Föräldrar och anhöriga – en kunskapskälla - Tidningen Assistans

#5 2010 

EN HEL TIDNING OM ASSISTANSTJÄNSTER ÅRGÅNG FEM 

Anneli Jäderholm 

sprider kunskap om 

psykisk sjukdom 

Assistent idag 

Föräldrar och anhöriga 

– en kunskapskälla 

Assistans granskar 

Besattheten av den 

perfekta kroppen

För att erbjuda våra kunder högsta livskvalitet har vi ett viktigt mål; att ständigt bli bättre. 

Som ett av få företag inom personlig assistans har Frösunda nyligen blivit kvalitetscertierade 

enligt ISO 9001:2008. Det gör valet för dig som kund ännu tryggare.

ASSISTANS 

#5 2010 

ISSN 1653-9095 

Politiskt, fackligt och kommersiellt 

obunden tidning om assistanstjänster 

Ansvarig utgivare 

Dan Wallander 

Produktion 

Just Media Sverige AB 

Box 31019, 

400 32 Göteborg 

Tel 031-775 03 90 

info@justmedia.se 

Grafisk form/layout 

Just Reklam & Design AB 

Foto omslag 

Modellab/Anneli Järderholm 

Skribenter 

Görrel Espelund, 

Mattias Hagberg, 

Andreas Karlsson, 

Renette Larsson 

Projektledare 

Pia Marengo 

Annonser 


Ulla Wibom 

Tryckeri 

Exakta i Hässleholm 

©2007 


www.justmedia.se 

Nu är det upp till bevis 

H I T T A D I N A S S I S T A N S A N O R D N A R E P Å W W W . A S S I S T A N S G U I D E N . C O M 

LEDAREN 

Fredrik Reinfeldt och alliansen sitter kvar vid makten. Därmed har de mycket att bevisa. 

Med största sannolikhet kommer inte de närmsta fyra åren att präglas av lågkonjunktur och 

kris. Snarare pekar alla siffror på att ekonomin återhämtat sig snabbare än vad många bedömare 

trodde och att tillväxten återigen tagit fart. Det betyder att det undantagstillstånd 

som rått i politiken under drygt två år nu är över och att regeringens politik kommer att 

testas på riktigt. 

Den stora frågan för Fredrik Reinfeldt och hans kumpaner är självfallet jobben. Nu måste 

jobben komma och arbetslösheten måste minska i alla grupper. Det är ju detta som är 

själva essensen i alliansens politik. Det betyder att även de grupperna som står riktigt långt 

från arbetsmarknaden måste se en reell förändring. 

Under den mycket kraftiga högkonjunktur som rådde åren innan krisen sjönk arbetslösheten 

i de flesta grupper, men inte bland personer med funktionshinder. Där fortsatte i stället 

arbetslösheten att stiga. 

Det är i marginalen som alliansens politik testas. Det är bland alla de svenskar som anses 

ha en svag ställning på arbetsmarknaden som något måste ske. Att en kommande högkonjunktur 

ger mer jobb åt högutbildade, unga och friska har inte så mycket med politik 

att göra. Men om alliansens så kallade arbetslinje ger effekter även i marginalen då är 

mycket vunnet. 

Det här en är fråga som vi på Assistans kommer att följa mycket noga framöver. En förstärkt 

position på arbetsmarknaden för alla medborgare, oavsett bakgrund, kön eller funktion, 

är nyckeln till framtiden. Ett misslyckande på den här punkten lägger grunden för ett 

obehagligt samhällsklimat. Fredrik Reinfeldt, nu är det upp till bevis. 

Dan Wallander 

Chefredaktör 

Personlig assistans som 

den egentligen borde vara 

vi 

ndi 

Assistansuppdrag i hela Sverige 

Lev väl Assistans AB Göteborg, Stora Åvägen 21 031-78 900 87 | Kiruna, Linbanevägen 2 0980-142 00 Hemsida: www.levval.se E-post: info@levval.se 

Hos Lev väl Assistans utgår vi alltid från att du 

som kund vet vad du själv vill ha. Alla har vi 

behov som är högst i 

n 

andra lik. Därför kan vi aldrig generalisera när 

det gäller dig eller vår service till dig. 

Tala om för oss hur du vill ha det så skräddarsyr 

vi din assistans tillsammans med dig. 

Du bestämmer, vi möjliggör - LSS som det var tänkt 

3

ASSISTANS 

#5 2010 

ISSN 1653-9095 

Politiskt, fackligt och kommersiellt 

obunden tidning om assistanstjänster 

Ansvarig utgivare 

Dan Wallander 

Produktion 


Box 31019, 


Tel 031-775 03 90 

info@justmedia.se 

Grafisk form/layout 

Just Reklam & Design AB 

Foto omslag 

Modellab/Anneli Järderholm 

Skribenter 

Görrel Espelund, 

Mattias Hagberg, 

Andreas Karlsson, 

Renette Larsson 

Projektledare 


Annonser 


Ulla Wibom 

Tryckeri 

Exakta i Hässleholm 

©2007 


www.justmedia.se 

Nu är det upp till bevis 


LEDAREN 

Fredrik Reinfeldt och alliansen sitter kvar vid makten. Därmed har de mycket att bevisa. 

Med största sannolikhet kommer inte de närmsta fyra åren att präglas av lågkonjunktur och 

kris. Snarare pekar alla siffror på att ekonomin återhämtat sig snabbare än vad många bedömare 

trodde och att tillväxten återigen tagit fart. Det betyder att det undantagstillstånd 

som rått i politiken under drygt två år nu är över och att regeringens politik kommer att 

testas på riktigt. 

Den stora frågan för Fredrik Reinfeldt och hans kumpaner är självfallet jobben. Nu måste 

jobben komma och arbetslösheten måste minska i alla grupper. Det är ju detta som är 

själva essensen i alliansens politik. Det betyder att även de grupperna som står riktigt långt 

från arbetsmarknaden måste se en reell förändring. 

Under den mycket kraftiga högkonjunktur som rådde åren innan krisen sjönk arbetslösheten 

i de flesta grupper, men inte bland personer med funktionshinder. Där fortsatte i stället 

arbetslösheten att stiga. 

Det är i marginalen som alliansens politik testas. Det är bland alla de svenskar som anses 

ha en svag ställning på arbetsmarknaden som något måste ske. Att en kommande högkonjunktur 

ger mer jobb åt högutbildade, unga och friska har inte så mycket med politik 

att göra. Men om alliansens så kallade arbetslinje ger effekter även i marginalen då är 

mycket vunnet. 

Det här en är fråga som vi på Assistans kommer att följa mycket noga framöver. En förstärkt 

position på arbetsmarknaden för alla medborgare, oavsett bakgrund, kön eller funktion, 

är nyckeln till framtiden. Ett misslyckande på den här punkten lägger grunden för ett 

obehagligt samhällsklimat. Fredrik Reinfeldt, nu är det upp till bevis. 

Dan Wallander 

Chefredaktör 


den egentligen borde vara 

vi 

ndi 

Assistansuppdrag i hela Sverige 

Lev väl Assistans AB Göteborg, Stora Åvägen 21 031-78 900 87 | Kiruna, Linbanevägen 2 0980-142 00 Hemsida: www.levval.se E-post: info@levval.se 

Hos Lev väl Assistans utgår vi alltid från att du 

som kund vet vad du själv vill ha. Alla har vi 

behov som är högst i 

n 

andra lik. Därför kan vi aldrig generalisera när 

det gäller dig eller vår service till dig. 

Tala om för oss hur du vill ha det så skräddarsyr 

vi din assistans tillsammans med dig. 

Du bestämmer, vi möjliggör - LSS som det var tänkt 

3

6Forskning om att ta 

tillvara på en resurs 

INNEHÅLL 

Något av innehållet i detta nummer: 

6 

20 

15 

25 

Föräldrar och anhöriga till personer med funktionsnedsättning 

är en kontroversiell kunskapskälla. Anna 

Whitaker har forskat på området 

15 Psykisk 

sjukdom omfattas 

av fördomar och 

okunskap 

För att förändra de negativa attityderna gentemot personer 

med psykisk sjukdon, har Handisam dragit igång 

kampanjen (H)järnkoll 

Elisabeth 

Ohlson Wallin 

20Profilen: 

Hon vill att folk skall bli berörda och utställningen 

Ecce Homo blev det stora genombrottet. 

Nu jobbar Elisabeth Ohlson Wallin med en ny utställning 

med amputerade. 

testar tillgängligheten 

på krogen 

25GIL 

Sedan mitten av augusti testas krogarnas 

tillgänglighet i främst Göteborg och Varberg. 

Resultatet är nedslående – men många krögare välkomnar 

initiativet och vill få råd och hjälp. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Box 9161 400 94 Göteborg 

Tel 031-68 94 90 

www.lss.se info@lss.se 

 

 

 

 

 

 

 

 


5

6 

ASSISTENT IDAG 

Föräldrar 

– en kontroversiell kunskapskälla 

ATEXT: ANDREAS KARLSSON 

tt studera föräldrar till personer 

med funktionsnedsättning 

kan vara kontroversiellt. 

Det insåg Anna Whitaker på 

Linköpings universitet när 

hon gav sig in på området. 

Hon säger att hon själv inte är handikappforskare, 

men att det nog snarast varit en tillgång 

i sammanhanget, eftersom hon därmed 

inte varit fast i invanda mönster. 

– Jag förstod inte det känsliga i det här förrän 

jag började. Saken är att personer med 

funktionsnedsättningar har fört en lång kamp 

för självständighet och oberoende. Att då intressera 

sig för deras anhöriga och den beroenderelation 

som ofta finns, visade sig inte 

vara helt politiskt korrekt. 

Men Anna Whitaker gjorde det i alla fall, och 

i hennes studie berättar ett antal föräldrar ur 

olika generationer om relationen till sina barn 

med funktionsnedsättning. 

Förväntas ställa upp 

Bilden som växer fram innehåller ett betydligt 

större mått av beroende än vad många föreställer 

sig. En förälder beskriver sitt liv som en 

40 år lång jourberedskap, för att finnas till 

hands när det behövdes; täcka upp för assistenter 

som uteblev eller lösa andra problem. 

Flera beskriver denna beredskap som något 

som helt enkelt förväntas av dem som föräldrar, 

utan att de får stöd och uppbackning. 

– Det är som om man inte får tala om beroendet 

av föräldrar och andra anhöriga. Assistansreformen 

må ha varit jättebra, men den 

har inte undanröjt detta förhållande och därför 

är det viktigt att vi pratar om det, säger 

Anna Whitaker. 

Hon tillägger: 

– Anhöriga måste ha rätt till sin berättelse. 

De flesta sitter inne med en oerhörd livserfarenhet 

och kunskap när det gäller funktionsnedsättningar 

och hur samhället fungerar. 

Även om det finns assistenter med i bilden så 

har föräldrarna en unik ställning och därför är 

det viktigt att ta med dem i det gemensamma 

samtalet. 

Det faktum att Anna Whitakers studie omfattar 

föräldrar från olika generationer gör det 

möjligt att också göra vissa jämförelser över 

tid. Själv säger hon att berättelserna från olika 

decennier är förvånansvärt lika, samtidigt som 

det förstås även finns tidstypiska skillnader. 

Bättre på 1970-talet 

Dessutom, konstaterar hon, så nyanserar de intervjuade 

föräldrarna bilden av att allting hela 

tiden blir bättre. 

– Återigen så säger de flesta att assistansreformen 

inneburit ett stort steg framåt, men att 

det finns fler aspekter att ta hänsyn till. Flera 

av de personer jag intervjuat beskriver till exempel 

det stöd och den omsorg som fanns att 

tillgå på 1970-talet som både bättre och mer 

personlig än idag, något som jag tycker är intressant 

att fundera över. 

Sammantaget säger Anna Whitaker att hon 

önskar att föräldrar till personer med funktionsnedsättning 

för ett större erkännande och 

att de i betydligt större utsträckning än idag, 

betraktas som en värdefull kunskapskälla. 

– Det här är en grupp som inte får den uppmärksamhet 

som de förtjänar, och därmed inte 

heller något stöd. Och i andra änden så går 

samhället och handikapprörelsen miste om viktiga 

kunskaper och insikter. 

H I T T A D I N A S S I S T A N S A N O R D N A R E P Å W W W . A S S I S T A N S G U I D E N . C O M

Hos föräldrar till personer med funktionsnedsättning finns kunskaper och 

reflektioner som sällan tas tillvara. Anhörigforskaren Anna Whitaker har 

studerat hur dessa föräldrar skulle kunna få ett större erkännande och vara 

en bättre utnyttjad resurs. 



FOTO: MATTON 

7

En utställning om skelettsamlare, rasbiologer och normer 

(O)mänskligt berättar om en tid då rasbiologiska idéer växte sig starka i Sverige. En tid 

då människor sorterades bort och utsattes för övergrepp. Hur ‘taggar’ vi varandra idag? 

Utställningen visas på Forum för levande historia & Etnografiska museet. 

Besök oss på www.omanskligt.se 

Gratis entré för #alla 

Utställningen är ett samarbete mellan Etnografiska museet, Forum för levande historia och Riksutställningar. Textproduktion i samarbete med Dunkers Kulturhus. 

2010, åtta45, foto & design: Susanna Livijn Wexell

Anhöriga 

glöms bort 

Det behövs ett bättre stöd till anhöriga som vårdar 

personer med psykisk sjukdom. Det konstaterar 

en rapport som Socialstyrelsen låtit ta fram. 

E 

nligt en ny lag i socialtjänstlagen 

ska anhöriga som vårdar eller 

stödjer en närstående erbjudas 

stöd. På många håll i landet innebär 

detta en helt ny fokus för 

kommuner, som tidigare inte 

uppmärksammat de anhörigas roll. Det handlar 

inte minst om anhöriga till personer med 

långvarig psykisk sjukdom. 

I en rapport som beställts av Socialstyrelsen 

skriver Mats Ewertzon, doktorand vid Örebro 

universitet, om vilka problemen är och hur stödet 

skulle kunna utformas. 

Att vara nära anhörig till någon som lider av 

en långvarig psykisk sjukdom innebär ofta ett 

eget lidande, som ofta inte får det utrymme 

det borde. All fokus hamnar på den sjuke och 

den som är anhörig får generellt sett inget 

stöd. Samtidigt utgör dessa anhöriga en viktig 

del i den sjukes liv, dels i en rent vårdande roll, 

men också i form av ett socialt nätverk som kan 

underlätta och lindra situationen. 

”De anhörigas dagliga liv kan påverkas på 

många sätt. Deras tid kan upptas av att stödja 

den närstående med praktiska göromål som 

inköp, hushållsgöromål, ekonomi etc. Situationen 

kan även påverka arbete, fritidsaktiviteter 

och det sociala nätverket”, skriver Mats 

Ewertzon. 

Han refererar tidigare studier som bland 

annat visar att makar i större utsträckning än 

andra anhöriga får ge upp sitt arbete för att 

klara av att hjälpa sin sjuke partner, något som 

bidrar till isolering och avsaknad av eget umgänge. 

När man i Stockholm för ett par år 

sedan startade stödgrupper för anhöriga, 

blev behovet uppenbart. Över 

hundra intresseanmälningar strömmade 

in efter en enskild annonsering. 

Mats Ewertzon beskriver hur 

många av de som hörde av sig berättade 

om hur detta var första 

gången de upplevde att någon 

brydde sig om dem som anhöriga. 

”Människor kan […] behöva 

stöd oavsett vilken anhörigrelation 

de har till en person med 

psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning 

– förälder, maka, 

make, sambo, barn eller syskon. 

Även andra viktiga personer kan behöva 

uppmärksammas, exempelvis nära 

vänner.” 

I rapporten finns också ett antal förslag om 

hur stödet till anhöriga skulle kunna utformas. 

Det handlar bland annat om tillgång till yrkeskunnig 

personal som tar sig tid och lyssnar, 

möjlighet att få prata om och diskutera sin och 

sin anhöriges situation, och ett ökat medbestämmande 

i utformningen av själva vårdinsatsen. 

Mats Ewertzon konstaterar att öppenhet, 

bekräftande och samarbetsvillighet, är nyckelord 

som borde finnas med i ett bättre stöd 

till anhöriga. 


H I T T A D I N A S S I S T A N S A N O R D N A R E P Å W W W . A S S I S T A N S G U I D E N . C O M 9

Dom i Arbetsdomstolen: Inte diskriminering 

när Försäkringskassan nekade kvinna med 

synskada arbete 

Det var inte diskriminering när Försäkringskassan nekade en kvinna jobb som 

utredare med motiveringen att man inte kunde anpassa ett datorprogram till 

punktskrift. Det har Arbetsdomstolen, AD, slagit fast. 

Kvinnan sökte en tjänst som utredare på Försäkringskassan. Hon kallades till 

intervju och förklarade då vilka hjälpmedel som finns och hur svårigheter kan avhjälpas. 

Men hon fick inte jobbet trots att hon uppfyllde alla kompetenskrav 

och hade goda referenser. Försäkringskassan ansåg att det interna dataprogrammet 

inte gick att använda med en punktskriftsanpassning. 

Nu har AD slagit fast att Försäkringskassan inte hade någon skyldighet att anpassa 

datorprogrammet till punktskrift som var en förutsättning för att kvinnan 

skulle kunna klara arbetet som utredare. Försäkringskassan har därmed inte diskriminerat 

henne när hon nekades anställning på grund av sitt funktionshinder. 

Källa: Arbetsdomstolen 

Många anmälningar till DO 

DO fick fler anmälningar under sitt första år än de fyra tidigare ombudsmännen 

fick tillsammans 2008. 

– Sammanslagningen har gjort det lättare för människor att veta vart de ska 

vända sig, samtidigt som diskrimineringsskyddet har utökats till att gälla flera 

grunder och flera områden, säger diskrimineringsombudsman Katri Linna. 

Den nya diskrimineringslagen trädde i kraft den 1 januari 2009 och ersatte 

de sju tidigare diskrimineringslagarna. Samtidigt ersattes de fyra tidigare ombudsmännen 

mot diskriminering JämO, DO, HomO och Handikappombudsmannen 

av den nya myndigheten Diskrimineringsombudsmannen. 

Under 2009 har närmare 300 personer anmält till DO att de utestängts från 

kollektivtrafik, butiker, restauranger och andra offentliga lokaler som inte varit 

tillgängliga för personer som har en funktionsnedsättning. Men bristande tillgänglighet 

omfattas idag inte av skyddet mot diskriminering. 

Källa: Diskrimineringsombudsmannen 

10 

NOTISER 

Frösunda förvärvar Norlandia Care Personlig 

Assistans AB 

Frösunda förvärvar Norlandia Care Personlig Assistans AB som är ett kvalitetsledande 

företag inom personlig assistans i södra Sverige. Verksamheten 

bedrivs huvudsakligen i Skåne med cirka 500 anställda och 100 kunder. Övertagandet 

sker den 20 oktober 2010. 

– Vi är mycket glada att tillsammans med kvalitetsanordnaren Norlandia 

stärka vår position som Sveriges ledande aktör inom personlig assistans. Vi är 

övertygade om att Norlandias kompetens och goda verksamhet sedan 15 år 

tillbaka passar väl in i Frösunda och blir till en fördel för både kunder och 

medarbetare, säger Göran Fredriksson, VD Frösunda. 

Norlandia Care Personlig Assistans har funnits som assistansanordnare 

sedan 1995 och var då, precis som Frösunda, en av de första aktörerna i Sverige 

inom personlig assistans. Assistanskontor finns i Malmö, Kristianstad och 

Oskarshamn. Norlandia erbjuder personlig assistans med trygghet, delaktighet 

och tillgång till juridisk expertis och ett brett utbud av sociala aktiviteter. 

– Vi är mycket positiva och ser i Frösunda en långsiktig ägare som kommer 

tillföra värdefull kompetens inom flera områden. Detta ger oss stöd och trygghet 

i vår vidare utveckling. Vi kommer tillsammans att bygga vidare på de 

kärnvärden som gjort Norlandia så framgångsrika – trygghet, livskvalitet, delaktighet 

och kompetens, säger Mikael Johansson, VD Norlandia. 

Norlandia och Frösunda har samma vision och arbetar för samma sak; att 

ge kunderna högsta möjliga livskvalitet. Detta arbete kommer vi nu att fortsätta 

tillsammans. Det är också viktigt att framhålla att ägarbytet inte påverkar 

den dagliga verksamheten. Den fortsätter precis som vanligt, säger Göran 

Fredriksson. 

Källa: Frösunda 

Nio trender som påverkar 

handikappolitiken 

Allt fler använder sig av Internet, inte minst på grund av en allt 

mer flexibel arbetsmarknad med distansarbete som kräver att 

man använder dator. Informationstekniken leder hela tiden till 

nya tjänster, till exempel internetbanker och möjligheten att betala 

för kollektivtrafiken via mobiltelefonen. 

– Det finns en risk att tekniken inte görs tillgänglig för alla. Det 

kan innebära att många personer med funktionsnedsättning inte 

kan ta del av samhällets information, service och tjänster. Datortekniken, 

telefonin och hemelektroniken måste vara tillgänglig 

och begriplig, säger Arvid Lindén, analyschef på Handisam. 

I rapporten ”Trender i handikappolitikens omvärld” har myndigheten 

Handisam lyft fram nio viktiga omvärldstrender som 

kommer att påverka den svenska handikappolitiken de närmaste 

fem till tio åren. Rapporten lyfter bland annat fram att antalet och 

andelen äldre ökar i Sverige. Vilket innebär att även andelen personer 

med funktionsnedsättning kommer att öka. 

– Därför är det en viktig utmaning att hitta gemensamma nämnare 

för handikappolitiken och äldrepolitiken. När äldrefrågor 

diskuteras är det viktigt att lyfta fram betydelsen av att skapa 

tillgängliga miljöer, produkter och tjänster för alla, säger Arvid 

Lindén. 

De omvärldstrender som påverkar handikappolitiken: Ökade 

internationella juridiska krav, ökad konkurrens om offentliga resurser, 

ökad IT-användning i vardagen, fler och nya digitala arenor 

för möten och kommunikation, större andel äldre, ökat 

resande, mer flexibel arbetsmarknad, ökad privatisering och ökad 

differentiering i skolan. 

Källa: Handisam 

Helsingborgs stad anmäld till tävlingen 

The Access City Award 

Helsingborgs stad är anmäld till tävlingen The Access City Award, 

det första europeiska priset till tillgängliga städer. 

– I Helsingborgs stad har vi kommit långt i arbetet med att göra 

staden tillgänglig för alla – även om en hel del återstår, säger Ole 

Andersson, stadsträdgårdsmästare. Genom att anmäla staden till 

The Access City Award vill vi visa för andra städer det arbete vi 

gjort för att göra Helsingborg tillgängligt. 

Helsingborgs stad har under flera år arbetat med tillgänglighetsåtgärder. 

Ett exempel är ombyggnader av busshållplatser. En 

hög kant anläggs för att underlätta på- och avstigning och taktila 

plattor tydliggör hållplatsen för personer med synskada. Ett annat 

exempel är att ”enkelt avhjälpta hinder” tas bort såväl i centrum 

som i ytterområdena och byarna. Det innebär bland annat att ta 

bort kanter i varje kvartershörn och att sätta upp räcken och kontrastmarkera 

i trappor. Nya bänkar med rygg- och armstöd sätts 

upp och övergångsställen byggs om för att kunna fungera både 

för personer i rullstol eller för personer med synnedsättning. 

Ojämna gångstråk i staden byts ut mot slät beläggning. För att 

öka kunskapen i frågorna har politiker och tjänstemän utbildats 

genom bland annat handikappförståelsekurser. 

Helsingborgs stad har också arbetat med att förbättra tillgängligheten 

i de kommunala lokalerna (skolor, bibliotek, vårdinrättningar 

mm). Även där pågår ett stort arbete med att 

förbättra med räcken, markeringar, automatiska dörröppnare 

mm. 

Det är Europeiska kommissionen som instiftat det årliga priset. 

Tävlingen syftar till att uppmärksamma vikten av att göra städerna 

tillgängliga för alla och att visa upp goda exempel. Inte bara i 

Sverige utan i hela Europa har befolkningsstrukturen ändrats. Fler 

personer i hög ålder medför fler personer med funktionshinder. 

Omkring 80 miljoner européer har ett funktionshinder. 

Källa: Helsingborgs stad 


Marschen för tillgänglighet 2011 

lördag 4 juni 

För nionde året i rad går den enade svenska handikapprörelsen ut på 

gator och torg tillsammans med mängder av andra organisationer för 

att genomföra demonstrationen Marschen för tillgänglighet. 2011 är 

datumet fastställt till lördagen 4 juni. Kravet är ett: Gör otillgänglighet 

till ett diskrimineringsbrott! 

– En miljon människor diskrimineras dagligen. En utredning är på 

remissrunda, men än finns ingen lag, säger språkröret Hans Filipsson. 

Det är nionde året i rad som Marschen för tillgänglighet genomförs. 

De tre senaste åren har antalet marscherande orter stadigt ökat 

till förra årets 31 orter. 

– Det är rimligt att tro att vi blir minst lika många i år. Det är beklämmande 

att Sverige inte redan har en lag som klassar otillgänglighet 

som diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Den 

typen av lag finns redan i flera länder, bland dem USA sedan 1990 och 

Norge sedan 2009, fortsätter Hans Filipsson. 

Sverige har sedan 1966 haft lagstiftning om att nybyggnationer ska 

vara tillgängliga och sedan 2001 om att hinder som är "enkla att avhjälpa" 

ska åtgärdas. Sedan 1979 har det funnits lagstiftning som kräver 

att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig. Trots det är Sverige 

fortfarande ett till största delen otillgängligt land. Beräkningar som 

människor inom vår och andra organisationer gjort visar att 60-90 procent 

av svenska stadskärnor är helt eller delvis otillgängliga. 

Sverige har nyligen återigen kritiserats av organ knutna till FN för att 

inte ha gjort otillgänglighet till diskriminering. En snabbutredning om 

hur en reglering av otillgänglighet som diskrimineringsgrund kan ske 

färdigställdes av Hans Ytterberg i december 2009 och är nu ute på remiss. 

Den föreslår just en diskrimineringsklassning av otillgängligheten. 

– Vi hoppas att väntan på den nya lagen snart är över. Nuvarande 

lagstiftning fungerar inte, säger Emma Johansson, Marschen för tillgänglighets 

andra språkrör. 

– Så länge vi inte har någon lag fortsätter vi att marschera, säger 

Emma Johansson. 

Detaljerad information om hur man arrangerar Marschen för tillgänglighet 

2011 på sin egen ort följer inom kort. 

Marschen för tillgänglighet är en organisation som verkar för att otillgänglighet 

ska klassas som diskriminering av personer med funktionsnedsättning 

i Sverige. Fler än 140 organisationer, företag och 

webbsidor har hittills ställt sig bakom Marschen för tillgänglighet, 

däribland den samlade handikapprörelsen. Marschen sker för åttonde 

året i rad 2010. Huvudsponsor är Stil, Stiftarna av Independent 

Living i Sverige. En fullständig förteckning över stödjande finns på 

http://www.marschen.se/stodjande 

Källa: Marschen för tillgänglighet 

DHR kräver schabloniserad 

assistansberäkning 

DHR har tillsammans med fem andra representanter för handikappoch 

brukarrörelsen i ett brev till Socialstyrelsens överdirektör Håkan 

Ceder ställt krav på bland annat schabloniserad assistansberäkning 

som en förutsättning för ett fortsatt deltagande i framtagandet av ett 

behovsbedömningsinstrument. DHR tillsammans med de övriga brukarrepresentanterna 

i Socialstyrelsens referensgrupp fordrar en handläggning 

där personer med stora funktionsnedsättningar och 

uppenbart dygnsomfattande assistansbehov ska få sin assistans beviljad 

utan detaljerad behovsgenomgång. DHR menar att detta assistansbehov 

inte kan beskrivas i aktiviteter och minuter, det måste 

beviljas schabloniserat. Även för övriga assistansberättigade måste 

schabloniserad assistansberäkning ske. 

DHR har tidigare flera gånger kritiserat socialstyrelsens och försäkringskassans 

arbete med ett behovsbedömningsinstrument för personlig 

assistans. 

Källa: DHR 

Vårdföretagarna kommenterar 

regeringens budgetproposition 

Regeringens satsningar på bland annat patientsäkerhet, kömiljard, skärpt 

vårdgaranti och omvårdnadslyft för äldreomsorgens medarbetare är viktiga 

steg i rätt riktning. Det krävs dock betydligt mer om vi ska möta de 

utmaningar som svensk vård och omsorg står inför, säger Inga-Kari Fryklund, 

förbundsdirektör, Vårdföretagarna med anledning av regeringens 

budgetproposition som presenterats idag. 

– Regeringen har under den gångna mandatperioden genomfört en 

rad lovvärda reformer som vårdval i primärvården och LOV (Lagen om 

valfrihet i vård och omsorg) som har förbättrat tillgänglighet och kvalitet. 

Men nu gäller det att fortsätta denna utveckling och där måste regeringen 

driva en mer offensiv politik, säger Inga-Kari Fryklund. 

Vårdföretagarna anser att följande behöver utvecklas; 

• Vårdvalet bör utökas till specialistvården. En utredning såg över detta 

under förra mandatperioden (LOVE) och regeringen bör nu presentera 

förslag på området. 

• För att valfrihetssystemen ska fungera krävs vidare förbättrade möjligheter 

för patienter att öka sin kunskap om olika vårdgivare. Regeringen 

bör presentera ytterligare förslag för att förbättra patient- information 

och intensifiera arbetet med oberoende utvärdering och granskning av 

all vård och omsorg. 

• Regeringen bör också granska hur vårdvalen i primärvården genomförs 

i glesbygd. Detta för att öka möjligheten för nya aktörer att ta sig in så att 

ökad kvalitet och tillgänglighet genom valfrihet blir en realitet också här. 

• Vidare bör Konkurrensverket ges i uppdrag att granska hur LOV genomförs 

i kommunerna, att förutsättningarna är konkurrensneutrala. 

• Konkurrensverket bör också ges rättsliga möjligheter att tillämpa ett 

sanktionssystem gentemot de huvudmän som inte agerar konkurrensneutralt. 

• Det är också viktigt att regeringen säkrar att medlen för omvårdnadslyftet 

till kommunerna också kommer medarbetare hos de privata utförarna 

av äldreomsorg till del så att de får samma möjligheter att utöka sin 

kompetens. 

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare 

som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Drygt 

2000 företag med över 62 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna 

ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv. 

Källa: Vårdföretagarna 


NOTISER 

Ewa Samuelsson (KD) nytt funktionshinderborgarråd 

– Stockholm ska bli världens mest tillgängliga huvudstad. Det är en av 

många utmaningar som möter mig som funktionshinderborgarråd. Jag är 

glad över att funktionshinder- och tillgänglighetsfrågor lyfts fram i majoritetens 

nya laguppställning, säger Ewa Samuelsson (KD). 

Ewa Samuelssons nya formella titel är biträdande socialborgarråd med 

ansvar för tillgänglighetsfrågor och funktionshinderfrågor. 

– Personer med funktionsnedsättning ska ha samma rätt som andra att 

leva ett självständigt liv och få ett bra bemötande. Varje person måste 

mötas utifrån sina förutsättningar och där finns mer att göra, såväl bland 

stadens anställda som hos allmänheten i stort, säger Ewa Samuelsson 

(KD). 

Ewa Samuelsson har några punkter som hon snabbt vill komma igång 

med. 

– Tillgänglighet är mer än enbart den fysiska planeringen av ett växande 

Stockholm. Anhörigstödet ska tydliggöras bland annat genom en anhörigpolicy. 

För att höja kvaliteten behövs också satsningar på utbildning 

och kompetensutveckling för dem som arbetar med funktionshindrade. 

Jag vet också att det råder brist på ledsagare och personliga assistenter. 

Det måste vi komma tillrätta med, säger Ewa Samuelsson (KD). 

Källa: DHR 

11

12 

ASSISTANS GRANSKAR 

Kroppens oli 

TEXT: MATTIAS HAGBERG 

Missbildningar, amputerade kroppsdelar, deformerade 

liv. Under de senaste åren har allt fler konstnärer 

börjat intressera sig för kroppar som avviker. 

Tidningen Assistans har frågat sig varför. 

Det var en sensation. När den 

brittiske konstnären Marc 

Quinns väldiga marmor- 

FOTO: 

staty avtäcktes på Trafalgar 

Square i London 2005 skapade 

den en storm av känslor 

från såväl kritiker som allmänhet. Som 

konstverk var det egentligen en extremt konventionell 

skapelse; en människa avbildad i italiensk 

marmor efter modell från klassiska 

statyer. Men det var inte tekniken, själva hantverket, 

som rörde upp känslorna hos britterna, 

det var personen som Marc Quinn avbildat – 

Alison Lapper, en gravid kvinna i fyrtioårsåldern, 

född utan armar och med två korta stumpar 

till ben. 

Ganska snart utkristalliserades två läger i debatten 

om Marc Quinns konstverk. Å ena sidan 

de som menade att Alison Lapper var en hjälte 

och en förebild, å andra sidan de som menade 

att konstverket enbart var effektsökeri och att 

Marc Quinn profiterade på Alison Lappers 

funktionshinder. 

Men hur man än ser på Marc Quinns konstverk 

så är det uppenbart att en kropp som 

anses avvikande fortfarande väcker starka 

känslor och skapar debatt. Hade Marc Quinn 

valt att avbilda en kvinna eller man med en 

kropp som allmänheten och kritikerna ansåg 

normal hade hans konstverk som mest framstått 

som en kitschig parodi på klassisk konst, 

inget annat. 

Alison Lapper Pregnant, som Marc Quinns 

konstverk heter, är bara ett exempel på ett växande 

intresse för kroppar, framför allt avvikande 

kroppar, bland samtida konstnärer. 

Detta märks i konstnärskap som Nathalie Djurbergs, 

Magnus Wallins, Marc Quinns och John 

Isaacs, för att nämna några, och i aktuella 

böcker som Body In Contemporary Art, The Disabled 

Body in Contemporary Art och Disability 

Aesthetics. 

Utvecklingen har gått så långt att den kände 

konstteoretikern Tobin Siebers menar att den 

avvikande kroppen är själva fundamentet för 

den samtida konsten. Det är genom att avbilda, 

uppmärksamma och ständigt lyfta fram 

det fula, det defekta, det skadade, det deformerade 

som samtidskonsten, enligt Tobin Siebers, 

kan säga något väsentligt om våra liv och 

den värld vi lever i. 

Men vad är det då vi kan lära oss? Vad är det 

som samtida konstnärer kan avtäcka genom att 

fokusera på det ”avvikande”, förutom att en 

”defekt kropp” skapar uppmärksamhet? 

Kroppen ett livsstilsprojekt 

Vi lever i en tid som är besatt av den perfekta 

kroppen. Varje dag låter alltfler kvinnor och 

män plastikkirurgin förverkliga deras drömmar 

om den perfekta kroppen, samtidigt som 

media fylls med rapporter om de senaste bantningskurerna 

och reklamen översköljer oss 

med budskapet om hur en vacker man eller 

kvinna skall se ut. 

Våra kroppar är inte längre vad de än gång 

var. I dag är de allt oftare föremål för vår vilja 

att omskapa och förbättra oss själva. 

Den brittiske psykoanalytikern och författaren 

Susie Orbach menar i den uppmärksammade 

boken Bodies att kroppen har blivit ett 

individuellt livsstilsprojekt. Genom att omforma 

våra kroppar enligt de rådande normer som reklam 

och media sprider över samhället visar vi 

vilka vi är och var vi hör hemma. Att vara smal, 

vältränad och frisk har blivit ett tecken på vår 

förmåga som 

människor, skriver Susie 

Orbach. Och tvärt om, den 

som är tjock, otränad och på något 

sätt nedsatt i sin funktion signalerar 

också att han eller hon inte förmår att leva 

upp till tidens krav. Kroppen har med andra 

ord blivit moral. Den som visar upp en ”perfekt” 

kropp och en ”perfekt” hälsa blir i dagens 

värld också betraktad som en intelligent, 

framgångsrik och allmänt sympatisk person. 

Medan den som inte lever upp till samtidens 

höga krav på utseende framstår som ointelligent, 

oförmögen och i värsta fall osympatisk. 

Samtidigt har kroppen lösgjorts från biologin. 

Den moderna kroppen är på många sätten 

en ”virtuell” kropp; den är evigt ung, evigt 

frisk och evigt vacker. 

I populärkultur och reklam, men även i yrkeslivet, 

är detta smärtsamt tydligt. Människor 

med ”avvikande” kroppar syns aldrig i popu- 


MARC QUINN

lärkultur eller i marknadsföring och i arbetslivet 

får personer med funktionshinder allt svårare 

att göra sig gällande. Det är ett välkänt 

faktum att arbetsgivare systematisk, om än inte 

medvetet, väljer bort människor med kroppar 

som avviker från normen; till exempel överviktiga 

och funktionshindrade. 

I dagens samhälle har den biologiska kroppen 

blivit den avvikande kroppen. Den kropp 

som åldras, drabbas av sjukdom, avviker från 

det perfekta och symetriska idealet – det vill 

säga, den verkliga kroppen – inte virtuella. 

Betraktas som stor konst 

Bläddrar man genom några utställningskataloger 

från de senaste åren eller några översiktsverk 

över den samtida konsten snubblar man 

snabbt över fotografier, skulpturer eller målningar 

av ”vanliga” nakna människor. Bara 

genom att avbilda en person rakt upp och ner 

som han eller hon ser ut, kan en konstnär säga 

något om vår samtid som känns så relevant, så 

ASSISTANS 

ASSISTANS 

GRANSKAR 

GRANSKAR 

viktigt, att det betraktas som stor konst. 

När den tyska fotografen Melanie Manchot 

för tio år sedan vände sin kamera mot sin egen 

mor och tog några vackert komponerade bilder 

av henne i bar överkropp slog hon genast 

an en känslig sträng. Bara genom att fotografera 

en äldre kvinna utan kläder rörde hon vid 

samhällets djupaste föreställningar om vad 

som får och vad som inte får visas. 

För att inte tala om de känslor som Nathalie 

Djurberg, den internationellt mest uppmärksammade 

svenska konstnären just nu, väckt 

med sina groteska, perversa och djupt kroppsliga 

leranimationer. 

Uttrycka det undanträngda 

Den tyske filosofen Theodor Adorno påpekade 

en gång att konstens främsta uppgift är att uttrycka 

det undanträngda, allt det där vi inte riktigt 

vill kännas vid, allt det där vi blundar inför 

eller låtsas att vi inte ser. På få områden känns 

det påpekandet så relevant som när det gäller 

ASSISTANS GRANSKAR 

dliga tyngd 

FOTO: MATTON 

vårt förhållande till det kroppsliga. Sanningen 

är ju att vi alla är mer eller mindre funktionshindrade. 

Vi är alla biologiska kroppar som 

föds, åldras och dör. Det var en tanke som faktiskt 

dominerade det västerländska tänkandet 

fram till upplysningen. 

Sedan dess har den tanken gradvis ersatts 

av föreställningen om vissa människor som normala 

och vissa människor som onormala. Vi har 

med andra ord skapat ett samhälle som blundar 

inför vår naturliga kroppslighet. Istället 

målar vi upp en bild av verkligheten där vissa 

människor tyngs av sina kroppar medan resten 

av mänskligheten svävar som andar över världen. 

Det är en bild av verkligheten som lägger 

grunden för möjligheten att tala om hela grupper 

av människor som avvikande, funktionshindrade, 

medan andra kan kalla sig normala. 

I just den falska föreställningen rotar alltså 

några av samtidens mest intressanta konstnärer. 

Det är ett viktigt arbete som kan osäkra 

våra allt mer ingrodda föreställningar om vad 

som är vackert och fult, normalt och onormalt, 

perfekt och defekt. Men det är också ett arbete 

som kan skapa en djupare förståelse för 

det faktum att vi alla i grund och botten är 

biologiska varelser med ett spektrum 

av brister. Vi är i någon mån alla avvikande 

och funktionshindrade, 

det beror bara på vad man väljer 

att fokusera. 

FAKTA | KÄLLOR 

Camilla Flodin, Att uttrycka det 

undanträngda (2009). 

Ann Millett-Gallant, The Disabled 

Body in Contemporary Art (2010). 

Susie Orbach, Bodies (2009). 

Sally O´Reilly, The Body in 

Contemporary art (2010). 

Tobin Siebers, Disability 

Aesthetics, (2010). 


Assistansia 

Plus 

för vuxna 

Assistansia Plus. Ett rikare liv. 

Bra personlig assistans är inte bara en 

fråga om att tillgodose behov. Ett bra liv 

handlar också om att skapa förväntningar, 

om vänner, om möten, om lusten att 

vilja se framåt. Därför har vi tagit fram 

Assistansia Plus. Kalla det gärna möjligheter 

till att leva ett rikare liv. 

Assistansia Nya perspektiv+ 

Att byta perspektiv på livet är svårt. Men 

med information och utbildning går det 

att sätta upp nya mål för en hög livskvalitet. 

Inom Assistansia Nya perspektiv 

 

kan du ta del av olika slags utbildningar 

och föreläsningar av specialister inom 

intressanta områden. 

Assistansia Gemenskap+ 

En funktionsnedsättning behöver inte 

innebära isolering och främlingsskap. 

Det kan istället vara grunden för nya 

vänner, stort kontaktnät och ett rikt liv. 

Inom Assistansia Gemenskap kan du 

vara med på lokala trä ar, diskussionsforum 

och utbyta erfarenheter med 

andra som är nära dig. 


Nya 

perspektiv+ 


Gemenskap+ 


Hålligång+ 

Assistansia Hålligång+ 

Livet kan ha så mycket att erbjuda. Och 

varför ska du stå vid sidan om och missa 

allt det roliga när du kan vara med och 

ta för dig av vad som bjuds? Inom 

Assistansia Hålligång kan du vara med på 

resor, helgaktiviteter och många andra 

roliga saker. 

Vill du veta mer om Assistansia Plus så 

är du varmt välkommen att höra av dig.

FOTO: MATTON 

Psykisk sjukdom är betydligt vanligare 

än många tror. Samtidigt är det en 

funktionsnedsättning som omfattas av 

mycket fördomar och okunskap; attityder 

som försvårar återhämtningen 

för den drabbade. 

Dags att få bort fördomar 

om psykisk sjukdom 

TEXT: ANDREAS KARLSSON 

Isyfte att förändra dessa negativa attityder 

gentemot personer som lider av 

en psykisk sjukdom, har Handisam på 

uppdrag av regeringen dragit igång 

kampanjen (H)järnkoll. Det handlar om 

att öka kunskapen och öppna upp för 

samtal och debatt. 

– Att återhämta sig efter en psykisk sjukdom 

är en sak, men att komma tillbaka in i samhället 

är en helt annan, och ofta minst lika tuff del. 

Där måste man ha hjälp av förstående medmänniskor, 

säger Rickard Bracken, projektledare 

på Handisam. 

Varför är då fördomarna och de negativa attityderna 

så utbredda? Rickard Bracken tror att 

det beror på att vi inte pratar om psykisk sjukdom 

på samma sätt som vi pratar om andra 

sjukdomar eller funktionsnedsättningar. 

– Om någon kommer tillbaka till jobbet efter 

ett benbrott så frågar kollegorna hur man mår 

och vad som hänt. Kanske har man fått blommor 

medan man varit borta. När någon drab- 

bas av psykisk sjukdom så är 

det väldigt tyst, både under 

och efter. Jag tror att det 

beror på en osäkerhet. Vi vet 

helt enkelt inte hur vi ska hantera 

psykisk sjukdom i vår närhet. 

Han konstaterar att det dessutom 

finns en rad vanliga 

vanföreställningar som ytterligare 

bidrar till att skapa en felaktig 

bild. Som att psykisk 

sjukdom skulle innebära att en 

person blir farlig, något som 

han kopplar ihop med att medierapporteringen 

kring psykisk ohälsa ofta handlar om 

våld. Andra vanliga föreställningar är att depression 

egentligen bara är en fråga om att 

man ”behöver rycka upp sig” – eller att förklaringen 

skulle finnas i ett dåligt föräldraskap, vilket 

gör det hela oerhört skuldbelagt. 

– Egentligen borde kunskaperna vara bättre. 

Sanningen är ju faktiskt att de 

allra flesta har kopplingar till 

psykisk sjukdom, antingen 

genom egna erfarenheter eller 

genom att någon närstående är 

eller har varit sjuk, säger Rickard 

Bracken. 

Och nu ska man alltså, under 

en tvåårig kampanj, försöka 

bryta det negativa mönstret. 

Traditionellt kampanjarbete 

kommer att kompletteras med 

utbildningsverksamhet och ett 

nätverk av ambassadörer runtom 

i landet som kan vittna om sina egna erfarenheter. 

– Inledningsvis har vi arbetat mycket med 

till exempel vårdyrken och polis, eftersom de 

är viktiga pusselbitar i en förändrad attityd. Vi 

vill också stimulera lokala kontakter och förhoppningsvis 

även nå ut till arbetsgivare, 

säger Rickard Bracken. 

H I T T A D I N A S S I S T A N S A N O R D N A R E P Å W W W . A S S I S T A N S G U I D E N . C O M 15 

FOTO: RICKARD BRACKEN 

PSYKISK HÄLSA

16 

PSYKISK HÄLSA 

Vänlighet och humor 

viktiga redskap 

TEXT: ANDREAS KARLSSON FOTO: MALIN JANSSON, INRE RUM 

Bemötandet från omgivningen är 

oerhört viktigt för den som lider 

av en psykisk sjukdom. 

Det konstaterar Anneli Jäderholm, 

en av de så kallade attitydambassadörerna 

som är knutna 

till projektet (H)järnkoll. 

När jag går in i psykos så är 

det något oerhört traumatiskt. 

Det är svårt att beskriva, 

men jag upplever att 

jag regredierar till ett slags 

hudlöst tillstånd. Det filter 

som normalt sett hjälper mig att sortera alla intryck 

jag får, krackelerar fullständigt. 

Anneli Jäderholm gestikulerar ivrigt med armarna 

när hon berättar. Hennes historia omfattar 

flera djupa psykoser och tvångsintagning 

på psykiatriska kliniker vid ett flertal tillfällen 

det senaste decenniet. Vägen tillbaka har varit 

lång och mödosam, och har innehållit nya psykoser 

och tung medicinering. 

Idag är hon engagerad i att sprida kunskap 

om psykisk sjukdom, som föreläsare, inspiratör 

och sedan en tid också så kallad attitydambassadör 

i Handisams projekt (H)järnkoll. Det 

handlar om att försöka få människor att förstå 

hur vanligt det är med psykisk ohälsa och hur 

viktigt det är de som drabbas får den uppmärksamhet 

och det stöd som behövs. 

– Ett av de största felen som människor i omgivningen 

gör är att tro att jag inte är medveten. 

De bältar mig och ger mig sprutor och tror 

att jag inte är medveten. 

Hon gör en jämförelse med ett flygplans så 

kallade svarta låda. Till den kan man gå efter 

ett haveri för att analysera vad som hänt. Ungefär 

så är det med en psykos, säger hon: i efterhand 

– kanske månader senare – kommer 

skeendet tillbaka, och allt skulle underlättas om 

psykiatripersonalen förklarat för henne vad 

som hänt och varför de gjort vissa saker. 

En annan vanlig reaktion är rädsla. Den som 

är högljudd och gör konstiga saker betraktas 

ofta som ”galen” och inte sällan som farlig. Det 

återspeglas i sin tur i hur man handlar och det, 

konstatera Anneli, riskerar att förvärra situationen 

för den som är sjuk. 

Bland de som hon föreläser för finns personer 

som i sitt arbete kommer i kontakt med 

psykiskt sjuka människor; vårdpersonal, poliser 

och andra offentliga yrkesgrupper. Men i förlängningen 

hoppas hon att även ”vanliga människor” 

ska kunna ta till sig budskapet. 

– Det är egentligen enkla saker, men som 

trots det ofta blir fel. Ett rakt och vänligt bemötande 

når man långt med. För personer 

som arbetar med psykiskt sjuka så krävs stor 

varsamhet. Ska man bälta någon och ge sprutor 

så hjälper det om man förklarar vad man 

ska göra och inte bara tvingar sig på under tumultartade 

former. 


FOTO: CLARA NATOLI 

Framgång med italienskt 

psykiatriprojekt 

I italienska Trento arbetar man intensivt med att förbättra 

den psykiatriska verksamheten. Den sker inom ramen för 

en enhet som kallas UFE – ”Utemti, Familiari, Esperti”, ungefär: 

”brukare, anhörig, expert”. 

TEXT: ANDREAS KARLSSON 

UFE består av ett antal frivilliga personer med 

erfarenhet från psykiatrin, som ställer upp på 

sin fritid och fungerar som en extra resurs inom 

den regionala psykiatrivården. Det kan vara anhöriga, 

tidigare anställda inom psykiatrin eller 

personer som själva har varit sjuka. 

Ornella Baldo, som arbetar för UFE, berättar 

att det finns många vinster med det här systemet. 

– En av de stora fördelarna är att vi befinner 

oss på samma nivå som brukarna. Vi är mer 

vänner än yrkespersoner, vilket stärker och berikar 

”vården” och tillför en personlig dimension 

som annars lätt tappas bort. 

Själv har hon tidigare arbetat inom psykiatrin 

och även haft anhöriga som varit sjuka. Hon 

beskriver den italienska psykiatrivården som 

ganska bra i den norra delen av landet, men 

fullständigt undermålig i den södra – en skillnad 

i utveckling mellan landsändarna som går 

igen inom många samhällsområden. 

– När det gäller synen på psykiskt sjuka så 

tror jag att den påminner mycket om bilden 

som finns på många andra håll. Det finns en 

rädsla och en osäkerhet kring psykisk sjukdom 

som skapar avstånd mellan de som är sjuka och 

deras omgivning. Det finns också tendenser att 

det inte betraktas som en ”riktig” sjukdom, vilket 

förstås förvärrar situationen. Därför ser vi 

som en av våra viktigaste uppgifter att sprida 

kunskap och förändra attityder, säger Ornella 

Baldo. 

Hon har inga synpunkter på att huvudsakligen 

frivilligt arbete avlastar avlönat professionellt 

arbete inom psykiatrivården, utan tycker 

snarare att det är ett bra komplement. Dessutom, 

får de som ställer upp inom ramen för 

UFE, numer en liten ersättning, även om denna 

är mer eller mindre symbolisk. 

– Många gånger arbetar vi parallellt med 

personal den vanliga psykiatrivården och det 

fungerar utmärkt. Eftersom vi delar erfarenheter 

men har ganska olika ingångar, så kompletterar 

vi varandra på ett bra sätt. 

Ornella Baldo berättar att andra regioner i 

Italien har inspirerats av UFE i Trento och nu 

hoppas hon att även andra länder ska ta efter. 

Denna förhoppning tar sig nu också uttryck i 

ett utbyte med landstinget i Jönköping, där ett 

antal möten och studiebesök mellan svensk 

och italiensk psykiatripersonal ska hjälpa till att 

vidga vyerna. 

PSYKISK HÄLSA 

Inget samband 

mellan psykisk sjukdom 

och våldsbrott 

Det är en myt att psykisk sjukdom 

skulle göra en person mer 

benägen att begå våldsbrott. 

Det konstaterar forskare på 

Karolinska institutet som tittat 

närmare på denna vanliga uppfattning. 

– Det finns ofta ett antagande om att man 

är mer farlig om man har begått ett brott under 

påverkan av en bipolär störning eller någon allvarlig 

psykisk sjukdom. Men det räcker inte, 

säger Niklas Långström, Centrum för Våldsprevention 

vid Karolinska institutet, i en intervju 

med SVT. 

Media har de senaste åren rapporterat om 

ett flertal fall där till synes oförklarliga 

våldsbrott begåtts av personer med psykisk 

störning. Även brottsstatistiken kan läsas som 

att det finns ett samband, eftersom personer 

med allvarlig bipolär eller schizofren läggning, 

begår ungefär dubbelt så många brott – procentuellt 

sett – som andra människor. 

Men, konstaterar forskarna vid Karolinska institutet, 

det är inte själva sjukdomen som gör 

en person mer våldsbenägen. Det är istället 

det faktum att den ofta hänger ihop med olika 

former av missbruk. 

– Studien visar detta tydligt. Det vill säga om 

man inte utvecklar ett missbruk så kommer inte 

heller ens risk att begå brott öka jämfört med oss 

andra i befolkningen, säger Niklas Långström. 


FOTO: MATTON

18 

BARNENS ASSISTANS 

Svåra gränsdragningar 

när hemmet blir 

assistentens arbetsplats 

TEXT: GÖRREL ESPELUND 

En personlig assistent innebär nästan alltid att rollerna i en familj förändras. Hur påverkar 

det familjen när ens barn får personlig assistent och hemmet blir en arbetsplats? 

Tidningen Assistans har talat med tre föräldrar för att söka svaret. 

Ann-Sofie Hult skrev för tre år 

sedan uppsatsen ”Mamma, 

pappa, barn och personlig 

assistent” – valet av ämne var 

personligt. Ann-Sofie Hult 

och hennes familj har personlig 

assistent till äldste sonen som i dag är 

tio år. 

– Det finns mycket lite forskat i ämnet och 

jag upplevde själv att det var både positivt och 

negativt att ha en personlig assistent till vår 

son. Uppsatsen gav mig en chans att få höra 

andras erfarenheter inom området, säger Ann- 

Sofie Hult som i dag är ordförande för RBU i 

Stockholms län. 

Det är assistenterna som gör att livet fun- 

gerar och att familjer med funktionshindrade 

barn kan leva ett vanligt familjeliv, sammanfattar 

Ann-Sofie Hult. Men det kan vara svårt som 

förälder att veta hur man ska förhålla sig till 

assistenten och vilken relation man ska ha. 

Ann-Sofie Hult kom fram till att det i huvudsak 

finns två strategier som föräldrar väljer – inkluderande 

eller exkluderande. Antingen blir 

assistenten som en del av familjen eller så håller 

man assistenten utanför familjesammanhang 

och umgänge med andra. 

– Det finns inget rätt eller fel. Familjen måste 

lära sig efter hand hur man vill ha det. Vi har 

alltid tryckt hårt på vår familjs integritet. Assistenterna 

måste vara som ett osynligt spöke på 

axeln. Andra tar in assistenterna som en extra 

familjemedlem och då blir det en annan situation, 

säger Ann-Sofie Hult. 

Gräns för föräldraskap 

I studien hon gjorde kom hon fram till det motsägelsefulla 

med att assistenten möjliggör för 

föräldrarna att verkligen vara föräldrar, samtidigt 

som assistenten kan bli ett hinder för föräldrarnas 

direkta kontakt med barnet. 

– Det är inte lika naturligt för föräldern att 

vara nära sitt barn när assistenten arbetar. En 

annan sak som kan vara svårt är att dra gränsen 

för föräldraskapet. Vi som föräldrar uppfostrar 

våra barn men när det finns en assistent med i 

bilden är det inte alltid en enkel gräns. I samband 

med att barnet blir äldre och ska frigöra 


sig från mamma och pappa ändras också rollerna 

och hur man som förälder måste tänka. 

Syskon påverkas 

Jorunn Aase bor i Huddinge och är mamma till 

en pojke på tio år och hans två småsyskon. 

Sonen har haft personlig assistent sedan 2003 

vilket även påverkar syskonens liv. 

– Främst sexåringen. Visserligen är hon van 

att det är en person extra vid köksbordet, men 

när det kommer nya assistenter kan det bli att 

hon vill testa personen och söka uppmärksamhet, 

säger Jorunn Aase. 

– Från föräldrarnas håll krävs mycket handledning. 

Man måste vara tydlig och förklara 

vilka förväntningar man har på assistenten och 

hur familjen vill att det ska vara hemma. Man 

måste göra tydligt att vi inte är arbetskamrater 

utan har olika roller, säger Jorunn Aase. 

Visst kan det finnas en risk att den personliga 

assistenten kommer mellan föräldrarna och 

barnet, men samtidigt konstaterar hon att utan 

personlig assistans hade föräldrarna blivit mer 

vårdare och mindre föräldrar. 

– Nu kan jag gå mer in i föräldrarollen och fokusera 

på de bitar jag tycker det är viktigt att göra 

tillsammans med min son, säger Jorunn Aase. 

Inkluderande livsstil 

Maria Ennefors är vice ordförande för RBU i 

Stockholms län och mamma till Joel 17 år. Familjen 

har haft assistenter i elva år. 

– I början tycker jag det var svårt att vara arbetsledare 

och mamma samtidigt, rollerna gick 

ihop mycket. Det var också svårt att veta vilken 

Världens första intelligenta lyft 

Nyhet! 

Nyhet! 

Nyhet! 

roll assistenten skulle ha, säger Maria Ennefors. 

Familjen valde att introducera assistenterna 

långsamt i familjens liv. I början arbetade 

assistenterna mest med Joel när han var i skolan. 

Sedan utökades antalet assistenttimmar 

efter hand. 

– Vi har en ganska inkluderande livsstil med 

våra assistenter som är mycket med oss eftersom 

Joel är mycket med oss. Vi är tydliga med 

hur vi vill ha det när vi rekryterar. Samtidigt är 

det viktigt att behandla personliga assistenter 

så att de trivs. Som familj måste man tänka på 

att vårt hem är assistenternas arbetsplats, 

säger Maria Ennefors. 

Nyhet! 

Med nya Viking M tar vi återigen ett språng i utvecklingen av personlyar. 

Lättast att upptäcka är nog de nya smarta batterierna som alltid ger aktuell 

laddningsstatus, eller den nya trådlösa handkontrollen som möjliggör en mer 

ergonomisk arbetsställning. 

Men det kanske mest intressanta är faktiskt något som inte går att se från 

utsidan – det nya Liko Diagnostic System. Systemet kan ge personal och 

inköpare viktig information om hur Viking M används. Exempelvis 

brukarens medelvikt, antal ly per dag och mycket annat. 

Läs mer på www.hill-rom.se eller www.liko.se. 

BARNENS ASSISTANS 

Från början var alla assistenterna kvinnor 

nu är alla män. Men även om det är Joels 

assistenter är det viktigt att de fungerar med 

alla familjens medlemmar. Lillasyster på tolv år 

tycker det är roligt med assistenter – även om 

det kan vara lite känsligt som tolvåring med 

manliga assistenter i hemmet. 

– Joel hade en period när han inte ville ha 

assistans över huvudtaget, särskilt inte hemma. 

Han tyckte att familjen skulle klara sig själv. Det 

var då vi tänkte att det kanske var roligare för 

honom med killar. Först tyckte jag det var jobbigt 

att ha 20-åriga killar här. Men det fungerar 

väldigt bra och nu rekryterar vi bara killar. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


PROFILEN ELISABETH OHLSON WALLIN 

20 H I T T A D I N A S S I S T A N S A N O R D N A R E P Å W W W . A S S I S T A N S G U I D E N . C O M

– Det började med att Leif Axelsson, ordförande 

i KFA (Koalition för amputerade reds.anm.) 

kontaktade mig och frågade om jag skulle 

kunna tänka mig att göra en utställning om amputerade, 

säger Elisabeth Ohlson Wallin. 

Hon är i Göteborg på besök inför vernissagen 

på fotoutställningen Jerusalem som ska 

visas på Världskulturmuseet från och med den 

10 november i år. Elisabeth Ohlson Wallin är 

född i Skara men bor nu med sin familj i Stockholm. 

När Leif Axelsson kontaktade henne förra 

sommaren hade Elisabeth Ohlson Wallins 

pappa precis amputerat ett ben och hon hade 

fått en nära inblick i vad det innebär att mista 

en kroppsdel. 

– Jag sa ja direkt. Jag gillar att synliggöra 

grupper som samhället inte alltid vill se. Sedan 

började vi sakta fotografera, säger Elisabeth 

Ohlson Wallin. 

Vill visa allvaret 

Fotomodellerna till projektet har hon främst 

hittat genom KFA och Leif Axelssons egna kon- 


Jag vill att folk ska bli 

berörda 

TEXT: GÖRREL ESPELUND FOTO: ROBERT PARANIAK 

Utställningen Ecce Homo blev fotografen Elisabeth Ohlson Wallins stora genombrott. 

Nu arbetar hon på en ny utställning med amputerade. Syftet är som alltid – att ge en 

röst till dem som samhället inte hör. 

takter. Sammanlagt kommer det att bli drygt 

tjugo bilder för att kunna visa på mångfalden. 

Och hon hoppas att fotograferingen blir klar 

under vintern. Vernissagen kommer troligtvis 

att bli under våren 2011. 

– I bilderna försöker jag visa att man inte är 

ett offer bara för att man är rörelsehindrad. 

Samtidigt måste man få fram allvaret i situationen. 

Många har berättat för mig att så fort de 

blivit skadade har människor i deras omgivning 

börjat tala över huvudet på dem. Det måste 

vara oerhört frustrerande. 

Elisabeth Ohlson Wallin hoppas att hennes 

bildspråk ska förändra synen på funktionshindrade. 

Det ska vara bilder med pondus. Vackra 

bilder med blixtljus och mustiga himlar – precis 

på samma sätt som om hon skulle ha fotograferat 

till ett modemagasin. 

För att förbereda en fotografering ringer 

hon och pratar med personen som ska stå modell. 

Samtalet ger henne tankar och idéer om 

hur hon vill att den slutliga bilden ska se ut. 

– Bilder måste vara finurliga för att gå fram 

hos betraktaren. Det går inte bara att plåta 

någon som sitter i rullstol rakt upp och ner. Det 

måste finnas något som gör att bilderna går 

igenom mediebruset. 

Vara stark på bild 

Flera av Elisabeth Ohlson Wallins bilder och utställningar 

har fått stor uppmärksamhet. Den 

omdiskuterade Nattvarden från Ecce Homo sitter 

nu i regeringskansliet och det visar hur 

mycket Sverige har förändrats sedan utställningen 

1998. 

Själv har hon lite svårt att sätta fingret på vad 

det är som gör att hon ofta når ut med sitt budskap. 

– Jag tycker att alla människor är vackra, hur 

de än ser ut. Det vill jag förmedla och den som 

ser bilden efteråt ska tycka om den och känna 

sig stark i bilden. Några tycker att jag är provocerande, 

men det tror jag inte den här utställningen 

blir. Jag tror den blir vacker. 

– När jag gjorde en utställning av kvinnor 

med kol fick jag kritik av någon som tyckte att 

jag förskönade verkligheten. Men jag är väldigt 

känslig för att porträttera människor som offer, 


UTSTÄLLNING: LIVET – MED TIDEN FOTO: ELISABETH OHLSON WALLIN 

22 


Det är fantastiskt att få 

tillträde till en värld som 

jag inte är inne i annars. 

det är inte roligt för personen jag fotograferar 

att bara känna sig som offer. Jag vill inte göra 

det till något glättigt samtidigt som jag vill att 

varje människa ska komma till sin rätt. Det är 

en balansgång. 

Elisabeth Ohlson Wallin förknippas kanske 

för de allra flesta med utställningar där sexualitet 

och religion står i fokus – inte minst Ecce 

Homo. 

När utställningen visades första gången 

1998 i Stockholm hade hon ingen aning om att 

den skulle få ett sådant genomslag – och leda 

till så mycket debatt. 

Mordhotades 

– Ecce Homo var min första riktiga utställning 

och jag gjorde allt jobb på fritiden. Det 

var omöjligt för mig att förstå att den skulle få 

så mycket uppmärksamhet, jag trodde bara att 

den skulle ses av homosexuella. Det blev en 

chock att så många såg den. 

Hon hade ingen erfarenhet av något liknande 

sedan tidigare. Mediedrevet var 

enormt, Elisabeth Ohlson Wallin blev mordhotad 

och tvingades under en tid att få skydd av 

Säpo. 

– Det var blodigt allvar och många lokaler 

söktes igenom med bombhund före utställningen 

visades. Men jag lärde mig massor och 

jag var trygg i det jag gjorde, kände aldrig att 

jag ångrade mig. För trots hoten och kritiken 

hade jag så mycket stöd, det var så många som 

såg allvaret i det jag visade. 

Inget efter det har nått samma uppmärksamhet 

och det verkar Elisabeth Ohlson Wallin 

vara ganska nöjd med. 

– Man gör bara Ecce Homo en gång i livet. 

Lever i minoritet 

Före Ecce Homo var hon ”vanlig pressfotograf”, 

som hon uttrycker det, och fotograferade för 

fackförbundstidningar och månadstidningar. 

– Det gör jag till viss mån fortfarande för jag 

lever inte helt på konsten. Det är ganska roligt 

faktiskt att både ha uppdrag och göra konstnärliga 

utställningar. Men jag måste känna för 

ämnet. Jag skulle aldrig göra bilder jag inte 

känner är viktiga. 

Elisabeth Ohlson Wallin är även en ansedd 

porträttfotograf och anlitas ofta att fotografera 

maktpersoner inom politik och näringsliv. 

– Det är fantastiskt att få tillträde till en värld 

som jag inte är inne i annars. Det ger mig stor 

allmänbildning om hur olika världar fungerar 

och den här typen av uppdragsgivare hjälper 

mig ekonomiskt eftersom jag kan ta bra betalt 

av dem och det gör att jag har råd att göra 

mina utställningar. 

Hon drivs av sin vilja att visa den lilla människan 

och grupper i samhället som ofta hamnar 

i skymundan. Och det som upprör henne mest 

är när alla människor inte får samma rättighe- 

ter. Något som bottnar i att hon själv, som homosexuell, 

lever i en minoritet. 

– Jag vet hur det är att inte vara sedd som 

det övriga samhället. Därför fastnar jag ofta i 

den frågeställningen. Att tillhöra en minoritet 

ger mig också ett annorlunda perspektiv. 

– Den här utställningen som jag gör med 

amputerade kommer att skilja sig från några av 

mina andra utställningar eftersom den inte 

kommer att provocera makten på samma sätt. 

För mig är det viktigaste att folk ska bli berörda 

och känna. 

FAKTA 

ELISABETH OHLSON WALLIN 

Född: 1961 i Skara 

Familj: fru Minna, två barn och två hundar. 

Bor: Stockholm 

Inspirationskällor: Många idéer kommer 

när jag promenerar med hundarna, lyssnar 

på P1. Bildmässigt handlar det mycket om 

1500- och 1600-talens målningar. 

Hobby: Tycker om att vara på landet, gå i 

gummistövlar och lyssna på fåglar. 

Aktuell: Utställningen Jerusalem visas på 

Världskulturmuseet i Göteborg 10 november 

till 16 december. 


UTSTÄLLNING: LIVET – MED TIDEN FOTO: ELISABETH OHLSON WALLIN

Lots och stöd ut i arbetslivet 

Att söka och behålla ett jobb kan vara svårt när 

man har diagnosen Asperger. 

– Människor som har asperger har svårigheter med det sociala samspelet. 

Diagnosen syns inte och det kan lätt bli missförstånd, säger 

Joanna Zimmerman, som jobbar som arbetslots tillsammans med Sanna 

Nielsen, enhetschef på Skoa. 

Tillsammans ska de lotsa ut deltagarna på arbetsmarknaden, men 

också stödja arbetsgivarna. 

– Arbetsgivaren får information om asperger och en särskild handledare 

på arbetsplatsen får veta vilka individuella förutsättningar praktikanten 

har. Både styrkor och svagheter. 

Skoa är till för alla som har diagnosen asperger. Plats på Skoa får man 

genom att ansöka hos sin handläggare. 

– Det här är alltså en tjänst som kommunerna betalar för. Vilken dag 

som helst kommer de första deltagarna till Skoa. I Försäkringskassans 

gamla, men uppiffade, lokaler ska en individuell kartläggning göras 

innan sökandet efter praktikplatser börjar. 

– Kartläggningen innebär att vi tar reda på tidigare erfarenheter. Sen 

får deltagaren individuellt anpassade arbetsuppgifter där vi kan se personens 

förutsättningar, förklarar Sanna Nielsen. Arbetsuppgifterna kan 

vara att skriva ett cv eller att sköta administrativa uppgifter som till exempel 

utskick till föreningar. 

– Vi ser då hur länge de kan koncentrera sig, deras motivation, hur de 

samarbetar med andra och vilka arbetsuppgifter som är lämpliga, förklarar 

Joanna Zimmerman. 

Arbetsdagen på Skoa varar mellan 10 och 14. 

– Somliga kan jobba hela tiden och fixa sin egen lunch. Andra klarar 

bara kortare arbetspass. De första deltagarna kommer från Rapsängen 

i Hammenhög som ingår i Solhagagruppen. 

Assistans på dina villkor 

för ökad livskvalite 

Assistans på dina villkor 


Teby Assistans 

 

 

 

 

 

Vi skapar och bistår 

 

 

 

Varje medlem har kontroll 

 

sistans på dina villkor 


TEBY Assistans är medlem i KFO 

och har kollektivavtal med SKAF. 

Godkänd IfA-verksamhet. 

 

 

Assistans på d 

för ökad liv 

 

 

 

Telefon 08-511 744 40 

Assistans 

Fax 08-511 757 99 


s 

 

Lots och stöd ut i arbetslivet 

Vuxna med asperger ska få hjälp ut i arbetslivet. Och arbetsgivarna hjälp 

med handledning. SKOA är namnet på den profilerade arbetslotsningen 

i Försäkringskassans gamla lokaler i Simrishamn. När kartläggningen är 

klar börjar sökandet efter en lämplig arbetsplats. Om det fungerar bra på 

en praktikplats är målet ett lönebidragsjobb eller en meningsfull tillsvidarepraktik. 

– Det kan vara en process på flera år och vi följer dem hela vägen. 

Tanken är också att starta en grupp där Skoas deltagare kan träffas och 

utbyta erfarenheter. 

– Det är lättare att lyssna på någon med liknande svårigheter, säger 

Joanna Zimmerman. 

SKOA 

Skoa betyder Solängens Karriär- och arbetscentrum. Verksamheten är en 

del av Solhagagruppen som också driver Rapsängen i Hammenhög. Skoa 

har tillstånd för 20 personer. Tills vidare är det två arbetslotsar på Skoa. 

När 10 personer är inskrivna anställs ytterligare en arbetslots och när 15 

personer är inskrivna ytterligare en. Fullt utbyggt ska 3,5 arbetslotsar arbeta 

här. 

Aspergers syndrom 

En form av autism där personen har normal begåvning men begränsad 

förmåga till socialt umgänge, begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga. 

Medelåldern för en diagnos är 8–11 år men många 

får diagnosen ställd först i vuxen ålder. Tidig diagnos och tidiga insatser 

är viktigt för att en person med Aspergers syndrom ska kunna leva ett 

självständigt liv. Många har arbete och familj medan andra bor ensamma 

med stöd eller i någon typ av anpassat boende. 

Källa: Solhagagruppen, Ystads Allehanda 

Personlig assistans! 

Vi vill skapa en enklare 

vardag för dig 

NÄRA arbetar sedan 1995 med assistans enl LSS-lagen för funktionshindrade. 

Dels arbetar vi med kunder som har eget arbetsgivaransvar 

för sin assistans dels erbjuder vi assistans där vi står för arbetsgivar- 

 

ansvaret. 


 

Oavsett hur du väljer kan vi erbjuda kunskaper och tjänster på olika 

 


 

nivåer för att skapa en bra miljö för dig och dina assistenter. 

 

Har du personlig assistans eller har ansökt om assistans 

enl LSS-lagen. Kontakta oss så berättar vi hur vi, 

utifrån dina behov, kan underlätta din tillvaro. 

Postadress Box 1054, 186 26 VALLENTUNA 

Besöksadress Smidesvägen 5, 1 tr, Vallentuna 

E-postadress info@nara.nu 

Hemsida www.nara.nu 

NOTISER

24 

Fokus på 

personlig assistans 

Välkommen till Stils föreläsningar, cirklar och 

kurser. De vänder sig till dig som är assistans- 

användare, medarbetsledare, förälder till ett 

barn som har personlig assistans eller arbetar 

som personlig assistent. 

Både medlemmar i Stil och icke-medlemmar är 

lika välkomna! Och nästan allt är kostnadsfritt. 

Tips i oktober: 

Killar som snackar 

Cirkel med Mikael Wahlberg, rugbyspelare 

från Köping Hillbillies. 

Känn till dina rättigheter inför en omprövning 

Jonas Franksson och Stils jurist Hanna 

Eriksson guidar dig. 

Du kan läsa kurskatalogen och anmäla dig på 

www.stil.se. Eller ring oss på 08-506 22 150. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ja, jag vill prenumerera på Sveriges enda 

specialtidning om hjälpmedel och rehabilitering 

Ett år – åtta nummer – för 510 kronor ( 1,39 kr / dag! ). 


Namn 

Leveransadress 

Fakturaadress 

Telefon e-post 

Du kan också beställa per tel 08-620 17 00 eller via e-post: aoh@hi.se 

Maria Olsson 

SVARSPOST 121413100 

162 20 Vällingby

Enligt de mål som regeringen har 

satt upp ska enkelt avhjälpta 

hinder i offentliga miljöer vara 

undanröjda vid årsskiftet. Det 

kan gälla biografer, vårdcentraler, 

teatrar, restauranger och affärslokaler. 

Men långt ifrån alla mark- och 

fastighetsägare har åtgärdat problemen med 

tillgänglighet. Kampanjen som GIL drog i 

gång den 16 augusti har fått stor uppmärksamhet. 

– Detta är ett påtryckningsmedel som har 

varit väldigt effektiv, tre restauranger har byggt 

om sina lokaler efter vårt besök och flera har 

hört av sig för att få hjälp och råd. Det hade 

jag inte väntat mig. Jag hade heller inte väntat 

mig att det skulle bli sådan uppståndelse i 

media, säger Anders Westgerd, verksamhetsledare 

på GIL. 

Dåliga och bra exempel 

GIL står för Göteborgskooperativet för Independent 

Living och det är därför naturligt att 

kampanjen i första hand riktar sig mot Göte- 

TILLGÄNGLIGHET 

Kampanj för bättre 

tillgänglighet på krogen 

TEXT: GÖRREL ESPELUND FOTO: ANDERS WESTGERD 

Sedan mitten av augusti testar GIL tillgängligheten på restauranger och krogar i Göteborg 

och Varberg. Resultatet är nedslående – men många krogägare vill få hjälp med att 

förbättra tillgängligheten. 

borg och Varberg, där föreningen är som mest 

verksam. Tanken är att testa fyra restauranger 

per vecka fram till och med oktober, sammanlagt 

blir det 44 restauranger och krogar. 

– Varje vecka presenterar vi resultatet på vår 

hemsida. Tre dåliga och ett bra exempel visas 

upp. Man kan ju tycka att det är elakt att hänga 

ut de dåliga exemplen, men kampanjen går ut 

på att åstadkomma en förändring och väcka 

debatt. Då är det bättre och mer effektivt att 

hänga ut de restauranger som inte är tillgängliga. 

Dessutom är det faktiskt svårt att hitta 

goda exempel, säger Anders Westgerd. 

Ett pris för tillgänglighet 

Han är själv rullstolsburen och rör sig mycket 

runt om i Göteborg, på så vis känner han att 

han har bra koll på hur tillgängligheten ser ut 

generellt. Restaurangerna GIL väljer att testa 

är slumpvis utvalda, men det rör sig om större 

krogar med många besökare och stor cirkulation. 

Inte små kvarterskrogar. 

– Veckan före publiceringen på webben 

skickar jag brev till de fyra krogarna som vi ska 

presentera. Det händer att folk blir förbannade, 

men det hade vi räknat med. Men de 

flesta tycker att det har varit bra och många har 

inte förstått att deras tillgänglighet varit bristfällig. 

Egentligen är det fastighetsägarens skyldighet 

att undanröja enkelt avhjälpta hinder, 

men det finns krogar som gör förbättringar på 

egen bekostnad. 

Till kampanjen är det kopplat ett pris ”Alla 

ska fram-priset” som ska delas ut till den som 

har bästa förslaget på förändring i Göteborgs/Varbergs 

restaurangvärld. Vinnaren får 

50 000 kronor för att förverkliga sina idéer och 

förbättra tillgängligheten. 

– Sedan kommer vi även att göra en uppföljning 

under 2011 för att se om det har skett 

några förändringar på de restauranger där vi 

inte kom in i år. Under våren nästa år tänker vi 

också köra i gång en ny kampanj som är kopplad 

till tillgänglighet i den offentliga miljön. Det 

blir en annan inriktning, men riktigt vad kan jag 

inte säga än, säger Anders Westgerd. 

Läs mer på: http://kampanj.gil.se 


26 

NOTISER 

Ett splittrat system försvårar för 

arbetslösa med funktionshinder 

Personer med psykiska funktionsnedsättningar vill trots sin problematik 

ofta arbeta. Men ett splittrat stödsystem gör det svårt för 

dem att få och behålla ett arbete. 

– För funktionshindrade kan ett arbete ha ett extra värde – det 

motverkar en upplevelse av utanförskap och bidrar till att man blir 

mer självständig, säger Helene Hillborg, som skrivit en avhandling 

i handikappsvetenskap vid Örebro universitet. 

För att kunna återvända eller för första gången få inträde till arbetslivet 

är det viktigt att arbetslösa personer med psykiska funktionshinder 

får rätt stöd. Helene Hillborg, som har arbetat som 

arbetsterapeut med såväl bedömning av arbetsförmåga, som med 

psykosociala stödinsatser för personer med psykiska funktionshinder, 

undersöker i sin avhandling vilka hinder men också vilka 

möjligheter människor med psykiska funktionshinder stöter på när 

de med hjälp av rehabilitering försöker få ett arbete. 

En spänning mellan att utreda arbetsförmåga och individens 

rehabilitering 

Forskning visar att arbetsplatsens kultur och psykosociala klimat 

är viktiga framgångsfaktorer för hälsa och återhämtning. Att få 

stöd och förståelse, träna och utveckla färdigheter i sin egen takt 

och att få möta arbetskamrater med positiva attityder spelar då en 

viktig roll. 

– Men trots detta uppger professionella som arbetar inom den 

arbetslivsinriktade rehabiliteringen svårigheter att möta de behov 

som de ser hos individen under dennes rehabilitering på grund 

av snäva uppdrag och svårigheter att samverka med andra myndigheter. 

Det innebär i sin tur att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen 

innehåller processer som den enskilde individen och de professionella 

har begränsat inflytande i. 

– Det finns exempelvis en spänning mellan att utreda arbetsförmåga 

och individens individuella rehabiliteringsprocess för dem 

som ingår i sjukförsäkringen. En utredning av arbetsförmåga följer 

strikta ramar och tidsintervaller och det ställer ofta till problem 

när man vill anpassa rehabiliteringen till individens behov och utveckling. 

Brukaren och de professionella är överens 

Helene Hillborg anser att när det handlar om att driva en arbetslinje 

för personer med psykiska funktionshinder måste det göras 

med kunskap om deras situation. Hennes forskning visar att brukaren 

och de professionella ofta är överens om hur man kan nå 

framgång i en rehabilitering. Men samtidigt gör systemet att det 

är svårt att använda dessa erfarenheter och kunskaper fullt ut. 

– Samverkansteamet som arbetar nära individen är beroende av 

stöd från organisationerna runt dem. Det är inte alltid de ser på 

samma sätt på behovet av resurser och stöd. Arbetslösa personer 

med psykiska funktionshinder efterfrågar en nära relation och 

ett följsamt och flexibelt stöd över lång tid. 

Svårigheter att få ta del av olika organisationers resurser, missförstånd 

eller långa väntetider som kan uppstå när samarbetet 

inte fungerar, leder ofta till oro och hopplöshet för individen. 

– Framförallt bör resurserna öka för att kunna ge ett individuellt 

anpassat stöd över tid där medicinska perspektiv, rigida tidsramar 

och snäva uppdrag inom olika myndigheter inte dominerar. 

Källa: Örebro Universitet 

Dina pengar är vårt vapen 

PG: 90 00 72-0 

www.amnesty.se 

Svensk professor i expertkommission om 

ohälsa i Europa 

Denny Vågerö, professor vid CHESS vid Stockholms universitet och Karolinska 

Institutet, ingår i en nyinrättad expertgrupp som på uppdrag av Världshälsoorganisationen 

WHO ska ta fram råd om hur hälsoklyftorna kan minskas 

i Europa. 

Världshälsoorganisationen WHO:s Europakontor har nyligen tillsatt en internationell 

kommission med framstående forskare som ska kartlägga ojämlikhet 

i hälsa i WHO:s Europaregion av 53 länder. Kommissionen leds av Sir 

Michael Marmot, professor i epidemiologi och chef för The International Institute 

for Society and Health i London. 

Kommissionen ska genomföra The European Review of social determinants 

of health and the health divide. Den följer därmed upp den globala WHO 

Commission on Social Determinants of Health – känd som den så kallade 

Marmotkommissionen där även Denny Vågerö ingick. Den nya expertkommissionen 

ska presentera förslag till åtgärder för de 53 europeiska medlemsländerna 

under 2012. 

Tio välrenommerade forskare från olika länder leder kommissionens arbete. 

Från Sverige deltar Denny Vågerö, professor vid Centrum för forskning om 

ojämlikhet i hälsa (CHESS), ett forskningsinstitut som drivs gemensamt av 

Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Ytterligare en svensk ingår i 

expertgruppen. Det är Barbro Westerholm, riksdagsledamot och professor 

emerita vid Karolinska Institutet. 

– Europa är splittrat på hälsoområdet. Det skiljer till exempel 20 år i förväntad 

livslängd mellan Island och Ryssland idag. I de flesta europeiska länder 

ökar nu skillnaden i livslängd mellan samhällsklasserna, även i Sverige. 

Vårt arbete går ut på att föreslå åtgärder för att minska klyftorna i hälsa mellan 

och inom länder i WHO:s Europaregion. WHO Europa har fått en ny dynamisk 

ledning som tagit detta initiativ, och det är mycket spännande att 

arbeta med denna, säger Denny Vågerö. 

Bland övriga medlemmar i expertgruppen finns bland annat professor 

Amartya Sen, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till 

Alfred Nobels minne 1998; professor Zsuzsa Ferge, Budapest; professor 

Johan Mackenbach, Rotterdam; professor Tilek Meimanaliev, Kirgisistan och 

professor Tomris Türmen, Istanbul. 

Olle Lundberg, professor vid CHESS, är vidare ordförande i en av kommissionens 

arbetsgrupper, som skall belysa frågor om hur BNP, inkomster, 

skatter och välfärd bestämmer folkhälsan. 

Källa: Karolinska Institutet, Stockholms Universitet 

Stora regionala skillnader när det gäller förskrivning 

av kognitiva hjälpmedel 

Det är vanligt att personer med kognitiva funktionsnedsättningar inte får de 

hjälpmedel som de behöver trots att utvecklingen inom kognitionsområdet 

gått framåt. Det visar ny kartläggning från Hjälpmedelsinstitutet. En förklaring 

tycks vara att omgivning och förskrivare saknar tillräckliga kunskaper om kognitiva 

funktionsnedsättningar och kognitiva hjälpmedel. 

Kartläggningen presenteras i rapporten Kognitiva hjälpmedel - Nationell 

uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. 

Det är en uppföljning av en tidigare kartläggning som genomfördes 

av Hjälpmedelsinstitutet 2008 om förskrivningen av kognitiva 

hjälpmedel i Sverige. 

Den här undersökningen är den första som följt utvecklingen av förskrivningen 

av kognitiva hjälpmedel över tid. Kartläggningen visar att det finns 

stora regionala skillnader när det gäller vilka kognitiva hjälpmedel som går att 

förskriva, regelverk, organisatorisk uppbyggnad och kompetens. 

Undersökningen baseras på svar från hjälpmedelskonsulenter inom kognition 

i landets regioner/landsting. Den omfattar vuxna med psykiska funktionsnedsättningar, 

utvecklingsstörning, förvärvade hjärnskador, neuropsykiatriska 

diagnoser och demens samt barn/ungdomar med; utvecklingsstörning, 

medfödda och/eller förvärvade hjärnskador och psykiska/neuropsykiatriska 

diagnoser. 

Källa: HI 


Kvalitet 

Våra tjänster står för 

kvalitet – kvalitet för dig 

som brukare 

Självständighet 

Vi skapar självständighet 

– för brukare som 

vill leva sina egna liv 

Individanpassad 

Vi formar oss efter dina 

behov – för att ge dig 

individanpassad assistans 

info@optimalassistans.org – 031-24 15 42 – www.optimalassistans.org 

2005-2010 

Vi firar 5 år 

hela året! 


28 

WANLOO 

Är du intresserad av 

långsiktiga så relationer 

berättar jag mer 

eller ri 

och en förenklad vardag? dag? 

Besök bjorka-assistans.se eller ring ng 

046-540 95 96 så berättar jag mer. er. 

och en förenklad var 

långsiktiga relation 

intresserad 

du Är 

Hopp boll 

45 cm 119 Kr 

55 cm 159 Kr 

65 cm 199 Kr 

Tel: 046-540 95 96 

M.v.h. Marie Hansson 

J u l k l a p p s d a x 

Familjen Anka 

99 Kr (4 st) 

Aqua produkter AB • Häradsudden • 742 91 Östhammar 

aqua@aquaprodukter.se • www.aquaprodukter.se 

Hur upplevs din verksamhet? 

Pict-O-Stat 

Ljud- och bildbaserat enkätverktyg 

som ger det verkliga brukarperspektivet 

www.neonova.se/pictostat 

Jag heter 

Lille Emil 

Rubens Barn 

50 cm lång 469 Kr 

40 cm lång 349 Kr 


En rullstol som går att köra 

på egen hand, också för den 

som inte har någon funktion 

i armar och händer? För 

inte så länge sedan hade 

tanken känts som ren science 

fiction, men i takt med 

att så kallad eye-tracking 

utvecklas, så har nya möjligheter 

öppnat sig för personer 

med rullstol. 

Eye-tracking, eller ögonstyrning, är 

enkelt uttryckt ett sätt att läsa av 

en persons ögonrörelser och helt 

enkelt kartlägga var han eller hon 

tittar. Tekniken har bland annat 

använts inom marknadsföring, för 

att studera var på en hemsida som besökarens 

ögon faller, eller vad en butikskund lägger 

märke till i en affär. 

Inom hjälpmedelstekniken finns en lång rad 

potentiella användningsområden och svenska 

forskare har nu tagit fram en prototyp för en 

ögonstyrd, elektrisk rullstol, kallad Rullbot. Projektet 

är ett samarbete mellan Karlstad universitet 

och vuxenhabiliteringen vid Landstinget i 

Värmland. 

Erik Wästerlund är doktor i psykologi och ledare 

för projektet. Han säger att man är oerhört 

nöjda med hur prototypen har fungerat 

vid tester. 

– Den första versionen av Rullbot har vissa 

barnsjukdomar, bland annat för att vi har använt 

lite för billiga komponenter i det här stadiet, 

men i princip så fungerar den som vi tänkt 

FORSKNING PÅGÅR 

Styr rullstolen med ögonen 

TEXT: ANDREAS KARLSSON FOTO: KAY SPONSELLER 

oss. Nästa steg är att göra mer avancerade tester, 

Rullbot men eftersom – Erik, Ola det och här Testpilot. 

är en medicinteknisk 

produkt så krävs ganska mycket pappersexercis 

för att få de tillstånd som krävs, säger Erik 

Wästerlund. 

Dyr teknik 

Rullbot består av en eldriven rullstol, med en 

datorskärm monterad. På skärmen ser användaren 

en bild av vad som finns framför honom 

eller henne, och på skärmen finns också fyra 

skuggade fält med pilar, vilka representerar 

framåt, bakåt, höger och vänster. Användaren 

förses med särskilda glasögon som läser av 

ögonrörelserna och genom att titta på något 

av de skuggade fälten så kan han eller hon 

styra rullstolen i önskad riktning. 

En komplett rullbot i kommersiellt utförande 

är ett dyrt hjälpmedel, medger Erik Wästlund. 

Därför har man valt att arbeta med ett modulsystem 

som ska göra det möjligt för den som 

till exempel redan har en el-rullstol att bygga 

ut systemet. 

När det gäller själva funktionen så konstate- 

rar han att förutom möjligheten att förflytta sig, 

så öppna Rullbot för helt nya kommunikationsvägar 

mellan exempelvis brukaren och en personlig 

assistent. 

– Den som inte i ord kan uttrycka sin vilja, 

kan visa den i handling istället. Är man hungrig 

kan man åka till kylen, och vill man byta 

kanal på teven så kan man åka och ställa sig 

framför den. 

Sista utväg 

– Men, tillägger han, det här är förstås inte 

ett optimalt sätt att lösa förflyttning och kommunikation. 

Det är en utväg för den som inte 

har några andra alternativ. I princip är alla 

andra sätt bättre – för den som kan. 

Samtidigt tror Erik Wästlund att det finns 

andra användningsområden av Rullboten som 

behöver utforskas. Som att den skulle kunna 

vara ett verktyg när man gör en bedömning 

av en persons fysiska och mentala förmåga; 

hur väl förstår användaren instruktioner och 

ser han eller hon sambandet mellan orsak och 

verkan? 


PERSONLIG ASSISTANS 

PÅ DINA VILLKOR 

Hos oss får du vara med och välja din 

personliga assistent. En person du trivs med 

och som hjälper dig med det du önskar, på 

det sätt du vill och när det bäst passar dig. 

info@totalassist.se 

021-470 22 70 

30 

www.a-assistans.se 

TotalAssist är en webbaserad tjänst för 

schemaläggning och tidrapportering av 

personlig assistans och har automatiska 

kontroller mot ATL samt skapar 

statistik och underlag till FK. 

TotalAssist 

TotalAssist ger en effektiv och säker 

administration för hela assistansen. 

www.totalassist.se 

Aros Circle AB 

”Jag är glad att PETÖmetoden 

den finns finns 

här hemma” emma” 

Prova på! 

Just nu erbjuder Norlandia 

Personlig Assistans kostnadsfri 

bedömning av dina habiliteringseller 

rehabiliteringsbehov enligt 

Petö-metoden. 

Ring 040-59 29 90 eller maila på 

kp@personligassistans.se 

så berättar vi mer. 

här h 

När Kristina var 4 år fick hon åka till Ungern för att 

meto 

träna upp balansen enligt PETÖ-metoden. 

Jag 

Läs Kristinas historia på 

www.personligassistans.se/malin 

Hotta upp din rullstol i höst med nya ekerskydd 

och häftiga ljus 

Direkt till webbshoppen: www.webshop.kladvalet.se 

Jonasborgsvägen 9, 723 41 Västerås Telefon:021-620 15 


Stillsam 

skildring av 

galenskap 

TEXT: MATTIAS HAGBERG 

BOK: Mitt galna liv 

FÖRFATTARE: Arvid Lagercrantz 

FÖRLAG: Lind & Co 

IMitt galna liv – en memoar om psykisk 

sjukdom följer vi Arvid Lagercrantz sjukdomshistoria 

från de första skoven 

under 1950-talet fram till i dag. Det en 

lugnt och metodiskt berättad historia 

om ett liv i skuggan av det som i dag kallas bipolär 

sjukdom typ 1, en form av manodepressivitet. 

Arvid Lagercrantz, mest känd som politisk 

reporter på Sveriges Radio under 1970- och 

80-talen, senare chef för P1 och till slut vice VD 

och VD för Sveriges Radio, har med hjälp av 

gamla sjukjournaler återskapat sina sjukdomsperioder 

för att förstå sig själv, men också för 

att visa hur ett liv som manisk och psykotisk kan 

gestalta sig. 

Trots att bokens fokus ligger på ”galenskapen”, 

på sjukdomsperioderna, är det vardagligheten 

som är behållningen. Trots sin svåra 

sjukdom framstår Arvid Lagercrantz liv som 

tämligen alldagligt, även om hans karriär 

RECENSION 

Med en papperskorg över huvudet försöker Arvid Lagercrantz stänga ute världen, livet, och 

ångesten, men framför allt det faktum att han återigen är intagen på en psykiatrisk klinik 

för sitt maniska och psykotiska beteende. En annan gång svassar han genom sjukhusets 

korridorer fullständigt upptagen av att framställa sig själv som en prostituerad kvinna. 

Däremellan långa perioder av fullständigt ”normalt” liv. 

kanske inte är den vanligaste. Han arbetar, har 

villa, fru och barn. 

Arvid Lagercrantz har med andra ord lyckats 

skriva en bok om psykisk sjukdom som får alla 

de mytiska berättelserna om våld och galenskap 

vi mött de senaste åren i framför allt 

media att framstå som avvikande. Och det är 

sannerligen en bedrift. 

Med det sagt kan man samtidigt konstatera 

att boken är lite onödigt vardaglig. Personligen 

saknar jag den svärta som då och då skymtar 

fram mellan raderna; ibland kommer och 

går skoven lite väl smärtfritt. 

Arvid Lagercrantz har ett uttalat mål med sin 

bok. Han vill visa att öppenhet är avgörande 

om fördomar kring psykisk sjukdom och psykiskt 

sjuka skall försvinna. Mängder med svenskar 

lider av psykisk sjukdom, så många som 

mellan fem och tio procent behöver vård för 

sina problem enligt socialstyrelsen. Trots det är 

det få som talar om problemen. Med ett mer 

fördomsfritt samtal om psykiska problem skulle 

mycket vara vunnit. 

Men den största lärdomen av Mitt galna liv 

är trots allt inte behovet av öppenhet, istället är 

det vikten av ett socialt sammanhang, ett 

mänskligt nätverk, runt den som lider av psykisk 

sjukdom. Under läsningen förstår man att 

det hela tiden har funnits människor runt Arvid 

Lagercrantz som ställt upp, förlåtit, förstått, 

och framför allt gett honom nya chanser. Självklart 

har det haft betydelse att han vuxit upp i 

en av landets mest namnkunniga släkter med 

goda kontakter inom sjukvård, media och kulturliv; 

ett förhållande som öppnat många dörrar, 

och låtit dem stå öppna även när det blivit 

struligt. 

I detta finns en orättvisa, men också en väg 

framåt. Vi måste skapa ett samhälle som bygger 

nätverk även åt dem som saknar sådana från 

början. Med andra ord, vi måste öppna dörrarna 

för alla, och vi måste låta dem stå öppna. 


32 

ASSISTANSGUIDEN 

RIKSTÄCKANDE 

1 Assistansbolag Leimir AB 

Ullsättersvägen 2 B 

824 34 Hudiksvall 

Tel: 0650-54 15 80 

www.1assistansbolag.se 

A-Assistans Leimir AB 

Ullsättersvägen 2 B 

824 34 Hudiksvall 

Tel: 0650 54 15 52 

www.a-assistans.com 

Ett handtag 

i vardagen 

AGENSA AB Tel: 044-12 58 00, info@agensa.com, www. agensa.com 

Agensa AB 

Villavägen 2 Valje 

294 77 SölvesborgTel: 

044-1258 00 

Fax:044-20 00 06 

Mobiler: 0734-399 330, 

0733-500 330 

E-post: info@agensa.com 

www.agensa.com 

Ett handtag i vardagen 

Personlig assistans 

& kompeensutveckling 

Assistansia AB 

Fabriksgatan 22 

Box 184 

701 43 Örebro 

Tel: 020-30 31 00 

E-post:info@assistansia.se 

www.assistansia.se 

Assistansia ingår i Humanakoncernen. 

Vi arbetar 

med personlig assistans 

för individer med funktionsnedsättningar.Utgångspunkten 

för vårt 

arbete är att alla människor 

har rätt till ett bra 

liv. Humana är Sveriges 

största privata assistansanordnare 

med verksamhet 

över hela landet 

och omkring 5 000 anställda. 

Det är kundernas 

önskemål som styr vårt 

arbete. Vi sätter människan 

i centrum, inte 

funktionsnedsättningen. 

Vi har även kontor i 

Stockholm, Malmö och 

Göteborg. 

Amelia Personlig 


Box 447 

64127 Katrineholm 

Tel: 0150 517 00 

www.ameliaassistans.se 

Argolis AB 

Drakegatan 5 


Tel: 031-733 35 00 

www.argolis.se 

AssistansLotsen AB 

Prästgatan 51 

831 34 Östersund 

Tel:063-391 01 00 

www.assistanslotsen.com 

Assistansbolaget 

i Sverige AB 

Skäpplandsgatan 1C 

703 46 ÖREBRO 

Tel: 020 244 344 

www.assistansbolaget.se 

Assistansteamet 

i Blekinge AB 

Sjöbrisstigen 9 

370 24 Nättraby 

Tel: 0455 240 33 

www.assistansteamet.se 

Assistansteamet 

i Halland AB 

Nygatan 20 

311 31 Falkenberg 

Tel 0346 847 45 

www.boendeochresurs.se 

Attendo Care 

Platensgatan 5 A 

582 20 LINKÖPING 

Tel: 013-12 41 48 

www.attendo.se 

Björkö Assistans 

Sören Eriksson AB 

Hertig Karlsgatan 2 

582 20 Linköping 

Tel: 013 1039 90 

www.bjorkoassistans.se 

Brukarkooperativet JAG 

Box 161 45 

103 23 Stockholm 

Tel: 08 789 30 00 

www.jag.se 

CL Assistans AB 

Segersbyvägen 7 

145 63 Norsborg 

www.classistans.se 

Din Assistans 

Postgränd 8 A 

83130 Östersund 

Tel: 0200 125 145 

www.dinassistans.com 

Vi är ett Norrlandsföretag 

med lång erfarenhet som 

privat assistansanordnare. 

Våra kontor ger service till 

kunder över hela landet 

och vi erbjuder kostnadsfri 

juridisk hjälp. Din Assistans 

har jouröppet 

veckans alla dagar för din 

trygghet. 

Telefon: 0200-125 145. 

DVT Assistans AB 

Tegelbruksgatan 22 

632 28 ESKILSTUNA 

Tel: 016 13 14 60 

www.dvtassistans.se 

Enigheten Personlig 


Häradsvägen 19 

784 34 BORLÄNGE 

Tel: 0243 229622 

www.enigheten.se 

Foveo AB 

Box 597 

581 07 LINKÖPING 

Tel: 013 31 06 02 

www.foveo.se 

Futura Assistans AB 

Svärta Rosenhill 

611 93 Nyköping 

Tel: 0155-226085 

www.futura-assistans.se 

Frösunda LSS AB 

Frösundaviks Allé 13 

169 70 Solna 

Telefon: 08-505 23 500 

Fax: 08-555 440 51 

www.frosunda.se 

Vi är 3400 medarbetare 

över hela Sverige som 

stödjer personer med 

funktionsnedsättning i 

sitt hem, i arbete och 

skola samt på fritiden. 

Det gör oss till den ledande 

privata aktören i 

Sverige. 

• Personlig assistans till 

barn, ungdomar och 

vuxna 

• Garanterar kundens 

assistans 

• Plusprogram – erbjudande 

om lärorika och 

stimulerande aktiviteter 

• Utbildar, utvecklar och 

arbetsleder assistenter 

• Totalt och professionellt 

arbetsgivaransvar 

Hela Sveriges Assistans AB 

Kanalvägen 17 

183 30 Täby 

Tel: 08 510 199 70 

www.hsaab.se 

GIL – Göteborgskooperativet 

för 

Independent Living 

Jaegerdorffsplatsen 3 

414 51 GÖTEBORG 

Tel: 031 63 64 80 

www.gil.se 

Vi betonar varje människas 

rätt att välja själv. Vi 

är en ideell organisation 

utan vinstintresse som 

sedan styrs av medlemmarna. 

Våra drivkrafter 

är möjligheter, jämlikhet 

och individuella behov. 

Hos oss kan du själv 

skapa en egen personligt 

utformad assistans, 

som hjälper dig att få 

just det liv du vill ha. 

Kooperativet Viol 

Villa Lübeck 

566 31 HABO 

Tel 036 411 87 

www.koop-viol.se 

LivsAnda Vård & 


Södergrensgatan 2 


Tel: 031 7111550 

www.livsanda.se 

LSS Assistans 

Drakegatan 7 


Tel 031 83 36 50 

www.lssassistans.se 

LSS-Partner AB 

Box 9161 


Tel 031 68 94 90 

www.lss.se 

MM-assistans Dalarna 

Engelbrektsgatan 20 

771 30 Ludvika 

Det www.mmassistans.se 

är ditt liv, hur vill du ha det? 

Vi lyssnar. 

Mellansvenska 

Assistansservice 

Vad kan vi på Nordström Assistans ge dig? 

Per Eriks gata 25 C 

70358 Örebro 

Tel: 021 30 34 90 

www.mellansvenskaassistans.se 

Sedan 1998 har vi hjälpt många funktionshindrade och deras familjer till en enklare vardag. 

Lägg hög service och personligt engagemang till vår kunskap och långa erfarenhet, så får du 

tillgång till en av de mest intressanta aktörerna inom personlig assistans. 

I vår administrativa service ingår bl.a. nedanstående för en kvalitativ personlig assistans. 

My Life HB 

Varvsgatan 49 

972 33 Luleå 

Tel 0920 126 26 

www.mylife.se 

Norlandia Personlig 

Vem är du och var finns du? 


Stenkällevägen 52, 

212 33 Malmö 

Tel: 040 59 22 30 

www.personligassistans.se 

Utöver detta har vi 020-nummer, jourtelefon, finsk- och spansktalande kundansvariga m m. 

Våra kunder finns från Ystad till Gällivare, de är yngre och äldre, både män och kvinnor, 

idrottsintresserade och dansintresserade m m. 

Oavsett vem du är, var du finns eller vilka intressen du har, så vet vi att vi kan leverera 

personlig assistans med en service- och kvalitetsnivå som få andra aktörer har idag. 

NYHET! I MAJ ÖPPNAR VI ETT LOKALKONTOR I MALMÖ! 

Välkommen att ringa oss gratis på 020-80 90 90! 

nordström assistans 

Vendevägen 85 A, 182 91 Danderyd 

Nordström Telefon 020-80 90 90, assistans 

Fax 08-768 55 55 

info@nordstromassistans.se 

Vendevägen www.nordstromassistans.se 85A 

182 91 Danderyd 

020-80 90 90 

www.nordstromassistans.se 

Vi har lyssnat på våra 

kunder sedan 1998 och 

gör det fortfarande. Det 

är nämligen ditt liv och 

ingen annan än du bestämmer 

hur din assistans 

ska fungera. 

Näsets Omsorgs Assistans 

Västranäsvägen 72 

29491 SÖLVESBORG 

Tel 0456 700 70 

www.omas.se 

Olivia Personlig Assistans 

Råsundavägen 100 

169 57 Solna 

Tel 08 514 20 150 

www.ringolivia.nu 

OmsorgsCompaniet 

i Norden AB 

Vikstensvägen 18 

121 55 JOHANNESHOV 

www.oc.se 

Optimal Assistans 

i Göteborg AB 

Ekedalsgatan 38 


Tel 031 24 15 42 

www.optimalassistans.org 

P.ass.FORM AB 

Dalvägen 1 

135 51 Tyresö 

Tel: 08 712 52 45 

www.passform.se 

PASAB – Persona Assistans 

Funkabotorget 3 

393 52 KALMAR 

Tel 0480 49 14 19 

www.pasab.se 

Pater Assistans AB 

Ekelunden 20 

475 32 Öckerö 

Tel: 031-96 94 10 

www.pater.se 

PBA Assistans AB 

Nygatan 20 B 

70211 Örebro 

Tel 019 184 184 

www.brukare.nu 

W W W . A S S I S T A N S G U I D E N . C O M 

Personal Care 

Hjalmar Lundbohmsvägen 

44 (Adm) 

Föreningsgatan 1 

(Arb.ledn) 

981 31 Kiruna 

Telefon 0920-120 91 

Fax 0980-660 00 

www.personalcare.se 

Verksamma i hela landet, 

kontor i Kiruna, Luleå, 

Piteå, Stockholm, Trollhättan, 

Skellefteå, Umeå 

och Sollefteå. 

Hos oss har kunden rätt. 

Rätt att forma innehållet i 

sin assistans, rätt att välja 

innehållet utifrån resurserna. 

Och framför allt 

rätt att bli sedd och hörd 

som människa. Hos Personal 

Care får du hjälp 

med dina assistansbehov 

av kompetent personal. 

Vi har de specialistkompetenser 

som krävs, dygnet 

runt jour och alltid ett 

personligt bemötande. 

Har du valt rätt? 

Primacura AB 

Knallerian/Skaraborgsvägen 

62-64 

506 30 Borås 

Tel 033 128 129 

www.primacura.se 

Rikskooperativet 

Blå Assistans 

Östra Boulevarden 40 

291 31 Kristianstad 

Tel: 044 781 51 55 

www.rikskooperativet.m.se 

Scandic International 

Drakenbergsg. 49 

11741 STOCKHOLM 

Tel: 08 442 34 57 

www.scandicinternational.com 

Schwanborgs Assistans AB 

Norra Ramsingegården 

273 97 Tomelilla 

Tel: 0417 421 40 

www.schwanborg.se 

Sirius Humanum AB 

Tegelviskg 12 


Tel: 08 745 33 00 

www.sirius-humanum.se 

Stiftelsen Assistansen 

Box 24 

610 70 VAGNHÄRAD 

Tel 0155 22 61 48 

www.assistansen.se 

Succurro AB 

Porlabacken 2 

124 70 STOCKHOLM 

Tel 08 556 200 90 

www.succurro.se 

Sydassistans AB 

Limhamnsvägen 128, 

216 12 Limhamn 

Tel 040 15 05 00 

www.sydassistans.se 

Team Assistans i Göteborg 

Herkulesgatan 36 

41701 Göteborg 

Tel 031 22 20 50 

www.teamassistans.se

Sjuhäradsbygdens 

Assistansservice AB 

Moldegatan 9 

504 32 BORÅS 

Tel: 033 48 03 40 

www.shsboras.se 

Har sedan 1995 arbetat 

med personlig assistans 

till funktionshindrade. 

DET ÄR DU SOM 

STÄLLER KRAVEN 

Jag är osäker, kan jag 

pröva? 

Ja, med oss träffar du 

avtal som löper 1-6 månader 

med en månads 

uppsägningstid. 

Stil – Stiftarna av 

Independent Living 

i Sverige 

Huvudkontor i Stockholm 

Arenavägen 63, 7 tr 

121 77 Johanneshov 

Tel 08 506 221 50 

Fax: 08-506 221 70 

Texttele: 08-506 221 75 

E-post: info@stil.se 

www.stil.se 

Lokalkontor i Sundsvall 

Universitetsallén 32, 851 

71 Sundsvall 

Telefon: 060-53 83 12 

E-post: sundsvall@stil.se 

Stil erbjuder professionell 

assistansanordning 

och arbetar för ökad tillgänglighet 

och delaktighet. 

Vi ger dig juridisk 

rådgivning, utbildning 

och unika försäkringar. 

Stil är inte vinstdrivande 

och har längst erfarenhet 

av personlig assistans. 

Särnmark 

Ekonomiassistans AB 

Smidesvägen 7, 3 tr 

17141 Solna 

Tel: 08 505 920 00 

www.sarnmark.se 

Att bestämma över sitt 

liv är en rättighet, därför 

tror vi på en individuell 

lösning där du gör valen. 

Särnmark Assistans startades 

1992 av Cecilia Ekholm 

och Mikael Särnmark 

som själv har en 

funktionsnedsättning. 

Besök oss på: 

www.sarnmark.se eller 

ring 08-505 920 00 så berättar 

vi mer om vad vi 

kan göra för dig! 

Livsanda assistans 

med livsglädje 

Södergrensgatan 2 


031 711 15 50 

www.livsanda.se 

Vår ambition är att vara 

mer än ett företag. Att alltid 

vara lite bättre imorgon 

än vad vi är idag. Vår filosofi 

bygger på att det är 

Livsanda som finns till för 

kunden och det är vi som 

företag som skall visa ett 

stort mått på flexibilitet 

och anpassningsförmåga, 

inte kunden. Därför heter 

vi Livsanda - assistans med 

livsglädje. 

VH assistans 

Åsgatan 12 

79131 Falun 

Tel:023 29 299 

www.vhassistans.se 

VH kids 

www.vhkids.se 

Kontaktperson: 

Veronica Hedenmark, 

grundare och ägare, 

070- 398 29 29 

Telefon till våra kontor: 

Falun: 023-29 29 9 

Halmstad: 035-18 20 57 

Stockholm: 08-679 99 29 

Göteborg: 031-58 29 29 

Umeå: 090-14 29 29 

Lycksele: 0950-170 29 

VH kids vänder sig till barn 

med funktionshinder, deras 

syskon och kompisar. 

Vi arbetar för att ge barnen 

en aktiv fritid. Alla 

barn har samma behov, 

det är bara förutsättningarna 

som är olika. Aktiviteterna 

är anpassade för alla 

och till oss är alla välkomna. 

Vi vill stärka självförtroendet 

och 

självkänslan hos barn med 

funktionshinder, och medverka 

till en aktiv fritid med 

gemenskap, frihet och nya 

upplevelser. 

Vi anordnar sommarkollon 

över hela landet samt 

resor utomlands. VH kids 

är en del av VH assistans, 

ett rikstäckande företag 

med 600 anställda. 

Telge Assistans AB 

Dalhagav. 56 

151 55 Södertälje 

Tel 08 550 395 00 

www.telgeassistans.se 

Team Olivia/Nordströms 

Assistans 

Råsundavägen 100 

169 57 Solna 

Tel: 08 783 79 88 

www.nordstromassistans.se 

Tibble Konsult 

Biblioteksgången 2 

183 70 Täby 

Tel: 08 758 85 37 

www.tibblekonsult.se 

Trejent AB 

Drottninggatan 4 

63220 Eskilstuna 

Tel: 016 51 22 33 

Vita Partner 

Box 6080 

141 06 Kungens kurva 

Tel: 08 646 12 00 

www.vitapartner.se 

AssistansPoolen AB 

Storgatan 43 

386 31 Färjestaden 

Tel 0485 303 77 

www.assistanspoolen.se 

AssistansPoolen är ett 

privatägt familjeföretag 

där omtanke, ett stort 

intresse och skräddarsydd 

personlig service 

är några av ledorden. 

Alla hos oss har stor erfarenhet 

och vet vad en 

bra personlig assistent 

betyder. Det kan vara 

allt från mindre barn till 

äldre människor. Det 

kan vara personer som 

behöver hjälp dygnet 

runt eller någon som 

kanske bara behöver 

enstaka stödinsatser. Vi 

finns där för alla. 

Vivida Assistans 

Skomaskinsgatan 6 

702 27 ÖREBRO 

Tel 019 555 43 00 

www.vivida-assistans.se 

Vägen till bättre liv 

Mona Thomassen AB 

Osbygatan 8B lgh 303 

214 43 Malmö 

Tel: 040-23 62 40 

www.vagentillbattreliv.se 

Ågrenska Assistans 

Lilla Amundön 

43658 Hovås 

Tel: 031 750 91 00 

www.agrenska.se 

SÖDRA SVERIGE 

Anemon Personlig 


(även Stockholms län) 

Dag Hammarskjölds väg 2 

224 64 LUND 

Tel: 046 122 110 

www.anemon.se 

B1 Team 

Skeppsbrogatan 47 

39231 Kalmar 

Tel 0480 567 70 

Blåvingen Personlig 


Gillekroken 24 

221 00 LUND 

Tel: 046 39 95 11 

www.blavingen.se 

Ekens Assistansservice 

Vikengatan 5 

244 65 FURULIND 

Tel 046-25 42 30 

Furuboda Assistans 

Furubodav. 247 

296 86 Åhus 

Tel: 044 781 46 00 

www.furuboda.se 

GiVa Assistans 

Box 3 

570 82 MÅLILLA 

Tel o495-200 41 

www.giva.se 

Iki Assistans 

S. Förstadsgatan 22 

211 43 MALMÖ 

Tel: 040 66 55 850 

www.ikiassistans.se 

Kooperativet Castor 

Södra Lundavägen 10 

245 32 Staffanstorp 

Tel 046 25 60 21 

www.kooperativet-castor.nu 

Kooperativet Frihet 

Höstbruksvägen 12 

226 60 Lund 

Tel 046 15 06 12 

www.kooperativetfrihet.se 

Kooperativet Hand i Hand 

Ringvägen 65 

280 20 Bjärnum 

Tel 0430 210 32 

www.handihand.se 

Kooperativet Helsingborg 

Independent 

Södergatan 41 

252 25 HELSINGBORG 

Tel 042 12 74 72 

www.hil.se 

Kooperativet Lila 

Höstbruksvägen 12 B 

226 60 LUND 

Tel 046 13 06 80 

www.kooperativetlila.se 

Kooperativet Lotsen 

Storgatan 17 

571 31 NÄSSJÖ 

Tel 0380 749 19 

www.lotsen.org 

Kooperativet Vilja 

Satellitvägen 1 

245 34 Staffanstorp 

Tel: 046 25 70 76 

www.kooperativet-vilja.nu 

M E Assistans AB 

Åbygatan 7 

380 31 LÄCKEBY 

Tel: 0480 590 52 

MejDej Kooperativet 

Östra Boulevarden 40 

291 31 Kristianstad 

Tel: 044 781 51 00 

www.mejdej.se 

Omtanken I Skåne AB 

Villavägen 5 

24014 Veberöd 

Tel:046 809 10 

www.omtankeniskane.se 

Poolarna AB 

Mäster Johansgata 11 

211 21 MALMÖ 

Tel: 040 661 56 95 

www.poolarna.se 

Skånes Nord Ost 

Kooperativ EK 

Almvägen 20 

291 41 KRISTIANSTAD 

Tel: 044 103 114 

www.skanesnordostkooperativ.se 

Svenska Vårdgruppen 

Personlig Assistans 

Stadiongatan 65 

217 62 MALMÖ 

Tel 040 88 606 

www.vardgruppen.se 

Tindra Personlig 

Åbyplan 2A, Klippan. 

Tel 0435 157 30 

www.tindra-ab.se 



VeMi Assistans 

Landbrogatan 9 

371 34 Karlskrona 

Tel: 0708-430663, 

0708-401538 

Mail: vemi.assistans@gmail.com 

VitaNova Personlig 


Kungsgatan 8 

352 33 VÄXJÖ 

Tel: 0470 71 90 70 

www.vitanova-assistans.se 

VårOmtanke Personlig 

assistans i Öresund AB 

Skimmelgatan 38 

212 35 MALMÖ 

Tel 040 21 32 66 

www.varomtanke.se 

Österlen Assistans 

Ravlunda Byaväg 12 

277 35 Ravlunda 

Tel: 0414 743 85 

www.osterlenassistans.se 

VÄSTRA SVERIGE 

Aida Bemanning AB 

Eklandagatan 23A 


Tel: 031 81 71 01 

www.aida.se 

Amanda Assistans 

Odengatan 24 

52143 Falköping 

Tel 0515 144 55 

www.amandas.se 

ACA Assistans AB 

(även Jönköpings och Hallands 

län) 

Metallvägen 5 

453 53 Mölnlycke 

Tel: 031 98 73 30 

www.aca.se 

Clara Assistans AB 

Källhult 

514 50 LIMMARED 

Tel: 0325 440 02 

www.claraassistans.se 

Hemservice i Halland AB 

Svensavägen 97 

43498 Kungsbacka 

Tel: 0300 541 200 

www.hemservice-halland.se 

Human Assistans 

Sverige AB 

Vestagatan 2 A 


Tel: 031 - 700 14 02 

www.humanassistans.se 

Claras Assistanstjänst 

Trollstigen 8 

577 37 HULTSFRED 

Tel: 0495-106 62 

www.clarasassistanstjanst.se 

Vi tar hela eller delar av ansvaret 

för rekrytering, utbildning 

och administration av 

assistansen, beroende på 

vilka tjänster som du är 

intresserad av. 

Du får det stöd och den 

service du önskar. 

Vi kan också hjälpa till och 

medverka vid kontakter med 

olika myndigheter såsom 

kommun och försäkringskassa 

Vår målsättning är att du 

som har behov av personlig 

assistans ska kunna leva på 

samma villkor och så likt 

andra som möjligt. 

33

34 


Lev Väl Assistans AB 

Stora Åvägen 21 

436 34 Askim, Göteborg 

Tel: 031-78 900 87 

www.levval.se 


tanken var från början; att 

du själv bestämmer över 

din egen assistans. Vår 

styrka ligger i det personliga 

engagemanget och 

vår lyhördhet inför varje individs 

vilja och behov. Tillsammans 

ser vi till att just 

Din personliga assistans 

blir precis som Du själv vill 

ha den. Det är hela grunden 

i vår verksamhet. Du 

bestämmer och vi gör. Personlig 

Assistans som den 

egentligen borde vara. 

Kontor i Göteborg och Kiruna. 

Verksamma där vi behövs. 

IGS Assistans 

Arenavägen 27 6 trp 

invid Globen 

Tel: 08 556 803 87 

www.igs-ss.se 

Jesper Ekström Aktiv 

Assistans Tillsammans AB 

Pappersbruksallén 22 


Tel: 019 26 04 37 

www.assistanstillsammans.se 

Jevia Assistans 

Pelarskogsgatan 2 

731 54 Köping 

Tel: 0221 123 09 

www.jevia.se 

Kompis Assistans EK 

Malmgatan 1 

780 50 Vansbro 

Tel: 0281 59 51 60 

www.kompisassistans.se 

Kooperativet Frej i Skövde 

Ekonomisk Förening 

Inga-Karlsväg 6A 

541 48 Skövde 

Tel: 050 42 91 44 

www.frej.info 

Kooperativet Olja 

Slottsgatan 14 

553 22 JÖNKÖPING 

Tel: 036 38 70 90 

www.kooperativet-olja.se 

LifeStyle Assistans 

Fuxvägen 2 

352 55 VÄXJÖ 

Tel: 0470 75 76 43 

www.mtnab.com/lifestyle 

MBK Assistans AB 

Sven Jonsons Gata 2E 

302 27 Halmstad 

Tel: 035 15 65 95 

www.mbkassistans.se 



Sofiagatan 47 


Tel: 031 21 99 40 

www.personligassistansgbg.se 

ÖSTRA SVERIGE 

Allians Assistans AB 

Stralsundsgatan 45 

122 37 ENSKEDE 

Tel: 08 600 32 50 

www.alliansassistans.se 

AOM Assistans AB 

Riddarplatsen 36 

177 30 JÄRFÄLLA 

Tel: 08 580 211 90 

www.aom-assistans.nu 

Aroskooperativet 

Vasagatan 65 2 tr, 

722 18 Västerås 

Tel: 021 41 37 00 

www.aroskooperativet.se 

AQUA Produkter AB 

Häradsudden 

742 91 ÖSTHAMMAR 

Tel 073-702 00 

www.aquaprodukter.se 

Bra Assistans i Mälardalen 

Fristadstorget 8A 


tel 016-146737 

www.braassistans.se 

 

Omsorgshuset 

Prästgårdsgränd 2 

12544 Älvsjö 

Tel 08 744 31 00 

www.omsorgshuset.se 

Ostkustens Assistance 

& Konsult AB 

Brunnsgatan 25 

593 30 Västervik 

Tel: 0490 837 07 

PPA Bolagen 

Drottninggatan. 4, 


Tel: 016 48 22 90 

www.ppa.se 

Personstöd Mälardalen AB 

Skultunavägen 1 

722 17 VÄSTERÅS 

Tel 021 12 15 30 

www.personstod.se 

Passal AB 

Vestagatan 


Tel: 031-700 82 60 

Södertälje Assistans 

Östergatan 4 A 


Tel: 08 550 999 05 

www.sodertaljeassistans.se 

Svensk Assistans och 

Handikappservice 

i Norrköping AB 


60224 Norrköping 

Tel: 011 134 134 

TS Personlig Assistans AB 

Hedvigsgatan 10 


Tel: 019 16 10 20 

www.tsassistans.se 

Web Health Support AB 

Soltorpsvägen 13 


Tel 08 753 79 50 

www.webhealthsupport.se 

Ängels Assistans 

Krögar vägen 145 

14552 Norsborg 

Tel:08 531 886 73 

MELLERSTA SVERIGE 

Ferla AB 

Lundagatan 36 


Tel: 08 669 10 36 

www.ferla.se 


Sverige AB 

Kammakargatan 7 


Tel: 08-667 67 90 


RESERÄKNING 

 

 

Human Touch 

(även södra Sverige) 

Blekingegatan 3 


Tel: 08-667 67 90 

www.personlig-assistent.nu 

Indiva Care AB 

Box 47071 

10074 Stockholm 

Sigtuna Brukar Assistans AB 

Karlsborgsvägen 215 

195 33 Märsta 

Tel: 08 591 205 11 

www.sigtunabrukarassistans.se 

Tel: 08 744 56 00 

www.indivacare.se 

Kristinas Omtanke AB 

Gjutarplan 25 


Tel: 08 583 54 701 

www.ksomtanke.se 

LaVita Assistans 

Riddarplatsen 36, 3 tr 


Tel:08 580 199 80 

www.lavita.nu 

Nära AB 

Box 1054 

186 26 VALLENTUNA 

Tel: 08-511 744 40 

www.nara.nu 

Omsorgsgruppen IN AB 

Urbergsgatan 90 

603 56 NORRKÖPING 

Tel: 08 649 59 00 

www.omsorgsgruppen.se 

MÅNADOCHÅR: 

Människan kommer alltid 

Fram Assistans ek. för. 

Konstnärsv. 32 


Tel: 021 356921 

www.framassistans.com 

att stå i centrum för oss på 

Passal. Alla människor har 

Hedemora Assistansservice 

Landsgatan 26 

rätt att synas, höras och re- 

77630, HEDEMORA 

spekteras. Olikheterna är Tel: 0225 774 202 

basen för samhällets ut- www.hass.nu 

veckling. Vi har alla samma 

skyldigheter och ansvar Libra Assistans 

men också samma rättig- Kaserngården 4 

heter och möjligheter. På 791 40 Falun 

Passal är det självklart att Tel 023 70 31 70 

alla vill leva lika olika liv www.libraassistans.se 

och vår uppgift är att möj- 

Rehabassistans AB 

liggöra det. 

Brunnshusgatan 19 

Bambi Assistans 

87132 Härnösand 

Kungsgatan NAMN: 29 

 


ASSISTENTÅT: 

Tel: 08 704 25 59 

www.bambi.se 

 

 

RESTIDSERSÄTTNING 

 

TILL FRÅN 

 

 

 

 

PERSONNR: 

DATUM AVRESAKLOCKAN 

 

 

 

 

Tel: 0611 221 01 

www.rehabassistans.se 

Stugknuten ekonomisk 

förening 

Sturegatan 1, 

784 31 Borlänge 

Tel 0243 21 99 55 

HEMRESA 

www.stugknuten.se 

 

Assistans & Redovisning AB 

 

Munktell Science Park 

Portgatan 3 

633 42 Eskilstuna 

Tel. 0730 48 96 49 

www.assistansochredovisning.se 

 

NORRA SVERIGE 

 

Alpha Personlig Assistans 

TOTALTANTALTIMMAR:__________________________ Ramp Personlig 


 

Timmermansgränd 4 

 


 

Tel: 08-642 10 60 

UTLÄGGUNDERRESA(Obs!Kvittonmåstebifogas) 

www.rampassistans.se 

 

Björnvägen 15, 

906 40 UMEÅ 

Tel: 090 - 090 -12 37 35 

www.alpha-assistans.se 

Brukarkooperativet i Umeå 

Ekonomstråket 11 

DATUM 

 

 

 

 

UTLÄGGFÖR KOSTNAD 

Ramp är ett radikalt alter- 

nativ för dig som vill ha full 

kontroll över din assistans 

och ditt liv. För endast 

genom en fullständig, kor- 

rekt och begriplig redovisning 

kan du verkligen delta 

och bestämma över din 

KOMMENTAR 907 30 Umeå 

Tel: 090 12 78 74 

www.brukarkooperativet.se 

Hjärnstyrkan Assistans AB 

Odenbacken 4 


Tel: 063 12 89 00 

www.hjarnstyrkan.se 

 

 

 

 

verksamhet. När du vet, 

allt vad vi vet – behöver du 

inte längre fråga vad du 

kan göra. 

Norr Assistans AB 

Byalagsgatan 83 

934 32 Kåge 

Tel: 0910 72 02 12 

www.norrassistans.se 

UNDERSKRIFTASSISTENT:___________________________________ 


ÖVRIG VERKSAMHET 

CJ Advokatbyrå 

Cardellgatan 1 


Tel: 08 411 22 52 

www.confrere.se 

Decon Wheel AB 

Landerydsvägen 

314 33 HYLTEBRUK 

Tel 0345-408 80 

www.deconwheel.se 

GreppETT 

Mariekällgatan 14 

151 44 SÖDERTÄLJE 

Mbl 0706-20 49 89 

www.greppett.se 

Hedemora Anpassning AB 

Ivarshyttebägen 7 A 

776 33 Hedemora 

Tel 0225 77 40 00 

www.hedanpass.se 

KLAR Scandinavia AB 

Skånegatan 85 


Tel: 08 798 24 05 

www.klardesign.se 

Klädvalet Sverige 

Jonasborgsvägen 9 


Tel 021 620 15 

www.kladvalet.se 

Marita Westlund 

Media Emporia / TV EARS 

Karlaplan 19 A 


Mun-H-Center, Ågrenska 

Box 2046 

43602 Hovås 

Tel. 031-750 92 00 

www.mun-h-center.se 

Mälarhem Service 



Tel: 021 13 65 48 

www.malarhemservice.se 

Sällsynta diagnoser 

Box 136 

172 27 Sundbyberg 

Tel 08 764 49 99 

www.sallsyntadiagnoser.se 

Vito Vital AB 

Stensätravägen 8 

127 39 Skärsholmen 

Tel: 08 254 100 

www.vitovital.se 

Västerhav 

Grötö 

43090 Öckerö 

Tel: 031 96 56 49 

www.vasterhav.nu 

Primed AB 

Industrivägen 1 

30241 Halmstad 

Tel: 035 17 82 85 

www.primed.se

34 


Lev Väl Assistans AB 

Stora Åvägen 21 

436 34 Askim, Göteborg 

Tel: 031-78 900 87 

www.levval.se 


tanken var från början; att 

du själv bestämmer över 

din egen assistans. Vår 

styrka ligger i det personliga 

engagemanget och 

vår lyhördhet inför varje individs 

vilja och behov. Tillsammans 

ser vi till att just 

Din personliga assistans 

blir precis som Du själv vill 

ha den. Det är hela grunden 

i vår verksamhet. Du 

bestämmer och vi gör. Personlig 

Assistans som den 

egentligen borde vara. 

Kontor i Göteborg och Kiruna. 

Verksamma där vi behövs. 

IGS Assistans 

Arenavägen 27 6 trp 

invid Globen 

Tel: 08 556 803 87 

www.igs-ss.se 

Jesper Ekström Aktiv 

Assistans Tillsammans AB 

Pappersbruksallén 22 


Tel: 019 26 04 37 

www.assistanstillsammans.se 

Jevia Assistans 

Pelarskogsgatan 2 

731 54 Köping 

Tel: 0221 123 09 

www.jevia.se 

Kompis Assistans EK 

Malmgatan 1 

780 50 Vansbro 

Tel: 0281 59 51 60 

www.kompisassistans.se 

Kooperativet Frej i Skövde 

Ekonomisk Förening 

Inga-Karlsväg 6A 

541 48 Skövde 

Tel: 050 42 91 44 

www.frej.info 

Kooperativet Olja 

Slottsgatan 14 

553 22 JÖNKÖPING 

Tel: 036 38 70 90 

www.kooperativet-olja.se 

LifeStyle Assistans 

Fuxvägen 2 

352 55 VÄXJÖ 

Tel: 0470 75 76 43 

www.mtnab.com/lifestyle 

MBK Assistans AB 

Sven Jonsons Gata 2E 

302 27 Halmstad 

Tel: 035 15 65 95 

www.mbkassistans.se 



Sofiagatan 47 


Tel: 031 21 99 40 

www.personligassistansgbg.se 

ÖSTRA SVERIGE 

Allians Assistans AB 

Stralsundsgatan 45 

122 37 ENSKEDE 

Tel: 08 600 32 50 

www.alliansassistans.se 

AOM Assistans AB 

Riddarplatsen 36 


Tel: 08 580 211 90 

www.aom-assistans.nu 

Aroskooperativet 

Vasagatan 65 2 tr, 


Tel: 021 41 37 00 

www.aroskooperativet.se 

AQUA Produkter AB 

Häradsudden 

742 91 ÖSTHAMMAR 

Tel 073-702 00 

www.aquaprodukter.se 

Bra Assistans i Mälardalen 

Fristadstorget 8A 


tel 016-146737 

www.braassistans.se 

 

Omsorgshuset 

Prästgårdsgränd 2 

12544 Älvsjö 

Tel 08 744 31 00 

www.omsorgshuset.se 

Ostkustens Assistance 

& Konsult AB 

Brunnsgatan 25 

593 30 Västervik 

Tel: 0490 837 07 

PPA Bolagen 

Drottninggatan. 4, 


Tel: 016 48 22 90 

www.ppa.se 

Personstöd Mälardalen AB 



Tel 021 12 15 30 

www.personstod.se 

Passal AB 

Vestagatan 


Tel: 031-700 82 60 

Södertälje Assistans 

Östergatan 4 A 


Tel: 08 550 999 05 

www.sodertaljeassistans.se 

Svensk Assistans och 

Handikappservice 

i Norrköping AB 


60224 Norrköping 

Tel: 011 134 134 

TS Personlig Assistans AB 

Hedvigsgatan 10 


Tel: 019 16 10 20 

www.tsassistans.se 

Web Health Support AB 

Soltorpsvägen 13 


Tel 08 753 79 50 

www.webhealthsupport.se 

Ängels Assistans 

Krögar vägen 145 

14552 Norsborg 

Tel:08 531 886 73 

MELLERSTA SVERIGE 

Ferla AB 

Lundagatan 36 


Tel: 08 669 10 36 

www.ferla.se 


Sverige AB 

Kammakargatan 7 


Tel: 08-667 67 90 


RESERÄKNING 

 

 

Human Touch 

(även södra Sverige) 

Blekingegatan 3 


Tel: 08-667 67 90 

www.personlig-assistent.nu 

Indiva Care AB 

Box 47071 


Sigtuna Brukar Assistans AB 

Karlsborgsvägen 215 

195 33 Märsta 

Tel: 08 591 205 11 

www.sigtunabrukarassistans.se 

Tel: 08 744 56 00 

www.indivacare.se 

Kristinas Omtanke AB 

Gjutarplan 25 


Tel: 08 583 54 701 

www.ksomtanke.se 

LaVita Assistans 

Riddarplatsen 36, 3 tr 


Tel:08 580 199 80 

www.lavita.nu 

Nära AB 

Box 1054 

186 26 VALLENTUNA 

Tel: 08-511 744 40 

www.nara.nu 

Omsorgsgruppen IN AB 

Urbergsgatan 90 

603 56 NORRKÖPING 

Tel: 08 649 59 00 

www.omsorgsgruppen.se 

MÅNADOCHÅR: 

Människan kommer alltid 

Fram Assistans ek. för. 

Konstnärsv. 32 


Tel: 021 356921 

www.framassistans.com 

att stå i centrum för oss på 

Passal. Alla människor har 

Hedemora Assistansservice 

Landsgatan 26 

rätt att synas, höras och re- 

77630, HEDEMORA 

spekteras. Olikheterna är Tel: 0225 774 202 

basen för samhällets ut- www.hass.nu 

veckling. Vi har alla samma 

skyldigheter och ansvar Libra Assistans 

men också samma rättig- Kaserngården 4 

heter och möjligheter. På 791 40 Falun 

Passal är det självklart att Tel 023 70 31 70 

alla vill leva lika olika liv www.libraassistans.se 

och vår uppgift är att möj- 

Rehabassistans AB 

liggöra det. 

Brunnshusgatan 19 

Bambi Assistans 

87132 Härnösand 

Kungsgatan NAMN: 29 

 


ASSISTENTÅT: 

Tel: 08 704 25 59 

www.bambi.se 

 

 

RESTIDSERSÄTTNING 

 

TILL FRÅN 

 

 

 

 

PERSONNR: 

DATUM AVRESAKLOCKAN 

 

 

 

 

Tel: 0611 221 01 

www.rehabassistans.se 

Stugknuten ekonomisk 

förening 

Sturegatan 1, 

784 31 Borlänge 

Tel 0243 21 99 55 

HEMRESA 

www.stugknuten.se 

 

Assistans & Redovisning AB 

 

Munktell Science Park 

Portgatan 3 

633 42 Eskilstuna 

Tel. 0730 48 96 49 

www.assistansochredovisning.se 

 

NORRA SVERIGE 

 

Alpha Personlig Assistans 

TOTALTANTALTIMMAR:__________________________ Ramp Personlig 


 

Timmermansgränd 4 

 


 

Tel: 08-642 10 60 

UTLÄGGUNDERRESA(Obs!Kvittonmåstebifogas) 

www.rampassistans.se 

 

Björnvägen 15, 

906 40 UMEÅ 

Tel: 090 - 090 -12 37 35 

www.alpha-assistans.se 

Brukarkooperativet i Umeå 

Ekonomstråket 11 

DATUM 

 

 

 

 

UTLÄGGFÖR KOSTNAD 

Ramp är ett radikalt alter- 

nativ för dig som vill ha full 

kontroll över din assistans 

och ditt liv. För endast 

genom en fullständig, kor- 

rekt och begriplig redovisning 

kan du verkligen delta 

och bestämma över din 

KOMMENTAR 907 30 Umeå 

Tel: 090 12 78 74 

www.brukarkooperativet.se 

Hjärnstyrkan Assistans AB 

Odenbacken 4 


Tel: 063 12 89 00 

www.hjarnstyrkan.se 

 

 

 

 

verksamhet. När du vet, 

allt vad vi vet – behöver du 

inte längre fråga vad du 

kan göra. 

Norr Assistans AB 

Byalagsgatan 83 

934 32 Kåge 

Tel: 0910 72 02 12 

www.norrassistans.se 

UNDERSKRIFTASSISTENT:___________________________________ 


ÖVRIG VERKSAMHET 

CJ Advokatbyrå 

Cardellgatan 1 


Tel: 08 411 22 52 

www.confrere.se 

Decon Wheel AB 

Landerydsvägen 

314 33 HYLTEBRUK 

Tel 0345-408 80 

www.deconwheel.se 

GreppETT 

Mariekällgatan 14 

151 44 SÖDERTÄLJE 

Mbl 0706-20 49 89 

www.greppett.se 

Hedemora Anpassning AB 

Ivarshyttebägen 7 A 

776 33 Hedemora 

Tel 0225 77 40 00 

www.hedanpass.se 

KLAR Scandinavia AB 

Skånegatan 85 


Tel: 08 798 24 05 

www.klardesign.se 

Klädvalet Sverige 

Jonasborgsvägen 9 


Tel 021 620 15 

www.kladvalet.se 

Marita Westlund 

Media Emporia / TV EARS 

Karlaplan 19 A 


Mun-H-Center, Ågrenska 

Box 2046 

43602 Hovås 

Tel. 031-750 92 00 

www.mun-h-center.se 

Mälarhem Service 



Tel: 021 13 65 48 

www.malarhemservice.se 

Sällsynta diagnoser 

Box 136 

172 27 Sundbyberg 

Tel 08 764 49 99 

www.sallsyntadiagnoser.se 

Vito Vital AB 

Stensätravägen 8 

127 39 Skärsholmen 

Tel: 08 254 100 

www.vitovital.se 

Västerhav 

Grötö 

43090 Öckerö 

Tel: 031 96 56 49 

www.vasterhav.nu 

Primed AB 

Industrivägen 1 

30241 Halmstad 

Tel: 035 17 82 85 

www.primed.se

POSTTIDNING B 

Returer till: 


Box 310 19, 400 32 Göteborg 

11 kr i timmen inklusive allt! 

För att kunna lägga fokus på din assistans och vad den 

behöver har vi en administrationsavgift på endast 11 kronor 

i timmen. I den avgiften ingår hela arbetsgivaransvaret och 

all administration. På så sätt blir det mer pengar kvar till din 

assistans och det den behöver för att bli riktigt bra. 

Kontakta oss: 

Vi är verksamma över hela landet och har kontor i Stockholm,Örebro och Göteborg. 

www.scandicinternational.com 

Stockholm 

Telefon: 08 - 442 34 57 

Adress: Drakenbergsgatan 49 


info@scandicinternational.com 

Göteborg 

Telefon: 031-745 05 08 

Adress: Lilla Bommen 6 


Örebro 

Telefon: 019 - 12 09 85 

Adress: Ribbingsgatan 11 

703 63 Örebro

Föräldrar och anhöriga – en kunskapskälla - Tidningen Assistans

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?