Ladda ner

CAROLINA REDIVIVA - FÖRSTUDIE 

Analys av byggnadens utvecklingsmöjligheter 

som underlag för en långsiktig handlingsplan 

9 november 2009 

Johan Celsing Arkitektkontor AB

2 

Innehåll 

Inledning 

3 Syfte 

Uppdrag 

Arbetsmetod 

Sammanfattning 

Carolina idag 

6 Verksamhet och vision - utdrag ur verksamhetens underlag för uppdraget 

Utgångspunkter 

Nuvarande verksamhet i Carolina Rediviva 

En vision för det nya Carolina 

Framtidens bibliotek 

Faktauppgifter 

Byggnadens möjligheter och begränsningar 

11 Läge 

Monument 

Förutsättningar för förändring 

Utvecklingsmöjlighet 

Carolina i framtiden 

14 Beskrivning av förslaget i sin helhet 

Organisation 

Delprojekt 

16 Läsesal C 

Entréhall och hus A 

Café / Servering 

Administration / Seminarier 

Läsesal A, B och specialsal 

Central hall med ny publik trappa 

Förbindelse med omgivande campus 

Påbyggnad mot Engelska parken 

34 Konsekvenser 

Referenser 

Carolina Rediviva / Förstudie / Analys av byggnadens utvecklingsmöjligheter

Inledning 

Syfte 

Carolina Rediviva är en legendarisk miljö inom den svenska akademiska värrlden. Den 

är också med rätta berömd som arkitekturskapelse men har som de flesta äldre miljöer 

också starkt omformats sedan den gestaltades i början av 1800-talet. 

Förstudien har till avsikt att pröva hur och med vilka medel som byggnaden kan förändras 

för bättre ta till vara dess stora möjligheter och kvaliteter. Den vill också visa 

hur byggnaden kan utvecklas, kompletteras och ytterligare anpassas för en förbättrad 

funktion där det välkomnande och inspirerande kan förstärkas, en utveckling som kan 

vara ännu en etapp i den långa rad av förändringar som byggnaden genomgått. 

Studien är med andra ord ett sätt att pröva hur byggnaden som resurs bättre kan utnyttjas 

för biblioteks- och andra verksamheter inom universitetet. 

Arbetet består av ett flertal scenarier - det kan läsas på flera sätt - som en redogörelse 

för förändringar som kan verkställas omgående men också som en redovisning av latenta 

möjligheter vilka behöver mer tid för att förverkligas. Förstudien innehåller också 

iakttagelser rörande stadsbyggnadsaspekter och byggnadens samband med övriga 

universitetet. 

Uppdrag 

Uppdraget till förstudien har erhållits av Statens Fastighetsverk i samarbete med Uppsala 

universitet och har genomförts av Johan Celsing Arkitektkontor AB genom Johan 

Celsing, ansvarig, Ibb Berglund, handläggare och Sven Etzler, medverkande arkitekt. 

Vid förstudiens startmöte 2009 08 11 beslutades att: 

”Förstudien ska vara ett underlag för beslut i styrgruppen om en långsiktig handlingsplan 

. Förstudie är alltså till sin karaktär mer ett analytiskt verktyg än ett säljmaterial. 

Förstudien kan med fördel visa förslag och alternativ med olika tidshorisont: 

- en konkret nivå som skulle kunna genomföras snart 

- en ”strukturplan” för byggnadens rörelsemönster som också visar hur olika delfunk- 

tioner , nya och gamla skulle kunna placeras 

- alternativa studier som inbegriper möjliga växtriktningar och tillägg av nya volymer 

En av anledningarna till att förstudien beställts är för att få en professionell och utomstående 

analys av byggnadens utvecklingsmöjligheter.” 

Carolina Rediviva / Förstudie / Analys av byggnadens utvecklingsmöjligheter 3

4 

De föreslagna förändringarna beror alltså inte på att byggnaden eller dess installationer 

kräver någon renovering eller ombyggnad. Både det tekniska skicket och klimatet 

är, enligt SFV:s förvaltare, gott då en stor översyn utfördes för fyra år sedan. Sedan 

dess återstår endast några punkter som behöver åtgärdas; byte av ventilation i Ahusets 

bottenvåning, översyn av läckage från de platta taken, renovering av glaspartier 

i läsesal A, viss ytskiktsrenovering samt översyn av avloppsstammar. Byggnaden klarar 

sig bra ur energisynpunkt och har relativt låg energiförbrukning. 

Arbetsmetod 

Förstudien har pågått i drygt 2 månader. Under denna tid har vi arkitekter haft möten 

med styrgruppen samt företrädare för verksamheten. Med stöd av SFVs förvaltningspersonal 

har vi besökt och inventerat vad vi uppfattat som vitala delar av byggnaden. 

Som en del i arbetet har vi studerat delar av arbetsmaterialet rörande utbyggnaderna 

på 1960-talet som utfördes av Peter Celsings arkitektkontor. Detta material har vi tillgång 

till i arkiv. 

Studier av nya entréer och påbyggnad har utförts i modell. Underlaget utgörs av en 

modell ur Peter Celsings arkiv. 

Vi har diskuterat föreslagna förändringar med byggnadsantikarisk expertis som tidigare 

medverkat i Carolinas vårdprogram. 

Då syftet har varit att utveckla och redovisa ett synsätt över hur Carolina kan utvecklas 

och förändras är framställningen av projektet översiktlig. I arbetet har vi prioriterat att 

kunna visa en provkarta av möjligheter snarare än några få färdigstuderade lösningar. 

Den begränsade tiden för arbetet har inte medgett detaljstudier av de föreslagna åtgärderna. 

Komplexiteten för vart och ett av delprojekten fordrar ett rejält studium. Om 

de förslagna lösningarna saknar detaljbearbetning så är de likafullt välgrundade och 

helt realistiska att genomföra. 


Sammanfattning 

Efter analys av byggnaden och genom diskussioner med företrädare för verksamheten 

ser vi att Carolina Rediviva idag lider av ett antal problem, eller brister. Bland dessa 

kan nämnas; 

- Carolina är idag för lågt utnyttjat för sin kapacitet. Många läs- och studieplatser står 

tomma då det inte är tillräckligt attraktivt med traditionella läsplatser och det saknas 

grupparbetsplatser med gott IT-stöd. 

- Säkerhetsgränsens läge i byggnaden minskar tillgängligheten till sådant som borde 

vara lättillgängligt. 

- Carolina lider av att lokaler och logistik är bristfälligt organiserade vilket gör att biblioteket 

är svåröverskådligt för besökare. Caféservering är liten och illa placerad. 

- Carolina är ett starkt byggnadsmonument i staden men med outvecklade fysiska 

förbindelser med dagens campus. 

- Idag råder en påfallande diskrepans mellan det förväntningar som byggnaden, monumentet, 

väcker och vad de inre verksamheterna och miljöerna visar upp. 

- Carolinas läge och ”fotavtryck” är inte utnyttjat efter förmåga. 

Denna förstudie innehåller därför ett flertal förslag till förändringar som vart och ett utvecklar 

och förändrar byggnadens funktioner, och som en följd, dess roll inom campus. 

Förslag som syftar till att ge Carolina en förstärkt roll, åter locka studenterna och 

fyllas med delvis nytt innehåll, bli mötesplatsen mellan studenter, forskare, seminariedeltagare 

och kanske till och med universitetets administration. 

Biblioteket ska kunna erbjuda lokaler med olika nivåer av koncentration på en stigande 

skala: forskande, läsande, grupparbetande, diskuterande, samtalande parallellt med 

sammanträdande och konfererande. Lokalerna ska vara inbjudande och erbjuda en 

framtida flexibilitet eller snarare generalitet. 

Entrén bör utvecklas, hur besökaren möter byggnaden, är en av de viktiga uppgifterna. 

Utrymmen för utställning, och information förbättras och görs mer tillgängliga. 

Tillgängligheten och användningen av byggnaden förbättras. Säkerhetsgränsen flyttas 

in i byggnaden och en ny centralhall kan skapas för att ge överblick och kontakt mellan 

de olika verksamheterna. 

Nya entréer åt flera håll är ytterligare ett sätt att öka tillgängligheten, öppenheten och 

förbättra kontakten med det omgivande universitetet och staden. 

Logistiken förbättras, nya trappor förtydligar rörelsemönster och förbättrar kontakten 

mellan våningarna och skapar förbindelser till nya entréer. 

Carolina ska erbjuda lokaler för alla inom universitetet och fungera som en självklar 

stimulerande mötespunkt. ett nytt utvidgat café och servering i kontakt med lokaler för 

seminarier och möten, direkt nåbart utifrån kan vara en del av detta. 

Det är viktigt att Carolina får ett bättre utnyttjande av sitt läge och fotavtryckets kapacitet. 

Med en påbyggnad mot väster skulle Carolinas förbättrade förbindelse med 

campus kunna bli visuellt tydliggjord. Med en hitflyttad universitetsadministration skulle 

samordningsvinster kunna göras inom byggnaden och möjligheten till ytterligare möten 

kan uppstå samtidigt som byggnaden skulle laddas med ett än större innehåll. 


6 

Carolina idag 

Nedan följer utdrag ur Carolinaprojektets styrgrupps arbetsmaterial ”Nya Carolina Rediviva: En vision 

och vägen dit – Underlag för förstudie avseende Carolinabyggnadens möjligheter 09-03-20”: 

Utgångspunkter 

Carolina Rediviva färdigställdes år 1841. Byggnadens ursprungsarkitekt Carl Fredrik 

Sundvall framställde inte mindre än fem delvis olika projekt, som efter en schism med 

universitetet slutredigerades av Carl Johan Hjelm. Flera av Sundvalls förslag avsåg en 

betydligt större anläggning än den uppförda. Byggnaden var en kombinerad biblioteks- 

och representationsbyggnad. 

Universitetsbibliotekets samlingar flyttades över från Gustavianum till Carolina Rediviva 

i omgångar fram till 1841. Utöver bibliotek utgjorde den ursprungliga byggnadens övre 

del en stor festsal, Carollinasalen, dit man kom genom ett monumentalt trapphus i en 

mittflygel mot Carolinaparken. Salen blev aldrig färdiginredd och användes sparsamt, 

tills det nya Universitetshuset med sin aula invigdes 1887. Först efter sekelskiftet 1900 

kunde den friställda volymen byggas om till de nuvarande tre magasinsvåningarna. 

Carolina Redivivas ursprungliga huvudfasad åt öster 

Universitetsbibliotekets boksamlingar växte och redan i mitten på 1860-talet blev utrymmesbristen 

i Carolina besvärande. Åtskilliga om- och tillbyggnadsförslag togs fram 

men genomfördes först på 1890-talet. Den viktigaste förändringen blev att trapphuset 

revs och ersattes med bokmagasin i flera våningar samt en första mindre läsesal. Även 

fasaden förändrades något med en ny rad runda fönster. 

Carlina Rediviva har under sin snart 170-åriga historia genomgått tre betydande ombyggnationer. 

Den första större förändringen skedde 1913-17 genom Anderbergs 

om- och tillbyggnad, då mittflygeln förlängdes och avslutades med den nya, stora läsesalen. 

År 1934-45 gjordes nästa betydande om- och tillbyggnad, också den främst 

föranledd av utökade behov av läsesalar. Återigen anlitades arkitekten Axel Anderberg. 


Han utformade huvuddragen för en utbyggnad, men då han avled 1936 ersattes han 

av Jöran Curman vilken svarade för detaljarbete och genomförande. Läsesal A byggdes 

till i båda riktningarna och bildade en flygel med läsrum och kontor parallellt med 

den ursprungliga huvudbyggnaden. Det förutsattes att flygeln inom den närmaste tiden 

skulle utvecklas till full höjd. En sådan tillbyggnad bedömdes dock inte räcka till varför 

dåvarande överbibliotekarien Kleberg i slutet av 1940-talet föreslog en tillbyggnad 

också på gårdarna på ömse sidor om byggnadens mittparti. 

0 5 

10 m 

Dagens bottenvåning 

Arkitekten Peter Celsing anlitades. Denne reviderade skisser fortlöpande under ett decennium 

och under 1960-talet byggdes gårdarna in. Här inrymdes i den norra tillbyggnaden 

nuvarande läsesal C och i den södra ett nytt katalogrum samt kontor. Någon 

påbyggnad av läsesalsflygeln kom dock inte till stånd. Istället anlades underjordiska 

bokmagasin. Utöver inbyggnaden av de två gårdarna utförde Celsing en renovering av 

den gamla boksalen. Efter renoveringen av har den använts till sammanträden, sammankomster 

och mottagningar av olika slag. Celsings arbeten avslutades 1971. 

Ytterligare mindre ombyggnader har skett över åren, delvis föranledda av nya behov 

för biblioteket, delvis föranledda av tekniska krav såsom ventilation, ledningsdragning 

och brandsäkerhet. Den senaste ombyggnaden av tekniskt slag skedde i början av 

2000-talet. Vissa behovsdikterade omdaningar skedde också. Bland annat lokaliserades 

de olika enheterna inom kulturarvsgruppen nära varandra, och tidskriftsläsesalar 

och gruppstudierum inrättades. Det fortsatta förändringsprogrammet avbröts dock av 

ekonomiska skäl. Efter en lång renoveringsperiod, med buller och andra störningar, är 

det kännbart att renoveringsprojektet inte slutfördes. Detta framträder mest i den mest 

publika delen av huset, i entréhallen och omgivande lokaler. 

Carolina Redivivas tillkomst och utveckling är en lång och i många stycken invecklad 

historia. Många om- och tillbyggnader har gjorts framförallt som följd av bibliotekets 

utveckling och därmed sammanhängande nya krav på byggnaden. Genom den långa 

historien har byggnadens ändamål dock förblivit det samma: Carolin Rediviva är otvetydigt 

en av Uppsala universitets och stads högkvalitativa karaktärsbyggnader och en 


8 

av universitetets centrala mötesplatser. Byggnaden erbjuder unika möjligheter att vara 

en levande akademisk miljö och en plats för kontakter mellan akademien och omvärlden. 

Dessa möjligheter utnyttjas endast delvis idag. Genom en mindre eller större 

ombyggnad kan byggnaden bättre anpassas till verksamhetens krav samtidigt som 

byggnadens ändamål tas tillvara. 

Nuvarande verksamhet i Carolina Rediviva 

Carolina Rediviva är idag i huvudsak ett bibliotek. Universitetsbiblioteket har huvudansvaret 

för en effektiv vetenskaplig informationsförsörjning, vilket är en förutsättning 

för att forskning och utbildning av hög klass skall kunna bedrivas vid Uppsala universitet. 

Uppsala universitetsbibliotek har Sveriges största organisatoriskt sammanhållna 

trycksamling med nära 5,4 miljoner volymer som upptar 130 hyllkilometer. Den årliga 

tillväxten är alltjämt nära en hyllkilometer. Över 40 hyllkilometer litteratur förvaras i hyllor 

som är omedelbart tillgängliga för användaren, den största öppna samlingen i Sverige. 

Tillgången till elektroniska tidskrifter växer snabbt. De är nu över 15 000, vilket på tio 

år inneburit ett femfaldigande av antalet tillgängliga titlar. Samlingen av äldre tryck och 

unikt handskrifts-, kart- och bildmaterial, i dagligt tal kallat kulturarvet, är den mest 

omfattande i Sverige och sätter sin särskilda prägel på Uppsalabiblioteket. I bevarandet 

och tillhandahållandet av samlingar har biblioteket otvetydigt också ett regionalt, 

nationellt och internationellt ansvar. Universitetsbibliotekets samlingar och verksamhet 

fördelas på 13 biblioteksenheter, som är lokaliserade till olika delar av universitetet. 

Anderbergs Läsesal A 

Carolina Rediviva är den publikt mest synliga delen av Uppsala universitetsbibliotek. 

Carolina Rediviva fungerar också på många sätt som navet i Uppsala universitetsbibliotek. 

Här sitter överbibliotekarien, bibliotekets centrala administration och gemensamma 

specialistfunktioner. I Carolinabyggnaden inryms ett modernt forskningsbibliotek, Sveriges 

största referensbibliotek och en bred IT-verksamhet med 25-30 medarbetare. I 

Carolina Rediviva inryms såväl moderna biblioteksfunktioner som unika samlingar av 

handskrifter, äldre tryckt material, bilder och kartor. Vidare finns läsesalar för studenter 

och forskare, tidskriftsalar, lokaler för grupparbete samt en specialläsesal där äldre 


tryck och handskrifter är tillgängliga för studier. På entréplanet finns även en cafeteria, 

kapprum, en mindre reception, ett museum och en tillfälligt upprättad museishop. En 

restaurang, samt lokaler för representation finns också i byggnaden, däribland den 

ovan nämnda boksalen. 

En vision för det nya Carolina 

Carolina Rediviva skall vara en levande akademisk miljö och en plats för kontakter 

mellan akademin och omvärlden. Carolina Rediviva skall vara en levande arbets- och 

mötesplats för studenter och forskare. Här skall universitetet i dess helhet speglas. 

Här möts tradition och förnyelse. Här skall samtidigt finnas gamla värdefulla samlingar 

och modern IT-teknik med professionellt stöd för det virtuella biblioteket. Här utvecklas 

bibliotekets hybridartade natur med stora fysiska bestånd och en starkt ökande mängd 

av digitala resurser. Samlingarna skall vara aktivt tillgängliga och uppmana till användning 

i forskning, utbildning och i universitetets kontakter med det omgivande samhället. 

Carolina Rediviva skall samspela väl med omgivande byggnader och skall tillsammans 

med framförallt universitetshuset och Gustavianum fortsatt vara universitetets främsta 

karaktärsbyggnader. Byggnadens utformning skall präglas av flexibilitet så att användningen 

kan utvecklas i takt med ändrade krav och förutsättningar. 

Slut på utdraget. 

Framtidens bibliotek 

Vi har under studiens gång etablerat kontakt med Erland Kolding Nielsen, direktör för 

Danmarks Kungliga Bibliotek, Charles Henry, chef vid Council on Library and Information 

Resources, Washington D.C och Michael Keller, universitetsbibliotekarie vid 

Stanford University. Dessa personer kan förväntas bistå oss i det fortsatta arbetet. 

Nedan sammanfattas några synpunkter från Carolinas biblioteksgrupp och utdrag ur 

en föreläsning av M. Keller, som varit bakgrund för arbetet med förstudien: 

Hur ska biblioteket utvecklas i framtiden när intresset för de fysiska böckerna minskar 

till förmån för de digitala? Allt fler böcker digitaliseras och görs därmed tillgängliga 

från varhelst man befinner sig. Ett biblioteks utbud begränsas inte längre enbart till 

de fysiska exemplar som finns i den egna samlingen. Även dyrbara handskrifter som 

normalt sett endast kan ses på särskilda platser under speciella förhållande blir mycket 

mer tillgängliga. 

Problemet med vetenskapliga böckers aktualitet blir inte lika stort när de kontinuerligt 

kan uppdateras. Forskare och studenter kan samarbeta, titta på samma material, med 

hjälp av datorer även om de befinner sig i olika världsdelar. 

Ett modernt forskningsbibliotek kräver modern IT-teknik och professionellt stöd för 

det virtuella biblioteket som komplement till traditionellt utnyttjande av de fysiska 

informationskällorna. Pedagogiskt nytänkande har medfört mycket stora förändringar 

i bibliotekslokalernas användning, särskilt bland studenterna. Grupparbeten ökar på 

bekostnad av enskild tyst läsning. För många har den traditionella läsesalsmiljön förlorat 

sin attraktionskraft, samtidigt som behoven av flexibla grupparbetsplatser ökar. 


10 

Lokaler måste anpassas för utnyttjande av digitalt förmedlad information parallellt 

med sedvanliga tryckalster. 

Behovet av traditionella biblioteksarbetsplatser kommer trots allt inte att upphöra då 

vissa forskare fortsatt kommer att behöva dem för bearbetning av material som inte 

kan lånas hem, men också för vissa uppgifter där både forskare och studenter föredrar 

en tyst och avskild miljö. 

Det är ett faktum att tryckta tidskrifter inte längre läses i samma omfattning som tidigare 

och behovet för särskilda tidskriftsalar är därför inte längre lika stort. Bibliografimaterial 

och kataloger finns numera tillgängliga via datorer varför de har spelat ut sin fysiska roll 

och inte längrebehöver finnas direkt tillgängliga. 

Trots att biblioteken blir allt mer boklösa har de viktiga funktioner att erbjuda som: 

- möjlighet att få vägledning om var informationen kan sökas 

- möjlighet att träffa experter inom respektive område 

- möjlighet att testa sina idéer 

- plats för samarbete, interaktion 

- support för hur använda ett e-bibliotek 

- medge flexibilitet; om fem år är behoven ytterligare annorlunda 

- ha tillgång till arkiv 

- erbjuda olika typer av rum: tysta, mer högljudda, stora, små 

- erbjuda mat och servering 

- ha generösa öppettider 

- vara en social träffpunkt 

En låne- och informationsdisk, bibliotekts hjärta, bör ha en central och synlig placering 

och vara bemannad med bibliotekarier som, när nu utlåningen av böcker minskar, kommer 

att kunna ägna sig mer åt att guida besökare både i det fysiska och det digitala 

materialet eller hjälpa till med kopplingen till andra biblioteks medier. De kommer även 

att kunna ge annan information, om t ex byggnaden, unversitetets verksamhet eller hur 

datorerna fungerar. Biblioteken kommer i framtiden att ha fler bibliotekarier och färre 

vaktmästare. 

Carolina Redivivas referensbiblioteket är internationellt förstklassigt och omfattar alla 

universitetets vetenskapsområden. Det finns idag uppställt i läsesalarna och bör fortsatt 

finnas där. I bibliotekets samlingar finns delar av kulturarvet som självklart kommer 

att spela en viktig roll framöver. 

Faktauppgifter 

Befintliga areor: 

arbetsplatser 4000 m 2 

läsesalar etc 4300 m 2 

magasin 7400 m 2 

kommunikation etc 2000 m 2 

Totalt ca 18000 m 2 

Antal platser: 

forskare / studenter 580 st 

egen personal 105 st 


Byggnadens möjligheter och begränsningar 

Läge 

Carolinas placering som lär ha utpekats redan 1811 är nu som då central och starkt 

monumental. Skilladen är dock att när byggnaden planerades låg staden och universitetet 

framför allt öster om byggnaden. I dag och i själva verket sedan mycket länge 

har universitetets och stadens stora expansion inneburit att det omgivande universitetet 

idag främst ligger på västsidan. Detta förhållande är tänkvärt då byggnadens 

monumentala framsida fortsättningsvis vänder sig ner mot Drottninggatan och staden 

under det att dess lägre baksidor är vad som utgör fasad mot engelska parken och 

Chemicum. 

Carolinas kontakt mot universitets expansion söderut är inte visuellt närvarande i byggnadens 

publika lokaler. Vid mark omges Carolina på sydsidan av en nedåtgående 

fordonsramp till inlastningsutrymmen. 

Carolina Redivivas läge inom campus ur ett annorlunda perspektiv 

Carolina Rediviva / Förstudie / Analys av byggnadens utvecklingsmöjligheter 11 

N

12 

Monument 

Monumentet Carolina är idag och sedan länge något kantstött. I sin ursprungliga utformning 

var Carolina dels monumentalt placerat och innehöll vidare en monumental 

festsal som var inramningen till universitetets högtidligheter och fester för upp till 2000 

personer. 

Efter att ha haft rollen som universitetets nya huvudbyggnad 1840 övergick den efter 

det nya universitetshusets tillblivelse 1865 (då festsalen flyttades för att sen byggas 

om till bokmagasin) till att bli en förvisso monumental, men ändå främst anslående, nyttobyggnad 

för biblioteksändamål. 

Som sådan utvecklades den gradvis under 1900-talet med synnerligen väl fungerande 

läsesalar. 

Gammalt möter nytt vid Peter Celsings tillbyggnad 

Förutsättningar för förändring 

Då Carolinas festsal togs bort och ersattes av bokmagasin revs också den monumentala 

trappa som tidigare fixerat byggnadens organisation och riktning. Med frånvaro av 

den stora trappan kunde byggnadens plan följdriktigt utveckla sig mot väster. Dess 

första utvidgning mot väster genomfördes på 1880-talet enligt Kihlbergs ritningar. 

Det var dock först i och med Axel Anderbergs läsesalstillbyggnad och scenario för 

framtida utveckling av byggnaden i början av 1900-talet som Carolina fick sitt institutionslika 

planschema. Utan tvekan är detta anslag till hur byggnaden kan utvecklas 

relevant även idag. 


Utvecklingsmöjlighet 

Carolinas västfasad är fortfarande praktfullt monumental. Interiören saknar dock (med 

undantag för entréhallen) i såväl stort som smått motsvarande klarhet. i förhållande till 

sin omfattande storlek saknar byggnaden tydlighet beträffande hur man som besökare 

rör sig genom den. Till exempel saknas en publik trappa till de övre våningarna. 

För att råda bot på bristen av tydlig publik logistik bör byggnaden kompletteras vilket 

dess byggnadsdelar och karaktär dessbättre inte hindrar. Byggnadens H-formade 

planschema innebär att den mittkropp som förbinder Anderbergs utbyggnad med ursprungsbyggnaden 

passar väl för placering av trappor och centrala funktioner. 

Axel Anderbergs förslag till möjliga tillbyggnader från 1910-talet 

Även en rad mindre ombyggnader och justeringar rörande säkerhetsgränsens, caféets 

och museibutikens lägen kan och bör genomföras inom den rådande byggnadens 

struktur. 

Till Carolinas byggnadskvaliteter hör att de inbördes delarna var och en är tydliga arkitektoniska 

gestalter som dessutom är samordnade i helheten. Sålunda kan t.ex. de två 

dubbelhöga salar som flankerar byggnadens mittstråk justeras vad beträffar användning 

men med bevarande av de arkitektoniska grundkvaliteterna. 

Beträffande Carolinas västra sida så har den, trots A-salens eleganta yttre, karaktären 

av baksida. Snarlikt de utbyggnadsidéer som skisserades av Axel Anderberg i början 

av 1900-talet skulle Carolina kunna byggas på utmed sin västsida. En sådan påbyggnad, 

eventuellt för universitetets administration, skulle tillvarata byggnadens centrala 

läge och skapa nya möjligheter inom byggnaden. 

En påbyggnad mot väster är alltså fullt möjlig och skulle tillsammans med en ny entré 

mot engelska parken ge uttryck för en ny och starkare förbindelse med det omgivande 

universitetet. Sammanfattningsvis finns både goda skäl och möjligheter att bygga om 

och på Carolina. 


14 

Carolina i framtiden 

Beskrivning av förslaget i sin helhet 

Nedan beskrivs översiktligt det kompletta förslaget med såväl de mindre justeringarna 

som de stora organisatoriska förändringarna. Som tidigare nämnts är de flesta av förändringarna 

oberoende av varandra. 

Förslaget syftar bl.a. till att: 

- förbättra entréplanets funktioner såsom grupparbetsplatser, café, läge för säkerhetsgränsen, 

museilokaler, museibutik m.m. 

- göra byggnaden mer attraktiv genom att förbättra överskådlighet och logistik bl.a. 

med ny huvudtrappa. 

- redovisa hur nya entréer kan förbättra kontakterna med omgivande campus. 

- visa hur nya verksamheter kan läggas till byggnaden i en påbyggnad mot väster. 

I entréplanet föreslås en mängd förändringar av vilka några uppfattas redan i entrén. 

Genom att säkerhetsgränsen flyttas inåt i byggnaden blir entréhallen frigjord från vändkors 

och garderobsfunktioner. På den södra sidan av entréhallen ligger universitetsinformation 

med en mindre utställningslokal. Museibutiken flyttar till en separat lokal 

alldeles intill. På entréhallens norra sida utvidgas lokalerna för museisamlingen. 

Innanför entréhallen bildas en ny centralhall, ett inre samlande rum som rymmer en ny 

publik trappa samt låne- och informationsdisk, lätt nåbar utan att passera säkerhetgränsen. 

Centralhallen är öppen för alla besökare och står i visuell kontakt med de 

öppna grupparbetsplatserna i Sal C och med café och garderob på hallens södra sida. 

Dess nya trappa når upp till de övre boksalarna, bokmagasinen och administrationen. 

Säkerhetsgränsens nya läge är i entréhallens bortre ände vid ingången till Sal A. 

Genom att utföra nya entréer i väster och söder får Carolina nya förbättrade möjligheter 

till kontakter med omgivande campus. Dessa nya entréer innebär att man kan passera 

igenom byggnaden istället för att den som idag endast kan nås från huvudentrén 

vid Carolinabacken. 

Den västra entrén utförs i sockelvåningen under Sal A. Från entrén leder en ny trappa 

upp i centralhallen och förstärker dess roll i Carolinas organisation. Den västra entrén 

kan genomföras genom att dagens markyta ges en lutning ned till det existerande 

dörrpartiet. 

Mot söder öppnar sig Carolina genom att det nya caféet ges en utvändig balkong 

utmed den solbelysta fasaden. Denna balkong nås via en bro över den asfalterade 

inlastningsrampen nedanför. Med denna förbindelse kan caféet och de intilliggande 

lokalerna få en självständig entré, förbunden med garderoben, och på så sätt även 

fungera när biblioteket är stängt. 

Påbyggnaden mot väster visar hur fyra nya våningar med lokaler kan läggas ovanpå 

Anderberg/Curmans utbyggnader. Påbyggnaden följer Carolinas planschema och blir 

effektiva då de kan tillgodogöra sig byggnadens existerande logistik och verksamheter 

som café, entréfunktioner, mötesfaciliteter m.m. Tillsammans med den nya entrén blir 

påbyggnaden en stark gest för Carolinas nya starkare kontakt med campus. 


UTESER- 

VERING 

grupprum 

seminarierum 

100 pl 

PERSONAL 

foajé 

UNIVERSITETSINFO 

LÄSESAL 

Organisation 

SEMINARIE ADMIN LÄSPL 

grupprum 

matsal 

WC 

SERVERING 

SPECIALSAL 

självhushåll 

KÖK 

WC 

LAGER 

servering 

garderob 

MUSEIBUTIK 

UTSTÄLL- 

NING 

tidskrifter 

arbetspaltser 

INFO 

LÄSESAL A 

bokutlämning 

lånedisk 

5x8 m 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

Tvärsektion Längdsektion 

Seminarierum 

Våning 1 tr, plan 5 Våning 2 tr, plan 6 

Servering 

Info 

Forskarplatser 

Central 

hall 

ENTRÉ 

Entré 

SEMINARIE 

GRUPPRUM 

KOPIERING, SKRIVARE 

GRP- 

RUM 

LÄSESAL 

LÄSPLATSER 

Administration 

LÄSESAL B 

UTSTÄLLNING Utställning 

VÅNING 3-6 SKALA 1:1000 

SEMINARIE 

grupprum 

5 10 m 

Bottenvåning, plan 4 Källarvåning, plan 3 

Plan3-6 och sektioner, 1:1000 

Grupparbetsplatser 


Carolina Rediviva Förstudie; en analys av byggnadens utvecklingsmöjligheter 25 oktober 2009 / JCA 

LÄSESAL A 

Möjlig påbyggnad 

Ny entré 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

BOKSALAR ÖVER- 

BIBLIOTEKARIEN 

6 

Magasin 

5 

4 

3

16 

Delprojekt 

Läsesal C 

Läsesal C som uppfördes 1968 har sedan länge diskuterats huruvida den skulle kunna 

utnyttjas på annat sätt än det nuvarande. Salen rymmer idag cirka 3000 individuella 

läsplatser av vilka som regel endast en mindre del aktivt utnyttjas. 

Läsesal C idag 

Vi föreslår att Sal C byggs om så att den både kan rymma individuella studieplatser 

men också framför allt ett antal grupparbetsrum för mellan 4-16 studenter per rum, dvs 

en uppgradering av studieplatsen, en anpassning till nya arbetssätt där grupparbeten 

kommer att ta en större del. 

Individuella studieplatser av den typ som finns idag kan i framtiden fortsatt finnas på 

salens entresolplan. Den framtida dispositionen skulle innehålla i stort sett lika stort 

antal studieplatser som idag fördelade på cirka 60 traditionella läsplatser och drygt 

200 grupparbetsplatser. 

Grupparbetsrummen på bottenvåningen skulle kunna utföras med relativt enkla medel. 

Rummen skulle placeras mellan de avdelande betongväggar som idag strukturerar 

rummets plan. Långsidorna på rummen kunde utföras mer eller mindre genomsiktliga. 

Några av rummen kunde delas av med hjälp av vikväggar. Ovan grupprummen skulle 

monteras nya ljuddämpande tak. Kanalisation för el, tele och data kan utan svårighet 

monteras i rummen, ev med matning från taket. Rummen förses med gott IT-stöd. 

Tanken är att dessa grupprum kunde fungera som obokningsbara studieplatser för 

grupper som lätt kan slå sig ner i ett rum vilket genom genomsiktligheten visat sig vara 

ledigt. Dessa grupprum skulle vara tillgängliga, så att säga, utanför säkerhetszonen. 

Den fasta hyllinredningen längs rummets väggar, som till stor del bidrar till rummets 

karaktär, föreslås finnas kvar i befintligt skick för att fortsatt kunna innehålla referenslitteratur. 

Som komplement kan lokaler för kopiering, skrivare och avskiljda grupprum inrymmas 

i hus A. 


Sektion 

Plan, entresol 

GRUPPRUM 


Plan, bottenvåning 

Planer och sektion, 1:400 

GRUPP- 

RUM 

LÄSPLATSER 

LÄSESAL C SKALA 1:400 



LÄSPL

18 

Entréhall och hus A 

Entréhall 

Entrén i Carolina präglas idag starkt av alla de funktioner som är placerade där. Bland 

dessa märks souvenirförsäljningen, säkerhetsspärren samt garderoben. I en mer intensivt 

nyttjad Carolinabyggnad borde dessa funktioner få tydligare lokaliseringar i 

avgränsade utrymmen. Den praktfulla entrén kunde på så vis återfå sin värdighet och 

lokalen kunde få andra mindre komplicerade och eventuellt temporära funktioner för 

utställningar och andra publika evenemang. 

Dagens entréhall 

Universitetsinformation 

Under förutsättning att det existerande caféet avlägsnas från Carolinas södra skänkel 

skulle ett studiecenter etableras i detta läge. Ett visst antal icke-publika administrationsarbetsplatser 

skulle också kunna placeras ihop med studiecentret. Vid ingången 

(dvs mellan entréhallen och lokalen för informationsverksamheten) kunde ett generöst 

förrum ordnas som både kan fungera som väntrum men också som en mindre utställningslokal 

för aktuella forsknings- studie- eller andra frågor inom universitetet. Utställningar 

i detta läge kan utan svårighet, och vid särskilda tillfällen växa ut i entréhallen. 

Museibutik 

Informationens förrum kan vidare förbindas med en ny museibutik som flyttas från dagens 

läge i entréhallen men ändå får en attraktiv placering med flera ingångar. En 

avskild lokal är vidare en stor fördel för butiksverksamheten jämfört med dagens fristående 

läge i entréhallen. 

Utställning 

Den permanenta utställningen i norra delen föreslås ligga kvar och förbättras samt 

eventuellt utökas ända fram till byggnadens gavel. Tillfälliga utställningar får plats i förrummet 

i den södra delen, som ovan nämnts, men kan också finnas mitt i verksamheten, 

i den centrala hallen, i läsesalar, förrum och foajéer. 

Studiekomplement 

I de lokaler som gränsar mot Sal C föreslår vi att kompletterande funktioner för studenter 

såsom kopiering, skrivare och avskilda grupprum placeras. 


Våning 1 trappa 

SEMINARIE 

Planer, 1:400 

300 m2 

270 m2 

ADMINISTRATION ca 20 pl ADMINISTRATION ca 15 pl 

"SEVEN-11" 

SAMMAN- TRÄDE 

Bottenvåning, SJÄLV- alternativ 

HUS- 

HÅLL 

PERSONAL 

Bottenvåning 

UNIVERSITETSINFO 

LAGER 

MUSEIBUTIK 

UTSTÄLL- 

NING 

HUS A SKALA 1:500 

FOAJÉ 

ENTRÉ 


SKÅP 

SEMINARIE 

UTSTÄLLNING 

UTSTÄLLNING 

SKRIVARE 


Administration 

Mellanvåningen en trappa upp skulle kunna göras om till lokaler för enbart biblioteksadministrationen. 

Här skulle cirka 35 kontorsarbetsplatser kunna inrymmas och de relativt 

undanskymda studieplatser som finns där idag flyttas då härifrån. 

Alternativ 

I lokalerna som angränsar till entréhallen kan även andra alternativa funktioner tänkas. 

Till exempel skulle här kunna ligga seminarierum, skåphall som ersättning för garderoben 

eller t o m service erbjuden av en extern hyresgäst. 

SEMINARIE 

SEMINARIE 

SEMINARIE

20 

Café / Servering 

Den lokal som idag rymmer information och lånedisk kan få en ny användning i form av 

ett näringsställe. Detta café eller restaurang skulle kunna få ett attraktivt läge utmed 

byggandens sydsida och dessutom stå i direkt förbindelse med byggnadens mittstråk. 

Caféet skulle kunna utföras som en avskild lokal som rymmer de för ändamålet nödvändiga 

wc- samt garderobsfunktioner mm. Caféet skulle vidare kunna få en separat 

entré på sydsidan via en längsgående balkong som kan förbindas med en bro över den 

asfalterade rampen ned till inlastningen. 

Fasaden mot söder med det stora glaspartiet idag och med en tänkt uteservering i framtiden 

En separat entré innebär att caféet kan fungera oberoende av Carolinas övriga öppettider 

och säkerhetskrav och bli en ny knutpunkt i campusområdet. Balkongen utmed 

fasaden ger dessutom restaurangen en attraktiv serveringsyta utomhus. 

Serveringens inlastning skulle ske i källarvåningen där också kompletterande funktioner 

kan finnas. I anslutning till serveringen skulle möjlighet för studenter att värma egen 

medhavd mat kunna erbjudas. 

Övervåningen, som redan idag står i öppet samband med lokalens nedre del, kunde 

förses med en öppen trappa och ordnas med lokaler för föreläsningar och seminarier. 

I ett sådant utförande kan näringsstället och det övre planet vid vissa tillfällen (på sommar 

eller veckoändar) användas för externa förhyrningar som work-shops, konferenser 

och liknande. 

Alternativt kan det övre planet nyttjas för enbart arbetsplatser utan samband med det 

nedre planet. Bottenvåningens servering kan då ta en mindre del av utrymmet i anspråk 

och där istället seminarierum och liknande kan anordnas. 


UTESER- 

VERING 

UTESER- 

VERING 

Planer och sektion, 1:400 

SEMINARIE ADMIN 

Sektion 

matsal 

WC 

Plan, bottenvåning 

matsal 

seminarierum 60 pl 

seminarierum 30 pl 

SERVERING 

självhushåll 

Carolina Rediviva Förstudie; en Carolina analys av Rediviva byggnadens / Förstudie utvecklingsmöjligheter / Analys av byggnadens utvecklingsmöjligheter 25 oktober 2009 / JCA21 

KÖK 

WC 

KÖK 

WC 

Alternativ plan, bottenvåning 

servering 

servering 

garderob 

foajé 

WC 

arbetspaltser 

garderob 

SERVERING ETC SKALA 1:400 

BOKUTLÄMNING 

INFO 

lånedisk 

5x8 m 

BOKUT- 

LÄMNING

ets- 

22 

kontorsarbetsplatser 

Administration / Seminarier 

Övervåningen kan alltså disponeras på ett flertal olika sätt. Den kan utföras helt avskiljd 

från bottenvåningens gemensamma utrymmen och enbart innehålla arbetsplatser. 

Dessa kan organiseras som individuella arbetsplatser i separata rum eller också 

som gemensamma platser i kontorslandskap. Här ryms då cirka 20 -24 arbetsplatser 

med kompletterande funktioner. 


resp 1:600 

seminarierum 

100 pl 

seminarierum 

100 pl 

Plan med kontorsarbetsplatser Plan med mötesrum etc 

d kontorsarbetsplatser Plan med mötesrum etc 

Den skulle också kunna ordnas med lokaler för gemensamma ändamål såsom seminarierum, 

större sammanträdesrum och foajé. Det skulle kunna vara en plats för kontakt 

mellan akademien och omvärden. Lokalerna skulle med fördel kunna användas vid 

work-shops, konferenser, seminarier, sammanträden, minisymposier, föreläsningskvällar, 

konferenser, disputationer, internationella möten och ”Faculty Club”. Här skulle 

också kunna finnas plats för läsning av tidskrifter. Allt lätt tillgängligt från bottenvåningen 

via en ny trappa i den öppna, centrala ljushallen. 

mötesrum 

tidskrifter 


Carolina Rediviva / Förstudie / Analys av byggnadens utvecklingsmöjligheter 

SEMINARIE / ADMINISTRATION SKALA 1:400 / 600 

mötesrum 

foajé 

Givetvis skulle en kombination av gemensamma utrymmen och administrationsarbetsplatser 

kunna utföras där lokalerna då nås via den nya trappan . 

tidskrifter 


Plan med blandad funktion 

foajé 

tidskrifter 

Plan med blandad funktion 

tidskrifter

grupprum 

grupprum 

Bottenvåning 

Läsesal A, B och specialsal 

I den låga byggnaden mot Engelska parken ligger de tysta läsesalarna. Här är man 

innanför säkerhetsgränsen och här finns merparten av de traditionella läsplatserna. 

Salarna en trappa upp ovanför sal B bör utnyttjas mer i framtiden då de är väl tillgängliga 

med hiss från sal B. Specialsalen förses med kompletterande grupprum och 

ljudavskiljda rum en trappa upp. I dessa salar finns idag närmare 200 platser. Med en 

effektivare möblering och användning skulle de kunna rymma upp till 280 platser. 

Våning 1 trappa 


LÄSESAL 

SPECIALSAL 

bokutlämning 

LÄSESAL A 

LÄSESAL A, B OCH HANDSKRIFTSAL SKALA 1:500 

Lånedisken i den öppna ljushallen Sal ovan Läsesal B 

LÄSESAL 

LÄSESAL B 


grupprum

24 

Centralhall med ny publik trappa 

Idag finns inget samlande rum i Carolina och lokalerna är svåröverskådliga, organisationen 

är kryptisk och byggnaden ger ett nästan labyrintiskt intryck. När man kommer in 

i entrén möts man av ett flertal funktioner som trängs i det lilla utrymmet. Man kommer 

inte vidare utan att hänga av sig ytterkläder och lämna ifrån sig väskor pga den säkerhetsgräns 

som effektivt skiljer av entréhallen från innanförliggande utrymmen. 

Vi vill pröva att flytta in säkerhetsgränsen och rensa rummet i byggnadens mitt. Det 

kan då bli en central hall som i sig sammanbinder alla viktiga funktioner. Härifrån blir 

läsesal C och den nya serveringen direkt tillgängliga liksom den nya trappan som leder 

vidare upp i byggnaden. Härifrån nås också läsesal A och B via den nya, inflyttade 

säkerhetsspärren. Garderob och toaletter ligger alldeles intill vid den nya serveringen. 

Mitt i hallen ligger låne- och informationsdisken. 

Byggnadens bottenvåning kan i och med detta få olika zoner: 

- Den tysta traditionella läsesalen med forskarplatser - Läsesal A, B, Handskriftsalen 

och salarna ovanför - innanför säkerhetsgränsen där värdefulla böcker kan hanteras. 

- Grupparbetsplatserna där ljudnivån är något högre och det kan finnas en viss rörlighet 

- utanför säkerhetsgränsen, lättare tillgängligt. 

- Serveringen och foajéer där samtalen fortsätter på ett än mer avspänt sätt, mycket 

tillgängligt, t o m direkt utifrån. 

Bottenvåningens centrala rum, 

bibliografigången, idag 

Säkerhetsgränsen idag 

Carolinas logistiska system är också svagt utvecklat, särskilt avseende trappor för allmänheten. 

Byggnadens ursprungliga två trappsystem bestod av den stora paradtrappan 

som framför allt ledde till festsalen. Därutöver fanns de två cirkulära trapporna som 

användes av de som skulle besöka biblioteket. De cirkulära trapporna består än idag 

och används av personal inom biblioteket. 

Efter att paradtrappan revs i slutet av 1800-talet har Carolina växt mot väster. Någon 

ny publik trappa i denna region av byggnaden har dock inte utförts. För att kunna förverkliga 

biblioteksgruppens och universitetets ambitioner att göra samlingarna mer tillgängliga 

borde Carolina förses med en ny publik trappa. Den lämpligaste placeringen 

för en ny trappa är i Kihlbergs tillbyggnad väster om det ursprungliga Carolina. 

Trappan kan i detta läge med fördel utföras som ett rakt lopp i öst-, västlig riktning. 

Hur många plan som trappan ska nå kan prövas och tänkas få olika svar beroende hur 

lokalerna på byggnadens övre våningar kommer att disponeras. Även trappans precisa 

läge beror av vilka riktlinjer som dras upp för utvecklingen av de övre våningarna. 


LA 1:600 

servering 

garderob 

MUSEIBUTIK 

Tvärsektion Tvärsektion med påbyggnad 

UTSTÄLL- 

NING 

ADMIN 

arbetspaltser 

bokutlämning 

7 

lånedisk 

5x8 m6 

LÄSESAL A 

Plan och sektion 1:600 


gnadens utvecklingsmöjligheter 25 oktober 2009 / JCA 

INFO 

Tvärsektion med påbyggnad 

ADMIN 

INFO 

12 

11 

10 

Bottenvåning 

9 

8 

5 

4 

3 

2 

ENTRÉ 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

SEMINARIE 

UTSTÄLLNING 

GRUPPRUM 

ADMIN 

INFO 

bokutlämning 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

LÄSESAL A

26 

Längdsektioner 1:600 

SEKTIONER SKALA 1:600 

11 

9 

8 

6 

LÄSESAL A 

4 

3 

LÄSESAL A 

LÄSESAL A 


12 

11 

10 

9 

8 

7 

BOKSALAR 

6 

5 

4 

3 

12 

11 

10 

9 

8 

5 

4 

12 

11 

10 

9 

8 

5 

4 

ÖVER- 


Sektion med utökat trapphus och ny påbyggnad 

7 



6 

Sektion med utökat trapphus upp till plan 9 

3 

7 



6 

Sektion med utökat trapphus upp till plan 6 

3

Förbindelse med omgivande campus 

Carolina är monumentalt framträdande i Uppsalas stadsbild. Byggnaden är också centralt 

placerad i förhållande till universitetets institutioner. Likafullt är byggnaden inte 

särskilt väl förbunden med de omgivande universitetsbyggnaderna då man alltid måste 

nå entrén via Carolinabacken. 

Den nya västra entrén 

Med universitetets utbredning väster om Carolina och med Carolinas egen utvidgning 

åt detta håll finns det skäl att pröva om en entré mot väster skulle kunna åstadkommas. 

En sådan entré skulle kunna göra byggnaden mer tillgänglig från den många institutioner 

som ligger väster om engelska parken. Med flera entréer skulle Carolina snarare 

kunna bli ett medium för åstadkommande av möten och utbyte av information snarare 

än en bildningskammare inrymt i ett statiskt monument. 

Uteservering 

mot söder 

0 5 10 m 

SITUATIONSPLAN SKALA 1:1000 

Situationsplan, 1:1000 

Entré mot Engelska parken 

Entré mot staden 


28 

Längs byggnadens västra fasad 

Befintlig utgång i källarvåningen 

Vid närmare studium finner man att en ny entré skulle kunna utföras i sockelvåningen 

som idag har en utgång i mittaxeln av parkens allé och disponeras av Kartexpeditionen. 

Anledningen till att förlägga den västra entrén till sockelvåningen är att Anderbergs 

välfungerande sal A på detta sätt kan förbli orörd. Salen kan då fortsättningsvis fungera 

som forskarsal innanför en flyttad säkerhetsgräns. 

Engelska 

parken 

Ny entré 

LÄSESAL A ADMIN 

Ny trappa 

LÄSESAL A 

SEKTION BEF SKALA 1:600 

INFO 

Källarplan och längdsektion, 1:600 

12 

11 

10 


9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 Sektion med ny entré mot Engelska parken 

Tvärsektion Tvärsektion med påbyggnad 

Engelska parken 

Kartavdel- 

ningens 

expedition 

Ny entré 

Ny trappa 

Bild och 

Repro 

Sektion, befintlig byggnad 


12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

servering 

garderob 

MUSEIBUTIK 

ADMIN 

Mot 

staden 

arbetspaltser 

INFO 

bokutlämning 

lånedisk 

5x8 m 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

LÄSESAL A

GRUPPRUM 

Ny entré från Engelska parken, utan resp med påbyggnad 

Den nya västra entrén är tekniskt helt realistisk men fordrar naturligtvis ombyggnader 

av byggnaden somt förändringar av installationsstråk i sockelvåningens tak. Entrén 

förbinds med ett nytt, rakt trapplopp och med de befintliga hissarna upp till det övre 

entréplanet. Marken utanför formas som ett generöst sluttande plan ned till de existerande 

öppningarna i Anderbergs ”absid”. Entrén bör också förses med ett rymligt 

skärmtak. 

Den nya södra entrén 

För det tidigare beskrivna caféet/näringsstället skulle en utvändig yta eller balkong mot 

söder vara en stor tillgång under årets varma månader. Läget är attraktivt också då det 

blir beläget under det kraftigt utskjutande taket högre upp på byggnaden. 

Caféets balkong kan ges en bro över nedfarten till inlastningen. Denna eller dessa 

broar gör att caféet och lokalerna intill detta får en inbjudande entré för de många studenter, 

forskare och personal som nalkas Carolina söderifrån. Den nya entrén innebär 

vidare att caféet får en neutral ingång som möjliggör användning även vid tillfällen när 

övriga byggnaden är stängd. 


30 

Påbyggnad mot Engelska parken 

Peter Celsings modell från slutet på sextiotalet 

Som tidigare redogjorts för uppfördes Carolina med sin framsida mot öster. Sedan 

snart ett sekel består västsidan av lägre utbyggnader som upprätthåller västsidan som 

Carolinas baksida. Som Axel Anderberg instruktivt redovisade i skisser skulle Carolina 

gradvis kunna byggas på så att västsidan av byggnaden i sinom tid skulle få samma 

höjd som östsidan. På detta sätt kunde det ombyggda monumentet från Karl IX Johans 

tid förvandlas till en fullödig institution som inte längre vänder baksidan mot campus 

utan istället får ytterligare en framsida. 

En påbyggnad ovan Anderbergs och Curmans salar skulle förslagsvis kunna göras i 

fyra våningar om vardera cirka 1200 m 2 som kunde innehålla administrationslokaler 

men även vara möjliga att utnyttja som lokaler för undervisning eller som en kombination 

av de båda funktionerna. För kommunikationen upp till de nya lokalerna kan 

befintligt trapphus med hissar nyttjas men det föreslagna utförandet av en ny central 

trappa skulle avsevärt förbättra sambanden med bottenvåningens centralhall och dess 

reception. 

I frågan om en påbyggnad har inte oväntat kostnadsfrågan diskuterats. Man kan lätt 

konstatera att en påbyggnad är dyrare per m 2 än att bygga nytt på jungfrulig mark ( i 

alla fall om man inte räknar in kostnaden för markförvärv). Å andra sidan är det i hållbarhetens 

tecken närmast en dygd att ta tillvara och förmera det existerande istället för 

att förvärva nytt. 

Särskilt intressant i sammanhanget är betydelsen av den gest av samhörighet med 

övriga universitetet som en påbyggnad skulle innebära. En ny entré och påbyggnad 

mot västra parken skulle gestalta just den samhörigheten med övriga universitetet som 

Carolina idag saknar. 


Fasad mot Engelska parken med påbyggnad och ny entré 

Viktiga i sammanhanget är också de samordningsvinster som kunde uppnås med en 

påbyggnad. Om universitetets förvaltning skulle flytta över till Carolina skulle den verksamheten 

kunna utnyttja redan befintliga logistisk infrastruktur inom Carolina. Vidare 

kunde näringsställe, de nya möteslokalerna m.fl. samutnyttjas. I anslutning till att det 

nya trapphuset dras upp kunde även lokalerna i ”Carolinas mellanskänkel” på plan 

8-10 byta funktion från bokmagasin till kontorsarbetsplatser. Det skulle innebära att 

mittskänkelns alla plan från 6 till 11 skulle innehålla kontor vilket omfattar en yta på 

totalt cirka 1500 m 2 . 

Påbyggnad mot Engelska parken med caféets uteservering och entré mot söder 


32 

120 pl 

Alternativ plan med möjlighet till undervisning 

Alternativ plan 

Principplan våning 6-9 

? 

? 

Påbyggnad mot Engelska parken 1:600 

140 pl 

ADMINISTRATION 

MAGASIN 

ALTERNATIVA PLANER SKALA 1:600 

TRAPPHALL 



110 pl 

100 pl 

? 

?

Påbyggnad mot Engelska parken sedd ovanfrån, olika utföranden 

Fasad mot Engelska parken 

Gavelfasad 

3,5 3,3 3,5 3,3 

11 

9 

8 

6 

LÄSESAL A 

4 

Sektion 

Påbyggnad mot Engelska parken 1:1000 

3 

12 

11 

10 

9 

8 

7 



6 

5 

4 

3 


34 

Konsekvenser 

Alternativa lokaler 

Möjligheten att inrymma arkiv för universitetets förvaltning i Carolina har diskuterats. 

Det kan konstateras att det är möjligt att bygga om Carolinas källare för dessa arkiv. 

Det skulle dock bli dyrare att göra detta genom att bygga om magasinen i källaren i 

Carolina än att skapa nya lokaler för ändamålet på annan plats varför frågan inte närmare 

prövats. 

Beträffande frågan om möjligheten att inhysa lokaler för konst i Sal C så kan vi konstatera 

att detta vore tekniskt möjligt men att det ligger vid sidan om det som är lokalernas 

primära funktion, nämligen som bibliotek. Sal C utvecklad som sal för obokade 

grupparbeten i tillgängliga rum förefaller vara en osökt utveckling av salens tidigare 

användning. 

Antikvarisk konsekvensanalys 

Innehållet i denna förstudie har diskuterats med byggnadsantikvarie Marianne Johnsson 

som inte haft något att invända mot arbetets inriktning och förslag. Närmare studier 

inom detta område måste dock göras i det fortsatta arbetet. 

Kostnader 

Någon kostnadsbedömning av förstudiens föreslagna åtgärder har inte gjorts. Kostnadskalkyler 

kommer att utföras efter att brukare och beställare tagit ställning till det 

fortsatta arbetet. 

Genomförande 

Som framgår av materialet kan vissa åtgärder genomföras med endast mindre störningar 

för den omgivande verksamheterna. Andra större byggnadsprojekt kan kräva att 

intill- eller underliggande lokaler tillfälligt evakueras. 

Tidplan 

Någon tidplan för genomförande av föreslagna åtgärder har ännu inte gjorts. 

Referenser 

Under arbetet med förstudien har ett flertal byggnadsprojekt diskuterats som tänkvärda 

referenser och alternativ till Carolinas utveckling. 

Bland svenska referensprojekt kan nämnas: 

- Patentverket, Stockholm. En ”osynligt” förlängd och därefter gradvis utvidgad myndighetsbyggnad. 

- Nationalmuseum, Stockholm. En gradvis förändrad och tillbyggd institutionsbyggnad. 

- Rådhuset, Stockholm. Ett aktuellt men diskutabelt ombyggnadsprojekt. 

- Rådhuset, Göteborg. En mästerlig komplettering till en existerande äldre byggnad. 

Bland utländska projekt kan nämnas: 

- British Museum, London. Ett gradvis kompletterat museum 

- Royal Academy, London. Nya gallerier i en äldre existerande byggnad.

Ladda ner

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?