Automation - MxT Elpro AB
Automation - MxT Elpro AB
Automation - MxT Elpro AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nr 4/Oktober 2001<br />
Krossa<br />
faran med<br />
Safety<br />
Integrated<br />
Totally Integrated <strong>Automation</strong> med säkerhetsteknologin<br />
Safety Integrated är inte bara en<br />
vision – konceptet har blivit verklighet<br />
Läs mer på sid 4<br />
Välkommen till<br />
internetbutiken!<br />
Bilaga medföljer<br />
Service<br />
och support<br />
Snabbt och enkelt<br />
med nytt call-center Sid 3<br />
Södra Länken<br />
Vid projekteringen av Södra Länken har säkerheten satts i<br />
fokus – valet av styrsystem föll på Simatic S7-400 Sid 8<br />
<strong>Automation</strong> • Lågspänning • Installation • Drivteknik<br />
Foto: Mikael Ullén
Innehåll<br />
Ledare<br />
Öppen och flexibel<br />
PC-lösning ger stora<br />
fördelar.<br />
Komplett systemtänkande<br />
med<br />
Sirius 3R.<br />
Logikmodulen Logo<br />
imponerar.<br />
Masterdrive reglerar<br />
den nya motorn som<br />
driver pump 6.<br />
Välkommen tillbaka från semestern! Visst är det härligt när<br />
man under de lediga sommarveckorna planerar för det<br />
”nya-bättre-livet-efter-semestern”! För mig innebär mitt<br />
kommande bättre liv att jag ska börja träna, att jag ska äta<br />
nyttigt och att jag ska ta större del av det kulturella utbudet.<br />
Att det sedan inte omsätts i praktiken gör inte så<br />
mycket. Känslan av att under en tid vara sund, sportig och<br />
kulturell – i tanken – räcker gott och väl. Man har åtminstone<br />
föresatt sig att vara det. Att sedan omständigheterna<br />
gör att man fortsätter att vara otränad, osund och icke-kulturell<br />
kan inte hjälpas – förrän nästa semester, då nya planer<br />
för ytterligare ett ”nytt-ännu-bättre liv-efter-semestern” tar<br />
form.<br />
Något som däremot har omsatts i praktiken är våra<br />
intentioner att i varje nummer göra studiebesök på era<br />
arbetsplatser. I detta nummer besöker vi Lovö vattenverk<br />
och Södra Länken. Det återstår att se var vi dyker upp i<br />
2 <strong>Automation</strong>sNytt, Nr 4/Oktober 2001<br />
<strong>Automation</strong><br />
6 Logo håller koll på läget i Skärholmens bergbana<br />
7 Biologisk avloppsrening med Logo<br />
8 Södra Länken<br />
10 Siemens övertar Weiss GmbH<br />
11 WinAC för skräddarsydda lösningar med ODK<br />
14 Diagnosrepeater – Nyhet i Profibus DP-sortimentet<br />
14 Motion Control anordnade IT-solutiondagar<br />
Drivteknik<br />
12 Ett besök på Lovö vattenverk<br />
Installation<br />
16 Beställ nya broschyren ”E-nummer Smältsäkringar”<br />
Lågspänning<br />
4 Krossa faran med Safety Integrated<br />
5 Sirius 3RT – koppling och skydd upp till 250 kW<br />
10 Buss lastad med lågspänningapparater och -system<br />
Övrigt<br />
3 Nytt call-center för service och support<br />
3 Häng med ut på stan under Scanautomatic-mässan<br />
15 Presentation av Sundsvallskontoret<br />
16 På nya platser<br />
16 Småordertillägg<br />
Det ”nya-bättre-livet-efter-semestern”<br />
nästa nummer! Vi kommer nämligen att fortsätta att göra<br />
besök i verkligheten för att se hur våra system och lösningar<br />
fungerar ute hos er. Det är först då det blir verkligt spännande.<br />
Mer dramatik i vardagen får du om du besöker<br />
Scanautomatic-mässan senare i höst. Vår mässansvarige<br />
projektledare har just nu fullt upp med planering av monterutseende<br />
och -innehåll. Mer information får du i nästa<br />
nummer – men boka redan nu in den 19 - 22 november!<br />
Ann-Louise Lindmark<br />
Ansvarig utgivare
Nytt Call-Center<br />
för service och support<br />
Nu gör vi det enklare för dig som kund<br />
när du har frågor som rör service och<br />
support.<br />
Marknaden kräver idag snabb tillänglighet<br />
– att snabbt och framförallt<br />
enkelt kunna nå rätt person vid rätt<br />
tidpunkt. Därför effektiviserar vi nu<br />
verksamheten genom att slå samman<br />
två funktioner till ett callcenter.<br />
Den 1 november<br />
2001 öppnas telefonlinjerna<br />
”<br />
till vårt eget call-center för<br />
Siemens Industri Service och<br />
Support.<br />
Call-centret är en sammanslagning<br />
av Industrisupporten,<br />
dit man idag<br />
ringer för att få teknisk support<br />
per telefon, samt ledningscentralen,<br />
dit man ringer för att<br />
få hjälp av våra serviceingenjörer ute<br />
på fältet. Förutom denna sammanslagning<br />
blir det dessutom en utvidgning<br />
av supporthjälpen via telefon till<br />
att omfatta hela vårt industritekniska<br />
utbud, vilket inkluderar automationssystem,<br />
drivteknik, lågspänningsapparater<br />
och installationsteknik.<br />
Nu räcker det att komma ihåg ett<br />
nummer när det gäller service och<br />
support – 0200-28 28 00. När det<br />
gäller produktbeställning vänder du<br />
dig däremot som tidigare till vår<br />
Kundtjänst, som har hand om orderoch<br />
leveransärenden, eller till reservdelsförsäljningen.<br />
Självklart kan du<br />
ringa 0200-28 28 00 vad det än gäller<br />
så ser vi naturligtvis till att du hamnar<br />
rätt.<br />
Ansvarig för det nya call-centret är<br />
Lena Peterson, idag ansvarig för vår<br />
reservdelsförsäljning och ledningscentral.<br />
Lena har tidigare varit ansvarig<br />
för Kundtjänst samt även arbetat<br />
på Siemens i Tyskland.<br />
– Huvudsyftet med call-centret är<br />
att våra kunder enkelt ska nå rätt<br />
person och få snabb respons, säger<br />
Lena. Vi registrerar varje ärende,<br />
behandlar det och följer sedan upp<br />
ärendet. Eftersom call-centret är integrerat<br />
i den övriga verksamheten<br />
inom Siemens olika produktområden,<br />
försäljningsavdelningar etc. vet man<br />
på call-centret vem som bäst kan bistå<br />
med hjälp när det gäller olika ärenden<br />
– och det ska alltid finnas någon att få<br />
tag på.<br />
– Kan vi inte behandla ärendet med<br />
en gång tar vi emot det, finner lösningar<br />
och återkommer till kunden,<br />
fortsätter Lena. Som kund ska man<br />
inte behöva slussas runt till olika<br />
instanser utan ska kunna lämna ifrån<br />
sig ärendet och sedan göra annat tills<br />
vi återkommer med lämplig lösning<br />
eller besked om vad som måste göras.<br />
Det känns bra att kunna presentera<br />
vårt call-center, som jag tycker har en<br />
väl genomtänkt uppbyggnad, avslutar<br />
Lena, och tillägger att hon gärna vill ha<br />
synpunkter på det nya kundanpassade<br />
call-centret.<br />
Dina synpunkter om vårt nya callcenter<br />
skickar du på e-postadressen<br />
industriteknik@siemens.se och skriver<br />
”Synpunkt call-center” i ämnesraden.<br />
Du kan även skicka post till<br />
Lena Peterson, Siemens <strong>AB</strong>,<br />
194 87 Upplands Väsby.<br />
Telefonnummer<br />
Call-Center<br />
Siemens Industri Service och Support 0200-28 28 00<br />
Kundtjänst<br />
(order och leveransärenden) 08-728 15 00<br />
Reservdelsförsäljning 08-728 11 00<br />
Häng med ut på stan<br />
under Scanautomatic-mässan<br />
Under veckan då Scanautomaticmässan<br />
går i Älvsjö, d.v.s. 19-22<br />
november, vill vi bjuda våra kunder på<br />
olika aktiviteter i Stockholm på kväl-<br />
Kan vi inte behandla<br />
ärendet med en gång tar<br />
vi emot det, finner lösningar<br />
och återkommer<br />
till kunden<br />
”<br />
larna. Är du intresserad av att gå på<br />
hockey, whiskyprovning, bowling eller<br />
något annat, kontakta din säljare på<br />
Siemens redan nu för att försäkra dig<br />
om att du får en plats på det evenemang<br />
du helst önskar!<br />
Vi ses på Scanautomatic!<br />
Nr 4 Oktober/2001, <strong>Automation</strong>sNytt 3<br />
Lena Peterson
Lågspänning<br />
Ingen kan koncentrera sig helt på jobbet från tidigt på morgonen till sent på kvällen,<br />
varje sekund och varje minut av varje dag. Ibland vandrar tankarna eller så<br />
måste du göra saker i all hast. Situationen blir hektisk och risken för olyckor ökar.<br />
Det gäller speciellt vad beträffar arbete med farliga maskiner. När olyckor tack<br />
och lov inte inträffar brukar man tala om skyddsänglar. Industrins svar på skyddsänglar<br />
heter ”Safety Integrated”.<br />
4 <strong>Automation</strong>sNytt, Nr 4/Oktober 2001<br />
Mer än tre år har gått sedan produktcheferna<br />
inom <strong>Automation</strong> & Drives<br />
såg möjligheten att ge sig ut på marknaden<br />
som en komplett leverantör av<br />
säkerhetsprodukter och -system. Sättet<br />
att åstadkomma detta på var att integrera<br />
de olika apparaterna från de olika<br />
divisionerna för att sedan forma ett<br />
enda stort säkerhetssystem. Säkerhet<br />
kan endast tillhandahållas om de inblandade<br />
anordningarna och den inblandade<br />
utrustningen också fungerar<br />
säkert och pålitligt tillsammans. Precis<br />
som en kedja där varje länk håller den<br />
andra måste varje komponent, vare sig<br />
Krossa<br />
Safety<br />
det gäller sensorer, logisk bearbetning<br />
eller manövreringsorgan, fungera på<br />
ett säkerhetsrelaterat sätt i en säkerhetskrets.<br />
Denna idé blev vår ledstjärna.<br />
Dock saknades det en harmoniserad<br />
produktutvecklingsbeskrivning och<br />
ett gemensamt ställningstagande hos<br />
de olika standardiserings- och associationskommittéerna<br />
gentemot de intygande<br />
instanserna och speciellt gentemot<br />
kunden. Detta var utgångspunkten<br />
för formandet av ett ”Safety<br />
Integrated”-marknadsföringsteam för<br />
att kunna utveckla detta nya koncept<br />
på ett intensivt sätt.<br />
Vad innebär ”säkerhetsteknologi”?<br />
Du kan jämföra säkerhetsteknologi<br />
med ett säkerhetsnät under en trapets.<br />
Detta är menat att skydda människan,<br />
omgivningen och maskin/apparat mot<br />
skada om oförutsedda situationer<br />
skulle uppstå. För driv- och automationsteknologi<br />
måste säkerhet kunna<br />
erbjudas där ett fel kan resultera i en<br />
riskfylld situation. Säkerhetsteknologin<br />
åstadkommer detta på två sätt: den<br />
uppfyller de ovanligt stränga kraven<br />
för att undvika att farliga situationer<br />
uppstår i första taget och kan å andra<br />
sidan upptäcka tekniska felfunktioner<br />
på ett tidigt stadium så att den kan<br />
reagera och därmed bibehålla en säker<br />
situation.<br />
Hänsynstagande<br />
Pionjärer, såsom Simatic F-systemet<br />
och Sinumerik Safety Integrated, indikerar<br />
att säkerhetsteknologin också är<br />
möjlig med nyttjandet av komplex<br />
elektronik och mjukvara. Säkerhetsteknologin<br />
har utvecklats i nära samarbete<br />
med TÜV och BIA. Som ett<br />
resultat av samarbetet fick de ansvariga<br />
på nytt tänka igenom säkerhetsföreskrifter<br />
och standarder.<br />
Ett av många exempel från Safety Integrated: Siguard ljusridåer. Dessa är aktiva,<br />
optiskt skyddade anordningar som genererar ett tvådimensionellt skyddsfält av<br />
infraröda strålar. Detta fält får maskinen att hamna i ett säkert tillstånd innan<br />
någon människa hinner utsättas för en riskfylld situation. Även vid kraftiga<br />
störningar, som t.ex. när ljusridån utsätts för direkt svetsljus eller när små<br />
partiklar passerar ljusridåfältet, fungerar dessa ljusridåer pålitligt.
faran med<br />
Integrated<br />
Konventionella elektromekaniska såväl<br />
som elektroniska anordningar kan<br />
användas för säkerhetsåtgärder om de<br />
på ett säkert och pålitligt sätt utför<br />
specifika funktioner. Detta anspråk<br />
blev basen för Safety Integrated. Detta<br />
p.g.a. att <strong>Automation</strong> & Drives har<br />
alla komponenter som krävs för<br />
att implementera säkerhetsrelaterade<br />
funktioner. Safety Integrated innebär<br />
att Siemens går ut på marknaden<br />
med harmoniserande produkter och<br />
tekniskt kunnande som en komplett<br />
leverantör för integrerad säkerhetsteknologi.<br />
Safety Integrated förenar<br />
också Siemens aktiviteter inom säkerhetsteknologi<br />
till Totally Integrated<br />
<strong>Automation</strong>. Standard- och säkerhetsautomation<br />
i ett helt system eller en<br />
hel anläggning, som idag fortfarande<br />
är separerade, växer samman och formar<br />
ett integrerat och unifierat totalsystem.<br />
Ut ur skuggan<br />
Safety Integrated presenterades för<br />
allmänheten för första gången på<br />
Hannovermässan 1998. Positiv feedback<br />
från både kunder och konkurrenter<br />
gav stimulans till att utveckla<br />
och harmonisera framtida produkter<br />
från de olika affärsområdena. Det var<br />
även viktigt att kontinuerligt expandera<br />
produktutbudet. Sedan förra affärsåret<br />
har aktiviteterna expanderat och<br />
innefattar numera även processautomation<br />
och drivteknik.<br />
Världsomfattande<br />
kompetens i säkerhet<br />
Även innan Safety Integrated-konceptet<br />
kom till kunde Siemens säkerhetsprodukter,<br />
som autonoma komponenter,<br />
garantera den högsta möjliga<br />
säkerhetsnivån. Dock vill vi nu visa<br />
våra kunder det bästa sättet att implementera<br />
kompletta säkerhetsfunktioner<br />
som krävs för deras maskiner och<br />
anläggningar. Samtidigt erbjuder vi<br />
grunden för helt nya säkerhetsprodukter.<br />
Konceptet och kunskapen förs<br />
vidare till Siemens personal över hela<br />
världen. Det är först då vi kan göra<br />
anspråk på att vara systemleverantör.<br />
Det har redan genomförts flertalet<br />
internationella evenemang rörande<br />
den kompletta produktportföljen. I<br />
dagsläget utbildas olika kontaktpartners<br />
inom Safety Integrated i Sverige,<br />
Frankrike, Holland, Storbritannien,<br />
Österrike, Schweiz och i USA.<br />
Konstant övervakning<br />
med Safety Integrated<br />
I framtiden kommer integrerad säkerhetsteknologi<br />
att tas för givet precis<br />
som dagens airbag. Detta innebär<br />
att det kommer att användas som ett<br />
säljargument för standardteknologi.<br />
Säkerhet är en självklarhet som alla<br />
förväntar sig men det kan inte tillhandahållas<br />
utan kostnad. Detta är anledningen<br />
till att lagstiftningen kräver att<br />
maskiner och system inte får representera<br />
en oacceptabel farokälla för människor<br />
och miljö. De tekniska kraven,<br />
för att kunna åstadkomma säkerhetsmålen<br />
enligt lagstiftningen, finns<br />
preciserade i standardföreskrifterna.<br />
De internationella standarderna,<br />
utvecklade under de senaste åren, sätter<br />
en hög nivå av tekniska krav. På<br />
senaste tiden har de även upprättat<br />
förutsättningarna så att säkerhet kan<br />
implementeras i automationsmiljön<br />
inklusive användandet av elektroniska<br />
anordningar. De specifika förutsättningarna<br />
för funktionssäkerhet inom<br />
automationsteknologi har blivit internationell<br />
standard. Detta är anledningen<br />
till att det kommer att finnas<br />
en ökande efterfrågan på säkerhetsteknologi<br />
de kommande åren och att<br />
Safety Integrated kommer att ha en<br />
avgörande betydelse på marknaden.<br />
Totally Integrated <strong>Automation</strong> innefattande<br />
Safety Integrated är inte bara<br />
en vision utan också verklighet.<br />
Koppling & skydd<br />
upp till 250 kW<br />
För startapparater går trenden i riktning mot bygglådesystem<br />
med apparater som är exakt avstämda mot varandra och<br />
som har rikligt med tillbehör. I apparatfamiljen Sirius 3R för<br />
koppling och skydd av motorer upp till 250 kW har systemtänkandet<br />
konsekvent fått tränga igenom.<br />
Med de nya AC-3-kontaktorerna Sirius 3RT10, AC-3vakuumkontaktorerna<br />
Sirius 3RT12 (tre dimensioner för<br />
koppling av motorer på upp till 250 kW), AC-1-kontaktorerna<br />
Sirius 3RT14 för resistiva förbrukare upp till 690 A<br />
samt överlastreläerna 3R10 kan man nu också åstadkomma<br />
startkombinationer på upp till 250 kW. I enlighet med systemtänkandet<br />
kan hjälpkontaktblocken användas för alla<br />
dimensioner från S0 till S12.<br />
Förutom kontaktorer i konventionell luftteknik finns<br />
kontaktorer med vakuumteknik i dimensionerna S10 och<br />
S12 (110-250 kW) avsedda för att klara de allra strängaste<br />
kraven på systemtillgänglighet.<br />
Kontaktorernas manöversystem lämpar sig för både<br />
växelströms- och likströmsdrift. Bredområdesspolarna täcker<br />
in frekvensområdena 40-60 Hz växelström och likström<br />
för manöverspänningarna. UC-systemet (universal current)<br />
kan levereras i konventionellt och elektroniskt utförande.<br />
De definierade tröskelvärdena för brytning och slutning av<br />
de elektroniska manöverspolarna samt den optimerade<br />
kontaktstudsen förhindrar fladderkommandon och minskar<br />
därmed slitage och risk för kontaktsvetsning i kontaktorn<br />
när den används i svaga nät.<br />
För att förebygga oförutsedda och kostsamma systemstillestånd<br />
finns elektroniska manöverspolar med larm om<br />
resterande livslängd. Genom optisk visning på apparaten<br />
och via en potentialfri utgång (reläkontakt) ges larm när<br />
den resterande livslängden underskrider 20%. Visningen<br />
ersätter de rutinsynkontroller av kontakternas tillstånd som<br />
annars krävs och bidrar på så sätt till att sänka de löpande<br />
driftskostnaderna.<br />
De elektroniska UC-spolarna, med visning av resterande<br />
livslängd och anslutning till AS-Interface och Profibus DP, i<br />
kombination med motorskydds- och styrapparaten<br />
Simocode DP, har styr- och indikeringssignalerna ”Kontaktor<br />
till/från”, ”Manuell/automatisk drift” och ”Resterande<br />
livslängd”. Alla kan förmedlas via bussen och dessutom<br />
visas på kontaktorns lysdioder. En fri ingång ger möjlighet<br />
att sända ett summafelmeddelande.<br />
www.siemens.de/sirius3r<br />
Nr 4 Oktober/2001, <strong>Automation</strong>sNytt 5<br />
Kontaktorer<br />
Sirius 3RT<br />
Lågspänning
<strong>Automation</strong><br />
LOGO!<br />
håller koll på läget<br />
Bergbanans<br />
styrskåp med Logo.<br />
Nya utmaningar kräver nya lösningar.<br />
Logo 24 används för att kontrollera den<br />
nya bergbanan i Skärholmen.<br />
Den gamla hissen vid Skärholmens<br />
tunnelbanestation skulle bytas ut mot<br />
en bergbana för att öka de resandes<br />
trivsel och trygghet. Uppdraget gick<br />
till Liftbyggarna i Östersund, som<br />
tidigare hade byggt ett par liknande<br />
anläggningar, bl.a. en i Egypten. Att<br />
få en bergbana att klättra mjukt och<br />
bekvämt för passagerarna kan vara<br />
komplicerat. Skillnader i spårens lutning<br />
längs sträckan fortplantas till<br />
tippningar av korgen och måste kompenseras.<br />
Detta löser man genom att<br />
hela vagnen står som på ett gigantiskt<br />
gångjärn och justeras med en överdimensionerad<br />
elektrisk domkraft. Gör<br />
man inte detta på ett bra och mjukt<br />
sätt kommer passagerarna snabbt att<br />
drabbas av sjösjuka p.g.a. alla krängningar.<br />
På tidigare modeller har man använt<br />
en helt mekanisk lösning, med en<br />
pendel och induktiva givare, berättar<br />
montageledare Lalla Zetterlund. För<br />
att förbättra funktionen valde man<br />
denna gång Logo logikmodul från<br />
Siemens. En elektronisk lägesgivare<br />
med analog utgångssignal matar en<br />
Logo logikmodul med analog ingång,<br />
som i sin tur sedan skickar en signal<br />
till tippmekanismen. Logo-modulen<br />
6 <strong>Automation</strong>sNytt, Nr 4/Oktober 2001<br />
kontrollerar även att vagnen inte håller<br />
för hög hastighet. En pulsgivare<br />
matar kontinuerligt modulen med<br />
information om hastigheten. Går<br />
sedan vagnen för fort skickar Logo en<br />
signal till bromssystemet och vagnen<br />
saktar in mjukt. Som sista funktion<br />
övervakar Logo bland annat en UPS<br />
och en tryckgivare och styr efter signal<br />
från denna en hydraulpump.<br />
Janne Asplund från <strong>MxT</strong> <strong>Elpro</strong><br />
som har arbetat på projektet har tidigare<br />
bara arbetat med större styrsystem.<br />
På frågan om vad han tycker om<br />
Siemens Logo berättar han: ”Det var<br />
en konsult som ritade in Logo och vi<br />
var väl en smula tveksamma till om<br />
den skulle klara jobbet, men ju mer vi<br />
jobbade med den, desto mer imponerade<br />
blev vi över vad den klarar av. Ursprungligen<br />
ville slutkunden använda<br />
en IC-krets för att hålla koll på nivåstyrningen,<br />
men vi kunde nu lägga in<br />
fler funktioner, och det till ett mycket<br />
lägre pris.” På frågan om de kan tänka<br />
sig att använda Logo logikmoduler i<br />
framtiden till nya projekt, svarar Janne<br />
tveklöst ”Javisst”.
Biologisk<br />
avloppsrening med LOGO!<br />
Företaget Orenco<br />
i Oregon i USA har tills helt nyligen<br />
använt konventionella apparater för att styra sina<br />
avloppsreningsanläggningar. ”Alltför dyra, alltför komplicerade att<br />
använda och överdimensionerade” var deras åsikter om elektroniska styrsystem.<br />
Logo förändrade deras åsikter.<br />
Orenco Systems specialiserar sig på<br />
privata och industriella avloppsanläggningar.<br />
I deras små biologiska avloppsanläggningar<br />
samlas avloppsvatten<br />
från kök, badrum och liknande i en<br />
tank under jorden nära byggnaden.<br />
Vattnet filtreras och behandlas med<br />
hjälp av bakterier. Fasta och olösliga<br />
partiklar samlas på tankens botten och<br />
måste sugas bort då<br />
och då. Den bakteriellanedbrytningsaktiviteten<br />
ger upphov till<br />
gaser och skum på<br />
ytan i tanken.<br />
Däremellan finns en<br />
klar zon där vattnet filtreras.<br />
Med vissa intervaller<br />
pumpas vattnet<br />
antingen direkt eller<br />
genom ett sandfilter<br />
till ”genomsippringsbädden”,<br />
vilken består av ett system<br />
med porösa rör från vilka vattnet sakta<br />
sipprar ner i marken.<br />
Idén med systemet:<br />
driftsäker pumpstyrning<br />
Pumpstyrningen spelar en central roll<br />
i Orencos anläggningar. Behandlings-<br />
processen måste genomföras med speciella<br />
tidsintervaller och det behandlade<br />
vattnet måste avlägsnas vid rätt förhållanden<br />
för att undvika överfyllnad<br />
av sandfilterna och avloppssystemet.<br />
Pumparna måste också kopplas till<br />
och från beroende på fyllningsnivåvakter<br />
och tillhörande larmsignaler<br />
aktiveras. Dessutom skall omloppstiderna<br />
och pumparnas<br />
gångtider mätas för<br />
drift- och underhållsservice.<br />
Uppgradering<br />
till högsta klass<br />
Tidigare har Orenco<br />
använt ett stort antal<br />
elektromekaniska komponenter<br />
från olika tillverkare.<br />
Det blir en<br />
dyr affär med tanke på<br />
att specialkomponenter kan kosta upp<br />
till 4 000 kr. För att kunna fortsätta<br />
att erbjuda driftsäkra och prisvärda<br />
produkter till sina kunder uppgraderade<br />
Orenco apparatskåpstyrningen till<br />
högsta klass med Logo Basic och<br />
Logo Long. Detta innebar inte endast<br />
en prissänkning på hårdvara och<br />
installation. Funktioner som tidigare<br />
var omöjliga eller överkomplicerade är<br />
nu praktiska tillbehör. T.ex. kan kritiska<br />
höga eller låga nivåer enkelt indikeras<br />
kontinuerligt eller med blinksignaler<br />
tack vare Logo:ns befintliga timerfunktion.<br />
Tidigare behövdes minst två<br />
lampor och extra reläer för att åstadkomma<br />
detta.<br />
Flexibiliteten och driftsäkerheten<br />
hos logikmodulerna har övertygat<br />
Orenco. De överväger nu att använda<br />
Logo för mer komplicerade anläggningar,<br />
kanske med Logo Bus på<br />
AS-i-bussen.<br />
Nr 4 Oktober/2001, <strong>Automation</strong>sNytt 7<br />
<strong>Automation</strong>
<strong>Automation</strong><br />
Översiktlig systemlösning<br />
med de tretton<br />
driftutrymmena och<br />
även ordnade serverrum.<br />
SÖDRA LÄNKEN<br />
Södra Länken sammanbinder Essingeleden i väster<br />
med Värmdöleden i öster och är en viktig del i utbyggnaden<br />
av vägnätet i Stockholmsregionen. Man<br />
räknar med att det i Södra Länkens tunnlar kommer<br />
att passera ca 60 000 fordon dagligen.<br />
Södra Länken, som har en 6 km lång<br />
sträckning, går i huvudsak i tunnel<br />
(4,5 km). Vid projekteringen och<br />
byggandet av trafikleden har säkerheten<br />
varit i fokus. När Södra Länken<br />
öppnar för trafik i slutet av 2003 kommer<br />
det att vara säkrare att färdas i<br />
8 <strong>Automation</strong>sNytt, Nr 4/Oktober 2001<br />
tunnlarna än på ytvägnätet.<br />
Det höga säkerhetstänkandet i<br />
kombination med många olika teknikområden<br />
gör att styr- och övervakningssystemet<br />
för tunneln, fortsättningsvis<br />
kallat PCMS, är ett mycket<br />
komplext system baserat på ”state of<br />
the art”-teknologi för att klara kommunikations-<br />
och prestandakraven.<br />
Systemets omfattning i fysiska signaler<br />
är cirka 45 000 st. fördelade inom teknikområdena<br />
ventilation, kraftförsörjning,<br />
tele-, trafik- och VA-utrustningar.<br />
Inblandade parter<br />
Beställare av Södra Länken är Vägverket<br />
region Stockholm. Själva arbetet är indelat<br />
i ett 40-tal olika entreprenader<br />
inom olika områden.<br />
Entreprenaden för el-, styr-, teleoch<br />
trafikutrustningar, SL31, utförs av<br />
Tunnelentreprenad HB, ett konsortium<br />
som ägs av EI<strong>AB</strong> och Bravida.<br />
Projektering, programmering och<br />
driftsättning drivs av EI<strong>AB</strong> i samarbete<br />
med Benima och Acobia. EI<strong>AB</strong> och<br />
Benima står för projektledning och<br />
programmeringsresurser och Acobia<br />
bidrar med expertkompetens inom<br />
tunnelstyrning.<br />
Systemlösning<br />
Södra Länken är indelad i tretton driftområden<br />
(ett antal hundra meter tunnel)<br />
med var sitt driftutrymme (DU)
strategiskt placerat i driftområdet.<br />
Centralt finns två redundanta utrymmen,<br />
lokalt ledningsutrymme (LLU),<br />
placerade i vardera tunnelmynning<br />
samt en lokal ledningscentral (LLC).<br />
Alla utrymmen är sammankopplade<br />
via ett Gigabit-Ethernet fibernät<br />
kallat GCP (General Communication<br />
Platform).<br />
I DU placeras ett Simatic S7 414-3system<br />
från Siemens samt en server<br />
från Fujitsu Siemens bestyckad med<br />
en SCADA-nod (del av övervakningssystemet).<br />
PLC:n i DU har hand om<br />
insamlandet av signaler från utrustning<br />
som finns i det aktuella tunnelavsnittet,<br />
t.ex. VA-system, tunnelventilation<br />
och trafiksystem. Insamlandet<br />
sker framförallt via Profibus DP men<br />
det finns även en del utrustning med<br />
RS232.<br />
DU-PLC:n utvärderar och tidstämplar<br />
larm och händelser från anslutna<br />
objekt och vidarebefordrar dessa till<br />
SCADA-systemet. DU-PLC:n hanterar<br />
även mätvärden, manövrar och<br />
indikeringar från samtliga utrustningar<br />
och grupperar dessa objekts- eller<br />
gruppvis beroende på teknikområde<br />
och beordrat funktionsläge. Ett DU<br />
kan om LLU faller bort (t.ex. vid<br />
kommunikationsavbrott) fungera<br />
automatiskt och lagrar då undan larm<br />
och händelser tills LLU återkommer.<br />
DU styrs och övervakas från de två<br />
redundanta LLU:erna. Dessa är utrustade<br />
med Simatic S7 416-3-system<br />
från Siemens samt servrar från Fujitsu<br />
Siemens, bestyckade med SCADAserver-programvara.<br />
De överordnade<br />
PLC:erna i LLU sköter all överordnad<br />
styrning för åtgärdsplaner och tunnelventilation,<br />
vilket är viktiga uppgifter<br />
för PCMS om det inträffar något i<br />
Södra Länken.<br />
De två LLU:erna kommunicerar i<br />
sin tur med Vägtrafikcentralen (VTC)<br />
hos Vägverket som styr och övervakar<br />
trafiken i hela Stockholmsområdet.<br />
I den lokala ledningscentralen kan<br />
hela Södra Länken styras och övervakas<br />
om VTC faller bort, t.ex. vid<br />
kommunikationsavbrott.<br />
Val av styrsystem<br />
Som en del av Tunnelentreprenads<br />
projektering gjordes en grundlig<br />
utvärdering av styrsystem från olika<br />
leverantörer. Eftersom valet av Citect<br />
som HMI-programvara gjorts i ett<br />
tidigare skede utvärderades inga DCSlösningar<br />
utan endast traditionella<br />
PLC-system. Utvärderingen gjordes<br />
med utgångspunkt att hitta ett så heltäckande<br />
system som möjligt för kraven<br />
som finns i Södra Länken. En<br />
grundläggande förutsättning var även<br />
att alla system och komponenter som<br />
utvärderades skulle vara väl beprövade<br />
i andra applikationer för att undvika<br />
felsökning av hårdvarufel eller buggar<br />
i utvecklingsprogramvara.<br />
Tidigt i utvärderingen insågs att<br />
datakommunikationen var den trånga<br />
sektorn, dels kommunikation över<br />
Ethernet och dels kommunikation<br />
över Profibus DP. Problematiken med<br />
kommunikationen över Ethernet var<br />
dels stora datamängder och dels<br />
många inblandade parter för samtidig<br />
kommunikation på mycket korta<br />
tider. Även Profibus DP-kommunikationen<br />
var ett tungt krav, den beräkforts.<br />
nästa sida<br />
Ingående teknikområden<br />
VA-anläggningar<br />
Har till uppgift att styra och övervaka en VA-station, pumpstationer,<br />
avsättnings- och fördröjningsmagasin, infiltrationsanläggningar,<br />
pumpgropar för dräneringsvatten, motormanövrerade ventiler samt<br />
mätutrustning för dränering och vatten.<br />
Antal DI/DO: 6 000 st. Antal AI/AO: 200<br />
Allmänventilation<br />
Har till uppgift att styra och övervaka utrymmen i anläggningen vid<br />
sidan om själva tunnelrören. Detta är eldriftutrymmen, pumpstationer,<br />
VA-station, lokal ledningscentral, fläktstationer samt kylvattenanläggning.<br />
Antal DI/DO: 5 000 st. Antal AI/AO: 150<br />
Tunnelventilation<br />
Tunneln ventileras normalt genom bilarnas kolvverkan. Vid vissa<br />
situationer, t.ex. långsamtgående trafik startar tilluftfläktar placerade<br />
i speciella fläktrum samt impulsfläktar monterade i tunneltaket.<br />
Fläktarna kopplas in och regleras beroende på halten av föroreningar<br />
i tunnelluften och/eller av trafiksituationen.<br />
Antal DI/DO: 1 500 st. Antal AI/AO: 100<br />
Tele<br />
Tele har till uppgift att styra och övervaka alla tillhörande delsystem<br />
för processegment Tele. I tunneln finns bl.a. högtalare för meddelanden<br />
som t.ex. kan ge instruktioner vid t.ex. olyckor. Tele innefattar<br />
även telefonväxel, brandlarm, radio-, antenn- och passersystem.<br />
Antal DI/DO: 3 000 st. Antal AI/AO: 100<br />
Kamera<br />
I hela tunneln finns ca. 500 kameror som styrs och övervakas.<br />
Kamerorna kan detektera olyckor och kan t.ex. användas som hjälp<br />
vid utrymning av tunneln.<br />
Antal DI/DO: 2 000 st. Antal AI/AO: 0<br />
Trafik<br />
Har till uppgift att styra och övervaka alla tillhörande delsystem för<br />
processegmentet Trafik, t.ex. vägbommar och variabla vägskyltar.<br />
Antal DI/DO: 20 000 st. Antal AI/AO: 1000<br />
Miljömätgivare<br />
I tunneln finns en stor mängd mätpunkter för NO2, lufthastighet, sikt,<br />
CO, temperatur, vindriktning och vindhastighet.<br />
Antal DI/DO: 2 000 st. Antal AI/AO: 250<br />
Kraft<br />
Kraft har till uppgift att styra och övervaka kraftförsörjningsanläggningar<br />
i mottagningsstationen och driftutrymmen inom Södra Länken.<br />
Södra Länken matas med 33 kV från Stockholm Energi. Inmatningen<br />
sker i mottagningsstation. Kraftförsörjningen till nätstationen med<br />
22 kV, därunder finns 0,69 kV och 0,4 kV ställverk.<br />
Antal DI/DO: 3 000 st. Antal AI/AO: 100<br />
Belysning<br />
Hanterar styrning och övervakning av belysningen i tunneln som<br />
består av ett antal typer av belysning. Bl.a. infartsbelysning, tunnelbelysning<br />
(styrd av luminansmätare), arbetsbelysning och vägledningsbelysning.<br />
Antal DI/DO: 1 500 st. Antal AI/AO: 0<br />
Nr 4 Oktober/2001, <strong>Automation</strong>sNytt 9<br />
<strong>Automation</strong>
<strong>Automation</strong><br />
Foto: Mikael Ullén<br />
Lågspänning<br />
forts. från föregående sida<br />
nade belastningen på Profibus DP var drygt<br />
4 000 byte/DU varav vissa noder skulle<br />
exekveras på max 20 ms (i skrivande stund<br />
kan det konstateras att kravet för vissa DU<br />
var för lågt ställt).<br />
Att valet blev Simatic berodde på S7-<br />
400-systemets kapacitet att hantera stora<br />
mängder data både internt i systemet och<br />
över Ethernet och Profibus DP. Under<br />
utvärderingen hölls en dialog med Siemens<br />
som simulerade uppkopplingar och identifierade<br />
var problem skulle kunna uppkomma<br />
om man inte tänkte sig för under systemeringen.<br />
Andra faktorer som vägde tungt för<br />
Siemens-systemet var Step 7:s möjligheter<br />
till online-ändringar över Ethernet och projekthantering<br />
samt att systemet har en inbyggd<br />
funktion för tidsynkronisering över<br />
Ethernet och det breda utbudet av beprövade<br />
komponenter (olika storlekar på CPU,<br />
kommunikationskort etc.).<br />
10 <strong>Automation</strong>sNytt, Nr 4/Oktober 2001<br />
För att säkerställa supporten – samt hjälp<br />
under systemeringen – utsågs en kontaktperson<br />
på Siemens i Sverige som har direktkontakt<br />
med specialister såväl i Sverige som<br />
i moderbolaget. Under systemeringen har<br />
även dessa specialister varit i Sverige och<br />
hjälpt till med systemeringsfrågor.<br />
Redundans<br />
En av de svårare tekniska frågorna som<br />
behövde lösas var redundansen mellan de<br />
två LLU-PLC:erna där kravet i kontraktet<br />
är en överkoppling inom tre sekunder. Det<br />
finns idag ingen hårdvarumässig lösning för<br />
detta då systemen är fysiskt separerade med<br />
ett par kilometer. Istället har en mjukvarumässig<br />
redundans utvecklats och testats.<br />
Lösningen blev ett master-slave-förfarande<br />
där slave-LLU:n kontinuerligt uppdateras<br />
med status från DU och master-LLU:n.<br />
Alla datatelegram som skickas över Ethernet<br />
tidsstämplas för att säkerställa att data är<br />
aktuellt då Ethernet i sig inte är ett deterministiskt<br />
protokoll. Slave-PLC:n ligger i sin<br />
tur och övervakar status hos master-LLU:n<br />
och tar över utstyrningen till DU-PLC:erna<br />
om mastern går ner av någon anledning.<br />
Dagsläget<br />
Samtliga överordnade utrustningar och fyra<br />
stycken kompletta DU har kopplats upp i en<br />
testlokal i Årsta för omfattande FAT-tester.<br />
All utrustning som ansluts via Profibus DP<br />
testas successivt under hösten för att i<br />
slutet av hösten köra de överordnade strategiska<br />
åtgärdsplanerna som exekveras vid<br />
brand eller trafikolyckor.<br />
Efter FAT-testerna kommer utrustningen<br />
att installeras och drifttas nere i tunneln.<br />
Mikael Balogh, Peter Lindblad, Pär Jarlheden<br />
och Rikard Berg från Benima.<br />
Siemens övertar<br />
Weiss GmbH<br />
– en investering inom<br />
verktygsmaskiner<br />
Siemens har gått in som majoritetsägare i<br />
Weiss GmbH, Tyskland, ett företag som är specialiserat<br />
på motorspindlar.<br />
Med sina 190 anställda och en omsättning på<br />
30 miljoner euro under det senaste verksamhetsåret<br />
är Weiss en av Europas ledande leverantörer<br />
på detta område och kompletterar<br />
Siemens sortiment av verktygsmaskiner med<br />
ett snabbt växande segment. Den nya<br />
Siemens-enheten har fått namnet ”Weiss<br />
Spindeltechnologie GmbH – a Siemens<br />
Company” och tillhör affärsområdet <strong>Automation</strong><br />
& Drives. Weiss GmbH bildades<br />
1993 genom avknoppning från kullagertillverkaren<br />
FAG och är idag en av Europas största<br />
tillverkare av motorspindlar.<br />
– Det här innebär att vi nu kan erbjuda våra<br />
kunder kompletta lösningar inom verktygsmaskinområdet<br />
– inklusive motorspindlar som<br />
hittills har tillverkats av konkurrerande företag,<br />
säger Göran Persson, affärsområdeschef på<br />
Siemens <strong>Automation</strong> & Drives i Sverige.<br />
Inom verktygsmaskinområdet sker för<br />
närvarande en teknisk omvandling. Huvudspindeldrivningar<br />
där spindlarna drivs av<br />
remmar ersätts mer och mer av motorspindlar.<br />
En motorspindel är en mekatronisk enhet<br />
som består av ett spindellager och en kompakt<br />
elmotor med givare. Med motorspindlar<br />
kan verktygsmaskinernas produktivitet ökas<br />
eftersom man kan utnyttja betydligt högre<br />
effekter och varvtal än med konventionella<br />
drivningar. Dessutom har motorspindlar en<br />
mycket kompakt uppbyggnad och är okänsliga<br />
för vibrationer.<br />
Siemens är världsledande inom verktygsmaskinområdet.<br />
Sortimentet sträcker sig<br />
ända från standardprodukter för tillverknings-<br />
och processindustri samt elinstallationsteknik<br />
via systemlösningar för t.ex. verktygsmaskiner<br />
fram till branschlösningar med<br />
automatisering av hela bilproduktionsanläggningar<br />
eller kemiska fabriker.<br />
En buss kommer lastad<br />
med apparater och system för lågspänning!<br />
Under hösten åker vi runt i Sverige med en buss fylld med<br />
hela spektret inom lågspänningsapparater och -system.<br />
Med bussen gör vi besök hos företag, som på så sätt får<br />
personlig information på plats. Lågspänningsbussen är fylld<br />
med både produkter och kunniga personer att bekanta sig<br />
närmare med – ett tids- och kostnadsbesparande sätt att<br />
lära känna Siemens produkter och system närmare.<br />
Körschema för bussen:<br />
8-12 oktober: Norra Sverige.<br />
15-19 oktober: Stockholm med omnejd<br />
22-30 oktober: Göteborg och Jönköping med omnejd<br />
31 oktober - 2 november: Södra Sverige
WinAC<br />
öppnas för<br />
skräddarsydda<br />
lösningar med ODK<br />
WinAC Basis och WinAC RTX är de två alternativa varianterna av Soft-PLC som<br />
erbjuds från Siemens. Dessa har nu utökats med möjligheten att anropa C++-applikationer<br />
direkt från PLC-programmet genom mjukvarutillägget ”Open<br />
Development Kit” (ODK).<br />
Ytterligare steg för att göra en öppen<br />
och flexibel PC-lösning för hela automationsuppgiften<br />
har tagits. Fördelarna<br />
med en PC-baserad lösning är tydliga.<br />
Därför kommer vi med stor sannolikhet<br />
att se en ytterligare ökande<br />
trend för detta område inom de närmaste<br />
åren. Mycket har också hänt på<br />
produktsidan hos Siemens den senaste<br />
tiden. Förutom det senaste tillskottet i<br />
produktfloran, WinAC RTX, som är<br />
en Soft-PLC med realtidsbeteende<br />
och som dessutom klarar en blåskärmskrasch<br />
i Windows NT, har nu ytterligare<br />
steg tagits i utvecklingen.<br />
”PC-baserad automation” är ett<br />
begrepp som har fått större och större<br />
innebörd efterhand som produktsortimentet<br />
och dess funktionsutbud har<br />
utökats.<br />
Ett system på en plattform<br />
Den grundläggande tanken med PCbaserad<br />
automation är att utnyttja fördelarna<br />
som PC-plattformen ger i förhållande<br />
till en traditionell lösning.<br />
Att ha ett samlat automationssystem<br />
på en plattform är nu möjligt istället<br />
för att ha utspridda öar som fått sin<br />
placering beroende på funktion. Man<br />
gör enkelt kopplingar till visualisering,<br />
databearbetning och nätverkskopplingar.<br />
Hårdvaran i datorn, såsom processor,<br />
arbetsminne, hårddisk och<br />
kommunikationskort, används istället<br />
för att ha dessa i en extra uppsättning<br />
i ett separat PLC-system. Man kan utnyttja<br />
hela minneskapaciteten i PC:n<br />
och därmed ladda ner PLC-program<br />
utan att tänka på minnesbehovet.<br />
Hittills har vi med PC-baserad<br />
automation täckt de flesta behov som<br />
finns med traditionella automationslösningar.<br />
Det går dock att utveckla<br />
integrationen mellan PC och automationssystem<br />
betydligt längre. Nyckeln<br />
till detta heter Open Development Kit<br />
(ODK). ODK är ett mjukvarutillägg<br />
som finns i två olika varianter beroende<br />
på om den skall utnyttjas till Soft-<br />
PLC-varianten WinAC Basis eller<br />
WinAC RTX.<br />
Med ODK tillsammans med Visual<br />
C++ från Microsoft har man fått möjlighet<br />
att integrera C++-applikationer<br />
som anropas från PLC-programmet.<br />
Detta kan göras antingen cykliskt, alltså<br />
varje cykelvarv i PLC-cykeln, eller<br />
acykliskt, vilket innebär att C++-applikationerna<br />
startas men sedan lever<br />
utan knytning till PLC:ns cykelvarv.<br />
Dessutom kan man starta s.k. övervakande<br />
C++-applikationer. De sistnämnda<br />
är följaktligen ständigt igång<br />
och meddelar bara PLC:n vid behov.<br />
Skräddarsydda lösningar<br />
Det är tack vare C++ också möjligt att<br />
koppla samman PLC-programmet<br />
med andra applikationer och annan<br />
hårdvara som finns i PC:n. Kanske vill<br />
vi skicka e-post eller kopiera filer på<br />
hårddisken. Kanske vill vi mäta vibrationer<br />
i maskinens lager med ett PCkort<br />
från t.ex. National Instruments.<br />
Detta för att mäta slitage och därmed<br />
bedöma servicebehov. Allt kopplat till<br />
styrlogiken.<br />
Plötsligt har vi inte längre i styrprogrammet<br />
bara tillgång till PLCfunktioner<br />
utan även PC-funktioner.<br />
Perfekt för den som vill skräddarsy<br />
sina lösningar och verkligen få ut<br />
maximalt av vad en PC-plattform kan<br />
erbjuda.<br />
Nr 4 Oktober/2001, <strong>Automation</strong>sNytt 11<br />
<strong>Automation</strong>
Drivteknik<br />
Huvudbyggnaden på Lovö vattenverk.<br />
Stockholm Vatten<br />
Stockholm Vatten är ett ledande VA-företag (vatten &<br />
avlopp) ”med kund och miljö i fokus”. De levererar dricksvatten<br />
till drygt en miljon människor i Stockholm och<br />
Huddinge samt ytterligare nio grannkommuner. De tar även<br />
hand om och renar det använda vattnet från Stockholm,<br />
Huddinge och sex grannkommuner.<br />
Stockholm Vatten äger och sköter Norsborg och Lovö<br />
vattenverk samt avloppsreningsverken Henriksdal,<br />
Bromma och Loudden liksom ledningsnäten för vatten och<br />
avlopp med pumpstationer, vattenreservoarer m.m.<br />
i Stockholm och Huddinge. De ansvarar också för vattenvård<br />
och sjörestaureringar.<br />
12 <strong>Automation</strong>sNytt, Nr 4/Oktober 2001<br />
Ett besök på Lovö vattenverk<br />
Siemens bidrar til<br />
Lovö vattenverk<br />
Lovö vattenverk är vackert beläget i<br />
Ekerö kommun i närheten av Drottningholm.<br />
Verket grundades redan i<br />
början på 30-talet av den dåvarande<br />
flottans majorer och kaptener.<br />
Flottans sjömän som inte längre<br />
ville eller kunde segla på ”de sju<br />
haven” fick istället en tjänst i land på<br />
vattenverket. De ansvarade för bygget<br />
och skötseln av verket. Mycket av<br />
grundarbetet sköttes då med häst och<br />
vagn. Lovöområdet fungerade på den<br />
tiden mer eller mindre som ett eget<br />
litet samhälle med butiker och arbetarbostäder.<br />
Verket stod klart 1933<br />
och invigdes av kung Gustaf V.<br />
Reningsprocessen bestod då endast av<br />
kemisk fällning och snabbfiltrering. År<br />
1938 byggdes verket ut med tio filter<br />
och fick då ett tredje steg i reningsprocessen,<br />
nämligen långsamfiltrering.<br />
Detta tredje steg ansågs nödvändigt<br />
p.g.a. att vattnet hade dålig smak<br />
och lukt. 1959 lade man till ytterligare<br />
sex filter av kapacitetsskäl.<br />
Lovö idag<br />
Idag sköts verket av 25 anställda varav<br />
hälften bor i bostäder intill verket.<br />
Verket, som sköter 40% av Stockholm<br />
Vattens totala försörjning, är bemannat<br />
dygnet runt ifall något oförutsett<br />
skulle ske. Vattnet levereras till de individuella<br />
hemmen genom elva reservoarer<br />
från Tensta i norr, Botkyrka i<br />
söder och Nacka i öster. Vattnet som vi<br />
får i våra dricksglas tas upp direkt ur<br />
Mälaren. Verket i sig ligger lite avsides<br />
och inte i direkt närhet av någon<br />
farled vilket minskar risken för eventuella<br />
föroreningar från fartyg eller liknande.<br />
Med tanke på stockholmarnas<br />
otroliga vattenkonsumtion är det förvånansvärt<br />
att endast 10% av Mälaren<br />
används till försörjningen.<br />
Den längsta ledningen i vattnet,<br />
för upptagning av vatten ur Mälaren,<br />
är 300 meter och vattnet tas in från<br />
olika djup: 5, 10 respektive 23 meter<br />
beroende på kvaliteten. Verket pumpar<br />
2 991 kubikmeter vatten per<br />
timme. Hela reningsprocessen i tre<br />
steg – kemisk fällning, snabbfiltrering<br />
och långsamfiltrering – tar totalt ca<br />
tolv timmar. Det blir en totalkapacitet<br />
på 72 000 kubikmeter per dag.<br />
Reningsprocessen är och har länge<br />
varit mer eller mindre felfri. Rutinkontroller<br />
görs förutom av det egna
ent dricksvatten<br />
laboratoriet, även av Livsmedelsverket,<br />
Länsstyrelsen m.fl. och verket<br />
har en konstant rapporteringsskyldighet.<br />
Sedan 80-talet är det mesta på<br />
verket datoriserat och övervakningen<br />
av ändringar i ph-värden eller liknande<br />
sker via dataskärmar. Det är ett välorganiserat<br />
verk med pålitlig och kunnig<br />
personal.<br />
Samarbetet med Siemens<br />
Strax före sommaren köpte Lovö<br />
vattenverk en Siemens-motor på<br />
690 kW, 690 V samt en frekvensomriktare,<br />
Siemens Masterdrive på<br />
800 kW, 690 V. All montage och<br />
drifttagning utfördes av Siemens<br />
Industrial Solutions & Services. Det<br />
var ett välgenomfört samarbete från<br />
alla parter.<br />
När vi frågade varför Stockholm<br />
Vatten hade valt Siemens inför det här<br />
projektet blev svaret att Siemens har<br />
ett bra rykte på marknaden, vilket ju<br />
bara uppnås med bra produkter, service<br />
och lösningar. Dessutom påpekades<br />
det att samarbetet mellan Lovöverket<br />
och Siemens hade pågått i mer<br />
än tjugo år och att det alltid har upplevts<br />
som positivt.<br />
Frekvensomriktaren och motorn<br />
från Siemens används till att driva<br />
pump nummer 6 (av sex pumpar<br />
totalt) på Lovö. Driften har hittills<br />
varit felfri och allting flyter på som det<br />
skall. En av Siemens viktiga principer<br />
är att värna om miljön. Detta kan t.ex.<br />
göras genom att bidra till rent dricksvatten<br />
med hjälp av våra produkter<br />
och tjänster.<br />
Besöket på Lovö<br />
Vid vårt besök på vattenverket möttes<br />
vi av Matti Ritapuu, projektledare på<br />
verket. Tillsammans med kollegan<br />
Olle Svedberg gav han oss en grundlig<br />
rundvandring av reningsprocessens<br />
olika steg och vi fick i detalj förklarat<br />
hur man går tillväga – mycket lärorikt.<br />
Efter rundvandringen fick vi ta del av<br />
en charmig stumfilm från 30-talet<br />
som visade bygget av verket samt<br />
invigningen med kung Gustaf V.<br />
Den sista delen av vårt besök<br />
bestod av en fikastund med flertalet av<br />
Lovöns medarbetare som gärna berättade<br />
allt från de egna sysslorna och<br />
verkets historia till framtida planer<br />
m.m. Vårt besök var lärorikt, underhållande<br />
och verkligen trevligt!<br />
Matti Ritapuu och Olle Svedberg förklarar för Mireille<br />
Sjöblom från Siemens hur långsamfiltrering fungerar.<br />
Pia Nilsson från Siemens, kundansvarig säljare för projektet.<br />
Frekvensomriktaren som reglerar motorn vid pump 6.<br />
En fikastund efter rundvandringen på Lovö.<br />
Tack till:<br />
Matti Ritapuu – Projektledare<br />
Lennart Ingemarsson – Driftområdeschef<br />
Olle Svedberg – Produktionschef<br />
Per Zetterberg – Maskintekniker<br />
Johan Wallberg – Skiftingenjör<br />
Jörgen Hallberg – Driftansvarig<br />
Nr 4 Oktober/2001, <strong>Automation</strong>sNytt 13<br />
Drivteknik
<strong>Automation</strong><br />
Diagnosrepeater<br />
Med den nya diagnosrepeatern utvidgar Siemens sitt sortiment av<br />
nätkomponenter för Profibus DP. Diagnosrepeatern erbjuder dels samma<br />
funktioner som en konventionell Profibus-repeater, d.v.s. att den kopplar<br />
samman enskilda Profibus-segment, och dels integrerade diagnosfunktioner<br />
som gör att den nya repeatern snabbt kan diagnosticera och avhjälpa<br />
fel i den löpande driften av Profibus-nät.<br />
Informationen vände sig främst till<br />
maskinbyggare och engineeringfirmor,<br />
men även våra större användare inom<br />
bil- och flygindustrin var representerade.<br />
Totalt 40 deltagare kom för att få<br />
information om våra ”Ready to run”mjukvarupaket<br />
och våra projekterbara<br />
mjukvaror för Sinumerik CNC-styrningar.<br />
Tre kollegor från vårt huvudkontor<br />
i Tyskland, herrarna Barth,<br />
May och Kersting, kom till oss i<br />
Sverige för att informera svenska kunder<br />
om de olika produkterna.<br />
Mjukvarorna är uppdelade i s.k.<br />
”Ready to run”-mjukvaror och projekteringsverktyg.<br />
Win BDE, Win TPM, Win PDA,<br />
Win TDI och Win TDM är mjukvaror<br />
14 <strong>Automation</strong>sNytt, Nr 4/Oktober 2001<br />
som handlar om driftsdata-management,<br />
total product maintenance,<br />
product data management och tool<br />
data management. Dessa mjukvaror är<br />
vanliga inom bil- och flygindustrin.<br />
Fjärrdiagnos och @event är två<br />
mjukvaror som används för en förenklad<br />
diagnos. Fjärrdiagnos är felsökning<br />
via telefon eller Internet,<br />
där meddelandet om driftsstörningar<br />
kan komma t.ex. genom ett SMSmeddelande.<br />
Öppenheten i våra system är känd<br />
sedan tidigare. Nya och förenklade verktyg<br />
för att kunna projektera sin egen<br />
HMI eller för att komplettera Siemens<br />
HMI med egna bilder presenterades.<br />
Dessa verktyg heter HMI-programmeringspaket,<br />
Protool Pro Sinumerik,<br />
HMI-Wizard och MMC-Easymask.<br />
kombinerar<br />
funktion och<br />
diagnostik hos<br />
RS 485 repeater<br />
Med de integrerade diagnosfunktionerna detekterar diagnosrepeatern<br />
olika typer av fel som kortslutning eller brott<br />
i dataledningar, felaktiga busstermineringar och även sporadiska<br />
fel. Busstopologin beräknas automatiskt och lagras<br />
i diagnosrepeatern. Om ett fel uppkommer bestäms felets<br />
art och läge samt avstånd i antal meter. Dessa uppgifter<br />
överförs till Profibus-mastern och utvärderas där. I Step 7<br />
eller COM Profibus visas allt detta på en överskådlig grafisk<br />
skärmbild.<br />
Diagnosrepeatern är en Profibus DP-slav, varför den<br />
upptar en Profibus-adress. Tre potentialskilda Profibus DPsegment<br />
kan anslutas till diagnosrepeatern. Ett av segmenten<br />
ansluts till Profibus-mastern. De övriga två innefattas<br />
av diagnostiken och har en maximal segmentslängd på<br />
100 meter per segment. Det är möjligt att seriekoppla nio<br />
stycken diagnosrepeatrar. Förstärkaren understöder alla<br />
Profibus DP-datahastigheter från 9,6 kbit/s till 12 Mbit/s<br />
inklusive 45 kbit/s.<br />
Diagnosrepeatern monteras på en Simatic S7-300-profilskena<br />
eller en standard-DIN-skena, och har kappslingsklass<br />
IP 20. 24 V-matningen, bussaktiviteter och ledningsfel visas<br />
med hjälp av lysdioder. Profibus DP-anslutningarna består<br />
av typen FastConnect. Denna enkla och tillförlitliga anslutning<br />
bidrar till att man sparar tid redan under installationsskedet<br />
och kan undvika eventuella fel.<br />
www.ad.siemens.de/simatic-dp<br />
Motion Control anordnade IT-solutiondagar<br />
Genom ytterligare ett nytt verktyg,<br />
SinCOM, kan man lätt skapa en datakommunikation<br />
till ett överordnat<br />
datorsystem eller kommunikation till<br />
t.ex. verktygsmätningsstationer.<br />
Redan välkända verktyg såsom,<br />
SinDNC och DNC2000 har fått nya<br />
funktioner. SinDNC kan nu användas<br />
till över 150 olika fabrikat av CNCstyrsystem.<br />
Intresset för våra mjukvarupaket är<br />
stort och utbudet likaså. Vi hoppas nu<br />
att alla deltagare har fått en känsla för<br />
vilken produkt som skall användas vid<br />
olika applikationer och att alla vet vilket<br />
enormt utbud Siemens har när det<br />
gäller programvaror för våra styrsystem<br />
inom produktionsteknik.
E N P R E S E N T A T I O N A V S U N D S V A L L S K O N T O R E T<br />
Vårt regionskontor i norr<br />
I den fjärde delen i vår serie om regionerna beger vi oss till<br />
Sundsvallskontoret i vår norra region.<br />
Kontoret, med adress Lagergatan 14, ligger vid kajen vid norra delen av Sundsvallsfjärden,<br />
ca. 10 minuters promenad från centrum.<br />
Det första Siemens-kontoret i Sundsvall etablerades i ”stensta’n” 1931. 1969 uppfördes<br />
det s.k. Siemens-huset vid motorvägen och 1994 flyttade man till de nuvarande lokalerna.<br />
I Siemens-huset arbetar ett 20-tal personer inom Siemens <strong>AB</strong>.<br />
Sundsvallsgänget är präglat av en stark känsla för regionens kunder. Norra regionen<br />
omfattar mer en halva Sveriges yta och det innebär en hel del resor. Säljorganisationen inom<br />
produktförsäljningen har successivt utökats från en person i mitten av 90-talet till fyra<br />
personer idag. Senaste tillskottet är innesäljaren Kenneth Öberg.<br />
Margareta Alexi<br />
Platschef<br />
Margareta Alexi har<br />
arbetat på Siemens i<br />
33 år. Hon är platschef<br />
samt bistår produktavdelningen<br />
mot<br />
regionens kunder.<br />
Fritiden ägnar hon åt promenader samt<br />
att läsa böcker.<br />
”Roligast med mitt arbete är kontakten<br />
med alla kunder.”<br />
Ann-Cathrin<br />
Johansson<br />
Receptionist<br />
Ann-Cathrin arbetar<br />
på Siemens sedan 40<br />
år. Hon bor två mil<br />
norr om Sundsvall.<br />
Fritiden ägnar hon åt<br />
familj, barn, barnbarn och hundvalp.<br />
”Roligast med jobbet är den dagliga<br />
kontakten med alla trevliga människor.”<br />
Martin Dahlberg<br />
Säljare inom<br />
bredförsäljning<br />
Martin har arbetat på<br />
Siemens sedan våren<br />
2000. Han bor på<br />
Alnö, en mil utanför<br />
Sundsvall. Fritidsintressen<br />
är jakt och fiske.<br />
”Det roligaste med mitt jobb är att få<br />
arbeta i direkt kontakt med kunder och att<br />
bistå med förslag till lösningar och förbättringar<br />
med hjälp av det senaste inom tekniken.”<br />
Christer Sjöberg<br />
Regionchef<br />
för norra regionen<br />
Christer har arbetat på<br />
Siemens sedan 1986.<br />
Han bor i Njurunda,<br />
strax söder om Sundsvall.<br />
Största fritidssysselsättningen<br />
är musik (körsång och dansband)<br />
samt golf.<br />
”Intressantast med mitt jobb är att tekniken<br />
hela tiden förändras och att vi hela<br />
tiden har produkter som ligger i framkant.<br />
Sedan är det kul med kontakten med alla<br />
trevliga och engagerande kunder.”<br />
Kenneth Öberg<br />
Kundtjänst<br />
Kenneth började på<br />
Siemens i början av<br />
augusti i år. Han bor i<br />
Sundsbruk som ligger<br />
ca. sju kilometer norr<br />
om Sundsvall. Bra<br />
med Sundsvall är storleken på staden och<br />
närheten till naturen. Kenneths fritidssysselsättning<br />
är sommarstugan och huset.<br />
”Det roligaste med jobbet är att det<br />
breda produktsortimentet ger möjlighet till<br />
kontakt med många olika kundkategorier.”<br />
Börje Melin<br />
Säljare inom<br />
bredförsäljning<br />
Börje har arbetat på<br />
Siemens sedan 1990.<br />
Han bor i Granlo,<br />
några kilometer utanför<br />
centrum.<br />
Bra med Sundsvall är att det är lagom<br />
stort och att det finns tillgång till det mesta<br />
såsom t.ex. idrott på hög nivå, bra musikliv<br />
och naturen.<br />
”Roligast med jobbet är att man lär<br />
känna så mycket människor och att man får<br />
inblick i kundernas verksamheter.”<br />
Karin Muhr<br />
Receptionist<br />
Karin har arbetat på<br />
Siemens sedan 1956.<br />
Barnbarnen är hennes<br />
största fritidsintresse.<br />
”Att bo i Sundsvall<br />
är trevligt. Staden ligger<br />
vackert mellan de två stadsbergen och<br />
här finns många möjligheter till friluftsliv.”<br />
Nr 4 Oktober/2001, <strong>Automation</strong>sNytt 15<br />
Övrigt
Siemens <strong>AB</strong><br />
194 87 Upplands Väsby Sverige<br />
porto<br />
betalt<br />
Nya hjälpmedel för enkelt<br />
val av smältsäkringar,<br />
NH-säkringar, DIAZED,<br />
SILIZED och NEOZED<br />
Att hitta rätt smältsäkringar skall vara enkelt. Därför har vi<br />
tagit fram en s.k. E-nummerguide i A4-format som överskådligt<br />
presenterar Siemens NH-knivsäkringar, DIAZED, SILIZED<br />
och NEOZED, tillsammans med<br />
kortfattad beställningsdata.<br />
Ja, tack! Jag vill beställa<br />
■ E-nummerguide Siemens<br />
Smältsäkringar, 6 sid<br />
■ Jag vill ha information om:<br />
Namn<br />
Företag<br />
Postadress<br />
Postnr & Ort<br />
Telefon<br />
Faxa kupongen till 08-728 10 30<br />
Småordertillägg<br />
Småordertillägget för ordervärde under 1 000 kr har<br />
fr.o.m. 1 juni 2001 höjts till 250 kr.<br />
B<br />
PÅ NYA PLATSER<br />
<strong>Automation</strong>snytt utges och distribueras av Siemens <strong>AB</strong>.<br />
194 87 Upplands Väsby<br />
Tfn 08-728 10 00<br />
Fax 08-728 10 30<br />
e-post: industriteknik@siemens.se<br />
Internet: www.siemens.se/ad<br />
Ansvarig utgivare: Ann-Louise Lindmark<br />
Redaktör: Therése Fagerström<br />
Produktion: Gustafsson & Löthman <strong>AB</strong>, Upplands Väsby<br />
Tryck: Temotryck 2001-023A<br />
Siemens <strong>AB</strong><br />
STOCKHOLM GÖTEBORG JÖNKÖPING MALMÖ SUNDSVALL<br />
Box 14153 Box 1007 Box 18575 Box 766<br />
194 87 Upplands Väsby 400 20 Göteborg 551 11 Jönköping 200 32 Malmö 851 22 Sundsvall<br />
Tfn: 08-728 10 00 Tfn: 031-776 86 00 Tfn: 036-15 29 00 Tfn: 040-59 25 00 Tfn: 060-18 56 00<br />
Fax: 08-728 18 00 Fax: 031-776 86 76 Fax: 036-16 51 91 Fax: 040-59 25 60 Fax: 060-61 93 44<br />
Lars Lundberg<br />
har anställts som produkt- och<br />
marknadsansvarig för Siemens<br />
Sidac-produkter, vilket innefattar<br />
transformatorer, reaktorer, nätaggregat<br />
samt filter och ventilation.<br />
Lars kommer närmast från<br />
Capella Sverige <strong>AB</strong> där han arbetade<br />
som kundansvarig.<br />
Bert Åkerblom<br />
arbetar sedan den 1 augusti på<br />
Kundtjänst i Upplands Väsby. Han<br />
sköter orderläggning, leveransbevakning<br />
och utarbetar offerter<br />
m.m.<br />
Bert har tidigare arbetat med<br />
styr- och reglerteknik samt studerat<br />
webb-programmering och<br />
media/kommunikation.<br />
Kenneth Öberg<br />
är fr.o.m 1 augusti anställd som<br />
innesäljare i Sundsvall. Han sköter<br />
orderläggning, leveransbevakning<br />
och utarbetar offerter m.m.<br />
Kenneth har tidigare arbetat på<br />
Solar som säljansvarig för Norrland.<br />
Kunder i norra Sverige!<br />
Ring Kenneth Öberg på<br />
direktnummer 060-18 56 23.