaltnings ordinarie konton 

för verksamheten. 

12.9 Avslutning 

Den kommunala krisledningen ska så fort som 

möjligt analysera hur man på bästa sätt kan 

avveckla krisledningen och låta frågorna handläggas 

av samhällets normala strukturer. 

När krisledningen har avvecklats ska dokument 

och dagböcker samlas in och arkiveras. En utvärdering 

av arbetet ska ske så snart som möjligt. 

Kommunens beredskapssamordnare ansvarar för 

att detta genomförs. 

12.10 Psykiskt och socialt 

omhändertagande 


Arbetet syftar till att stödinsatser snabbt ska kunna 

sättas in för att de speciella problem som en olycka 

kan innebära för drabbade och anhöriga ska 

kunna överbryggas samt att minska och förhindra 

att personliga kriser i samband med olyckor 

medför bestående skador genom tidigt insatta 

psykiska och sociala åtgärder samt att underlätta 

för anhöriga att få information om olyckan och 

vilka skador de anhöriga har drabbats av. 

Se plan för psykiskt och socialt omhändertagande 

sidan 55 kap 14.

12.11 Kriskortet 

Detta är ett "kriskort" som uppdateras fyra gånger per år och utsänds till dem som är namngivna. 

Uppdatering sker vid samma tidpunkt som prov sker av "Viktigt Meddelande till Allmänheten 

VMA". På kortet finns uppgifter om hur olika personer kan nås och den turordning som gäller för 

de politiker som kan bli involverade. 

I kortet finns även sex stödord efter: Glöm ej dessa stödord! 

Extraordinär händelse, krisledningsnämnd 

Namn Funktion Tfn arb Mobil arb Tfn bostad 

Annette Riesbeck Ordförande 0248-702 50 

Mats Röhfors 1:e vice ordförande 0248-706 01 

Inge Östlund Ledamot 0248-703 25 

Anki Dåderman Ledamot 

Jan Dahlqvist Ledamot 

Linda Eriksson Ersättare 0248-705 48 

Anders Åkerlund Ersättare 

Henrieta Vedberg Ersättare 0248-702 73 

Anders Björkman Ersättare 

Maria Kratz Ersättare 


Annette Riesbeck Kommunalråd 0248-702 50 

Ulf Israelsson Ledningsansvarig 0248-701 36 

Sven Kanth Bitr ledningsansvarig 0248-701 16 

Catarina Nykvist Lilliehöök Informationsansvarig 0248-701 24 

Yvonne Wennberg Öhrnell Ers informationsansvarig 0248-701 25 

Rune Daniels Räddningschef 0248-702 91 

Jan Daniels Ersättare 0248-702 92 

Olle Bergfors VA-chef 0247-441 10 

Lars Spångmyr VA-ingenjör 0247-441 41 

Janne Kallur RFAB 0248-701 40 

Anna-Lena Hållmats Bergvik Socialchef 0248-702 15 

Elisabeth Dahlstedt Samhällsbyggnadschef 0248-701 64 

Lars Kratz Förvaltningschef BUF 0248-702 05 

Hans Barksjö Gymnasiechef 0248-702 77 

Örjan Furn VD Kommunhus 0248-705 78 

0247-441 10 

Viktiga telefonnummer 

Ove Mattsson RFAB 0248-705 19 

VA-Jour 023-133 08 0248-702 95 

Värmeverket 0248-106 96 

Räddningsstation 0248-702 87 fax 0248-515 22 0248-703 00 vx 

Befäl i Beredskap (BiB) 0746-38 98 43 

Glöm ej: samlingsplats Räddningsstation. Dokumentera, skapa uthållighet. Förtäring. Information. Växeln 

Detta är ett kriskort som uppdaterats februari 2011-11-01 

42

12.12 Sammanfattning av förvaltningarnas och de kommunala 

bolagens sårbarhetsanalys 

Berörda förvaltningar och kommunala bolag har gjort en bedömning av hur de olika scenarierna 

kommer att påverka verksamheten. Först och främst har man tittat på konsekvenserna för den samhällsviktiga 

verksamheten som bedrivs i respektive förvaltning/kommunalt bolag. 

Det ska påpekas att denna analys inte är någon heltäckande risk- och sårbarhetsanalys över förvaltningarnas 

och bolagens totala riskbild utan en sårbarhetsanalys över konsekvenserna för den samhällsviktiga 

verksamheten som kommunen bedriver och som påverkar servicen till kommuninvånare 

och företag. 

Förvaltningarna och berörda bolag har redovisat konsekvenserna i tre nivåer 1-3. 

Verksamheter/bolag 

Väderrelaterad 

störning 

Kommunledningskontoret 2 2 2 2 1 1 1 

Socialförvaltningen 3 3 3 2 2 3 1 

Barn- och ungdomsförvaltningen 3 3 1 1 2 2 1 

Bildningsförvaltningen 1 2 1 1 3A 1 1 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2 2 2 2 1 1 1 

Stab- och serviceförvaltningen 3 2 1 1 2 2 1 

RBAB, bostäder 1 2 2 2 2A 1 1 

RFAB, förvaltningsbyggnader 2 3 2 2 1 1 1 

RTAB 2 2 2 2 2 3 1 

A-bedömningen grundar sig på att branden startar i verksamhetens lokaler. 

Förklaringarna till siffrorna se nedan. 

Verksamhetskonsekvenser 

1. Verksamheten kommer inte att drabbas eller endast att drabbas av mindre störningar, verksamheten 

kan upprätthållas 

2. Verksamheten kommer att drabbas av kraftiga störningar -verksamheten kan hjälpligen upprätthållas 

3. Verksamheten kommer att drabbas av sådana störningar att den inte kommer att fungera utan att 

åtgärder vidtas – verksamheten kan inte upprätthållas. 

Den redovisade sammanfattningen bygger på förvaltningarnas och de kommunala bolagens bedömning 

för respektive ansvarsområde och funktion. Bakom sammanfattningen ligger en mer utförlig 

risk- och sårbarhetsanalys som finns som eget dokument. 

43 

Elavbrott 

Teleavbrott 

Virusangrepp 

Brand i publik 

lokal 

Vattenavbrott 

Nedläggning av 

ett större företag

12.12.1 Allmänna slutsatser 

Verksamheternas och kommunala bolagens 

bedömning är att flertalet av scenarierna skulle 

ge störningar men att man trots detta skulle 

kunna upprätthålla en acceptabel kvalitet i verksamheten. 

Av de scenarier som har analyserats orsakar 

följande händelser de största konsekvenserna 

för kommuninvånarna: 

• väderrelaterad störning inklusive 

oframkomliga vägar 

• elavbrott 

• teleavbrott 

• vattenavbrott 

• intrång i datasystem 

De konsekvenser som kan ses som kritiska är 

om omvårdnaden av vårdtagare som är beroende 

av socialtjänsten blir lidande. Analyserna 

som har gjorts tyder på att störningarna blir 

många och svåra vid dessa scenarier. Det kan 

44 

bli svårt att upprätthålla tillgång till de basala 

behoven av vatten, värme och varm mat. 

Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att ha 

svårt att bedriva en normal verksamhet på skolor 

och förskolor i de drabbade områdena. Risken 

för att skolor måste stängas är överhängande. 

Vid ett vattenbortfall blir all verksamhet drabbad 

inom de drabbade områdena. Det kan bli svårt 

att upprätthålla tillgång till det basala behovet 

av vatten om inte vattenledningsnätet är intakt. 

Även scenariot brand i publik lokal med många 

skadade och döda kommer att ge kraftiga störningar 

i kommunens verksamhet. 

Om datasystem slås ut helt eller delvis kan ingen 

information föras in- eller ut i systemet eller i 

telefonsystemet. Genomlysning av datasystemet 

måste ständigt ske vad avser dess säkerhet.

12.12.2 Lägsta acceptabla försörjningsnivå 

Följande punkter kan bli kritiska. I den högra kolumnen anges vad som bör göras för att upprätthålla 

lägsta acceptabla försörjningsnivån. 

Personer beroende av socialtjänst Lägsta acceptabla försörjningsnivå 

Är beroende av ett fungerande 

trygghetslarm 

Är beroende av medicinsk apparatur 

Är beroende av matpaket via 

socialförvaltningen 

Omedelbart efter störningen: 

Personen ska få täta besök av personal från socialförvaltningen. 

Kan inte tryggheten för berörd person upprätthållas 

ska personen i fråga erbjudas plats i något av 

socialförvaltningens boenden. 

Omedelbart efter störningen: 

Kan inte den medicinska tryggheten för berörd person 

upprätthållas ska personen i fråga flyttas till något av 

socialförvaltningens boenden. 

Från dag 1: 

Kan inte matpaket för berörd person levereras ska 

personen i fråga erbjudas plats i något av socialförvaltningens 

boenden alternativt ska varm dryck/soppa 

kunna erbjudas. 

Slås all tillagning av mat ut på grund av ett totalt 

elbortfall ska varm dryck/soppa kunna erbjudas under 

första dygnet. 

Från dag 2: 

Varm mat ska kunna serveras. 

Brist på vatten Från dag 1: 

Vid brist på vatten ska socialförvaltningen i samverkan 

med RTAB se till att berörd person får tillgång till 

dricksvatten. 

Kan inte tryggheten för berörd person upprätthållas 

ska personen i fråga erbjudas plats i något av socialförvaltningens 

boenden. 

Allmänt Lägsta acceptabla försörjningsnivå 

Utkylda lägenheter 

För friska personer räknas fastigheten 

som utkyld när inomhustemperaturen 

är under 8–10 grader. 

För äldre och sjuka personer räknas 

fastigheten som utkyld när inomhustemperaturen 

är under 15–16 grader. 

Från det att fastigheten är utkyld: 

Det är i första hand lägenhetsinnehavaren som ska söka 

efter ett tillfälligt boende. Om det misslyckas och personen 

i fråga inte har någonstans att bo ska kommunen försöka 

hitta ett tillfälligt boende till den drabbade 

Kan ej laga varm mat Från dag 2: 

Det är i första hand lägenhetsinnehavaren som ska 

hitta någonstans att äta varm mat. Om det misslyckas 

och personen i fråga inte har någonstans att laga mat 

ska kommunen hänvisa till fastigheter där personen i 

fråga kan laga, alternativt köpa, varm mat. 

Vattenbrist Från dag 1: 

RTAB har till uppgift att se till att de fastigheter som 

har kommunalt vatten kan hämta vatten i närområdet. 

45

13. Brottsförebyggande råd 

och verksamhet 

Det brottsförebyggande arbetet ska bedrivas 

tvärsektionellt och kommunövergripande. De 

brottsförebyggande åtgärderna syftar till att förändra 

de faktorer som påverkar människors 

brottsliga beteende, dels sådana som minskar 

individens benägenhet att begå brott och dels 

sådana som minskar vinsten eller ökar kontrollen 

över faktorer som underlättar brott. 

Kommunledningskontoret har ansvaret för kommunens 

brottsförebyggande arbete och integrerar 

det i sitt arbetsområde. Inriktningen ska vara 

att försöka åstadkomma en samverkan, förutom 

med polisen även med grannkommunerna. Det 

ska finnas ett kommungemensamt råd, lokala 

brottsförebyggande råd kan inrättas och det 

lokala arbetet organiseras av de lokala intressenterna 

på det sätt man själv väljer. 

Brottsförebyggande åtgärder i 

fysisk planering 

Brottförebyggande åtgärder i fysisk planering 

syftar till att redovisa möjligheterna att förebygga 

46 

brott vilka kan redovisas i detaljplan. Såväl allmänna, 

halvprivata som privata miljöer omfattas. 

Anläggningar och byggnaders inbördes placering, 

skala samt utformning ska beaktas och vägas 

mot brottsförebyggande åtgärder som en normal 

del i planarbetet och bygglovgivning. 

I stadsbyggnadsprocessens olika skeden ska 

kommunen verka för tryggheten och säkerheten 

ökar och brottsligheten minskar i kommunens 

bebyggelsemiljöer genom att 

• brottsförebyggande aspekter beaktas i 

översiktsplaner 

• en brottsförebyggande analys görs i 

detaljplaner 

• information ges till fastighetsägare och 

exploatörer i bygglov- och genomförandeskedet

14. Plan för psykiskt och socialt 

omhändertagande 

Inledning 

Syftet med denna plan är att ange en tydlig inriktning 

för planering och hantering av eventuell 

POSOM-verksamhet vid större räddningsinsatser. 

Sändlista 

Internt Rättviks kommun 

Räddningstjänsten 

Länsstyrelsen 

SOS Alarm 

Bakgrund och uppgift 

Varje olycka, katastrof eller extraordinär händelse 

innebär för den drabbade att hon eller han sätts i 

en personlig krissituation. I normala fall finns 

resurser i samhället för att stödja den enskilde. 

Vid större händelser räcker dock inte dessa 

resurser till utan en kraftsamling måste ske. 

I Sverige har det under senare år inträffat händelser 

med våld mot barn och unga där händelsens 

karaktär personligt påverkat många i lokalbefolkningen 

och föranlett utlösning av beredskapsplaner 

med tyngdpunkt på psykiskt omhändertagande. 

Barn som dödat barn (Arvika), psykiskt 

sjuk man som attackerat och dödat barn (Bollnäs). 

POSOM (PsykoSocialt OMhändertagande) är 

ett samlingsnamn för kommunens verksamhet 

avseende krisstöd till drabbade och anhöriga. 

Verksamheten syftar till att på det sociala planet 

stödja människor i olika former av krissituationer. 

POSOM-verksamhet i stor skala behöver 

inte ha koppling till en extraordinärhändelse i 

kommunen. 

Av denna anledning finns därför en helt frikopplad 

plan. 

POSOM ersätter inte den normala stödjande 

verksamheten till människor i kris eller arbetsmiljöansvaret 

inom kommunen utan är en organisation 

för särskilda tillfällen. 

14.1 Planens tillämpning 

Planen ska sättas i verket efter begäran från 

räddningsledaren/befäl i beredskap vid händelser 

som medför fara för flera personer inom kommunen 

eller omfattande olycka/katastrofartad 

händelse som berör kommunens invånare. 

Planen/del av planen kan också sättas i verket 

på initiativ av medlem i POSOM-gruppen vid 

47 

specifika händelser som berör kommunen och som 

kan tänkas påverka ett större antal människor 

psykiskt. 

Organisation 

POSOM-gruppen består i grunden av en ledningsgrupp 

som planerar och leder hjälparbetet 

med hjälp av sina respektive resurser. Gruppen 

består av representanter för socialtjänsten, skolan, 

räddningstjänsten, polisen, kyrkan, och primärvården. 

Ansvarsområden i direkt anslutning 

till större olycka. 

Räddningstjänst, polis, ambulans kommer som 

regel samtidigt till olycksplatsen. 

Räddningstjänsten ansvarar för räddningsarbetet 

i akutskedet. Arbetet leds av en räddningsledare. 

Räddningsledaren/befäl i beredskap ansvarar för 

• information (bl a till media) i akutskedet. 

• att det finns fordon för transport från uppsamlingsplatsen 

till kommunens mottagningsplats. 

Polisen svarar för avspärrningar och bevakning 

av skadeområdet. Polisen handhar en första 

uppsamling och registrering av skadade och 

andra berörda, underrättar anhöriga, registrerar 

omhändertaget gods, tar hand om husdjur, kontaktar 

vid behov fastighetsägare och vidtar 

andra åtgärder av akut natur som inte är direkt 

förknippade med det praktiska räddningsarbetet. 

Ansvarsområden i efterskedet av 

olycka/händelse av katastrofkaraktär. 

Räddningschefen/Informatören ansvarar för 

information till media. 

Polisen ansvarar för information om dödsfall. 

POSOM-gruppen ansvarar för information till 

drabbade och deras anhöriga och planerar efteroch 

uppföljningsarbete. 

Primärvården ansvarar för behövlig sjukvård 

och stödsamtal. 

Kyrkan/församlingen kan ge hjälp och stöd både 

i det akuta skedet och efteråt. Kyrkans personal 

kan biträda polisen vid underrättelser om dödsfall.

14.1.2 Uppstart av verksamhet/ 

minneslista för POSOM-ledning 

• Utse omedelbart en person ur ledningsgruppen 

som kan åka direkt till olycks-platsen. Denna 

person blir sedan kvar på olycksplatsen och 

upprätthåller kontakt med ansvarig för 

POSOM-gruppen. Denna bör ha med sig 

denna plan och mobiltelefon. 

• Den som åker till olycksplatsen ska vara 

införstådd med att det kan ta lång tid och 

därför se till att ha lämpliga kläder. 

• Den som åker till olycksplatsen avgör tillsammans 

med ansvarig för POSOM-gruppen om 

en ledningsplats för POSOM ska upprättas. 

• Polisen ordnar uppsamlingsplats i direkt 

anslutning till olycksplatsen. 

• Besluta i samråd med räddningsledaren och 

polisen om och var POSOM-gruppens 

mottagningsplats ska upprättas. Meddela i 

vilken lokal ledningsplatsen kommer att upprättas. 

• Utse operativ chef för mottagningsplatsen och 

se till att minst två personer omgående tar sig 

till utsedd mottagningsplats. 

• Ge en person i mottagningsgruppen i uppdrag 

att kalla de personer som ni bedömer kommer 

att behövas dels på ledningsplatsen och dels 

på mottagningsplatsen. 

• Utse någon som sekreterare till POSOMgruppen. 

Arbetet skall dokumenteras avseende 

bland annat insatta resurser, ev. frivilliga, 

utrustning, händelseförlopp, vidtagna åtgärder 

samt underlag för ekonomisk redovisning 

efter insatser. 

• Räddningsledaren och polisen ska underrättas 

om när ledningsplatsen är i funktion. 

• Bedöm behovet av att upprätta en informationsfunktion 

för hantering av information till 

drabbade och anhöriga och omfattningen av 

denna. Utse ansvarig. 

• Se till att socialjouren hålls underrättad. 

• Avgör och fatta beslut om när det akuta 

psykologiska och sociala insatsarbetet kan 

avslutas. 

14.1.3 Minneslista för 

mottagningsplats 

• Mottagningsplatsens uppgift är att svara för 

det praktiska arbetet inom ramen för ansvarsområdet 

psykiskt och socialt omhändertagande. 

• POSOM-gruppen utser en operativ chef. 

• All personal ska bära väst som visar organisationstillhörighet 

samt ha mobil och anteckningsblock. 

• Den operative chefen bedömer och ansvarar 

för anskaffning av filtar, kläder, mat och 

dryck, barnutrustning, bilar för transporter m m. 

• Den operative chefen ansvarar för att efter 

hand bedöma och vid behov kalla in ytterligare 

personal. 

48 

• Den operative chefen förbereder avlösning för 

samtliga funktioner om insatsen kan komma 

att vara mer än sex till åtta timmar. Den som 

ansvarar för planering av avlösning tillser 

också att insatspersonalen kan få kaffe/smörgåsar 

etc och vid behov även eget stöd. 

• Den operative chefen bedömer behovet av 

debriefing och förbereder (debriefing- ledare, 

tid och plats). 

• I stödarbetet ingår att: 

• Förteckna namn och telefonnummer på alla 

som samlas på mottagningsplatsen såväl 

drabbade som egen personal. 

• Informera om situationen, introducera egen 

personal, tala om vad som kommer att hända 

de närmaste timmarna, vilken hjälp och vilket 

stöd som finns att få på mottagningsplatsen, 

när mat och dryck kommer att serveras etc. 

• Bedöma enskildas hjälpbehov, kontakta 

anhöriga, hjälpa till med transporter, ordna 

nattlogi, ge ekonomisk hjälp etc. Vid behov 

kalla in tolkar. 

• De drabbade ska om möjligt tilldelas namngivna 

stödpersoner. Namn och telefonnummer 

lämnas skriftligt till den enskilde. Familjer 

ska hållas ihop. Varje stödperson tilldelas så 

få drabbade som möjligt. Om behovet är större 

än vad tillgänglig personal klarar av, ansvarar 

operative chefen för att ytterligare personal 

kallas in. 

• Stödpersonerna ska dokumentera vidtagna 

åtgärder, gjorda förfrågningar, uppnådda 

resultat, givna utfästelser (exempelvis stödsamtal, 

om drabbade åkt till anhöriga, planerade 

arrangemang avseende logi, ekonomisk 

hjälp etc). Det är viktigt med korrekt och 

komplett dokumentation både för uppföljningsarbetet 

med de drabbade och för utvärdering 

av gjorda insatser. 

• Efter bedömning och samordning inom krisgruppen 

bör alla drabbade efteråt, i princip 

inom en vecka, kontaktas med erbjudande om 

kontakt. 

14.1.4 Minneslista för BIB/RL 

• Räddningsledaren/befäl i beredskap ansvarar 

för information (bl a till media) i akutskedet. 

• Räddningsledaren/ befäl i beredskap kan 

delegera uppdraget till informationsbefäl 

alternativt kommunens informatör. 

• Larma vid behov kommunens POSOM-grupp 

via SOS-Alarm. 

• POSOM-gruppen övertar ansvaret för information 

till drabbade och anhöriga. 

• Skaffa information om ansvarig för POSOMgruppen 

samt lokalisering. 

• Skaffa information om ansvarig för mottagningsplats 

samt lokalisering. 

• Ordna transport till mottagningsplatsen.

14.1.5 Praktiska frågor 

• Lokaler Vid val av lokal för mottagningsplats 

måste beaktas i vilken utsträckning lokalen 

används för andra verksamheter under dagtid 

så att praktiska problem inte uppstår på grund 

av pågående ordinär verksamhet. 

• Kommunikation I första hand används kommunens 

ordinarie fasta och mobila telefoner. 

• Transporter Räddningsledaren svarar för 

transporter från skadeplatsen/uppsamlingsplatsen 

till mottagningsplatsen. POSOMgruppen 

svarar för transporter av enskilda 

från mottagningsplatsen till anhöriga, hotell 

etc. Detta kan ske genom kommunens egna 

bilar eller genom taxi om den enskilde saknar 

egna medel. Namn, tidpunkt och adress för 

transport ska dokumenteras. Kommunen svarar 

också för andra nödvändiga transporter. 

• Mat och dryck ordnas i första hand genom 

mottagningsplatsens kök. Kväll/natt inkallas 

lämplig personal. Om så är mest ändamålsenligt 

görs beställningar genom cateringfirma/ 

restaurang. Den operative chefen har delegation 

för inköp/beställningar. 

• Inkvartering ta reda på om de drabbade har 

släkt/vänner eller andra som kan ställa upp. 

Boka annars hotellrum. För de personer som 

har hemförsäkring görs detta i samråd med 

försäkringsbolagens representant. Vid behov 

ordnas övernattning på mottagningsplatsen/ 

annan kommunal lokal. För äldre/handikappade 

som inte kan bo på hotell kan det eventuellt 

gå att ordna övernattning inom de särskilda 

boendeformerna. 

• Filtar, tältsängar m m Ett mindre upplag filtar 

finns på förskolorna/skolorna. Kan också 

rekvireras från räddningstjänsten. 

• Leksaker/blöjor etc Vid behov av utrustning 

för mindre barn hämtas denna från lämplig 

förskola. 

• Försäkringsfrågor Vid större olyckor kallar 

räddningstjänsten som regel representant/ 

representanter från försäkringsbolagen till 

platsen. Personer med hemförsäkring hänvisas 

till "sitt" försäkringsbolag som svarar för 

hotellrumskostnader mm. 

• Frivilliga som tar kontakt för att erbjuda hjälp 

Anteckna namn och telefonnummer, tacka för 

erbjudandet och upplys om att vi har egna tillräckliga 

resurser men att kommunen kontaktar 

vid behov. 

14.1.6 Minneslista för information 

För såväl ledningsplats för POSOM som mottagningsplats 

gäller att: 

• Samla så mycket information som möjligt om 

händelsen och de drabbade. Utnyttja information 

från media som inte sällan ligger före 

officiell information. Försök skapa en så 

samlad bild som överhuvudtaget är möjligt 

49 

som underlag för akuta och förväntade behov 

av insatser. 

• Dokumentera all mottagen information - när, 

vad och från vem. 

• Dokumentera all information som lämnas 

vidare - när, vad och till vem. 

• Avdela lämpligt antal telefonnummer som kan 

lämnas ut för inkommande samtal. Se till att 

något/några nummer enbart lämnas ut till 

hjälparbetarna och övriga som snabbt måste 

kunna komma i kontakt med ledningsplatsen. 

• Hänvisa till polisen när det gäller akut information 

som vi själva saknar. Polisen upprättar 

särskilda telefonnummer som meddelas i 

anknytning till större olycka. 

• Biträda vid polisens arbete att spåra och informera 

anhöriga till de drabbade. 

• Den operative chefen ska ge insatspersonalen 

utförlig och saklig information. 

• Insatspersonalen ska i sin tur ge den sakliga 

och praktiska information som är relevant för 

drabbade, anhöriga och andra personligt 

berörda. 

• Vid behov förbereda underlag till information 

som vidareförmedlas av informationsansvarig 

till massmedia. 

14.1.7 Massmedia 

Riksradio, lokalradio och TV har bestämda uppgifter 

när det gäller information till lokalbefolkningen 

vid större olyckor och katastrofer, större 

elavbrott m m. I sådana sammanhang sänds 

"Viktigt meddelande till allmänheten" (VMA) 

som innehåller: 

• Vad som skett. 

• Vad har gjorts/vad kommer att göras. 

• Hur märker den enskilde vad som hänt. 

• Om och i så fall vad den enskilde ska göra för 

att skydda sig. 

Media spelar stor roll som nyhetsförmedlare och 

för att ge bakgrundsinformation och förklara 

orsakssammanhang. Informationen genom 

media kan utgöra stöd (även väcka oro) för de 

direkt eller indirekt drabbade. Medias uppgifter 

och kommentarer har också betydelse för 

befolkningen i övrigt. 

I det akuta skedet ansvarar befäl i beredskap/räddningsledaren 

för information till massmedia. 

Denne kan utse ett särskilt informationsbefäl. 

Räddningsledaren/informationsbefälet 

avgör tider och former för information (exempelvis 

presskonferenser). 

Kommunens informatör ska samråda med räddningsledaren 

angående information till media så 

att inte denna blir motstridig. Representanter för 

media ska kunna legitimera sig.

Befäl i beredskap/Informationschef avgör när, 

var, hur och till vilka media uppgifter ska lämnas 

i den del som berör kommunens arbete och 

insatser. 

Stor öppenhet ska prägla umgänget med massmedia 

samtidigt som den enskildes integritet 

måste skyddas. Tät och saklig information är 

viktig för att förhindra ryktesspridning, utpekande 

av syndabockar m m. Rykten ska bemötas med 

konkret information. 

Det är lämpligt att snarast ange tid och plats för 

den information som kommer att ges dels till de 

drabbade och dels till media. Media ska inte ges 

tillträde till den information som ges till de 

drabbade enskilt eller i grupp. 

Insatspersonal får inte lämna ut uppgifter till 

massmedia eller andra utanförstående om det inte 

är sanktionerat av befäl i beredskap/informatören. 

Vid osäkerhet ska hänvisning ske till den organiserade 

mediainformationen eller till de nummer 

som polisens lämnat ut för information. 

Det är ett absolut måste att inte namn, adresser, 

telefonnummer eller andra identifieringsmöjligheter 

rörande enskilda drabbade/berörda kommer 

till obehörigas kännedom beroende på kommunens 

agerande. 

50 

14.1.8 Råd till den 

enskilde hjälparbetaren 

Några allmänna råd till den som ger första hjälpen 

till personer som drabbats av en psykisk krisreaktion: 

• Försök att uppträda lugnt och vänligt men 

bestämt. 

• Tala om vem du är och klargör att din hjälp är 

menad som ett erbjudande. 

• Ge den drabbade vila och värme. 

• Ge varm dryck om det fysiska tillståndet 

tillåter detta. 

• Lämna inte den drabbade ensam. 

• Lyssna mer än du talar själv. 

• Inrikta samtalet på den drabbades aktuella 

symtom och problem. 

• Ge korrekt information. Dementera rykten. 

Var ärlig. 

• Hjälp den drabbade på ett förstående sätt att 

se realistiskt på situationen. 

• Korrigera missuppfattningar och förvrängningar. 

• Förmå den drabbade att acceptera och ta emot 

hjälp. 

• Acceptera känslor och låt den drabbade fritt 

uttrycka dessa. 

• Stötta och bygg upp fungerande sidor hos den 

drabbade. 

• Inse Din begränsning som hjälpare. Ge hjälp 

till självhjälp. 

• Sök stöd/hjälp hos arbetsledningen om Du 

själv känner att Du börjar få svårt att orka 

med hjälparbetet.

15. Informationsplan vid 

extraordinära händelser 

15.1 Syfte med kommunens 

information – Ett budskap 

Kommunens information i samband med en 

extraordinär händelse syftar till att ge drabbade, 

allmänhet, personal, samverkande organisationer 

och massmedia så riktig information som möjligt, 

så snabbt som möjligt och på ett så bra sätt som 

möjligt. Därför ska kommunens information 

samordnas, så att kommunen går ut med ett 

budskap. 

Det är ordföranden i krisledningsnämnden, eller 

vid förfall för denne, vice ordförande, som är 

kommunens ansikte utåt och som leder presskonferenser 

och dylikt. Vid behov tas sakkunnig 

expert till hjälp. Det är därför viktigt att denna 

information samordnas med ev övrig information 

från kommunen. 


Målsättningen är att kommunen ska kunna upprätta 

en informationsorganisation i kommunhuset 

snarast efter kännedom om inträffad händelse. 

Informationsverksamheten ska vid behov kunna 

bedrivas från skyddad plats (räddningsstationen). 

15.2 Kriterier för att informationsorganisationen 

ska gälla 

Krisledningsnämndens ordförande beslutar om 

informationsorganisationen ska startas upp och 

uppdrar åt informationsansvarig att sätta igång den. 

15.3 Organisation och lokaler 

Informationsorganisationen är knuten till krisledningsnämnden 

och krisledningsgruppen. 

Kommunens informatör är informationsansvarig 

i de fall krisledningsgruppen är aktiv. I kommunens 

ordinarie organisation har kanslichefen det 

formella informationsansvaret. 

Informationsorganisationen har följande funktioner 

knutna till sig: växel, informationshandläggning, 

upplysningscentral och mediecenter. 

15.3.1 Lokaler 

Växel receptionen i kommunhuset 

Informationshandläggning 

kommunhuset 

Upplysningscentral 

kommunhuset 

Mediecenter kulturhuset 

51 

15.4 Uppgifter 

Informationsorganisationens uppgifter är att ge 

respektive ta emot information från allmänheten, 

företag, nämnder, förvaltningar, myndigheter, 

organisationer, massmedia etc. 

Arbetsuppgifterna och deras omfattning anpassas 

till den aktuella situationen. Det är viktigt 

att snabbt kunna ge rätt information. 

Informationsorganisationen ska ha kontakt med 

lokal TV, Sveriges radio Dalarna och med den 

lokala pressen som kommunen normalt utnyttjar. 

Vidare ska information ges via kommunens 

hemsida, samt via informationsblad som sätts 

upp i skolor och i affärer. Frivillig resursgrupp 

kan användas för spridning av krisinformation. 

Informationsansvariges uppgifter: 

Informationsansvarig ingår i krisledningsgruppen 

och har som huvuduppgift att leda och organisera 

informationsarbetet. 

Informationsansvarig ser till så att personerna i 

upplysningscentralen alltid är väl informerade 

om senaste läget. 

Informationsansvarig ska även lämna information 

om och förbereda presskonferenser samt distribuera 

krisledningsgruppens meddelanden. 

Rollen som informationsansvarig skall ses som 

en servicefunktion gentemot media. 

15.4.1 Kommunväxel 

Kommunväxeln kommer att ha samma arbetsuppgifter 

som i ordinarie verksamhet. Ett ökat 

tryck på växeln är att förvänta, så ytterligare 

växelpersonal bör kallas in efter behov. 

Kommunens personal som kan växeln är automatiskt 

knuten till växeln. Vid en extraordinär 

händelse kommer kommunen att informera om 

ett "krisnummer" som allmänheten kan ringa för 

att få information om aktuell händelse. 

Allmänheten kommer då att bli kopplad till upplysningscentralen. 

15.4.2 Informationshandläggning 

Informationshandläggarnas huvuduppgift är att 

bearbeta information, det vill säga att följa 

informationsspridningen, analysera behovet av 

ytterligare informationsinsatser och bistå med 

informationsstrategiska bedömningar. 

Situationens art och omfattning avgör vilken 

kompetens och bemanningsstorlek som behövs. 

Krisledningsgruppen avgör detta.

Uppgifter: 

• sammanställa och analysera insamlat material 

(inkl loggböcker) och regelbundet redovisa 

informationsläget för kommunens informatör/ 

krisledningsgrupp 

• sammanställa information i WIS-dagboken för 

interna och externa aktörer 

• utarbeta förslag till informationsinsatser, samt 

skriva förslag till pressmeddelande 

• upprätta och uppdatera hemsida 

• avlyssna/banda radio- och tv-sändningar och 

även notera information som spridits på annat 

sätt 

• regelbunden rapportering till upplysningscentralen 

om myndighetsinformationens 

spridning i radio och tv 

• förmedla myndigheternas svar på frekventa 

frågor från allmänheten till webbansvarig, 

Sveriges radio Dalarna och Sveriges radio för 

att avlasta upplysningscentralen 

• föra loggbok över informationshandläggarnas 

arbete 

• förmedla pressmeddelande från krisledningsnämnd/krisledningsgrupp 

"Rättviks kommun 

informerar..." till Sveriges radio Dalarna och 

Sveriges radio 

15.4.3 Upplysningscentral 

Upplysningscentralens huvuduppgift är att svara 

för kommunens externa information, d v s den 

information som krisledningsnämnden beslutat 

att kommunen ska gå ut med i form av pressmeddelande 

etc. Räddningstjänstrelaterad information 

hanteras av räddningstjänsten. Den 

externa informationen gäller alla som vistas i 

kommunen. 

Upplysningscentralen bemannas med en fast grupp 

för information och service till vilken personal 

från kommunens förvaltningar/bolag knyts. 

Situationens art och omfattning avgör vilken 

kompetens och bemanningsstorlek som behövs. 

Krisledningsgruppen avgör detta. 

Efter samråd med samverkande myndigheter 

samordnas informationen till upplysningscentralen. 

Samordningen kan ske genom att företrädare 

för i första hand räddningstjänst, polis, sjukvård 

och kyrka grupperas i upplysningscentralen. 

Uppgifter: 

• besvara förfrågningar från allmänhet, drabbade 

och massmedier (både direkt och via telefon) 

• ta emot och helst skriftligen vidarebefordra 

upplysningar från allmänheten till krisledningsgruppen 

och samverkande myndigheter 

• hänvisa alla samtal från anhöriga om saknade, 

skadade och omkomna till sjukvård och polis 

• följa upp vilka frågor som ställs av anhöriga 

och allmänhet 

52 

• på krisledningsgruppens uppdrag upprätta och 

bemanna center för direktinformation, t ex i 

anslutning till en olycksplats 

• efter beslut när så är påkallat svara för riktad 

information till grupper med särskilda behov 

• föra loggbok över upplysningscentralens arbete 

samt rapportera i det webbaserade informationssystemet 

WIS 

• informationen ska vara klar och tydlig 

• krisledningsnämnden ska ha beslutat om 

vad som ska informeras om 

• inga gissningar eller antaganden 

15.4.4 Mediecenter och kontakter 

med media 

All kontakt med media organiseras via informationsorganisationen. 

Huvuduppgiften för kommunens mediecenter är 

att ge service och tillhandahålla lokal till massmedierna. 

Serviceorganisationen iordningställer 

arbetslokaler som underlättar det journalistiska 

arbetet. 

Till presscentret kan vid behov även företrädare 

för samverkande myndigheter knytas för att 

underlätta samordningen av service till massmedierna. 

15.5 Viktigt meddelande till 

allmänheten VMA 

Alla myndigheter har enligt lag rätt att begära 

kostnadsfri sändning i radio och TV av meddelanden 

som är av vikt för allmänheten, så kallat 

myndighetsmeddelande. Under en räddningsinsats 

kan räddningsledaren begära sändning av VMA 

(Viktigt Meddelande till Allmänheten) i radio 

och TV. Allmänheten ska få ett klart besked om 

vad de ska vidta för åtgärder direkt och därefter 

få fortlöpande information om händelseutvecklingen. 

VMA-varning sänds omedelbart och kan föregås 

av signalen viktigt meddelande som ljuder 

genom tyfoner. VMA-systemet aktiveras från 

räddningsstationen i Rättvik. I akuta lägen kan 

även högtalarbilar i samverkan med polisen 

användas. 

15.6 Tolkhjälp 

Vid behov av tolkhjälp ska detta ske i samarbete 

med socialkontoret, POSOM-gruppen, utbildningsförvaltningen, 

polisen, primär- eller landstingssjukvården.

15.7 Åtgärdslista för igångsättning 

av informationsorganisation 

Vid order om att informationsorganisation ska 

organiseras sker följande: 

1. Krisledningsnämndens ordförande uppdrar 

åt informationsansvarig att sammankalla 

personal kopplad till informationsorganisationen. 

Vid normalfallet kallas samtliga via 

telefonmeddelande. Vid teleavbrott, snöoväder, 

översvämning eller liknande händelser kan 

informationsledningen hämtas av räddningstjänsten. 

2. Informationsansvarig informerar inkallad 

personal om läget och den fortsatta verksamheten, 

samt hur informationsverksamheten 

ska organiseras. Informationsansvarig utser 

en arbetsledare för respektive enhet i informationsorganisationen 

(växel, informationshandläggning, 

upplysning). 

3. Informatören sammanställer information i 

WIS-dagboken för interna och externa aktörer. 

4. Informationsansvarig tar kontakt med befäl i 

beredskap så att VMA med kommunens 

kristelefonnummer sänds i radio och tv. 

5. Gruppnummer under växeln programmeras 

till upplysningscentralen, så att personalen i 

upplysningscentralen kan börja besvara 

allmänhetens frågor. 

6. Det är av yttersta vikt att all information 

internt och externt samordnas så att kommunen 

går ut med ett budskap. Därför ska all information 

samordnas till informations-ansvarig 

som därefter bearbetar och lämnar förslag 

till informationsinsatser och pressmeddelanden 

till krisledningsnämnden som fattar beslut 

om vilken information som ska gå ut. Krisledningsgrupp/informationsansvarigvidarebefordrar 

till upplysningscentralen som 

verkställer. 

53 

7. Informationsansvarig meddelar massmedia, 

press, lokal tv och radio om informationsverksamheten. 

Pressmeddelande sänds ut 

samt läggs in på kommunens hemsida. ITenheten 

ska biträda informationsorganisationen 

med hjälp. 

8. Informationsansvarig kontaktar SOS Alarm 

Dalarna och informerar om kommunens 

informationsverksamhet. 

9. Informationsansvarig återrapporterar till 

krisledningsnämnden och krisledningsgruppen 

om vidtagna åtgärder. 

10. Informationsansvarig fastställer riktlinjer för 

den fortlöpande informationsverksamheten. 

Kontinuerlig dokumentation av varje vidtagen 

åtgärd görs för att underlätta och utveckla 

det fortlöpande informationsarbetet. Dagbok 

ska föras. 

11. Vid avveckling av informationsorganisationen 

efter fullgjort uppdrag ska sammanställning 

av dagboken göras. Alla berörda kontakter 

och myndigheter ska informeras om avslutat 

uppdrag. 

12. Dagbokens sammanställning ska redovisas 

vid uppföljningsmöte med krisledningsnämnden 

och ledningsgruppen.

16. Förkortningar och definitioner 

LSO Lagen om Skydd mot Olyckor (SFS 2003:778) 

FSO Förordningen om Skydd mot Olyckor (SFS 2003:789) 

LBE Lagen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 1988:868) 

SBA Systematiskt brandskyddsarbete. Sätt för ägare och nyttjanderättshavare av byggnad att nå ett skäligt 

brandskydd. 

IVPA I väntan på ambulans. Om väntetiden vid ambulans är lång larmas räddningstjänst för livsuppehållande 

åtgärder. 

Räddningstjänst Definition enligt LSO 1 kap 2§ 

"De räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande 

fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön...en kommun 

skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett 

snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt". 

Tillsyn A Grundutbildning för bl a tillsyn enligt LSO. Utbildning sker genom Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap (MSB). 

Förebyggande 1 Tidigare grundutbildning i bl.a. tillsyn. Utbildningen hölls av SRV. 

Tillsyn B Fortsatt, högre, utbildning för bl.a. tillsyn enligt LSO. Utbildning sker genom Myndigheten för 

samhällsskydd och beredskap (MSB). 

Förebyggande 2 Tidigare fortsatt utbildning i bl.a. tillsyn. Utbildningen hölls av SRV. 

Räddningsledare Ansvarigt befäl som leder räddningstjänstens arbete på skadeplats. 

Räddningsledare A Grundutbildning för befäl/räddningsledare. Utbildning sker genom Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap (MSB). 

Räddningsledare B Fortsatt, högre, utbildning för befäl/räddningsledare. Utbildning sker genom Myndigheten för 

samhällsskydd och beredskap (MSB). 

Brandförman 

hel- deltid 

Tidigare grundutbildning för befäl/räddningsledare. Utbildningen hölls av SRV. 

Räddningsinsats Utbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap. 

BiB Befäl i Beredskap. 

SL Styrkeledare. 

BM Brandmästare tidigare fortsatt utbildning för befäl/räddningsledare utbildningen hölls av SRV. 

Rvm Räddningsvärnsman. 

HRK Högre räddningstjänstkurs. 

Larmtid Tid från det att larm inkommer till SOS-alarm till dess att räddningspersonal larmas. 

Anspänningstid Tid från alarmering av insatsstyrkan till dess räddningsstyrkans första fordon kan utgå. 

Körtid Tid det tar att med räddningsfordon förflytta sig från räddningsstationen till skadeplatsen. 

Ankomsttid Summan av larmtid, anspänningstid och körtid. 

Angreppstid Tid från det att fordon placerats vid skadeplatsen till dess att räddningsarbete kan påbörjas. 

Insatstid Tid från alarmering av insatsstyrkan till dess räddningsarbetet kan påbörjas, d.v.s. summan av larmtid, 

anspänningstid, körtid och angreppstid. 

Skadeplats Den geografiskt belägna plats där en olycka eller skada inträffar. 

Typstyrkor Räddningsstyrkor som är dimensionerade för höjd beredskap. Består av enhetschef, två befäl och 11 

brand/räddningsmän. 

POSOM Psykosocialt omhändertagande. 

BRB Byggnads- och reparationsberedskap. 

FRO Frivilligorganisationer. 

FRG Frivillig resursgrupp. 

PKL Psykiatrisk katastrofledning. 

54

Bilaga 1 

Sotnings- och brandskyddskontroller i Rättviks kommun 

Fasta bränslen, brandskyddskontroll = bsk 

Frist för sotning Frist för bsk Beskrivning 

vart 4:e år vart 4:e år Om pannan ingår i en värmecentral som står under 

kontinuerlig övervakning av en kvalificerad driftsledare, 

oavsett vilket bränsleslag som används. 

4 ggr/år vart annat år Avser konventionella pannor. 

3 ggr/år vart annat år Avser pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren 

eller motsvarande konstruktion för effektiv 

förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till 

ackumulatortank eller motsvarande anordning. 

2 ggr/år vart annat år Avser pannor där eldning sker med träpellets eller annat 

från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och 

där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för 

effektiv förbränning av bränslet. 

Flytande bränsle 


4 ggr/år vart annat år Avser pannor där eldning sker med tung eldningsolja eller 

annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. 

2 ggr/år vart 4:e år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja 

eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande 

bränsle och pannans märkeffekt överstiger 60 kW. 

1 ggr/år vart 4:e år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja 

eller anat från sotbildningssynpunkt motsvarande 

bränsle och pannans effekt uppgår till högst 60 kW. 

Köksspisar, ugnar och andra jämförbara förbränningsanordningar 

om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov 


6 ggr/år vart annat år Avser eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, 

tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt 

motsvarande bränsle. 

1 ggr/år vart 4:e år Avser eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja 

eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande 

bränsle. 

Om eldning sker för ett enskilt hushålls behov kan sotningsfrister för lokaleldstäder tillämpas. 

Lokaleldstäder 

1 ggr/år vart annat år Avser eldstäder som utgör den primära källan för uppvärmning 

av det utrymme där eldstaden är uppställd 

eller för matlagning. 

vart 4:e år vart 8:e år Avser eldstäder som inte utgör den primära källan för 

uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd 

eller för matlagning. 

vart 4:e år vart 8:e år Eldstaden är belägen i ett fritidshus. 

Imkanaler i restauranger eller andra större kök 

3 ggr/år vart annat år Vid matlagning. 

1 ggr/år vart annat år Imkanaler i kök som endast används för uppvärmning 

av mat eller liknande verksamhet ex frånluftskanal 

från pizzaugnar. 

55

Bilaga 1 

Sotnings- och brandskyddskontroller i Rättviks kommun 

Brandskyddskontroll 

Omfattning mm 

Brandskyddskontrollen skall omfatta de moment som krävs för att kunna bedöma den enskilda anläggningens säkerhet från 

brandskyddssynpunkt. 

Hänsyn skall tas till hur brandskyddet påverkas av: 

• sotbildning och beläggningar 

• skador eller förändringar av det tekniska utförandet 

• temperaturförhållanden 

• tryckförhållanden och täthet 

• drift och skötsel 

Eldningsapparater för gas och tillhörande gasledningar omfattas inte av kontrollen. 

Varje kontrolltillfälle skall dokumenteras. Av dokumentationen skall framgå vad som kontrollerats, vilka provningar som 

gjorts och resultatet av kontrollen. Ägaren och i förekommande fall nyttjanderättsinnehavaren, skall informeras om resultatet 

av kontrollen. 

Undantag i enskilda fall 

En anläggning som inte längre är i bruk behöver inte kontrolleras enligt kontrollfristen. Innan en sådan anläggning tas i 

bruk skall dock kontroll göras. 

Efter en ansökan från en fastighetsägare eller från kommunen kan Statens Räddningsverk förlänga fristen i ett enskilt fall 

om synnerliga skäl föreligger. 

Till ansökan skall bifogas yttrande från en sådan nämnd som avses i 3 kap.11 § i Lagen om skydd mot olyckor. 

Delegation 

Kommunen får ge dem som enligt 4 § tredje stycket utför brandskyddskontroll utan att vara tjänsteman hos kommunen 

befogenhet att på kommunens vägnar meddela nödvändiga förelägganden och förbud enligt 5 kap 2 § andra stycket. Ett 

sådant föreläggande eller förbud får inte förenas med vite. 

Behörighet 

Behörig att utföra brandskyddskontroll är den som avlagt teknikerexamen enligt 25 § räddningstjänstförordningen 

(1986:1107). Detsamma gäller den som enligt äldre bestämmelser genomgått kurs för skorstensfejarmästare eller har avlagt 

mästarexamen för skorstensfejare. 

56 

Foto: Sven-Olof Englund/MoreMedia AB

Bilaga 2 

Räddningstjänstens organisation vid normalläge och höjd beredskap 

0.5 Kanslist 

4 styrkeledare 

16 RiB 

4 RiB reserv 

▼ 

Brandmästare 

3 styrkeledare 

12 RiB 

2 RiB resrev 

57 

Normalläge 

Räddningsnämnd 

▼ 

Förvaltningschef 

Räddningschef 

Skorstensfejarmästare 

▼ 

Stf Räddningschef 


▼ 

▼ 

10 räddningsvärnsmän 

1 tekniker 

2 Skorstensfejare 

0.5 Kanslist 

Brandmästare 

Beredskapssamordnare 

▼ 

Räddningskårer Räddningsvärn 

▼ 

▼ 

▼ ▼ ▼ ▼ 

Rättvik Furudal Boda Bingsjö 

▼ ▼ ▼ ▼ 

Räddningsstyrkor 

Typstyrka 

Rättvik 1 

Furudal 1 

▼ 

BRB FRO POSOM 

▼ 

Höjd beredskap 

Kommunstyrelsen 


Räddningsstab 

▼ 

Räddningshundar 

▼ 

10 räddningsvärnsmän 

▼ ▼ ▼ ▼ 

▼ 

▼ 

Frivilliga 

resursgrupper 

Amröjgrupp 

(samverkan med 

övriga kommuner)

Bilaga 3 

Organisationsplan – Kris- och säkerhetsverksamhet 

▼ 

▼ 

KOMMUNSTYRELSEN 

Höjd beredskap Säkerhetsarbete/policy 

Räddningstjänst 

Informationsorganisation 

INTERN OCH EXTERN 

INFORMATION 

Informationsansvarig = 

Informatör 

▼ 

▼ 

▼ 

▼ 

▼ 

▼ 

▼ 

▼ 

Räddningsnämnd 

▼ 

Krisledningsnämnd 

Extraordinär händelse Svår påfrestning 

Räddningstjänst 

Räddningsledare 

BIB 

Räddningsstyrkor = 2 

Räddningsvärn = 2 

▼ ▼ 


Politiker 

Ordförande: Kommunstyrelsens ordf. 

Ersättare: Personalutskottets ordf. 

Tjänstemän 

Ledningsansvarig: Kanslichef 

Biträdande ledningsansvarige: Ekonomichef 

Informationsansvarig: Informatör 

Ersättare informationsansvarig: Webbredaktör 

Räddningschef, ersättare: stf Räddningschef 

Adjungerade 

VA-Chef, ersättare VA-ingenjör 

VD RBAB 

Förvaltningschef Socialförvaltningen 

Förvaltningschef Barn- och ungdomsförvaltningen 

Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen 

Förvaltningschef Bildningsförvaltningen 

Värmeverkschef 

▼ 

Förvaltningar och bolag 

POSOM Ledningsgrupp 

Stab 

Grön – Gul – Röd – Svart 

58 

▼ 

Kommunledningsgrupp 

▼ 

▼ 

▼ 


▼

Bilaga 4 

Telestörningar 

Vid akuta telestörningar ansvarar SOS-Centralen för informationen i radio. Vid större avbrott meddelar 

SOS-Centralen befäl i beredskap i Rättviks kommun, som beslutar om lämpliga åtgärder. 

Inga åtgärder 

Mindre än 

100 abonnenter 

Mobiltelefonin 

fungerar 

SOS-Centralen meddelar BiB och går 

därefter ut med info i SR Radio Dalarna 

Mer än 


SR Radio 

Dalarna 

SOS-Centralen går ut med 

info i SR Radio Dalarna 

Mindre än 



fungerar ej 

Avbrott längre 

än 2 timmar 

59 



Mer än 




fungerar 

Övrig tid 


Mindre än 



fungerar ej 



Mer än 

100 abonnenter

Rättviks kommun 

Räddningstjänsten 

795 80 RÄTTVIK 

Telefon: 0248-70 300 

Besöksadress: 

Furudalsvägen 8, Rättvik 

www.rattvik.se

Räddningstjänsten, handlingsprogram 2012 - Rättvik

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?