Marksanering i Åtvidaberg - Åtvidabergs kommun
Marksanering i Åtvidaberg - Åtvidabergs kommun
Marksanering i Åtvidaberg - Åtvidabergs kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
En potentiell miljöfara undanröjd<br />
i <strong>Åtvidaberg</strong> – saneringen klar<br />
Den gamla industritippen bakom nuvarande industriområdet Facetten har genomgått en stor och<br />
omfattande sanering. Det ca 19 000 kvadratmeter stora området har metodiskt gåtts igenom. 72 000<br />
kubikmeter avfallsmassor har grävts upp och sorterats. 823 ton farligt avfall, klass 1, har omhändertagits<br />
av Sakab för deponering/destruktion.<br />
S k klass 2-avfall motsvarande 97 000 ton har lagts i två speciella deponiceller på Korshults avfallsanläggning.<br />
Området är nu återställt och har fått ett tilltalande utseende. Positivt för <strong>Åtvidaberg</strong> inte<br />
minst för att den nya sträckningen av riksväg 35 passerar alldeles intill. Men viktigast ändå är att risken<br />
för framtida spridning av miljögifter har eliminerats.<br />
Månghundraårig aktivitet på<br />
Centrala industriområdet<br />
I mitten av 1700-talet centraliserades smältningen av den koppar<br />
som utvanns i trakten till området på båda sidor om den<br />
s k Kraftverkskanalen nedströms Bruksgatan i <strong>Åtvidaberg</strong>.<br />
Anledningen var att det fanns tillgång till vattenkraft med en<br />
fallhöjd på 20 meter. Åtskilliga ton slagg kom att deponeras<br />
kring smältverket under åren fram till början av 1900-talet då<br />
verksamheten lades ner.<br />
Den del av Centrala industriområdet som under flera år har<br />
varit föremål för undersökningar och försöksgrävningar efter<br />
förorenade marklager och slutligen sanering är belägen öster<br />
om den så kallade A-fabriken. Delområdet har sedan lång tid<br />
tillbaka fungerat som en okontrollerad tipp för diverse material<br />
man behövde bli av med.<br />
Det började troligen anläggas redan på 1930-talet då man<br />
gjorde sig av med förorenat material från fabrikerna och verkstäderna.<br />
Man fyllde upp den låglänta och sumpiga terrängen<br />
nedanför grusåsen som ligger i anslutning till områdets södra<br />
och västra gräns.<br />
Den största delen av materialet kom troligen från Facitfabrikernas<br />
kontorsmöbel- och kontorsmaskintillverkning,<br />
men även pappersavfall, lump och annat avfall från tryckerier<br />
och mekaniska verkstäder hamnade med stor sannolikhet på<br />
”tippen”. Troligtvis slängdes inte färger, lacker och lösningsmedel<br />
enbart från Facitfabrikerna, utan även från de kemisktekniska<br />
tillverkningsenheter som funnits inom området.<br />
Järnvägsgatan<br />
Bryggaregatan<br />
Det<br />
gamla<br />
smältverket<br />
G:a<br />
Torget<br />
Bruksgatan<br />
Slaggförekomst<br />
A-FABRIKEN<br />
(Facetten)<br />
Kraftverkskanalen<br />
Saneringsområde<br />
Beslut om undersökning<br />
Kommunfullmäktige beslutade genomföra en detaljplanering<br />
av Centrala industriområdet och det ansågs viktigt att känna<br />
till och ta hänsyn till aktuell miljöstatus i samband med framtagande<br />
av en fördjupad översiktsplan. Planen kom att antas i<br />
september 1997.<br />
Oro fanns både för urlakning av metaller från slaggfyllningen<br />
och för utsläpp från senare industriella aktiviteter. Kommunen<br />
erhöll ett statligt anslag till undersökningen som<br />
genomfördes under åren 1998–1999.<br />
Kartläggningen visade att vittringen från slaggen inte, som<br />
befarats, hade någon större betydelse. Slutsatsen av markundersökningen<br />
blev att det inte fanns anledning till några akuta<br />
saneringsinsatser. En minskning av omsättningen av vatten<br />
genom slaggen föreslogs som en skyddsåtgärd. Däremot borde<br />
den interna okontrollerade utfyllnaden mellan A-fabriken och<br />
Kraftverkskanalen på sikt åtgärdas.<br />
Saneringsprojekt tillsammans med<br />
Länsstyrelsen och Naturvårdsverket<br />
Efter <strong>kommun</strong>ens ansökan beslutade Naturvårdsverket om ett<br />
anslag på 700 000 kronor för att genomföra inledande<br />
försöksgrävningar. Syftet var att utprova den teknik som planerades<br />
för att sanera industritippen. Kommunens arbetsgrupp<br />
bestod av Bernt Persson, miljöchef, Pär Ericsson, VAchef<br />
och Stefan Nilsson, ekonomichef. Gruppen förberedde<br />
genomförandet och upprättade en arbetsplan. Sanering och<br />
deponering utfördes av en lokal entreprenör, <strong>Åtvidaberg</strong>s<br />
Gräv- och Schakt i samarbete med Envipro Miljöteknik AB,<br />
Linköping som också svarade för markundersökningar och<br />
projektering.<br />
Kommunens projektgrupp för Centrala Industriområdet<br />
Bernt Persson, Stefan Nilsson och Pär Ericsson.