Program Fyra ämnestorg - Datorn i utbildningen

Program 

Fyra ämnestorg 

• IT och lärande 

• Matematik 

• Naturvetenskap och Teknik 

• Språk-, läs- och skrivutveckling 

Föreläsningarna på ämnestorgen ingår i entrébiljetten. 

Mötesplatsen för skolan 26-28 oktober, vecka 44, 2009

IT och lärande 

På Ämnestorget för IT och lärande får du ta del av 

praktiska exempel, nya tankemönster och forskning med 

betydelse för skolan. Här kan du också träffa kollegor, 

experter och branschfolk för diskussioner och erfarenhetsutbyte 

som inspirerar dig att utveckla undervisningen 

med hjälp av IT. 

Ett samarbete mellan Skolforum, Datorn i Utbildningen, DreamHack, 

KK-Stiftelsen, Liber AB, Natur & Kultur, Njurunda/Bredsands skolområden 

i Sundsvalls kommun, Skolverket, SMART Board interaktiv 

skrivtavla, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Ärstaskolan 

i Eskilstuna kommun. 

MÅNDAG 26 OKTOBER 

10.30–10.50 Dataspel för 

alla – tillgänglighet i praktiken 

Dataspel är den snabbast växande 

underhållningsformen och en 

viktig del av ungas digitala vardag. 

Men alla har inte tillgång till den 

kulturen på samma villkor på 

grund av funktionshinder. Hur 

kan tillgängligheten i dataspel 

förbättras? Och vilka insikter från 

det arbetet kan överföras till andra 

områden? 

Thomas Westin, forskare vid 

Stockholms universitet och 

arbetar med tillgänglighet på 

Pin Interactive. 

DreamHack 

11.00–11.20 Skriva sig till 

läsning, skriv- och läsintroduktionen 

med datorstöd 

i f –3 

Skriv- och läsintroduktionen görs 

med ny metodik sedan fl era år vid 

Kungsgårdens skola i Sandviken. 

Här ges en redovisning av erfarenheter 

och resultat av metodiken 

att skriva sig till läsning med 

datorstöd i åk f –3. 

Mona Wiklander, lärare och ITpedagog 

i Sandvikens kommun. 

Vinnare av Guldäpplet 2007. 

Datorn i Utbildningen 

2 IT och lärande 

11.30–11.50 Virtuella 

pedagoger runt hörnet: 

Ett pedagogiskt hjälpmedel? 

Hot mot lärandet? Vilket 

ansvar har samhället? 

Virtuella karaktärer i pedagogiska 

sammanhang blir allt vanligare 

och med det följer nya pedagogiska 

möjligheter och utmaningar. 

Individuell anpassning av virtuella 

karaktärer kan stärka självbild 

och tilltro till den egna förmågan 

hos elever. Samtidigt bygger sådan 

anpassning ofta på identifi kation 

med olika stereotyper, inte minst 

genusstereotyper. Vilket ansvar 

har skolan och samhället? 

Agneta Gulz, lärare, forskare och 

docent i kognitionsvetenskap med 

inriktning mot digitala lärmiljöer 

vid Lunds universitet. 

KK-Stiftelsen 

12.00–12.20 Individanpassat 

lärande i sfi via webb och 

mobiltelefon 

Vocabs system för individanpassat 

lärande ger en ny dimension 

till Natur & Kulturs läromedel 

i sfi . Med en unik metod som 

möjliggör studie både via webben 

och via mobiltelefon ges bättre 

förutsättningar för individanpassning 

av undervisningen. Missa 

inte en live demonstration av detta 

nydanande system! 

Henrik Melin, marknadschef på 

Vocab som 2008 belönades med 

pris för bästa tjänst för mobilt 

lärande. 

Natur & Kultur 

12.30–12.50 Från IT till 

e-lärande 

Det fi nns ett tydligt samband 

mellan IT-användning i skola och 

resultatutveckling. Det förutsätter 

dock att man sätter lärande 

och pedagogik i fokus i stället för 

teknik. Ta del av de senaste forskningsresultaten 

och få en handfast 

genomgång. 

Susanne Svensson, E-förlagschef 

på Liber, ansvarig för utvecklingen 

av andra generationens 

e-läromedel. 

Liber 

13.00–13.20 Att jobba med 

interaktiv skrivtavla – forskningsresultat 

och erfarenheter 

från klassrummet 

Carlssons skola har utrustat 

varje klassrum med en interaktiv 

skrivtavla. I samband med denna 

satsning inleddes ett samarbete 

med Växjö universitet som 

mynnade ut i en forskningscirkel 

läsåret 08/09. Ta del av erfarenheter 

och praktiska exempel från 

klassrummet och resultat från 

forskningscirkeln. 

Tobias Oliveras, lärare i svenska 

och engelska i åk 6 på Carlssons 

skola (f –9) i Stockholm. 

SMART Board interaktiv 

skrivtavla 

13.30–13.50 Spetsa din 

undervisning med hjälp av 

digitala lärresurser 

Här får du svar på frågan hur du 

kan variera och anpassa undervisningen 

med hjälp av digitalt 

material – för att öka dina elevers 

engagemang i skolarbetet. Du 

får tips på var du hittar de bästa 

digitala lärresurserna och hur 

de kan användas i klassrummet. 

Dessutom får du tips på datorspel 

i undervisningen. 

Ulf Jämterud, läromedelsförfattare 

och lärare i religion på Bromma 

gymnasium i Stockholm. 

Skolverket 

14.00–14.20 Är den interaktiva 

skrivtavlan bra för 

alla elever? 

Fungerar den interaktiva skrivtavlan 

för elever i behov av tillrätta 

lagd undervisning? Ta del av 

några lärarintervjuer kring upplevelsen 

av en undervisning som 

bygger på interaktiva skrivtavlor. 

De intervjuade lärarna arbetar i 

olika skolmiljöer, från högstadiet 

till specialskolor. En koppling 

görs även till det stöd som de 

interaktiva tavlornas ”lärarklubbar” 

utgör. 

Curt Ekstedt och John Hansson, 

rådgivare på Specialpedagogiska 

skolmyndigheten i Luleå resp 

Malmö. 

Specialpedagogiska skolmyndigheten 

14.30–14.50 Utveckla 

undervisningen genom att 

använda interaktiva program 

och skrivtavlor! 

Två års användning av SMART 

Board har gett Ärstaskolan värdefulla 

erfarenheter. Om nyttan för 

eleverna i exempelvis biologi och 

matematik. Om vad IT i undervisningen 

betyder för arbetssätt 

och resultat. 

Onerva Falk, F–9-lärare i NO 

och matematik på Ärstaskolan. 

Projektledare för Smart Skola. 

Ärstaskolan i Eskilstuna kommun 

15.00–15.20 Skolverket: 

IT-användningen i skolan 

behöver utvecklas och så kan 

det gå till 

Skolverket har fått i uppdrag av 

regeringen att bedöma vilket utvecklingsbehov 

som fi nns när det 

gäller IT-användningen i skolan. 

Det ingick också i uppdraget att 

ge förslag på insatser. Skolverket 

anser att informationsteknikens 

möjligheter i lärandet bör utnyttjas 

mer eff ektivt. Det viktiga är 

att identifi era hur ämnesundervisningen 

kan bli bättre med hjälp 

av IT. 

Peter Karlberg, expert på Skolverket. 

Skolverket

TISDAG 27 OKTOBER 

10.30–10.50 En klass fylld av 

datorspelare – vad betyder 

det för lärandet? 

Dator- och TV-spel är ingenting 

nytt. Trots att mediet blev populärt 

redan på 80-talet är det förvånande 

få vuxna som intresserar 

sig för en kultur som bara växer i 

popularitet. Varför ska lärare och 

vuxna ha koll på detta? Svaret får 

du av Martin Bergvall som håller 

på att skriva en bok tillsammans 

med ungdomar för vuxna med 

tips på hur man förhåller sig till 

spel på ett mer nyanserat sätt. 

Martin Bergvall har arbetat med 

att utbilda bibliotekarier i TV- 

och datorspel och skriver nu en 

bok. 

DreamHack 

11.00–11.20 Att jobba med 

interaktiv skrivtavla – forskningsresultat 

och erfarenheter 

från klassrummet 

Carlssons skola har utrustat 

varje klassrum med en interaktiv 

skrivtavla. I samband med denna 

satsning inleddes ett samarbete 

med Växjö universitet som 

mynnade ut i en forskningscirkel 

läsåret 08/09. Ta del av erfarenheter 

och praktiska exempel från 

klassrummet och resultat från 

forskningscirkeln. 

Tobias Oliveras, lärare i svenska 

och engelska i åk 6 på Carlssons 

skola (f –9) i Stockholm. 


skrivtavla 

11.30–11.50 Geografi och 

historia i digital form 

SOL 3000 Online är ett interaktivt 

lärarstöd tänkt att användas i 

klassrummet i samtal med elever 

i åk 6–9. Det bygger på böckerna 

SOL 3000 men fungerar utmärkt 

som fristående material i SOundervisningen. 

Interaktiv skrivtavla 

underlättar men det kan 

också användas med projektion på 

duk eller enskilt vid datorn. Här 

presenteras det interaktiva lärarstödet 

i geografi och historia. 

Niklas Billström, aff ärsutvecklare 

på Digitala medier hos Natur & 

Kultur. 


12.00–12.20 Rätt pedagogiskt 

innehåll i e-läromedel 

utvecklar både skolan och 

dess elever! 

Multimedia är ett kraftfullt 

verktyg som slukar elevernas 

uppmärksamhet! Skolan som 

kunskapsförmedlare har fått konkurrens 

och samtidigt större möjligheter 

än någonsin att nå fram 

till eleverna. Men att integrera 

IT i undervisningen kräver en 

pedagogisk medvetenhet. För en 

sådan förändring behövs löpande 

pedagogiska diskussioner, tydliga 

mål och ett medvetet ledarskap. 

Johan Aspblad arbetar med 

e-läromedel på Liber med mångårig 

erfarenhet av e-lärande och 

Internetbaserad information. 

Liber 

12.30–12.50 Naturligt 

användande av informations- 

och kommunikationsteknik – 

så har Sundsvall gått vidare 

Njurunda skolområde i Sundsvall 

vann 2008 Skolutvecklingspriset, 

som delas ut av Skolforum. Ett 

år senare kan de berätta mer om 

hur lärare stöttas och entusiasmeras 

i syfte att i undervisningen 

använda IT och media på ett 

naturligt sätt. 

Helena Westin, IT-ansvarig skolledare 

och Heléne Oskarsson, 

IT-pedagog. 

Njurunda/Bredsands skolområden 

i Sundsvalls kommun 

13.00–13.20 Digitala medier 

som ett sätt för unga att 

uttrycka sig på 

Skolan och världen utanför följer 

två olika sorters logik i relation till 

digitala medier. Både i användandet 

och i hur detta användande 

kan stödja individens lärande. 

Presentationen tar avstamp i ett 

pågående forskningsprojekt där 

ambitionen är att utveckla skolans 

pedagogiska bruk av digitala 

medier baserat på en fördjupad 

förståelse för hur unga använder 

digitala medier för att uttrycka 

sig. 

Patrik Hernwall, forskare vid 

Södertörns högskola. 

KK-Stiftelsen 



alla elever? 












utgör. 




Malmö. 


14.00–14.20 Presentation av 

Annas Länkburkar 

Annas Länkburkar är en länksamling 

främst för elever och 

lärare i grundskolan. Länkarna är 

sorterade ämnesvis. Här får du en 

snabbguidning genom en av de 

bästa länksamlingarna. 

Anna Kalla, lärare och IT-pedagog 

på Johannes skola (f –5) 

i Stockholm. Vinnare av Guldäpplet 

2008. 


14.30–14.50 Naturligt 

användande av informations- 

och kommunikationsteknik – 

så har Sundsvall gått vidare 

Njurunda skolområde i Sundsvall 

vann 2008 Skolutvecklingspriset, 

som delas ut av Skolforum. Ett 

år senare kan de berätta mer om 

hur lärare stöttas och entusiasmeras 

i syfte att i undervisningen 

använda IT och media på ett 

naturligt sätt. 

Helena Westin, IT-ansvarig skolledare 

och Heléne Oskarsson, 

IT-pedagog. 

Njurunda/Bredsands skolområden 

i Sundsvalls kommun 

15.00–15.20 Framtidens 

mötesplats för elever, föräldrar 

och lärare – exempel 

ur vardagen med verktyg 

från Google 

Under 15 minuter bejakar vi 

möjligheterna i Google. Sen fem 

minuters kritik. Frågan är hur 

sammanhanget Skola går att fl ytta 

in i en värld där nätidentiteten 

blir allt viktigare. Vi vet att olika 

gränssnitt skapar möjligheter, 

samtidigt som de avgränsar, 

begränsar och styr möjligheten till 

identitetsskapande. Just nu ställs 

detta på sin spets i Google. 

Henrik Widaeus, chef på Pedagogiskt 

centrum i Södertälje 

kommun. 


ONSDAG 28 OKTOBER 

10.30–10.50 Rätt pedagogiskt 

innehåll i e-läromedel 

utvecklar både skolan och 

dess elever! 

Multimedia är ett kraftfullt 

verktyg som slukar elevernas 

uppmärksamhet! Skolan som 

kunskapsförmedlare har fått konkurrens 

och samtidigt större möjligheter 

än någonsin att nå fram 

till eleverna. Men att integrera 

IT i undervisningen kräver en 

pedagogisk medvetenhet. För en 

sådan förändring behövs löpande 

pedagogiska diskussioner, tydliga 

mål och ett medvetet ledarskap. 

Patrik Eide, tidigare rektor och 

lärare med lång erfarenhet av implementering 

av IT och skapande 

av alternativa lärytor. Jobbar nu 

med e-läromedel på Liber. 

Liber 

11.00–11.20 Förbered dina 

elever för högre studier – 

källkritik på schemat 

En föreläsning om hur man 

kan arbeta med källkritik på 

gymnasiet i syfte att öka elevernas 

förmåga att hantera information. 

Utgångspunkten är några inspirerande 

projekt på Th orildsplans 

gymnasium. 

Filippa Mannerheim, journalist 

och lärare på Th orildsplans gymnasium 

i Stockholm. 

Skolverket 

IT och lärande 3



alla elever? 












utgör. 




Malmö. 


12.00–12.20 Synlig och 

osynlig i cyberrummet 

I onlinemiljöer skapas särskilda 

villkor för kommunikation. Där 

fi nns möjlighet att ”skriva fram 

sig själv” på ett sätt som man 

kanske inte annars vågar eller 

fi nner plats för. Olika typer av 

stödforum på nätet erbjuder unga 

möjligheter att uttrycka sådant 

som de har svårt att framföra i 

andra sammanhang. En ny form 

av handlingsutrymme som de kan 

använda på sina egna sätt. 

Cecilia Löfberg, fi l.dr. och forskare 

i pedagogik på Pedagogiska 

institutionen vid Stockholms 

universitet. 

KK-Stiftelsen 

12.30–12.50 Interaktiva 

skrivtavlor tillsammans 

med dokumentkameror i 

undervisningen – en lärare 

berättar 

I sin undervisning använder Per 

Roslin interaktiva skrivtavlor. 

Som komplement till de interaktiva 

skrivtavlorna använder 

han också dokumentkameror för 

att bl.a. kunna visa sin klass sidor 

ur böcker eller vad som händer i 

ett mikroskop. I sin presentation 

kommer han att dela med sig av 

sina erfarenheter av att kombinera 

dessa två verktyg. 

Per Roslin, 4–6-lärare i 

matematik, NO och teknik på 

Sturebyskolan (F–9) i Enskede, 

Stockholm. 


skrivtavla 

4 IT och lärande | Matematik 

13.00–13.20 Gå från konkret 

till abstrakt med hjälp av 

matteverktyg på en Interaktiv 

skrivtavla 

Möt den interaktiva matematiken. 

Här presenteras arbetsmetoder 

för den grundläggande 

matematikundervisningen på 

interaktiv skrivtavla. Med hjälp 

av den digitala komponenten 

MATTE VERKTYG blir det 

enklare att visualisera nya begrepp 

och göra matematiken levande. 

Katarina Blomqvist, redaktör på 

Natur & Kultur där hon har tagit 

fram MATTEVERKTYG. 


13.30–13.50 Utveckla undervisningen 

genom att använda 

interaktiva program och 

skrivtavlor! 

Två års användning av SMART 

Board har gett Ärstaskolan värdefulla 

erfarenheter. Om nyttan 

för eleverna i t.ex. biologi och 

matematik. Om vad IT i undervisningen 

betyder för arbetssätt 

och resultat. 

Onerva Falk, F-9-lärare i NO 

och matematik på Ärstaskolan. 

Projektledare för Smart Skola. 

Ärstaskolan i Eskilstuna kommun 

14.00–14.20 Är lärarutbildningen 

vägen till att förvandla 

skolan när det gäller 

att få in nya medier och IT i 

undervisningen? 

Alltför få skolor använder sig av 

de möjligheter IT och nya medier 

kan ge i undervisningen. Nya 

lärare har fått begränsad utbildning 

inom området. Därför satsar 

KK-stiftelsen genom projektet 

”IT i lärarutbildningen” på att 

öka just denna kompetens hos 

lärarutbildarna och lärarstudenterna 

i att integrera IT och nya 

medier i undervisningen. 

Annette Johnsson, fi l.dr. i pedagogik 

och koordinator för nätverket 

IT i lärarutbildningen. 

KK-Stiftelsen 

Matematik 

På Ämnestorget för Matematik samlas matematiklärare 

runt ett spännande scenprogram med föredrag kring 

matematik och matematikundervisning för olika åldrar. 

Du möter entusiastiska matematiklärare från skolor 

med spetsutbildning i matematik. På torget fi nns också 

en matematikverkstad för dig som är intresserad av att 

arbeta laborativt. 

Ett samarbete mellan Skolforum, Föreningen Svenska Läromedel och 

Nationellt Centrum för Matematikutbildning vid Göteborgs universitet. 


10.30–10.50 Räkning – en 

kul historia. Här bjuds du på 

en försmak av Matematikbiennalen 

2010 

Hur räknade de gamla egyptierna? 

Hur skrev mayaindianerna och 

babylonierna tal? Vi tar gamla 

talsystem till hjälp för att förstärka 

förståelsen för vårt positionssystem. 

I seminariet på Matematikbiennalen 

får deltagarna själva prova på 

att skriva och räkna med historiska 

talsystem – här ges en smakbit. 

Niclas Larson och Kerstin Larsson, 

båda i projektledningsgruppen 

för Matematikbiennalen, 

matematiker vid Stockholms 

universitet. 

Nationellt Centrum för 

Mate matikutbildning 

11.00–11.20 Perspektiv 

på kursplanerna 

Vad kan vi lära av tidigare reformarbete 

i vårt land? Vad kan vi lära 

av andra länder? Vilken matematik 

ska våra barn och ungdomar få 

möjlighet att möta i skolan? Vilket 

kunnande i matematik ska de få 

chans att utveckla och vem ska 

bestämma det? Svaren ges här och 

fi nns sedan på NCM:s webbsida 

om kursplanerna i ett historiskt 

och internationellt perspektiv. 

Anette Jahnke arbetar på NCM 

med bl.a. kursplaneutveckling. 


Mate matikutbildning 

11.30–11.50 Varierad 

matematikundervisning 

Genom att variera matematikundervisningen 

når du fl er elever. 

Variationen sker genom att verklighetsanknutnamatematikproblem 

varvas med bl.a. praktisk 

matematik med laborativa mate - 

rial, undervisning med datorn 

som hjälpmedel, problemlösning 

individuellt och i grupp samt utematematik. 

Kunskaperna testas 

även på ett varierat sätt och matriser 

används för att visa elevernas 

kunskaper. 

Linda Höidal, lärare och matematikutvecklare 

i Falkenbergs 

kommun. Författare till Levande 

matematik. 


12.00–12.20 Dyskalkyli – 

fi nns det? 

Det allmänna intresset för specifi 

ka räknesvårigheter eller dyskalkyli 

har blivit alltmer påtagligt, 

bl.a. i larmrapporter i media och 

i ett växande antal kliniker för 

utredning av dyskalkyli. Mot bakgrund 

av empirisk forskning och 

forskningsbaserade utvecklingsarbeten 

har NCM med stöd av 

MSU utarbetat en forskningsöversikt 

om räknesvårigheter 

och termen dyskalkyli, som här 

presenteras. 

Görel Sterner, specialpedagog 

och projektansvarig på NCM. 


Matematikutbildning

12.30–12.50 Förstå och 

använda tal – en betydelsefull 

kompetens i dagens 

samhälle 

Materialet ”Förstå och använda 

tal” är grundat i forskning och ger 

underlag för refl ektion och fördjupad 

kunskap om undervisning 

och lärande i tal och räkning. 

Läraren får underlag för planering 

av undervisningen, upptäckt och 

analys av elevers tänkande samt 

analys av elevers utveckling och 

eff ektiviteten i undervisningen. 

Berit Bergius, lärare, ingår i redaktionen 

för Förstå och använda 

tal på NCM. 


Matematikutbildning 

13.00–13.20 Räkna och 

häpna 

”Vi tänker oss att hela jordens 

befolkning samtidigt dyker ner 

i Vänern. Hur mycket stiger 

vattenytan med?”. ”I samband 

med den ekonomiska krisen 

satsade G20-länderna 6 000 

miljarder dollar. Vi tänker oss den 

summan i tusenlappar lagda på 

varandra. Hur hög blir stapeln?” 

Dessa frågor och andra liknande 

intresseväckande frågeställningar 

svarar Lennart Undvall på under 

föredraget. 

Lennart Undvall, adjunkt i matematik 

och fysik. 

Liber 

13.30–13.50 Undervisningen 

i matematik i grundskolan 

och gymnasieskolan – om 

utbildningens innehåll och 

ändamålsenlighet 

Skolinspektionens granskning av 

matematikundervisningen visar 

att skolornas utbildning håller 

ojämn kvalitet. Många elever 

får inte den utbildning de har 

rätt till, lärarna saknar i vissa fall 

utbildning och undervisningen 

är starkt styrd av läroboken. Man 

har sedan hösten 2008 genomfört 

en granskning av matematikundervisningen 

i grundskolan och 

fortsätter nu med undervisningen 

i gymnasieskolan. 

Monica Gillenius och Sven-Olof 

Lundin, undervisningsråd vid 

Skolinspektionen. 

Skolinspektionen 

14.00–14.20 Prata matematik 

I kursplanen kan vi läsa att 

eleven ska ges möjlighet att utöva 

och kommunicera matematik 

i meningsfulla och relevanta 

situationer i ett aktivt och öppet 

sökande efter förståelse. Hur kan 

detta genomföras i klassrummen? 

Bengt Drath, högstadielärare på 

Stöpenskolan i Skövde kommun 

samt fortbildare och lärarutbildare 

på Högskolan i Skövde. 



14.30–14.50 Learning Study 

Learning Study som modell 

för skolutveckling har fått stor 

spridning de senaste åren. I presentationen 

beskrivs de viktigaste 

delarna i modellen, med konkreta 

exempel från några olika projekt. 

Johan Häggström, matematikdidaktiker 

vid Göteborgs 

universitet. 



15.00–15.20 Nämnaren 

på nätet 

Nämnaren på nätet är en för alla 

öppen webbresurs som erbjuder 

information, kompetensutveckling, 

artiklar och aktiviteter för 

lärare och andra intresserade 

av matematikutbildning, från 

förskola till gymnasieskola. Här 

fi nns bl.a. ”Strävorna”, ett unikt 

material för utveckling av och 

refl ektion kring den egna undervisningen. 

Ulrica Dahlberg, redaktör för 

tidsskriften Nämnaren och 

Nämnaren på nätet på NCM. 




10.30–10.50 Förstå och 



samhälle 













tal på NCM. 



11.00–11.20 MIO – Matematiken, 

Individen, Omgivningen. 

Ett material som hjälper 

förskolepersonalen att 

stimulera barns inneboende 

matematiska tänkande 

MIO är ett observationsmaterial 

för förskolan, uppbyggt efter 

samma principer som TRAS. 

Med MIO får pedagogerna ett 

verktyg för hur man kan stimulera 

små barns matematiska tänkande 

i den dagliga verksamheten. MIO 

bygger på forskning vid universitetet 

i Stavanger och materialet 

har utprövats på över tusen barn 

i Norge. Den svenska utgåvan 

är utprövad på förskolor i bl.a. 

Göteborg. 

Ann-Louise Ljungblad, specialpedagog 

och rådgivare på Specialpedagogiska 

skolmyndigheten. 

Argument Förlag 























12.00–12.20 Matte- 

ELDORADO för fk – åk 6 

Äntligen! Ett lättanvänt läromedel 

med tydliga lärandemål 

i varje kapitel och en genomtänkt 

progression för alla områden. 

I lärarboken fi nns handledning 

till elevsidorna men även förtydliganden 

av den matematik 

som tas upp. Här presenteras 

grundtankarna och upplägget 

i ELDORADO. 

Ingrid Olsson har lärarbakgrund 

och är nu lärarutbildare och fortbildare 

i matematikdidaktik. 


12.30–12.50 URsmart – 

elevstöd i matematik 

URsmart är UR:s satsning på 

ett webbaserat lärstöd för elever i 

årskurs 6–9. Innehållet tas fram 

i samverkan med bl.a. Stockholms 

Stads Utbildningsförvaltning. 

Tanken är att URsmart, fullt 

utbyggt, ska innehålla elevstöd 

i grundskolans samtliga kärnämnen. 

Bernt Kviberg, arbetar med 

projektutveckling på UR. 

UR 

13.00–13.20 Klara målen 

i grundskolan 

Nya mål, ny matte! Piratmatte ger 

dina elever den start de behöver 

för att klara målen i grundskolan. 

Serien har fått mycket goda 

vitsord av ledande personer inom 

TIMSS-projektet. 

Marie Delshammar och Cecilia 

Palm, båda lärare och författare. 

Liber 

13.30–13.50 Matematik i 

träningsskolan 

Vad innebär matematik i träningsskolan? 

Det har personalen på 

Regn bågen i Falköping fördjupat 

sig i. I ett projekt lyftes siff rorna in 

i undervisningen med ett fascinerande 

resultat på elevnivå. Mycket 

handlade om förväntningar och 

en tro på eleverna. Projektet 

har mynnat ut i ett läromedel i 

matematik för träningsskolan som 

SPSM kommer att ge ut. 

Ann-Louise Ljungblad, specialpedagog 

och rådgivare på Specialpedagogiska 



Matematik 5

14.00–14.20 PriMa Umeå 

– matematikutveckling i 

kommunens alla förskolor 

och grundskolor 

PriMa Umeå är ett projekt med 

målet att lyfta matematiken i 

kommunens alla förskolor och 

grundskolor 2008–2012. I projektet 

befruktar forskning och beprövad 

erfarenhet varandra. Ta del 

av en mängd mindre utvecklingsprojekt 

i ett 1–16 års perspektiv. 

Charlotte Blomqvist och 

Karolina Hörstedt, matematikutvecklare 

i Umeå kommun. 



14.30–14.50 Färdighetsträning 

– viktigt och roligt 

I fl era undersökningar som 

presenterats på senare tid 

uppmärksammas att eleverna 

misslyckas på grund av att de inte 

har automatiserat talfakta. Alla 

elever bör kunna särskilja olika 

typer av uppgifter så att de direkt 

kan ”se” svaret eller använda sig av 

någon, för dem, lämplig strategi. 

I föreläsningen ges exempel på hur 

vi kan synliggöra fallgropar och 

låta eleverna färdighetsträna på 

olika sätt. 

Margareta Forsbäck arbetar vid 

Stockholm universitet och med 

fortbildning i matematikdidaktik. 



15.00–15.20 Nämnaren 

på nätet 











Calle Flognman, redaktör för 





6 Matematik 
























11.00–11.20 På spaning 

efter elevers kunskaper 

i matematik med stöd av 

nationella prov 

Elevers lösningar av olika matematikuppgifter 

kan avslöja allt 

från allvarliga missuppfattningar 

till mycket hög kvalitet på kunnandet. 

Elevarbeten från några 

olika uppgifter som är givna på 

grundskolans nationella prov tas 

som utgångspunkt för analys och 

diskussion om vilken kunskap 

eleverna visar. 

Lena Alm, Katarina Kjellström 

och Anette Skytt, provansvariga 

för var sitt nationellt prov i matematik 

för grundskolan. 



11.30–11.50 PriMa Umeå – 

en satsning som får matematiken 

att lyfta! 

PriMa Umeå är en långsiktig och 

öppen utvecklingsprocess där 

förskolor och skolor i Umeå är 

involverade. Representanter från 

projektet berättar om hur träning 

av matematik i vardagssituationer, 

ämnesövergripande arbeten och 

gemensamma aktiviteter ska öka 

elevernas tilltro till sin förmåga, 

få fl er att uppleva matematik som 

stimulerande samt öka studieresultaten. 

Marie Ivarsson, projektkoordinator 

och Cicki Nyberg, lärare. 


12.00–12.20 Nämnaren 

på nätet 











Calle Flognman, redaktör för 





12.30–12.50 Försmak av 

Matematikbiennalen 2010: 

Förstår dina elever trigonometri? 

Huvudtemat för föreläsningen är 

begreppsuppfattning inom trigonometrin 

och dess olika representationsformer. 

Hur skapas en god 

begreppsuppfattning? Hur vävs 

olika representationsformer samman? 

Kan gymnasieelever lösa en 

”vanlig” trigonometrisk ekvation 

på fl era olika sätt? Vilket stöd ger 

läromedlen för undervisningen i 

trigonometri? Viken betydelse har 

metaforen för lärande i matematik? 

Gunilla Tovö, lärare i matematik 

och matematikdidaktik vid 

Stockholms universitet. 



13.00–13.20 Aktuellt på 

NCM:S webbplats ncm.gu.se 

– all information på ett och 

samma ställe 

NCM:s uppgift är att stödja 

utvecklingen av matematikutbildning 

i förskola, skola och 

vuxenutbildning. Det sker bl.a. 

genom att kontinuerligt informera 

om vad som berör matematik och 

matematikutbildning nationellt 

och internationellt. Här får du en 

visning av hur du kan hålla dig 

informerad. 

Bengt Johansson, föreståndare 

på NCM. 



13.30–13.50 Förstå och 



samhälle 













tal på NCM. 



14.00–14.20 Laborativ 

matematik 

Föreläsaren ser elevernas arbete, 

i par eller grupp, med laborativa 

uppgifter som ett sätt att stimulera 

deras intresse, bearbeta matematiska 

begrepp samt kunna variera 

arbetssätt och arbetsformer. En 

presentation av några laborativa 

uppgifter från gymnasiets matematikkurser 

– uppgifter som 

ger eleverna möjlighet att arbeta 

undersökande, kreativt och kommunikativt. 

Hans Heikne, lärare i matematik 

på Hagagymnasiet i Norrköping 

och läromedelsförfattare. 

Natur & Kultur

Naturvetenskap 

och Teknik 

På Ämnestorget för Naturvetenskap och Teknik får du 

tillgång till det senaste inom biologi, fysik, kemi och teknik. 

Utställning och föreläsningsprogram har en stor bredd. 

Du kan ta del av ämnesfördjupning, information om viktiga 

förändringar i styrdokumenten, experiment, projekt, 

metoder och material. 

Ett samarbete mellan Skolforum, Nationellt resurscentrum för biologi och 

bioteknik, Nationellt resurscentrum för fysik, Kemilärarnas Resurscentrum 

och Centrum för tekniken i skolan. 


10.30–10.50 Utomhuspedagogik 

– låt närmiljön 

bli lärmiljö 

I utomhuspedagogiken växelverkar 

teori och praktik. Lärandet 

äger rum både utomhus och 

inomhus. Hand-hjärna-hjärta 

samspelar i ett lärande för hälsa 

och hållbar utveckling. Här får 

du veta hur närmiljön kan bli 

lärmiljö! 

Anders Szczepanski, enhetschef 

för Nationellt Centrum för 

Utomhuspedagogik. 

Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik 

11.00–11.20 Teknik tillsammans 

– ett webbaserat 

material för förskolan och 

fk –6 

Presentation av ”Teknik tillsammans” 

– ett material som ger 

idéer, metoder och övningar 

utifrån grundtanken att barn ska 

få möjlighet att stegvis utveckla 

sina kunskaper i teknik. Samtliga 

arbetsområden innehåller 

moment där barnen designar 

och presenterar olika förslag på 

lösningar – enskilt, i smågrupper 

eller i helklass. 

Maria Svensson, lärarutbildare 

och doktorand i teknikdidaktik 

på CETIS, Linköpings universitet. 

Projektledare för Teknik 

tillsammans. 

Centrum för tekniken i skolan 

11.30–11.50 Kemibrickor 

ger eleverna sammanhang 

och en djupare förståelse 

Med hjälp av ”Try a Tray a Tool 

to Test – kemibrickor i ständig 

utveckling” lär sig eleverna att se 

sammanhang, exempelvis mellan 

kemin i marken och biologins 

växter, djur och ekologi. Konkret 

kan det resultera i egentillverkade 

stenar och kretsloppsburkar. Här 

får du inspiration till att konkretisera 

din kemiundervisning utifrån 

mål och behov. 

Lisbeth Hallgren, lärare i NO och 

matematik 4–9. Är tillsammans 

med Inger Pilebro Mellgren engagerad 

i utveckling av kemiämnet. 

Furulidskolan i Aneby kommun 

12.00–12.20 Darwin 2009! 

Vad är liv? 

Ibland kan det vara svårt att 

avgöra om något är levande. Hur 

kan man exempelvis veta om 

en torkad gul ärta lever? Med 

utgångspunkt i några konkreta 

exempel funderar vi tillsammans 

över frågorna ”Vad är gemensamt 

för allt liv?” och ” Hur kan vi ta 

reda på vad som är levande?”. 

Britt-Marie Lidesten, tf. föreståndare 

på Nationellt resurscentrum 

för biologi och bioteknik. 

Nationellt resurscentrum för 

biologi och bioteknik 




fk –6 
















tillsammans. 


13.00–13.20 Från YouTube 

till klassrummet! Enkla 

experiment i 6–9 

Demonstration av enkla experiment 

med vardagsprylar. Föreläsningen 

vill inspirera till fysiktänkande 

i vardagen och tona 

ner föreställningen om att bara 

experter med tillgång till speciell 

utrustning kan observera, studera 

och undersöka de fysikfenomen 

som fi nns runt oss. 

Per Beckman, högstadielärare i 

fysik och även verksam på Nationellt 

resurscentrum för fysik. 

Nationellt resurscentrum för fysik 

13.30–13.50 Darwin 2009! 

Hur är du släkt med maten 

du äter? 

Hur är vi släkt med bakterier, 

växter, djur och andra levande 

organismer? Vi använder olika 

slags mat som utgångspunkt och 

tillsammans funderar vi, sorterar 

och bygger ett släktträd. 






14.00–14.20 Drakfl ickan 

Berta blåser eld – kemiexperiment 

i förskolan 

Den lilla gröna draken älskar att 

experimentera med kemi och att 

spruta eld! Speciellt roligt blir det 

om hon får göra det tillsammans 

med människobarn. Då får det 

gärna bubbla, pysa eller ändra 

färg och form. Nu ser hon sin 

möjlighet att nå ännu fl er genom 

Dig som är pedagog för de yngsta. 

Ta chansen och lär dig mer om 

vardagskemi speciellt anpassad för 

yngre barn. Allt är kemi – häng 

med och blanda i! 

Anna Gunnarsson, resurspedagog 

på Science Center Navet i Borås. 

Plast- & Kemiföretagen samt 

Science Center Navet i Borås 

14.30–14.50 Fysik i grundskolan 

– undervisningens 

betydelse för lusten att lära 

Fysik är bland de naturvetenskapliga 

ämnen där resultaten 

är sämst. Forskningen visar att 

eleverna saknar intresse, motivation 

och lust att lära sig ämnet. 

Skolinspektionen genomför just 

nu en kvalitetsgranskning inom 

området för att undersöka på 

vilket sätt lärare arbetar för att 

gynna och stimulera elevernas 

kunskapsutveckling. 

Allan Westerdahl, enhetschef vid 






















Naturvetenskap och Teknik 7
















Anette Bergstrand, projektledare 

vid Skolinspektionen. 


11.00–11.20 Drakfl ickan 

Berta blåser eld – kemiexperiment 

i förskolan 

Den lilla gröna draken älskar att 

experimentera med kemi och att 

spruta led! Speciellt roligt blir det 

om hon får göra det tillsammans 

med människobarn. Då får det 

gärna bubbla, pysa eller ändra 

färg och form. Nu ser hon sin 

möjlighet att nå ännu fl er genom 

Dig som är pedagog för de yngsta. 

Ta chansen och lär dig mer om 

vardagskemi speciellt anpassad för 

yngre barn. Allt är kemi – häng 

med och blanda i! 

Anna Gunnarsson, resurspedagog 

på Science Center Navet i Borås. 

Plast- & Kemiföretagen samt 

Science Center Navet i Borås 

11.30–11.50 Fokusera mera! 

Hur kan fysik, kemi och biologi 

bli lika naturligt i förskolan som 

matematik och språk? Här får du 

svar på den frågan och konkreta 

förslag på hur naturvetenskap 

kan integreras i förskolans dagliga 

verksamhet. 

Annika Palmgren, förskollärare 

och Sofi Jonsevall, projektledare 

för NT-projektet i Gävle kommun. 

Båda är verksamma inom 

projektet Fokusera mera! på uppdrag 

av Nationellt resurscentrum 

för fysik. 


8 Naturvetenskap och Teknik 

12.00–12.20 Gy2011 – hur 

kommer NV-programmet att 

förändras? 

Med tydligare styrdokument och 

examen höjs kraven i den nya 

gymnasieskolan som blir verklighet 

hösten 2011. Vad betyder det 

för NV-programmet? Få aktuell 

information om programstruktur, 

examensmål och det nya gymnasiearbetet. 

Per Kornhall, gymnasielektor och 

Skolverkets samordnare för NVprogrammet. 

Skolverket 

12.30–12.50 Darwin 2009! 

Vad är liv? 

Ibland kan det vara svårt att 

avgöra om något är levande. Hur 

kan man exempelvis veta om 

en torkad gul ärta lever? Med 

utgångspunkt i några konkreta 

exempel funderar vi tillsammans 

över frågorna ”Vad är gemensamt 

för allt liv?” och ”Hur kan vi ta 

reda på vad som är levande?”. 









fk –6 
















tillsammans. 


13.30–13.50 Från elev till 

elev. En pedagogisk kemishow 

av elever och för elever 

Det låter säkert lockande för 

många elever att göra en egen 

kemi show, men vi vill att det ska 

ske kontrollerat och pedagogiskt 

utan att det roliga försvinner. 

”Från elev till elev” omfattar cirka 

50 experiment som kan genomföras 

av elever för elever med 

handledning av en kemi lärare. 

Experimen ten har utprövats 

av elever och använts i ”kemishower”. 

De belyser teori med 

anknytning till vardagen. 

Daina Lezdins och Vivi-Ann 

Långvik, gymnasielärare resp 

universitetslektor, båda på KRC. 

Kemilärarnas Resurscentrum 

14.00–14.20 Gy2011 – hur 

kommer NV-programmet att 

förändras? 

Med tydligare styrdokument och 

examen höjs kraven i den nya 

gymnasieskolan som blir verklighet 

hösten 2011. Vad betyder det 

för NV-programmet? Få aktuell 

information om programstruktur, 

examensmål och det nya gymnasiearbetet. 

Per Kornhall, gymnasielektor och 

Skolverkets samordnare för NVprogrammet. 

Skolverket 

14.30–14.50 Darwin 2009! 

Hur är du släkt med maten 

du äter? 

Hur är vi släkt med bakterier, 

växter, djur och andra levande 

organismer? Vi använder olika 

slags mat som utgångspunkt och 

tillsammans funderar vi, sorterar 

och bygger ett släktträd. 





























fk –6 












Eva Björkholm, lärarutbildare 

vid Stockholms universitet, har 

varit med och utvecklat Teknik 

tillsammans. 
















Josefi n Brüde Sundin, utredare 

vid Skolinspektionen. 

Skolinspektionen

11.30–11.50 Matematik, 

naturvetenskap och teknik – 

samarbete i teori och praktik 

Om olika sätt att samarbeta mellan 

matematik, naturvetenskap 

och teknik. Det ges exempel från 

både förskola och skola – samma 

underliggande idé kan anpassas 

till hela detta spann, något som 

skapar möjligheter för anpassning 

i heterogena undervisningsgrupper. 

Ola Helenius, lektor i matematikdidaktik 

vid Örebro universitet 

och bitr föreståndare på NCM. 

Nationellt centrum för Matematikutbildning 

12.00–12.20 Integrerad 

undervisning av matematik 

och naturorienterade ämnen 

utvecklar tänkandet 

Det är helt klart att lärandet 

under lättas om man förstår att 

saker och ting hänger ihop – att 

den fantastiska mångfalden i 

världen utgör en enhet. En föreläsning 

om hur integrerad undervisning 

kan stimulera nyfi kenheten 

och hjälpa till att bygga upp en 

holistisk bild av världen. 

Alla Ericson, fi l.dok. och 

högskole lektor i matematik på 

Södertörns högskola. 

Södertörns högskola 

12.30–12.50 Enkla experiment 

i f–6 – så gör du! 

Demonstration av enkla 

experiment med vardagsprylar. 

Föreläsningen vill inspirera till 

fysiktänkande i vardagen och 

tona ner föreställningen om att 

bara experter med tillgång till 

speciell utrustning kan observera, 

studera och undersöka de fysikfenomen 

som fi nns runt oss. 

Per Beckman, högstadielärare i 

fysik och även verksam på Nationellt 

resurscentrum för fysik. 


13.00–13.20 Från elev till 

elev. En pedagogisk kemishow 

av elever och för elever 

Det låter säkert lockande för 

många elever att göra en egen 

kemi show, men vi vill att det ska 

ske kontrollerat och pedagogiskt 

utan att det roliga försvinner. 

”Från elev till elev” omfattar cirka 

50 experiment som kan genomföras 

av elever för elever med 

handledning av en kemi lärare. 

Experimen ten har utprövats 

av elever och använts i ”kemishower”. 

De belyser teori med 

anknytning till vardagen. 

Daina Lezdins och Vivi-Ann 

Långvik, gymnasielärare resp 

universitetslektor, båda på KRC. 

Kemilärarnas Resurscentrum 

13.30–13.50 Svenska Juniorvattenpriset 

– en morot för 

att jobba med vattenfrågor 

Först information om Svenska 

Juniorvattenpriset och tips på hur 

priset kan användas som morot 

för att jobba med vattenfrågor i 

skolan. Sedan ett smörgåsbord av 

undervisningsinspiration – vatten 

passar dessutom utmärkt för tvärvetenskapliga 

teman och projekt. 

Annika Börje, BioGeo-vetare, 

projektledare för Svenska 

Juniorvattenpriset på Stockholm 

International Water Institute. 

Stockholm International Water 

Institute 




















Språk-, läs- och 

skrivutveckling 

På Ämnestorget för Språk-, läs- och skrivutveckling får 

du möta lärare, forskare och författare som precis som 

Le Clézio ser språket som ”mänsklighetens mest fantastiska 

uppfi nning”. Du får med dig nya idéer, metoder 

och material om barns och ungdomars språkutveckling 

från förskola till gymnasieskola. Direkt användbart i ditt 

arbete. 

Ett samarbete mellan Skolforum, Föreningen Svenska Läromedel, Nationellt 

centrum för språk-, läs- och skrivutveckling och Specialpedagogiska 



10.30–10.50 Barn skriver 

– tillsammans och på egen 

hand. Med innehåll som drivkraft 

och datorn som verktyg 

Med utgångspunkt i materialet 

”Resa i språkmiljöer. Barn skriver 

sig till läsning” får vi följa barns 

skrivande i åk 1–3. Ett skrivande 

som bygger på att innehåll, funktion 

och form fl ätas samman 

utifrån elevens erfarenheter och 

tankar. Med exempel från både 

enstaka elever och från klassen 

samt forskarens kommentarer får 

vi en helhetsbild av ett arbetssätt 

som bygger på dialog via ord, bild 

och text. 

Annika Forsvall, klasslärare på 

Mariebergskolan i Umeå och 

Carin Jonsson, fi l.dr. i pedagogiskt 

arbete vid Umeå universitet. 

Nationellt centrum för språk-, 

läs- och skrivutveckling 

11.00–11.20 Tidiga och 

förebyggande språksatsningar 

– från förskolan till 

grundskolan 

I Nacka kommun har man en 

gedigen erfarenhet av tidiga 

språksatsningar i förskolan. 

Som den fonologiska satsningen 

utifrån Bornholmsmodellen, 

språkobser vationer i förskolan 

samt inspiration till ett mer aktivt 

och medvetet användande av 

högläsning i förskolan. Få tips till 

ditt eget arbete utifrån en helhetssyn 

på barns språkutveckling där 

förskola och grundskola hänger 

ihop. 

Anna Strid, läromedelsförfattare 

och språkpedagog på CLS i Nacka 

kommun. 


11.30–11.50 Vad är lättläst? 

– tips för pedagoger 

Boken ”Vad är lättläst?” av Ingvar 

Lundberg och Monica Reichenberg, 

utgiven av SPSM, reder upp 

innebörden av begreppet lättläst 

utifrån forskning och beprövad 

erfarenhet. Gunilla Salo talar om 

vad som gör en text begriplig, 

vilka som behöver lättlästa texter 

och hur man praktiskt kan arbeta 

för att göra texter mer begripliga. 

Gunilla Salo, rådgivare på Specialpedagogiska 



Naturvetenskap och Teknik | Språk-, läs- och skrivutveckling 9

12.00–12.20 Motivera dina 

språkelever 

Hur får man eleverna att fortsätta 

sina språkstudier? Och hur kan du 

som lärare hjälpa dina elever att 

hålla motivationen uppe? Vilka 

knep fi nns det, och hur peppar du 

dina elever? Här får du massor av 

tips och konkreta råd att ta med 

dig till klassrummet! 

Monika Knutagård, spansklärare 

och författare på Liber. 

Liber 

12.30–12.50 Anaconda 

– moderna språk på ett 

modernt sätt 

Hur kan man skapa ett lustfyllt 

lärande som ligger nära elevernas 

intresseområde? Går det att arbeta 

med olika medier som radio, tv, 

böcker och webb samtidigt och 

helst interaktivt? UR:s Anaconda 

är ett bra exempel på det. 

Maria Nordmark, webbproducent 

på UR. 

UR 

13.00–13.20 Hur man smittar 

barn med läsfeber 

Linda Spolén pratar om vikten 

av läsning och om hur Träkvista 

skola arbetar med att stimulera 

läsning. I föredraget presenteras 

kort den teknik skolan använder 

sig av för att få alla att läsa – även 

de med läs- och skrivsvårigheter 

– och hur de använder sig av 

”Litteraturspelet”. 

Linda Spolén, skolbibliotekarie på 

Träkvista skola. Årets skolbibliotekarie 

2007. 

Bonnier Utbildning 

13.30–13.50 Didaktisk 

design i digital miljö 

Globalisering, digitala medier 

och nya kommunikationsmönster 

innebär en stor utmaning för skolväsendet, 

både med avseende på 

vad vi lär och hur vi lär. Lärandets 

villkor förändras. Både lärare och 

elever har fått en mer aktiv roll 

i att forma lärandets förutsättningar. 

En föreläsning om hur 

didaktik används framgångsrikt 

i digital miljö. 

Staffan Selander, professor och 

Eva Svärdemo-Åberg, fi l.dr. Båda 

vid Stockholms universitet. 

Liber 

10 Språk-, läs- och skrivutveckling 

14.00–14.20 Att använda 

kompenserande hjälpmedel 

för elever med dyslexi – 

så gör vi! 

Ett samtal om positiva erfarenheter 

och praktiska lösningar för att 

få kompensatoriska hjälpmedel att 

bli en naturlig del i skolarbetet för 

elever med dyslexi. 

Åsa Öfors, specialpedagog på 

Tyres ö skoldatatek och Björn 

Lundqvist, lärare i Tyresö kommun. 

Dyslexiförbundet FMLS 

















och text. 







15.00–15.20 Ta ut svängarna 

– språkutvecklande temaarbete 

i åk 6 

Ta del av en uppmärksammad 

språkmiljö som rymmer både 

praktiska erfarenheter och en teoretisk 

inramning. Samtal, dialog 

och respons är grunden i arbetet 

att möta, stödja och utveckla 

elevens språk. Belysande exempel 

tas från temat ”Rädsla, mod och 

hjältar”. 

Kerstin Magnusson, lärare i 

åk 4–6 på Bodetorpsskolan 

i Karlshamn. 






i åk 6 









hjältar”. 

Karin Jönsson, lektor i svenska 

med didaktisk inriktning på 

Malmö högskola och Kerstin 

Magnusson, lärare i åk 4–6 på 

Bodetorpsskolan i Karlshamn. 



11.00–11.20 Meningsfulla 

texter 

Helena Bross berättar om hur hon 

tänker kring texter när hon skriver 

lättlästa böcker för nybörjarläsarna. 

Bland annat tar hon upp 

hur viktigt det är att texterna är 

meningsfulla för målgruppen 

så att de engagerar läsaren, att 

bilderna fyller en viktig funktion 

för läsförståelsen och att eleverna 

redan från början får möta olika 

texttyper. 

Helena Bross, barnboks- och 

läromedelsförfattare med gedigen 

erfarenhet som lågstadielärare. 

Bonnier Utbildning 

11.30–11.50 Svenskläraren 

och specialpedagogen dansar 

i par 

Svensklärare och specialpedagoger 

kan utifrån olika kompetenser 

tillsammans erbjuda en undervisning 

som är anpassad till varje 

elevs möjligheter. Här beskrivs 

yrkesgruppernas olika ingångar i 

den gemensamma undervisningsarena 

som är till för alla elever – på 

dansgolvet ljuder elevnära musik; 

svenskläraren och specialpedagogen 

följer och utmanar i pardans. 

Inger Tinglev och Ewa Bergh 

Nestlog, undervisningsråd på 


läs- och skrivutveckling vid 

Skolverket. 



12.00–12.20 Mer plats för 

argumenterandet i grundskolan! 

Att kunna formulera en argumenterande 

text ger eleverna förutsättningar 

att delta i samhällslivet 

och makt över det egna livet! Men 

svenskundervisningen fokuserar 

ofta på det berättande skrivandet. 

Birgitta Norberg Brorsson, 

universitetslektor vid Mälardalens 

högskola och författare. 

Liber 
















13.00–13.20 Bloggen möter 

undervisningen 

Hur kan du som lärare blåsa nytt 

liv i ”gammalt” undervisningsstoff 

? Hur fångar du elevernas 

intresse att lära? Författaren till 

boken Bloggen möter undervisningen 

berättar om hur det 

kanske största mediefenomenet 

på senare år – bloggen – kan 

förnya och variera innehållet i 

undervisningen. Du får konkreta, 

handfasta tips om hur du kan 

använda bloggen som pedagogiskt 

verktyg. 

Liza Greczanik, läromedelsförfattare 

och lärare i svenska och 

svenska som andraspråk. 


13.30–13.50 Att skriva en 

historia! 

Mats Wänblad ger tips på 

inspirerande och handfasta skrivövningar 

för dig och dina elever 

att arbeta med i klassrummet! 

Mats Wänblad, författare med 

cirka 40 utgivna barn- och ungdomsböcker 

bakom sig. 

Liber

















och text. 







14.30–14.50 Creative 

Writing for Young Learners 

Genom att utgå från eleverna 

själva och deras värld jobbar vi 

med att utveckla ett meningsfullt 

skrivande redan från åk 4! 

Vi arbetar med teman som är 

välkända för eleverna, och utgår 

från det ordförråd eleverna redan 

har. Sedan bygger vi på med fl er 

ord som förekommer i ramsor, 

sånger, texter, lyssningsövningar 

och skrivuppgifter. När eleverna 

ska skriva sina texter är de väl 

förberedda! 

Barbro Carlsson och Åsa Sällberg, 

båda lärare och författare. 

Liber 

15.00–15.20 Skoldatateket 

som resurs – en elevs 

berättelse 

Skoldatateket i Södertälje är ett 

av 120 i landet. En presentation 

av skoldatateket som resurs för 

lärare som undervisar elever med 

läs- och skrivsvårigheter eller 

dyslexi, men även direkt för elever 

och föräldrar. Presentationen 

rymmer en kortfi lm om en elevs 

erfarenheter av att använda sig av 

alternativa verktyg. 

Ia Lindberg, IT-pedagog och 

Ulrika Jonsson, specialpedagog. 

Båda på Södertälje Skoldatatek. 

Dyslexiförbundet FMLS 




i åk 6 









hjältar”. 

Jan Nilsson, lektor i svenska med 

didaktisk inriktning på Malmö 

högskola och Kerstin Magnusson, 

lärare i åk 4–6 på Bodetorpsskolan 

i Karlshamn. 



11.00–11.20 Svensk samtidslitteratur 

– några huvudlinjer 

Hur står det till med de ”vilda 

mödrarna och vilsna männen”, 

kärleken och samhällsengagemanget? 

Vem drar gränsen mellan 

privat och politiskt, fakta och fi ktion? 

Och vad händer i klassrummet? 

Hur kan samtidslitteraturen 

bli kungsvägen in i kulturarvet? 

Leif Eriksson och Christer Lundfall, 

båda litteraturvetare, kritiker 

och författare. 

Liber 
































och text. 


Mariebergskolan i Umeå. 



12.30–12.50 Möjligheter 

och problem med tematisk 

undervisning 

Tematisk undervisning är snarare 

ett förhållningssätt när det gäller 

synen på undervisning och lärande 

än en metod eller ett sätt att 

undervisa. Föreläsningen handlar 

om fördelar och eventuella nackdelar 

med problemorienterade 

teman, som t.ex. ”Rädsla, mod 

och hjältar”. 

Jan Nilsson, lektor i svenska med 

didaktisk inriktning på Malmö 

högskola. 



















och text. 


Mariebergskolan i Umeå. 



13.30–13.50 Läsa och skriva 

i genrer 

En inspirerande föreläsning om 

hur du som lärare kan arbeta 

med genrer i skolan. Pär Sahlin 

kommer att visa på konkreta och 

kreativa uppgifter där eleverna får 

läsa och upptäcka det typiska för 

olika genrer och att skriva rätt text 

vid rätt tillfälle. Föreläsningen tar 

avstamp i de läromedel han har 

skrivit om genrer: Skrivmix Start 

för åk 3, Skrivmix för åk 4–6 och 

Fixa texten! för åk 7– Gy. 

Pär Sahlin, läromedelsförfattare 

och lärare i svenska och SO på 

Södermalmsskolan i Stockholm. 


14.00–14.20 Skönlitteratur 

– verktyg för läslust och 

språkutveckling 

Hur kan man som lärare, i samtliga 

ämnen, berika sin undervisning 

med hjälp av skönlitteratur? 

Föreläsarna ger tips och metoder 

kring hur man stimulerar till 

läslust och språkutveckling. 

Annika Löthagen och Jessica 

Staaf, lärare och projektledare 

för Läskampanjen i Botkyrka 

kommun. 

Hallgren & Fallgren 

Språk-, läs- och skrivutveckling 11

Konkreta tips och metoder att ta med 

till din skola och verksamhet! 

Ämnestorgen bjuder på det senaste inom sina olika områden och ger dig som lärare 

nya perspektiv och motivation att utveckla undervisningen. Här får du konkreta tips 

och metoder att ta med till din skola och verksamhet. På varje torg fi nns en scen där 

inspiratörer och föredragshållare håller kortföreläsningar. 

Utveckla undervisningen med hjälp av IT! 

Ämnestorget för IT och lärande är platsen för mötet 

mellan lärande och den senaste informations- och 

kommunikationstekniken. ”Att jobba med interaktiv 

skrivtavla – forskningsresultat och erfarenheter 

från klassrummet” och ”En klass fylld med datorspelare 

– vad betyder det för lärandet?” är två exempel 

ur föreläsningsprogrammet. 

Ett torg fyllt med matematik! 

Ämnestorget för Matematik består av både utställning 

och föreläsningar. I utställningen möter du 

lärare från skolor med spetsutbildning. Där fi nns 

också en matematikverkstad. ”Prata matematik” 

och ”Dyskalkyli – fi nns det?” är två exempel ur 

föreläsningsprogrammet som ingår i entrén. 

Biologi, fysik, kemi och teknik! 

Ämnestorget för Naturvetenskap och Teknik presenterar 

det senaste inom biologi, fysik, kemi och teknik 

– i form av experiment i utställningen och föreläsningar 

som exempelvis ”Hur är du släkt med maten 

du äter?”, ”Teknik tillsammans – ett webbaserat 

material för förskolan och fk –6” och ”Från elev till 

elev. En pedagogisk kemishow av elever och för 

elever”. Dessutom information om Gy2011 och den 

aktuella kvalitetsgranskningen av grundskolans 

fysikämne. 

Med fokus på språkutveckling! 

Ämnestorget för Språk, läs- och skrivutveckling 

bjuder på föreläsningar med lärare, forskare och 

författare. I utställningen presenteras ”Resa i 

språk miljöer” – fem reportage som i olika medier 

be skriver inspirerande verksamheter från förskola 

till gymnasieskola. Språkmiljöerna är kopplade till 

aktuell och praktiknära forskning.

Program Fyra ämnestorg - Datorn i utbildningen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?