Säkerhet och laboratorieteknik - Chalmers tekniska högskola

Ordningsregler och säkerhetsföreskrifter
för kurslaboratorierna i kemishuset vid Chalmers tekniska högskola
Observera!! Innan laborationskursen får påbörjas måste laboranten genomgå ett skriftligt
förhör på utdelat material, med godkänt resultat.
Allmänt
Vid allt arbete på ett kemiskt laboratorium är det nödvändigt att alla som arbetar där är väl
förtrogna med de säkerhetsföreskrifter som gäller. Du måste känna ansvar för både din egen
säkerhet och dina medlaboranters. Slarv och obetänksamhet vid laboratoriearbete kan vålla
svåra personella, materiella och ekonomiska skador.
Varje laborant skall känna till placering och funktion av följande säkerhetsutrustning:
brandfilt
brandsläckare
nöddusch
nödutgångar
medicinskåp
friskluftsmask
räddningsbår
telefon
Se till att passa laborationstiden. Den som ej deltagit i för laborationen väsentlig
genomgång får ej laborera.
Skyddsglasögon skall alltid användas i laborationslokalerna oberoende av vad du gör. Alltså
skall skyddsglasögon bäras även vid t.ex. beräkningsarbeten (det kan stänka från de mest
oväntade håll).
Labrock är obligatoriskt och skall vara av material som ej är lättantändligt. Den skall också
vara lätt att ta av vilket innebär att overaller och rockar som knäpps i ryggen inte är tillåtna.
Använd alltid handskar vid arbete med okända, frätande eller giftiga substanser.
Laboratoriejournal skall föras under laborationerna. Skriv här upp mätvärden, observationer
och beräkningar så tydligt att både du och din labhandledare kan se vad du skrivit. Tänk på att
du med hjälp av laborationshandledningen och dina anteckningar skall kunna reproducera din
laboration om 10 år.
Läs noggrant igenom instruktioner. Innan du börjar laborera är det viktigt att du läser hela
instruktionen så att du får en överblick över vad som skall göras, och varför. Tänk hela tiden
på säkerheten och stressa aldrig.
Arbeta med så små mängder kemikalier som möjligt. Förstora aldrig ett recept med mer än en
faktor två och gör alltid ett försök med ursprungsmängden först.
25

Det övervägande antalet kemikalier utgör någon form av hälsorisk. Därför bör du betrakta
alla kemikalier som giftiga.
Kemikalier får aldrig förvaras i omärkta kärl.
Giftiga, explosiva, eldfarliga och illaluktande kemikalier skall hanteras i dragskåp. Detta
gäller även för vanliga lösningsmedel som för koncentrerade syror och baser.
Utspillda kemikalier skall tas omhand omedelbart. Spola med vatten och torka upp!
Häll aldrig tillbaka en kemikalie i förvaringskärlet!
Kemikalier och utrustning för gemensamt bruk skall snarast möjligt återställas på sin plats i
rent skick.
Fråga alltid labhandledaren om var du ska göra av din slask. Många kemikalier måste
placeras i speciella uppsamlingskärl för senare destruktion. Använda, inte särskilt giftiga
kemikalier i vattenlösning kan dock oftast hällas i vasken. Använd aldrig papperskorgarna till
oemballerade substanser, även om de är totalt harmlösa! Det är omöjligt för den som tömmer
papperskorgarna att veta om det vita pulvret är natriumsulfat eller natriumcyanid.
Sätt aldrig vatten till en koncentrerad syra! Särkilt farligt är det att späda svavelsyra på detta
sätt då syran reagerar så häftigt med vattnet att det kan stänka. Kom ihåg SIV-regeln: syra i
vatten och inte tvärtom.
Rör om ordentligt när du löser NaOH(s) i vatten. Värm ej! Kyl!
Brännare som används får ej lämnas brinnande utan uppsikt, inte ens på sparlåga.
Handskas aldrig med brännbara ämnen i närheten av en brännare och vice versa.
Använd inte brännare om kraftig vätgasutveckling kan tänkas uppkomma, t ex vid metallers
upplösning i koncentrerade syror.
Ställ inte in brandfarliga ämnen i värmeskåp. (Se särskilt upp med fällningar nyss tvättade i
eter eller aceton). Detta gäller även kyl och frys som inte är märkt som explosionssäker!
Torka aldrig kalibrerade mätkärl (pipetter, byretter eller mätkolvar) i värme eftersom deras
volym då kan ändras permanent.
All hantering av behållare för komprimerade gaser skall ske under tillsyn av labhandledaren.
Pipettera med peleusboll och aldrig med hjälp av munnen.
Svårhällda vätskor kan pipetteras i stället för att hällas.
Rikta ej provrör mot dig själv eller dina kamrater.
26

Trasigt glas skall läggas i speciella kärl för glaskross. Pipetter läggs i speciellt pipettkärl.
Ställ aldrig skadad utrustning i skåpen, i tvättställen. Trasig utrustning byts i allmänhet ut.
Meddela alltid labhandledaren när utrustning går sönder.
Inga kemikalier eller utensilier får lämnas i vågrummen. Undvik spill av kemikalier och se till
att alltid lämna vågarna rena! Håll även rent kring vågarna.
Ett krav vid allt laboratoriearbete är att all apparatur hålls ren. Ägna tid åt att diska i slutet av
varje labpass!
Utrustning skall förvaras i skåpen när den inte används. Endast om speciella skäl föreligger
får utrustning förvaras på bänkarna efter laborationens slut. Platsen skall då vara märkt med
laborantens namn.
Mat och dryck får ej förtäras på laboratoriet. Rökning och snusning är givetvis inte heller
tillåtet.
Ytterkläder får ej medtagas in i laborationslokalen. Låsbara klädskåp finns tillgängliga i
korridoren.
Giftiga kemikalier
Även om alla kemikalier bör betraktas som giftiga finns det vissa ämnen som är särskilt
viktiga att känna till.
Cyanider är dödande i mycket små doser och måste behandlas med största försiktighet. I
kontakt med syror utvecklar de vätecyanid som är en mycket giftig gas. Vätecyanid och
cyanider känns igen på sin lukt av bittermandel. Observera dock att endast omkring hälften av
befolkningen kan känna doften. Cyanider oskadliggörs genom komplexbindning med
järnjoner i vattenlösning. Då halten av vätecyanid understiger 10 mg/m 3 är den ofarlig, varför
bildad gas ganska lätt kan vädras ut.
Person som förgiftats av cyanid ges omedelbart syrgas (konstgjord andning). Snabb transport
till sjukhus. Svårare fall av cyanidförgiftning leder så snabbt till döden att hjälp måste ges
mycket snabbt.
Lungskadande gaser. Exempel är vätefluorid (HF), vätekorid (HCl), klor (Cl2), brom (Br2),
svaveldioxid (SO2), vätefosfid (PH3, fosfan, fosfin), vätearsenid (AsH3, arsan, arsin), fosgen
(COCl2) och nitrösa gaser (främst NO, NO2 och N2O4). Den skadade skall ges värme och
frisk luft samt befinna sig i stillhet. OBS! Endast om den skadade upphört att andas ges
konstgjord andning!
Vissa lungskadande gaser ger en fördröjd skadeeffekt. Det är därför viktigt att personen står
under uppsikt (på sjukhus) upp till ett dygn efter det att exponeringen skett.
Icke lungskadande gaser. Vätesulfid (H2S) svavelväte), kolmonoxid (CO) och
koloxidhaltiga (CO) gasblandningar som stadsgas och rökgaserna från ofullständig
27

förbränning är mycket giftiga, vilka liksom vätecyanid (HCN) leder till förlamning av
andningscentrum och medvetslöshet.
Personer som skadats genom inandning av dessa gaser fordrar värme och frisk luft.
Konstgjord andning (syrgas) vid behov. Snar läkarhjälp!
Kvicksilver avger ångor som vid längre tids inandning leder till kronisk förgiftning. Det
måste därför förvaras i väl tillslutna kärl, utspillt kvicksilver måste noga tillvaratas. Större
mängder tas upp med hjälp av en skiva eller dylikt, mindre med kvicksilvertång. Små rester
som fastnat i springor legeras med zinkbleck eller -pulver och avlägsnas. Kvicksilver får
aldrig hällas i vask eller avfallshink utan endast i speciella uppsamlingskärl för
kvicksilverrester.
Längre tids inandning av organiska lösningsmedel kan leda till kronisk förgiftning. Särskilt
giftiga, mer eller mindre vanliga lösningsmedel, är koldisulfid (CS2), bensen (C6H6), hexan,
kloroform (CHCl3) m.fl. klorerade kolväten.
Förbrukade lösningsmedel samlas upp och förvaras i särskilda kärl, klorerade och icke
klorerade för sig.
Tungmetallsalter, t ex arsenik-, barium-, bly- och kvicksilverföreningar, är mycket giftiga,
Arsenikföreningar orsakar kramper och andningsbesvär medan bariumföreningar påverkar
hjärta och nervsystem.
Förgiftade personer ges giftabsorberande ämne, t ex aktivt kolpulver uppslammat i vatten,
mjölk eller äggvita löst i vatten, att dricka. En 10 % lösning av Ca-EDTA komplexbinder
flertalet metalljoner. Natriumsulfatlösning intas vid bly- eller bariumförgiftning. Vid svårare
fall av förgiftning transport till sjukhus.
Dimetylsulfat ((CH3O)2SO2) fluorvätesyra (HF) kan tränga genom huden och vålla
allvarliga förgiftningar. Dimetylsulfat kan bildas genom reaktion mellan metanol och
koncentrerad svavelsyra.
Klorerade lösningsmedel som t ex kloroform (CHCl3), koltetraklorid (CCl4) eller
trikloretylen (C2H3Cl3) kan med värme bilda den livsfarlig gasen fosgen (COCl2).
Frätande kemikalier
Bland starkt frätande kemikalier skall här nämnas baser, främst lösningar av ammoniak,
natrium- och kaliumhydroxid, och mineralsyror som fluorväte-, salt-, svavel-, salpeter- och
fosforsyra samt brom. Dessa ämnen skall förvaras i väl ventilerade förråd försedda med
golvbrunn och möjlighet till spolning med vatten. Koncentrerad ammoniak får ej förvaras
tillsammans med koncentrerad saltsyra då det bildas damm av ammoniumklorid (salmiak)
som täcker alla ytor. För förvaring av perklorsyra gäller särskilda bestämmelser. Se kapitlet
om Eldfarliga och explosiva ämnen.
28

Utspilld syra och lut spolas bort med mycket vatten. Kläder måste sköljas i rinnande vatten
mycket snabbt. Om de frätande lösningen kommit åt huden måste kontaminerade kläder
avlägsnas innan huden sköljs.
Stänk av syra eller lut i ögat sköljs omedelbart med mycket vatten i en ögondusch eller direkt
under en vattenkran. Ögat måste vara öppet och sköljningen måste fortsätta länge, 15 minuter
eller längre. Kontaktlinser måste omedelbart avlägsnas.
Brom är en lättflyktig och synnerligen frätande kemikalie som måste förvaras och handhas
under särskilt betryggande former. Vid all hantering av brom måste skyddsutrustning
användas så att stänk inte kan komma i ögon och på hud. Skulle olyckan ändå vara framme
måste allt brom omedelbart sköljas bort med metylenklorid och därefter tvättas med utspädd
ammoniak samt tvål och vatten.
Utspillt brom oskadliggörs med tiosulfat som reducerar brom (Br2) det till bromid (Br - ). Skölj
bort resterna med vatten. Vädra ut bromångorna.
Brännskador
Förutom eld och heta föremål kan brännskador förorsakas av stänk från häftiga reaktioner och
av vissa kemikalier, t ex vit (gul) fosfor.
Lindriga brännskador spolas i rinnande kallt vatten tills smärtan försvunnit. Stick inte hål på
brännblåsor.
Svårare brännskador, om huden förstörts, skyddas med sterila kompresser. Den skadade
transporteras skyndsamt till sjukhus. Risk för chock föreligger!
Den vita (gula) modifikationen av fosfor är mycket giftig och orsakar svårläkta brännskador.
Vit fosfor reagerar så begärligt med luftens syre att den kan självantändas, varför den måste
förvaras under vatten. Fosforrester oskadliggörs genom upphettning i ett dragskåp eller
utomhus.
Vit fosfor på huden släcks med vatten och skrapas bort med kniv under vatten, varefter det
skadade stället tvättas med en 2% kopparsulfatlösning. Med kopparsulfat reagerar fosfor
under bildning av bl.a. kopparfosfid.
Eldfarliga och explosiva ämnen
Bland eldfarliga ämnen kan särskilt nämnas en rad organiska lösningsmedel, t ex eter,
petroleumeter, aceton, bensen, koldisulfid, bensin, etanol, vilkas ångor ger explosiva
blandningar med luft. Dessa får icke hanteras i rum där det finns öppen eld. Eter kan t om
antändas av heta föremål, t ex en kokplatta. Eldfarliga vätskor får ej hällas i vasken utan
samlas upp i härför avsedda kärl. Etanol och aceton kan dock spolas ned i vasken med vatten.
Gammal eter kan innehålla peroxider som kan självantändas och orsaka explosion. Eters
peroxidhalt testas på följande sätt. Skaka några ml svavelsyrasur lösning av kaliumdikromat
29

med litet av etern i ett provrör. Om eterfasen blåfärgas indikerar det närvaron av peroxider.
Peroxidhaltig eter får ej användas!
Väte ger en mycket explosiv blandning med luft (knallgas). Bland andra gaser som ger
explosiva blandningar med luft kan nämnas acetylen, stadsgas, gasol m fl kolväten eller
kolväterika gasblandningar.
Natrium och kalium reagerar mycket häftigt med vatten under bildning av vätgas. Det
utvecklade reaktionsvärmet är tillräckligt för att tända den knallgas som bildas, varvid kärlet
kan sprängas och stycken kastas omkring tillsammans med brinnande metalldroppar. De båda
metallerna reagerar begärligt med luftsyre, varför de förvaras under fotogen. Vid
handhavande av dem får huden inte komma i kontakt med metallen.
Natrium- och kaliumrester får inte hällas i vasken utan skall lösas i etanol respektive tertiär
butanol (vätgasutveckling). Lösningen hälls sedan i särskilda uppsamlingskärl.
Många starka oxidationsmedel, t ex klorater (ClO3 - ), perklorater (ClO4 - ), permanganater
(MnO4 - ), nitrater (NO3 - ) och peroxider (O2 2- ), utvecklar vid reaktion med oxiderbara ämnen
stora gasmängder, ofta med ett explosionsartat förlopp. Sålunda är blandningar av klorat och
permanganat med svavel, fosfor och många organiska föreningar mycket explosiva.
Ammoniumnitrat (NH4NO3) innehåller både en oxiderande och en oxiderbar komponent och
måste behandlas som ett explosivt ämne.
Om kaliumpermanganat (KMnO4) blandas med koncentrerad svavelsyra bildas den extremt
explosiva, flytande metalloxiden Mn2O7.
Eldsvåda
Om katastrofbrand uppstår räddas i första hand människor i fara, om det kan ske utan att
fara uppstår för den som räddar. Därefter larmas brandkår. Om tiden medger det räddas
oersättliga vetenskapliga protokoll och dyrbar apparatur. Gasbehållare bringas i säkerhet.
Mycket små bränder kvävs med en skiva, porslinsskål, labrock, skurtrasa eller vad som
råkar finnas till hands, om du inte hittar en brandfilt. Vatten kan många gånger förvärra en
brand där kemikalier är inblandade!
Större bränder bekämpas med eldsläckare av kolsyresnötyp. Det skall finnas sådana till
hands på varje laboratorium. Den utströmmande koldioxiden sublimerar till "snö" som dels
verkar avkylande på brandhärden och dels kväver elden. Gasbehållare och eldfarliga
kemikalier, främst organiska lösningsmedel, bringas i säkerhet. Stäng eventuella
huvudgaskranar! Om elden fått fäste i träinredningen bekämpas den med vatten från
brandposterna. Observera dock förra stycket!
Eld i kläderna släcks under nödduschen. Finns inte någon sådan till hands kvävs elden
genom att rulla in den brinnande i en brandfilt eller några labrockar. Om brandfilt eller
liknande används tänk på att kväva elden från huvudet och mot fötterna, inte tvärtom.
Eld i apparatur som står under spänning får ej släckas med vatten! Använd kolsyresläckare
eller liknande. Oljebrand i strömbrytare etc. släcks med sand. Bryt alltid strömmen först.
30

Elektriska skador
Sätt aldrig en egen uppkoppling under spänning innan den är kontrollerad av din
labhandledare! Gör aldrig några ingrepp i elektrisk apparatur!
Notera att varje labbänk är försedd med en huvudströmbrytare.
Om en person får högspänd ström genom kroppen fastnar han ofta vid det ledande föremålet
och svåra brännskador kan uppstå. Spänningen måste omedelbart brytas genom att dra ur
sladden, slå av huvudströmbrytaren eller på annat sätt, t ex genom att kortsluta, varefter den
skadade frigörs. Han bereds sedan vila och värme, vid behov konstgjord andning vilken
måste sättas igång omedelbart om andningen upphört. I andra hand behandlas brännskadorna.
Risk för chock föreligger.
Chock
Hos en person som utsatts för omfattande bränn-, frät- eller elskada, förgiftning eller större
blödning, kan avsevärda störningar i blodcirkulationen uppstå. Detta tillstånd kallas chock
och känns igen på följande symptom: Blekhet, kallsvett i pannan och på handflatorna,
köldfrossa och kräkningskänsla.
Vid chocktillstånd placeras den skadade med fötterna högt i ett varmt och dragfritt rum.
Andningsvägarna måste hållas fria (framstupa sidoläge). Håll den skadade varm med filtar
e dyl. Snarast transport till sjukhus (helst ambulans). Lämna inte den skadade ensam!
Arbete med glasutrustning
Skärsår vid arbete med glas är en vanlig typ av skada vid kemiskt laboratoriearbete. Glasröroch
stavar måste alltid rundsmältas i bägge ändar. En glasrörsända bör blötas innan en slang
träds på annars är det stor risk att röret går sönder om man tar i för hårt. En slang kan också
vara svår att få loss med risk att glaset går sönder. Skär hellre loss slangen om den inte
lossnar tämligen enkelt.
Tänk på att inslipade proppar kan vara ihåliga i "knoppen".
Dragskåpsanvändning
Cyanider, vätesulfid, starka syror och baser samt organiska lösningsmedel skall hanteras
i dragskåp. Andra försök där giftiga gaser deltar i reaktionen eller kan bildas skall också
företas i dragskåp. Detsamma gäller om explosionsrisk föreligger.
Vissa kemikalier bör inte stå tillsammans i dragskåpen, eller i angränsande dragskåp om
lucka saknas. Här nedan står några av de viktigaste reglerna:
31

I dragskåpet finns Får då inte finnas i samma
dragskåp
Orsak
Starka syror Organiska lösningsmedel Vissa syror är starka
oxidationsmedel
Starka syror Brännare Risk för vätgasbildning om
flaskan går sönder
Organiska lösningsmedel Brännare Brand och explosionsfara
H2S Brännare H2S är brännbart och
explosivt
Cyanider Starka syror Utveckling av HCN kan bli
häftig
Tänk på att alltid dra ned dragskåpets lucka så långt som möjligt. Utsugets effekt minskar
mycket kraftigt med ökande öppning mot rummet.
Slaskhantering
Följande kemikalier får inte hällas rakt ut i avloppet, utan skall samlas upp i särskilda kärl
och tas om hand på ett miljövänligt sätt:
bly-, kadmium-, kvicksilver- och kromföreningar (i separata kärl)
cyanider
organiska lösningsmedel (mindre mängder aceton och etanol kan hällas ut i vasken)
Häll inte ihop olika typer av slaskar.
Klorerade och icke-klorerade lösningsmedel skall hållas isär.
På vissa labkurser kan även andra ämnen förekomma som skall tas om hand, t.ex. metalliskt
kvicksilver. Labhandledaren meddelar i så fall detta.
Detta gör vi med slaskarna:
Bly-, kadmium- och kvicksilverslaskarna skickar vi till SAKAB där man fäller ut dem som
oxider, hydroxider eller sulfider och deponerar slammet på ett miljövänligt sätt.
Krom(VI)-lösningar reduceras med Fe(II) till krom(III) och hälls ut.
Cyanider komplexbinds med Fe(II)-joner och hälls ut.
Organiska lösningsmedel skickas till SAKAB där man bränner dem i en särskild
förbränningsanläggning med reningsanordningar.
32

Varningssymboler för farliga ämnen
33

Akutlista, åtgärder vid olycksfall på ett kemiskt
laboratorium
Vid svåra olycksfall, förvarna sjukhusets akutintag.
Första hjälpen vid skärsår, benbrott m fl mekaniska skador behandlas inte här. Anvisningar
härom liksom anvisningar om konstgjord andning enligt mun-mot-mumetoden skall finnas i
anslutning till akutskåp (förbandslåda) på laboratorierna.
Ögonskada
Vid ögonsköljning måste ögat vara öppet! Eventuellt måste ögonlocken pressas isär med
fingrarna
Syra (utom fluorvätesyra)
1 Spola omedelbart med mycket vatten och öppet öga under
flera minuter.
2 I svårare fall uppsök sjukhus.
Lut, fluorvätesyra, brom. 1 Spola omedelbart med mycket vatten och öppet öga under
minst 15 minuter.
2 Snabb transport till sjukhusets akutintag under det att ögat
om möjligt ytterligare sköljs med vatten.
Bländning, t ex vid en 1 Täck över ögonen.
explosion 2 Transport till sjukhusets akutintag
34

Inandning av giftiga gaser
Väteklorid, vätefluorid, klor,
brom, fosfin (PH3), arsin
(AsH3), fosgen (COCl2),
svaveldioxid
Vätesulfid, kolmonoxid,
stadsgas m fl koloxidhaltiga
1 Stillhet och frisk luft. Den skadade hålls varm med filtar
eller liknande.
2 Endast om den skadade upphör att andas ges konstgjord
andning.
3 Transport till sjukhusets akutintag. Allvarliga skador kan
uppträda sent.
1 Syrgas. Frisk luft i lindrigare fall. Konstgjord andning om
den skadade slutat andas.
gaser 2 I svårare fall transport till sjukhusets akutintag.
Vätecyanid
1 Konstgjord andning. Syrgas.
2 Omedelbar transport till sjukhusets akutintag. Förvarna
sjukhuset så att adekvat behandling kan sättas in
omedelbart.
Hudskada
Lut eller syra.
Brom
Fosfor (vit, gul)
Brännskada
1 Skölj snabbt med mycket vatten medan kontaminerade
kläder avlägsnas.
2 Vid svårare skada uppsök sjukhusets akutintag. (Alltid
ifråga om fluorvätesyra)
1 Skölj snabbt med vatten medan kontaminerade kläder
avlägsnas.
2 Tvätta först noga med diklormetan, sedan med 5 %
Na2S2O3 lösning.
3 Vid svårare skada uppsök sjukhusets akutintag snarast.
1 Släck med vatten.
2 Skrapa bort fosforn med kniv under vatten.
3 Tvätta med 3 % CuSO4.
4 Vid svårare skada uppsök sjukhusets akutintag snarast.
1 Lindriga brännskador spolas med kallt vatten tills
smärtan försvinner.
2 Svårare brännskador täcks med sterila kompresser,
varefter den skadade transporteras till sjukhuset
akutintag. Risk för chock finns, se avsnittet om chock.
35

Skador orsakade av elspänning
Elektrisk skada
Svalda gifter
Cyanid
Lut, syra, ammoniak
Tungmetallsalter (As, Hg, Pb,
Ba)
Framkallande av kräkning
Kräkning får inte framkallas i följande fall:
1 Bryt spänningen, eventuellt genom kortslutning.
2 Vila och värme. Vid behov konstgjord andning
(eventuellt syrgas). Brännskador behandlas enligt ovan.
Risk för chock föreligger! Se avsnittet om chock
3 Snar transport till sjukhusets akutintag i svårare fall.
1 Framkalla kräkning. Se avsnitt om framkallande av
kräkning.
2 Konstgjord andning, eventuellt syrgas.
- Om personen är medvetslös.
- Om syra, lut eller petroleumprodukt förtärts.
Kräkning framkallas på följade sätt:
3 Omedelbar transport till sjukhusets akutintag. Förvarna
sjukhuset så att adekvat behandling kan sättas in
omedelbart vid ankomsten.
1 Framkalla inte kräkning.
2 Skölj omedelbart munhålan med vatten och drick därefter
vatten.
3 Drick mjölk eller en uppslamning av MgO i vatten.
4 I svårare fall uppsök sjukhusets akutintag.
1 Skölj munhålan med vatten.
2 Låt den förgiftade dricka giftabsorberande ämne eller
motgift.
Giftabsorberande ämnen:
Kol uppslammat i vatten.
Äggvita löst i vatten.
Mjölk.
Motgift:
Mot Pb och Ba, 5 %-ig Na2SO4
3 Framkalla kräkning. Se speciellt avsnitt om detta.
4 I svårare fall uppsök sjukhusets akutintag.
36

Drick ett glas ljummet vatten eller mjölk eftersom det är svårare att kräkas med tom mage,
Använd inte koksaltlösning. Stoppa två fingrar i halsen, så långt ned som möjligt. Rör på
fingrarna tills den förgiftade börjar att kräkas ordentligt. Man måste fortsätta en minut, även
om personen börjar att ulka.
OBS! Går det inte att framkalla kräkning måste den skadade omedelbart transporteras till
sjukhusets akutintag.
37