Minnesanteckningar - Swepos - Lantmäteriet

MINNESANTECKNINGAR
2002-05-29
Styrgruppsmöte, Skan-RTK
Tid: 2002-05-21
DAN IEL JOHANSSON
L AN TM Ä TE R IE T
Plats: Stadsbyggnadskontoret, Malmö
Närvarande: Berit Roos, Simrishamns Kommun
Bo Jonsson, Lantmäteriverket
Bo Nilsson, Perstorps Kommun
Daniel Johansson, Lantmäteriverket, minnesanteckningar
Hans Ljungström, Malmö Kommun
Håkan Erikson, Lm-myndigheten Skåne Län
Inge Jonsson, Lm-myndigheten Skåne Län
Paul Broddesson, Vägverket
Hans Sjökvist, Hässleholms Kommun
Lars Kvarnström, Helsingborgs Kommun
Lars Ollvik, Lunds Tekniska Högskola, sammankallande
Leif Randau, Kristianstads Kommun
Magnus Holmqvist, Lunds Kommun
Per Cederlund, Geosat AB
Ej närvarande:
Kopia till
Kontaktpersoner, Skan-RTK
Projektdeltagare, Skan-RTK
1. Inledning och agenda
Lars Ollvik hälsade alla välkomna.
Nedanstående agenda för dagens möte fastställdes:
1. Godkännande av mötesagenda
2. Konstitution av styrgruppen
LAN DSKAPS- OCH FASTIGHETSINFORMATION, GEODESI, LAN TM ÄTERIVERKET, 801 82 GÄVLE
BESÖK: LAN TM ÄTERIGATAN 2, TEL: 026 – 633000, DIREKT: 026 – 633686, FAX:026 - 610676:
E-POST: daniel.johansson@lm.seMAILTO:BO.JONSSON@LM .SE

LANTMÄTERIET
3. Fastställande av projektbeskrivning
4. Avstämning av aktivitetslista
5. Nätkonfiguration
Rekognosering av projektstationerna
Installation av projektstationerna
Låneutrustning
Utbildning
Uppstartsdagar
6. Intressentlista
7. Nästa möte
8. Övriga frågor
Planering av aktiviteter i samband med uppstart av nätet (press m.m.)
Information om aktiviteter inom Nätverks-RTK i övriga landet.
1.
2. Konstitution av styrgrupp
2(14)
Styrgruppens sammansättning som föreslagits vid Kick-Off mötet 020313 står fast.
Dessutom kan ytterligare personer adjungeras vid behov.
Styrgruppen kommer överens om att det är lämpligt att styrgruppsmedlemmarna utser
varsin suppleant som kan träda in då ordinarie deltagare är förhindrad att närvara.
Lars Ollvik fungerar som mötesordförande då styrgruppen sammanträder, Lars
Kvarnström är vice ordförande.
Daniel Johansson, som är projektledare för SKAN-RTK, utses till sekreterare och Håkan
Eriksson som vice sekreterare, En justeringsman utses vid varje möte.
För detta möte utses Leif Randau som justeringsman.
.
3. Fastställande av projektbeskrivning
Ett utkast hade i förväg distribuerats till styrgrupp och kontaktpersoner för projektets
intressenter. Vissa mindre förslag till korrigeringar inkom före mötet. En
projektbeskrivning med ytterligare några korrigeringar redovisades vid styrgruppsmötet
för styrgruppen. En del önskemål om ytterligare mindre korrigeringar framfördes.
Styrgruppen var överens. Daniel åtgärdar och distribuerar slutgiltig projektbeskrivning.
Projektbeskrivningen distribueras via e-post och publiceras dessutom på
http://www.swepos.com

LAN TM ÄTERIET
4. Avstämning av aktivitetslista
3(14)
Nätkonfiguration:
En modifierad nätkonfiguration redovisas för styrgruppen. Denna konfiguration innehåller
ytterligare en projektstation vilket innebär en ökad kostnad (ekonomisk täckning finns).
Den nya konfigurationen innebär ökad täckningsgrad vid Skånes kuster, en bättre
anslutning norrut samt en mycket bra geometri med kortare baslinjer.
Frågan om vad som händer med Swepos-stationerna i Malmö och Helsingborg väcks. Bo
förklarar att när de nya projektstationerna efter Skånes västra kust är igång kommer
utrustningen i Malmö och Helsingborg att flyttas till östra kusten. Gruppen föreslår att
stationssymbolerna för Malmö och Helsingborg tas bort från skissen som visar
nätkonfigurationen, detta åtgärdas. (Bifogas som bilaga 1.)
Rekognosering av projektstationerna:
Daniel redovisar läget för rekognoscering av de nya projektstationerna. Rekognoseringen
har gått bra, ansvarig har varit Peter Wiklund (Lantmäteriverket).
Bo Jonsson passar på att tacka de lokala kontaktpersoner som medverkat vid
rekognosering och installation.
Installation av projektstationerna:
Installationen går i princip enligt tidplan. Det har i vissa fall varit svårt att få besked om
möjligheterna till tele-installation. Beträffande tidplanen för installation så tyder allt på att
alla stationer kommer att vara igång till datumet för officiell projektstart (1:a juli).
Låneutrustning:
Upplägg och status för låneutrustning i projektet redovisas. Samtliga stora leverantörer av
geodetisk GPS-utrustning stödjer projektet genom att tillhandahålla låneutrustningar under
delar av projektåret. Fabrikaten har fördelats på intressenterna genom lottning. Schema
med tidsperioder för de intressenter som lånar utrustning redovisas. (Bifogas som bilaga
2.)
Utbildning:
Läget för den utbildning som kommer att erbjudas fullbetalande intressenter som är
nybörjare inom GPS-området redovisas. Utbildningsprogram samt deltagarförteckning
redovisas. Utbildningen kommer att hållas i Klippan (Kommunförbundet Skånes lokaler)
under vecka 23.(3:e – 6:e juni) Kallelse / inbjudan har gått ut till de som berörs.
En del intressenter som inte har kunnat erbjudas möjlighet att deltaga i utbildningarna
under vecka 23 har uttryckt önskemål om ytterligare utbildningstillfälle under

LAN TM ÄTERIET
4(14)
sensommaren / hösten. Det finns dessutom ett behov av en fördjupad utbildning senare i
projektet för de som redan idag behärskar GPS-tekniken men behöver friska upp
kunskaperna. Lantmäteriverket undersöker möjligheterna att tillmötesgå dessa önskemål
och lämnar förslag på innehåll, tidpunkter och deltagaravgifter. Frågan tas upp igen vid
nästa styrgruppsmöte.
Uppstartsdagar:
Daniel redovisar läget för uppstartsdagarna; Kallelse / inbjudan har skickats till
kontaktpersoner för de intressenter som berörs. Uppstartsdagarna kommer att genomföras
fabrikatsvis och syftar till att samtliga utrustningar skall fungera inför projektstarten. Vid
dessa träffar ges också instruktioner om hur testmätningarna skall genomföras och
redovisas. Inför uppstartsdagarna har intressenterna uppmanats teckna GSM-abonnemang
enligt de alternativ som redovisas i bilaga 3. Vid uppstartsträffarna kommer också
information on vikten av bra GSM-antenner att behandlas, förslag ges enligt bilaga 4.
Dessutom kommer transformationssamband att diskuteras. Bengt andersson på
Lantmäteriet arbetar med att ta fram samband för de kommuner som lämnat tillräcklig
information för att detta skall vara möjligt. Representant från respektive leverantör, Daniel
Johansson samt utsedd stödperson för respektive fabrikat från LMV kommer att medverka
vid dessa träffar. Träffarna kommer i huvudsak att äga rum i Klippan (Kommunförbundet
Skånes lokaler) under vecka 24, en träff sker i Helsingborg (Öresundskrafts lokaler) den
28:e juni.
5. Intressentlista
En uppdaterad intressentlista samt summan av alla intressentbidrag redovisades. (Bifogas
som Bilaga 3.)
6. Nästa möte:
Nästa styrgruppsmöte äger rum kl. 10:00 den 29:e augusti 2002 i Helsingborg.
Preliminärt sammanträder styrgruppen även den 24:e oktober 2002 i Lund.
7. Planering av aktiviteter i samband med uppstart av nätet:
Bo redovisar hur press och media hanterades vid invigningen av projektet Position
Stockholm Mälaren Del II.. Denna händelse har fått väldigt mycket stor uppmärksamhet i
media . Det diskuteras hur invigningen skall hanteras i Skåne. Majoriteten av styrgruppens
medlemmar föredrar att inför projektstarten (1:a juli) skicka ut en pressrelease,
Lantmäteriverket har underlag för en sådan, se bilaga 4. Man vill sedan informera press
och media intensivt under hösten då projektet är igång på allvar, planerna för detta

LAN TM ÄTERIET
diskuteras vidare vid nästa möte.
8. Information om aktiviteter inom Nätverks-RTK i övriga landet:
5(14)
Bo informerar gruppen om hur arbetet framskrider i produktionsprojektet i Mälardalen. En
skiss över Väst-RTK visas och Bo presenterar idéer om hur de olika näten skall kunna
knytas samman till ett nät.
9. Avslutning:
Lars Ollvik förklarat mötet avslutat och tackar mötets deltagare. Ett tack riktas också till
Malmö Statsbyggnadskontor för värdskapet.

LAN TM ÄTERIET
Bilaga 1.
Uppdaterad nätskiss:
6(14)

LAN TM ÄTERIET
Bilaga 2.
Schema för låneutrustningar:
7(14)

LAN TM ÄTERIET
Bilaga 4.
Information om GSM-antenner:
GSM-antenn vid dåliga mottagningsförhållanden
8(14)
Användningen av GSM-modem som datalänk vid mätning med GPS-RTK har ökat dramatiskt den
senaste tiden. Tyvärr är täckningsområdet för GSM inte fullgott i hela landet.
För att få en uppfattning om hur bra GSM-signal man har kan man titta på sin mobiltelefon. Vissa
mottagarfabrikat har implementerat liknande funktioner i sin fältdatormjukvara.
Första åtgärd vid dålig kontakt är att höja antennen genom att dra ut teleskop-masten i ryggsäcken.
Antennhöjden betyder mer än vad man i allmänhet tror.
I vissa fall kan mottagningen förbättras genom att man använder en bättre GSM-antenn, en så kallad
hi-gain antenn. En sådan antenn förstärker signalen och ökar chansen för att man skall få kontakt med
någon GSM-basstation.
Tyvärr förstärks också bruset, detta gör att man under vissa förhållanden kan få problem med hi-gain
antenner. Om man befinner sig väldigt nära en basstation kan hi-gain antennen nämligen snappa upp
en signal från en basstation längre bort, detta är ovanligt men kan inträffa. Om detta problem skulle
uppstå så kan man använda sin originalantenn istället, ha därför alltid denna i ryggsäcken.
Antenn och tillbehör kan köpas från:
Malux Elektro AB
Box 221
891 25 ÖRNSKÖLDSVIK
Tel: 0660-559 00
Fax: 0660-850 85
E-mail: elektro@malux.se
Följande behövs om du har TNC-anslutning för ditt GSM-modem (normalfallet).
Art.Nr. Beskrivning Pris/st
MG692S Jordplansantenn. Kolinjär 900 MHz, 3 dB 360 sek
A-8147.0001 Antennkabel LL58 1,3 m 45 sek
A-46041 TNC roterande FME 17 sek
Priser är exklusive moms & frakt, för beställningar som understiger 500:- tillkommer 35:- i exp.avg.
Observera att detta är endast ett exempel på en produkt från en leverantör, jag har inte möjlighet att
scanna av hela utbudet. Har ni andra alternativ som ni tycker är likvärdiga eller bättre så får ni gärna
höra av er till mig.
Hör i första hand med er leverantör om de kan erbjuda en bra antenn, kanske har ni redan idag en higain
antenn.
Bilder på montage bifogas.
/ Daniel Johansson, LF-Geodesi

LAN TM ÄTERIET
Dragavlastare
9(14)

LAN TM ÄTERIET
Bilaga 5.
Intressentlista:
1 Banverket
2 Bjuvs Kommun
3 Bromölla Kommun
4 ComCarta
5 ENTEK, Helsingborgs Kommun
6 Geodetica AB
7 GEOSAT AB
8 Geosurvey Mätteknik AB
9 Helsingborg, Tekniska Förvaltningen
10 Helsingborgs Kommun, Stadsbyggnadskontoret
11 Hässleholms Kommun
12 Höganäs Kommun
13 Hörby Kommun
14 Klippans Kommun
15 Kristianstad Kommun
16 Kävlinge Kommun
17 Laholms Kommun
18 Landskrona Kommun
19 Lantmäterimyndigheten Skåne Län
20 Lantmäterimyndigheten Blekinge Län
21 Lomma Kommun
22 Lunds Energi, Lunds Kommun
23 Lunds Kommun
24 Malmö Kommun
25 Markaryds Kommun
26 Metria
27 Onsala Rymdobservatorium
28 Osby Kommun
29 Perstorps Kommun
30 Scandiakonsult, RST
31 Simrishamns Kommun
32 Sjöbo Kommun
33 Skurups Kommun
34 Svalövs Kommun
35 Tyrens Infrakonsult AB
36 Vägverket, Region Skåne
37 Åstorps Kommun
38 Älmhults Kommun
39 Ängelholms Kommun
40 Öresundskraft, Helsingborgs Kommun
41 Örkelljunga Kommun
42 Östra Göinge Kommun
10(14)

LAN TM ÄTERIET
Bilaga 6.
Underlag för pressrelease:
Lantmäteriet startar en positionstjänst i Stockholmsområdet för
positionering och navigering med GPS med centimeternoggrannhet.
Invigning och Presskonferens torsdagen den 7 februari kl 09.30 - 10.30 i Tekniska Nämndhuset,
Fleminggatan 4, Stockholm, anmälan i receptionen
1.1 Program för invigningen
11(14)
09.00 Kaffe och ostfralla
09.30 Inledning, Joakim Ollén, Generaldirektör, Lantmäteriet, Gävle
09.35 Kort presentation av positionstjänsten, Bo Jonsson, Lantmäteriet, Gävle
09.40 Kommunala tillämpningar, Per Johansson, Västerås kommun
09.50 Tillämpningar inom Banverket, Sven G Johansson, Banverket, Stockholm
10.00 Tillämpningar inom Vägverket, Per Isaksson, Vägverket, Borlänge
10.10 Invigning av Positionstjänsten av Generaldirektör Joakim Ollén, samt demonstration och möjlighet att
ställa frågor
1.2 Kortfattad beskrivning av positionstjänsten
Ur GPS-mätningar på ett antal stationer med kända positioner (fasta referensstationer) beräknas korrektioner för
positionering och navigering med GPS med centimeternoggrannhet. Dessa korrektioner distribueras till
användaren via GSM eller FM-radionätet. Principen kallas Nätverks-RTK.
Tillämpningar som kan utnyttja den aktuella korrektionstjänsten är t. ex. inmätning av fastigheter,
dokumentation av va- och avloppsledningar, uppbyggnad av databaser med geografisk information som har hög
lägesnoggrannhet, angöring av fartyg till kaj, precisionsnavigering, styrning av maskiner vid anläggningsarbeten,
positionering inom lantbruk och skogsbruk. Positionstjänsten kommer att innebära effektiviseringar för dessa
tillämpningar, dvs lägre kostnader.
En annan effekt av Positionstjänsten är att det krävs ett betydligt glesare nät av utgångspunkter (referenspunkter)
på marken för GPS-mätning, dvs en besparing för de organisationer som tillhandahåller sådana nät av
referenspunkter. På nationell nivå tillhandahåller t. ex. Lantmäteriet, Vägverket och Banverket referenspunkter
för GPS-mätning och på lokal nivå är det ofta kommunerna som tillhandahåller sådana punkter
De fasta referensstationerna i Stockholmsområdet för positionstjänsten, se figur 1 nedan, ingår i den rikstäckande
infrastrukturen SWEPOS ® , som drivs och vidareutvecklas av Lantmäteriet, se www.swepos.com. GPSmätningar
på de fasta referensstationerna överförs varje sekund till en driftsledningscentral i Gävle, där
korrektioner beräknas och idag sänds ut via GSM, i framtiden kommer det att vara möjligt att använda även FMradionätet
och radiomodem som distributionskanaler.
Positionstjänsten kan betraktas som en prototyptjänst under 2002 och är ett samarbetsprojekt mellan
Lantmäteriet, kommuner, statliga verk och konsultfirmor. En vidareutveckling av den mjukvara som används för
korrektionsberäkningen förväntas under 2002. Positionstjänsten är nästa steg i den yrkesmässiga användningen
av satellitbaserad navigering/positionering där kravet på positionsnoggrannheten ligger på centimeternivå. De
idag operationella positionstjänsterna Epos, Mobipos och Sjöfartsverkets DGPS-tjänst ger meternoggrannhet

LAN TM ÄTERIET
12(14)
Baserat på erfarenheterna under 2002 kommer en operationell positionstjänst med regional täckning att
utvecklas, se vidare utredningen Geodesi 2000.
1.3 Vad händer i framtiden?
Det finns ett stort intresse för denna typ av positionstjänst även i södra och västra Sverige och det finns långt
framskridna planer för motsvarande typ av samarbetsprojekt i dessa delar av Sverige, se vidare figur 2.
Utredningen Geodesi 2000, se www.lantmateriet.se som är ett förslag till en tioårsplan för Geodesiområdet,
föreslår att en positionstjänst som ger centimeternoggrannhet etableras i södra Sverige och längs
Norrlandskusten.
För att få en bred användning av en positionstjänst krävs att den påbörjade implementeringen av GPS-tekniken
inom olika tillämpningsområden fortsätter och att GPS-mognaden i användarledet ökar.
1.4 Vad är Nätverks-RTK?
För att erhålla positionsnoggrannheter bättre än några meter vid användning av GPS krävs att man gör samtidiga
mätningar på en punkt med känd position för att få korrektionsdata för den aktuella tillämpningen. Ur
mätningarna på den kända punkten kan man beräkna en korrektion till den erhållna positionen för inverkan av fel
som uppstår när signalerna från GPS-satelliterna går igenom atmosfären, samt för fel som uppstår på grund av
fel i satellitens position.
Punkterna med kända positioner kan antingen vara markerade punkter i terrängen som användaren själv sätter
upp en GPS-mottagare på och som sänder korrektioner i den aktuella tillämpningen. En annan möjlighet är att
det finns ett antal fasta stationer med kända positioner som levererar korrektionsdata till alla användare inom
resp. stations täckningsområde.
SWEPOS är ett nationellt nät av ca 40 fasta referensstationer, där data varje sekund sänds till en
beräkningsserver på Lantmäteriverket i Gävle, där korrektionsdata för GPS beräknas och distribueras till
användarna, se vidare www.sepos.com.
Den GPS-teknik som i realtid ger en positionsnoggrannhet på centimeternivå brukar betecknas RTK och om de
korrektioner som sänds ut beräknas ur mätningar på flera stationer, benämns tekniken Nätverks-RTK.
Det sker för närvarande en omfattande utveckling av Nätverks-RTK tekniken beträffande t. ex. mjukvara för
beräkning av korrektionsdata som skall skickas ut till användaren, standardisering av dataformat för dessa
korrektionsdata, etablering av distributionskanaler för korrektionsdata. Parallellt med denna utveckling bedrivs
en kompetensutveckling i användarledet.

L AN TM Ä TE R IV E R K E T
Figur 1. Täckningsområde för positionstjänsten med centimeternoggrannhet i Stockholms-området
13 (14)

LANTMÄTERIV ERKET
Figur 2. Idéskisser för positionstjänster med centimeternoggrannhet i västra och södra Sverige
14