MKB av fiskpassage förbi Ulva kvarn - Fyrisåns vattenförbund

ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING
Aspen är en hotad fiskart och för att på sikt
säkerställa ett livskraftigt bestånd krävs det
att nya lekplatser görs tillgängliga. Länsstyrelsen
i Uppsala län driver därför
tillsammans med Uppsala kommun ett aspprojekt
med syfte att få tillbaka asp i hela
Fyrisån. För att uppnå detta ska fiskpassager
byggas förbi sju vandringshinder,
varav Ulva kvarn är ett. Aspprojektets
huvudsakliga syfte är att gynna den
biologiska mångfalden i och kring Fyrisån.
Ulva är en kulturhistoriskt rik plats med
anor från 1300-talet. Under mitten av
1700-talet byggdes den nuvarande
dammen och kvarnhuset och 1875 gjordes
kvarnen om till kraftverk. Området kring
Ulva kvarn är idag ett omtyckt strövområde
och utflyktsmål. Här finns en
hantverksby och omgivningen har ett rikt
växt- och djurliv med flera sällsynta arter.
Det finns flera olika sätt att möjliggöra
fiskvandring förbi vandringshinder. Valet
av fiskpassage beror på platsen där den ska
anläggas samt dess lämplighet ur
biologiskt hänseende. Vid Ulva finns fem
möjliga platser att anlägga en fiskpassage
på.
Alternativet på östra sidan om ån innebär
att fiskpassagen börjar i höjd med den
gamla sågverksrännans utlopp till Fyrisån.
Den nya fåran löper parallellt med
sågverksrännan och ansluts till kvarndammen
strax efter intaget till sågverksrännan.
En slitsränna eller en kombinerad
slitsränna med omlöp anser vi vara ett det
bästa alternativet för denna plats. Den för
fisken bäst lämpade fisktrappan är omlöp
som är utformade som en naturlig bäck.
Omlöp blir ganska långa då lutningen inte
kan vara så brant. Eftersom inte så mycket
plats finns att tillgå är slitsränna ett bättre
alternativ här. Dessa kan vara brantare än
omlöp och blir därför kortare.
Alternativet genom sågverksrännan
innebär att passagen börjar i den
naturbäcksliknande delen och fortsätter
3
upp igenom sågverksrännan för att löpa ut
i kvarndammen. Slitsränna anser vi vara
den bästa typen av fiskpassage även här.
Alternativ genom kvarnhuset innebär att
passagen börjar i utloppskanalen nedanför
kvarnhuset och fortsätter genom den östra
kanalen in i huset. Passagen går slutligen
genom en idag igensatt intagskanal ut i
kvarndammen. För att hjälpa fisken att
hitta passagen kan en kanal byggas genom
holmen. I utrymmet inne i källaren kan det
vara möjligt att bygga en slitsränna.
Utformningen måste utredas ytterliggare
för att se om det är praktiskt möjligt att
bygga här.
Alternativet på västra sidan om ån innebär
att en fiskpassage byggs genom parken.
Här finns mycket plats att tillgå vilket
möjliggör ett omlöp. Rännan måste gå
genom en kulvert under vägen och anslutas
till Fyrisån på norra sidan om landsvägen.
Nollalternativet innebär att ingen fiskpassage
byggs och att vandringshindret
kvarstår. Dammkanten behöver höjas då
dammen idag riskerar att översvämmas vid
höga flöden.
Byggs en fiskpassage anser vi att detta kan
leda till betydande konsekvenser för
vattnet, flora och fauna, kulturmiljön,
friluftslivet och turismen. Dessa
konsekvenser sker dock främst lokalt och
påverkan på regional och nationell nivå
blir minimal. Vilket alternativ som är att
föredra beror på vilka aspekter som anses
viktigast. Det är först och främst viktigt att
se till att en väl fungerande fiskpassage
byggs som fyller sitt syfte.
Alla alternativ innebär att den biologiska
mångfalden gynnas. Dock är omlöpet på
västra sidan om ån den bästa typen av
fiskpassage för fisk och övriga vattenorganismer.
Samtliga fiskpassager behöver ett konstant
vattenflöde för att fungera vilket medför att
kraftverket periodvis kommer att få mindre