Program Fyra ämnestorg - Datorn i utbildningen

diu.se

Program Fyra ämnestorg - Datorn i utbildningen

Program

Fyra ämnestorg

• IT och lärande

• Matematik

• Naturvetenskap och Teknik

• Språk-, läs- och skrivutveckling

Föreläsningarna på ämnestorgen ingår i entrébiljetten.

Mötesplatsen för skolan 26-28 oktober, vecka 44, 2009


IT och lärande

På Ämnestorget för IT och lärande får du ta del av

praktiska exempel, nya tankemönster och forskning med

betydelse för skolan. Här kan du också träffa kollegor,

experter och branschfolk för diskussioner och erfarenhetsutbyte

som inspirerar dig att utveckla undervisningen

med hjälp av IT.

Ett samarbete mellan Skolforum, Datorn i Utbildningen, DreamHack,

KK-Stiftelsen, Liber AB, Natur & Kultur, Njurunda/Bredsands skolområden

i Sundsvalls kommun, Skolverket, SMART Board interaktiv

skrivtavla, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Ärstaskolan

i Eskilstuna kommun.

MÅNDAG 26 OKTOBER

10.30–10.50 Dataspel för

alla – tillgänglighet i praktiken

Dataspel är den snabbast växande

underhållningsformen och en

viktig del av ungas digitala vardag.

Men alla har inte tillgång till den

kulturen på samma villkor på

grund av funktionshinder. Hur

kan tillgängligheten i dataspel

förbättras? Och vilka insikter från

det arbetet kan överföras till andra

områden?

Thomas Westin, forskare vid

Stockholms universitet och

arbetar med tillgänglighet på

Pin Interactive.

DreamHack

11.00–11.20 Skriva sig till

läsning, skriv- och läsintroduktionen

med datorstöd

i f –3

Skriv- och läsintroduktionen görs

med ny metodik sedan fl era år vid

Kungsgårdens skola i Sandviken.

Här ges en redovisning av erfarenheter

och resultat av metodiken

att skriva sig till läsning med

datorstöd i åk f –3.

Mona Wiklander, lärare och ITpedagog

i Sandvikens kommun.

Vinnare av Guldäpplet 2007.

Datorn i Utbildningen

2 IT och lärande

11.30–11.50 Virtuella

pedagoger runt hörnet:

Ett pedagogiskt hjälpmedel?

Hot mot lärandet? Vilket

ansvar har samhället?

Virtuella karaktärer i pedagogiska

sammanhang blir allt vanligare

och med det följer nya pedagogiska

möjligheter och utmaningar.

Individuell anpassning av virtuella

karaktärer kan stärka självbild

och tilltro till den egna förmågan

hos elever. Samtidigt bygger sådan

anpassning ofta på identifi kation

med olika stereotyper, inte minst

genusstereotyper. Vilket ansvar

har skolan och samhället?

Agneta Gulz, lärare, forskare och

docent i kognitionsvetenskap med

inriktning mot digitala lärmiljöer

vid Lunds universitet.

KK-Stiftelsen

12.00–12.20 Individanpassat

lärande i sfi via webb och

mobiltelefon

Vocabs system för individanpassat

lärande ger en ny dimension

till Natur & Kulturs läromedel

i sfi . Med en unik metod som

möjliggör studie både via webben

och via mobiltelefon ges bättre

förutsättningar för individanpassning

av undervisningen. Missa

inte en live demonstration av detta

nydanande system!

Henrik Melin, marknadschef på

Vocab som 2008 belönades med

pris för bästa tjänst för mobilt

lärande.

Natur & Kultur

12.30–12.50 Från IT till

e-lärande

Det fi nns ett tydligt samband

mellan IT-användning i skola och

resultatutveckling. Det förutsätter

dock att man sätter lärande

och pedagogik i fokus i stället för

teknik. Ta del av de senaste forskningsresultaten

och få en handfast

genomgång.

Susanne Svensson, E-förlagschef

på Liber, ansvarig för utvecklingen

av andra generationens

e-läromedel.

Liber

13.00–13.20 Att jobba med

interaktiv skrivtavla – forskningsresultat

och erfarenheter

från klassrummet

Carlssons skola har utrustat

varje klassrum med en interaktiv

skrivtavla. I samband med denna

satsning inleddes ett samarbete

med Växjö universitet som

mynnade ut i en forskningscirkel

läsåret 08/09. Ta del av erfarenheter

och praktiska exempel från

klassrummet och resultat från

forskningscirkeln.

Tobias Oliveras, lärare i svenska

och engelska i åk 6 på Carlssons

skola (f –9) i Stockholm.

SMART Board interaktiv

skrivtavla

13.30–13.50 Spetsa din

undervisning med hjälp av

digitala lärresurser

Här får du svar på frågan hur du

kan variera och anpassa undervisningen

med hjälp av digitalt

material – för att öka dina elevers

engagemang i skolarbetet. Du

får tips på var du hittar de bästa

digitala lärresurserna och hur

de kan användas i klassrummet.

Dessutom får du tips på datorspel

i undervisningen.

Ulf Jämterud, läromedelsförfattare

och lärare i religion på Bromma

gymnasium i Stockholm.

Skolverket

14.00–14.20 Är den interaktiva

skrivtavlan bra för

alla elever?

Fungerar den interaktiva skrivtavlan

för elever i behov av tillrätta

lagd undervisning? Ta del av

några lärarintervjuer kring upplevelsen

av en undervisning som

bygger på interaktiva skrivtavlor.

De intervjuade lärarna arbetar i

olika skolmiljöer, från högstadiet

till specialskolor. En koppling

görs även till det stöd som de

interaktiva tavlornas ”lärarklubbar”

utgör.

Curt Ekstedt och John Hansson,

rådgivare på Specialpedagogiska

skolmyndigheten i Luleå resp

Malmö.

Specialpedagogiska skolmyndigheten

14.30–14.50 Utveckla

undervisningen genom att

använda interaktiva program

och skrivtavlor!

Två års användning av SMART

Board har gett Ärstaskolan värdefulla

erfarenheter. Om nyttan för

eleverna i exempelvis biologi och

matematik. Om vad IT i undervisningen

betyder för arbetssätt

och resultat.

Onerva Falk, F–9-lärare i NO

och matematik på Ärstaskolan.

Projektledare för Smart Skola.

Ärstaskolan i Eskilstuna kommun

15.00–15.20 Skolverket:

IT-användningen i skolan

behöver utvecklas och så kan

det gå till

Skolverket har fått i uppdrag av

regeringen att bedöma vilket utvecklingsbehov

som fi nns när det

gäller IT-användningen i skolan.

Det ingick också i uppdraget att

ge förslag på insatser. Skolverket

anser att informationsteknikens

möjligheter i lärandet bör utnyttjas

mer eff ektivt. Det viktiga är

att identifi era hur ämnesundervisningen

kan bli bättre med hjälp

av IT.

Peter Karlberg, expert på Skolverket.

Skolverket


TISDAG 27 OKTOBER

10.30–10.50 En klass fylld av

datorspelare – vad betyder

det för lärandet?

Dator- och TV-spel är ingenting

nytt. Trots att mediet blev populärt

redan på 80-talet är det förvånande

få vuxna som intresserar

sig för en kultur som bara växer i

popularitet. Varför ska lärare och

vuxna ha koll på detta? Svaret får

du av Martin Bergvall som håller

på att skriva en bok tillsammans

med ungdomar för vuxna med

tips på hur man förhåller sig till

spel på ett mer nyanserat sätt.

Martin Bergvall har arbetat med

att utbilda bibliotekarier i TV-

och datorspel och skriver nu en

bok.

DreamHack

11.00–11.20 Att jobba med

interaktiv skrivtavla – forskningsresultat

och erfarenheter

från klassrummet

Carlssons skola har utrustat

varje klassrum med en interaktiv

skrivtavla. I samband med denna

satsning inleddes ett samarbete

med Växjö universitet som

mynnade ut i en forskningscirkel

läsåret 08/09. Ta del av erfarenheter

och praktiska exempel från

klassrummet och resultat från

forskningscirkeln.

Tobias Oliveras, lärare i svenska

och engelska i åk 6 på Carlssons

skola (f –9) i Stockholm.

SMART Board interaktiv

skrivtavla

11.30–11.50 Geografi och

historia i digital form

SOL 3000 Online är ett interaktivt

lärarstöd tänkt att användas i

klassrummet i samtal med elever

i åk 6–9. Det bygger på böckerna

SOL 3000 men fungerar utmärkt

som fristående material i SOundervisningen.

Interaktiv skrivtavla

underlättar men det kan

också användas med projektion på

duk eller enskilt vid datorn. Här

presenteras det interaktiva lärarstödet

i geografi och historia.

Niklas Billström, aff ärsutvecklare

på Digitala medier hos Natur &

Kultur.

Natur & Kultur

12.00–12.20 Rätt pedagogiskt

innehåll i e-läromedel

utvecklar både skolan och

dess elever!

Multimedia är ett kraftfullt

verktyg som slukar elevernas

uppmärksamhet! Skolan som

kunskapsförmedlare har fått konkurrens

och samtidigt större möjligheter

än någonsin att nå fram

till eleverna. Men att integrera

IT i undervisningen kräver en

pedagogisk medvetenhet. För en

sådan förändring behövs löpande

pedagogiska diskussioner, tydliga

mål och ett medvetet ledarskap.

Johan Aspblad arbetar med

e-läromedel på Liber med mångårig

erfarenhet av e-lärande och

Internetbaserad information.

Liber

12.30–12.50 Naturligt

användande av informations-

och kommunikationsteknik –

så har Sundsvall gått vidare

Njurunda skolområde i Sundsvall

vann 2008 Skolutvecklingspriset,

som delas ut av Skolforum. Ett

år senare kan de berätta mer om

hur lärare stöttas och entusiasmeras

i syfte att i undervisningen

använda IT och media på ett

naturligt sätt.

Helena Westin, IT-ansvarig skolledare

och Heléne Oskarsson,

IT-pedagog.

Njurunda/Bredsands skolområden

i Sundsvalls kommun

13.00–13.20 Digitala medier

som ett sätt för unga att

uttrycka sig på

Skolan och världen utanför följer

två olika sorters logik i relation till

digitala medier. Både i användandet

och i hur detta användande

kan stödja individens lärande.

Presentationen tar avstamp i ett

pågående forskningsprojekt där

ambitionen är att utveckla skolans

pedagogiska bruk av digitala

medier baserat på en fördjupad

förståelse för hur unga använder

digitala medier för att uttrycka

sig.

Patrik Hernwall, forskare vid

Södertörns högskola.

KK-Stiftelsen

13.30–13.50 Är den interaktiva

skrivtavlan bra för

alla elever?

Fungerar den interaktiva skrivtavlan

för elever i behov av tillrätta

lagd undervisning? Ta del av

några lärarintervjuer kring upplevelsen

av en undervisning som

bygger på interaktiva skrivtavlor.

De intervjuade lärarna arbetar i

olika skolmiljöer, från högstadiet

till specialskolor. En koppling

görs även till det stöd som de

interaktiva tavlornas ”lärarklubbar”

utgör.

Curt Ekstedt och John Hansson,

rådgivare på Specialpedagogiska

skolmyndigheten i Luleå resp

Malmö.

Specialpedagogiska skolmyndigheten

14.00–14.20 Presentation av

Annas Länkburkar

Annas Länkburkar är en länksamling

främst för elever och

lärare i grundskolan. Länkarna är

sorterade ämnesvis. Här får du en

snabbguidning genom en av de

bästa länksamlingarna.

Anna Kalla, lärare och IT-pedagog

på Johannes skola (f –5)

i Stockholm. Vinnare av Guldäpplet

2008.

Datorn i Utbildningen

14.30–14.50 Naturligt

användande av informations-

och kommunikationsteknik –

så har Sundsvall gått vidare

Njurunda skolområde i Sundsvall

vann 2008 Skolutvecklingspriset,

som delas ut av Skolforum. Ett

år senare kan de berätta mer om

hur lärare stöttas och entusiasmeras

i syfte att i undervisningen

använda IT och media på ett

naturligt sätt.

Helena Westin, IT-ansvarig skolledare

och Heléne Oskarsson,

IT-pedagog.

Njurunda/Bredsands skolområden

i Sundsvalls kommun

15.00–15.20 Framtidens

mötesplats för elever, föräldrar

och lärare – exempel

ur vardagen med verktyg

från Google

Under 15 minuter bejakar vi

möjligheterna i Google. Sen fem

minuters kritik. Frågan är hur

sammanhanget Skola går att fl ytta

in i en värld där nätidentiteten

blir allt viktigare. Vi vet att olika

gränssnitt skapar möjligheter,

samtidigt som de avgränsar,

begränsar och styr möjligheten till

identitetsskapande. Just nu ställs

detta på sin spets i Google.

Henrik Widaeus, chef på Pedagogiskt

centrum i Södertälje

kommun.

Datorn i Utbildningen

ONSDAG 28 OKTOBER

10.30–10.50 Rätt pedagogiskt

innehåll i e-läromedel

utvecklar både skolan och

dess elever!

Multimedia är ett kraftfullt

verktyg som slukar elevernas

uppmärksamhet! Skolan som

kunskapsförmedlare har fått konkurrens

och samtidigt större möjligheter

än någonsin att nå fram

till eleverna. Men att integrera

IT i undervisningen kräver en

pedagogisk medvetenhet. För en

sådan förändring behövs löpande

pedagogiska diskussioner, tydliga

mål och ett medvetet ledarskap.

Patrik Eide, tidigare rektor och

lärare med lång erfarenhet av implementering

av IT och skapande

av alternativa lärytor. Jobbar nu

med e-läromedel på Liber.

Liber

11.00–11.20 Förbered dina

elever för högre studier –

källkritik på schemat

En föreläsning om hur man

kan arbeta med källkritik på

gymnasiet i syfte att öka elevernas

förmåga att hantera information.

Utgångspunkten är några inspirerande

projekt på Th orildsplans

gymnasium.

Filippa Mannerheim, journalist

och lärare på Th orildsplans gymnasium

i Stockholm.

Skolverket

IT och lärande 3


11.30–11.50 Är den interaktiva

skrivtavlan bra för

alla elever?

Fungerar den interaktiva skrivtavlan

för elever i behov av tillrätta

lagd undervisning? Ta del av

några lärarintervjuer kring upplevelsen

av en undervisning som

bygger på interaktiva skrivtavlor.

De intervjuade lärarna arbetar i

olika skolmiljöer, från högstadiet

till specialskolor. En koppling

görs även till det stöd som de

interaktiva tavlornas ”lärarklubbar”

utgör.

Curt Ekstedt och John Hansson,

rådgivare på Specialpedagogiska

skolmyndigheten i Luleå resp

Malmö.

Specialpedagogiska skolmyndigheten

12.00–12.20 Synlig och

osynlig i cyberrummet

I onlinemiljöer skapas särskilda

villkor för kommunikation. Där

fi nns möjlighet att ”skriva fram

sig själv” på ett sätt som man

kanske inte annars vågar eller

fi nner plats för. Olika typer av

stödforum på nätet erbjuder unga

möjligheter att uttrycka sådant

som de har svårt att framföra i

andra sammanhang. En ny form

av handlingsutrymme som de kan

använda på sina egna sätt.

Cecilia Löfberg, fi l.dr. och forskare

i pedagogik på Pedagogiska

institutionen vid Stockholms

universitet.

KK-Stiftelsen

12.30–12.50 Interaktiva

skrivtavlor tillsammans

med dokumentkameror i

undervisningen – en lärare

berättar

I sin undervisning använder Per

Roslin interaktiva skrivtavlor.

Som komplement till de interaktiva

skrivtavlorna använder

han också dokumentkameror för

att bl.a. kunna visa sin klass sidor

ur böcker eller vad som händer i

ett mikroskop. I sin presentation

kommer han att dela med sig av

sina erfarenheter av att kombinera

dessa två verktyg.

Per Roslin, 4–6-lärare i

matematik, NO och teknik på

Sturebyskolan (F–9) i Enskede,

Stockholm.

SMART Board interaktiv

skrivtavla

4 IT och lärande | Matematik

13.00–13.20 Gå från konkret

till abstrakt med hjälp av

matteverktyg på en Interaktiv

skrivtavla

Möt den interaktiva matematiken.

Här presenteras arbetsmetoder

för den grundläggande

matematikundervisningen på

interaktiv skrivtavla. Med hjälp

av den digitala komponenten

MATTE VERKTYG blir det

enklare att visualisera nya begrepp

och göra matematiken levande.

Katarina Blomqvist, redaktör på

Natur & Kultur där hon har tagit

fram MATTEVERKTYG.

Natur & Kultur

13.30–13.50 Utveckla undervisningen

genom att använda

interaktiva program och

skrivtavlor!

Två års användning av SMART

Board har gett Ärstaskolan värdefulla

erfarenheter. Om nyttan

för eleverna i t.ex. biologi och

matematik. Om vad IT i undervisningen

betyder för arbetssätt

och resultat.

Onerva Falk, F-9-lärare i NO

och matematik på Ärstaskolan.

Projektledare för Smart Skola.

Ärstaskolan i Eskilstuna kommun

14.00–14.20 Är lärarutbildningen

vägen till att förvandla

skolan när det gäller

att få in nya medier och IT i

undervisningen?

Alltför få skolor använder sig av

de möjligheter IT och nya medier

kan ge i undervisningen. Nya

lärare har fått begränsad utbildning

inom området. Därför satsar

KK-stiftelsen genom projektet

”IT i lärarutbildningen” på att

öka just denna kompetens hos

lärarutbildarna och lärarstudenterna

i att integrera IT och nya

medier i undervisningen.

Annette Johnsson, fi l.dr. i pedagogik

och koordinator för nätverket

IT i lärarutbildningen.

KK-Stiftelsen

Matematik

På Ämnestorget för Matematik samlas matematiklärare

runt ett spännande scenprogram med föredrag kring

matematik och matematikundervisning för olika åldrar.

Du möter entusiastiska matematiklärare från skolor

med spetsutbildning i matematik. På torget fi nns också

en matematikverkstad för dig som är intresserad av att

arbeta laborativt.

Ett samarbete mellan Skolforum, Föreningen Svenska Läromedel och

Nationellt Centrum för Matematikutbildning vid Göteborgs universitet.

MÅNDAG 26 OKTOBER

10.30–10.50 Räkning – en

kul historia. Här bjuds du på

en försmak av Matematikbiennalen

2010

Hur räknade de gamla egyptierna?

Hur skrev mayaindianerna och

babylonierna tal? Vi tar gamla

talsystem till hjälp för att förstärka

förståelsen för vårt positionssystem.

I seminariet på Matematikbiennalen

får deltagarna själva prova på

att skriva och räkna med historiska

talsystem – här ges en smakbit.

Niclas Larson och Kerstin Larsson,

båda i projektledningsgruppen

för Matematikbiennalen,

matematiker vid Stockholms

universitet.

Nationellt Centrum för

Mate matikutbildning

11.00–11.20 Perspektiv

på kursplanerna

Vad kan vi lära av tidigare reformarbete

i vårt land? Vad kan vi lära

av andra länder? Vilken matematik

ska våra barn och ungdomar få

möjlighet att möta i skolan? Vilket

kunnande i matematik ska de få

chans att utveckla och vem ska

bestämma det? Svaren ges här och

fi nns sedan på NCM:s webbsida

om kursplanerna i ett historiskt

och internationellt perspektiv.

Anette Jahnke arbetar på NCM

med bl.a. kursplaneutveckling.

Nationellt Centrum för

Mate matikutbildning

11.30–11.50 Varierad

matematikundervisning

Genom att variera matematikundervisningen

når du fl er elever.

Variationen sker genom att verklighetsanknutnamatematikproblem

varvas med bl.a. praktisk

matematik med laborativa mate -

rial, undervisning med datorn

som hjälpmedel, problemlösning

individuellt och i grupp samt utematematik.

Kunskaperna testas

även på ett varierat sätt och matriser

används för att visa elevernas

kunskaper.

Linda Höidal, lärare och matematikutvecklare

i Falkenbergs

kommun. Författare till Levande

matematik.

Natur & Kultur

12.00–12.20 Dyskalkyli –

fi nns det?

Det allmänna intresset för specifi

ka räknesvårigheter eller dyskalkyli

har blivit alltmer påtagligt,

bl.a. i larmrapporter i media och

i ett växande antal kliniker för

utredning av dyskalkyli. Mot bakgrund

av empirisk forskning och

forskningsbaserade utvecklingsarbeten

har NCM med stöd av

MSU utarbetat en forskningsöversikt

om räknesvårigheter

och termen dyskalkyli, som här

presenteras.

Görel Sterner, specialpedagog

och projektansvarig på NCM.

Nationellt Centrum för

Matematikutbildning


12.30–12.50 Förstå och

använda tal – en betydelsefull

kompetens i dagens

samhälle

Materialet ”Förstå och använda

tal” är grundat i forskning och ger

underlag för refl ektion och fördjupad

kunskap om undervisning

och lärande i tal och räkning.

Läraren får underlag för planering

av undervisningen, upptäckt och

analys av elevers tänkande samt

analys av elevers utveckling och

eff ektiviteten i undervisningen.

Berit Bergius, lärare, ingår i redaktionen

för Förstå och använda

tal på NCM.

Nationellt Centrum för

Matematikutbildning

13.00–13.20 Räkna och

häpna

”Vi tänker oss att hela jordens

befolkning samtidigt dyker ner

i Vänern. Hur mycket stiger

vattenytan med?”. ”I samband

med den ekonomiska krisen

satsade G20-länderna 6 000

miljarder dollar. Vi tänker oss den

summan i tusenlappar lagda på

varandra. Hur hög blir stapeln?”

Dessa frågor och andra liknande

intresseväckande frågeställningar

svarar Lennart Undvall på under

föredraget.

Lennart Undvall, adjunkt i matematik

och fysik.

Liber

13.30–13.50 Undervisningen

i matematik i grundskolan

och gymnasieskolan – om

utbildningens innehåll och

ändamålsenlighet

Skolinspektionens granskning av

matematikundervisningen visar

att skolornas utbildning håller

ojämn kvalitet. Många elever

får inte den utbildning de har

rätt till, lärarna saknar i vissa fall

utbildning och undervisningen

är starkt styrd av läroboken. Man

har sedan hösten 2008 genomfört

en granskning av matematikundervisningen

i grundskolan och

fortsätter nu med undervisningen

i gymnasieskolan.

Monica Gillenius och Sven-Olof

Lundin, undervisningsråd vid

Skolinspektionen.

Skolinspektionen

14.00–14.20 Prata matematik

I kursplanen kan vi läsa att

eleven ska ges möjlighet att utöva

och kommunicera matematik

i meningsfulla och relevanta

situationer i ett aktivt och öppet

sökande efter förståelse. Hur kan

detta genomföras i klassrummen?

Bengt Drath, högstadielärare på

Stöpenskolan i Skövde kommun

samt fortbildare och lärarutbildare

på Högskolan i Skövde.

Nationellt Centrum för

Matematikutbildning

14.30–14.50 Learning Study

Learning Study som modell

för skolutveckling har fått stor

spridning de senaste åren. I presentationen

beskrivs de viktigaste

delarna i modellen, med konkreta

exempel från några olika projekt.

Johan Häggström, matematikdidaktiker

vid Göteborgs

universitet.

Nationellt Centrum för

Matematikutbildning

15.00–15.20 Nämnaren

på nätet

Nämnaren på nätet är en för alla

öppen webbresurs som erbjuder

information, kompetensutveckling,

artiklar och aktiviteter för

lärare och andra intresserade

av matematikutbildning, från

förskola till gymnasieskola. Här

fi nns bl.a. ”Strävorna”, ett unikt

material för utveckling av och

refl ektion kring den egna undervisningen.

Ulrica Dahlberg, redaktör för

tidsskriften Nämnaren och

Nämnaren på nätet på NCM.

Nationellt Centrum för

Matematikutbildning

TISDAG 27 OKTOBER

10.30–10.50 Förstå och

använda tal – en betydelsefull

kompetens i dagens

samhälle

Materialet ”Förstå och använda

tal” är grundat i forskning och ger

underlag för refl ektion och fördjupad

kunskap om undervisning

och lärande i tal och räkning.

Läraren får underlag för planering

av undervisningen, upptäckt och

analys av elevers tänkande samt

analys av elevers utveckling och

eff ektiviteten i undervisningen.

Berit Bergius, lärare, ingår i redaktionen

för Förstå och använda

tal på NCM.

Nationellt Centrum för

Matematikutbildning

11.00–11.20 MIO – Matematiken,

Individen, Omgivningen.

Ett material som hjälper

förskolepersonalen att

stimulera barns inneboende

matematiska tänkande

MIO är ett observationsmaterial

för förskolan, uppbyggt efter

samma principer som TRAS.

Med MIO får pedagogerna ett

verktyg för hur man kan stimulera

små barns matematiska tänkande

i den dagliga verksamheten. MIO

bygger på forskning vid universitetet

i Stavanger och materialet

har utprövats på över tusen barn

i Norge. Den svenska utgåvan

är utprövad på förskolor i bl.a.

Göteborg.

Ann-Louise Ljungblad, specialpedagog

och rådgivare på Specialpedagogiska

skolmyndigheten.

Argument Förlag

11.30–11.50 Undervisningen

i matematik i grundskolan

och gymnasieskolan – om

utbildningens innehåll och

ändamålsenlighet

Skolinspektionens granskning av

matematikundervisningen visar

att skolornas utbildning håller

ojämn kvalitet. Många elever

får inte den utbildning de har

rätt till, lärarna saknar i vissa fall

utbildning och undervisningen

är starkt styrd av läroboken. Man

har sedan hösten 2008 genomfört

en granskning av matematikundervisningen

i grundskolan och

fortsätter nu med undervisningen

i gymnasieskolan.

Monica Gillenius och Sven-Olof

Lundin, undervisningsråd vid

Skolinspektionen.

Skolinspektionen

12.00–12.20 Matte-

ELDORADO för fk – åk 6

Äntligen! Ett lättanvänt läromedel

med tydliga lärandemål

i varje kapitel och en genomtänkt

progression för alla områden.

I lärarboken fi nns handledning

till elevsidorna men även förtydliganden

av den matematik

som tas upp. Här presenteras

grundtankarna och upplägget

i ELDORADO.

Ingrid Olsson har lärarbakgrund

och är nu lärarutbildare och fortbildare

i matematikdidaktik.

Natur & Kultur

12.30–12.50 URsmart –

elevstöd i matematik

URsmart är UR:s satsning på

ett webbaserat lärstöd för elever i

årskurs 6–9. Innehållet tas fram

i samverkan med bl.a. Stockholms

Stads Utbildningsförvaltning.

Tanken är att URsmart, fullt

utbyggt, ska innehålla elevstöd

i grundskolans samtliga kärnämnen.

Bernt Kviberg, arbetar med

projektutveckling på UR.

UR

13.00–13.20 Klara målen

i grundskolan

Nya mål, ny matte! Piratmatte ger

dina elever den start de behöver

för att klara målen i grundskolan.

Serien har fått mycket goda

vitsord av ledande personer inom

TIMSS-projektet.

Marie Delshammar och Cecilia

Palm, båda lärare och författare.

Liber

13.30–13.50 Matematik i

träningsskolan

Vad innebär matematik i träningsskolan?

Det har personalen på

Regn bågen i Falköping fördjupat

sig i. I ett projekt lyftes siff rorna in

i undervisningen med ett fascinerande

resultat på elevnivå. Mycket

handlade om förväntningar och

en tro på eleverna. Projektet

har mynnat ut i ett läromedel i

matematik för träningsskolan som

SPSM kommer att ge ut.

Ann-Louise Ljungblad, specialpedagog

och rådgivare på Specialpedagogiska

skolmyndigheten.

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Matematik 5


14.00–14.20 PriMa Umeå

– matematikutveckling i

kommunens alla förskolor

och grundskolor

PriMa Umeå är ett projekt med

målet att lyfta matematiken i

kommunens alla förskolor och

grundskolor 2008–2012. I projektet

befruktar forskning och beprövad

erfarenhet varandra. Ta del

av en mängd mindre utvecklingsprojekt

i ett 1–16 års perspektiv.

Charlotte Blomqvist och

Karolina Hörstedt, matematikutvecklare

i Umeå kommun.

Nationellt Centrum för

Matematikutbildning

14.30–14.50 Färdighetsträning

– viktigt och roligt

I fl era undersökningar som

presenterats på senare tid

uppmärksammas att eleverna

misslyckas på grund av att de inte

har automatiserat talfakta. Alla

elever bör kunna särskilja olika

typer av uppgifter så att de direkt

kan ”se” svaret eller använda sig av

någon, för dem, lämplig strategi.

I föreläsningen ges exempel på hur

vi kan synliggöra fallgropar och

låta eleverna färdighetsträna på

olika sätt.

Margareta Forsbäck arbetar vid

Stockholm universitet och med

fortbildning i matematikdidaktik.

Nationellt Centrum för

Matematikutbildning

15.00–15.20 Nämnaren

på nätet

Nämnaren på nätet är en för alla

öppen webbresurs som erbjuder

information, kompetensutveckling,

artiklar och aktiviteter för

lärare och andra intresserade

av matematikutbildning, från

förskola till gymnasieskola. Här

fi nns bl.a. ”Strävorna”, ett unikt

material för utveckling av och

refl ektion kring den egna undervisningen.

Calle Flognman, redaktör för

tidsskriften Nämnaren och

Nämnaren på nätet på NCM.

Nationellt Centrum för

Matematikutbildning

6 Matematik

ONSDAG 28 OKTOBER

10.30–10.50 Undervisningen

i matematik i grundskolan

och gymnasieskolan – om

utbildningens innehåll och

ändamålsenlighet

Skolinspektionens granskning av

matematikundervisningen visar

att skolornas utbildning håller

ojämn kvalitet. Många elever

får inte den utbildning de har

rätt till, lärarna saknar i vissa fall

utbildning och undervisningen

är starkt styrd av läroboken. Man

har sedan hösten 2008 genomfört

en granskning av matematikundervisningen

i grundskolan och

fortsätter nu med undervisningen

i gymnasieskolan.

Monica Gillenius och Sven-Olof

Lundin, undervisningsråd vid

Skolinspektionen.

Skolinspektionen

11.00–11.20 På spaning

efter elevers kunskaper

i matematik med stöd av

nationella prov

Elevers lösningar av olika matematikuppgifter

kan avslöja allt

från allvarliga missuppfattningar

till mycket hög kvalitet på kunnandet.

Elevarbeten från några

olika uppgifter som är givna på

grundskolans nationella prov tas

som utgångspunkt för analys och

diskussion om vilken kunskap

eleverna visar.

Lena Alm, Katarina Kjellström

och Anette Skytt, provansvariga

för var sitt nationellt prov i matematik

för grundskolan.

Nationellt Centrum för

Matematikutbildning

11.30–11.50 PriMa Umeå –

en satsning som får matematiken

att lyfta!

PriMa Umeå är en långsiktig och

öppen utvecklingsprocess där

förskolor och skolor i Umeå är

involverade. Representanter från

projektet berättar om hur träning

av matematik i vardagssituationer,

ämnesövergripande arbeten och

gemensamma aktiviteter ska öka

elevernas tilltro till sin förmåga,

få fl er att uppleva matematik som

stimulerande samt öka studieresultaten.

Marie Ivarsson, projektkoordinator

och Cicki Nyberg, lärare.

Specialpedagogiska skolmyndigheten

12.00–12.20 Nämnaren

på nätet

Nämnaren på nätet är en för alla

öppen webbresurs som erbjuder

information, kompetensutveckling,

artiklar och aktiviteter för

lärare och andra intresserade

av matematikutbildning, från

förskola till gymnasieskola. Här

fi nns bl.a. ”Strävorna”, ett unikt

material för utveckling av och

refl ektion kring den egna undervisningen.

Calle Flognman, redaktör för

tidsskriften Nämnaren och

Nämnaren på nätet på NCM.

Nationellt Centrum för

Matematikutbildning

12.30–12.50 Försmak av

Matematikbiennalen 2010:

Förstår dina elever trigonometri?

Huvudtemat för föreläsningen är

begreppsuppfattning inom trigonometrin

och dess olika representationsformer.

Hur skapas en god

begreppsuppfattning? Hur vävs

olika representationsformer samman?

Kan gymnasieelever lösa en

”vanlig” trigonometrisk ekvation

på fl era olika sätt? Vilket stöd ger

läromedlen för undervisningen i

trigonometri? Viken betydelse har

metaforen för lärande i matematik?

Gunilla Tovö, lärare i matematik

och matematikdidaktik vid

Stockholms universitet.

Nationellt Centrum för

Matematikutbildning

13.00–13.20 Aktuellt på

NCM:S webbplats ncm.gu.se

– all information på ett och

samma ställe

NCM:s uppgift är att stödja

utvecklingen av matematikutbildning

i förskola, skola och

vuxenutbildning. Det sker bl.a.

genom att kontinuerligt informera

om vad som berör matematik och

matematikutbildning nationellt

och internationellt. Här får du en

visning av hur du kan hålla dig

informerad.

Bengt Johansson, föreståndare

på NCM.

Nationellt Centrum för

Matematikutbildning

13.30–13.50 Förstå och

använda tal – en betydelsefull

kompetens i dagens

samhälle

Materialet ”Förstå och använda

tal” är grundat i forskning och ger

underlag för refl ektion och fördjupad

kunskap om undervisning

och lärande i tal och räkning.

Läraren får underlag för planering

av undervisningen, upptäckt och

analys av elevers tänkande samt

analys av elevers utveckling och

eff ektiviteten i undervisningen.

Berit Bergius, lärare, ingår i redaktionen

för Förstå och använda

tal på NCM.

Nationellt Centrum för

Matematikutbildning

14.00–14.20 Laborativ

matematik

Föreläsaren ser elevernas arbete,

i par eller grupp, med laborativa

uppgifter som ett sätt att stimulera

deras intresse, bearbeta matematiska

begrepp samt kunna variera

arbetssätt och arbetsformer. En

presentation av några laborativa

uppgifter från gymnasiets matematikkurser

– uppgifter som

ger eleverna möjlighet att arbeta

undersökande, kreativt och kommunikativt.

Hans Heikne, lärare i matematik

på Hagagymnasiet i Norrköping

och läromedelsförfattare.

Natur & Kultur


Naturvetenskap

och Teknik

På Ämnestorget för Naturvetenskap och Teknik får du

tillgång till det senaste inom biologi, fysik, kemi och teknik.

Utställning och föreläsningsprogram har en stor bredd.

Du kan ta del av ämnesfördjupning, information om viktiga

förändringar i styrdokumenten, experiment, projekt,

metoder och material.

Ett samarbete mellan Skolforum, Nationellt resurscentrum för biologi och

bioteknik, Nationellt resurscentrum för fysik, Kemilärarnas Resurscentrum

och Centrum för tekniken i skolan.

MÅNDAG 26 OKTOBER

10.30–10.50 Utomhuspedagogik

– låt närmiljön

bli lärmiljö

I utomhuspedagogiken växelverkar

teori och praktik. Lärandet

äger rum både utomhus och

inomhus. Hand-hjärna-hjärta

samspelar i ett lärande för hälsa

och hållbar utveckling. Här får

du veta hur närmiljön kan bli

lärmiljö!

Anders Szczepanski, enhetschef

för Nationellt Centrum för

Utomhuspedagogik.

Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik

11.00–11.20 Teknik tillsammans

– ett webbaserat

material för förskolan och

fk –6

Presentation av ”Teknik tillsammans”

– ett material som ger

idéer, metoder och övningar

utifrån grundtanken att barn ska

få möjlighet att stegvis utveckla

sina kunskaper i teknik. Samtliga

arbetsområden innehåller

moment där barnen designar

och presenterar olika förslag på

lösningar – enskilt, i smågrupper

eller i helklass.

Maria Svensson, lärarutbildare

och doktorand i teknikdidaktik

på CETIS, Linköpings universitet.

Projektledare för Teknik

tillsammans.

Centrum för tekniken i skolan

11.30–11.50 Kemibrickor

ger eleverna sammanhang

och en djupare förståelse

Med hjälp av ”Try a Tray a Tool

to Test – kemibrickor i ständig

utveckling” lär sig eleverna att se

sammanhang, exempelvis mellan

kemin i marken och biologins

växter, djur och ekologi. Konkret

kan det resultera i egentillverkade

stenar och kretsloppsburkar. Här

får du inspiration till att konkretisera

din kemiundervisning utifrån

mål och behov.

Lisbeth Hallgren, lärare i NO och

matematik 4–9. Är tillsammans

med Inger Pilebro Mellgren engagerad

i utveckling av kemiämnet.

Furulidskolan i Aneby kommun

12.00–12.20 Darwin 2009!

Vad är liv?

Ibland kan det vara svårt att

avgöra om något är levande. Hur

kan man exempelvis veta om

en torkad gul ärta lever? Med

utgångspunkt i några konkreta

exempel funderar vi tillsammans

över frågorna ”Vad är gemensamt

för allt liv?” och ” Hur kan vi ta

reda på vad som är levande?”.

Britt-Marie Lidesten, tf. föreståndare

på Nationellt resurscentrum

för biologi och bioteknik.

Nationellt resurscentrum för

biologi och bioteknik

12.30–12.50 Teknik tillsammans

– ett webbaserat

material för förskolan och

fk –6

Presentation av ”Teknik tillsammans”

– ett material som ger

idéer, metoder och övningar

utifrån grundtanken att barn ska

få möjlighet att stegvis utveckla

sina kunskaper i teknik. Samtliga

arbetsområden innehåller

moment där barnen designar

och presenterar olika förslag på

lösningar – enskilt, i smågrupper

eller i helklass.

Maria Svensson, lärarutbildare

och doktorand i teknikdidaktik

på CETIS, Linköpings universitet.

Projektledare för Teknik

tillsammans.

Centrum för tekniken i skolan

13.00–13.20 Från YouTube

till klassrummet! Enkla

experiment i 6–9

Demonstration av enkla experiment

med vardagsprylar. Föreläsningen

vill inspirera till fysiktänkande

i vardagen och tona

ner föreställningen om att bara

experter med tillgång till speciell

utrustning kan observera, studera

och undersöka de fysikfenomen

som fi nns runt oss.

Per Beckman, högstadielärare i

fysik och även verksam på Nationellt

resurscentrum för fysik.

Nationellt resurscentrum för fysik

13.30–13.50 Darwin 2009!

Hur är du släkt med maten

du äter?

Hur är vi släkt med bakterier,

växter, djur och andra levande

organismer? Vi använder olika

slags mat som utgångspunkt och

tillsammans funderar vi, sorterar

och bygger ett släktträd.

Britt-Marie Lidesten, tf. föreståndare

på Nationellt resurscentrum

för biologi och bioteknik.

Nationellt resurscentrum för

biologi och bioteknik

14.00–14.20 Drakfl ickan

Berta blåser eld – kemiexperiment

i förskolan

Den lilla gröna draken älskar att

experimentera med kemi och att

spruta eld! Speciellt roligt blir det

om hon får göra det tillsammans

med människobarn. Då får det

gärna bubbla, pysa eller ändra

färg och form. Nu ser hon sin

möjlighet att nå ännu fl er genom

Dig som är pedagog för de yngsta.

Ta chansen och lär dig mer om

vardagskemi speciellt anpassad för

yngre barn. Allt är kemi – häng

med och blanda i!

Anna Gunnarsson, resurspedagog

på Science Center Navet i Borås.

Plast- & Kemiföretagen samt

Science Center Navet i Borås

14.30–14.50 Fysik i grundskolan

– undervisningens

betydelse för lusten att lära

Fysik är bland de naturvetenskapliga

ämnen där resultaten

är sämst. Forskningen visar att

eleverna saknar intresse, motivation

och lust att lära sig ämnet.

Skolinspektionen genomför just

nu en kvalitetsgranskning inom

området för att undersöka på

vilket sätt lärare arbetar för att

gynna och stimulera elevernas

kunskapsutveckling.

Allan Westerdahl, enhetschef vid

Skolinspektionen.

Skolinspektionen

15.00–15.20 Kemibrickor

ger eleverna sammanhang

och en djupare förståelse

Med hjälp av ”Try a Tray a Tool

to Test – kemibrickor i ständig

utveckling” lär sig eleverna att se

sammanhang, exempelvis mellan

kemin i marken och biologins

växter, djur och ekologi. Konkret

kan det resultera i egentillverkade

stenar och kretsloppsburkar. Här

får du inspiration till att konkretisera

din kemiundervisning utifrån

mål och behov.

Lisbeth Hallgren, lärare i NO och

matematik 4–9. Är tillsammans

med Inger Pilebro Mellgren engagerad

i utveckling av kemiämnet.

Furulidskolan i Aneby kommun

Naturvetenskap och Teknik 7


TISDAG 27 OKTOBER

10.30–10.50 Fysik i grundskolan

– undervisningens

betydelse för lusten att lära

Fysik är bland de naturvetenskapliga

ämnen där resultaten

är sämst. Forskningen visar att

eleverna saknar intresse, motivation

och lust att lära sig ämnet.

Skolinspektionen genomför just

nu en kvalitetsgranskning inom

området för att undersöka på

vilket sätt lärare arbetar för att

gynna och stimulera elevernas

kunskapsutveckling.

Anette Bergstrand, projektledare

vid Skolinspektionen.

Skolinspektionen

11.00–11.20 Drakfl ickan

Berta blåser eld – kemiexperiment

i förskolan

Den lilla gröna draken älskar att

experimentera med kemi och att

spruta led! Speciellt roligt blir det

om hon får göra det tillsammans

med människobarn. Då får det

gärna bubbla, pysa eller ändra

färg och form. Nu ser hon sin

möjlighet att nå ännu fl er genom

Dig som är pedagog för de yngsta.

Ta chansen och lär dig mer om

vardagskemi speciellt anpassad för

yngre barn. Allt är kemi – häng

med och blanda i!

Anna Gunnarsson, resurspedagog

på Science Center Navet i Borås.

Plast- & Kemiföretagen samt

Science Center Navet i Borås

11.30–11.50 Fokusera mera!

Hur kan fysik, kemi och biologi

bli lika naturligt i förskolan som

matematik och språk? Här får du

svar på den frågan och konkreta

förslag på hur naturvetenskap

kan integreras i förskolans dagliga

verksamhet.

Annika Palmgren, förskollärare

och Sofi Jonsevall, projektledare

för NT-projektet i Gävle kommun.

Båda är verksamma inom

projektet Fokusera mera! på uppdrag

av Nationellt resurscentrum

för fysik.

Nationellt resurscentrum för fysik

8 Naturvetenskap och Teknik

12.00–12.20 Gy2011 – hur

kommer NV-programmet att

förändras?

Med tydligare styrdokument och

examen höjs kraven i den nya

gymnasieskolan som blir verklighet

hösten 2011. Vad betyder det

för NV-programmet? Få aktuell

information om programstruktur,

examensmål och det nya gymnasiearbetet.

Per Kornhall, gymnasielektor och

Skolverkets samordnare för NVprogrammet.

Skolverket

12.30–12.50 Darwin 2009!

Vad är liv?

Ibland kan det vara svårt att

avgöra om något är levande. Hur

kan man exempelvis veta om

en torkad gul ärta lever? Med

utgångspunkt i några konkreta

exempel funderar vi tillsammans

över frågorna ”Vad är gemensamt

för allt liv?” och ”Hur kan vi ta

reda på vad som är levande?”.

Britt-Marie Lidesten, tf. föreståndare

på Nationellt resurscentrum

för biologi och bioteknik.

Nationellt resurscentrum för

biologi och bioteknik

13.00–13.20 Teknik tillsammans

– ett webbaserat

material för förskolan och

fk –6

Presentation av ”Teknik tillsammans”

– ett material som ger

idéer, metoder och övningar

utifrån grundtanken att barn ska

få möjlighet att stegvis utveckla

sina kunskaper i teknik. Samtliga

arbetsområden innehåller

moment där barnen designar

och presenterar olika förslag på

lösningar – enskilt, i smågrupper

eller i helklass.

Maria Svensson, lärarutbildare

och doktorand i teknikdidaktik

på CETIS, Linköpings universitet.

Projektledare för Teknik

tillsammans.

Centrum för tekniken i skolan

13.30–13.50 Från elev till

elev. En pedagogisk kemishow

av elever och för elever

Det låter säkert lockande för

många elever att göra en egen

kemi show, men vi vill att det ska

ske kontrollerat och pedagogiskt

utan att det roliga försvinner.

”Från elev till elev” omfattar cirka

50 experiment som kan genomföras

av elever för elever med

handledning av en kemi lärare.

Experimen ten har utprövats

av elever och använts i ”kemishower”.

De belyser teori med

anknytning till vardagen.

Daina Lezdins och Vivi-Ann

Långvik, gymnasielärare resp

universitetslektor, båda på KRC.

Kemilärarnas Resurscentrum

14.00–14.20 Gy2011 – hur

kommer NV-programmet att

förändras?

Med tydligare styrdokument och

examen höjs kraven i den nya

gymnasieskolan som blir verklighet

hösten 2011. Vad betyder det

för NV-programmet? Få aktuell

information om programstruktur,

examensmål och det nya gymnasiearbetet.

Per Kornhall, gymnasielektor och

Skolverkets samordnare för NVprogrammet.

Skolverket

14.30–14.50 Darwin 2009!

Hur är du släkt med maten

du äter?

Hur är vi släkt med bakterier,

växter, djur och andra levande

organismer? Vi använder olika

slags mat som utgångspunkt och

tillsammans funderar vi, sorterar

och bygger ett släktträd.

Britt-Marie Lidesten, tf. föreståndare

på Nationellt resurscentrum

för biologi och bioteknik.

Nationellt resurscentrum för

biologi och bioteknik

15.00–15.20 Kemibrickor

ger eleverna sammanhang

och en djupare förståelse

Med hjälp av ”Try a Tray a Tool

to Test – kemibrickor i ständig

utveckling” lär sig eleverna att se

sammanhang, exempelvis mellan

kemin i marken och biologins

växter, djur och ekologi. Konkret

kan det resultera i egentillverkade

stenar och kretsloppsburkar. Här

får du inspiration till att konkretisera

din kemiundervisning utifrån

mål och behov.

Lisbeth Hallgren, lärare i NO och

matematik 4–9. Är tillsammans

med Inger Pilebro Mellgren engagerad

i utveckling av kemiämnet.

Furulidskolan i Aneby kommun

ONSDAG 28 OKTOBER

10.30–10.50 Teknik tillsammans

– ett webbaserat

material för förskolan och

fk –6

Presentation av ”Teknik tillsammans”

– ett material som ger

idéer, metoder och övningar

utifrån grundtanken att barn ska

få möjlighet att stegvis utveckla

sina kunskaper i teknik. Samtliga

arbetsområden innehåller

moment där barnen designar

och presenterar olika förslag på

lösningar – enskilt, i smågrupper

eller i helklass.

Eva Björkholm, lärarutbildare

vid Stockholms universitet, har

varit med och utvecklat Teknik

tillsammans.

Centrum för tekniken i skolan

11.00–11.20 Fysik i grundskolan

– undervisningens

betydelse för lusten att lära

Fysik är bland de naturvetenskapliga

ämnen där resultaten

är sämst. Forskningen visar att

eleverna saknar intresse, motivation

och lust att lära sig ämnet.

Skolinspektionen genomför just

nu en kvalitetsgranskning inom

området för att undersöka på

vilket sätt lärare arbetar för att

gynna och stimulera elevernas

kunskapsutveckling.

Josefi n Brüde Sundin, utredare

vid Skolinspektionen.

Skolinspektionen


11.30–11.50 Matematik,

naturvetenskap och teknik –

samarbete i teori och praktik

Om olika sätt att samarbeta mellan

matematik, naturvetenskap

och teknik. Det ges exempel från

både förskola och skola – samma

underliggande idé kan anpassas

till hela detta spann, något som

skapar möjligheter för anpassning

i heterogena undervisningsgrupper.

Ola Helenius, lektor i matematikdidaktik

vid Örebro universitet

och bitr föreståndare på NCM.

Nationellt centrum för Matematikutbildning

12.00–12.20 Integrerad

undervisning av matematik

och naturorienterade ämnen

utvecklar tänkandet

Det är helt klart att lärandet

under lättas om man förstår att

saker och ting hänger ihop – att

den fantastiska mångfalden i

världen utgör en enhet. En föreläsning

om hur integrerad undervisning

kan stimulera nyfi kenheten

och hjälpa till att bygga upp en

holistisk bild av världen.

Alla Ericson, fi l.dok. och

högskole lektor i matematik på

Södertörns högskola.

Södertörns högskola

12.30–12.50 Enkla experiment

i f–6 – så gör du!

Demonstration av enkla

experiment med vardagsprylar.

Föreläsningen vill inspirera till

fysiktänkande i vardagen och

tona ner föreställningen om att

bara experter med tillgång till

speciell utrustning kan observera,

studera och undersöka de fysikfenomen

som fi nns runt oss.

Per Beckman, högstadielärare i

fysik och även verksam på Nationellt

resurscentrum för fysik.

Nationellt resurscentrum för fysik

13.00–13.20 Från elev till

elev. En pedagogisk kemishow

av elever och för elever

Det låter säkert lockande för

många elever att göra en egen

kemi show, men vi vill att det ska

ske kontrollerat och pedagogiskt

utan att det roliga försvinner.

”Från elev till elev” omfattar cirka

50 experiment som kan genomföras

av elever för elever med

handledning av en kemi lärare.

Experimen ten har utprövats

av elever och använts i ”kemishower”.

De belyser teori med

anknytning till vardagen.

Daina Lezdins och Vivi-Ann

Långvik, gymnasielärare resp

universitetslektor, båda på KRC.

Kemilärarnas Resurscentrum

13.30–13.50 Svenska Juniorvattenpriset

– en morot för

att jobba med vattenfrågor

Först information om Svenska

Juniorvattenpriset och tips på hur

priset kan användas som morot

för att jobba med vattenfrågor i

skolan. Sedan ett smörgåsbord av

undervisningsinspiration – vatten

passar dessutom utmärkt för tvärvetenskapliga

teman och projekt.

Annika Börje, BioGeo-vetare,

projektledare för Svenska

Juniorvattenpriset på Stockholm

International Water Institute.

Stockholm International Water

Institute

14.00–14.20 Kemibrickor

ger eleverna sammanhang

och en djupare förståelse

Med hjälp av ”Try a Tray a Tool

to Test – kemibrickor i ständig

utveckling” lär sig eleverna att se

sammanhang, exempelvis mellan

kemin i marken och biologins

växter, djur och ekologi. Konkret

kan det resultera i egentillverkade

stenar och kretsloppsburkar. Här

får du inspiration till att konkretisera

din kemiundervisning utifrån

mål och behov.

Lisbeth Hallgren, lärare i NO och

matematik 4–9. Är tillsammans

med Inger Pilebro Mellgren engagerad

i utveckling av kemiämnet.

Furulidskolan i Aneby kommun

Språk-, läs- och

skrivutveckling

På Ämnestorget för Språk-, läs- och skrivutveckling får

du möta lärare, forskare och författare som precis som

Le Clézio ser språket som ”mänsklighetens mest fantastiska

uppfi nning”. Du får med dig nya idéer, metoder

och material om barns och ungdomars språkutveckling

från förskola till gymnasieskola. Direkt användbart i ditt

arbete.

Ett samarbete mellan Skolforum, Föreningen Svenska Läromedel, Nationellt

centrum för språk-, läs- och skrivutveckling och Specialpedagogiska

skolmyndigheten.

MÅNDAG 26 OKTOBER

10.30–10.50 Barn skriver

– tillsammans och på egen

hand. Med innehåll som drivkraft

och datorn som verktyg

Med utgångspunkt i materialet

”Resa i språkmiljöer. Barn skriver

sig till läsning” får vi följa barns

skrivande i åk 1–3. Ett skrivande

som bygger på att innehåll, funktion

och form fl ätas samman

utifrån elevens erfarenheter och

tankar. Med exempel från både

enstaka elever och från klassen

samt forskarens kommentarer får

vi en helhetsbild av ett arbetssätt

som bygger på dialog via ord, bild

och text.

Annika Forsvall, klasslärare på

Mariebergskolan i Umeå och

Carin Jonsson, fi l.dr. i pedagogiskt

arbete vid Umeå universitet.

Nationellt centrum för språk-,

läs- och skrivutveckling

11.00–11.20 Tidiga och

förebyggande språksatsningar

– från förskolan till

grundskolan

I Nacka kommun har man en

gedigen erfarenhet av tidiga

språksatsningar i förskolan.

Som den fonologiska satsningen

utifrån Bornholmsmodellen,

språkobser vationer i förskolan

samt inspiration till ett mer aktivt

och medvetet användande av

högläsning i förskolan. Få tips till

ditt eget arbete utifrån en helhetssyn

på barns språkutveckling där

förskola och grundskola hänger

ihop.

Anna Strid, läromedelsförfattare

och språkpedagog på CLS i Nacka

kommun.

Natur & Kultur

11.30–11.50 Vad är lättläst?

– tips för pedagoger

Boken ”Vad är lättläst?” av Ingvar

Lundberg och Monica Reichenberg,

utgiven av SPSM, reder upp

innebörden av begreppet lättläst

utifrån forskning och beprövad

erfarenhet. Gunilla Salo talar om

vad som gör en text begriplig,

vilka som behöver lättlästa texter

och hur man praktiskt kan arbeta

för att göra texter mer begripliga.

Gunilla Salo, rådgivare på Specialpedagogiska

skolmyndigheten.

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Naturvetenskap och Teknik | Språk-, läs- och skrivutveckling 9


12.00–12.20 Motivera dina

språkelever

Hur får man eleverna att fortsätta

sina språkstudier? Och hur kan du

som lärare hjälpa dina elever att

hålla motivationen uppe? Vilka

knep fi nns det, och hur peppar du

dina elever? Här får du massor av

tips och konkreta råd att ta med

dig till klassrummet!

Monika Knutagård, spansklärare

och författare på Liber.

Liber

12.30–12.50 Anaconda

– moderna språk på ett

modernt sätt

Hur kan man skapa ett lustfyllt

lärande som ligger nära elevernas

intresseområde? Går det att arbeta

med olika medier som radio, tv,

böcker och webb samtidigt och

helst interaktivt? UR:s Anaconda

är ett bra exempel på det.

Maria Nordmark, webbproducent

på UR.

UR

13.00–13.20 Hur man smittar

barn med läsfeber

Linda Spolén pratar om vikten

av läsning och om hur Träkvista

skola arbetar med att stimulera

läsning. I föredraget presenteras

kort den teknik skolan använder

sig av för att få alla att läsa – även

de med läs- och skrivsvårigheter

– och hur de använder sig av

”Litteraturspelet”.

Linda Spolén, skolbibliotekarie på

Träkvista skola. Årets skolbibliotekarie

2007.

Bonnier Utbildning

13.30–13.50 Didaktisk

design i digital miljö

Globalisering, digitala medier

och nya kommunikationsmönster

innebär en stor utmaning för skolväsendet,

både med avseende på

vad vi lär och hur vi lär. Lärandets

villkor förändras. Både lärare och

elever har fått en mer aktiv roll

i att forma lärandets förutsättningar.

En föreläsning om hur

didaktik används framgångsrikt

i digital miljö.

Staffan Selander, professor och

Eva Svärdemo-Åberg, fi l.dr. Båda

vid Stockholms universitet.

Liber

10 Språk-, läs- och skrivutveckling

14.00–14.20 Att använda

kompenserande hjälpmedel

för elever med dyslexi –

så gör vi!

Ett samtal om positiva erfarenheter

och praktiska lösningar för att

få kompensatoriska hjälpmedel att

bli en naturlig del i skolarbetet för

elever med dyslexi.

Åsa Öfors, specialpedagog på

Tyres ö skoldatatek och Björn

Lundqvist, lärare i Tyresö kommun.

Dyslexiförbundet FMLS

14.30–14.50 Barn skriver

– tillsammans och på egen

hand. Med innehåll som drivkraft

och datorn som verktyg

Med utgångspunkt i materialet

”Resa i språkmiljöer. Barn skriver

sig till läsning” får vi följa barns

skrivande i åk 1–3. Ett skrivande

som bygger på att innehåll, funktion

och form fl ätas samman

utifrån elevens erfarenheter och

tankar. Med exempel från både

enstaka elever och från klassen

samt forskarens kommentarer får

vi en helhetsbild av ett arbetssätt

som bygger på dialog via ord, bild

och text.

Annika Forsvall, klasslärare på

Mariebergskolan i Umeå och

Carin Jonsson, fi l.dr. i pedagogiskt

arbete vid Umeå universitet.

Nationellt centrum för språk-,

läs- och skrivutveckling

15.00–15.20 Ta ut svängarna

– språkutvecklande temaarbete

i åk 6

Ta del av en uppmärksammad

språkmiljö som rymmer både

praktiska erfarenheter och en teoretisk

inramning. Samtal, dialog

och respons är grunden i arbetet

att möta, stödja och utveckla

elevens språk. Belysande exempel

tas från temat ”Rädsla, mod och

hjältar”.

Kerstin Magnusson, lärare i

åk 4–6 på Bodetorpsskolan

i Karlshamn.

Nationellt centrum för språk-,

läs- och skrivutveckling

TISDAG 27 OKTOBER

10.30–10.50 Ta ut svängarna

– språkutvecklande temaarbete

i åk 6

Ta del av en uppmärksammad

språkmiljö som rymmer både

praktiska erfarenheter och en teoretisk

inramning. Samtal, dialog

och respons är grunden i arbetet

att möta, stödja och utveckla

elevens språk. Belysande exempel

tas från temat ”Rädsla, mod och

hjältar”.

Karin Jönsson, lektor i svenska

med didaktisk inriktning på

Malmö högskola och Kerstin

Magnusson, lärare i åk 4–6 på

Bodetorpsskolan i Karlshamn.

Nationellt centrum för språk-,

läs- och skrivutveckling

11.00–11.20 Meningsfulla

texter

Helena Bross berättar om hur hon

tänker kring texter när hon skriver

lättlästa böcker för nybörjarläsarna.

Bland annat tar hon upp

hur viktigt det är att texterna är

meningsfulla för målgruppen

så att de engagerar läsaren, att

bilderna fyller en viktig funktion

för läsförståelsen och att eleverna

redan från början får möta olika

texttyper.

Helena Bross, barnboks- och

läromedelsförfattare med gedigen

erfarenhet som lågstadielärare.

Bonnier Utbildning

11.30–11.50 Svenskläraren

och specialpedagogen dansar

i par

Svensklärare och specialpedagoger

kan utifrån olika kompetenser

tillsammans erbjuda en undervisning

som är anpassad till varje

elevs möjligheter. Här beskrivs

yrkesgruppernas olika ingångar i

den gemensamma undervisningsarena

som är till för alla elever – på

dansgolvet ljuder elevnära musik;

svenskläraren och specialpedagogen

följer och utmanar i pardans.

Inger Tinglev och Ewa Bergh

Nestlog, undervisningsråd på

Nationellt centrum för språk-,

läs- och skrivutveckling vid

Skolverket.

Nationellt centrum för språk-,

läs- och skrivutveckling

12.00–12.20 Mer plats för

argumenterandet i grundskolan!

Att kunna formulera en argumenterande

text ger eleverna förutsättningar

att delta i samhällslivet

och makt över det egna livet! Men

svenskundervisningen fokuserar

ofta på det berättande skrivandet.

Birgitta Norberg Brorsson,

universitetslektor vid Mälardalens

högskola och författare.

Liber

12.30–12.50 Vad är lättläst?

– tips för pedagoger

Boken ”Vad är lättläst?” av Ingvar

Lundberg och Monica Reichenberg,

utgiven av SPSM, reder upp

innebörden av begreppet lättläst

utifrån forskning och beprövad

erfarenhet. Gunilla Salo talar om

vad som gör en text begriplig,

vilka som behöver lättlästa texter

och hur man praktiskt kan arbeta

för att göra texter mer begripliga.

Gunilla Salo, rådgivare på Specialpedagogiska

skolmyndigheten.

Specialpedagogiska skolmyndigheten

13.00–13.20 Bloggen möter

undervisningen

Hur kan du som lärare blåsa nytt

liv i ”gammalt” undervisningsstoff

? Hur fångar du elevernas

intresse att lära? Författaren till

boken Bloggen möter undervisningen

berättar om hur det

kanske största mediefenomenet

på senare år – bloggen – kan

förnya och variera innehållet i

undervisningen. Du får konkreta,

handfasta tips om hur du kan

använda bloggen som pedagogiskt

verktyg.

Liza Greczanik, läromedelsförfattare

och lärare i svenska och

svenska som andraspråk.

Natur & Kultur

13.30–13.50 Att skriva en

historia!

Mats Wänblad ger tips på

inspirerande och handfasta skrivövningar

för dig och dina elever

att arbeta med i klassrummet!

Mats Wänblad, författare med

cirka 40 utgivna barn- och ungdomsböcker

bakom sig.

Liber


14.00–14.20 Barn skriver

– tillsammans och på egen

hand. Med innehåll som drivkraft

och datorn som verktyg

Med utgångspunkt i materialet

”Resa i språkmiljöer. Barn skriver

sig till läsning” får vi följa barns

skrivande i åk 1–3. Ett skrivande

som bygger på att innehåll, funktion

och form fl ätas samman

utifrån elevens erfarenheter och

tankar. Med exempel från både

enstaka elever och från klassen

samt forskarens kommentarer får

vi en helhetsbild av ett arbetssätt

som bygger på dialog via ord, bild

och text.

Annika Forsvall, klasslärare på

Mariebergskolan i Umeå och

Carin Jonsson, fi l.dr. i pedagogiskt

arbete vid Umeå universitet.

Nationellt centrum för språk-,

läs- och skrivutveckling

14.30–14.50 Creative

Writing for Young Learners

Genom att utgå från eleverna

själva och deras värld jobbar vi

med att utveckla ett meningsfullt

skrivande redan från åk 4!

Vi arbetar med teman som är

välkända för eleverna, och utgår

från det ordförråd eleverna redan

har. Sedan bygger vi på med fl er

ord som förekommer i ramsor,

sånger, texter, lyssningsövningar

och skrivuppgifter. När eleverna

ska skriva sina texter är de väl

förberedda!

Barbro Carlsson och Åsa Sällberg,

båda lärare och författare.

Liber

15.00–15.20 Skoldatateket

som resurs – en elevs

berättelse

Skoldatateket i Södertälje är ett

av 120 i landet. En presentation

av skoldatateket som resurs för

lärare som undervisar elever med

läs- och skrivsvårigheter eller

dyslexi, men även direkt för elever

och föräldrar. Presentationen

rymmer en kortfi lm om en elevs

erfarenheter av att använda sig av

alternativa verktyg.

Ia Lindberg, IT-pedagog och

Ulrika Jonsson, specialpedagog.

Båda på Södertälje Skoldatatek.

Dyslexiförbundet FMLS

ONSDAG 28 OKTOBER

10.30–10.50 Ta ut svängarna

– språkutvecklande temaarbete

i åk 6

Ta del av en uppmärksammad

språkmiljö som rymmer både

praktiska erfarenheter och en teoretisk

inramning. Samtal, dialog

och respons är grunden i arbetet

att möta, stödja och utveckla

elevens språk. Belysande exempel

tas från temat ”Rädsla, mod och

hjältar”.

Jan Nilsson, lektor i svenska med

didaktisk inriktning på Malmö

högskola och Kerstin Magnusson,

lärare i åk 4–6 på Bodetorpsskolan

i Karlshamn.

Nationellt centrum för språk-,

läs- och skrivutveckling

11.00–11.20 Svensk samtidslitteratur

– några huvudlinjer

Hur står det till med de ”vilda

mödrarna och vilsna männen”,

kärleken och samhällsengagemanget?

Vem drar gränsen mellan

privat och politiskt, fakta och fi ktion?

Och vad händer i klassrummet?

Hur kan samtidslitteraturen

bli kungsvägen in i kulturarvet?

Leif Eriksson och Christer Lundfall,

båda litteraturvetare, kritiker

och författare.

Liber

11.30–11.50 Vad är lättläst?

– tips för pedagoger

Boken ”Vad är lättläst?” av Ingvar

Lundberg och Monica Reichenberg,

utgiven av SPSM, reder upp

innebörden av begreppet lättläst

utifrån forskning och beprövad

erfarenhet. Gunilla Salo talar om

vad som gör en text begriplig,

vilka som behöver lättlästa texter

och hur man praktiskt kan arbeta

för att göra texter mer begripliga.

Gunilla Salo, rådgivare på Specialpedagogiska

skolmyndigheten.

Specialpedagogiska skolmyndigheten

12.00–12.20 Barn skriver

– tillsammans och på egen

hand. Med innehåll som drivkraft

och datorn som verktyg

Med utgångspunkt i materialet

”Resa i språkmiljöer. Barn skriver

sig till läsning” får vi följa barns

skrivande i åk 1–3. Ett skrivande

som bygger på att innehåll, funktion

och form fl ätas samman

utifrån elevens erfarenheter och

tankar. Med exempel från både

enstaka elever och från klassen

samt forskarens kommentarer får

vi en helhetsbild av ett arbetssätt

som bygger på dialog via ord, bild

och text.

Annika Forsvall, klasslärare på

Mariebergskolan i Umeå.

Nationellt centrum för språk-,

läs- och skrivutveckling

12.30–12.50 Möjligheter

och problem med tematisk

undervisning

Tematisk undervisning är snarare

ett förhållningssätt när det gäller

synen på undervisning och lärande

än en metod eller ett sätt att

undervisa. Föreläsningen handlar

om fördelar och eventuella nackdelar

med problemorienterade

teman, som t.ex. ”Rädsla, mod

och hjältar”.

Jan Nilsson, lektor i svenska med

didaktisk inriktning på Malmö

högskola.

Nationellt centrum för språk-,

läs- och skrivutveckling

13.00–13.20 Barn skriver

– tillsammans och på egen

hand. Med innehåll som drivkraft

och datorn som verktyg

Med utgångspunkt i materialet

”Resa i språkmiljöer. Barn skriver

sig till läsning” får vi följa barns

skrivande i åk 1–3. Ett skrivande

som bygger på att innehåll, funktion

och form fl ätas samman

utifrån elevens erfarenheter och

tankar. Med exempel från både

enstaka elever och från klassen

samt forskarens kommentarer får

vi en helhetsbild av ett arbetssätt

som bygger på dialog via ord, bild

och text.

Annika Forsvall, klasslärare på

Mariebergskolan i Umeå.

Nationellt centrum för språk-,

läs- och skrivutveckling

13.30–13.50 Läsa och skriva

i genrer

En inspirerande föreläsning om

hur du som lärare kan arbeta

med genrer i skolan. Pär Sahlin

kommer att visa på konkreta och

kreativa uppgifter där eleverna får

läsa och upptäcka det typiska för

olika genrer och att skriva rätt text

vid rätt tillfälle. Föreläsningen tar

avstamp i de läromedel han har

skrivit om genrer: Skrivmix Start

för åk 3, Skrivmix för åk 4–6 och

Fixa texten! för åk 7– Gy.

Pär Sahlin, läromedelsförfattare

och lärare i svenska och SO på

Södermalmsskolan i Stockholm.

Natur & Kultur

14.00–14.20 Skönlitteratur

– verktyg för läslust och

språkutveckling

Hur kan man som lärare, i samtliga

ämnen, berika sin undervisning

med hjälp av skönlitteratur?

Föreläsarna ger tips och metoder

kring hur man stimulerar till

läslust och språkutveckling.

Annika Löthagen och Jessica

Staaf, lärare och projektledare

för Läskampanjen i Botkyrka

kommun.

Hallgren & Fallgren

Språk-, läs- och skrivutveckling 11


Konkreta tips och metoder att ta med

till din skola och verksamhet!

Ämnestorgen bjuder på det senaste inom sina olika områden och ger dig som lärare

nya perspektiv och motivation att utveckla undervisningen. Här får du konkreta tips

och metoder att ta med till din skola och verksamhet. På varje torg fi nns en scen där

inspiratörer och föredragshållare håller kortföreläsningar.

Utveckla undervisningen med hjälp av IT!

Ämnestorget för IT och lärande är platsen för mötet

mellan lärande och den senaste informations- och

kommunikationstekniken. ”Att jobba med interaktiv

skrivtavla – forskningsresultat och erfarenheter

från klassrummet” och ”En klass fylld med datorspelare

– vad betyder det för lärandet?” är två exempel

ur föreläsningsprogrammet.

Ett torg fyllt med matematik!

Ämnestorget för Matematik består av både utställning

och föreläsningar. I utställningen möter du

lärare från skolor med spetsutbildning. Där fi nns

också en matematikverkstad. ”Prata matematik”

och ”Dyskalkyli – fi nns det?” är två exempel ur

föreläsningsprogrammet som ingår i entrén.

Biologi, fysik, kemi och teknik!

Ämnestorget för Naturvetenskap och Teknik presenterar

det senaste inom biologi, fysik, kemi och teknik

– i form av experiment i utställningen och föreläsningar

som exempelvis ”Hur är du släkt med maten

du äter?”, ”Teknik tillsammans – ett webbaserat

material för förskolan och fk –6” och ”Från elev till

elev. En pedagogisk kemishow av elever och för

elever”. Dessutom information om Gy2011 och den

aktuella kvalitetsgranskningen av grundskolans

fysikämne.

Med fokus på språkutveckling!

Ämnestorget för Språk, läs- och skrivutveckling

bjuder på föreläsningar med lärare, forskare och

författare. I utställningen presenteras ”Resa i

språk miljöer” – fem reportage som i olika medier

be skriver inspirerande verksamheter från förskola

till gymnasieskola. Språkmiljöerna är kopplade till

aktuell och praktiknära forskning.

More magazines by this user
Similar magazines