Vill du bara se hur innehållet ser ut och läsa, kan ... - Stockholms stift

StiftsTecken
TECKENSPRÅKIG VERKSAMHET I STOCKHOLMS STIFT • NR 2 2006
Detta vill jag
– om engagemang SID 2
Konfirmation! SID 7
Clownen Manne
slår vakt om leken SID 8

Vad ”brinner” Det finns mycket som
jag för, var vill jag vill engagera mig i,
aktiviteter som är roli-
jag lägga mitt
ga och intressanta. Allt
engagemang kan jag inte orka eller
och min kraft? hinna med att göra. Jag
får fråga mitt hjärta.
Efter Påskens händelser var två av
Jesu lärjungar på väg från Jerusalem
till Emmaus. Dom hade tappat all
kraft och all inspiration för att fortsätta
arbeta för Gud. Jesus (Guds
ansikte i världen) var död, allt det
roliga slut – eller?
Berätta vidare
Där på deras mörka vandring får de
sällskap av en man. Han frågar varför
de är så ledsna. Lärjungarna berättar
hela historien om livet med
Jesus och att nu var allt slut och de
var nu på väg tillbaka till sitt vanliga
gamla liv. Medvandraren lyssnar och
påminner dem om vad som var förutsagt
om Messias – den väntade befriaren,
Guds son. Han skulle lida,
dö och sedan uppstå och därefter ge
sina vänner uppdraget att berätta vidare
om Guds kärlek till sin Skapelse.
När sällskapet kom fram till byn
bjöd lärjungarna in mannen på
kvällsmat. När han bröt brödet, gick
det plötsligt upp för lärjungarna vem
mannen var – Gud själv! ”Brann inte
våra hjärtan när han talade till oss på
vägen?”(Luk 24:32) Vad händer? -
De skyndar sig tillbaka till Jerusalem
och börjar organisera kyrkan. De har
hittat sin Livsuppgift!
Var finns min livsuppgift, var behövs
mitt engagemang, min kraft
och glädje?
Ditt engagemang behövs
Ditt och mitt engagemang behövs –
i kyrkan, i Dövföreningen, i ungdomsverksamheten,
i politiken, i
LIVET.
Fråga ditt hjärta, fråga Gud: Var
gör jag mest nytta?
När jag ger av mig själv till andra
får jag mycket tillbaka.
2
GUNNEL KJELLERMO
Att engagera sig är att tända ett ljus och låta
det brinna.
JAAA – det här vill
STIFTSTECKEN NR 2 2006
FOTO: MATS ÅSMAN

jag göra
NAMN: Susanne Niklasson, teckentolkelev
på tredje året
ÅLDER: 25, blir 26
FAMILJ: fästman
INTRESSEN: jakt, fiske, volleyboll
BRINNER FÖR: mycket, framförallt för
familjen och för att bilda en egen
ENGAGEMANG I DÖVKYRKAN: är med i
kören sedan i höstas
Vad betyder ditt engagemang i
Dövkyrkan för dig?
En massa olika saker. Det är ett sätt
att leka med teckenspråket. Jag får
förståelse för psalmer och texter
över huvud taget med biblisk bakgrund.
Det är ett intressant översättningsarbete.
Det viktiga i teckentolkningen
är ju innehållet att
tolkningen betyder något.
Det ger mycket att få en teologisk
bevandring. Det ger nya reflektioner,
större perspektiv, jag förstår
nya saker. Det är ett roligt sätt att få
kunskap.
Jag gifter mig in i en troende
familj, engagemanget i Dövkyrkan
öppnar upp.
STIFTSTECKEN NR 2 2006
FOTO: MATS ÅSAMN
Stiftstecken frågade tre engagerade personer i dövkyrkan
om deras engagemang. Här är deras svar.
NAMN: Pelle Kanbjer, förtidspensionär,
auktoriserad frilansguide, föreläsare
ÅLDER: snart 58
FAMILJ: fru, också döv och två utflugna
barn, hörande
INTRESSEN: att fiska, särskilt tävlingsfiske
BRINNER FÖR: Gamla stan och dess
historia och dövas historia och för att
förmedla att döva kan
ENGAGEMANG I DÖVKYRKAN: kyrkvärd
sedan cirka tre år och ordförande i RTA
Vad betyder ditt engagemang i
Dövkyrkan för dig?
Det är viktigt med engagemang
och det är viktigt att Dövkyrkan
finns. Den betyder samhörighet
och trygghet. Det är också viktigt
att det finns en dövpräst. Det går
inte att ersätta med tolk, man missar
mycket då.
Jag tror på Gud. Jag tycker om att
gå in i Storkyrkan och tända ett ljus
och tänka. Då känner jag trygghet
och att det finns någon där.
FOTO: CHRISTINA NILSSON
CHRISTINA NILSSON
NAMN: Filip Wlostowski, timvikarie i ett
gruppboende för döva med utvecklingsskada,
vill bli diakon
ÅLDER: 24, snart 25
FAMILJ: bor med min pappa och syster
som båda är döva.
INTRESSEN: massor – kyrkan, religion,
film, att göra film
BRINNER FÖR: det kreativa arbetet, att
få utveckla något. Jag brinner också för
det goda samtalet mellan människor.
ENGAGEMANG I DÖVKYRKAN: ett år
som konfirmandledare
Vad betyder ditt engagemang i
Dövkyrkan för dig?
Jag tycker att det är jättekul. Jag lär
mig mycket själv i umgänget med
konfirmander och kan testa mina
tankar. Som ledare är det viktigt att
våga visa vad man själv tycker och
ta ställning och ge ungdomarna
möjlighet att pröva sina egna tankar
och åsikter. Jag tror på vittnesbörd
och på att utmana andra. Det är ett
sätt att få kontakt.Det ligger i den
mänskliga naturen, att engagera sig.
Jag tror att alla har en uppgift, ett
kall i sitt hjärta.
3
FOTO: CHRISTINA NILSSON

Att vara engagerad
med hjärtat Dövkyrkan i Stockholms stift
Besöksadress: Stockholms stiftskan-
Vårt engagemang i Dövkyrkan
handlar om att sprida kärleksbudskapet
till barn, konfirmander och
vuxna och att berätta vem Gud är.
Det gör vi bland annat i de tecknade
gudstjänsterna, andakterna
och i konfirmationsundervisningen.
Genom tidningen Stiftstecken,
som du håller i din hand, berättar
vi om vår verksamhet i Dövkyrkan.
I nattvarden möter vi Kristus - i
brödet (oblaten) och i kalken med
vin, som är Kristi kropp och blod.
Genom nattvarden och genom
ordet blir vi påminda om vem
Kristus är. Bibeln är Guds brev till
oss.
Jesus Kristus brukar liknas vid
den gode herden som räddar lammet
från ensamhet. Motivet ”Jesus
bär lammet” ser vi ofta i våra kyr-
4
Tre frågor
till björnen Teofil
Varför går du till Öppna
förskolan?
Vill träffa mina kompisar.
Är det skoj med små
bebisar?
Ja! Dom är så söta och
snälla
Vad ska du bli när du blir
stor?
En kramgo nalle.
Sen frågar Teofil sin
kompis Helene:
Vad tycker du är kul
att göra?
Jag tycker det är kul att
umgås med min familj
och vänner och göra roliga
saker tillsammans.
kor. Den uppståndne Kristus går
före och vägleder fårhjorden och
räddar oss från döden. Vi följer
honom till det nya livet. Han är
vägen, sanningen och livet.
Därför engagerar vi oss i Dövkyrkan
och välkomnar teckenspråkiga
och andra intresserade till kyrkan.
Gud är en levande gud som ger
världen liv och ljus. Gud ger oss
hopp om en framtid och utveckling
av vår teckenspråkiga verksamhet i
Dövkyrkan.
Vi ber i bönen om den gode herden
som vägleder oss till vila, glädje och
uppståndelse till ett evigt liv. I Jesus
Kristus namn. Amen
EVA OZOLINS
TECKENSPRÅKIG STIFTSDIAKON
FOTO: MATS ÅSMAN
sli, Munkbrogatan 2, Gamla stan
Tfn växel (tal): 08-508 940 00
Fax: 08-24 75 75
Gunnel Kjellermo
Stiftsadjunkt för teckenspråkigt
arbete
Texttfn
08-508 940 17,
mobil 070-216 40 02
E-post gunnel.kjellermo@
svenskakyrkan.se
Besök enligt överenskommelse
Eva Ozolins
Diakon
Texttfn
08-508 940 67,
mobil 0733-74 66 02,
bost 08-38 54 82
Tfntid måndag-torsdag
8.30-9.30
E-post
eva.ozolins@svenskakyrkan.se
Öppen besökstid måndag-onsdag
9.30-10.00, i övrigt besök efter
överenskommelse
www.svenskakyrkan.se/
stockholmsstift
Du har väl hittat våra hemsidor?
Där finns massor av information
om Svenska kyrkan och Stockholms
stift och även några sidor
om Dövkyrkan.
STIFTSTECKEN
Tidning för Dövkyrkan
i Stockholms stift
• Utkommer med 4 nr/år
• Ansvarig utgivare: Anders Bergkvist
• Redaktör: Christina Nilsson
• Grafisk form: Eva Widegren
• Postadress: Stiftskansliet,
Box 2016, 103 11 Stockholm
• Tel: 08 – 508 940 00
• Omslagsbild: Konfirmation på
Graninge den 28 maj 2006
Foto: Lena Mangematin
STIFTSTECKEN NR 2 2006

KALENDARIUM
MÅNDAG 26 JUNI KL 14.30
Midsommarträff på Pilträdet.
Eva Ozolins
ONSDAGSUTFLYKTER
7 JUNI
Gröna stugan i
Sundbyberg.
Samling vid
hålet i centralen
kl 10
14 JUNI
Skeppsholmen.
Samling vid hålet i centralen kl 10
21 JUNI
Stadshuskajen med Pilträdets pensionärer.
Samling vid huvudentrén kl 13
28 JUNI
Vaxholm. Samling vid Strömkajen
kl 10
5 JULI
Stallmästaregården. Samling vid
hålet i centralen kl 10
16 AUGUSTI
Fjäderholmarna. Samling vid
Slussens T-bana kl 10
FAMILJENYTT
DÖPT
Veronica Johansson, 16 år, döptes
den 5 mars i Gustav Vasa kyrka.
Doppräst var Gunnel Kjellermo.
Till hösten firar den tecken-
språkiga gruppen i Stock-
holms stift sina gudstjänster
i en ny lokal, nämligen i
Kista församlings krypta.
Var hittar vi en bra gudstjänstlokal
utifrån teckenspråkigas behov? Vilka
behov finns?:
Alla ska kunna se de agerande i
gudstjänsten, god belysning, gärna
strålkastare (på grund av att vissa
har synsvårigheter), helst inte reflekterande
fönster.
Kista församlings Krypta uppfyller
dessa behov. Den ligger på nedre
våningen i kyrkan och är byggd som
en amfiteater.
I Tromsö i Norge invigdes i Pingst-
23 AUGUSTI
Kungsholmen tillsammans med
Pilträdets pensionärer. Samling vid
huvudentrén kl 13
30 AUGUSTI
Ersta terrass. Samling kl 10 vid
Slussen (buss)
BEGRAVD
Gunvor Leljevahl, 87 år, begravdes
den 16 mars i Kista kyrka. Gunnel
Kjellermo förrättade begravningen.
Teckenspråkiga gudstjänster i ny lokal
helgen en kyrka för döva, där gudstjänstrummet
är utformat just som
en amfiteater.
Premiär i augusti
Under hösten 2006 kommer den teckenspråkiga
gruppen i Stockholms
stift att fira sina gudstjänster där en
gång per månad. Den första hålls den
20 augusti klockan 18.
Efter hösten kommer den teckenspråkiga
gruppen tillsammans med
församlingen att utvärdera samarbetet.
Första-adventsfirandet i Jakobsbergs
församling ligger dock kvar där.
Utöver detta kommer fortfarande
tolkade gudstjänster i stiftets övriga
kyrkor att erbjudas döva. Dop,
begravningar och vigslar sker också i
olika kyrkor.
GUNNEL KJELLERMO
GUDSTJÄNSTER
PINGSTDAGEN 4 JUNI KL 13.00
Pingstmässa, Sofia kyrka, kyrkfika
efteråt, Gunnel Kjellermo
SÖNDAG 20 AUGUSTI KL 18.00
Kvällsmässa, Kista kyrka, ”Kryptan”,
kyrkkaffe, Gunnel Kjellermo
SÖNDAG 3 SEPTEMBER KL 11.00
Gudstjänst, S:t Lukas kyrka, Kallhäll.
(Tolkad gudstjänst).
SÖNDAG 10 SEPTEMBER KL 17.00
Ekumenisk gudstjänst, Frälsningsarmén,
Templet, Östermalm, Gunnel
Kjellermo och Roger Blomberg
Våga vara förebild
När församlingen blir ett fängelse
och en viloplats för unga kriminella BEATRICE LÖNNQVIST
VINN BOKEN
Hur länge har teckenspråk
varit officiellt språk i Sverige?
Sänd in ditt svar med uppgifter
om namn och adress till
Dövkyrkan i Stockholms stift,
Box 2016, 103 11 Stockholm.
Vinn Beatrice Lönnqvists bok
”Våga vara förebild – När församlingen
blir ett fängelse och en
viloplats för unga kriminella”.
Läs mer om boken på sidan 6.
STIFTSTECKEN NR 2 2006 5

Channa Kjellemo och Beatrice Lönnqvist om att våga vara förebild.
I kyrkan finns förebilder
Channa Kjellermo har träffat
prästen Beatrice Lönnqvist
som skrivit en bok om sitt
arbete med unga kriminella.
Såhär berättar hon:
”Våga vara förebild” heter den bok
som jag precis skrivit klart. Den
handlar om när jag arbetade som
ungdoms- och skolpräst och fick genom
församlingens samarbete med
den sociala omsorgen uppgiften att
bli handledare till ungdomar som var
dömda till ungdomstjänst, en straffpåföljd
för ungdomar under 18 år.
Församlingen blev ett fängelse, eller
en plats i stället för att sitta i fängelse.
Handleda dömda ungdomar
Under fem år har jag varit handledare
till olika ungdomar som varit
dömda för bland annat klotter och
misshandel. Patrik som gjorde ung-
6
domstjänst i församlingen beskriver
sin tid hos oss, så här: ”Det nåt
annorlunda med att vara i kyrkan. På
andra ställen är det skrikigt och stressigt
som på en restaurang. Kompisarna
frågade om det var roligt och
jag svarade att det var det.”
Det annorlunda som Patrik berättar
om tror jag handlar om att i kyrkan
finns det vuxna som har tid att
lyssna på det du har att berätta och
tid att vara tillsammans med dig.
Där finns det vuxna som kan bevara
en hemlighet. Vuxna som vill vara
en förebild, därför att de själva funnit
en förebild i Jesus.
Har lärt mig mycket
Det har varit otroligt intresssant att
få lära känna dessa ungdomar därför
att jag har lärt mig så mycket. Min
erfarenhet är att de dömda ungdomarna
har lika mycket att ge oss i
kyrkan som vi har att ge dem. De
kommer till oss med bilder av tron,
Jesus och Gud, men utan att tidi-
gare haft någon kontakt med kyrkan.
De har utmanat mina bilder
om Gud och min verklighet genom
att ifrågasätta det som jag finner för
självklart. Det är nyttigt att tvingas
till den reflexionen och det är nödvändigt
för mig som tycker mig vara
en del av kyrkan att tvingas möta en
verklighet som inte liknar min egen.
Utvecklas i mötet
Att som medarbetare i kyrkan få
möta det som är annorlunda är en
nödvändighet för att kyrkan ska
utvecklas och frodas, därför är din
berättelse betydelsefull oavsett vad
den handlar om. Patrik säger att han
tyckte det var roligt att vara i kyrkan,
jag tycker att det är roligt att få
möta ungdomar i skolan, i kyrkans
ungdomsgrupp eller genom socialen
därför att de ungdomar som jag
mött och kommer att möta blir för
mig en förebild och förhoppningsvis
blir jag det för dem också.
BEATRICE LÖNNQVIST
STIFTSTECKEN NR 2 2006
FOTO: LASSE SÖDERBERG

4 Tro, hopp och kärlek
OCH KONFIRMANDER
I nästan ett år hade jag och de andra
ledarna vandrat tillsammans med
Anna, Helena, Matilda och Moa i
konfirmationen. Den 25:e maj kom
vi fram till slutstationen, konfirmationslägret.
I fyra dagar var vi på Graninge
stiftsgård och funderade kring temat
”Tro, hopp och kärlek” som Paulus
skrev om i sitt Korintierbrev. Vi diskuterade
om tro, hopp och kärlek i
relationen till Gud, men också i relationen
till andra människor och oss
själva.
Konfirmanderna fick den tuffa
uppgiften att sammanfatta alla tankar
i en redovisning de skulle visa
under konfirmationsgudstjänsten på
söndagen. Ungdomarna gjorde det
galant, de framförde redovisningen
genom att skapa ett nytt tv-program,
”Gomorron Graninge”. När jag tittade
på ”Gomorron Graninge” under
gudstjänsten insåg jag att konfirmationen
inte var en avslutning. Det
var en spännande början.
FILIP WLOSTOWSKI
”om jag inte kunde tänka,
skulle då tro, hopp och
kärlek existera?”
Anna, Elsa, Matilda, Filip, Cisilia, Helena, Moa och Channah.
TACK för att jag är en del
av andras liv,
För att det finns nära och kära,
För att jag är den jag är
För att det finns frihet
För att det finns ett liv att se fram emot
För att jag har trygghet
och får visa mina känslor
För att jag trivs med min fåfänga
För att tid finns
För att mirakler uppstår
För att tro, hopp och kärlek existerar
Anna Eriksson
”Jag vill tacka för
ett trevligt år och jag har
lärt mig såå mycket”
FOTO: FILIP WLOSTOWSKI
Rosens rosenblad dalar sakta ned
på den marken,
Den marken som alla hamnar på…
Dödens mark.
Vinden blåser in och tar rosens blad
För bort det från marken.
Rosenbladet vilar i vindens
trygga famn.
Matilda Selinge
Upplevelsevandring. Channah instruerar Matilda och Helena. Elsa, Matilda och Moa ”över ishavet”.
”Bredvid dina fotspår
genom livet så finns det alltid
ett par andra fotspår”
STIFTSTECKEN NR 2 2006 7

Det var hans engagemang för
döva barns rätt till sitt eget
hemspråk som gjorde att
Manne af Klintberg kom att
bli clownen Manne med hela
svenska folket.
Under mer än ett decennium, från
1974, kom clownen Manne hem till
alla snälla via TV:n varje tisdag. Nu
har hans yrke varit clownens i 35 år
och i höstas ”belönades” han med
statlig garantilön för konstnärer.
Manne af Klintberg visste ingenting
om döva förrän 1968. Det var
då Juli föddes, hans förstfödda.
– Det var ett alldeles speciellt år.
Något radikalt nytt hände. Jag hade
pluggat innan dess – juridik, etnologi,
pedagogik, litteratur- och religionshistoria.
Men i och med att
Juli inte kunde höra, släppte jag allt.
Hennes språkgivande var viktigare
än något annat.
Så kom han in på Danshögskolan
och när hans mimpedagog flyttade
till Jämtland följde Manne och några
andra kursare med. Det var där clow-
Leken
är viktigast
av allt FOTO:
nen Manne fick sin förlösning. Efter
envetet tjat och stora födslovånder.
Det började på ett luciafirande för
unga och gamla, döva och hörande i
biblioteket i Östersund.
– Jag vet egentligen inte vad som
for i mig, då jag lät mig övertalas. Det
brukar ta tio år att ”hitta en clown”.
Den natten då jag sagt ja drömde jag
mycket. Jag vaknade flera gånger,
svettig, och skrev ner vad som mest
såg ut som kludd dagen därpå – jag
kunde inte få ihop det.
Tredje gången gillt
Den första föreställningen har
Manne lite minnen ifrån. Resultatet
blev väl sisådär. Men efter ytterligare
en kaotisk föreställning, hände det
något. Det var på teatergruppens
fest på luciakvällen. Då lyfte föreställningen
från underlaget. Det var
en enorm känsla. Allt stämde.
Det ena gav det andra. När han
fick erbjudande om att göra barnprogram
för TV, svarade Manne af
Klintberg ja – på villkor att han fick
använda teckenspråk. Så har han
fortsatt att underhålla och utveckla
sin clown genom åren. Och barnet
inom honom har aldrig haft en chans
MATS ÅSMAN
att dö, utan tvärt om fått möjlighet
att leka och frodas.
– På 70-talet var det en rörelse –
att bejaka barnet inom sig. Att vara
barnslig var något positivt. Så kom
80-talet med en rekyl. Samhället
hårdnade och blev konkurrensinriktat.
Det har aldrig släppt.
Barnens rätt till lek
Om det är något han brinner för, så
är det för barnens rätt till lek. Han
blir livrädd när han hör politiker
tala om att barn ska börja skolan
redan när de är fem år.
– Att lära sig leka som barn är det
allra viktigaste. Om man inte kan
leka, är man ingen bra kamrat, man
blir utstött, vilket kan leda till missbruk…Det
har visat sig vid djupintervjuer
med gravt kriminella, att de
inte har några minnen av lek som
barn. Det är tragiskt.
Nu jobbar Manne af Klintberg på
att ge redskap åt politiker, att hitta
en nyckel som innebär att man kontrollerar
om ett barn kan leka på en
nivå som motsvarar åldern.
– Det skulle spara mycket lidanden.
CHRISTINA NILSSON