MKB av fiskpassage förbi Ulva kvarn - Fyrisåns vattenförbund

MKB av fiskpassage förbi 

Projektkurs i MKB, 10 p 

Ulva kvarn 

- Samrådsunderlag 

Rebecka Bogren, Ellinor Jansson och Jenny Pirard 

Institutionen för stad och land 

SLU, Uppsala 

Vårterminen 2007 

Handledare: Åsa Heiter 

Uppdragsgivare: 

Josefin Kofoed Schröder 

Länsstyrelsen i Uppsala län 

Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt

FÖRORD 

Denna miljökonsekvensbeskrivning har gjorts som ett projektarbete inom 10 poängskursen 

MKB-projekt, LP0343, vid institutionen för stad och land på Sveriges Lantbruksuniversitet i 

Uppsala under vårterminen 2007. 

Vi som har gjort projektet är Rebecka Bogren, Ellinor Jansson och Jenny Pirard, alla studenter 

på Naturresursprogrammet vid SLU. 

Syftet med projektet har varit att vi som studenter ska få praktisk erfarenhet av MKBprocessen. 

Detta dokument kan även fungera som ett underlag för framtida samråd och senare 

ingå i tillståndsansökan för byggandet av en fiskpassage förbi Ulva kvarn. Länsstyrelsen i 

Uppsala län är beställare av rapporten och målgruppen är tjänstemän på Länsstyrelsen i 

Uppsala län, Uppsala kommun, samt berörd allmänhet och företagare vid Ulva. 

Under arbetets gång har vi fått handledning av Josefin Kofoed Schröder och Åsa Heiter vid 

MKB-centrum på SLU samt Anders Larsson på VA- och avfallskontoret i Uppsala kommun 

och Maria Forslund på Länsstyrelsens miljöanalysfunktion. Vi vill särskilt tacka dessa fyra 

personer som ställt upp för att svara på frågor och tagit sig tid att vägleda oss i alla lägen. 

Vi vill även rikta stort tack till Lars Petterson vid Terra Limnogruppen AB, Magnus Carlsson 

vid Vattenfall Power Consultant, Jonas Nilsson vid Miljöskyddsfunktionen Länsstyrelsen i 

Uppsala län, Agneta Säfsten och Rita Engberg på Natur- & Fritidskontoret Uppsala kommun, 

Dan Thunman på Kulturkontoret Uppsala kommun, Jan-Helmer Gustavsson vid 

Kulturmiljöenheten Länsstyrelsen i Uppsala län, Tomas Höök hantverkare vid Ulva Metall 

och slutligen Anita Kenneman vid Glashyttan Ulven för er ovärderliga kunskap och hjälp 

under projektet. 

Rebecka, Ellinor och Jenny 

Uppsala, Maj 2007 

Rebecka Bogren 0739-05 79 88 n03rebe1@stud.slu.se 

Ellinor Jansson 0730-51 06 01 a04elja1@stud.slu.se 

Jenny Pirard 0736-81 82 29 n03jepi1@stud.slu.se 

2

ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING 

Aspen är en hotad fiskart och för att på sikt 

säkerställa ett livskraftigt bestånd krävs det 

att nya lekplatser görs tillgängliga. Länsstyrelsen 

i Uppsala län driver därför 

tillsammans med Uppsala kommun ett aspprojekt 

med syfte att få tillbaka asp i hela 

Fyrisån. För att uppnå detta ska fiskpassager 

byggas förbi sju vandringshinder, 

varav Ulva kvarn är ett. Aspprojektets 

huvudsakliga syfte är att gynna den 

biologiska mångfalden i och kring Fyrisån. 

Ulva är en kulturhistoriskt rik plats med 

anor från 1300-talet. Under mitten av 

1700-talet byggdes den nuvarande 

dammen och kvarnhuset och 1875 gjordes 

kvarnen om till kraftverk. Området kring 

Ulva kvarn är idag ett omtyckt strövområde 

och utflyktsmål. Här finns en 

hantverksby och omgivningen har ett rikt 

växt- och djurliv med flera sällsynta arter. 

Det finns flera olika sätt att möjliggöra 

fiskvandring förbi vandringshinder. Valet 

av fiskpassage beror på platsen där den ska 

anläggas samt dess lämplighet ur 

biologiskt hänseende. Vid Ulva finns fem 

möjliga platser att anlägga en fiskpassage 

på. 

Alternativet på östra sidan om ån innebär 

att fiskpassagen börjar i höjd med den 

gamla sågverksrännans utlopp till Fyrisån. 

Den nya fåran löper parallellt med 

sågverksrännan och ansluts till kvarndammen 

strax efter intaget till sågverksrännan. 

En slitsränna eller en kombinerad 

slitsränna med omlöp anser vi vara ett det 

bästa alternativet för denna plats. Den för 

fisken bäst lämpade fisktrappan är omlöp 

som är utformade som en naturlig bäck. 

Omlöp blir ganska långa då lutningen inte 

kan vara så brant. Eftersom inte så mycket 

plats finns att tillgå är slitsränna ett bättre 

alternativ här. Dessa kan vara brantare än 

omlöp och blir därför kortare. 

Alternativet genom sågverksrännan 

innebär att passagen börjar i den 

naturbäcksliknande delen och fortsätter 

3 

upp igenom sågverksrännan för att löpa ut 

i kvarndammen. Slitsränna anser vi vara 

den bästa typen av fiskpassage även här. 

Alternativ genom kvarnhuset innebär att 

passagen börjar i utloppskanalen nedanför 

kvarnhuset och fortsätter genom den östra 

kanalen in i huset. Passagen går slutligen 

genom en idag igensatt intagskanal ut i 

kvarndammen. För att hjälpa fisken att 

hitta passagen kan en kanal byggas genom 

holmen. I utrymmet inne i källaren kan det 

vara möjligt att bygga en slitsränna. 

Utformningen måste utredas ytterliggare 

för att se om det är praktiskt möjligt att 

bygga här. 

Alternativet på västra sidan om ån innebär 

att en fiskpassage byggs genom parken. 

Här finns mycket plats att tillgå vilket 

möjliggör ett omlöp. Rännan måste gå 

genom en kulvert under vägen och anslutas 

till Fyrisån på norra sidan om landsvägen. 

Nollalternativet innebär att ingen fiskpassage 

byggs och att vandringshindret 

kvarstår. Dammkanten behöver höjas då 

dammen idag riskerar att översvämmas vid 

höga flöden. 

Byggs en fiskpassage anser vi att detta kan 

leda till betydande konsekvenser för 

vattnet, flora och fauna, kulturmiljön, 

friluftslivet och turismen. Dessa 

konsekvenser sker dock främst lokalt och 

påverkan på regional och nationell nivå 

blir minimal. Vilket alternativ som är att 

föredra beror på vilka aspekter som anses 

viktigast. Det är först och främst viktigt att 

se till att en väl fungerande fiskpassage 

byggs som fyller sitt syfte. 

Alla alternativ innebär att den biologiska 

mångfalden gynnas. Dock är omlöpet på 

västra sidan om ån den bästa typen av 

fiskpassage för fisk och övriga vattenorganismer. 

Samtliga fiskpassager behöver ett konstant 

vattenflöde för att fungera vilket medför att 

kraftverket periodvis kommer att få mindre

vatten och att fallet kan bli torrlagt. Alla 

alternativ förutom genom sågverksrännan 

medför att möjligheten att reglera 

vattennivån vid höga flöden ökar. Detta 

kan i det östra alternativet leda till att 

dammkanten inte behöver byggas på då en 

slitsränna här kan konstrueras för att klara 

höga flöden. 

Alternativen på östra sidan och genom sågverksrännan 

antas ge störst negativa 

konsekvenser för flera sällsynta växter 

kring Ulva. Dock har ingen inventering 

genomförts och därför är denna slutsats 

något osäker. 

Oavsett var fiskpassagen byggs kommer 

kulturmiljöintrycket av Ulva att påverkas. 

Alternativet genom kvarnhuset kommer 

utåt sett inte förändra kulturmiljön. Störst 

inverkan på kulturmiljön har alternativet 

på östra sidan om ån då ingreppet inte 

liknar tidigare kulturhistoriska verksamheter 

utan blir ett nytt inslag i miljön. 

Alternativet på östra sidan om ån kommer 

även att försvåra framkomligheten längs 

med ån vilket är negativt för friluftslivet. 

Omlöpet på västra sidan om ån skulle ta 

mycket parkmark i anspråk och försvåra 

användningen av parken som friluftsområde. 

4 

En fiskpassage kan fungera som turistattraktion 

oavsett var den byggs. Om 

passagen byggs inne i kvarnhuset kommer 

det bli mer unikt än om den byggs 

utomhus. Samtidigt finns här mindre plats 

för turister att vistas på runt själva 

passagen. Även nollalternativet kan 

innebära en ökad turism då asp 

förhoppningsvis kommer att kunna leka 

nedanför Ulva i och med att fiskpassagen 

vid Islandsfallet byggs. 

Att avgöra vilket alternativ som är det 

bästa är svårt då alla alternativ har sina för- 

och nackdelar. Det som kan tolkas som det 

bästa alternativet med minst negativa 

konsekvenser är genom kvarnhuset. Dock 

finns osäkerheter kring om alternativet är 

möjligt att genomföra. Alternativen på 

östra och västra sidan bedöms som 

likvärdiga med olika för- och nackdelar. 

Det alternativ som medför flest negativa 

konsekvenser får antas vara genom 

sågverksrännan. Alla alternativ förutom 

sågverksrännan och nollalternativet anser 

vi sammantaget innebära övervägande 

positiva konsekvenser för Ulva kvarnområde.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1 BAKGRUND 7 

1.1 SYFTET MED PROJEKTET 7 

1.2 ASPEN I FYRISÅN 8 

1.3 OMRÅDESBESKRIVNING 9 

1.3.1 HISTORIK - ULVA KVARN 11 

1.3.2 TEKNISK BESKRIVNING AV DAMMEN 13 

1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR 14 

1.4.1 LAGKRAV OCH LAGSKYDD 14 

1.4.2 MILJÖMÅL 14 

1.4.3 PLANFÖRHÅLLANDEN 14 

1.4.4 ANDRA INTRESSEN 15 

2 AVGRÄNSNINGAR 16 

2.1 I SAK 16 

2.2 I TID 16 

2.3 I RUM 16 

3 NULÄGESBESKRIVNING 17 

3.1 VATTEN 17 

3.2 FLORA OCH FAUNA 17 

3.3 KULTURMILJÖ 18 

3.4 FRILUFTSLIV OCH TURISM 19 

4 TEKNISK BESKRIVNING AV FISKPASSAGER 20 

4.1 OMLÖP 20 

4.2 SLITSRÄNNOR 20 

4.3 DENILRÄNNOR 21 

4.4 KAMMARTRAPPOR 21 

4.5 FISKHISSAR OCH SLUSSAR 22 

4.6 KULVERTAR 22 

4.7 LOCKVATTEN 22 

5 ALTERNATIV 23 

5

5.1 ÖSTRA SIDAN OM ÅN 23 

5.2 GENOM SÅGVERKSRÄNNAN 24 

5.3 GENOM FALLET 24 

5.4 GENOM KVARNHUSET 25 

5.5 VÄSTRA SIDAN OM ÅN 26 

5.6 NOLLALTERNATIVET 27 

5.7 SAMMANFATTNING 27 

6 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER 28 

6.1 ÖSTRA SIDAN OM ÅN 28 

6.2 GENOM SÅGVERKSRÄNNAN 29 

6.3 GENOM KVARNHUSET 30 

6.4 VÄSTRA SIDAN OM ÅN 31 

6.5 NOLLALTERNATIVET 32 

6.6 ÖVRIGA KONSEKVENSER 32 

6.7 SAMLAD KONSEKVENSBEDÖMNING 33 

7 OSÄKERHETER OCH KUNSKAPSLUCKOR 36 

8 ÅTGÄRDER 37 

9 REFERENSER 38 

BILAGA 1: SVENSK-LATINSK ARTLISTA 41 

BILAGA 2: SAMRÅDSDELTAGARE 42 

6

1 BAKGRUND 

1.1 SYFTET MED PROJEKTET 

Länsstyrelsen i Uppsala län driver 

tillsammans med Uppsala kommun ett så 

kallat ”aspprojekt” med långsiktigt mål att 

få tillbaka fisken asp i hela Fyrisån upp till 

Vendelsjön. För att uppnå detta krävs att 

fiskpassager byggs förbi totalt sju 

vandringshinder (se fig. 1). Vid Kvarnfallet 

har en fisktrappa redan byggts och 

ytterligare en fisktrappa planeras i Islandsfallet. 

Nästa hinder för fisken att ta sig 

förbi är Ulva kvarn. 

Vandringshinder: 

1. Islandsfallet 

2. Kvarnfallet 

3. Ulva kvarn 

4. Enstadammen 

5. Ekebydammen 

6. Järstadammen 

7. Vendelsjödammen 

7 

Vandringshindren i ån är hinder för fler 

arter än asp. Vid rätt utformning kan 

byggandet av fiskpassager därför leda till 

att även andra arter kan ta sig högre upp i 

Fyrisån. Detta gynnar den biologiska 

mångfalden vilket är aspprojektets 

egentliga syfte. Aspen används i projektet 

som en flaggskeppsart då den som stor fisk 

fångar folks intresse och där åtgärder för 

aspen medför positiva konsekvenser för 

fler arter. 

Figur 1. Karta över Fyrisåns avrinningsområde 1 där vandringshinder för fisk från Ekoln till Vendelsjön finns 

utmarkerade. 

1 Omarbetad från Vestersund, 2002 

3 

5 

7 

4 

2 

1 

6 

N

Ytterligare ett syfte med aspprojektet är att 

höja Fyrisåns status. Då aspen kännetecknar 

god vattenkvalité 2 är den ett bevis 

på att Fyrisån idag har renare vatten än på 

länge. 

På uppdrag av Länsstyrelsen i Uppsala län 

skall en miljökonsekvensbeskrivning 

(MKB) för byggandet av en fiskpassage 

vid Ulva kvarn upprättas. Denna MKB 

skall utreda olika alternativ för projektet 

samt vilka konsekvenser dessa kan ha på 

natur- och kulturmiljön inklusive 

människor, djur och växter. MKB:n kan i 

framtiden fungera som ett underlag vid 

samråd och för vidare utredningar. 

1.2 ASPEN I FYRISÅN 

Aspen är en hotad fiskart som idag är 

rödlistad i Sverige 3 (se fig. 2). Den tillhör 

karpfiskfamiljen och kan bli över 1 meter 

lång och väga uppemot 14 kg 4 . I den 

senare delen av april vandrar aspen upp i 

vattendrag för att leka över grus- och 

stenbottnar, helst i klart rinnande vatten. 

Under denna period är aspen fredad. För 

att på sikt säkerställa ett livskraftigt 

aspbestånd krävs det att nya lekplatser görs 

tillgängliga. 

Figur 2. Asp 5 

2 Nilsson, 1996 

3 ArtDatabanken, 2007 

4 Larsson, pers. 2007 

5 Uppsala kommun 2007 a 

8 

Aspen är Upplands landskapsfisk och har 

tidigare funnits i hela eller delar av 

Fyrisån. Linné dokumenterade under 1700talet 

att aspen lekte i Uppsala 6 . Vid Ulva 

kvarn kan asp ha passerat fram till år 1757 

då nuvarande damm och kvarn byggdes 7 . 

Vandringshinder kan dock ha funnits 

tidigare då Ulva har varit omnämnt som 

kvarnställe sedan 1300-talet. Nedanför 

Ulva kvarnfall kan aspen ha lekt fram till 

1841 då Islandsfallet i Uppsala stad 

byggdes och hindrade vidare vandring 8 . 

Eventuellt var Fyrisån vid Islandsfallet 

stängd för fisk redan under 1600-talet 9 . 

Fördämningsbyggen i vattendraget samt 

försämrad vattenkvalité har historiskt lett 

till att arten minskat för att sedan helt 

försvinna från Fyrisån uppströms Islandsfallet 

10 . 

Vattenkvalitén tros idag inte utgöra ett 

hinder för att få tillbaks asp till Fyrisån 10 . 

Aspen leker nämligen årligen i Sävjaån 

som är ett biflöde till Fyrisån med liknande 

förhållanden. Det som i dagsläget omöjliggör 

att en asppopulation etableras i Fyrisån 

är de vandringshinder som finns i ån. 

6 Upplands fornminnesförening, 2006 

7 Ulva kvarnkommitté, 1967 

8 Larsson pers., 2007 

9 Johansson et al, 2002 - 1 

10 Vestersund, 2002

1.3 OMRÅDESBESKRIVNING 

13 

12 

Figur 3. Karta över området kring Ulva kvarn 11 . 

1. Fyrisån 

2. Kvarnfallet 

3. Sågverksrännan 

4. Östra bottenutskovet 

5. Kvarndammen 

6. Västra bottenutskovet 

7. Kvarnhuset 

8. Igensatt vattenintag till kvarnhuset 

9. Utlopp från gamla intaget 

11 Modifierat flygfoto, Uppsala kommun, 2003 b 

14 

1 

18 

11 

9 

10 

7 

9 

1 

15 

8 

1 

5 

6 

2 

4 

16 

3 

10. Intag till kraftverket 

11. Utlopp från kraftverket 

12. Parken 

13. Hantverksbyn 

14. Landsväg 

15. Landsvägsbro över Fyrisån 

16. Parkering 

17. Björkby 

18. Holmen 

N 

17

Ulva kvarn ligger vid Fyrisån, 8 km norr 

om Uppsala och 17 km uppströms utloppet 

vid Ekoln i Mälaren. Det långsamt 

rinnande vattnet däms vid Ulva upp i en 

stenbelagd kvarndamm för att sedan 

övergå i ett fall, det högsta i Fyrisån. 

Nedströms fallet följer en cirka 150 meter 

lång forssträcka omgiven av ädellövskog 

(se fig. 4). Från Ulva och nedströms 

strömmar ån genom en djup åravin. 

Slänterna mot ån, särskilt på västsidan, 

består av gräsmattor och stora lövträd. 

Figur 4. Fyrisån nedanför Ulva kvarnfall 12 . 

På östra sidan om fallet finns en gammal 

sågverksränna i sten som mynnar ut i en 

naturbäcksliknande fåra för att sedan 

anslutas till Fyrisån (se fig. 5). 

Figur 5. Sågverksrännan 13 

På västra sidan om kvarndammen och 

fallet står ett stort, gammalt kvarnhus i 

vitputsat tegel och spröjsade fönster (se fig. 

6). Inne i byggnaden finns idag bland annat 

12 Foto: Rebecka Bogren, 2007 

13 Foto: Torbjörn Tirén, 2006 

10 

glasblåseri, restaurang och ett mindre 

kraftverk. I ravinen nedanför kvarnhuset 

finns en park med öppna grönytor och en 

lummig holme. Här finns bord och bänkar 

samt grillplats. En keramikugn står på 

västra sidan om kvarnhuset. 

Figur 6. Kvardammen och kvarnhuset 14 

Nedanför kvarnhuset mynnar två rännor 

från kraftverket ut i en stenbelagd fåra som 

leds tillbaks till Fyrisån (se fig. 7). Vatten 

från kraftverket mynnar ut i den västra 

rännan medan den östra är torrlagd. 

Figur 7. Utloppen från kvarnhuset 12 

På västra sidan om ån ovanför ravinen 

finns äldre gårdsbebyggelse där en 

hantverksby inryms (se fig. 8). 

14 Foto: Maria Forslund, 2006

Figur 8. Hantverksbyn 15 

Ovanför kvarnhuset passerar en gammal 

landsväg med en vägbro över Fyrisån. På 

västra sidan om bron finns en avtagsväg 

som delar sig. Den ena grusvägen går upp 

till hantverksbyn medan den andra leder 

till en grusplan framför kvarnhuset. På 

östra sidan av ån i anslutning till 

landsvägen finns en grusparkering och 

invid den ligger ett runstensfragment (se 

fig. 9). 

Figur 9. Runstensfragment på östra sidan om ån 15 . 

Ungefär 150 meter nedströms kvarnfallet 

ligger en mätstation som använts av SMHI 

för beräkning av vattenföringen. 

1.3.1 Historik - Ulva Kvarn 

Ulva kvarn ligger i Bälinge socken med 

gränsen mot Gamla Uppsala socken 

löpandes genom Fyrisån 16 . Platsen är ett 

gammalt vadställe som ska ha använts av 

både folk och fä. Namnet lär ha uppkommit 

av att vargen vadade över här. I ett 

15 Foto: Torbjörn Tirén, 2006 

16 Ulva kvarnkommitté, 1967 

11 

köpebrev från så tidigt som år 1329 

omnämns Ulva för första gången, då ägt av 

Uppsala domkyrka. I en handling från 

1344 omnämns kvarnen vid Ulva vilket 

tyder på att platsen redan då var ett 

kvarnställe. I 1540 års jordbok omtalas 

Ulva ha två mycket betydande kvarnar. År 

1664 blev Ulva sätesgård. Härefter fanns 

tre kvarnar med olika ägare. Vid denna tid 

var ån indelad i två fåror ungefär där 

kvarnen idag ligger (se fig. 10). Två 

kvarnar låg i jämnhöjd vid varsin fåra. Lite 

längre nedströms, i den östra fåran låg en 

mindre kvarn, en så kallad skvaltkvarn. 

Figur 10. Beskuren karta över Ulva kvarn från 

1690 17 . Fyrisån var då delad i två fåror med en 

kvarn på vardera sida samt en längre nedströms. 

I början av 1700-talet lades skvaltkvarnen 

ned efter en vattentvist 16 . Mellan år 1757- 

1759 byggdes de två stora kvarnarna 

samman och det nuvarande kvarnhuset 

uppfördes när Akademien (Uppsala 

Universitet) tog över äganderätten. Det var 

först då som Ulva kvarn och fallet fick sitt 

nuvarande utseende. 

17 Upplandsmuseét, 2007

På kartan från 1767 (se fig. 11) kan man se 

två vattenintag till kvarnhuset från 

dammen samt två utlopp på sydsidan av 

huset. På den östra sidan om ån låg ett 

sågverk med en sågverksränna. Den stora 

byggnaden på västra sidan om ån (se nr. 

11, fig. 11) var ett tegelbruk. En vattenfåra 

ser ut att ha letts in dit från dammen. 

Figur 11. Beskuren karta över Ulva kvarn från 

1767 18 . Nuvarande kvarnhuset har byggts med två 

vattenintag. Ytterligare en fåra leds till ett tegelbruk 

(nr 11). På östra sidan om ån ligger ett sågverk med 

tillhörande ränna. 

År 1875 brann kvarnen och totalförstördes 

invändigt 19 . En omfattande renovering 

skedde och huset fick ytterligare en våning. 

Istället för vattenhjul installerades turbiner. 

År 1929 blev kvarnen privatägd och vid 

denna tid fanns här bland annat en mjölkvarn, 

bagerier och ett sågverk (se fig. 12). 

18 Upplandsmuseét, 2007 

19 Ulva kvarnkommittén, 1967 

12 

Figur 12. Beskuren karta över Ulva kvarn från år 

1928 18 . På kartan syns bland annat kvarnhuset, 

sågverket och nuvarande hantverksby. Här har 

parken fått sin nuvarande utformning. 

År 1963 köpte Uppsala kommun Ulva 

kvarn och samtidigt sattes vattenintagen till 

kvarnhuset igen 19 . Det västra intaget 

öppnades åter 1988 när Ulva Kraft AB fick 

tillstånd att producera vattenkraft. Numera 

arrenderar de fallrätten av kommunen med 

kontrakt till år 2034. 

Kvarnhuset renoverades 1998 efter en 

brand 20 . 

20 Ulva kvarn, 2007

1.3.2 Teknisk beskrivning av dammen 

Kraftverksdammen består av en överfallsdamm 

samt två dammluckor i trä med 

bottenutskov på var sida om fallet (se fig. 

13). 

Kraftverksstation 

Vägbron över Fyrisån 

Vattentintaget 

till kraftverket 

Ulva kvarn 

Igensatta 

vattenintaget 

KVARNDAMMEN 

västra 

utskovet 

Västra 

utskovet 

Överfallsdam 

Figur 13. Översiktlig karta över Ulva kvarn och 

kvarndamm 21 

Överfallsdammens skibord (se fig. 14) är 

13,4 meter bred och har en tröskelnivå på 

+11,50 (meter över havet enligt rikets 

höjdsystem 1970 RH70) 22 . Dammens fallhöjd 

är 4,80 meter från skibordet till 

vattenytan mellan holmen och vattenföringsstationen 

23 . 

De två bottenutskoven används för 

reglering av vattennivån vid höga vattenflöden. 

Det västra utskovet har en bottennivå 

på +8,10 22 . 

Figur 14. T.v. västra bottenutskovet, i mitten 

överfallet och t.h. östra bottenutskovet 24 . 

21 

Modifierad från Uppsala kommun, 1995 

22 

Carlsson, 2007 

23 

Uppsala kommun, 1987 

24 

Foto: Torbjörn Tirén, 2006 

N 

Östra 

utskovet 

Sågverks- 

ränna 

13 

Det östra bottenutskovets intag sker vinkerätt 

mot överfallets strömningsriktning och 

tröskeln ligger på nivån +9,55. Därifrån 

rinner vattnet vidare i en gammal stenbelagd 

sågverksränna som löper längs med 

Fyrisån (se fig. 5). Den cirka 2 meter breda 

rännan övergår efter omkring 30 meter till 

en naturbäcksliknande fåra som sedan 

ansluts till ån. 

I kvarnhuset finns ett kraftverk som har sitt 

vattenintag på nordvästra sidan av dammen 

(se fig. 15). 

Figur 15. Vattenintaget till kraftverket längst till 

höger i bilden 25 . 

Tidigare har det funnits två separata 

vattenintag till varsin turbin i kvarnhuset, 

men idag är bara den västra i bruk 26 . 

Vattenkraftsturbinen levererar 200 kW 27 . I 

källare finns även lämningar kvar från den 

östra turbinen. 

Dammens förmåga att avleda vatten 

(avbördning) vid kritiska vattennivåer har 

beräknats av Magnus Carlsson på 

Vattenfall Power Consultant 28 . 

Beräkningar är gjorda utifrån ett scenario 

med turbinstopp. Uträkningar har upprättats 

för både dämningsgränsen på 

+11,80, då samtliga luckor ska vara öppna, 

samt då vattennivån når upp till dammkanten 

på +12,50. Vid denna nivå ligger 

vattenytan i jämnhöjd med betongmurens 

överkant. Avbördningen vid dämnings- 

25 Foto: Jenny Pirard, 2007 

26 Ahlgren pers., 2007 

27 Energimyndigheten, 2006 

28 Carlsson, 2007

gränsen är i överfallsdammen 3,4 m 3 /s, 14 

m 3 /s i sågverksrännan och 27,5 m 3 /s i 

västra bottenutskovet. När vattennivån når 

dammkrönet är avbördningen i överfallsdammen 

20,8 m 3 /s, 21,0 m 3 /s i sågverksrännan 

och 35,7 m 3 /s i det västra bottenutskovet. 

Slutsatsen av rapporten är att den 

befintliga dammen idag inte klarar 100årsflödet 

på 90 m 3 /s, utan översvämmas 

vid 78 m 3 /s. Detta innebär att dammkanten 

måste höjas med omkring 0,3 meter. 

1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR 

Vid projekteringen är det viktigt att ta 

hänsyn till följande: 

1.4.1 Lagkrav och lagskydd 

Uppförande av fisktrappa är en vattenverksamhet 

enligt definitionen i 11 kapitlet 

2§ första stycket i Miljöbalken och 

tillståndplikt föreligger enligt 11 kapitlet 

9§. Enligt 6 kapitlet 1§ ska en MKB ingå i 

en ansökan om tillstånd. 

Enligt 1 kapitlet 4§ i Plan- och bygglagen 

krävs bygglov för byggande, rivningslov 

för rivning samt marklov för bland annat 

schaktning, fyllning och trädfällning. 

Enligt 3 kapitlet 1§ skall byggnader 

placeras och utformas på ett sätt som är 

lämpligt med hänsyn till natur- och 

kulturvärdena på platsen. 

Aspen är rödlistad i Sverige, klassad som 

hotad 29 , och ingår även i EU:s habitatdirektiv 

vilket innebär att aspens livsmiljö 

ska bevaras och beståndet hållas livskraftigt. 

Kulturlämningar som inte finns antecknade 

i fornlämningsregistret bör ändå betraktas 

som lagskyddade fornlämningar 30 . Omfattande 

ändringar kan därför kräva 

tillstånd enligt fornminneslagen och bör 

göras i samråd med länsstyrelsen. 

1.4.2 Miljömål 

Relevanta miljömål för detta projekt finns 


30 Vattendomstolen, 1988 

14 

både inom EU samt på nationell, regional 

och kommunal nivå. 

Målet i EU:s ramvattendirektiv är att alla 

sjöar och vattendrag skall uppnå god 

kemisk och ekologisk status till år 2015. 

Det nationella miljökvalitetsmålet Levande 

sjöar och vattendrag innebär att ”Sjöar och 

vattendrag skall vara ekologiskt hållbara 

och deras variationsrika livsmiljöer skall 

bevaras. Naturlig produktionsförmåga, 

biologisk mångfald, kulturmiljövärden 

samt landskapets ekologiska och vattenhushållande 

funktion skall bevaras 

samtidigt som förutsättningar för friluftsliv 

värnas.” 

Länsstyrelsen i Uppsala län har utarbetat 

åtta regionala miljömål 31 för att uppnå det 

ovan nämnda miljömålet. Det fjärde 

delmålet anger bland annat att senast år 

2010 skall vattendrag så långt det är 

möjligt och lämpligt vara tillgängliga för 

fiskvandring och förekomsten av lekvandrande 

sötvattenfiskar skall gynnas. 

1.4.3 Planförhållanden 

Ulva by är ej detaljplanelagt. 

Enligt kommunens riktlinjer för Fyrisån i 

översiktsplanen för Uppsala stad 32 skall 

kända lekplatser för fisk skyddas. Vidare är 

ett långsiktigt mål att undanröja de 

vandringshinder för fisk i Fyrisån vid 

Islandsfallet, Kvarnfallet och Ulva, samt 

Jumskilsån på ett sådant sätt att artens 

överlevnad säkerställs, till exempel genom 

fisktrappor eller motsvarande. 

Utifrån Uppsala kommuns översiktsplan 31 

gäller följande för Ulva kvarn och dess 

närområde: 

Strandskydd 

100 meter från Fyrisåns strandkant. 

Riksintresse för naturvården 

Jumkilsdalen N26 (områdesbeteckning i 

översiktsplanen). 

Riksintresse för kulturmiljövården 

31 Länsstyrelsen i Uppsala län, 2003 

32 Uppsala kommun, 2003 a

Uppsalaslätten och Jumkilsånsdalgång 

C35. 

Vattenskyddsområde 

Yttre skyddszon Uppsala och Vattholmaåsarna. 

Gränsen för den yttre skyddszonen 

passerar genom Fyrisån vid Ulva. Av 1§ i 

Uppsala kommuns vattenskyddsföreskrifter 

33 framgår att om ett vattendrag 

utgör en yttre gräns för en skyddszon ska 

vattendraget inte anses tillhöra den 

innanför gränsen belägna zonen. Därför 

innefattas endast den östra sidan om 

Fyrisån av dessa föreskrifter. För yttre 

skyddszon gäller följande föreskrifter: 

Enligt 3§ ska hanteringen och lagringen av 

petroleumprodukter och kemikalier 

utformas så att hela volymen vid läckage 

hindras att tränga ned i marken. I den 9§ 

anges att markarbete inte får ske djupare än 

1 meter över högsta grundvattenytan. 

Militärt intresseområde 

Bygglov ska remitteras till försvarsmakten 

som får yttra sig vid samrådet. 

Regionalt och kommunalt intresseområde 

för kulturmiljön 

Uppsalaslätten och Jumkilsåns dalgång U7. 

Ulva kvarn klassas dessutom som en 

”miljö som särskilt väl illustrerar områdets 

kulturhistoriska innehåll”, U7:21. 

Naturvårdsprogram 80.102 

Ulva kvarn ingår i ett område med flera 

bevarandevärden. Här finns bland annat 

lund- och ädellövpartier av bevarandevärde. 

Mellan Ulva och Gesvad finns 

dessutom en av de kraftigaste åravinerna i 

Uppland. 

33 Uppsala kommun, 1990 

15 

1.4.4 Andra intressen 

SMHI har en mätstation för beräkning av 

vattenföringen ungefär 150 meter nedströms 

kvarnfallet. Anläggandet av en 

fiskpassage bör ske uppströms denna mätstation 

för att inte påverka vattenmätningar. 

Ulva kraft AB har ett kontrakt på fallrätten 

till år 2034. Om vattenföringen skulle 

minska till följd av en fiskpassage blir 

kommunen ersättningsskyldig fram till år 

2013 34 . 

34 Larsson, pers. 2007

2 AVGRÄNSNINGAR 

Arbetet avgränsas till att identifiera och 

beskriva direkta och indirekta effekter som 

projektet kan medföra på människor, djur, 

växter, vatten, landskap samt kulturmiljö. 

Övriga aspekter i Miljöbalken 6 kapitlet 3§ 

anser vi inte relevanta och kommer därför 

ej att utredas. Med effekter på människor 

avses främst turism, friluftsliv samt 

säkerhet. Säkerhetsaspekterna behandlas i 

vattenavsnittet. En förutsättning för hela 

projektet är att en fiskpassage förbi 

Islandsfallet byggs och antas därför ha 

genomförts. 

2.1 I SAK 

En avgränsning görs till att utreda olika 

lokaliseringsalternativ för fiskpassagen vid 

Ulva kvarn. Fiskpassagens tekniska 

utformning behandlas således inte i detalj. 

Detta kommer att utredas i ett senare 

skede. Då olika typer av fisktrappor kräver 

olika utrymme och ger olika konsekvenser 

kommer dock utformning av fisktrappor att 

behöva behandlas översiktligt. 

Följande avgränsningar görs för respektive 

aspekt: 

Vatten – översvämningsrisk och risk för 

torrläggning samt grumling och 

föroreningsrisk vid byggfasen. 

Flora och fauna – främst skyddsvärda arter 

som påverkas av att en fiskpassage byggs 

eller uteblir. 

Kulturmiljö – påverkan på den 

kulturhistoriska omgivningen vid Ulva 

samt kvarnbyggnaden, kvarndammen, närliggande 

kulturbyggnader och fornlämningar. 

Friluftsliv och turism – konsekvenserna för 

Ulva kvarn som utflyktsmål, parkmiljö, 

hantverksby och badplats samt för fritidsfisket. 

16 

2.2 I TID 

Avgränsning i tid görs till 10 år framåt för 

alla aspekter förutom följande: 

Vatten – effekter på vattenkvalitén 

begränsas till byggtiden, medan påverkan 

på vattenföringen sträcker sig 10 år framåt 

men vid byggandet bör hänsyn tas till 100årsflöden. 

Flora och fauna – Hur lång tid det tar för 

asp att vandra upp i en fiskpassage vid 

Ulva beror på flera faktorer. Dels hur stor 

populationen är och dels hur långt upp i 

Fyrisån de leker vid tidpunkten då 

fiskpassagen är färdigbyggd. Någonstans 

mellan 5-15 år är tänkbart då det tar 4-5 år 

för aspen att uppnå lekmogen ålder 35 . 

Floran och övrig fauna begränsas till 10 år. 

2.3 I RUM 

Denna MKB är avgränsad till att enbart 

utreda fiskpassage förbi Ulva kvarn och tar 

ej upp övriga vandringshinder i Fyrisån. 

Följande avgränsningar görs för respektive 

aspekt: 

Vatten – Vattenföringen avgränsas från 

Enstadammen ner till Kvarnfallet i Uppsla 

stad som är nästa dämning. Vattenkvalitén 

påverkas främst från Ulva kvarndamm och 

nedströms till Ekoln. 

Flora och fauna – för flora och bottenfauna 

görs en avgränsning till att enbart 

innefatta individer i och intill Fyrisån vid 

Ulva. Ingen påverkan förväntas ske längre 

uppströms och nedströms fallet och 

utesluts därför. För fisk och övrig fauna 

studeras hela vandringsvägen från Ekoln 

upp till Enstadammen. 

Kulturmiljö – omgivningen samt de 

byggnader och lämningar av kulturvärde 

inom Ulva by. 

Friluftsliv och turism – närområdet kring 

Ulva. 

35 Vestersund, 2002

3 NULÄGESBESKRIVNING 

3.1 VATTEN 

Fyrisån är Uppsala läns största å med ett 

avrinningsområde på omkring 2000 km 2 36 . 

Ån rinner genom Uppsalasättens lerrika 

jordbruksmarker vilket bidrar till dess höga 

näringshalter 37 . Huvudfåran sträcker sig 

från Vendelsjön i norra Uppland via 

Vendelån som rinner samman med Fyrisån 

söder om Vattholma. Björklingeån ansluts 

senare till ån innan den passerar Ulva. 

Fyrisån mynnar sedan ut i Ekoln söder om 

Uppsala. 

Vid Ulva kvarn är avrinningsområdet 950 

km 2 38 . Medelvattenföringen, uppmätt vid 

SMHI:s mätstation vid Ulva, var mellan 

åren 1980-1999 5,9 m 3 /s 39 . Högsta uppmätta 

vattenföring under samma period var 

44 m 3 /s och den lägsta registrerade vattenföringen 

var 0,1 m 3 /s. 

Det beräknade 100-årsflödet vid Ulva 

kvarn ligger på 84 m 3 /s 40 . Ett 100-årsflöde 

är ett extremflöde som inträffar i genomsnitt 

vart hundrade år. 

Enligt beräkningar gjorda av Magnus 

Carlsson 39 klarar inte den befintliga 

dammen det dimensionerande flödet på 90 

m 3 /s utan överströmmas vid en vattenföring 

på 78 m 3 /s. I dagsläget krävs därför 

en höjning av dammkrönet på 0,3 meter 

och omgivande terräng för att undvika 

erosionsskador vid extrema flöden. 

I en rapport från Räddningsverket 40 klassas 

Ulva kvarndamm som en riskklass-I 

damm, den allvarligaste riskklassen. Detta 

innebär att det finns risk för personskador 

samt skador på byggnader och infrastruktur. 

Ulva kraft AB har tillstånd att ta ut 8 m 3 /s 

vatten 38 . Dock får ej vattennivån i dammen 

36 Brunberg och Blomqvist, 1998 

37 Uppsala kommun, 2003 a 

38 Vattendomstolen, 1988 

39 Carlsson, 2007 

40 Räddningsverket, 2003 

17 

bli lägre än skibordet. Vattenuttaget till 

kraftverket i kombination med det låga 

vattenflödet under sommarhalvåret har 

medfört att fallet torrlagts vissa år 41 . 

3.2 FLORA OCH FAUNA 

Omgivningen kring Ulva kvarn har ett rikt 

växt- och djurliv. Området nedströms fallet 

är rik på ädellövskog, mestadels alm, men 

även ask 42 . Stora lövträd finns vid 

slänterna mot ån. 

Den sällsynta och rödlistade växten 

paddfot, av ArtDatabanken 43 klassad som 

missgynnad, har observerats vid sydväggen 

av kvarnhuset 44 . Även den rödlistade 

växten grådådra (se fig. 16) har setts i 

slänten mellan Björkby och parkeringen på 

östra sidan om dammen 45 . 

Figur 16. Grådådra 46 . 

Stenar och block i forsen har en rik påväxt 

av vattenmossor, däribland forsmossa 42 . 

Forsmossan är rödlistad, klassad som 

missgynnad och hotas av bland annat 

vattenregleringar 47 . 

Vid Stormusselinventeringen i Uppsala län 

2004-2005 hittades tre musselarter vid 

Ulva kvarn; spetsig målarmussla, flat 

41 Ulva kvarn, 2007 

42 Uppsala kommun, 2007 b 


44 Forslund, pers. 2007 

45 Höök, pers. 2007 

46 Naturhistoriska riksmuseet, 2005 

47 Cronberg, 1997

dammussla samt en skalhalva men inga 

levande exemplar av tjockskalig målarmussla 

48 . Skalet vid Ulva var det enda fynd 

som gjordes vid de 115 platser som 

inventerades i länet. Spetsig målarmussla 

är tämligen vanlig medan flat dammussla 

och tjockskalig målarmussla är rödlistade. 

Tjockskalig målarmussla klassas som den 

mest hotade av svenska stora sötvattensmusslor. 

Den är beroende av vandrande 

fisk för spridning och fortplantning då den 

liksom övriga stormusslor har ett 

parasitiskt larvstadium på fisk innan den 

utvecklats till färdig mussla. Vilken fiskart 

som är huvudvärd för musslan är oklart 49 . 

Fysiska förändringar som vandringshinder 

i vattendrag och försvinnande värdfiskar 

utgör några av hoten mot arten. 

Länsstyrelsen i Uppsala län har en vision 

att få tillbaks tjockskalig målarmussla till 

Fyrisån 50 . Då levande individer av den 

tjockskaliga målarmusslan saknas i Fyrisån 

är det tyvärr mycket osannolikt att den kan 

komma tillbaka, utan arten måste i 

nuvarande kunskapsläge bedömas som 

utdöd här 51 . För att livskraftiga bestånd av 

denna mussla ska kunna existera krävs en 

mängd faktorer, lämpliga värdfiskar är 

bara en av dessa. 

Vid en inventering av fiskarter nedanför 

Ulva kvarn 2006 fångades sju arter: 

stensimpa, mört, löja, ål, småspigg, lake 

och abborre 52 . Vid provfiske 1990 så 

fångades en stor andel björkna. Orsaken till 

att inga fångades 2006 kan vara att 

inventeringen skedde en månad senare och 

björknan kan därmed ha sökt sig från 

strömsträckorna vid Ulva till mer lugnt 

flytande vattenpartier. 

48 Berglund et al. 2006 

49 von Proschwitz, 1999 

50 Forslund, pers., 2007 

51 Lundberg, pers., 2007 

52 Hjelm, 2006 

18 

I dagsläget hindras vandrande fiskar att ta 

sig upp till Ulva kvarn av Islandsfallet inne 

i Uppsala stad. När den planerade 

vandringsvägen förbi Islandsfallet har 

byggts kommer det dock bli möjligt för 

vandrande fiskar att ta sig upp hit 53 . 

Utter har under flera år setts i området 54 . 

Den svenska utterpopulationen är idag liten 

och arten är därför rödlistad, klassad som 

sårbar 55 . Ett av hoten mot uttern är 

regleringar av vattendrag. 

3.3 KULTURMILJÖ 

Ulva kvarn och dess omgivning skyddas av 

riksintresse för kulturmiljövården samt 

ingår i ett regionalt intresseområde för 

kulturmiljövården (se 1.4 Förutsättningar). 

Ulva är det mest välbevarade och 

intressanta kvarnstället vid Fyrisån och 

kvarnar har funnits här sedan 1300-talet 56 . 

Det nuvarande kvarnhuset är byggt 1757 

men har genomgått omfattande 

restaureringar efter två bränder, 1875 

respektive 1998 57 . I kvarnhusets östra 

källare har de restaureringar som tidigare 

genomförts enbart varit av praktiska skäl, 

utan hänsyn till kulturmiljön. I källarutrymmet 

som i dagsläget ej är i bruk finns 

lämningar av en gammal träturbin. 

På östra sidan om dammen intill sågverksrännan 

finns rester av en husgrund från det 

gamla sågverket som var verksamt här 

fram till början av 1900–talet (se fig. 17). 

53 Berglund et al, 2006 

54 Hammar, 2006 

55 Olsson och Sandegren, 2006 

56 Länsstyrelsen i Uppsala län, 1997 

57 Ulva kvarn, 2007

Figur 17. Husgrunden från sågverket invid 

sågverksrännan 58 . 

Här finns även ett runstensfragment med 

fornlämningsnummer 543:1 59 . Stenen 

hittades 1995 vid vattenbrynet i den gamla 

sågverksrännan och har antagligen används 

som byggmaterial i rännan 60 . Fragmentets 

ursprung är okänt och skriftens innebörd 

har inte gått att tyda. 

Hantverksbyn på västra sidan om kvarnen 

inryms i gamla timmerhus byggda under 

1800-talet (se fig. 18) 61 . 

Figur 18. Hantverksbyn 58 . 


59 Riksantikvarieämbetet, 2007 

60 Runverket, 1997 

61 Uppsala kommun, 1983 

19 

3.4 FRILUFTSLIV OCH 

TURISM 

Området kring Ulva kvarn är ett omtyckt 

strövområde och utflyktsmål 62 . Här finns 

en rik naturmiljö (se 3.2 Flora och fauna), 

vackra och kulturhistoriskt intressanta 

omgivningar (se 3.3 Kulturmiljö) med 

stora grönytor samt kvarnfallet som 

sevärdhet. Under sommaren kan man sola, 

bada och paddla kanot samt hyra roddbåtar 

i hantverksbyn 63 . Vintertid finns möjlighet 

till skid- och skridskoåkning på isen. 

Vattnet kring Ulva erbjuder även goda 

fiskemöjligheter 64 . 

I både parken och på holmen nedanför 

kvarnhuset finns bänkar och grillmöjligheter. 

I området bedriver flera företagare 

verksamhet. Kvarnen inrymmer glasblåseriet 

Ulven, Ulva konst & Kuriosa (en 

antik- och kuriosabutik) samt den 

nyöppnade fisk- och skaldjursrestaurangen 

Ulva krog. I den äldre gårdsbebyggelsen 

vid kvarnen inryms sedan 1984 en 

hantverksby (se fig.18). Här finns ett café, 

en läderverkstad, en metallverkstad, en 

ateljé och ett snickeri. 

Varje år i september anordnas Ulva 

Marknad med försäljning av hantverksprodukter 

som lockar mycket folk. Under 

sommaren anordnas varje vecka 

veteranbilsträffar 63 . 

62 Uppsala kommun, 2007b 

63 Ulva kvarn, 2007 

64 Upplandsstiftelsen, 2006

4 TEKNISK BESKRIVNING AV FISKPASSAGER 

Det finns flera olika sätt att möjliggöra 

fiskvandring förbi vandringshinder. Här tas 

de främsta typerna upp men det finns även 

fler, mindre vanliga varianter på fiskpassager 

som inte behandlas. Valet beror 

på platsen där den ska anläggas samt dess 

lämplighet ur biologiskt hänseende. 

Vanligtvis anläggs fiskpassager för lax och 

öring som är hoppande fiskar. Då asp och 

de flesta andra sötvattenfiskar inte hoppar 

måste fiskpassagen konstrueras efter deras 

förutsättningar. Det är dessutom viktigt att 

tänka på att fisken ska ta sig både upp och 

ner för passagen. 

4.1 OMLÖP 

Den för fisken bäst lämpade fisktrappan är 

omlöp, även kallad kanal eller naturränna. 

Denna kan utformas som en naturbäcksliknande 

fåra med flera vilobassänger för 

fisken och efterliknar på så sätt bäst 

naturliga förhållanden. Omlöp är även lätta 

att utforma så att de smälter in i den 

befintliga miljön, exempelvis i en skog 

eller en stadspark (se fig. 19). 

Figur 19. Omlöp i Skebäcksparken, Örebro 65 . 

För att minska erosion av kanterna kan 

kanalens botten och sidor byggas upp med 

stenar och blockmaterial 66 . Detta ökar 

samtidigt friktionen och vattenhastigheten 

minskar. Viloplatser kan anläggas i form 

av utvidgningar eller genom att placera ut 

65 Örebro kommun, 2007 


20 

stora stenblock så att lugnare vatten 

uppstår. 

Lutningen i ett omlöp bör ej överstiga 2 

% 67 . Då fallhöjden mellan skibord och 

utloppskanalen från kvarnhuset i Ulva är 5 

meter innebär det att ett omlöp kommer 

behöva vara omkring 250 meter långt 68 . 

För att asp ska kunna passera bör djupet ej 

understiga 0,4 meter 69 och vattenhastigheten 

bör vara mellan 0,3 till 1,0 

m/s 68 . 

4.2 SLITSRÄNNOR 

En slitsränna är den näst bästa 

fisktrappstypen ur fiskhänseende. Denna 

typ består av bassänger med vertikala 

slitsar (se fig. 20). 

Figur 20. Slitsränna sett ovanifrån 70 . 

Storleken på varje bassäng anpassas efter 

slitsöppningens storlek för att undvika hög 

turbulens 68 . Bassänglängden bör vara 

omkring 10 gånger större än öppningen 

och bassängbredden ungefär 8 gånger 

större 67 . Även vattendjupet anpassas efter 

slitsöppningen och bör i regel vara minst 

två gånger större 69 . Vattenhastigheten 

genom slitsarna bör ligga i intervallet 0,2 

till 0,7 m/s 71 . Lutningen i rännan bör inte 

överstiga 10 % för att även svagare 

simmare ska kunna utnyttja den 67 . Den 

kraftigare lutningen jämfört med ett omlöp 

medför att en slitsränna kräver mindre 

67 Sandell et al, 1994 

68 Degerman et al, 1998 

69 Pettersson pers., 2007 

70 modifierad från Sandell et al, 1994 

71 Naturvårdsverket, 1999

utrymme. En slitsränna är dessutom 

okänslig för förändringar i vattenflödet. 

Slitsöppningar om 0,25 meter antas räcka 

vid passagen förbi Ulva kvarn då 

slitsrännan vid Kvarnfallet har dessa mått 

(se fig. 21). 

Figur 21. Slitsränna vid Kvarnfallet 72 . 

Detta medför att varje bassäng blir 2,5 

meter långa och 2 meter breda. För att 

klara lutningen kan 25 slitsar byggas med 

en lutning på 8 %. Höjdskillnaden mellan 

varje bassäng blir då ungefär 20 cm. Totalt 

blir slitsrännan omkring 65 meter lång. Om 

rännan över flacka delar kombineras med 

en mer naturliknade fåra blir den längre 

och färre slitsar behövs. När slitsrännor 

byggs kan det dessutom vara bra att 

anlägga vilobassänger med jämna 

mellanrum för att underlätta fiskens 

vandring. 

En slitsränna kan byggas i flera olika 

material, vanligen betong eller trä 73 . För att 

trappan bättre ska smälta in i kulturmiljön 

vid Ulva kan den byggas i natursten 

och/eller trä. Betongkonstruktioner kan 

dock färdigbeställas vilket ger lägre 

kostnader 74 . 

4.3 DENILRÄNNOR 

Denilrännor är ett billigare alternativ än 

slitsrännor men bör undvikas och bara 

byggas när omlöp och slitsrännor av olika 

anledningar inte är möjliga 75 . Anledningen 



74 Larsson, pers. 2007 

75 Petterson pers, 2007 

21 

är att det är svårt för svaga simmare att 

passera och att flytande skräp lätt kan 

ändra strömbilden i rännan. I en 

denilränna, även kallad motströmstrappa, 

bildas strömmar i motsatt riktning mot 

vattenflödet vilket med hjälp av vinklade 

lameller minskar vattenhastigheten (se fig. 

22). Rännan bör ha en lutning på mellan 10 

till 15 % för att möjliggöra passage för de 

flesta fiskarter. För en längre ränna krävs 

vilobassänger var femte till tionde meter. 

Den branta lutningen gör att denilrännor 

kräver relativt mycket vatten för att 

fungera tillfredställande 73 . 

Figur 22. Perspektivskiss över denilränna 76 . 

En denilränna vid Ulva kvarn kan bli 

aktuellt i kombination med omlöp eller 

slitsränna endast i undantagsfall i kortare 

branta partier. 

4.4 KAMMARTRAPPOR 

Kammartrappor är den billigaste 

fisktrappskonstruktionen och kan ha olika 

utformningar. Överfallstyp är en typ av 

kammartrappa som enbart är anpassad till 

hoppande fiska såsom lax och öring och är 

därför inte lämplig i detta projekt 77 . En 

annan typ är underfallstrappa, där vatten 

strömmar mellan bassängerna genom en 

eller flera öppningar i tvärväggens 

nederkant (se fig. 23). Underströmningsöppningar 

kan orsaka problem för mindre 

fisk på grund av de starka strömmar som 

76 modifierad från Sandell et al, 1994 

77 Degerman et al, 1998

ildas 78 . Dessutom är det stor igensättningsrisk. 

Därför anser vi att denna typ 

av trappa inte är ett lämpligt val i något av 

lokaliseringsalternativen och kommer inte 

att behandlas vidare. 

Figur 23. Överst: Kammartrappa av överfallstyp. 

Underst: Kammartrappa av underfallstyp 79 . 

4.5 FISKHISSAR OCH 

SLUSSAR 

En fiskhiss och andra typer av fiskslussar 

är tekniskt komplicerade konstruktioner 

som kräver underhåll. Detta medför höga 

kostnader. En hiss arbetar dessutom i 

cykler med intervall på mellan 0,25 till 4 

timmar och fisk kan därför inte passera 

kontinuerligt 80 . Detta alternativ gynnar inte 

heller den biologiska mångfalden då den 

enbart är anpassad för fiskar. Därför 

kommer denna typ av konstruktion ej att 

behandlas vidare. 


79 Modifierad från Degerman et al, 1998 


22 

4.6 KULVERTAR 

Kulvertar byggs under vägar och andra 

hinder för att möjliggöra passage. De är 

ofta billigare att konstruera än broar. De 

bör inte göras för långa då fisk inte 

föredrar att simma genom mörka 

passager 80 . Om kulvertlängden överstiger 

30 meter bör brobyggnation istället 

övervägas. I allmänhet fungerar dock 

kulvertar väl. 

En kulvert bör ha en diameter på minst 0,6 

meter för att stora fiskar ska kunna 

passera 80 . Vattendjupet måste vara minst 

0,2 meter och vattenhastigheten får ej 

överstiga 1,2 m/s. Lutningen bör 

minimeras och ej överskrida 1 %. 

Kulvertar kan bli aktuellt som del av en 

fiskpassage vid Ulva kvarn. 

4.7 LOCKVATTEN 

Något som är lika viktig som fiskvägens 

utformning är att fisken verkligen hittar dit. 

Det är därför vikigt att skapa lockvatten. 

Lockvatten är en vattenström som fisken 

känner av och simmar mot för att hitta 

vägen uppströms. Vid avsaknad av bra 

lockvatten finns risk att fisken simmar mot 

de starka strömmarna i huvudfåran och 

därför inte hittar passagen 81 . 

För att skapa bra lockvatten krävs att stora 

vattenflöden strömmar igenom fåran och 

att den placeras så parallellt som möjligt 

med befintlig huvudfåra. Mynningen på 

fiskvägen bör utformas så att en kraftig 

lockvattenström bildas genom att till 

exempel bygga upp med sten. 

81 Johansson et al, 2002 - 2

5 ALTERNATIV 

5.1 ÖSTRA SIDAN OM ÅN 

I detta alternativ byggs en fiskpassage på 

östra sidan om ån (se fig. 24). 

Figur 24. Uppskissat förslag på dragning av 

fiskpassage på östra sidan om ån (modifierat 

flygfoto) 82 . 

För att undvika den skarpa lutningen 

utmed den naturbäcksliknande delen av 

sågverksrännan bör fiskpassagen börja 

ungefär i höjd med utloppet till Fyrisån (se 

fig. 25). Här finns också möjlighet till att 

skapa bra lockvatten. 

Figur 25. Sågverksrännans naturbäcksliknande 

utlopp till Fyrisån på östra sidan om ån 83 . Pilen 

markerar var fiskpassagen är tänkt att börja. 



N 

23 

Den nya fåran löper parallellt med 

sågverksrännan och passerar förbi 

husgrunden från det gamla sågverket. 

Därefter viker rännan av mot väster och 

ansluts till kvarndammen, norr om 

utskovet till sågverksrännan. Alternativt 

kan rännan passera under landsvägen i en 

10 meter lång kulvert för att sedan anslutas 

till Fyrisån. Då en kulvert är dyr att 

anlägga, och en öppen fiskväg är mer 

fördelaktigt för fisken än en kulverterad, är 

det varken ekonomiskt eller biologiskt 

motiverat att anlägga en sådan. Därför 

avfärdas det som ett alternativ och istället 

ansluts passagen till kvarndammen. 

Att bygga en denilränna (se fig. 22) över 

brantare partier och kombinera det med ett 

omlöp skulle kunna vara ett alternativ. 

Men då det i detta fall finns andra, ur 

fisksynpunkt mer fördelaktiga konstruktioner 

avfärdar vi denilrännor som ett 

lämpligt alternativ. 

Att enbart bygga ett omlöp på denna sida 

om ån bedömer vi som svårt då lutningen 

är skarp och tillräckligt med utrymme inte 

finns att tillgå. Här finns endast en smal 

gräsyta omgiven av branta trädbeklädda 

sluttningar (se fig. 26). Om ett omlöp 

skulle byggas innebär det att nästan all 

plats måste tas i anspråk. Av dessa 

anledningar avfärdar vi idén om enbart ett 

omlöp på östra sidan. 

Figur 26.. Östra sidan om ån med sågverksgrunden 

till höger i bild 83 . 

En slitsränna (se fig. 20) eller en slitsränna

kombinerad med omlöp anser vi vara ett 

mer rimligt alternativ då det tar mindre 

plats jämfört med enbart ett omlöp. Om 

enbart en slitsränna byggs blir den ungefär 

65 meter lång. Om rännan istället över 

flackare delar kombineras med en mer 

naturbäcksliknande fåra blir den 

naturligtvis längre. Byggs dessutom vilobassänger 

med jämna mellanrum för att 

underlätta fiskens vandring förlänger även 

det passagens totala längd. 

På grund av den stora nivåskillnaden 

mellan vattenytan i dammen och närliggande 

marknivå kan fiskpassagen 

komma att gå i en ganska djup kanal och 

marken kan på vissa ställen behöva 

utjämnas. 

5.2 GENOM 

SÅGVERKSRÄNNAN 

Detta alternativ innebär att en fisktrappa 

byggs i den gamla sågverksrännan (se fig. 

27 och 28). 

Figur 27. Uppskissat förslag på slitsränna genom 

sågverksrännan (modifierat flygfoto) 84 . 

Passagen börjar i den naturbäcksliknande 

delen och fortsätter upp igenom sågverksrännan 

för att vid bottenutskovet anslutas 

till kvarndammen. Bottenutskovet måste 


N 

24 

tas bort och intagsnivån för vattnet höjas så 

att den endast är något lägre än skibordet. 

Figur 28. Sågverksrännan 85 . 

Tänkbara fisktrappstyper är denilrännor 

eller slitsrännor. Byggs enbart en 

denilränna kommer längden att bli cirka 35 

meter. En så lång denilränna skulle kräva 

många vilobassänger. Då denilrännor 

endast bör anläggas i undantagsfall när det 

inte finns andra rimliga utformningar 

avfärdas denilrännor som ett alternativ. 

En slitsränna skulle bli omkring 65 meter 

lång och skulle då sträcka sig genom hela 

sågverksrännan och den naturbäcksliknande 

delen. Det skulle därför krävas en 

uträtning av bäcken och utjämning av 

marken för att få in en slitsränna här. I den 

nedre delen behöver rännan grävas ut och i 

den övre delen byggas upp. 

För att få en jämn lutning på trappan krävs 

att muren på båda sidor om sågverksrännan 

höjs, alternativt får slitsrännan sticka upp 

ovanför kanten. 

5.3 GENOM FALLET 

Om en fiskpassage byggs genom fallet 

måste någon slags uppbyggd fisktrappa 

konstrueras på grund av fallets kraftiga 

lutning. 

85 Foto: Jenny Pirard, 2007

En slitsränna skulle bli minst 65 meter lång 

och för att få en jämn lutning kräva en 

kraftig uppbyggnad. En sådan konstruktion 

skulle synas väldigt väl och vara svår att 

konstruera så att den smälter in i miljön. 

Området nedanför fallet anses vara ett bra 

lekområde för asp. Byggs en fiskpassage 

här försvinner delar av lekplatsen vilket 

strider mot aspprojektets syfte 86 . Vi anser 

att detta alternativ har för stor påverkan på 

kulturmiljön och aspleken för att vara ett 

rimligt alternativ och avfärdas därför. 

5.4 GENOM KVARNHUSET 

Detta alternativ innebär att fiskpassagen 

börjar i utloppskanalen nedanför kvarnhuset 

och fortsätter vidare genom den östra 

kanalen in i huset (se fig. 29). Själva 

fiskpassagen byggs inne i östra källarutrymmet. 

Passagen går slutligen genom 

den östra intagskanalen och ut i kvarndammen. 

Figur 29. Uppskissat förslag på dragning av 

fiskpassage genom kvarnhuset (modifierat 

flygfoto 87 .) 

För att skapa bra lockvatten för fisken kan 

en ny kanal grävas genom holmen (se fig. 

29). Kanalen kan börja cirka 20 meter 

nedströms fallet och anslutas till den östra 

86 Vestersund, 2002 


N 

25 

utloppskanalen någon meter nedanför 

kvarnhuset. 

I utrymmet i källaren (se fig. 30) kan det 

vara möjligt att bygga en slitsränna, 

alternativt i kombination med denilrännor. 

Sådana bör dock helst undvikas. 

Figur 30. Utloppskanalen sett inifrån källaren i 

Kvarnhuset 88 . 

Fallhöjden inne kvarnhuset mellan 

intagskanalen och utloppet är omkring 4 

meter. En slitsränna med 20 cm 

höjdskillnad mellan vattennivån i 

bassängerna skulle ge en fisktrappa med 20 

bassänger som totalt skulle bli 50 meter 

lång. Används hela östra delen av källaren 

(se fig. 31) kan troligtvis en fisktrappa 

rymmas men utformningen måste utredas 

ytterliggare. 

Figur 31. Skiss över östra källarutrymmet i 

kvarnhuset, ej skalenlig 89 . 


89 Ellinor Jansson, 2007

5.5 VÄSTRA SIDAN OM ÅN 

Alternativet innebär att en fiskpassage 

byggs genom parken på västra sidan om ån 

(se fig. 32). 

Figur 32. Uppskissat förslag på dragning av fiskpassage 

genom parken på västra sidan om ån 

(modifierat flygfoto) 90 . 

För att få bra lockvatten för fisk krävs det 

att rännan börjar vid en punkt ungefär 100 

meter nedströms kvarnhuset, där kraftverksrännan 

går ihop med Fyrisån (se fig. 

33). Rännan ansluts igen till Fyrisån 

antingen i dammen intill kraftverksintaget 

eller på norra sidan om landsvägen. 

Figur 33. Startpunkten för fiskpassage i alternativet 

på västra sidan om ån 91 . 

Grusplanen framför kvarnhuset utnyttjas 



N 

26 

idag vid varuleverans samt måste korsas 

för besök i kvarnhuset. Om rännan skulle 

anslutas till dammen krävs därför att en 

cirka 19 meter lång kulvert byggs under 

grusplanen. Kulverten skulle även korsa 

den nedgrävda inloppskanalen till 

kraftverket. Att kunna bygga förbi utan att 

påverka denna bedömer vi som omöjligt. 

Därför avfärdas detta alternativ. Därav 

kvarstår alternativet att fiskpassagen löper 

ut norr om landsvägen som det enda 

realistiska. 

Om fiskpassagen ansluter till Fyrisån på 

norra sidan av landsvägen innebär det att 

en cirka 15 meter lång kulvert under vägen 

måste anläggas. 

Avståndet mellan fiskpassagens inlopp och 

utlopp blir cirka 160 meter fågelvägen. Det 

innebär att fiskpassagen totala längden blir 

minst 160 meter. I parken finns plats att 

tillgå för att göra rännan ännu längre. Detta 

ger möjlighet till att bygga ett omlöp. 

Eftersom lutningen inte bör överstiga 2 

% 92 och fallhöjden är 5 meter måste rännan 

bli omkring 250 meter lång 93 . 

För att inte ta för mycket parkmark i 

anspråk kan omlöpet dras längs med 

kanten mot sluttningen från hantverksbyn 

(se fig. 34). 

Figur 34. Parken mellan kvarnhuset och hantverksbyn 

där omlöp kan dras 91 . 

Den kraftigaste lutningen i passagen är 

mellan kvarnhuset och hantverksbyn. Där 

bör omlöpet slingra sig uppför backen för 

att inte få för stor lutning. En något 


93 Degerman et al, 1998

slingrande fåra minskar vattenhastigheten 

vilket underlättar fiskens vandring. Dock 

kan rännan inte slingra sig för mycket då 

detta kan ge erosionskador 94 . Ett annat 

alternativ är att kombinera omlöpet med en 

slitsränna i det brantare partiet mellan 

hantverksbyn och kvarnhuset. På så sätt 

blir rännan kortare, utrymme sparas och 

risken för erosion minskar. 

Vid rätt utformning kan ett omlöp komma 

att smälta in väl i omgivningen. 

Exempelvis kan omlöpet beläggas med 

sten och växter planteras omkring. 

Träbroar kan läggas över kanalen där 

passage behövs. 

5.6 NOLLALTERNATIVET 

Nollalternativet innebär att ingen fiskpassage 

byggs och att vandringshindret 

kvarstår. Då Ulva kvarndamms nuvarande 

funktion är bristfällig kommer förmodligen 

en ombyggnad av denna behöva göras, 

oavsett om en fiskpassage byggs eller ej. 

Anledningen är att dammen idag riskerar 

att översvämmas vid höga flöden. Vi antar 

därför att en höjning av dammkanten inom 

en snar framtid kommer att göras. 


27 

5.7 SAMMANFATTNING 

De alternativ utöver nollalternativet som vi 

anser rimliga är: 

• En slitsränna kombinerad med 

omlöp på östra sidan om ån 

• En slitsränna genom 

sågverksrännan 

• En slitsränna genom kvarnhuset 

• Ett omlöp kombinerat med 

slitsränna på västra sidan om ån 

Effekter och konsekvenser av dessa 

alternativ kommer att utredas vidare i 

kapitel 6. Övriga alternativ avfärdar vi 

således och kommer ej att behandlas 

vidare.

6 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER 

6.1 ÖSTRA SIDAN OM ÅN 

Vatten 

En fiskpassage kommer att ta en viss 

mängd vatten i anspråk vilket kommer att 

innebära minskad vattenföringen i fallet. 

Vid lågvattenföring kan detta få till följd 

att området nedanför fallet torrläggs under 

längre perioder än tidigare. Vid höga 

flöden minskar däremot risken att dammen 

översvämmas. Om fiskpassagen dimensioneras 

för ett flöde på 6 m 3 /s kan 

dammen också klara det beräknade100årsflödet 

på 84 m 3 /s. Detta skulle kunna 

medföra att dammkrönet inte behöver 

höjas. 

Vattenkvalitén påverkas inte nämnvärt då 

större delen av arbete sker på land. Endast 

då fiskpassagen ansluts till Fyrisån och 

vattnet släpps på för första gången kommer 

vattnet att grumlas. 

Slitsrännan behöver ej byggas på plats utan 

kan transporteras dit i färdiga delar för att 

sedan monteras ihop. Detta förkortar 

arbetstiden på platsen och risken för 

påverkan på vattenkvalitén under 

byggfasen minskas ytterligare. 

Flora och fauna 

Om en fiskpassage byggs är det möjlig för 

asp och annan fisk att ta sig förbi fallet vid 

Ulva kvarn och vidare upp till 

Enstadammen. Detta medför att ett större 

habitat bildas och populationerna får 

möjlighet att växa och bli mer livskraftiga. 

För aspen innebär detta att beståndet kan 

stärkas vilket skulle vara ett steg i rätt 

riktning för att uppnå god bevarandestatus 

för den idag hotade arten. 

När en fiskpassage förbi Ulva byggts blir 

det även angeläget att bygga bort fler 

vandringshinder uppströms. Asp och andra 

arter kan då sprida sig ända upp till 

Vendelsjön vilket är aspprojektets 

långsiktiga mål. Att bygga en fiskpassage 

skulle även vara helt i linje med Uppsala 

28 

läns regionala miljömål att göra vattendrag 

tillgängliga för fiskvandring. 

En slitsränna kan utnyttjas av flera 

fiskarter. Om rännan kombineras med mer 

naturliknade delar kan även floran gynnas. 

Sammantaget innebär förslaget genomgående 

positiva konsekvenser för faunan 

med en ökad biologisk mångfald i Fyrisån 

som följd. 

För floran innebär alternativet att ett flertal 

ädellövträd behöver tas ned. Gamla 

ädellövträd kan inhysa många sällsynta 

insekter, lavar och mossor som därmed 

indirekt kan påverkas negativt. Den 

rödlistade arten grådådra som har setts i 

slänten på östra sidan om parkeringen kan 

också komma att påverkas av markarbete 

under byggfasen. Grådådra hotas av 

konkurrens från omgivande vegetation och 

kan därför gynnas av markstörning efter 

frösättning 95 . Markarbetet skulle därför 

kunna underlätta spridningen av denna art. 

En fiskpassage bidrar till minskad 

vattenföring vilket kan leda till längre 

perioder med torrläggning nedanför fallet. 

Detta kan få negativa konsekvenser för 

floran och faunan i vattendraget. 

Exempelvis växer forsmossa här som vid 

för långa perioder av torka kan dö. 

Kulturmiljö 

En slitsränna här medför stor inverkan på 

kulturmiljön då ingreppet inte liknar 

tidigare kulturhistoriska verksamheter utan 

blir ett nytt inslag i miljön 96 . Det är 

framförallt den parkliknande miljön som 

kommer att påverkas. I dagsläget är det 

dock svårt att avgöra om det är till en 

fördel eller nackdel för kulturmiljön. 

Eventuellt kan byggandet innebära att 

runstensfragmentet måste flyttas. Då denna 

placerades där 1995 borde det inte vara 

95 Jonsell, 2000 

96 Thunman pers., 2007

något större problem att flytta den igen. 

I marken kan lämningar finnas från sågen 

och de kvarnar som tidigare legat här. Det 

är även möjligt att det finns äldre 

lämningar då runstensfragmentet hittades i 

sågverksrännan. Därför kan arkeologiska 

utredningar bli nödvändiga innan fiskpassagen 

byggs. 

Friluftsliv och turism 

En positiv effekt av en fiskpassage är att 

den kan bli en turistattraktion och lyfta 

Ulva som utflyktsmål. Resor skulle kunna 

anordnas för att titta på fiskvandring och 

asplek som idag sker till bland annat 

Rotebro. 

Om en fiskpassage byggs kommer fisket 

att bli bättre i Fyrisån upp till 

Enstadammen då fiskarna kan röra sig 

högre upp. Eftersom det är fritt fiske i 

Fyrisån kan detta ha en positiv inverkan på 

friluftslivet vid Ulva. 

Negativa effekter för friluftslivet och 

turismen är att rännan kommer att ta plats i 

anspråk. Det kan bli något svårare att ta sig 

fram på den östra sidan om ån där det idag 

finns en stig ned mot vattenföringsstationen 

och hagarna nedströms. 

Eventuellt kan fiskpassagen bitvis behöva 

gå i en djup fåra i marken. Detta kan även 

försvåra möjligheterna att röra sig fritt i 

området samt medföra viss risk att trilla i. 

Eventuellt kan en fiskpassage även 

medföra sämre parkeringsmöjligheter. Det 

beror dock helt på hur rännan dras, 

förmodligen kommer endast en lite del av 

parkeringen tas i anspråk. En stor 

parkering finns redan att tillgå på västra 

sidan vid hantverksbyn. Denna ligger dock 

en bit ifrån kvarnhuset. 

6.2 GENOM 

SÅGVERKSRÄNNAN 

Vatten 

Genom att bygga en fiskpassage i 

sågverksrännan förloras delvis möjligheten 

att reglera vattennivån i dammen vid 

29 

högflöden. Detta leder till större översvämningsrisk. 

Den befintliga dammen klarar idag inte 

100-årsflödet på 90 m 3 /s, utan översvämmas 

vid 78 m 3 /s 97 . Om dessutom en 

fisktrappa byggs i sågverksrännan skulle 

detta medföra att dammen översvämmas 

redan vid flöden om 61 m 3 /s. Vid 100årsflödet 

skulle vattennivån i dammen 

höjas till +12,97. Då dammkrönet idag är 

+12,50 måste betongmuren runt dammen 

höjas med omkring 0,5 meter för att inte 

översvämmas. Även lågpunkter i den 

omgivande terrängen skulle behöva höjas 

till samma nivå. 

Risken för grumling är relativt stor och risk 

för förorening finns då byggandet sker i 

nära kontakt med ytvatten. 


För faunan får byggandet av en fiskpassage 

övervägande positiva konsekvenser (se 

kap. 6.1). För floran däremot innebär 

fiskpassagen genom sågverksrännan en del 

negativa konsekvenser. Dels kommer en 

del ädellövträd vid den naturbäckslika 

delen behöva tas ner. På och i dessa kan 

det finnas arter av bevarandevärde. Dels 

kan grådådran påverkas (se kap. 6.1). I 

bäcken finns även forsmossa som kan 

försvinna då en slitsränna placeras där. 

Fiskpassagen medför även minskad vattenföring 

genom fallet. Detta kan leda till 

periodvis torrläggning av forsen som 

missgynnar flora och bottenfauna. 

Kulturmiljö 

Den största påverkan på kulturmiljön sker i 

och med att slitsrännan måste byggas i den 

naturbäckslika delen. Byggandet här 

kommer att leda till förändringar av miljön. 

Här har även tidigare en runsten hittats och 

det är möjligt att fler historiska lämningar 

kan finnas. Detta kan leda till att 

arkeologiska utredningar måste genomföras. 

Den höjning av dammkrönet som krävs för 

97 Carlsson, 2007

att klara högflöden kommer inte påverka 

kulturmiljön väsentligt då detta sker i en 

redan befintlig byggnation 98 . 


En fiskpassage genom sågverksrännan 

kommer liksom östra alternativet att gynna 

friluftslivet genom att förbättrade fiskemöjligheter 

skapas. Någon yta som 

används för friluftslivet kommer inte att tas 

i anspråk. 

Turismen kommer liksom för östra 

alternativet att gynnas i och med att en 

turistattraktion skapas. 

6.3 GENOM KVARNHUSET 

Vatten 

Konsekvenserna på vattenföringen och 

vattenkvalitén är desamma som för östra 

alternativet (se kap. 6.1). Regleringsmöjligheten 

här är dock sämre vid höga 

vattenflöden då utrymmet i källaren är 

begränsat och inte bör översvämmas. 

Övre delen av utloppskanalen från 

kvarnhuset liksom kanalen genom holmen 

kommer att behöva grävas ut vilket kan 

orsaka grumling. I övrigt kommer vattenkvalitén 

inte att påverkas nämnvärt då 

större delen av arbetet sker på land. 


För fisk och andra vattenlevande 

organismer gäller samma effekter och 

konsekvenser som för alternativet på östra 

sidan om ån (se kap. 6.1). Fisk föredrar 

dock inte att passera genom mörka gångar 

men detta kan möjligtvis åtgärdas med 

belysning. Sannolikheten att mindre fisk på 

väg nedströms simmar in i kraftverket blir 

även större för detta alternativ då 

fiskpassagens ingång kommer att ligga 

nära kraftverksintaget. En fördel med 

alternativet är dock att en ny kanal nära 

fallet skapar bra lockvatten för fisk och 

därmed skapas två möjliga vägar. Chansen 

att fisken hittar passagen blir då större. 

98 Gustavsson pers., 2007 & Thunman pers., 2007 

30 

Fiskpassagen medför minskad vattenföring 

genom fallet. Detta kan leda till 

torrläggning som missgynnar flora och 

bottenfauna. Byggs däremot en kanal 

genom holmen kan risken för torrläggning 

nedanför fallet minska. 

Landfloran bedöms inte påverkas då ingen 

beväxt mark tas i anspråk förutom den 

korta biten där kanalen ska gå genom 

holmen. 

Kulturmiljö 

Om en fiskpassage byggs inne i kvarnhuset 

innebär det byggnationer i östra källarutrymmet 

samt i den igensatta intagskanalen. 

Att detta påverkar kulturmiljön är 

mindre troligt då förändringarna inte blir 

synliga utifrån och de historiska 

lämningarna som finns ej är välbevarade. 

Dock är kulturhistoriska lämningar, som 

den gamla turbinen, skyddade av 

fornminneslagen och omfattande 

förändringar kan kräva tillstånd. 

Öppnas den gamla intagskanalen upp 

innebär det att en historisk funktion åter tas 

i bruk. Detta skulle vara positivt ur 

kulturmiljösynpunkt 98 . 

Den gamla turbinen som finns i källaren 

kommer att behöva flyttas (se fig. 35). Då 

den är illa åtgången och något dold där den 

står idag skulle en omplacering till en mer 

synlig plats kunna vara till fördel för 

kulturmiljön. 

Figur 35. Lämningar från den gamla turbinen 99 . 

99 Foto: Jenny Pirard, 2007

Den nya fåran nedanför kvarnfallet kan 

påverka kulturmiljöintrycket och bör efterlikna 

nuvarande kanaler för på bästa sätt 

smälta in i miljön. 


Beroende på hur tillgänglig fiskpassagen 

genom kvarnhuset görs kan det medföra 

ökad turism. En fisktrappa genom ett hus 

skulle vara en unik företeelse som skulle 

kunna bli en uppseendeväckande turistattraktion. 

Inne i kvarnhusets källare finns idag dock 

små möjligheter att ta emot besökare. 

Åtgärder skulle därför vara nödvändiga för 

att göra detta möjligt. Då utrymmena är 

små kommer det endast röra sig om mindre 

grupper åt gången. Huruvida aspen 

kommer att kunna beskådas här beror på 

vilka åtgärder som genomförs för att 

underlätta detta. 

För friluftslivet kommer en fiskpassage 

genom kvarnhuset inte ha någon direkt 

påverkan förutom att den kommer att leda 

till förbättrade fiskemöjligheter i Fyrisån. 

Kanalen genom holmen bör utformas så att 

den tar minsta möjliga plats i anspråk för 

att inte störa friluftslivet. 

6.4 VÄSTRA SIDAN OM ÅN 

Vatten 

Effekterna på vattenkvalitén och vattenföringen 

blir desamma som i östra 

alternativet (se kap. 6.1). Regleringsmöjligheten 

vid höga vattenflöden blir 

dock inte lika stor här. Risken för grumling 

vid anslutningen till Fyrisån kan även vara 

något större här då ett omlöp står i nära 

kontakt med marken och risk för erosion 

från kanterna finns. 


Konsekvenserna för faunan blir likartade 

som för östra alternativet (se kap. 6.1). En 

skillnad är dock att på västra sidan finns 

det mer utrymme, längre partier med 

omlöp kan därför byggas. Omlöp är den 

mest naturliga typen av fiskpassage då den 

efterliknar den akvatiska miljön och 

31 

gynnar därför både flora och fauna 100 . Det 

är också den metod som först och främst 

rekommenderas eftersom den möjliggör 

återkolonisering för samtliga fiskarter och 

smådjur 101 . Genom att lägga ut grus och 

sten i omlöpet kan också lämpliga lek- och 

uppväxtmiljöer skapas för fisken 102 . 

För floran medför ett omlöp främst 

positiva konsekvenser då den möjliggör 

etablering av vattenvegetation. De negativa 

effekterna antas bli få eftersom rännan 

främst går igenom en klippt gräsmatta som 

därför inte tros inrymma några skyddsvärda 

arter. Den enda möjliga negativa 

konsekvensen för floran är om något 

enstaka träd behövs tas ner vilket inte är 

särskilt troligt. 

Kulturmiljö 

En fiskpassage genom parken på västra 

sidan blir väldigt framträdande för Ulva. 

Ett omlöp är dock den konstruktion som 

bäst kan smälta in i omgivande parkmiljö. 

Byggs en slitsränna i betong i det brantare 

partiet är det viktigt att utformningen 

harmoniserar med omgivningen. 

En fiskpassage genom parken kommer att 

innebära en förändring av dagens kulturmiljöintryck 

på platsen. Dock innebär det 

att en gammal vattenfåra på nytt öppnas 

upp vilket anses positivt 103 . Fram till 1757 

då nuvarande damm byggdes, var Fyrisån 

vid Ulva indelad i två fåror (se fig. 10). 

Den västra låg ungefär där omlöpet skulle 

kunna placeras. Även efter att dammen 

byggdes fanns en fåra kvar som ledde 

vatten till tegelbruket (se fig. 11). Möjligt 

är att rester av denna fåra kan finnas kvar 

under marken och kan användas för att 

bygga fiskpassagen i 104 . Därmed skulle 

platsen få ett mer ursprungligt utseende. 

Platsen kan dock inrymma historiska 

lämningar från medeltid och senare tid 105 . 


101 Naturvårdsverket, 1999 


103 Gustavsson pers., 2007 & Thunman pers., 2007 

104 Thunman pers., 2007 

105 Gustavsson pers., 2007

Det kan därför bli aktuellt med 

arkeologiska utredningar för att se om 

utgrävningar krävs innan passagen kan 

byggas. 


En positiv effekt av en fiskpassage är att 

den även i detta alternativ kan bli en 

turistattraktion. Ett omlöp i parken skulle 

bli ganska framträdande för platsen. Detta 

kan uppfattas olika beroende på tycke och 

smak. Utformas den estetiskt tilltalande 

kan den bidra till en vacker parkmiljö 

vilket kan gynna turismen. Ytterligare en 

vattenfåra här skulle dock inte tillföra 

något för friluftslivet då närhet till vatten 

redan finns 106 . 

En fiskpassage genom parken kan ta 

relativt stor plats i anspråk som idag nyttjas 

för friluftsliv och rekreation. Under 

exempelvis Ulva marknad utnyttjas all 

tillgänglig yta 107 . Då öppna ytor är något 

av en bristvara vid Ulva kan minskat 

utrymme få negativa konsekvenser för 

friluftslivet och turismen. Allt detta är 

viktigt att ha i beaktande vid utformandet 

av omlöpet samt att exempelvis bygga 

broar där passage är nödvändig. 

En positiv konsekvens av en fisktrappa är 

förbättrade fiskemöjligheter i Fyrisån. 

6.5 NOLLALTERNATIVET 

Vatten 

Om ingen fiskpassage byggs kommer 

vattenkvalitén vara densamma som idag. 

Byggs dammen på, vilket kommer att blir 

nödvändigt, minskar risken för översvämning. 

Om den däremot inte byggs på 

kommer översvämningsrisken vara lika 

stor som idag. 


Nollalternativet innebär att vandringshindret 

vid Ulva kvarn kvarstår. Den 

direkta effekten blir att asp och annan 

vandrande fisk inte heller i framtiden 

106 Säfsten pers., 2007 

107 Engberg pers., 2007 

32 

kommer att kunna vandra högre upp i 

Fyrisån. På lång sikt kan detta ge negativa 

effekter för olika arters överlevnad. 

Om fisktrappan i Islandsfallet byggs, vilket 

har antagits, så kommer aspen att kunna ta 

sig upp till fallet vid Ulva kvarn men inte 

längre. Arter som skulle gynnas av en 

fisktrappa skulle kunna leva och fortplanta 

sig nedanför fallet men ej högre upp i 

Fyrisån. 

Att inte bygga en fiskpasage strider mot 

kommunens långsiktiga mål att undanröja 

vandringshinder för fisk i Fyrisån och mot 

Uppsala läns regionala miljömål att göra 

vattendrag tillgängliga för fiskvandring. 

Kulturmiljö 

Dammkrönet kommer troligtvis att höjas 

med cirka 30 cm. Detta påverkar dock inte 

kulturmiljöintrycket väsentligt 108 . I övrigt 

kommer områdets kulturmiljö kvarstå som 

idag. 


Även om ingen fiskpassage byggs kommer 

man förhoppningsvis i framtiden kunna 

åka till Ulva för att beskåda asplek 

nedanför fallet. Detta då fiskpassagen vid 

Islandsfallet och Kvarnfallet gör det 

möjligt för vandrande fisk att ta sig upp hit. 

Detta kan medföra ett uppsving för 

turismen till Ulva. 

6.6 ÖVRIGA KONSEKVENSER 

Vid byggandet av en kulvert i västra 

alternativet kommer vägen att behöva 

brytas upp under konstruktionsarbetet. 

Under byggandsfasen kan det därför bli 

tvunget att stoppa trafiken på landsvägen. 

Att dela upp vägarbetet i två faser för att 

möjliggöra förbifart kan vara svårt då 

landsvägen är relativt smal. 

Idag finns det en vattendom som kräver att 

en viss mängd vatten alltid rinner över 

skibord. Detta påverkar vattenkraftverkets 

uttag av vatten. Om dessutom en ny ränna 

grävs kommer det totala uttaget av vatten 

108 Thunman pers., 2007

öka. För att inte överskrida vattendomen 

kommer vattenkraftverkets uttagsmöjligheter 

vid låga flöden att minska och 

kommunen blir då ersättningsskyldig. 

Konkurrensen mellan naturvårdsintressen 

och energiintressen kan innebära att 

fiskrännan ibland blir tvungen att torr- 

33 

läggas. 

6.7 SAMLAD KONSEKVENSBEDÖMNING 

Alla alternativen innebära att schaktmassor 

bildas som bör tas tillvara på. Mest 

kommer antagligen att fås vid utgrävningar 

på östra sidan ån då rännan kommer att 

behöva grävas djupt. 

Tabell 1. Samlad bedömning av effekter och konsekvenser i jämförelse med dagsläget. 

: Positiva konsekvenser, : Negativa konsekvenser, : Inga eller obetydliga konsekvenser. 

Vatten 

- Vattenkvalité 

- Vattenföring 

Flora & Fauna 

- Flora 

- Fauna 

Kulturmiljö 

Friluftsliv & Turism 

- Friluftsliv 

- Turism 

Östra sidan 

om ån 

Vilket alternativ som är att föredra beror på 

vilka aspekter som anses viktigast. Syftet 

med projektet är att skapa en väg förbi ett 

vandringshinder för fisk samt öka den 

biologiska mångfalden. Därför är det först 

och främst viktigt att se till att man får en 

väl fungerande fiskpassage som fyller sitt 

syfte. Faunan borde därför vara en viktig 

aspekt i detta sammanhang. Dock finns 

andra aspekter som är viktiga att ta hänsyn 

till där projektet kan ge betydande 

miljöpåverkan. För Ulva kvarn är både 

kulturmiljön och friluftslivet av stort 

intresse. Då projektet även kan medföra 

stor påverkan på vattenföringen är detta en 

viktig aspekt att beakta. 

Genom 

sågverks- 

rännan 

Vatten 

Genom 

kvarn- 

huset 

Västra 

sidan om 

ån 

Noll- 

alternativet 

En viss risk för grumling under byggfasen 

finns för alla alternativ förutom för 

nollalternativet. Grumlingen antas inte få 

betydande negativa konsekvenser då den 

endast är kortvarig. 

Alla alternativen behöver ett konstant 

vattenflöde för att fungera vilket medför att 

kraftverket periodvis får mindre vatten och 

att fallet kan bli torrlagt. Alla alternativen 

förutom genom sågverksrännan medför att 

avbördningsförmågan ökar så att dammen 

bättre klarar extremflöden. En fiskpassage 

på östra sidan erbjuder bäst regleringsmöjligheter 

då en slitsränna klarar höga

flöden. Det västra alternativet har större 

regleringsmöjligheter jämfört med alternativet 

genom kvarnhuset men mindre än 

östra då ett omlöp är mer erosionskänsligt. 

Om en fiskpassage byggs genom sågverksrännan 

kommer regleringsmöjligheterna att 

minska och risken för översvämning öka. 

Flora & Fauna 

Alternativen på östra sidan om ån och 

genom sågverksrännan antas ge större 

negativa konsekvenser för floran jämfört 

med övriga alternativ. Ingen inventering 

har dock genomförts och därför är denna 

slutsats något osäker. 

För faunan får alla alternativ inklusive 

nollalternativet positiva konsekvenser 

jämfört med dagsläget då fiskpassagen vid 

Islandsfallet antas ha byggts. Byggs det 

någon typ av fiskpassage vid Ulva utökas 

habitaten och spridningsmöjligheterna 

ytterligare. 

Omlöpet på västra sidan om ån är den 

bästa typen av fiskpassage sett ur fisksynpunkt. 

Alternativet på östra sidan om ån 

är något bättre än det i sågverksrännan då 

den kan vara något längre och kan därför 

ha fler lugnare delar. Hur väl en fiskpassage 

inne i kvarnhuset fungerar är svårt 

att säga då utformningen ej är klar. Då 

fiskar föredrar öppna och ljusa passager är 

detta inte optimalt men kan ändå fungera. 

I alla alternativ går det att skapa lockvatten 

men förutsättningarna är bäst i alternativet 

genom kvarnhuset då det finns två möjliga 

vägar. 

Nollalternativet innebär att förhållanderna 

för faunan blir bättre jämfört med dagsläget. 

En fiskpassage vid Islandsfallet ger 

utökade spridningsmöjligheter men förutsättningarna 

för faunan blir sämre än om 

en passage byggs förbi Ulva. 

Kulturmiljö 

Det alternativ som vi bedömer kommer ha 

minst påverkan på kulturmiljön är genom 

kvarnhuset. Utåt sett kommer kulturmiljön 

inte att förändras. Dessutom tas en gammal 

ränna på nytt i bruk vilket är intressant ur 

34 

kulturmiljösynpunkt. 

Även det västra alternativet innebär att en 

gammal vattenfåra åter tas i bruk vilket är 

positivt för kulturmiljön. Arkeologiska 

utredningar kan komma att krävas innan 

byggandet påbörjas då historiska 

lämningar kan finnas på platsen. 

Alternativet genom sågverksrännan 

påverkar inte kulturmiljön i så stor utsträckning 

då passagen byggs i en redan 

befintlig fåra. Dock innebär byggandet i 

den nedre naturbäckslika fåran en viss 

negativ påverkan på kulturmiljön. Även 

här kan arkeologiska utredningar bli 

aktuellt. 

Störst negativ påverkan på kulturmiljön 

antas det östra alternativet ha då en helt ny 

fåra byggs. Här kan även historiska 

lämningar finnas som kan kräva arkeologiska 

utredningar. 

Friluftsliv & Turism 

De alternativ som bedöms vara bäst för 

friluftslivet är genom kvarnhuset och 

genom sågverksrännan. Dessa alternativ 

anses inte påverka friluftslivet. 

Alternativet på östra sidan om ån kommer 

att medföra viss negativ påverkan då 

framkomligheten längs med ån försvåras. 

Det sämsta alternativet ur friluftshänseende 

är västra sidan om ån. Omlöpet skulle ta 

mycket parkmark i anspråk och försvåra 

användningen av parken som friluftsområde. 

En fiskpassage kan fungera som turistattraktion 

oavsett var den byggs. Om 

passagen byggs inne i kvarnhuset kommer 

det bli mer unikt än om det byggs utomhus. 

Samtidigt medför det mindre plats för 

turister runt själva passagen. En fiskpassage 

på östra sidan om ån får inte en 

lika central plats som på västra sidan och 

kan eventuellt missas. 

I alternativet på västra sidan vägs däremot 

två olika turistintressen mot varandra: 

fiskpassagen som en turistattraktion mot 

minskat utrymme för Ulva marknad som

idag drar mycket folk till området. Detta 

medför att alternativet inte innebär lika 

stora positiva konskevenser som de övriga 

alternativen. 

Även nollalternativet kan komma att innebära 

ökad turism då asp förhoppningsvis 

kommer att kunna leka nedanför Ulva i och 

med att fiskpassagen vid Islandsfallet 

byggs. 

Slutsats 

Konsekvenserna av en fiskpassage förbi 

Ulva är ur ett regionalt eller nationellt 

perspektiv minimala. Påverkan sker istället 

främst lokalt. De konsekvenser som blir är 

dock inte särskilt betydande. Den 

jämförelse som gjorts är i förhållande till 

dagsläget och mellan de olika alternativen. 

Att avgöra vilket alternativ som är det 

bästa är svårt då alla alternativ har sina för- 

och nackdelar. Att inte genomföra 

projektet skulle medföra att 

vandringshindret kvarstår vilket är negativt 

35 

för spridningen av flora och fauna. Utöver 

detta finns inga negativa konsekvenser 

men inte heller några större fördelar med 

nollalternativet. Det som kan tolkas som 

det bästa alternativet med minst negativa 

konsekvenser är genom kvarnhuset. Dock 

finns osäkerheter kring om alternativet är 

möjligt att genomföra. Alternativen på 

östra och västra sidan bedöms som 

likvärdiga med olika för- och nackdelar. 

Det alternativ som medför flest negativa 

konsekvenser får antas vara genom 

sågverksrännan. 

Projektets huvudsyfte, att fisk ska kunna ta 

sig förbi Ulva kvarn, får inte glömmas 

bort. För att fisken ska hitta och klara av 

att ta sig genom vandringsvägen är det 

viktigt att alla alternativ utformas på ett 

sådant sätt att funktionen uppfyller syftet 

på bästa möjliga vis. Ur detta hänseende är 

alternativet på västra sidan om ån det 

bästa.

7 OSÄKERHETER OCH KUNSKAPSLUCKOR 

Denna MKB utreder enbart tänkbara 

lokaliseringsalternativ samt möjliga typer 

av fiskpassager och går ej in i detalj på den 

tekniska konstruktionen. Vidare 

utredningar av hur fiskpassagen skall 

konstrueras kommer därför att bli 

nödvändigt. 

Tillräcklig kunskap om djur och växtlivet 

kring Ulva saknas idag, framförallt för 

floran, och därför bör en inventering 

genomföras. En inventering av kräftbeståndet 

uppströms Ulva skulle även 

behöva genomföras för att undersöka 

risken för eventuell kräftpestspridning. 

Först när en mer omfattande kunskap om 

floran och faunan finns tillgänglig kan 

samtliga konsekvenser förutsägas. 

Arkeologiska utredningar och eventuellt 

utgrävningar kan bli aktuellt i främst det 

västra och det östra alternativet då Ulva har 

36 

en lång historik bakom sig. 

Hydrologiska beräkningar saknas för att se 

hur kraftverket kan komma att påverkas av 

förändrad vattenföring. 

Idag finns endast bristfällig information 

om källarutrymmet i kvarnhuset och 

intagskanalen där den tänkta fiskpassagen 

planeras gå. Utrymmet i källaren har inte 

varit i bruk på länge och ritningar över 

rummet saknas. Vi har endast gjort 

översiktliga beräkningar och mätningar. 

Om tillräckligt mycket utrymme finns att 

tillgå för att bygga en slitsränna här är 

därför inte helt säkert. Även fiskars 

benägenhet att använda en fiskpassage 

genom ett hus är okänd. Därför är det i 

dagsläget svårt att ge en fullständig 

bedömning av alternativets rimlighet och 

vidare utredningar är nödvändiga.

8 ÅTGÄRDER 

Följande åtgärder kan bli nödvändiga att 

sätta in för projektframgång: 

• Asprom från Kvarnfallet kan bli 

nödvändigt att plantera in vid Ulva om 

aspen efter att en fiskpassage byggts inte 

skulle komma upp självmant. 

• Att bilda bra lockvatten är viktigt vid 

utformandet av fiskpassagen för att 

fisken ska hitta vandringsvägen. 

• En lucka för att reglera flödet till 

fisktrappan kommer att behövas oavsett 

vilket alternativ som väljs. Detta är 

viktigt för att möjliggöra reglering av 

vattennivån vid olika flöden samt för att 

kunna utföra reparationer vid behov. 

• Utformningen och material bör anpassas 

så att fiskpassagen smälter in i den 

befintliga kulturmiljön (se kap. 1.4). Trä 

och natursten är exempel på material som 

kan passa in med omgivningen vid Ulva. 

• Utformningen på västra sidan bör göras 

så att inte för mycket parkmark går 

förlorat. Kompensation för förlorat 

utrymme för friluftslivet kan bli nödvändigt. 

• Gångbroar bör anläggas över fiskpassagen 

på lämpliga ställen för att 

underlätta för folk att röra sig fritt i 

området. 

• Informationsskyltar eller liknande bör 

sättas upp för att uppmärksamma fiskpassagen 

och på så sätt gynna turismen. 

37 

• Skyddsåtgärder i form av exempelvis 

staket bör byggas kring fiskpassagen, 

framförallt på östra sidan förutsatt att den 

löper i en djup kanal. Det är dock viktigt 

att de utformas så att de inte påverkar 

kulturmiljön. Exempelvis kan kanten av 

passagen gå en bit ovan jord och på så 

sätt fungera som en liten mur. 

• Byggnation bör inte ske under turistsäsongen 

eller vid högvatten för att 

minimera störningar och underlätta 

arbetet. 

• Schaktmassor som bildas bör placeras på 

lämplig uppläggningsplats utanför Ulva 

by. 

• Uppföljningsprogram bör utformas för 

att kunna utvärdera konsekvenserna som 

projektet medför. Programmet bör främst 

följa upp om projektets syfte, att hjälpa 

fisk att ta sig förbi Ulva, uppnåtts. Det 

kan göras genom att ha fiskräknare i 

passagen eller att efter något år göra en 

inventering av fisk uppströms och 

nedströms Ulva. De förmodade konsekvenserna 

bör också följas upp för att se 

om de verkligen blivit av. På så sätt kan 

man utvärdera om andra åtgärder kan bli 

nödvändiga att sätta in.

9 REFERENSER 

PUBLIKATIONER 

Berglund, J., Gylje, S., Lundberg, S. och von Proschwitz, T., 2006. Stormusselinventering i 

Uppsala Län 2004-2005. Länsstyrelsen i Uppsala Län. 

Brunberg, A. och Blomqvist, P., 1998. Rapport nr 8/1998. Vatten i Uppsala län 1997. 

Upplandsstiftelsen. 

Carlsson, M. 2007. Fiskväg vid Ulva kvarn och betydelsen av sågrännan vid högflöden. 

Rapport 2389600. Vattenfall Power Consultant. 

Cronberg, N. 1997. Faktablad: Cinclidotus fontinaloides – forsmossa. ArtDatabanken, SLU, 

Uppsala. 

Degerman, E., Nyberg, P., Näslund, I. och Jonasson, D., 1998. Ekologisk Fiskevård. 

Sportfiskarna, Jönköping. 

Hammar, G. 2006. Utvecklingen av Upplands utterpopulation under 1995-2004, 

meddelandeserie 2006:14. Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala. 

Hjelm, M. 2006. Fisk i Fyrisån. Resultat av provfiske i centrala Uppsala och nedströms Ulva 

kvarn, 2005 och 2006. Upplandsstiftelsen. 

Johansson, M., Perhans, A. och Zetterblad, M., 2002 - 1. Förstudie till MKB – Vandringsväg 

för asp förbi Islandsfallet. Ultuna?, SLU, Uppsala. 

Johansson, S., Pettersson, M. och Stål, K., 2002 - 2. Utredning av fiskvägar förbi två 

kraftstationer i nedre Klarälven. Examensarbete, Karlstads universitet. 

Jonsell, L. 2000. Faktablad: Alyssum alyssoides- Grådådra. Artdatabanken, SLU, Uppsala. 

Länsstyrelsen i Uppsala län, 1997. Kulturmiljöer i Uppsala län. Områden av riksintresse – 

beskrivningar. Meddelande serie 1997:13. 

Länsstyrelsen i Uppsala län, 2003. Miljömål för Uppsala län 2003-2010. Länsstyrelsens 

meddelandeserie 2003:5. 

Naturvårdsverket, 1999. Allmänna råd 99:4. Biologisk återställning i kalkade vatten. 

Nilsson, O. 1996. Information från Sötvattenslaboratoriet Drottningholm – Några hotade 

fiskarter i Sverige. Nr 3 1996. Fiskeriverket, Drottningholm. 

Olsson, M. och Sandegren, F., 2006. Faktablad: Lutra lutra – utter. ArtDatbanken, SLU, 

Uppsala. 

Räddningsverket, 2003. Översiktlig översvämningskartering längs Fyrisån, Rapport nr 40. 

Karlstad. 

Sandell, G., Pettersson, L. och Abrahamsson, I., 1994. Information från Sötvattenslaboratoriet 

Drottningholm – Fiskvägar, en litteraturöversikt. Nr. 1 1994. Fiskeriverket, 

Drottningholm. 

Upplands fornminnesförening, 2006. UPPLAND 2006 årsbok för medlemmar i Uppsala 

fornminnesförening & hembygdsförbund. Upplands fornminnesförenings förlag, Uppsala. 

Uppsala kommun, 1983. Bebyggelseinventering i Uppsala kommun. 

Uppsala kommun, 1987. Ansökan om tillstånd om uppförandet av ny vattenkraftsstation. 

1987-03-11. 

38

Uppsala kommun, 1990. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för de kommunala 

vattentäkterna i Uppsala- och Vattholmaåsarna i Uppsala kommun. 

Uppsala kommun, 1995. Ansökan Ulva, Uppsala. 

Uppsala kommun, 2003 a. Översiktsplan för Uppsala stad. 

Vattendomstolen, 1988. Stockholms tingsrätt, dom 1988-03-08 i mål VA 16/87. Domslut 

angående vattenanläggningar i Fyrisån vid Ulva kvarn. 

Vestersund, T. 2002. Upplands landskapsfisk asp är hotad men problemen går att lösa. 

Examensarbete, Uppsala Universitet. 

von Proschwitz, T. 1999. Faktablad: Unio crassus – tjockskalig målarmussla. ArtDatabanken, 

SLU, Uppsala. 

ÖVRIGA SKRIFTLIGA 

Ulva kvarnkommitté, 1967. Bilaga till handling i arkivet ”Kommunstyrelsen”. Finns under 

Bälinge socken i Faktarummet på Upplandsmuseét i Uppsala. 

Upplandsmuséet, 2007. Historiska karor över Ulva. Finns under Bälinge socken i 

Faktarummet på Upplandsmuseét i Uppsala. 

INTERNET 

Artdatabanken, 2007: http://www.artdata.slu.se/rodlista/RodSvarLan.cfm 2007-03-28. 

Energimyndigheten ”Godkända anläggningar för tilldelning av elcertifikat 2006-09-19”: 

http://www.energimyndigheten.se/WEB%5CSTEMFe01e.nsf/V_Media00/C12570D1003 

7720FC1257148002D22E0/$file/Godk%C3%A4nda%20anl%C3%A4ggningar%202006- 

03-23.xls 2007-04-10. 

Naturhistoriska riksmuseet, 2005: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/alyss/alysaly.html 

2007-05-02. 

Ulva kvarn, 2007: www.ulvakvarn.se 2007-03-28. 

Upplandsstiftelsen, 2006. Fiskeguide i Upplands län 2006-2007: 

http://www.upplandsstiftelsen.se/pages/documents/pdf/Fiskeguiden06_153.pdf, 2007-05- 

09. 

Uppsala kommun, 2003 b: 

http://kartor.uppsala.se/SCRIPTS/hsrun.exe/extwebb/int/MapXtreme.htx;start=PrintFrame 

set?cmd=start&theme=FLYG2003, 2007-05-02. 

Uppsala kommun, 2007 a: 

http://www.uppsala.se/Upload/Bilder/Amnesomraden/Fritid_kultur/Fritid/Asp.jpg, 2007- 

04-11. 

Uppsala kommun, 2007 b: 

http://kartor.uppsala.se/scripts/hsrun.exe/extwebb/dynamiskt2/MapXtreme.htx;start=HS_n 

aturomrade?beteckning=GAM005, 2007-04-13. 

Riksantikvarieämbetet, 2007: 

http://www.kms.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16000300021894, 2007-05-02. 

Runverket, 1997. Nytt om runer, Verksamheten vid Runverket i Stockholm: 

http://ariadne.uio.no/runenews/nor_1997/swed96hg.htm#Ulva, 2007-05-09. 

39

Örebro kommun, 2007: 

http://www.orebro.se/astraket/forvandlingentioarlangssvartan/fransvampentillalnangsbade 

t.4.3b1ca27210d653a1f528000100.html#31.3b1ca27210d653a1f5280001941, 2007-05- 

04. 

PERSONLIGT 

Ahlgren, Sven. Planeringsavdelningen, VA och avfallskontoret Uppsala kommun. 2007-04- 

16. 

Engberg, Rita. Parkplan, Fritids- och naturkontoret Uppsala kommun. 2007-05-03. 

Forslund, Maria. Koordinator för åtgärdsprogram för hotade arter, Länsstyrelsen i Uppsala 

län. 2007-03-15. 

Gustavsson, Jan-Helmer. Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen i Uppsala län. 2007-05-08. 

Höök, Thomas. Metallkonstnär, Ulva Metall. 2007-04-25. 

Larsson, Anders. Limnolog, Planeringsavdelningen, VA- och avfallskontoret Uppsala 

kommun. Våren 2007. 

Lundberg, Stefan. Miljöhandläggare, Naturhistoriska riksmuséet. E-mail, 2007-04-17. 

Säfsten, Agneta. Naturvård, Fritids- och naturkontoret Uppsala kommun. 2007-05-03. 

Petterson, Lars. Konsult, Terra Limnogruppen. E-mail, 2007-04-25. 

Thunman, Dan. Stadsantikvarie, Kulturkontoret, Uppsala kommun, 2007-05-08. 

FOTOGRAFIER 

Forslund, Maria. 2006. Länsstyrelsen i Uppsala län. 

Tirén, Torbjörn. 2006. Länsstyrelsen i Uppsala län. 

40

BILAGA 1: SVENSK-LATINSK ARTLISTA 

FANEROGAMER 

Alm Ulmus glabra 

Ask Fraxinus excelsior 

Grådådra Alyssum alyssoides 

Paddfot Asperugda procumbens 

KRYPTOGAMER 

Forsmossa Cinclidotus fontinaloides 

DÄGGDJUR 

Utter Lutra lutra 

FISKAR 

Abborre Perca fluviatilis 

Asp Aspius aspius 

Björkna Abramis bjoerkna 

Lake Lota lota 

Löja Alburnus alburnus 

Mört Rutilus rutilus 

Småspigg Pungitius pungitius pungitius 

Stensimpa Cottus gobio 

Ål Anguilla anguilla 

STORMUSSLOR 

Flat dammussla Pseudanodonta complanata 

Spetsig målarmussla Unio tumidus 

Tjockskalig målarmussla Unio crassus 

41

BILAGA 2: SAMRÅDSDELTAGARE 

Till framtida samråd bör följande bjudas in: 

Kulturkontoret, Uppsala kommun 

Natur- & fritidskontoret, Uppsala kommun 

VA & avfalls kontoret , Uppsala kommun 

Fastighetskontoret, Uppsala kommun 

Fyrisåns Vattenförbund 

Miljöenheten, Länsstyrelsen i Uppsala län 

Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen i Uppsala län 

Lars Pettersson, Terra Limno Gruppen AB 

Upplandsmuseet 

Upplandstiftelsen 

Hantverkare och företagare i Ulva 

Närboende 

Fastighetsägare Björkby 

Ulva kraft AB 

Svenska Naturskyddsföreningen 

Sportfiskeförbund 

Friluftsfrämjandet 

Svenska Turistföreningen 

Veteranbilsförening 

Berörd allmänhet 

42

MKB av fiskpassage förbi Ulva kvarn - Fyrisåns vattenförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?