Förberedelsematerial Vampyrernas bal - Vetenskapsfestivalen

–
”Widmark känner sina läsare väl och det
avspeglas väl i det sätt han presenterar sin
berättelse./ …/ Illustrationerna är flyhänt
tecknade av Christina Alvner som mixar
humor med skicklighet.”
Maria Christensen, BTJ-häftet
Martin Widmark
Författare
foto © Ulrica Zwenger
foto © Håkan Gullbrandsen
Christina Alvner
I llustratör
Nelly Rapp – barnens favorit
som toppat Barnboksjuryns
val flera år i rad.
Nelly nästlar sig in på det
internationella vampyrvalet.
Det står mellan vilje starka
Elena och fridsamme Rauf.
Medan Elena vill att vampyrerna
ska ut i människornas
värld och hugga för sig, vill
Rauf att de ska stanna bland
skuggorna och hjälpa varandra
till ett bättre vampyrliv.
Men det finns väl inga vampyrer
som nöjer sig med att
vara snälla om de kan få makt?
Och till och med få ”fritt blod
åt alla” som Elena lovar!
Nelly måste få vampyrerna
att rösta på Rauf, annars är
världen i fara.
–
bonniercarlsen.se
ISBN: 978-91-638-7453-6
9 789163 874536
Widmark • Alvner Vampyrernas bal
–
–
– –
Vampyrernas
bal
–
–
–
–
Martin Widmark • Christina Alvner

öckerna om
monsteragenten nelly rapp:
Monster-akademin 2003
Frankensteinaren 2003
Varulvarna 2004
Trollkarlarna från Wittenberg 2005
Spökaffären 2006
De vita fruarna på Lovlunda slott 2007
Häxdoktorn – och den sista zombien 2008
Sjöodjuret i Bergsjön 2009
I Bergakungens sal 2010
Snömannens hemlighet 2011
De spökande prästerna 2012
Vampyrernas bal 2013
•
Trollkarlens bok 2014
Besök gärna www.martinwidmark.se
där författaren läser och berättar.
nelly rapp – monsteragent:
vampyrernas bal
© Text: Martin Widmark 2013
© Bild: Christina Alvner 2013
Redaktör: Agneta Wallgren
Formgivning: Lena Thunell
En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm
Tryckt av ScandBook, Falun, 2013
1:a upplagan
www.bonniercarlsen.se
isbn 978-91-638-7453-6
Ne ly Rapp – monsteragent:
– –
–
Vampyrernas
bal
–
–
–
Martin Widmark
Christina Alvner

”En monsteragent är alltså en person
som bekämpar monster och spöken.
Ha, ha! skrattar du. Vad är det
för rövar historier? Det finns väl inga
monster heller. Och spöken – det är
ju bara dagisbarn som tror på sånt!
Jag förstår om du säger så, för
så trodde jag också – tidigare.
I dag tror jag inte –
jag vet att de finns.”
”Pst! I den här boken får du hänga med
mig på en vampyrbal – och bland annat
träffa de här personerna.”
Valle Farbror Hannibal
Elena Papadam
Tatiana
Rauf Molin
Greve von Leverfleisch

Kapitel 1
Hälsningar från DU-VET-VEM
– Nelly! Sträck på dig! In med magen!
Upp med hakan!
Jag gjorde som jag blev tillsagd och för-
sökte följa med i musiken.
– Det var bättre!
Valle log ett snett leende mot mig. Vi
var på Tatianas dansskola.
Vid ett piano satt Larsson, en man med
mustasch och vattenkammat, svart hår. Han
spelade en tango med slutna ögon. Bredvid
honom stod en tant och svängde med
armen i takt till musiken. Det var Tatiana.
– Å…, en, två, tre, fyr! räknade hon och
tittade strängt på oss som rörde oss ute på
dansgolvet.
9

– Häng med nu, Nelly, viskade Valle.
Det här fixar vi!
– Lyssna på musiken, ropade Tatiana
och svängde ännu mer med armen. Dröm
er bort till varmare länder under stjärnklara
himlar. Å…, en, två, tre, fyr!
Jag suckade och satte fart på fötterna
igen.
Valle och jag hade blivit riktigt bra
kompisar den senaste tiden. Vi var ute
på långa promenader nästan varje dag
med våra hundar, vilket London tyckte
väldigt mycket om och Valles hund,
Ebba, likaså.
Nu satt London och Ebba bundna
utanför dansskolan och antagligen glodde
de på människorna som passerade på
gatan.
– Bra, Nelly, ropade Tatiana. Bra! Nu
har du fattat galoppen!
– Galoppen, muttrade jag. Det här ska
ju vara tango!
11

Valle skrattade och svängde mig runt,
och plötsligt kände jag att vi faktiskt
dansade! Oj, vad det var härligt! Det
kanske inte går att förklara, men vi blev
liksom ett med musiken. Larsson vid
pianot spelade starkare och starkare och
Valle och jag gled fram över det blanka
dansgolvet. Vi snurrade, backade och
rörde oss utan att stöta ihop med de
andra paren på golvet.
– Vad kul det är! sa jag och log mot
Valle.
– Jag sa ju det, svarade han.
Musiken tystnade och Valle och jag
tackade varandra för dansen. Då kände
jag plötsligt hur någon knackade mig på
axeln. Jag vände mig förvånat om.
Där stod en man med tjocka glasögon
och en väldigt röd näsa. Jag tittade på
Valle och han tittade frågande tillbaka.
– Fuuår jäg luuööööv? frågade mannen
på bruten franska.
– Oui, oui, fnissade jag tillbaka.
Självklart!
12 13

Mannen med den röda näsan tog ett
stadigt tag om min rygg, och när musiken
började, snurrade vi iväg. Vi dansade
en lång stund utan att säga något till varandra.
Men när vi kom till utkanten av
dansgolvet, lutade sig mannen närmare
och presenterade sig.
– Agent nummer fyra, viskade han.
Jag hajade till och kom av mig mitt
i ett steg. Jag förstod genast att mannen
som jag dansade med var utsänd av
Monster-akademin.
Vad vill han? tänkte jag.
– Fortsätt som vanligt, viskade agent
nummer fyra.
Jag koncentrerade mig på att få ordning
på fötterna igen. Min partner fortsatte
viskande i mitt öra:
– Kolla brandskåpet i hallen innan du
går hem. Hälsningar från: DU-VET-VEM.
Musiken tystnade och jag neg och
tackade för dansen. Agent nummer fyra
smet diskret ut ur lokalen.
När danslektionen var slut dröjde jag
mig kvar.
– Gå ut till hundarna du, sa jag till
Valle. Jag kommer. Jag ska bara gå på
toa.
Jag slängde på mig jackan och smet
in på toan. Efter en stund spolade jag
och öppnade dörren försiktigt ut till
hallen. Där var det nu tomt.
En gatlykta lyste in på det kala,
blanka stengolvet och jag smög mig
fram till ett skåp på väggen. BRAND-
SLANG, stod det på skåpluckan.
Försiktigt öppnade jag skåpet. Och
mycket riktigt. Under slangen låg det ett
litet paket, inte mycket större än en förpackning
smör.
14 15

Jag stoppade
snabbt paketet
innanför min
jacka och gick
ut till Valle,
Ebba och
London.

18
Kapitel 2
Presidentval
Valle och jag gick genom staden med
våra hundar.
Det var september och varmt och
skönt i luften. Jag funderade på vad som
kunde finnas i det lilla paketet som jag
hade hittat. Försiktigt klämde jag på det
innanför jackan. Jag visste förstås vem
det var ifrån, men inte vad det innehöll.
– Nå, vad tror du? frågade Valle.
Hans fråga ryckte mig ur mina funderingar.
– Du menar vad som finns i pa…,
svarade jag, men tystnade när jag insåg
att jag höll på att försäga mig.
Valle visste ingenting om mitt liv som
monster-agent. Nu tittade han undrande
på mig och frågade:
– Visst var det kul med tango?
– Ja, sa jag. Det var härligt.

Vi bestämde att vi skulle fortsätta i
Tatianas dansskola. Sedan sa vi hej då
och jag och London gick in till oss.
Jag tog av mina ytterkläder i hallen
och smet in på mitt rum. Mamma och
pappa satt i köket och spelade kort och
lyssnade på radio.
London hoppade upp på min säng och
la genast huvudet över tassarna. Han
glodde nyfiket på mig när jag öppnade
det lilla paketet.
– Det är från LENA-SLEVA, viskade
jag till honom.
I paketet låg ett brev och en låda som
jag genast öppnade. Först såg jag inte
vad det var. Runda små kakor i olika
färger och några penslar och borstar.
Men sedan förstod jag. Det var smink!
I lådans lock fanns en spegel.
– Men vad ska jag ha sminket till?
viskade jag bort mot min hund.
Men nu blundade London och hade
redan börjat snarka.
Jag undersökte lådan närmare och såg
att den hade dubbla bottnar. När jag
lyfte ut sminket hajade jag till. I ett dolt
fack därunder låg några spetsiga tänder!
Försiktigt petade jag på tänderna. De
var av plast.
20 21

Jag vek upp brevet och började läsa.
KÄRA NELLY, började LENA-SLEVA.
DU FÅR URSÄKTA MITT SÄTT ATT LÄMNA
ÖVER DETTA UPPDRAG, MEN DET ÄR
BRÅTTOM, FÖRSTÅR DU.
JAG HOPPAS ATT AGENT NUMMER FYRA
INTE TRAMPADE DIG PÅ TÅRNA. FÖR NÅGON
VIDARE DANSARE ÄR HAN JU INTE.
SAKEN ÄR DEN, ATT DEN VIKTIGASTE
HÄNDELSEN PÅ FLERA ÅR NÄRMAR SIG
FÖR OSS MONSTERAGENTER, NÄMLIGEN:
VAMPYRERNAS PRESIDENTVAL!
VART SJUNDE ÅR TRÄFFAS VÄRLDENS ALLA
VAMPYRER FÖR ATT VÄLJA EN NY PRESIDENT.
VI HAR JUST FÅTT REDA PÅ ATT DENNA GÅNG
SKA VALET SKE PÅ ETT SLOTT I ESTLAND.
348 VAMPYRER OCH DU, NELLY, KOMMER
DÄRFÖR I MORGON NATT ATT RESA MED BÅT
ÖVER ÖSTERSJÖN.
PRESIDENTVALET STÅR MELLAN TVÅ
KANDIDATER:
1. ELENA PAPADAM, EN UNG
GREKISK VAMPYR – RUNT
300 ÅR. ELENA KRÄVER
FRITT BLOD TILL ALLA OCH
VILL ATT VAMPYRERNA SKA
TA ÖVER VÄRLDEN. ELENA
HAR ETT FRUKTANSVÄRT
HUMÖR OCH EN VÄLDIGT STARK VILJA.
2. RAUF MOLIN, EN FRIDSAM GAMMAL
VAMPYR FRÅN GOTLAND, UNGE FÄR 600 ÅR
GAMMAL. RAUF VILL ATT VAMPYRERNA SKA
FORT SÄTTA ATT HÅLLA
SIG INNE BLAND
SKUGGOR NA OCH ÄR
NÖJD OM ALLT FORT­
SÄTTER SOM DET
ALLTID HAR GJORT.
22 23

SOM DU FÖRSTÅR, NELLY, VILL VI PÅ
MONSTER­AKADEMIN ABSOLUT INTE ATT
ELENA BLIR PRESIDENT. VI TROR ATT DET
SKULLE INNEBÄRA ATT VÄRLDEN BLIR EN
MYCKET, MYCKET FARLIGARE PLATS.
DÄRFÖR BER VI DIG NU, ATT DU ÅKER
TILL VAMPYRERNAS MÖTE I ESTLAND OCH
ARBETAR FÖR ATT RAUF BLIR VALD TILL
PRESIDENT.
I LÅDAN FINNS SMINK OCH LÖSTÄNDER
SOM DU KAN BEHÖVA.
I MORGON KVÄLL STÅR TVÅ LASTBILAR
I HAMNEN. HOPPA UPP PÅ FLAKET PÅ DEN
FÖRSTA SÅ LÖSER SIG ALLT.
LYCKA TILL NELLY OCH VAR FÖRSIKTIG!
DIN LÄRARE PÅ MONSTER­AKADEMIN,
LENA­SLEVA
24
Kapitel 3
– Försvinn! Det där är min plats!
Morgonen efter skyndade jag mig ut på
stan. Jag köpte ett fyra meter långt svart
tyg och återvände genast hem.
Mamma och pappa hade gått till jobbet
så jag kunde arbeta ifred i köket.
Jag tog fram symaskinen och
flera timmar senare
var den klar: