Droginformation till föräldrar (1,12 MB) - Höganäs kommun

HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM
ALKOHOL OCH ANDRA DROGER
WWW.HOGANAS.SE

FÖRORD
Under några år har fältsekreterarna Gunilla och Janne medverkat vid alla privata och
kommunala föräldramöten för årskurs 7-9 på respektive skola i Höganäs kommun för att
ge en samlad bild av till exempel alkohol- och drogsituationen bland ungdomar i vår
kommun. Det har då efterfrågats skriftlig information om bland annat droger. Vi har
därför sammanställt denna folder för att öka kunskaperna om droger och dess effekter.
Vi tillsammans; föräldrar, föreningsledare, fritidsledare, lärare, fältsekreterare,
närpoliser och andra vuxna i barnens närhet, måste hjälpas åt för att
påverka och förändra barnens och ungdomarnas attityd till droger. För att
lyckas krävs det att vi kan möta deras åsikter med fakta.
Anledningen till att vi måste ta ett gemensamt krafttag är att en förändrad
attityd gällande droger kan märkas bland ungdomarna. Alkoholdebuten sker
ibland så tidigt som i 11-, 12-årsåldern. Mellaneuropas liberala inställning till
droger får alltmer fäste i Skandinavien, inte minst i den yngre generationen.
Om ni skulle märka att ert barn börjar visa ett förändrat beteende, då finns
det möjlighet till tidig hjälp. I slutet av foldern finns telefonnummer till
personer i kommunen som ni kan vända er till för stöd och hjälp.
Tag kontakt med oss; så kan vi kanske hjälpas åt att komma tillrätta med
problemet.
Med vänliga hälsningar:
Gunilla Elversson Winterqvist och Janne Eneroth, fältsekreterare i Höganäs kommun

INLEDNING
GRUNDINSTÄLLNING
Det är nödvändigt att föräldrar inte tillåter sina barn/ungdomar att börja
använda tobak, alkohol, narkotika eller andra droger. En tidig upptäckt är
nödvändig av två skäl:
• Det är lättare att få barn/ungdomar att sluta att använda droger i början.
• Att risken för att dra med sig kamrater/pojkvän/flickvän in i användandet
av droger alltid är störst i början.
ATT VARA FÖRÄLDER
Att ungdomar dricker är nog inte direkt någon överraskning. När man är på
väg att bli vuxen är nyfikenheten stor och man vill testa nya upplevelser. Det
inbjuder till uteliv och fester. Detta är positivt, men kan också innebära att
man lättare kommer i kontakt med droger. Även i vår kommun förekommer
försäljning och langning av alkohol och narkotika till ungdomar. Vår målsättning
är att alla barn har rätten att växa upp under trygga förhållanden.
Vi kan inte ersätta dig som förälder. I det förebyggande arbetet är du
oerhört viktig. Din uppmärksamhet som förälder kan innebära skillnaden
mellan ett tidigt ingripande och ett långt gånget missbruk. Det är inte
acceptabelt att ungdomar under 18 år dricker alkohol eller använder andra
droger. På samma sätt som du en gång höll ett öga på att ditt lilla barn inte
drack lösningsmedel, måste du hålla ett vakande öga efter tecken som tyder
på att dina barn/ungdomar börjat använda droger. Konstigare än så är det
inte.
HUR UPPTÄCKER JAG ATT MITT BARN ANVÄNDER DROGER?
• Utgå från att det även kan gälla ditt barn/din ungdom!
• Var vaken när barnet/ungdomen kommer hem!
• Luktar han/hon alkohol, rök eller något annat konstigt?
• Beter han/hon sig annorlunda?
Du kan ta kontakt med vårdcentralerna eller socialförvaltningen för urinprov!
Om du som förälder misstänker att ditt barn använder droger, är det viktigt
att ta kontakt med andra; föreningsledare, fritidsledare, kurator, lärare,
fältarbetare, socialförvaltningen, områdespoliser, föräldrar till ditt barns
kamrater med flera. Tillsammans kan vi påverka och förändra ditt barns
attityd till droger. Vid misstanke om drogbruk är det alltid bättre att fråga en
gång för mycket än en gång för lite. Det är viktigt att barnen förstår att man
som förälder bryr sig. Frågvisheten har en förebyggande effekt.
1

FÖRÄNDRINGAR I BETEENDET
Förändringar i beteendet kan vara ett normalt uttryck för pubertet.
Nedanstående kännetecken är var för sig ganska vaga tecken på drogbruk,
det är därför viktigt att lägga samman såväl kroppsliga som beteendemässiga
kännetecken för att få en total bild. Om man märker att ungdomen allt oftare
kommer hem senare på kvällarna än förut, kan detta vara ett kännetecken.
Skulle nu exempelvis "Patrik" komma hem klockan ett en lördagsnatt så
innebär det inte att han skall mötas med konstaterandet: "Jaså, du har börjat
knarka". Det är bättre att fråga var han har varit, med vem han har varit och
vad han har gjort. Kräv ett ärligt svar, nöj dig inte med undanflykter och
kontrollera att det stämmer.
Att fritidsintressena plötsligt upphör kan vara ett kännetecken. Men det
behöver inte vara detsamma som att man börjat använda droger. Det kan till
exempel vara så att andra intressen tagit över. Men även denna iakttagelse ska
läggas till den totala bilden.
Oftast är det så, att ungdomar som missbrukar droger dras till varandra.
Om nu ditt barn helt plötsligt byter kamratgrupp och dras till kretsar där
ungdomar använder droger kan även detta vara anledning till oro.
Kläder, musik, smycken och knappar/märken kan också vara kännetecken.
Det finns idag en så kallad "flumkultur" , som bland annat inbegriper
en viss klädstil, musikstil med mera. Om ungdomen "byter stil", och bär
smycken eller knappar/märken är det anledning att vara uppmärksam. Det är
viktigt att klargöra att vissa smycken och knappar står för en liberal syn på
droger.
Även ekonomin kan vara ett kännetecken som bör observeras. Det är
vanligt att ungdomar som börjar använda droger har svårt att få pengarna att
räcka till. Man har ofta skulder till kamraterna och finansierar sina droginköp
genom att sälja sina egna kläder, sportartiklar, skivor, musikinstrument och
börjar snatta både hemma och borta.
Skolk är ett viktigt kännetecken. Det betyder inte att alla som skolkar
använder droger, men ofta är det så att om man börjar med droger, börjar
man också skolka från skolan.
Övriga kännetecken är trötthet, slöhet, ångest, dåligt självförtroende,
sömnproblem, likgiltighet, glömska och kraftiga svängningar i humöret,
liksom försämrade skolresultat.
2

INFORMATION OM OLIKA DROGER
TOBAK
Nikotin är nästan alltid den första drogen som barn kommer i kontakt
med. Många provar cigaretter och/eller snus redan i 9-, 10-årsåldern. Flera
blir i tidig ålder vanerökare. Flertalet snusare röker också. Beroendet etableras
snabbt. Ju tidigare kroppen tillförs nikotin, desto snabbare uppstår
beroendet.
Nikotinvanan är i tonåren inte bara ett isolerat hälsoproblem. Det
finns också en mycket kraftig koppling mellan tobaksbruk och bruk
av andra droger.
Avstår man från att prova tobak är det lättare och mer självklart att
avstå från andra drogfrestelser. Nya rön visar att nikotinet påverkar hjärnan
så att andra beroenden underlättas.
Rökning ger dålig blodcirkulation, ökad puls och kalla fingrar. Det
kan leda till lungcancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Snus kan leda
till andra former av cancer och har i övrigt samma risker som
rökning.
ALKOHOL
Alkohol är den förhållandevis vanligaste drogen bland ungdomar. De
berusar sig genom att dricka folköl, cider, starköl, vin eller sprit. Äldre syskon
och kamrater, ganska ofta också föräldrar, "köper ut" eller bjuder ungdomar
under 20 år på alkohol, vilket kan ge böter eller fängelse. Smuggelsprit och
hembränt är också ett stort problem.
Risken att prova andra droger ökar när man är berusad. Forskning visar
också att barn till föräldrar som bjuder på alkohol hemma är mer benägna att
använda både alkohol och narkotika.
Den som är alkoholpåverkad utsätter sig för större risker än den som är
nykter. Det gör att man till exempel lättare kan hamna i bråk eller bli utsatt
för övergrepp.
Symptom: Alkohol gör att man sluddrar, luktar, reagerar långsamt,
snubblar och får tunnelseende. Dagen efter har den som druckit ofta
"baksmälla” det vill säga mår illa, saknar aptit, har huvudvärk och är
lättretlig. Hjärnan blir bedövad av alkohol, slemhinnorna i magen
och munnen kan skadas. Alkohol kan framkalla magsår, skrumplever
samt orsaka att bukspottskörteln skadas. Riskerna för
alkoholskador är större ju tidigare alkoholdebuten sker.
3

SNIFFNING
Butangas finns bland annat i cigarettändare. Vid inandning av gasen (även
kallat "boffning") går den över i blodet och förhindrar syretransport till
hjärnan. Detta gör att sniffaren upplever en kortvarig berusningseffekt Man
uppträder berusat, får hallucinationer och blir aggressiv.
De som inandas butangas riskerar att dö av hjärtstillestånd redan vid första
användningstillfället. Det kan medföra obotliga skador på lever, njurar och
det centrala nervsystemet.
Sniffning av andra preparat t.ex. bensin, lim etc, förekommer periodvis
bland ungdomar.
.
Symptom: Kan bland annat vara rinnande näsa, hosta, irriterad hals,
stark trötthet, ångest, sömnlöshet, frysningar, huvudvärk, retlighet
och i allvarligare fall kramper.
Om ni upptäcker att ert barn har sniffat, uppsök sjukhus.
CANNABIS (HASCH/MARIJUANA)
Cannabis sativa är det latinska namnet på en växt ur vilken man utvinner
marijuana och hasch. Rökning av hasch och marijuana ger ett aktivt rus på ca
4 timmar och gör att man känner sig upprymd och avslappnad, man blir
pratsam, fnittrig och beter sig förvirrat. Man har svårt att hålla tråden i ett
samtal. Hasch kan också framkalla depressioner.
Haschrökning kan ge psykiska sjukdomar och är personlighetsförändrande.
Det gör att man blir apatisk och socialt avskärmad. Det kan framkalla
cancer i luftvägarna och i lungorna. Unga missbrukare kan såväl fysiskt som
psykiskt stanna utvecklingsmässigt i puberteten. Hasch innehåller ett ämne
som heter THC. Det är fettlösligt, vilket innebär att det långsamt bryts ner i
kroppen, till skillnad från alkohol som är vattenlösligt. THC lagras i kroppen
och kan ge dröjande effekter.
Symptom: Vidgade pupiller, röda ögonvitor, hastig puls, torr mun,
trötthet, hunger och godissug.
4

ECSTASY
Ecstasy är en drog i tablettform som ger flera effekter. Grundverkan är den
samma som för amfetamin, kraftigt stimulerande. Ibland tillkommer
hallucinationer, som gör att ruset kan vara likt ett LSD-rus.
Tyvärr är trenden idag att det är mycket vanligt att ungdomar drogar sig
med olika former av tabletter. Ungdomarna tar en stor risk eftersom de inte
vet vad tabletterna innehåller.
Den som använder ecstasy känner sig ofta som "i en annan värld" och blir
mycket aktiv. Under rusets inverkan kan man till exempel dansa många
timmar i sträck utan att känna trötthet. Detta har gjort den populär i
discosammanhang i form av ravepartyn.
Användande av ecstasy kan framkalla personlighetsförändringar, då missbrukaren
känner sig som en sömngångare och löper ökad risk för självmord.
Övriga psykiska skador omfattar bland annat förvirringstillstånd (psykoser).
Symptom: Pupillvidgning, trötthet, depression, ångest, muntorrhet,
darrningar. Kroppstemperaturen förhöjs påtagligt.
AMFETAMIN
Amfetamin är en centralstimulerande och uppiggande drog som oftast
förekommer som ett vitt pulver som dricks upplöst i vatten eller injiceras.
Amfetamin kan ge hjärnskador och framkalla paranoia (ofta förföljelsemani).
De som missbrukar amfetamin blir ofta kraftigt avmagrade på grund av
näringsbrist. Överdos av amfetamin kan leda till hjärtinfarkt eller slaganfall.
Symptom: Man blir hyperaktiv och får ett gott självförtroende.
Amfetamin ger förhöjt blodtryck, ökad puls, förstorade pupiller samt
aptitlöshet och sömnproblem.
5

KOKAIN
Kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer ofta i form av fint,
vitt, kristalliskt pulver. Kokain är ofta utblandat med inaktiva ämnen med
samma utseende, eller med aktiva preparat, till exempel lokalbedövningsmedel
eller andra centralstimulerande droger.
Kokain intas ofta genom att drogen andas in eller snusas genom näsan.
Kokain kan också injiceras under huden, i en ven eller appliceras direkt på
slemhinnorna i munnen, ändtarmen eller slidan.
Crack är en särskild form av kokain. Det förekommer i form av grågula
klumpar eller flingor. Crack intas genom rökning, exempelvis i vattenpipa.
Kokainruset varar i upp till 40 minuter och ger i stort samma symptom som
amfetamin bruk.
Symptom: Större doser kokain kan medföra torr mun, feber, svettning,
huvudvärk, otydlig syn och yrsel. Andra fysiska symptom är
högre hjärtverksamhet, snabbare andning, högre kroppstemperatur,
svettningar och blekhet. Kokain kan orsaka kollaps och även dödsfall.
HEROIN
Heroin förekommer vanligen som ett vitt eller brunaktigt pulver som
upplöses i vatten och syra för injicering. Det kan också rökas eller sniffas.
Vid rökning placeras heroinet på en bit aluminiumfolie och upphettas med
hjälp av en tändare eller ett ljus. Bitar av folie eller bränd folie är därför en
varningssignal man ska vara uppmärksam på. Hettan förvandlar heroinet till
gas. Röken inandas genom ett rör eller genom att missbrukaren kupar
händerna och suger in röken i lungorna. Heroinet kan även blandas med
vanlig tobak.
Effekterna är främst ett euforiskt tillstånd; själva "kicken" vid injicering.
Andra följder är bedövning, smärtstillande, välbefinnande, förvrängning av
medvetandet och försämrad avståndsbedömning. Överdos kan leda till döden
på grund av andningsförlamning.
Symptom: Små pupiller, stirrande blick, förvirring, kontaktsvårigheter
och sluddrigt tal.
6

HALLUCINOGENER
LSD, meskalin, psilocybin och PCP är en form av narkotika som kallas
hallucinogener. De ger särskilda effekter som liknar vissa förvirringstillstånd .
De förvrider sinnesintrycken och framkallar hallucinationer. Hallucinogener
brukar delas in i två huvudgrupper; naturliga (från svampar och andra växter,
etcetera och syntetiska (framställda i laboratorier).
På Internet kan man beställa svampar och växtdelar som kan ge olika
former av rus. Preparaten skickas ofta hem via posten.
Symptom: Förstorade pupiller, illamående, rodnad, ökad hjärtverksamhet,
yrsel och frossbrytningar.
GHB
GHB, gammahydroxibutyrat eller gammahydroxismörsyra. Det GHB
som används för missbruk kan vara egentillverkat, köpt från annat land eller
inhandlat via Internet. GHB är en klar och luktfri vätska som smakar salt.
De som missbrukar preparatet förvarar vanligen GHB i PET-flaskor. En
normaldos omfattar så mycket som ryms i en PET-flaskas skruvkork och det
intas vanligen i blandning med annan dryck.
Symptom: Vid intag av GHB och framförallt i samband med
samtidigt intag av andra droger som alkohol, övergår den eftersträvade
euforieffekten i en successivt ökande grad av negativa
effekter som illamående, kräkningar, allvarliga andningsbesvär,
krampanfall och koma.
ANABOLA STEROIDER
Anabola steroider används som prestationshöjande drog i samband med
idrott. Tonåringar riskerar att stanna i växten då tillväxtzonerna tillsluts. De
kan även drabbas av depressioner och sömnlöshet.
Symptom: Anabola steroider kan ge svår acne och gör att kroppen
ser uppblåst ut på grund av vätskesamling i musklerna. Man blir
kropps- och träningsfixerad. Missbruk av anabola steroider ger
aggressivitet, snabba svängningar i humöret och personlighetsförändringar.
7

LÄKEMEDEL
Ungdomar experimenterar mer och mer med olika former av läkemedel i
berusningssyfte, ibland även i samband med alkohol.
Många vanliga mediciner som används mot ångest, oro och
sömnsvårigheter och som skrivs ut på recept, innehåller bensodiazepiner.
Dessa är kraftigt beroendeframkallande och kan vara mycket farliga. Det är
tyvärr vanligt att ungdomar blandar dessa med alkohol som visat sig kunna
vara en dödlig kombination. Alkohol och Rohypnol är en vanlig kombination,
som man ofta ser i samband med våldsbrott.
Ett läkemedel som vi vet missbrukas bland ungdomar i vår kommun är
Tramadol (receptbelagd värktablett).
Även vanliga receptfria värktabletter kan ge livshotande skador om man
inte följer föreskriven dos.
NYA DROGER
Nya preparat dyker ständigt upp på "drogmarknaden" och ungdomar
finner nya sätt att berusa sig. Det är viktigt att som förälder vara
uppmärksam. Ytterligare information hittar du på internet.
8

HUR FÅR UNGDOMARNA TAG PÅ ALKOHOL
OCH ANDRA DROGER?
Undersökningar visar att föräldrars förhållningsätt till alkohol och tobak har stor
betydelse för barnens konsumtion. Trots att det enligt alkohollagen är förbjudet köper
många föräldrar ut öl, vin eller annan alkohol till sina ungdomar.
Andra som langar är syskon och äldre kompisar. Kontakter knyts via Internet
eller SMS-meddelande på mobiltelefoner. Missbrukarna är en grupp som
nästan alltid langar för att finansiera sitt eget missbruk. Ungdomar
från Höganäs åker också till Danmark för att införskaffa till
exempel alkohol.
VAD KAN DU GÖRA?
Första steget
Att du talar med ditt barn/din ungdom och tydligt talar om vad du
misstänker, varför och vad du vet om droganvändande. Det är viktigt att du
bestämt säger ifrån att du inte tillåter någon form av droger. Ungdomen blir
säkert både arg och upprörd och ifrågasätter varför du kommer med en
sådan beskyllning. Vad har du då uppnått? Jo, om ungdomen inte har börjat
med droger har du visat att du är uppmärksam och bryr dig. Om
misstankarna stämmer har du genom att lägga dig i klargjort att du inte
kommer att tillåta fortsatt droganvändning.
Nästa steg
Att du vid upprepade tillfällen tar upp frågan om användandets följder för
ungdomen, familjen och samhället. Det är därför viktigt att du har kunskaper
så att du kan diskutera och argumentera på ett övertygande sätt. Stöd runt
hur du kan prata med din ungdom kan du bland annat hitta på internetsidorna
www. tänkom.nu och www.tonårsparlören.se.
Om det inte hjälper
Om din ungdom trots samtal och förmaningar fortsätter sitt droganvändande
måste du begära hjälp utifrån, se under rubriken "Vill du ha råd och stöd".
9

LAGSTIFTNING
Tobakslagen anger att det är förbjudet med rökning i lokaler där det
bedrivs barn- och ungdomsverksamhet. Det inkluderar förbud att röka på
skolgårdar. Från och med den 1 juni 2005 är det även förbjudet att röka på
serveringställen. Vidare är det förbjudet att sälja tobak till unga under 18 år.
Alkohollagen anger att det är olagligt att sälja eller skaffa alkohol till unga
under 20 år och servera alkohol till unga under 18 år i utskänkningslokal.
Vidare är det olagligt för enskild att framställa sprit.
Narkotikastrafflagen anger att det är brottsligt att inneha, använda, framställa
och överlåta narkotika. Dessutom är det förbjudet att anskaffa, bearbeta,
transportera och förvara narkotika för annans räkning samt medverka i
försäljning.
Lagen om förbud mot vissa dopningsmedel anger att anabola steroider,
för annat än medicinskt eller vetenskapligt ändamål, ej får införas i landet,
överlåtas, framställas, försäljas eller innehas.
Socialtjänstlagen 14 kap l § anger att det finns en anmälningsskyldighet
för alla som arbetar med barn och ungdomar att till socialtjänsten genast
anmäla om "de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära
att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd". Straffmyndig är
den som fyllt 15 år.
10

VILL DU HA RÅD OCH STÖD?
FÖR ALLMÄNNA FRÅGOR
KAN DU RINGA:
Folkhälsoinstitutet
Alkohol och droginformation
Tel: 020-00-555 666
Viktiga telefonnummer i
närområdet, för dig i
Höganäs kommun:
Polisen
Polisens tipstelefon ör öppen
dygnet runt
Tel: 114 14.
Be gärna om att bli kopplad
direkt till Höganäs lokalkontor.
Du kan också skicka e-post till
adressen
tipspolisen.skane@polisen.se
Beroendeteamet i Helsingborg,
telefontid måndag-torsdag
klockan 13.00-13.45
Tel: 042-406 34 12
Brottsförebyggande rådet
Jonna Ahlberg, beredskaps- och
säkerhetssamordnare
Tel: 042-33 72 67
Alkohol- och
drogförebyggande arbete
Annie Kristensson,
ungdomssamordnare
Tel: 042-33 72 61
Socialförvaltningen
Maria Pålsson, Mottagningen
Vid misstanke om att
barn/ungdom far illa.
Tel: 042-33 73 30.
Familjepunkten
Vid behov av stöd i familjen på
olika sätt
Tel: 042-33 71 54
Gunilla Elversson Winterqvist,
fältsekreterare och
handläggare för barn, ungdom
och familj
Tel: 042-33 72 64
Socialjour
För akuta ärenden ring på
polisens växelnummer 114 14
och fråga efter socialjouren.
Blå kamelen
För stöd för föräldrar och
ungdomar i form av samtal
och rådgivning, finns i
Helsingborg.
Tel: 042 - 406 29 85
Ungdomsmottagningen
Finns i Helsingborg
Tel: 042-40 62 290
Utbildningsförvaltningen
Pia Sointio, elevhälsochef
Tel: 042-337210
Janne Eneroth, fältsekreterare
och ansvarig för uppföljning
av ungdomar som inte går i
skolan eller har annan
sysselsättning
Tel: 042-33 72 63 eller
073-435 73 07
VID AKUTA NÖDFALL
RING 112
11