Droginformation till föräldrar (1,12 MB) - Höganäs kommun
Droginformation till föräldrar (1,12 MB) - Höganäs kommun
Droginformation till föräldrar (1,12 MB) - Höganäs kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM<br />
ALKOHOL OCH ANDRA DROGER<br />
WWW.HOGANAS.SE
FÖRORD<br />
Under några år har fältsekreterarna Gunilla och Janne medverkat vid alla privata och<br />
<strong>kommun</strong>ala föräldramöten för årskurs 7-9 på respektive skola i <strong>Höganäs</strong> <strong>kommun</strong> för att<br />
ge en samlad bild av <strong>till</strong> exempel alkohol- och drogsituationen bland ungdomar i vår<br />
<strong>kommun</strong>. Det har då efterfrågats skriftlig information om bland annat droger. Vi har<br />
därför sammanställt denna folder för att öka kunskaperna om droger och dess effekter.<br />
Vi <strong>till</strong>sammans; <strong>föräldrar</strong>, föreningsledare, fritidsledare, lärare, fältsekreterare,<br />
närpoliser och andra vuxna i barnens närhet, måste hjälpas åt för att<br />
påverka och förändra barnens och ungdomarnas attityd <strong>till</strong> droger. För att<br />
lyckas krävs det att vi kan möta deras åsikter med fakta.<br />
Anledningen <strong>till</strong> att vi måste ta ett gemensamt krafttag är att en förändrad<br />
attityd gällande droger kan märkas bland ungdomarna. Alkoholdebuten sker<br />
ibland så tidigt som i 11-, <strong>12</strong>-årsåldern. Mellaneuropas liberala inställning <strong>till</strong><br />
droger får alltmer fäste i Skandinavien, inte minst i den yngre generationen.<br />
Om ni skulle märka att ert barn börjar visa ett förändrat beteende, då finns<br />
det möjlighet <strong>till</strong> tidig hjälp. I slutet av foldern finns telefonnummer <strong>till</strong><br />
personer i <strong>kommun</strong>en som ni kan vända er <strong>till</strong> för stöd och hjälp.<br />
Tag kontakt med oss; så kan vi kanske hjälpas åt att komma <strong>till</strong>rätta med<br />
problemet.<br />
Med vänliga hälsningar:<br />
Gunilla Elversson Winterqvist och Janne Eneroth, fältsekreterare i <strong>Höganäs</strong> <strong>kommun</strong>
INLEDNING<br />
GRUNDINSTÄLLNING<br />
Det är nödvändigt att <strong>föräldrar</strong> inte <strong>till</strong>åter sina barn/ungdomar att börja<br />
använda tobak, alkohol, narkotika eller andra droger. En tidig upptäckt är<br />
nödvändig av två skäl:<br />
• Det är lättare att få barn/ungdomar att sluta att använda droger i början.<br />
• Att risken för att dra med sig kamrater/pojkvän/flickvän in i användandet<br />
av droger alltid är störst i början.<br />
ATT VARA FÖRÄLDER<br />
Att ungdomar dricker är nog inte direkt någon överraskning. När man är på<br />
väg att bli vuxen är nyfikenheten stor och man vill testa nya upplevelser. Det<br />
inbjuder <strong>till</strong> uteliv och fester. Detta är positivt, men kan också innebära att<br />
man lättare kommer i kontakt med droger. Även i vår <strong>kommun</strong> förekommer<br />
försäljning och langning av alkohol och narkotika <strong>till</strong> ungdomar. Vår målsättning<br />
är att alla barn har rätten att växa upp under trygga förhållanden.<br />
Vi kan inte ersätta dig som förälder. I det förebyggande arbetet är du<br />
oerhört viktig. Din uppmärksamhet som förälder kan innebära skillnaden<br />
mellan ett tidigt ingripande och ett långt gånget missbruk. Det är inte<br />
acceptabelt att ungdomar under 18 år dricker alkohol eller använder andra<br />
droger. På samma sätt som du en gång höll ett öga på att ditt lilla barn inte<br />
drack lösningsmedel, måste du hålla ett vakande öga efter tecken som tyder<br />
på att dina barn/ungdomar börjat använda droger. Konstigare än så är det<br />
inte.<br />
HUR UPPTÄCKER JAG ATT MITT BARN ANVÄNDER DROGER?<br />
• Utgå från att det även kan gälla ditt barn/din ungdom!<br />
• Var vaken när barnet/ungdomen kommer hem!<br />
• Luktar han/hon alkohol, rök eller något annat konstigt?<br />
• Beter han/hon sig annorlunda?<br />
Du kan ta kontakt med vårdcentralerna eller socialförvaltningen för urinprov!<br />
Om du som förälder misstänker att ditt barn använder droger, är det viktigt<br />
att ta kontakt med andra; föreningsledare, fritidsledare, kurator, lärare,<br />
fältarbetare, socialförvaltningen, områdespoliser, <strong>föräldrar</strong> <strong>till</strong> ditt barns<br />
kamrater med flera. Tillsammans kan vi påverka och förändra ditt barns<br />
attityd <strong>till</strong> droger. Vid misstanke om drogbruk är det alltid bättre att fråga en<br />
gång för mycket än en gång för lite. Det är viktigt att barnen förstår att man<br />
som förälder bryr sig. Frågvisheten har en förebyggande effekt.<br />
1
FÖRÄNDRINGAR I BETEENDET<br />
Förändringar i beteendet kan vara ett normalt uttryck för pubertet.<br />
Nedanstående kännetecken är var för sig ganska vaga tecken på drogbruk,<br />
det är därför viktigt att lägga samman såväl kroppsliga som beteendemässiga<br />
kännetecken för att få en total bild. Om man märker att ungdomen allt oftare<br />
kommer hem senare på kvällarna än förut, kan detta vara ett kännetecken.<br />
Skulle nu exempelvis "Patrik" komma hem klockan ett en lördagsnatt så<br />
innebär det inte att han skall mötas med konstaterandet: "Jaså, du har börjat<br />
knarka". Det är bättre att fråga var han har varit, med vem han har varit och<br />
vad han har gjort. Kräv ett ärligt svar, nöj dig inte med undanflykter och<br />
kontrollera att det stämmer.<br />
Att fritidsintressena plötsligt upphör kan vara ett kännetecken. Men det<br />
behöver inte vara detsamma som att man börjat använda droger. Det kan <strong>till</strong><br />
exempel vara så att andra intressen tagit över. Men även denna iakttagelse ska<br />
läggas <strong>till</strong> den totala bilden.<br />
Oftast är det så, att ungdomar som missbrukar droger dras <strong>till</strong> varandra.<br />
Om nu ditt barn helt plötsligt byter kamratgrupp och dras <strong>till</strong> kretsar där<br />
ungdomar använder droger kan även detta vara anledning <strong>till</strong> oro.<br />
Kläder, musik, smycken och knappar/märken kan också vara kännetecken.<br />
Det finns idag en så kallad "flumkultur" , som bland annat inbegriper<br />
en viss klädstil, musikstil med mera. Om ungdomen "byter stil", och bär<br />
smycken eller knappar/märken är det anledning att vara uppmärksam. Det är<br />
viktigt att klargöra att vissa smycken och knappar står för en liberal syn på<br />
droger.<br />
Även ekonomin kan vara ett kännetecken som bör observeras. Det är<br />
vanligt att ungdomar som börjar använda droger har svårt att få pengarna att<br />
räcka <strong>till</strong>. Man har ofta skulder <strong>till</strong> kamraterna och finansierar sina droginköp<br />
genom att sälja sina egna kläder, sportartiklar, skivor, musikinstrument och<br />
börjar snatta både hemma och borta.<br />
Skolk är ett viktigt kännetecken. Det betyder inte att alla som skolkar<br />
använder droger, men ofta är det så att om man börjar med droger, börjar<br />
man också skolka från skolan.<br />
Övriga kännetecken är trötthet, slöhet, ångest, dåligt självförtroende,<br />
sömnproblem, likgiltighet, glömska och kraftiga svängningar i humöret,<br />
liksom försämrade skolresultat.<br />
2
INFORMATION OM OLIKA DROGER<br />
TOBAK<br />
Nikotin är nästan alltid den första drogen som barn kommer i kontakt<br />
med. Många provar cigaretter och/eller snus redan i 9-, 10-årsåldern. Flera<br />
blir i tidig ålder vanerökare. Flertalet snusare röker också. Beroendet etableras<br />
snabbt. Ju tidigare kroppen <strong>till</strong>förs nikotin, desto snabbare uppstår<br />
beroendet.<br />
Nikotinvanan är i tonåren inte bara ett isolerat hälsoproblem. Det<br />
finns också en mycket kraftig koppling mellan tobaksbruk och bruk<br />
av andra droger.<br />
Avstår man från att prova tobak är det lättare och mer självklart att<br />
avstå från andra drogfrestelser. Nya rön visar att nikotinet påverkar hjärnan<br />
så att andra beroenden underlättas.<br />
Rökning ger dålig blodcirkulation, ökad puls och kalla fingrar. Det<br />
kan leda <strong>till</strong> lungcancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Snus kan leda<br />
<strong>till</strong> andra former av cancer och har i övrigt samma risker som<br />
rökning.<br />
ALKOHOL<br />
Alkohol är den förhållandevis vanligaste drogen bland ungdomar. De<br />
berusar sig genom att dricka folköl, cider, starköl, vin eller sprit. Äldre syskon<br />
och kamrater, ganska ofta också <strong>föräldrar</strong>, "köper ut" eller bjuder ungdomar<br />
under 20 år på alkohol, vilket kan ge böter eller fängelse. Smuggelsprit och<br />
hembränt är också ett stort problem.<br />
Risken att prova andra droger ökar när man är berusad. Forskning visar<br />
också att barn <strong>till</strong> <strong>föräldrar</strong> som bjuder på alkohol hemma är mer benägna att<br />
använda både alkohol och narkotika.<br />
Den som är alkoholpåverkad utsätter sig för större risker än den som är<br />
nykter. Det gör att man <strong>till</strong> exempel lättare kan hamna i bråk eller bli utsatt<br />
för övergrepp.<br />
Symptom: Alkohol gör att man sluddrar, luktar, reagerar långsamt,<br />
snubblar och får tunnelseende. Dagen efter har den som druckit ofta<br />
"baksmälla” det vill säga mår illa, saknar aptit, har huvudvärk och är<br />
lättretlig. Hjärnan blir bedövad av alkohol, slemhinnorna i magen<br />
och munnen kan skadas. Alkohol kan framkalla magsår, skrumplever<br />
samt orsaka att bukspottskörteln skadas. Riskerna för<br />
alkoholskador är större ju tidigare alkoholdebuten sker.<br />
3
SNIFFNING<br />
Butangas finns bland annat i cigarettändare. Vid inandning av gasen (även<br />
kallat "boffning") går den över i blodet och förhindrar syretransport <strong>till</strong><br />
hjärnan. Detta gör att sniffaren upplever en kortvarig berusningseffekt Man<br />
uppträder berusat, får hallucinationer och blir aggressiv.<br />
De som inandas butangas riskerar att dö av hjärts<strong>till</strong>estånd redan vid första<br />
användnings<strong>till</strong>fället. Det kan medföra obotliga skador på lever, njurar och<br />
det centrala nervsystemet.<br />
Sniffning av andra preparat t.ex. bensin, lim etc, förekommer periodvis<br />
bland ungdomar.<br />
.<br />
Symptom: Kan bland annat vara rinnande näsa, hosta, irriterad hals,<br />
stark trötthet, ångest, sömnlöshet, frysningar, huvudvärk, retlighet<br />
och i allvarligare fall kramper.<br />
Om ni upptäcker att ert barn har sniffat, uppsök sjukhus.<br />
CANNABIS (HASCH/MARIJUANA)<br />
Cannabis sativa är det latinska namnet på en växt ur vilken man utvinner<br />
marijuana och hasch. Rökning av hasch och marijuana ger ett aktivt rus på ca<br />
4 timmar och gör att man känner sig upprymd och avslappnad, man blir<br />
pratsam, fnittrig och beter sig förvirrat. Man har svårt att hålla tråden i ett<br />
samtal. Hasch kan också framkalla depressioner.<br />
Haschrökning kan ge psykiska sjukdomar och är personlighetsförändrande.<br />
Det gör att man blir apatisk och socialt avskärmad. Det kan framkalla<br />
cancer i luftvägarna och i lungorna. Unga missbrukare kan såväl fysiskt som<br />
psykiskt stanna utvecklingsmässigt i puberteten. Hasch innehåller ett ämne<br />
som heter THC. Det är fettlösligt, vilket innebär att det långsamt bryts ner i<br />
kroppen, <strong>till</strong> skillnad från alkohol som är vattenlösligt. THC lagras i kroppen<br />
och kan ge dröjande effekter.<br />
Symptom: Vidgade pupiller, röda ögonvitor, hastig puls, torr mun,<br />
trötthet, hunger och godissug.<br />
4
ECSTASY<br />
Ecstasy är en drog i tablettform som ger flera effekter. Grundverkan är den<br />
samma som för amfetamin, kraftigt stimulerande. Ibland <strong>till</strong>kommer<br />
hallucinationer, som gör att ruset kan vara likt ett LSD-rus.<br />
Tyvärr är trenden idag att det är mycket vanligt att ungdomar drogar sig<br />
med olika former av tabletter. Ungdomarna tar en stor risk eftersom de inte<br />
vet vad tabletterna innehåller.<br />
Den som använder ecstasy känner sig ofta som "i en annan värld" och blir<br />
mycket aktiv. Under rusets inverkan kan man <strong>till</strong> exempel dansa många<br />
timmar i sträck utan att känna trötthet. Detta har gjort den populär i<br />
discosammanhang i form av ravepartyn.<br />
Användande av ecstasy kan framkalla personlighetsförändringar, då missbrukaren<br />
känner sig som en sömngångare och löper ökad risk för självmord.<br />
Övriga psykiska skador omfattar bland annat förvirrings<strong>till</strong>stånd (psykoser).<br />
Symptom: Pupillvidgning, trötthet, depression, ångest, muntorrhet,<br />
darrningar. Kroppstemperaturen förhöjs påtagligt.<br />
AMFETAMIN<br />
Amfetamin är en centralstimulerande och uppiggande drog som oftast<br />
förekommer som ett vitt pulver som dricks upplöst i vatten eller injiceras.<br />
Amfetamin kan ge hjärnskador och framkalla paranoia (ofta förföljelsemani).<br />
De som missbrukar amfetamin blir ofta kraftigt avmagrade på grund av<br />
näringsbrist. Överdos av amfetamin kan leda <strong>till</strong> hjärtinfarkt eller slaganfall.<br />
Symptom: Man blir hyperaktiv och får ett gott självförtroende.<br />
Amfetamin ger förhöjt blodtryck, ökad puls, förstorade pupiller samt<br />
aptitlöshet och sömnproblem.<br />
5
KOKAIN<br />
Kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer ofta i form av fint,<br />
vitt, kristalliskt pulver. Kokain är ofta utblandat med inaktiva ämnen med<br />
samma utseende, eller med aktiva preparat, <strong>till</strong> exempel lokalbedövningsmedel<br />
eller andra centralstimulerande droger.<br />
Kokain intas ofta genom att drogen andas in eller snusas genom näsan.<br />
Kokain kan också injiceras under huden, i en ven eller appliceras direkt på<br />
slemhinnorna i munnen, ändtarmen eller slidan.<br />
Crack är en särskild form av kokain. Det förekommer i form av grågula<br />
klumpar eller flingor. Crack intas genom rökning, exempelvis i vattenpipa.<br />
Kokainruset varar i upp <strong>till</strong> 40 minuter och ger i stort samma symptom som<br />
amfetamin bruk.<br />
Symptom: Större doser kokain kan medföra torr mun, feber, svettning,<br />
huvudvärk, otydlig syn och yrsel. Andra fysiska symptom är<br />
högre hjärtverksamhet, snabbare andning, högre kroppstemperatur,<br />
svettningar och blekhet. Kokain kan orsaka kollaps och även dödsfall.<br />
HEROIN<br />
Heroin förekommer vanligen som ett vitt eller brunaktigt pulver som<br />
upplöses i vatten och syra för injicering. Det kan också rökas eller sniffas.<br />
Vid rökning placeras heroinet på en bit aluminiumfolie och upphettas med<br />
hjälp av en tändare eller ett ljus. Bitar av folie eller bränd folie är därför en<br />
varningssignal man ska vara uppmärksam på. Hettan förvandlar heroinet <strong>till</strong><br />
gas. Röken inandas genom ett rör eller genom att missbrukaren kupar<br />
händerna och suger in röken i lungorna. Heroinet kan även blandas med<br />
vanlig tobak.<br />
Effekterna är främst ett euforiskt <strong>till</strong>stånd; själva "kicken" vid injicering.<br />
Andra följder är bedövning, smärts<strong>till</strong>ande, välbefinnande, förvrängning av<br />
medvetandet och försämrad avståndsbedömning. Överdos kan leda <strong>till</strong> döden<br />
på grund av andningsförlamning.<br />
Symptom: Små pupiller, stirrande blick, förvirring, kontaktsvårigheter<br />
och sluddrigt tal.<br />
6
HALLUCINOGENER<br />
LSD, meskalin, psilocybin och PCP är en form av narkotika som kallas<br />
hallucinogener. De ger särskilda effekter som liknar vissa förvirrings<strong>till</strong>stånd .<br />
De förvrider sinnesintrycken och framkallar hallucinationer. Hallucinogener<br />
brukar delas in i två huvudgrupper; naturliga (från svampar och andra växter,<br />
etcetera och syntetiska (framställda i laboratorier).<br />
På Internet kan man beställa svampar och växtdelar som kan ge olika<br />
former av rus. Preparaten skickas ofta hem via posten.<br />
Symptom: Förstorade pupiller, illamående, rodnad, ökad hjärtverksamhet,<br />
yrsel och frossbrytningar.<br />
GHB<br />
GHB, gammahydroxibutyrat eller gammahydroxismörsyra. Det GHB<br />
som används för missbruk kan vara egen<strong>till</strong>verkat, köpt från annat land eller<br />
inhandlat via Internet. GHB är en klar och luktfri vätska som smakar salt.<br />
De som missbrukar preparatet förvarar vanligen GHB i PET-flaskor. En<br />
normaldos omfattar så mycket som ryms i en PET-flaskas skruvkork och det<br />
intas vanligen i blandning med annan dryck.<br />
Symptom: Vid intag av GHB och framförallt i samband med<br />
samtidigt intag av andra droger som alkohol, övergår den eftersträvade<br />
euforieffekten i en successivt ökande grad av negativa<br />
effekter som illamående, kräkningar, allvarliga andningsbesvär,<br />
krampanfall och koma.<br />
ANABOLA STEROIDER<br />
Anabola steroider används som prestationshöjande drog i samband med<br />
idrott. Tonåringar riskerar att stanna i växten då <strong>till</strong>växtzonerna <strong>till</strong>sluts. De<br />
kan även drabbas av depressioner och sömnlöshet.<br />
Symptom: Anabola steroider kan ge svår acne och gör att kroppen<br />
ser uppblåst ut på grund av vätskesamling i musklerna. Man blir<br />
kropps- och träningsfixerad. Missbruk av anabola steroider ger<br />
aggressivitet, snabba svängningar i humöret och personlighetsförändringar.<br />
7
LÄKEMEDEL<br />
Ungdomar experimenterar mer och mer med olika former av läkemedel i<br />
berusningssyfte, ibland även i samband med alkohol.<br />
Många vanliga mediciner som används mot ångest, oro och<br />
sömnsvårigheter och som skrivs ut på recept, innehåller bensodiazepiner.<br />
Dessa är kraftigt beroendeframkallande och kan vara mycket farliga. Det är<br />
tyvärr vanligt att ungdomar blandar dessa med alkohol som visat sig kunna<br />
vara en dödlig kombination. Alkohol och Rohypnol är en vanlig kombination,<br />
som man ofta ser i samband med våldsbrott.<br />
Ett läkemedel som vi vet missbrukas bland ungdomar i vår <strong>kommun</strong> är<br />
Tramadol (receptbelagd värktablett).<br />
Även vanliga receptfria värktabletter kan ge livshotande skador om man<br />
inte följer föreskriven dos.<br />
NYA DROGER<br />
Nya preparat dyker ständigt upp på "drogmarknaden" och ungdomar<br />
finner nya sätt att berusa sig. Det är viktigt att som förälder vara<br />
uppmärksam. Ytterligare information hittar du på internet.<br />
8
HUR FÅR UNGDOMARNA TAG PÅ ALKOHOL<br />
OCH ANDRA DROGER?<br />
Undersökningar visar att <strong>föräldrar</strong>s förhållningsätt <strong>till</strong> alkohol och tobak har stor<br />
betydelse för barnens konsumtion. Trots att det enligt alkohollagen är förbjudet köper<br />
många <strong>föräldrar</strong> ut öl, vin eller annan alkohol <strong>till</strong> sina ungdomar.<br />
Andra som langar är syskon och äldre kompisar. Kontakter knyts via Internet<br />
eller SMS-meddelande på mobiltelefoner. Missbrukarna är en grupp som<br />
nästan alltid langar för att finansiera sitt eget missbruk. Ungdomar<br />
från <strong>Höganäs</strong> åker också <strong>till</strong> Danmark för att införskaffa <strong>till</strong><br />
exempel alkohol.<br />
VAD KAN DU GÖRA?<br />
Första steget<br />
Att du talar med ditt barn/din ungdom och tydligt talar om vad du<br />
misstänker, varför och vad du vet om droganvändande. Det är viktigt att du<br />
bestämt säger ifrån att du inte <strong>till</strong>åter någon form av droger. Ungdomen blir<br />
säkert både arg och upprörd och ifrågasätter varför du kommer med en<br />
sådan beskyllning. Vad har du då uppnått? Jo, om ungdomen inte har börjat<br />
med droger har du visat att du är uppmärksam och bryr dig. Om<br />
misstankarna stämmer har du genom att lägga dig i klargjort att du inte<br />
kommer att <strong>till</strong>åta fortsatt droganvändning.<br />
Nästa steg<br />
Att du vid upprepade <strong>till</strong>fällen tar upp frågan om användandets följder för<br />
ungdomen, familjen och samhället. Det är därför viktigt att du har kunskaper<br />
så att du kan diskutera och argumentera på ett övertygande sätt. Stöd runt<br />
hur du kan prata med din ungdom kan du bland annat hitta på internetsidorna<br />
www. tänkom.nu och www.tonårsparlören.se.<br />
Om det inte hjälper<br />
Om din ungdom trots samtal och förmaningar fortsätter sitt droganvändande<br />
måste du begära hjälp utifrån, se under rubriken "Vill du ha råd och stöd".<br />
9
LAGSTIFTNING<br />
Tobakslagen anger att det är förbjudet med rökning i lokaler där det<br />
bedrivs barn- och ungdomsverksamhet. Det inkluderar förbud att röka på<br />
skolgårdar. Från och med den 1 juni 2005 är det även förbjudet att röka på<br />
serveringställen. Vidare är det förbjudet att sälja tobak <strong>till</strong> unga under 18 år.<br />
Alkohollagen anger att det är olagligt att sälja eller skaffa alkohol <strong>till</strong> unga<br />
under 20 år och servera alkohol <strong>till</strong> unga under 18 år i utskänkningslokal.<br />
Vidare är det olagligt för enskild att framställa sprit.<br />
Narkotikastrafflagen anger att det är brottsligt att inneha, använda, framställa<br />
och överlåta narkotika. Dessutom är det förbjudet att anskaffa, bearbeta,<br />
transportera och förvara narkotika för annans räkning samt medverka i<br />
försäljning.<br />
Lagen om förbud mot vissa dopningsmedel anger att anabola steroider,<br />
för annat än medicinskt eller vetenskapligt ändamål, ej får införas i landet,<br />
överlåtas, framställas, försäljas eller innehas.<br />
Socialtjänstlagen 14 kap l § anger att det finns en anmälningsskyldighet<br />
för alla som arbetar med barn och ungdomar att <strong>till</strong> socialtjänsten genast<br />
anmäla om "de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära<br />
att socialnämnden behöver ingripa <strong>till</strong> en underårigs skydd". Straffmyndig är<br />
den som fyllt 15 år.<br />
10
VILL DU HA RÅD OCH STÖD?<br />
FÖR ALLMÄNNA FRÅGOR<br />
KAN DU RINGA:<br />
Folkhälsoinstitutet<br />
Alkohol och droginformation<br />
Tel: 020-00-555 666<br />
Viktiga telefonnummer i<br />
närområdet, för dig i<br />
<strong>Höganäs</strong> <strong>kommun</strong>:<br />
Polisen<br />
Polisens tipstelefon ör öppen<br />
dygnet runt<br />
Tel: 114 14.<br />
Be gärna om att bli kopplad<br />
direkt <strong>till</strong> <strong>Höganäs</strong> lokalkontor.<br />
Du kan också skicka e-post <strong>till</strong><br />
adressen<br />
tipspolisen.skane@polisen.se<br />
Beroendeteamet i Helsingborg,<br />
telefontid måndag-torsdag<br />
klockan 13.00-13.45<br />
Tel: 042-406 34 <strong>12</strong><br />
Brottsförebyggande rådet<br />
Jonna Ahlberg, beredskaps- och<br />
säkerhetssamordnare<br />
Tel: 042-33 72 67<br />
Alkohol- och<br />
drogförebyggande arbete<br />
Annie Kristensson,<br />
ungdomssamordnare<br />
Tel: 042-33 72 61<br />
Socialförvaltningen<br />
Maria Pålsson, Mottagningen<br />
Vid misstanke om att<br />
barn/ungdom far illa.<br />
Tel: 042-33 73 30.<br />
Familjepunkten<br />
Vid behov av stöd i familjen på<br />
olika sätt<br />
Tel: 042-33 71 54<br />
Gunilla Elversson Winterqvist,<br />
fältsekreterare och<br />
handläggare för barn, ungdom<br />
och familj<br />
Tel: 042-33 72 64<br />
Socialjour<br />
För akuta ärenden ring på<br />
polisens växelnummer 114 14<br />
och fråga efter socialjouren.<br />
Blå kamelen<br />
För stöd för <strong>föräldrar</strong> och<br />
ungdomar i form av samtal<br />
och rådgivning, finns i<br />
Helsingborg.<br />
Tel: 042 - 406 29 85<br />
Ungdomsmottagningen<br />
Finns i Helsingborg<br />
Tel: 042-40 62 290<br />
Utbildningsförvaltningen<br />
Pia Sointio, elevhälsochef<br />
Tel: 042-337210<br />
Janne Eneroth, fältsekreterare<br />
och ansvarig för uppföljning<br />
av ungdomar som inte går i<br />
skolan eller har annan<br />
sysselsättning<br />
Tel: 042-33 72 63 eller<br />
073-435 73 07<br />
VID AKUTA NÖDFALL<br />
RING 1<strong>12</strong><br />
11