Text 0612 nr 32.pmd - Gunnar Nordahl

Till IFK Norrköping 1942
Nyss fyllda 21 år upptäcktes han av IFK Norrköpings ledare under klubbens turne i
Norrland. Han var redan då en av de främsta i Västerbottens länslag. Året därpå 1942
kom han till IFK Norrköping och utbildade sig till polis i staden. Hans breda
fotbollskunnande, goda teknik och blick för spelet gjorde att han fick spela på skilda
platser i laget. I allroundförmåga torde han inte ha haft någon överman i svensk
fotboll. I IFK Norrköping och landslaget, där ha debuterade mot Finland i september
1945, spelade han på åtta av elva platser, alla med undantag av målvakt, vänsterytter
och högerhalv. Han var en målfarlig och effektiv kedjeledare, som inner firade hans
blick för spelet och hans teknik stora triumfer och som back var han med sin snabbhet,
säkerhet i tacklingarna och sina rensande välplacerade bollar kanske som allra bäst.
Att Knut var mycket snabb bekräftas av att han vid en friidrottstävling utan
specialträning gjorde 11,3 på 100 meter. Snabbheten var så uppenbar att t o m
friidrottens rikstränare Gösse Holmér på allvar ville att Knut skulle försöka sig på
sprinterlöpning.
En tidig bild av Knut, Gunnar och Bertil Nordahl i Sanviks IK:s ”lånade” dräkt.
Foto: Erik Norrfors
OS-guld och VM-brons
Fem gånger blev han allsvensk mästare i IFK Norrköping (1943, 1945, 1946, 1947
och 1948) samt två gånger cupmästare. I båda cupfinalerna 1943 och 1945 gjorde
Knut två mål. Toppar i hans fotbollskarriär var OS-guldet 1948, VM-bronset i Brasilien
1950 samt ”Guldbollen” 1949 som han fick efter sin suveräna insats i VMkvalmatchen
mot Irland i jakten på en plats i VM-slutspelet året efter. Proffsen i
61