Finlands Svenska CelltraIidrottsförhulld

fir ;IhDtI
FI N LAN DS SVE NSKA (EN TRA LI DROTTSFOR SUN 0

o
ARSBOI(
1972
jör
FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFORBUND
och dess medlems/örbund
SVENSKA FINLANDS IDROTTSFÖRBUND
FINLANDS SVENSKA SKIDFÖRBUND
FINLA DS VENSKA ORIENTERING FÖRBU JD
FINLANDS VENSKA KVINNOGYMNA TIKFöRBUND
SVENSKA FINLANDS SKOLIDROTTSFÖRBU D ·
FINLAND SVENSKA GYMNASTIKFÖRBUND
SVENSKA FINLANDS SKYTTEFÖRB ND
KONDITIONSFRÄMJANDET

Redigerad av
GUY MA TT SSON
EKENÄS TRYCKERI AB, EKENÄS 1973
Pärmbilden
Mungsidiga Kittu Backman i fuU fart i en av sina favoritgrenar.
Hon feir samtidigt iZlust,·era den skidvinter som (inte) kom. Ndgon
möjlighet att fd en drsfänk bild janns inte, däl·till har vintern
Hldt tör snö!ös.
5

I
blicken har vi inom synhåll inte längre blott ett "litet tappert folk"
utan hela den lidande mänskligheten som söker det förlovade landet.
Det går inte mera att isolera sig. Ett snävt nationellt synsätt har
förbytts i intresse föI' internationella frågor. VärIden av i dag är internationell
och framtiden därmed än mera oviss. Den äldre generationens
uppväxtmiljö har varit helt annan än den nuvarande. En
återgång till tidigare tänke ätt och attityder är otänkbar. Av Browns
skildring framgår att den äldre negergenerationen icke kunde hjälpa
de unga i deras anpassningssvårigheter eftersom den isin tur inte
kunde anpassa sig till den nya tiden med dess problem. 1 sin frihetsberusning
kunde de unga inte finna sin väg - en rätt attityd
till livet - och i ingen händelse godta de äldres traditionella tänkesätt
som fötts ute på bomullsfälten. Pendeln svängde från den ena
ytteI'ligheten till den andI'a.
Litet nedkyld passar denna bild på förhållandena hos oss i dag.
Huru tryggt skulle det inte vara att bibehålla allt vid det tidigare
menaI' mången. Varför måste just vår generation tänka om i de flesta
avseenden och avstå från gamla invanda åskådningar och attityder?
Det unga nuvarande släktet väntar att de äldre skall kunna förnya
sig elleI' åtminstone förstå det nya i tiden.
* * *
Ä ven dagens idrott bör begrunda den ovissa framtiden. D en måste
lyssna till icke vad någon säger utan vad som säges inom världens
största ungdomsrör lse. 8amhällsvetenskaperna ha sysslat ingående
med prognoser härvidlag. Vi svävar ingalunda i okunnighet om framtiden
och dess struktur. Ett par axplock ur högen. Vi vet att framtidens
samhälle uI'baniseI'as i vida högre grad än vad någon trott.
Inom idrotten haI' vi så att säga blivit tagna "på sängen" inför denna
situation. ElleI' om j ag tonar ner detta så har vi varit rätt oförberedda
häI'på. Vår idI'ott bygger alltfort i hög grad på det traditionella
bondesamhället och dess struktur. Vedertagna arbetsfoI'mer
omhuldas. D en nya I'öI'ligheten är en påle i köttet och vi varnar föI'
flykten fI'ån land bygden och den tilltagande industrialiseringen. Vi
har ganska säkert inte lagt om verksamheten så att vi effektivt kan
taga emot alla de unga som flyttar in till tätorterna. Allt detta
skulle kräva både försöksverksamhet och nytänkande. Vi skulle behöva
inom idI'otten på ett annat sätt utbildade arbetare - veritabla
stöttrupper - att sätta in där behovet är störst. Månne vi inte nu
behöver nya veI'ksamhetsformer - helt avvikande mönsteI'. Men
10
,
- vaI' skall vi ta't sade redan salig FI'öding. Härtill behövs inte
blott svett och möda utan resurser och åteI' resuI' eI'. Den gamla
idealitetens tid är ett minne blott.
Vi får vara tacksamma över mångt och mycket från gångna tider.
Då man nu framför krav på reformer så betyder detta icke
att man skall underskatta allt från förr. Tidigare verksamhetsformer
duger i många sammanhang. Vi behöver nu inom idrotten en pragmatism
- en handlingsmondul som tar hänsyn till de nu rådande
förhållandena och förhandenvarande forskningsresultat. Det har visat
sig att urbaniseI'ingen har skapat en ny sorts människa, den ensamma,
nedslitna fylld av komplex och själsliga konflikter. Den
ökade fritiden och trångboddheten i centra skapar oanade problem.
Den ungdom som dväljes i sådana omständigheter behöver omvårdnad
till hela personligheten även från idrottens sida. Här är det
inte blott kroppen som skall skötas utan även sj älen i lika hög gI'ad.
Vi människor är dock en psyfysisk enhet.
* * *
På många områden har man i dag ändrat på traditionella organisationsformer
så att de motsvara tidens krav i synnerhet med hänsyn
till den ekonomiska utvecklingen. Detta har man även insett på
idrottens område. 08 framtida gestalt och utformning är satt under
debatt efter Munchen med dess elefantiasis och tragik. P å hemmapIan
har Idrottens förhandlingsdelegation fön t. o. m. hetsiga debatter
utan påtagliga resultat då det gällt den idrottsliga integrationen
i vårt land med tanke på framtiden. Jämlikhets- och frihetsprincipen
är dock så såta bröder på vilket område det vara må. En
sak är dock klar. Om en organisationsform har visat sig vara tungrodd
och oändamålsenlig skall den förnyas 00h omstruktureras. Det
måste man också våga inom idrotten i dagens läge. Och den goda
viljan finnes förvisso på många händer - dock icke alla.
Idrotten av i morgon och varför icke av i dag måste vara öppen
och lyhörd. D en skall våga utöva kritik och låta sig kritiseras. Också
de svåra frågorna skall föras fram i dagsljuset. 1 en teologisk tidskrift
stod ny ligen de tänkvärda orden: "Den som icke vågar vara
med är i dödlig fara." Morgondagens idrott skall omge sig med en
atmosfär av öppen hederlighet, sj älvkritik och dristighet.
11

A
SCHAUMAN
OY WILH. SCHAUMAN AB
Kemisk och mekanisk träförädling
sulfatcellulosa
sulfitcellulosa
kraftpapper
papperssäckar
tallolia
sulfitsprit
terpentin
plywood
blockboard
spånskivor
hardboard
dörrar
sågade varor
OS JA!
men inte tilI varje pris
av Stig Häggblom
IIbl:s sportchef S tig Häggblom
har varit med om samtliga olympiska
tilldmgelser sedan vinterolympiaden
i Oslo 1952. Han hör
tili den olympisk(! tallkens gynnare
som här jÖ1'8öker ta ställning tilI
de olympiska spele1ls framtid.
Alla vaktmästarna vid Munchens olympiska stadions grindar
gjorde honnör. Inga biljetter revs. Täta skaror betänksamma människor
fyllde stadion till sista plats. Vi skulle höra Mlinchen filharmoniker
spela och någon friidrott skulle det inte bli den dagen.
Mlinchen bjöd till olympisk sorgehögtid. Den olympiska flaggan
vajade på halvstång. Dagens tidningar svämmade över av ruskiga
detaljer om nattens händelser på flygfältet Flir tenfeldbrlick. Natten
hade varit kaotisk och den hade ock å varit pressande. Mest
pressande hade den varit för IOK:s medlemmar och den olyckligaste
männi kan i Stadion var säkert Willi Daume, den västtyska
olympiachefen, mannen som ägnat år av sitt liv för att förverkliga
en dröm iMunchen.
Nu skulle han hålla taI inför hela väriden, förklara, dömas .. .
Vi satt och tänkte, att han måste vara världens olyckligaste
människa i den stunden.
Festen genomfördes och stråkorkestern spelade engagerat. T alarnas
rad. Willi Daume en av dem.
13

av Rhodesia) utan kanske främst det, att det finns så mycket fastlåsta
attityder i den gamla församlingen. Felet vaI' kan ke, att man
fick ompröva ett tidigare beslut, ett från Luxemburg. D et vaI' väl
det som vaI' förhastat.
Det måste bli mjukare tongångar. Det måste bli mer ren idrott.
Mer av Helsingfors 1952, som vaI' så bra, att vi egentligen aldrig
förstod hur bra vi lyckades. Inte då det gäller det tekniska förloppet,
inte arrangemangen utan stämningen, pelens ekonomiska
nivå också.
* * *
Skrivaren av detta hör till den olympi ka tankens gynnare. Från
början med hull och hår, urskilningslöst. D et blev så.
Men i Rom en gång, 1960 då spelen pågick, fick man något att
tänka på. Antikens hemvist kan mana till eftertanke. Rom gj orde
det, Caracallas gamla termer, nästan ombyggda för att passa de
moderna spelens regi. VaI' det rätt? VaI' des a väldiga kostnader
motiverade?
Rom vaI' dyrt. 12 år senare iMunchen var kostnaderna av sådant
format, att hela Rom-OS inte kostade mer än man nu hade lagt ner
på det lustiga plasttaket över alla de centrala idrottsanläggningarna.
Och Helsingfors-OS från 1952, vaI' kunde det rymmas placerat
in i ett sammanhang iMunchen ?
Jo, säkert inom en ' kostnadsram som begränsades till den ena
träningsbassängen i simning där Mark Spitz värmde upp för en av
sina sju olympiska guld.
D e olympiska spelens idealiska utveckling kan inte vara att bli
utbyggda i takten Munchen plus 25 procent. D et måste bli en annorlunda
utveckling, mer spartansk till sinne och utformning.
Spelen blir i framtiden mycket mer påpassade än de någonsin varit.
IOK måste vara bättre förberett än t idigare på den kritik som
kommer. Samt berett till försvar och anfall också.
Man måste ha sin motivation kristallklar i alla lägen. Det kommer
alla de nationella kommitteerna också att måsta ha.
Spelen kommer alltså att förändras, mera kanske till sin struktur
än till sin yttersta målsättning.
J ag tror inte man behöver stryka hymner och flaggor. Det är
vackert med musik och flaggor än praktisk geografiundervisning,
f ärskilt då färg-TV blir mer varmansegendom. Spelen kan bli ödmjukare
och mer människonära ändå.
Alltså: JA TILL OS, men inte till varje pris.
16
Tränarkollegium sätter
fart på simningen
av Marius Tw ula
S amarbete - det är vad Ruth Grahn önskar för vår simning
för år 1973. Inte bara för dethär året förstås, utan också i fortsättningen.
Med år 1973 är det meningen att ett nytt kapitel skall skrivas
i finländsk simning. Sporten har legat i dvala - simningen hör till
de idrotter där man flitigast slår rekord - bara inte hos oss. Det
har fattats mycket - och gör det fortfarande. Men Ruth Grahn,
som för ett år sedan valdes till "Arets tränare", och tre andra Atränare
har nu bildat ett tränarkollegium som i dagarna börjar sin
verksamhet. D et är ett stort ansvar dynamiska Ruth axlar. Hon
är en av de fyra som skall sköta om att saker görs rätt och att
Finlands simning inte stampar på stället längre.
HuI' det lyckas - ja, det får man se först om några år. Att
börja kritisera, och bedöma, det kan man göra tidigast 1976 -
efter OS i Montreal.
- En fullständig träningsperiod för en simmare omspänner 8---10
år, berättar Ruth. Idealet är att man får ha hand om en och samma
simmare under en såpass lång tid. Först då kan man slutgiltigt
säga hur ens jobb har lyckats
Ruth Grahn har för tillfället två flickor och fyra pojkar som
. sina skyddslingar. Tre av pojkarna har hon först från förra hösten.
Men samarbetet, som hon önskar, skall komma till synes just genom
att hon ingalunda, elleI' någon annan tränare heller, jobbar och använder
sina kunskaper för bara en viss gruppo Alla skall få del av
det som tränarna har att ge. D et skall ske just genom att tränarkollegiet
sammanträder och diskuterar för att sedan nå en enhetlig
linje, ett hopkok av det bästa hos var och en, som sedan skall genomföras
på olika håll i landet.
Att vara simtränare - då måste man vara en eldsjäl. Det är Ruth.
1 familjen Grahn är simningen i blodet. Allesamman har simmat.
Den som nu tävlingssimmar på allvar är lillflickan Therese, en av
landets bästa i klassen under 14 år.
- Simträning är inte som friidrottsträning. Där kan löparna få
ett program (långdistanslöparna - vars träning mest kan j ämföras
med simmarnas), följa det' och träffa sin tränare då och då. 1 simning
är det alldeles särskilt viktigt att tränaren är med - hela tiden.
2 - Vå1' Id,'oft
17

- Javisst! Men jag vet att jag kan ännu bättre, jag vill nå högre,
säger Mona-Lisa rappt.
Och efter en stund kryper det fram:
- Jag har ingen orsak att dölja det - jag siktar på medalj i
Montreal-OS!
Mona-Lisa säger det utan minsta darr på stämman. Hon biter
ihop läpparna och ser ytterst beslutsam ut. Det blev ingen längre
tids vila efter Miinchen, Mona-Lisa tränar härdare än någonsin förr.
- J ag vet att j ag måste piska mig oerhört om mina planer ska
gå i lås. J ag vet nämligen att det behövs en tid under 50 sek. på 400
m för att jag ska ha en chans att hävda mig i konkurrensen.
1 semifinalen i Miinchen klockades Mona-Lisa för 52,23. Hon blev
sjätte och kom inte tilI finalen. Men vackert så, Mona-Li a överträffade
sig sj äly.
Men den verkliga sluällen kom sedan i stafetten. Finland klarade
sig oväntat till finalen och där fick Sovj ets damer på nöten.
Och den officiella tidtagningen noterade smått fantastiska 51,1
för Mona-Lisa! Det var den nionde bästa individuella stafettiden.
- Men en dryg sekund måste jag alltså kapa ännu.
Mona-Lisa tränar sex gånger i veckan under Pertti Helins ledning.
Jämfört med fj olåret har både mängd och takt ökat. Helin
har poängterat speciellt kraftträningen. Träningspassen har blivit
intensivare och hårdare på alla vis. Men Mona-Lisa stortrivs.
- J a, jag tycker att det är kul. Men jag har lyckligtvis aldrig
varit skadad å j ag kan ösa på för fu llt hela tiden.
* * *
EM-tävlingarna 1974 blir ett mellanmål för Mona-Lisa. Det är
inte så viktigt hur det går då, det är två år senare det gäller allvar.
Mona-Lisa har gjort jätteframsteg, det är fullkomligt klart. Men
utvecklingen har inte stampat på stället utomlands heller.
- Nej, minsann inte. J ag har på känn att speciellt östtyskorna
kommer att bli svåra att tas med, tror Mona-Lisa.
Förutom insatserna i Miinchen minns Mona-Lisa gärna sammandrabbningen
med Valeria Bufanu, Rumänien. Valeria knep OSsilver
på 100 m häck.
- Men jag spöade henne i landskampen på 100 m. Jag noterar
den framgången nästan lika högt som Miinchen-in atserna.
Men det gångna året vaI' inte enbart en dans på rosor. Mona-Lisa
fick ta emot några oväntade smällar också. 1 Joensuu-FM fick hon
överraskande stryk av Tuula Rautanen på 100 m och av Pirjo
Wilmi på 400 m.
28
- D et vaI' bakslag som sved, erkänner Mona-Lisa.
Men hon bet ihop tänderna. Träningen fortsatte om än meI' målmedvetet.
Och resultatet vet vi.
Mona-Lisa bliI' färdig gymnastikläI'arinna om ett år. Idrotten
har inte haft någI'a negativa verkningar, tvärtom.
- Jag njuter av hela idrottskarusellen. Så länge jag tycker att
det är roligt fortsätter jag. 1 varje fall fram till OS i Montreal!
TIDTAGARUR FÖR ALLA IDROTTSUTÖVARE
FRAN SCHWEIZ STÖRSTA SPECIALFABRIK
mk 185:-
I lEONIDAS I mk 76-
'Importör: OY SUOMEN K'ELLOSEPÄT AB
Fås hos alla medlemsaffärer i branschen
29

saknas många träningsredskap som är oundgängliga. Och än finns
det inte medel för det sommarläger som föreningen måste arrangera
på annan ort under den tid simhallen i Borgå hålIer sommarstängt.
Utebassäng saknas nämligen än så länge i Borgå.
Men vi skalI inte glömma de aktiva. H arry Swanljung har nämnts.
Han är bäst i landet under 14 år. Han är dock inte en produkt av
Borgå Simmare utan kom senare med i ledet tillsammans med sina
bröder av vilka Henry Swanljung säkert kommer att låta tala om
sig i framtiden. Av dem om "vuxit upp" med Borgå Simmare kan
däremot ettriga och sisufylIda Arto Hiltunen nämnas. Han har slagit
sig rätt väl fram och har tiden framför sig. Tuula Westerlund
och Synnöve Granberg, två flickor under 14 år, har också låtit tala
om sig en del och på kommande är T uulas lilla yster Irja som 1973
och 1974 tävlar i klassen under 12 år.
Borgå Simmare har således vind i seglen. Och intresse finns bland
de unga i Borgå. Långt flera skulIe säkert vara med i de aktiva leden
om föreningen bara kunde finna flera tränare som vilI offra tre-fyra
kvällar per vecka utan att få betalt . Arbete finns.
Gola-träningsskor för grundkonditionen.
Gola-spikskor för toppresultaten.
Gola-fotbollsskor för målen.
Fås i välförsedda affärer i branschen.
32
TALLBERG
SPORTPARTIAVD
Alexandersgatan 21 ,
00100 Helsingfors 10. Tel. 13611
Skolningens år inom SFI-cykling
av Paul Lemström
C yklingen inom SFI är en liten gren men den hävdar sig nationelIt
sett ganska bra och internationelIt sett rätt hyggligt. Toppen
är för tillfälIet rätt smal men man kommer på bredden. Både Akilles
i Borgå och cykelklubbarna i Österbotten har sett tilI att nyrekryteringen
skötts på ett naturligt sätt.
Även om borgåklubben i år dominerat prislistorna så kan man
gott säga att det står ganska jämt mellan Nyland och österbotten
vad juniorskolningen beträffar. Rent av om inte Österbotten ligger
litet före i den här saken.
Klart uttryckt: man har i dag bredden i norr och toppen i söder.
SFI:s cykelråd satsade i fjol på OS i Mlincben. D et gällde närmast
borgåcyklisterna Ole Wackströms och Harry Hannus medverkan
i olympiaden. Man lyckades få med dem i laget och kände
sig givetvis nöjda. Målet var nått.
Under året 1973 är siktet inställt på helt andra saker. Inte för
att de aktiva kulle falla i glömska men nu vill man slå ett slag
för tränar- och domarskolningen.
Under vårens lopp skall man arrangera tränarkurser för de aktiva
både i Jakobstad och Borgå och SFI räknar kallt med att få upp en
heI del folk som är villiga att genomgå grundkursen, populärt kalIad
C-kurs.
För en tid sedan arrangerade finska cykelförbundet en kurs för
C-tränare i Österbotten och bland de anmälda hittades hela tio
SFI-are.
- Kurser är mycket lämpliga för de aktiva, påpekar man från
SFI-håll.
Förbundet har i detta nu ingen A-tränare - knappast har man
någonsin haft det - och cykelrådet vilI nu, genom kurserna, råda
bot på det hela.
- Om två-tre år kan vi räkna med att ha egna tränare sorn isin
tur kan skola upp andra, säger rådets ordförande Kurt Skärström.
Bland annat räknar SFI med att få gamla SFI-cyklisten Antero
Lumme med på tränarkurserna.
Hela SFI: s satsning på tränarskolningen kommer att kosta c.
2.000 mk och det är den billigaste tänkbara kostnad man kommer
undan med.
,1 - Vår Idrott
33

Tävlingarna var förlagda till Böhmen, ca 60-70 km norrom Prag.
För den historieintresserade kan nämnas, att i dessa kuperade och
vackra trakter drog den svensk-finska armen fram år 1639 under
Johan Baner i sitt anfall mot Prag, som man dock icke lyckades
intaga. Till förläggningsplats hade valts en semesterby, Stare Splavy,
invid den rätt stora konstgjorda Macha-sjön. Området var synner-
1gen naturskönt och välvalt med hänsyn till lämplig träningsterräng
strax intill och en uteserveringsanläggning, där öppningsceremonin
gick av stapeln. Transporterna till terrängpartierna för kartträning
och de båda tävlingarna blev visserligen något långa, men det är
ett problem som varje arrangör får brottas med. Det händer inte
ofta att lämplig tävlingsterräng och inkvartering finns nära varandra,
och då är det nog en lång transport att föredraga framom
nedprutning av kraven på tävlingsterräng eIler inkvartering och
övriga hithörande utrymmen.
Terrängen och kartan är givetvis orienteringens A och O. Terrängen
i Böhmen är säregen, inte blott för de stora höjdskillnadernas
skull utan framför allt på grund av det talrika sandstensbergen.
Denna mjuka bergart har under årtusendens förlopp formats av
olika exogena naturkrafter. 1 dag kan de mest fantastiska formationer
skådas i de böhmiska skogarna, allt från smäckra stentorn
på flera meters höjd, vertikala stup med negativ lutning och ingraverade
dödsskallar i bergsväggarna till naturliga broar över hisnande
bråddjup.
Det är ingen lätt sak att åstadkomma en karta över en sådan
terräng, och otroligt svårt blir det att rita en karta, som fyller de
krav på precision och lättläslighet dagens elitorienterare ställer. De
tjeckoslovakiska arrangörerna hade onekligen tur då Finlands Orienteringsförbund,
som stod i turen att utse teknisk kontrollant för
tävlingarna, valde Osmo Niemelä för uppdraget. Niemelä förenar
isin person vetskap om elitorienteringens krav och kartritarens
och dito tryckarens hela kompetens. Man torde inte överdriva om
man säger, att tävlingarna skulle ha varit i fara om inte Jiemelä
satsat så helhjärtat på sin kontrollinsats. Han gjorde inte färre än
sju besök på platsen och varje besök räckte i medeltal 'en vecka.
Han tiIlbringade hundratals timmar i terrängen och gay de tjeckiska
banläggarna och kartritarna ovärderligt stöd.
Den karta, orienterarna fick ihanden såg vid första anblicken ut
som tagen ur en kartbok för folkskolans första klass. Där fanns
verklig färgglädje med olika schatteringar i brunt för höjder, olika
slag av grönt för vegetation och gult för åkrar och ängar, och med
kontrollerna inritade med lila färg blev det hela en riktig färg-
46
Pirjo Seppä vald tili Finlands bästa orienterat'e, ekonomfröken som i VM vat·
andra individuellt oel! tillsammans med Sinikka Kukkonen och Liisa Veijalainen
vann världsmästartiteln i budkavle.
symfoni. Ett närmare studium av kartan gay dock vid handen, att
den återgav terrängen på ett förträffligt sätt och att den dessutom
var lättläst. Efter tävlingen vaI' alla samstämmigt eniga om att
kartan vaI' bra. Också sj älva banorna ådrog sig ingen kritik.
Det vaI' min ursprungliga avsikt att bifoga de båda tävlingskartorna
i färg till denna artikel. Tyvärr strandade planerna på de
tj eckoslovakiska myndigheternas bestämmelser: Kartfilmer räknas
som strategiskt materialoch får inte distribueras fritt, aIlra minst
föras ut ur landet. Den regeln gäller i alla östblocksstater och den
har som beklaglig konsekvens, att allt banläggningsarbete försvåras
och orienteringens utbredning fördröjes. Det hade varit av intresse
47

Finlands Svenska CelltraIidrottsförhulld
BERÄTTELSE
över verksamheten inom li'ill/allds ,

Styrelsens försök att finna en lösning för att åstadkomma förbättrade och därmed
större utrymmen för förbundets kansli kröntes helt överraskande med framgång
på vårvintern, då lokalen mittemot det gamla kansliet salubjöds. Köpet
verkställdes slutligt den 30 april och efter mindre reparationer kunde de nya
lokaliteterna tas i bruk den 23 augusti. Därmed skapades förutsättningar för
CIF och dess underlydande organisatiouer att kunna arbeta i en både lugnare
och trivsammare miljö.
Den 21 oktober drabbades Centralidrottsförbundet av en stor förlust. Förbundets
ordförande sedan 1970 Birger Lönnberg avled hastigt och efterlämnade ett
stort tomrum. Birger Lönnbergs insatser inom landets idrott och icke minst
hans respekterade och kloka arbete för den finlandssvenska idrottens bästa var
av stor betydelse. Minnet av Birger Lönnberg kommer med vördnad och aktning
att bevaras inom den finlandssvenska idrottsrörelsen.
Förbundets ledn1ng
FörbundsOl'dförande: Birger Lönnberg.
Styrelseordförande: ils-Erik Nyman.
Styrelsemedlemmar: Lars Eklund och Ake AIgars (SFI), Leo Backman (FSS),
Björn Sjöblom (FSO), Marianne Linko (FSKG), Carl-Johan Frey (FSG), Rurik
Lindqvist (SFSI), Per-Olof Löfgren (SFS), Nils Westerholm (Konditionsfrämjandet),
Lars-Olof Liljeström och Eduard Zukale (NAID), Folke Nyberg och Anders
Stenman (öID) och Rudolf Mattsson (AID).
Styrelsesuppleanter: Runar Björklöf och Lars Nybom (SFI), Bertel Westman
(FSS), Alvar Kvisen (FSO), Thua Heikkinen (FSKG), Boris Rosenlöf (FSG),
Gustav Strandvall (SFSI), Berndt Böckelman (SFS), Torleif Stenvall (Kf.),
Tryggve Pihl och Åke Sundell (NAID) , Ake Sundholm och Åke Storå (öID) och
Ronald Holmen (AID).
Viceordförande i styrelsen har varit Anders Stenman, sekreterare Lars-Olof
Liljeström och skattmästare, vald utom styrelsen, Roland Wiik.
Arebtsutskottet: ils-Erik Nyman, L . Backman, L. Eklund, L-O. Liljeström,
Marianne Linko, F. Nyberg, B. Sjöblom och R. Wiik.
Ekonomieutskottet: J-O. Söderhjelm, Carl·Olaf Homen, Börje Lindeman, B.
Lönnberg, Ingvar S. Melin, N-E. Nyman och Kaj Nummelin.
Km'skommitten: Nils Kankkonen, Ingeborg Jung, Olav Storgård, Magnus Ståhlberg
och R. Wiik.
Disciplins- och regelnätnnden: Birger Lönnberg, L. Backman, L . Eklund, Clas
Hagert, Ingeborg Jung, R. Lindqvist, P-O. Löfgren, N-E. Nyman, B . Sjöblom, A.
Stenman och . Westerholm.
A"sbokens "edaktionskommitte: Roland Wiik, Eija Francke, Karl-Gustav Hagros,
Stig Häggblom, Stig Nummelin och F. Nyberg.
Ungdomsrådet: Ake Romantschuk, P er-Olof Ahokainen, Eija Francke, Stig
Sundberg och R. Wiik.
Sekret utskott: Birger Lönnberg, N-E. Nyman, A. Stenman och R. Wiik.
Revisorer: Bertel Storskrubb och Christer Wallendorff med Lars-Erik Hartman
och Sven Ellenberg som suppleanter. Fjalar Adolfsson (GRM) har varit sifferrevisor.
68
Kansliet
Kanslichef har varit Roland Wiik och kanslister fruar Maj-Britt Cavonius och
Maj-Lis Bergman.
Kansliets adress har varit Tempelgatan 19, H elsingfors 10. Kanslilokalen har
yarit gemensam för CIF, samtliga medlemsförbund och NAID.
Ekonomin
Centralidrottsförbundets ordinarie statsanslag för år 1972 var 602.000 mark
och som ett extra statsanslag erhöll förbundet 60.000 marko
Till medlemsförbunden och distrikten har som verksamhetsanslag utbetalats
sammanlagt 518.000 mark enligt de procentsatser sorn fastställts av styrelsen:
FI 30 %, FSS 10,5 %, FSO 10,5 %, FSKG 10,5 %, SFSI 6 %, FSG 4 %,
SF 1 %, NAID 13,75 %, öID 12,25 % och AID 1,5 %.
Utöver de ordinarie anslagen har dessutom följande extra anslag utbetalats:
FS 3.000 mark, F KG 1.000 mark, SFS 2.500 mark och AID 2.000 mark varjämte
öID som hyresbidrag för kanslilokalen i Vasa erhållit 3.395 :05. '
M edl emsavgifterna
Av medlemsorganisationerna har icke några medlemsavgifter uppburits.
Avgiften för understödande medlemmar har varit densamma som under föregående
år nämligen 5 mark i årlig avgift och 100 mark för ständiga medlemmar.
Garanternas avgift har varit 20 marko
Distrikten
Nylunds-Abolands ID
Styrelsen: ordförande Lars-Olof Liljeström, viceordförande Eduard Zukale,
ka ör Bengt Hagman, medlemmar Bror Borgström, Marcus Forsström, Sune
K.evin, Frans Krogell, Alf Lindholm, Per-Erik Lindström, Tryggve Pihl, Markus
SIvonen, Magnus Ståhlberg, Ake Sundell och Gilbert Wik.
Sekreterare: Marcu Forsström, Tempelgatan 19, Helsingfors.
Osterbottens ID
Styrelsen: ordförande Folke Nyberg, viceordförande Carl-Johan P alm, kassör
Åke Sundholm, medlemmar Henrik Bergman, Gunnar Nylund, Georg Rif, Stig
Rosenback, Bror Rönnbacka, Erik Sepänaho, Bo Simell, Olav Storgård och Rafael
Söderberg.
Sekreterare: Lars Kneck, Vasaesplanaden 20. A. Va a.
Alamda ID
Styrelsen: ordförande Rudolf Mattsson, viceordförande Ronald Holmen, kassör
Raili Korpi, medlemmar Georg Blomqvist, Jan-Erik Eriksson, Ragnar E rlandsson,
Viking Granskog, Eugen Johansson, Kurt Kangas, Gustav Karlberg, Allan Korpi
och Gunnar Mattsson.
Sekreterare: Georg Blomqvist, Idrottsgården, Mariehamn.
Officiellt organ
Centralidrottsförbundets officiella organ har såsom tid igare varit Sport-Pressen.
Aktierna i Förlagsaktiebolaget Sportronden, sorn utger tidningen, har under de
69

FÖl'blmdets jörtjällstkors
Utländska innehaval'e av förtjänstkorset är: Sveriges Konung Gustav VI Adolf,
Isaac Westergren t, Kristian Hellström t, J. S. Edström t, Ernst Bredberg,
Anton Johansson t, Eric Pallin, Torsten Tegner, Sven Låftman och Tage Ericson
t, samtliga från Sverige.
Inhemska innehavare av förtjänstkorset är: J. F. Hackman t, Arthur Eklund t,
Uno Westerholm t, August Blomberg t, R. F. von Willebrand t. Gösta Wasenius
t, Jon Hartman t, Karl Stockmann t, Oscar Jansson t, Erik Wilen, Sig.
H:son Schneidler t, Ossian Nylund t, Gösta Rönnman t, Oskar Ekman t, Viktor
Björkq,' ist t, M. L. Björkqvist t, E. W. Heinrich t. Ivar Ståhle, J. W. Björk t,
Rnnar Granholm t, Lars Hornborg t, Harald Munck t, K. J. Lundmark, Einar
Johansson t. Gunnar Åhman t, Sigurd Kjällman t, K . G. Andersson, Lars Ollonqvist
t, Albin Andersson, Anders Stenman, Valter Eklöf, Erik von Frenckell,
Pehr Lindholm, Waldemar Wickholm t, J. O. Söderhjelm, Börje Strandvall, Bo
Palmgren, Ludvig Steiner, Erik Åström t, PaHe Virtanen, Lauri Miettinen t,
Edvin Corin t. Åke Bergman, Knut Mannström t, Hannes Klockars t, Claes
Ström t, P. E. Nordström, Axel Mikkola, Arthur Eriks on, Enzio Sev6n, Holger
Sallmen, Karl F. Ljungberg 1". Albert Winter, Runar Hällsten, Åke Ekholm, Jöns
Lindquist t, Reino Piirto, Holger Ingberg, Fride Sandberg t, Bertel Storskrnbb,
Bror Krabbe t , Runar Björklöf, Kurt Lindroos, Republikens President Urho
Kekkonen, Lars Eklund, Hugo Hallman t, Alfons Lundberg, Tor Porko, Birger
Niemimäki, Lars Bexar t, Åke Storå, Nils Kronqvist, Birger Ostrow, Nils-Erik
"yman, Jukka Uunila och Kaj Nummelin.
FÖ1·bu1Idets guldplakett
Innehavare av SFI:s guldplakett är följande: G & IF Tor (1), Borgå Akilles
(2), IK-32 (3), J. W. Björk (4) t, Valter Eklöf (5), Ivar Ståhle (6), Pargas IF (7),
Fiskars IF (8), Waldemar Wickholm (9) t, Ekenäs IF (10), Gamlakarleby IF (11),
Esbo IF (12), IK Kronan (13), Suomen Urheiluliitto (14) Karis IK (15), österbottens
ID (16), IF Standard (17), Helsingfors SS (18), IFK Helsingfors (19),
Vasa IS (20), Viktor Björkqvist (21) t, Erik Wilen (22), Larsmo IF (23), Bo
Palmgren (24), IF Pedersöre-Pojkarna (25), Anders Stenman (26), IF Drott (27),
Finlands Svenska Skidförbund (28), Nils-Erik Nyman (29) och Ålands ID (30).
Ledaruppdrag
Antero Lumme har fungerat som ledare för det fiuländska laget i cykelloppet
Prag-Warschau den 6-20. 5.
Tom Ifström har fungerat som lagledare och Ruth Grahn som tränare för
det finländska laget i simlandskampen mot Sverige i Kotka den 2-3. 7.
Nils Lindstedt har fungerat som ledare för det finländska ungdomslandslaget
i friidrott mot Italien i Pisa den 5-6. 8.
Ruth Grahn har fungerat som ledare oeh tränare för det finländska laget
i OS i Miinehen den 26. 8.-11. 9.
000 -
'1'1'0 Ittan handling är (löd, men handling utan tro är ä1lnu värre; slöseri med
tiden och ingenting ,nero
Anton P. Tjechov
80
Friidrott
Reijo Ståhlberg, Fiskangrabb i tmgdo1ltsklasse1l, med
'häng' på världstoppen.
FöRBUNDSMASTERSKAPEX
Årets mästerskap för seniorer oeh damer arrangerades med anledning av Ålands
ID:s 50-årsjubileum i Mariehamn den 29 och 30 juli. Tävlingarna kunde genomföras
i goda förhållanden oeh resultatnivån hade tillfredsställande karaktär. Nya
förbundsrekord noterades av Bo Grahn i kula med 19.83 och Thomas Andersson
i diskus med 54.82, varjämte Unto Sjös 490 i stav och Leo Pusas 79.18 i spjut
anteeknades som nya mästerskapsrekord. På damsidan förbättrade Nina Holmen
förbundsrekordet på 800 m till 2.11,8, medan Yvonne Hannus med 58,4 på 400 m
och Gun Nordlund med 163 i höjd s,·arade för nya mästerskapsrekord.
6 - Vår Id,·ott
81

Lena Eden, Vörå [F:s flyfotande 14åring
nted 12,6 som bästa tid på 100 m.
5-kamp, danter: 1) Lilian Fagerudd, IF Drott 2.387 p (21,1 - 7.64 - 135 -
456 - 28,6), 2) Iris Mattsson, GIF 2.374 p (20,1 - 6.80 - 135 - 448 - 28,3), 3)
Anne Timmerbacka, GIF 2.367 p (20,9 - 7.82 - 130 - 450 - 28,2), 4) Gunborg
Nygård, Esse IK 2.049 p, 5) Viveca Westman, GIF 2.044 p, 6) Eva-Lis Mård,
IF Drott 1.981 p.
5-kamp, flickor B: 1) Gun öhman, Ekenäs IF 2.692 p (14,9 - 8.36 - 135 - 470
- 28,6), 2) Ann-Sofi Högnäs, IK Myran 2.160 p (14,0 - 5.46 - 125 - 411 - 30,0),
3) Hannele Lauhaluoma, IF Länken 1.973 p (15,4 - 5.44 - 125 - 494 - 30,3), 4)
Gun Ahlskog, IK J\1yran 1.709 p, 5) Gun-Britt Strandholm, Pörtom SK 1.674 p.
SF[-vand1"ingsp"isell 1972
Esbo IF bibehöll också detta år sin ställning som förbundets starkaste friidrottsklubb
och hemförde Frihetspriset för sjunde gången.
1 tävlan om Svensk-Finlands distriktspokal antecknade sig NAID för femtonde
gången å rad som segrare.
1 tävlan om Damernas pokal nådde såväl Hangö IK som IF Aland 46 poäng.
Båda föreningarna erhåller inteckning i priset, som vinnes för alltid av Hangö
IK, vars inteckning samtidigt var föreningens tredje.
Sport-Pressens ungdomspokal för klasserna Pojkar A och B samt flickor B
vanns av Ekenäs IF. .
1 tävlingen om Walter Ekholms statyett, som gäller samtliga FM-grenar för
herrar, tog både Esbo IF och IF Aland lika många poäng, medan G & IF Tor
86
utgick som segrare i tävlingen om SUL:s jubileumspokal och därmed vann priset
för alltid.
Ställningen Ont de oUka vandringsprisen 1972 är:
F"ihetspriset: 1) Esbo IF 95, 2) Borgå Akilles 42, 3) IF Aland 40, 4) IFK Helsingfors
35, 5) Hangö IK 34, 6) Pargas IF o. G & IF Tor 27, 8) IF Kraft 26, 9)
IF Sibbo-Vargarna 23, 10) Ekenäs IF 21, 11) IF Drott 18, 12) Nagu IF 14, 13)
Karis IK o. IF Länken 12, 15) IK-32 o. Oravais IF 10, 17) Gamlakarleby IF,
IF Pedersöre-Pojkarna o. Vörå IF 9, 20) IF Nykarlebynejden o. IF Standard 8,
22) Vasa IS o. Virkby Start 6, 24) Houtskär IF, IK Kronan o. Skogby IK 5,
27) Kimito SF 4, 28) IF Femman o. Malax IF 3, 30) Esse IK, Korpo IK o.
Pörtom SK 2, 33) IF Helsinge-Atlas l.
Svensk-]l'i1l1ands SF[-pokftl: Poängberäkningen är densa=a som för Frihetspriset,
men även de tre bästa damerna medräknas i denna tävling mellan distrikten.
Arets poäng är följande (motsvarande siffrorna 1971):
NAID öID AID
Seniorer . . . ........... 261 (275 ) 90 ( 95 ) 34 (13)
Juniorer .. ............ 102 ( 90,5) 40 ( 51,5) 6 ( 8)
Damer . , .............. 53 ( 52 ) 48 ( 29 ) 13 (30)
416 (417,5) 178 (175,5) 53 (51)
Damernas pokal: 1) Hangö IK o. IF Aland 46, 3) IF Drott 45; 4) Oravais IF
40, 5) IFK Helsingfors 34, 6) Ekenäs IF 33, 7) IK Myran 30, 8) Esbo IF 25, 9)
G & IF Tor 23, 10) Gamlakarleby IF 22, 11) Vörå IF 17, 12) Esse IK 10, 13)
Tenala IF 9, 14) IF Helsinge-Atlas o. IF Nykarlebynejden 7, 16) IF Länken 5,
17) Västanfjärd UF 4, 18) IF Pedersöre·Pojkarna 3, 19) Pörtom SK 2, 20) Bromarf-Pojkarna
o. IF Kraft 1.
SF[-statyetten, donerad av ekonomierådet Walter Ekholm: 1) Esbo IF o. IF
Aland 21, 3) Hangö IK o. G & IF Tor 19, 5) Gamlakarleby IF 16, 6) Fiskars IF
9, 7) IFK Helsingfors o. Karis IK 8, 9) IF Drott 6, 10) IF Länken 4, 11) Borgå
Akilles 3, 12) Sibbo-Vargarna 1.
Spor!-P,-essel1s 1t11gdomspokftl: 1) Ekenäs lF 81, 2) Hangö IK 60, 3) IF Sibbo­
Vargarna 57, 4) IF Aland 48, 5) IF Kraft 47, 6) Nagu IF 44, 7) G & IF Tor 41,
8) Vörå IF 35, 9) Borgå Akilles 33, 10) Oravais IF 32, 11) IK Myran 25, 12)
IF Länken 24, 13) Esbo IF o. IF Helsinge-Atlas 21, 15) IF Nykarlebynejden 17,
16) Gamlakarleby IF o. IFK Helsingfors 16, 18) Pörtom SK 12, 19) Esse IK
o. IF Femman 11, 21) Houtskär IF 8, 22) Virkby Start 7, 23) IF Drott o. Vasa
IS 5, 25) IF Fyren, Karis IK o. IF Pedersöre-Pojkarna 3, 28) Bromarf-Pojkarna 1.
Suomen Urheiluliittos pokal till den förcning, som procentuellt mest förbättrat
sina klassificeringspoäng jämfört med föregående år vanns av G & IF Tor med
97 0/0. Andra blev Ekenäs IF 84 0/0 , tredje Hangö IK 44,3 % och fjärde Fiskars
IF 36,5 0/0 .
Träningen av bätt"e ftktiva
INSTRUKTIONS- OCH KURSVERKSAMHET
Förbundets bättre aktiva var liksom tidigare fördelade
4 träningsgrupper
87

FJlI ;/I0mh,tS i Å bo den 26-27. 2.
60 m: 5) Per W esterluud, HIFK 6,8.
Stav: 3) Unto Sjö, G & IF Tor 500.
Längd: 2) Bjarne Holmbom, Pargas IF 745.
Tresteg: 7) Arno Kröhan, Helsinge-Atlas 14.63, 9) Stefan von Gerich, IK-32 13.17.
Kula: 2) Reijo Ståhlberg, Fiskars IF 18.76.
60 m damer: 3) Yvonne Hannus, Hangö IK 8,0 (i försöket 7,9).
Höjd damer: 1) Gun Nordlund, IF Aland 162.
FlJI i terriing i Nilsiä den 14. 5.
12 km oldboys: 1) Allan Korpi, IF Aland 37.19.
5 km pojkar A: 11) Per-Erik Lindqvist, IF Aland 16.22.
5 km pojkar A, lagtävling: 3) IF Aland (P-E. Lindqyist, . Orre, K. Andersson)
57.
5 km damer: 12) Si" Gustafsson, IK Myran 19.37.
4 km flickor A: 1) K erstin Vilander, Västanfjärd UF 17.06.
F JlI i stafett i H elsingfors den 8-9. 7.
4 X 100 m: Karis IK i mellanheatet 44,6. E sbo IF disko i mellanheatet (i försöket
43,1).
4X 100 m ungdomar: 6) Karis IK 44,8 (i försöket 44,7).
4 X I00 m pojkar A : 5) HIFK 45,8 (i försöket 45,3), 6) IF Sibbo-Vargarna 46,3
(i försöket 45,8). IF Drott disko i finalen (i försöket 45,3).
4 X l00 m damer: 3) GamJakarleby IF (Viveca W estman, Ulla K arjaluoto, Maija­
Liisa Limnell, Mona-Lisa Strandvall) 50,0.
4 X 100 m flickor A: GIF och HIFK disko i finalen. I försöken löpte lagen på
51,0 resp. 54,7.
4 X 100 m flickor B: 4) IF Drott 52,4 (i försöket 52,3), 7) IF Aland 52,8 (i försöket
och mellanheatet 52,6).
4 X 300 m flickor B: 2) IF Drott (Susanne Sundqvist, Pamela Ekman, Britt
Nilsström, Ulla Brober g) 2 .. 55,1 (ny tt fÖrbundsrekord). I mellanheatet 2.55,8, ny tt
förbundsrekord. Ekenäs IF i mellanheatet 3.03,8.
4 X 400 m damer: 1) Hangö IK (Inger Roos, Leena Olenius, Yvonne Hannus,
Marika Eklund) 3.52,2 (ny tt finländskt rekord).
3 X 800 m damer: 8) HIFK 7.28,8 (i försöket 7.18,4).
4 X 1.500 m: 4) HIFK (K. Pärnänen, R. Rönn, R. Holmen, H. Vakkuri) 15.38,6
(i försöket 15.38,0, ny tt förbundsrekord).
4 X 1.500 m ungdomar: 6) IF Aland (S. Orre, K. Andersson, S-O. Lindholm, P-E.
Lindq,-i t) 16.28,2 (ny tt förbundsr ekord ungdomar), 12) Ekenäs IF 17.05,2.
FlJI lÖI' 1111gdo11l(/1' i Keu1"Im den 22-23. 7.
94
110 m häck : 2) Heikki Tallqvist, Karis IK 15,7.
400 m häck: 5) Heikki Tallqvist, Karis IK 56,1.
Längd: 7) Sören Isaksson, Houtskär IF 657, 9) Mats öhman, Akilles 647.
Kula: 1) Reijo Ståhlberg, Fiskars IF 19.35 (ny tt finländskt r ekord ungdomar).
Spjut: 4) Raul öhberg, G & IF Tor 69.66.
10-kamp : 7) Rainer Kanerva, Esbo IF 5.688 p.
RlIl1 e HollI/ ell , II/ ed fjänle p7(/ cering !Jå. 5000 111 i FiJ[, övertl'iillades a l; sin fnt
:Vina, som 10g gllldlll ed(/7jen !)(L 3000 111 m ed tinliindsk(t rekordtiden 9 .29,2 och
silver !)(i 1500 1lI. Elli" tär- Nina en kmm etter guldet pä 3000 m.
FJlI tö,' pojk(/r .; Uleäborg den 22-23. 7.
Pojk(/r A
200 m: 1) Kaj ö sterlund, Hangö IK 22,6, 6) Jan-Ove Eriksson, IF Drott 22,9.
400 m: 1) Kaj österlund. Hangö IK 49,0 (tang. förbundsrekord pojkar A), 2)
J an-O,-e Eriksson, IF Drott 49,6.
800 m: 3) P er-Erik I .. indqyist, IF Aland 1.56,5.
1.500 m: 2) P er-Erik LindqYist, IF Aland 3.58,2, 3) R olf Rantala, G & IF
Tor 4.11,8.
110 m häck: 1) J ouko Nikula, GIF 14,9.
1.500 m hinder: 9) K enneth Andersson 4.33,5 (ny tt förbundsrekord pojkar A) .
Stav: 5) K enneth Hulden, GIF 380.
Längd: 1) J ouko Nikula, GIF 713 (ny tt förbund. rekord pojkar A).
Pojkm' B
100 m: 1) :;\-Iikael Ucl cl, Esbo IF 11,6.
100 m hliek: 2) Rolf Lindberg, Hangö IK 14,8.
95