Psaltarpsalmer o Hymner

och ger de förtryckta deras rätt.
A Mose fick lära känna hans gärningar,
Israels folk hans verk.
B Barmhärtig och nådig är Herren,
sen till vrede och rik på kärlek.
A Han går inte ständigt till rätta med oss,
hans vrede varar inte för evigt.
B Han handlar inte mot oss som vi förtjänat,
han ger oss inte våra synders lön.
alla Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen
nr 741:03B
A Så hög som himlen välver sig över jorden,
så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom.
B Så långt som öster är från väster,
så långt från oss förvisar han vår synd.
A Som en far visar ömhet mot barnen,
så visar Herren ömhet mot dem som fruktar honom.
B Ty han vet hur vi är skapade,
han minns att vi är mull.
A Människans dagar är som gräset:
hon spirar som blomman på marken,
B så sveper vinden fram, och den är borta,
platsen där den stod är tom.
A Men evigt varar Herrens nåd mot dem som fruktar honom.
Hans trofasthet når till kommande släkten,
B när man håller hans förbund,
och minns vad han befallt och lyder.
A Herren har rest sin tron i himlen,
allt är underlagt hans välde.
B Lova Herren, ni hans änglar,
starka hjältar, som gör vad han befallt!
A Lova Herren, hela hans härskara,
ni som tjänar honom och gör hans vilja!
B Lova Herren, alla hans verk,
överallt i hans välde!
alla Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen
nr 741:04
A Lova Herren, min själ!
Mäktig är du, Herre, min Gud.
B du sveper dig i ljus som i en mantel.
32
Himlen har du spänt ut som ett tält,
A ovan skyn har du timrat din sal.
Du gör molnen till din vagn och far på vindens vingar.
B Du gör vindar till dina sändebud
och eldslågor till dina tjänare.
A Jorden har du ställt på stadig grund,
den kan aldrig i evighet rubbas.
B Urhavet täckte den som en klädnad,
vattnet stod högt över bergen.
A Det flydde för ditt rytande,
när du dundrade, tog det till flykten,
B uppför bergen, ner i dalarna,
och stannade där du bestämt.
A Du satte en gräns för vattnet:
aldrig mer skall det täcka jorden.
B Du låter källor rinna upp och bli till strömmar
som forsar fram mellan bergen.
A De ger vatten åt alla markens djur,
vildåsnor släcker där sin törst.
B Vid dem häckar himlens fåglar
och sjunger bland täta löv.
A Du vattnar bergen från din sal,
jorden mättas av allt vad du ger.
B Du låter gräs växa för boskapen
och örter till människans tjänst.
A Så frambringas föda ur jorden
och vin, som gör människan glad,
B olja, som ger hennes ansikte glans,
och bröd, som ger henne styrka.
A Människan går ut till sina sysslor
och arbetar tills kvällen kommer.
B Otaliga är dina verk, o Herre!
Med vishet har du gjort dem alla,
A Alla sätter sitt hopp till dig,
du skall ge dem föda i rätt tid.
B Du ger dem, och de tar emot,
du öppnar din hand, och de äter sig mätta.
A Du döljer ditt ansikte,
och de blir förskräckta,
B Du sänder din ande, då skapas liv.
Du gör jorden ny.
alla Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen
nr 741:05