Ksau 2011-10-31.pdf - Haparanda stad

HAPARANDA STAD KALLELSE 

Kommunledningskontoret 2011-10-26 

Ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott 

Ersättarna för kännedom 

Tid : 2011-10-31, KI 08 30 

Plats: Förvaltningshuset , sal Byskär 

KI 10 00 Sep bilaga Delägarskap BD Pop AB 

Ärende Bilagor 

1 

3 

Information av säkerhetssamordnare Daniel Edström 

Tillväxtenheten 

Tillväxtenheten informerar 

1-5 Bottenvikens skärgård 

4 6-8 Service- och Utvecklingspunkt på Seskarö 

Tekniska ärenden 

5 9-15 Godkännande av överlåtelse avtal för vindkraft på Haparanda 12:1 

6 - Haparanda Teknik & Fastighets AB:s organisation 

7 16-17 Husvagnscamping på strandplan 

8 18-20 Försäljning av mark Marielund 1:1 och detaljplan på fastigheterna Mattila 

16:18mf1 

9 21-29 

Allmänna ärenden 

10 30-35 Kollektivtrafiken 

11 36 + Sep bil Strategi för eSamhället 

Yttrande om tillstånd till kameraövervakning - Hemtex AB 

12 37-38 Ändring i Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet 

13 

14 Personalärende 

15 39-40 Delgivningar 

Rapport från kommunalrådet och kommunchefen 

16 41 Kurser och konferenser 

17 Övriga ärenden

Enligt, ppdrag^ 

. ,^° 

Lennart Wuopio^ 

OBS! När Ni klickar på ärendet ovan kommer Ni till bilagorna som rör ärendet och 

när Ni klickar på Meny på bilagorna kommer Ni tillbaks till denna sida

HAPARANDA STAD 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 

Justerare 

.^..^^ ,. 

iV 

'•'y ^•^ , 

Au § 199 

012' - ©Cu}^yright KOMMENTUS BLANKETTER 99.12 

Bottenvikens skärgård 

.. 

SAMNIANTRADE^PR^TaK+^LL 

Samman " esdatum 

201 ^ -^ o-^ o 0 

Bottenvikens skärgård är samlingsnamnet för samordning av kommunala 

resurser i kust och skärgårdsområdet inom kommune-rna. Skellef 

teå, Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda. 

Tillsammans med länsstyrelsen i Norrbotten haren gemensam strategi 

tagits, fram sam är vägledande för utvecklingen av området. Målsättningen 

är att skapa en attraktiv destination -Bottenvikens skärgård - 

till inytta för näringslivlbesöksnäring, lokalbefolkning och andra intressegrupper. 

Under åren 2010 och 201 ^ driver kommunerna ett gemensamt EUprojekt. 

Detta projekt skapar genom ett antal utvecklingsaktiviteter förutsättningarför 

samverkan och utveckling. Projektet har också undersökthur 

kommunerna på bästa sätt ska samordna kommunala resurser 

i ett framtida samarbete. Projektets. övergripande mål är lönsamma företag 

och en kvalitetsmedveten destination ^-Bottenvikens skärgård. 

Anläggningar i skärgården bör jämställas med sporthallar, elljusspår etc 

på fastlandet. En skärgårdssatsning handlar om rekreation., friskvård 

och besöksnäring/näringsliv. Kustlandet och skärgården ska vara ett 

naturligt mål för rekreation och upplevelser. Området ska vara lätt tillgängligtoch 

ha ett brett utbud av aktiviteter och övernattningsmöjligheter 

för kommuninnevånare och besökare. 

EU-projektet visar på stora samverkansmöjligheter mellan kommunerna 

varför styrgruppen föreslår fortsatt samarbete mellan kommunerna i 

denna fråga enligt nedan. 

Verksamheten skall bedrivas 'r form av ett projekt under 3 år med årlig 

utvärdering, Finansieringen sker med ett fast belopp på 150 tkr per 

kommun samt en rörlig del med 3:50 per invånare. Nedanstående belo^p 

avser budget 2012 med årlig uppräkning med KPI och aktuella 

befolkningstal. 

Finansieringen för Haparanda är 150 tkr fartbelopp och 35 tkr rörligt. 

Arbetsutskottet beslutar att ärendet skal! beredas vidare. 

Utrlragsbestyrkande 

Sida

E, 

Bottenvikens skärgård - Kompletteringar till gemensam organisation 

Ett viktigt budskap är att respektive kommun får bra valuta för insatta en ar. 

.. o p g 

Detta ar vad vare kommun erhaller genom att vara delaktiga i Bottenvikens 

skärgård BVS). 

• BVS kommer att driva gemensamma projekt åt de fem kommunerna. 

Infrastrukturprojektet skulle aldrig ha beviljats om samarbetet i Bottenvikens 

skärgård inte drivit frågan. Mest troll 9t 

kommer det att vara så i framtiden 

också. Genom att söka och driva projekt gemensamt blir utvecklingsarbetet 

mer 

o 

effektivt. Tanken är att BVS ansöker 

g 

om projekt/finansierin för större 

atagande, da BVS har stor erfarenhet av detta. 

• Marknadsföring . BVS sköter den löpande skärgårdsmarknadsföringen åt 

:respektive. kommun på ett effektivt sätt med hemsidan, pressbearbetning, 

produktion av pressmaterial text och bild} samt annonsering. Kommunerna 

skulle själv aldrig ha möjlighet med detta till den lå a kostnaden då BVS 

g 

samverkar mellan de olika kommunerna kring en gemensam webbredaktör= 

billigare drift. Marknadsföringen blir effektivare till a n för kommunen och de 

9g 

företag som verkar i området. BVS har under åren tagit fram faktal hemsidal 

stor bild bank av ett värde på 350 000:- www.bottenvikensskarârd.se 

Under sommaren 2011 harfotografering skett i Haparanda skär ård för 

9 

hemsidan bekostat av projektet. 

Hemsidan ligger som en plattform under Swedish lapland och det hade inte 

varit möjligt om inte samverkan funnits mellan de fem olika kommunerna. 

• Stötta företagen i området. Genom att fortsätta arbeta med det nätverk av 

företag som finns i BVS nätverks stärker vi strukturen av turistiska produkter 

samt görföretagen lönsammare. Ettflertal seminarium har hållits och 

intresset har varit stort då det varierat mellan 15-31 företagare. Tanken är att 

att söka efter gemensamma pengarfrån Mare Boreale förfortsatta företags 

utvecklingsprogram för att bygga gemensamma produkter/paket/hantverk 

längs kust kommunerna. 

• Samordning av kommunala resurser. Genom att samordna kommunala 

resurser får varje kommun ut mer av de medel som satsas i skärgården, 

Behovet är stort idag av erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Samverkan 

kan även ske gällande gemensamma upphandlingar eller utbyte av olika 

tjänster.

• Kvalitetsarbete . En .destination måste hålla hög kvalitet. BVS kommer att 

arbeta med kvalitetsfrågor och stötta kommunerna och företagen i detta 

arbete. Genom BVS kan vi få hjälp med att ta fram en lägsta nivå standard 

genom ett omfattande erfarenhets utbyte. 

• Kompetens. Den samlade kompetensen hos de som arbetar med 

Bottenvikens skärgård är viktig för den gemensamma utvecklingsinsatsen. 

Luleå/Piteå har hög kompetens i dessa frågor och anda kommuner kan dra 

stor nytta av detta. En liten kommun har svårt att arbeta med dessa frågor 

själv och harnu möjlighet att ingå i ett brett nätverk. 

.. 

• Övrigt: 

Frågan är om någon kommun har råd att avstå detta samarbete. Hemsidan 

har kostat ca.300 000 kratt bygga, hur skulle det se utom vi plockade bort 

vissa kommuner från sidan? Vi haren gemensam strategi som vi tagit fram 

tillsammans. Varje kommun har på något sätt antagit den -ska den bara 

upphöra atk existera? 

Kommunalråden har vid ett möte i september 2009 kommit överens om att. 

fortsätta samarbeta i Bottenvikens skärgård. Då var man överens om att detta 

skulle permanentas. Strategin är också antagen av respektive kommun vilket 

väl också är en form av ställningstagande. 

Då Haparanda saknat resurser för skärgårdsskötsel och skärgårdsutveckling 

under ett antal år så har också kompetensen gått förlorad för hur man kan 

arbeta effektivt med frågan. 

Projektet har varit ett mycket kostnadseffektivt sätt att få del av den erfarenhet 

och det kunnande som finns hos dem som jobbat och jobbar med frågorna i 

bland annat Luleå och Piteå kommuner. Ett sådant fortsatt utbyte är en 

genväg till att kunna bygga upp arbetet på nytt så att skärgården kan bli den 

utvecklingsmotor som kommunen behöver. 

Målsättningen är att skapa en destination som har högt attraktionsvärde. Detta 

ska göras genom hög kvalitet och bra aktiviteter. 

Det är viktigt att kommunerna skapar förutsättningar för områdets 

entreprenörer att utvecklas. Ett exempel: Condor Shipping fick 2002 (efter 

upphandling) uppdraget att köra turbåtstrafik i Luleå skärgård. Sommaren 

2002 hade man 1,5 person anställd. Sommaren 2009 hade man 9 anställda 

tack vare att Luleå kommun skapat förutsättningar för utveckling. 

Två nya företag i besöksnäringen har etablerats i Haparanda skärgård 

sommaren 2011. 

Bottenvikens skärgård är ett instrument för utveckling i hela området. 

Haparanda skärgård har mycket stora utvecklingsmöjlighetertack vare en 

nationalpark, kulturhistoria, vacker natur och mycket mer 

3

• Mervärde- vad har Haparanda stad fått ut av samverkanlvärde? 

• Fotografering/dokumentation av vår skärgård 20 000.- 

• Muddring Haparanda skärgård 

Haparanda stad .satsade 100 000:- beviljades 1,7 milj för muddring av 

Sandskärs hamn. 

(detta hade inte varit möjligt utan samverkan mellan andra kommuner}. 

• Köpta tjänser 11000.- 

• Sandskär inköpta tjänster 15 000.- 

• Utöver detta har erfarenhetsutbytet varit stort mellan kommunerna. 

• Tre nya företag i Haparanda varav två av dom har fått specialist hjälp för att 

utveckla sin affärs ide. 

• Vad har andra projektlorganisationerförskillnaderllikheter? 

BBB Boundless Bothnian Bay (1.5.2011- 30.4.2014) 

Detta samarbete hade inte varit möjligt om inte samverkan var etablerad mellan 

de fem olika kustkommunerna inom BVS. 

..ITur stbyrånlBBB broschyr svenska original 1 pdf 

Leader Tornedalen är inte aktuellt i dagsläget då finansiering är inte möjligt 

tillsammans med kust kommunerna pga. De olika leder områdena. Vi anser ha ett 

större erfarenhetsutbyte av kustkommunerna då dom haren lång erfarenhet att 

bidra till vår fortsatta utveckling samt av samma anledning som Mare Boreale 

nedan. 

Mare Boreale är ett Leaderområde som omfattar kustområdet med kommunerna 

Skellefteå, Piteå,Luleå, Kalix och Haparanda. Mare Boreale är ett av landets 63 

leaderområdet. 

Ett leaderområde är att jämföra med ett EU-program - EU,s strukturfonder (Mål 2, 

landbygdsprogrammet etc). Dlika aktörer kan söka medel för projektverksamhet. 

Varje projekt ska ha 3 aktörer -det ideella, det privata och det offentliga. Ett 

leaderområde kan aldrig finansiera drift av kommunal verksamhet eller drift av 

annan verksamhet. Däremot kan kommunertillsammans med parter ur de tre 

kategorierna precis som föreningar och företag söka medel för projekt. Varje 

leaderområde haren strategi som styr vilken typ av projekt som kan beviljas. 

För mer information se www.mareboreale.se

Bottenviken skärgård är ett kommunalt samarbete. Det är därför inte möjligt att 

söka medel från detta samarbete genom Mare Boreale. 

För mer information se www.bottenvikensskargârd.se 

Bottenviksbågen är en av Gränsregionala samarbetsorganisationer i Norden, 

vars verksamhet Nordiska ministerrådet finansierar. 

Bottenviksbågen har ett strategiskt läge i skärningspunkten mellan 

östersjöområdet och Barentsregionen. Bottenviksbågen kan fungera som länk 

och mötesplats mellan dessa områden såväl kommunikationsmässigt som socialt, 

kulturellt och ekonomiskt. 

Genom ett gränsöverskridande samarbete inom Bottenviksbågen öppnas 

möjligheter att skapa en stark och konkurrenskraftig region med teknik, företag, 

kompetens och nätverk i den internationella frontlinjen. 

Fiskeområde Tornedalen är en föreningen Leader Tornedalen har genomen 

ansökan till Fiskeriverket beviljats ekonomiska medel för att arbeta med fiskets 

utveckling inom rubricerat område. 

Obs! Projektet ligger inte inom leader-metoden och det kommer att bildas en 

separatförening som beslutar vilka projekt och åtgärder som kommer att 

finansieras...ITuristbyrånlfiskeslutligstrategi20100819.pdf 

Fiskeområde Tornedalen -Haparanda skärgård är det nordligaste av de 14 

geografiska områden i Sverige som Fiskeriverket beviljat som Fiskeområden. 

Föreningen arbetar fören ökad samverkan och samsyn inom fiskenäringen i 

området där alla ror mot ett gemensamt mål. Målet är en ökad förståelse för 

varandras verksamheter där fler samarbeten både inom och utanför området föds 

och kan bana väg för ett attraktivt fiske- och turismområde som förknippas med 

tillväxt och framgång. 

Syftet med Fiskeområde Tornedalen -Haparanda skärgård är att öka det 

ekonomiska utbytet av fisket till aktörerna i området. Föreningen Fiskeområde 

Tornedalen -Haparanda skärgård kan med riktat stöd från EU ge starthjälp i fiorm 

av ekonomiskt stöd till aktörer som har ideer och en vilja att utveckla 

fiskenäringen i området. Sedan verksamheten drog igång vid årsskiftet är redan 

17 projekt beviljade och igång i området. Projekten varierar från fiskevårdande 

åtgärder till att utveckla fisketurismen i området.

a 

. . 

s 



Justerare 

Au § 197 

Oi2 315 - ^.ô}îîigîaf K^MMENTUS B^.AI^KETTER 49-]2 

Seskarö Ekonomiska förening 

S^NIMANTRl^1®E^Ptt^T®KLL 

Sammanträdesdatum 

2011-10-10 4 

Sten-Inge Videhult föredrar den enkätundersökning som Seskarö Bensinoch 

Service ekonomiska förening har genomfört på Seskarö om 

Lokala hållbara servicelösningar på landsbygden 

Syftet med enkäten var att undersöka 

• Öbornas syn på service på ön ur et brett perspektiv 

Få .veta vad man vill se förbättrat på Seskarö 

Vad en bättre service ska innehålla 

Arbetsutskottet tar del av föredragningen och diskuterar ärendet ingående 

med Sten-Inge samt tackar honom fören bra föredragning av 

ärendet. 

Arbetsutskottet avser att återkomma i ärendet. 

Utdrogsbestyrkande 

Sida

Irn 

TJÄNSTESKRIVELSE 

HAPARANDA'ÔRN10 

Kommunledningsförvaltningen Datum Diarienummer 

Näringslivsutveckiare 2041 -10-24 KS 2011/374 

.Daniel Fälldin, 0922-150 00 

Service- och Utvecklingspunkt på Seskarö 

Förslag . till beslut 

- Som ett första steg anser Tillväxtenheten att olika intressenter bör mötas och 

diskutera en hållbar helhetslösning för lokalsamhället. Intressenter är, förutom 

Haparanda stad, Hela Sverige ska leva Norrbotten, Landstinget, Haparanda 

bygderåd, Posten,. Apoteket, Telia, Skatteverket, Försäkringskassan, 

Arbetsförmedlingen, Bank, PRO, lokala företagare, boende och andra.. Det kanske 

också-bör finnas kopplingar till, besöksnäring och destinationsutveckling. Ett projekt 

behöver i dagsläget inte vara lösningen på Seskarös framtid. 

Sammanfattning 

Seskarö har deltagit i det nationella utvecklingsprojektet Lokala hållbara servicelösningar på 

landsbygden. Inom ramen för projektet har en förstudie i form av en enkätundersökning 

genomförts där de bosattas behov och önskemål har undersökts. Parallellt med 

enkätundersökningen har även djupintervjuer med barnfamiljer, ungdomar, pensionärer och 

företagare genomförts. Huvudsyftet med förstudien har varit att ta reda på var invånarna på 

Seskarö eftersöker vad gäller utveckling av service, både vad gäller innehåll och 

förbättringar. 

Rent generellt visar resultaten på ett stort intresse av att skapa en fysisk samlingspunkt 

.(servicepunkt} där invånarna dels skulle kunna få kommersiell service, men även 

samhällsservice. Servicepunkten ger dessutom invånarna möjligheten att träffas (fysisk 

samlingspunkt} för att tillsammans arbeta fören positiv utveckling på Seskarö. 

i4rendebeskrivning 

Tillväxtenheten tycker att det arbete som gjorts på Seskarö hittills är väldigt viktigt och ser 

.också mycket, positivt på de övergripande intentionerna att utveckla Seskarö som en 

servicepunkt och attraktionsområde för turism och friluftsliv. Det lokala engagemanget är 

grunden fören fortsatt utveckling. Dessutom ger resultaten en stabil grund att utgå från inför 

. ett fortsatt arbete. 

Den arbetsgrupp som har arbetat med förstudien harföreslagitatt man ska skapa en 

servicepunkt på Seskarö inom ramen för ett försöksprojekt. Projektet, som har arbetsnamnet 

"Service- och Utvecklingspunkt på Seskarö", ska enligt det inkomna förslaget pågå under två 

år med start vid årsskiftet 2011112 (se bilaga). 

Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida 

Haparanda stad Torget 9 0922-150 00 kommun@haparanda,se 

953 85 Haparanda Haparanda 0922-122 00 www.haparanda.se

TJdNSTESKRIVELSE 

HAiÂRANDATORHIo 

Kommunledningsförvaltningen ^ Datum Diarienummer 

Näringslivsutvecklare 2011-10-24 KS 2011/374 

Daniel Fälldin, 0922-150 00 

Tillväxtenheten ärövertygad om att god tillgång till kommersiell och offentlig., service är en 

förutsättning för att skapa tillväxt och välfärd. Utvecklingen ser dock mycket olika ut i olika 

delar av kommunen . Därför måste också lösningarna för att tillhandahålla servicen uiformas 

olika. Det är också viktigt att insatserna ligger i linje med regionala planer och strategier. 

Konsekvenser 

Innan ett projekt påbörjas bör de specifika förutsättningarna som gäller Seskarö undersökas 

närmare av^de inblandade intressenterna . Fokus bör ligga på att hitta ekonomiskt 

försvarbara lösningar som fungerar i ett längre perspektiv. 

.Kommunikation 

Beslutet meddelas sökanden via reguljär post 

Bilagor 

Service- och Utvecklingspunkt på Seskarö 

ExpedieringlBeslutslockas ...Å.: t„^^. ^ _^_.__.... ^.^.__ _. . _,_... till: 

e^sluf ska. skibk^^ till Arbetsutskottet och Ek. för 

Enligt uppdrag 

Daniel Fälldin 

Näringslivsutvecklare 

Susanne Wallin 

Chef Tillväxtenheten 

Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-postlMemsida 

Haparanda stad Torget 9 022-150 00 kommun@haparanda.se 


AVTAL 

Bottenviken Vind AB, 556779-3848, nedan kallad kredittagaren, har denna dag till 

Svenska Handelsbanken AB (publ), nedan kallad banken, överlåtit dels äganderätten till 

kredittagarens vindkraftanläggningar, nedan anläggningarna, belägna på fastigheten 

Haparanda 12:1, dels sin anläggningsarrenderätt till nämnda mark enligt kontrakt av den 

20 juni 2006 med Haparanda kommun. 

Med anledning härav träffas mellan kredittagaren och banken följ ande avtal. 

§1 

Kreditta aren förklarar harmed att överlåtelsen har skett till säkerhet för samtliga förbing 

delser gentemot banken , för vilka kredittagaren nu häftar eller framdeles må komma att 

häfta mot banken. 

§2 

Banken förbinder sig att inte utan kredittagarens godkännande till annan överlåta 

anläggningarna eller arrenderätten eller del därav eller på annat sätt förfoga över desamma, 

så fånge kredittagaren enligt detta avtal äger nyttj a anläggningarna och markarrendet. 

§3 

Kredittagaren äger utan särskild ersättning och för samma ändamål som tidigare nyttj a 

anläggningarna och marken, så fånge kredittagaren väl vårdar och driver anläggningarna 

och i rätt tid fullgör de förpliktelser till banken för vilkas" erhetsöverlåtelsen skett.

§4 

Kredittagaren förbinder sig 

att väl underhålla anläggningarna och marken samt att fullgöra alla de skyldigheter som 

vid varj e tid på .grund av myndighets bestämmande eller elj est åvilar anläggningarnas 

ägare, 

att erlägga skatter, försäkringsavgifter och övriga onera som belöper på anläggningarna 

och marken, 

att erlägga arrendeavgifter och fullgöra övriga skyldigheter enligt arrendekontraktet, 

att hålla anläggningarna brand-, storm- och vattenskadeförsäkrad till betryggande 

belopp, 

att taga och vidmakthålla ansvarighetsförsäkring beträffande anläggningarna och 

marken, samt 

att taga och vidmakthålla de övriga försäkringar som banken med hänsyn till 

anläggningarna och markens beskaffenhet och anvåndning anser erforderliga. 

Därest kredittagaren inte vid anfordran styrker att kredittagaren fullgj ort sina förpliktelser 

enligt denna paragraf, äger banken att på kredittagarens bekostnad fullgöra förpliktelserna. 

§5 

Kredittagaren skall tillse att endast banken enligt försäkringsavtalen -bortsett från avtal om 

ansvarighetsförsäkring - är berättigad att uppbära utfallande försäkringsersättning såvida 

inte annat särskilt överenskommits. Sådan ersättning får omedelbart användas till betalning 

förde kredittagarens förbindelser för vilka säkerhetsöverlåtelsen skett, oavsett om dessa är 

förfallna till betalning eller ej .

§6 

Drabbas de överlåtna anläggningarna av skada genom brand, vattenflöde eller annan 

därmed jämförlig håndelse i en omfattning som kan antas förringa dess värde, åligger det 

kredittagaren att ofördröj ligen underrätta banken härom. Kredittagaren skall, om banken så 

påfordran, såvitt möjligt återställa anläggningarna i dess förutvarande skick, i den mån så 

erfordras för att säkerheten förde kredittagarens förbindelser för vilka säkerhets- 

överlåtelsen skett, skall vara betryggande. 

§^ 

Har kredittagaren infriat de förbindelser till banken för vilka säkerhetsöverlåtelsen skett, 

äger han återfå arrenderätten till markområdet och äganderätten till anläggningarna. 

§g 

Kredittagaren medger att Svenska Handelsbanken AB(publ} äger utan kredittagarens 

hörande försälj a ovan omnämnda anläggningarna med arrendekontrakt för det fall 

kredittagaren INTE fullgör sina förpliktelser enligt detta avtal. Försäljning får då ske på 

sätt banken finner lämpligt, utan beaktande av reglerna i Handelsbalken lo kap 2§. 

Vad som inflyter vid en genom auktion eller på annat sätt verkställd försäljning av 

anläggningarna och nyttj anderätten, ävensom medel som i annat fall skall fördelas mellan 

rättsägare, skall gottgöras kredittagaren i den mån beloppet ej erfordras för betalning av de 

kredittagarens förbindelser till banken för vilka säkerhetsöverlåtelsen skett. 

§9 

Banken är inte ansvarig för skada som beror av svenskt eller utländskt lagbud, svensk eller 

utländsk myndighetsåtgärd, krigshåndelse, strejk, blockad, bojkott, lockout eller annan 

liknande omständighet. Förbehållet i fråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller 

även om -banken själv är föremål för eller vidtar sådan konfliktåtgärd.

Skada som uppkomma i andra fall skall inte ersättas av banken, om den varit normalt 

aktsam. Banken svarar inte i något fall för indirekt skada. 

Föreligger hinder för banken att verkställa betalning eller att vidta annan åtgärd på grund 

av omständighet som anges i första stycket får åtgärden skjutas upp till dess hindret har 

upphört. I händelse av uppskjuten betalning skall banken, om ränta är utfäst, betala ränta 

efter den räntesats som gällde på förfallodagen. Är ränta inte utfäst är banken inte skyldig 

att betala ränta efter högre räntesats än som motsvarar det av riksbanken fastställda, vid 

varj e tid gällande referensränta med tillägg av två procentenheter. 

År banken till följ d av omständighet som anges i första stycket förhindrad att ta emot 

betalning, har banken för den tid under vilken hindret förelegat rätt till ränta endast enligt 

de villkor som gällde på förfallödagen. 

Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sitt. 

Kalix den 

Svenska Handelsbanken AB (publ) Bottenviken Vind AB

(Avtal 2) 

Till Svenska Handelsbanken AB (publ) 

Bottenviken Vind AB, 556779-3848, nedan Bolaget, har till säkerhet för sina nuvarande 

och framtida förbindelser till Er överlåtit äganderätten till Bolaget tillhöriga 

vindkraftsanläggningarbelägva på områden av fastigheten Haparanda 12:1, vilka områden 

Bolaget arrenderar av oss enligt kontrakt av den 20 juni 2006. 

Såsom ägare till namnda markområden medgiver vi härmed, att Bolaget till säkerhet för 

samma förbindelser till Er överlåter all sin rätt enligt arrendekontraktet. Vi har noterat, att 

Bolaget - så långe förbindelserna gentemot Er fullgörs -äger behålla besittningen och 

nyttjandet av anläggningarna och områdena. 

Samtidigt bekräftar vi, att vi har underrättats om att arrendatorns rätt enligt arrende- 

kontraktetöverlåtits till Er -under förbehåll för vårt medgivande -samt att vi icke förut 

erhållit meddelande om överlåtelse eller pantsättning av arrenderätten till annan. 

I anslutning till vårt medgivande till överlåtelsen av arrenderätten förbinder vi oss att 

medverka till att på såväl j ordägarens som arrendatorns exemplar av arrendekontraktet 

verkställes en påskrift av följ ande lydelse: 

"Svenska Handelsbanken AB (publ), till vilken arrenderätten överlåtits enligt en 

säkerhetsöverlåtelse, skall äga rätt att sätta annan arrendator i sitt ställe, vilken 

skäligen kan tagas %r god av den som vid tiden %r insättandet av ny arrendator är 

ägare till marken." 

"(datum + underskrift av j ordägaren och arrendatorn)"

Överlåtelsen skall icke innebära, att arrendatorns förpliktelser enligt arrendekontraktet 

övergår på Er. 

Skulle anledning till förverkande av arrenderätten uppkomma, förbinder vi oss att inte 

åberopa oss därpå utan att banken först underrättats av oss och erhållit rimlig tid att 

undanröj a förverkandeanledning 

Kalix den 2011 

Haparanda kommun 

firmateckning

ÖVERLÅTELSE 

Undertecknad, Bottenviken Vind AB, 556779-3848, överlåter härmed till Svenska 

Handelsbanken AB (publ} dels äganderätten till de oss tillhöriga Vindkraftsanläggningarna 

(med all för verksamheten och driften nödvändig egendom} belägna på av oss arrenderade 

områden på fastigheten Haparanda 12:1, dels den till oss upplåtna nyttjanderätten 

(Anläggningsarrende} till nämnda markområden enligt kontrakt av den 20 juni 2006 med 

Haparanda kommun. 

.Överlåtelsen omfattar även sådana nu befintliga och framdeles anskaffade tillbehör, som, om 

anläggningarna hade varit att anse som fast egendom, skulle ha utgj ort fastighetstillbehör 

enligt Jordabalken. 

Vi försäkrar, att varken anläggningarna eller nyttjanderätten tidigare av oss överlåtits eller 

pantförskrivits till annan. 

Överlåtelsen av nyttjanderätten sker under förutsättning av fastighetsägarens godkånnande. 

Kalix den 2011 

Bottenviken Vind AB 

............................................................................ 

fimateckning

s 



Fk 

HTFAB 

luskrarê 

Au § 207 

- ©Coyyriglit KOMMENTUS BLANKETTER 99.12 

Husvagnscamping på Strandplan 

SAMNIANiRÄDESPROT^KOLL 


2011-10-10 

Arbetsutskottet behandlade 2011-05 -23, § 126, ärendet och de två alternativen 

A ^ norra delen och B ^ södra delen. 

Vid dagens sammanträde diskuterar au med Robert ^kholm och Tore 

Svedlund ärendet. 

Ledamot Rönngvist föreslår att .man utreder alternativ A plus parkeringsplatsen 

nedanför Vandrarhemmet. 

^,edamot Innala föreslår att man utreder alternativ B. 

Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att arbetsutskottet 

beslutar följande, 

Arbetsutskottet beslutar uppdra till Haparanda teknik & fastighets AB 

att utreda alternativ B enligt förda diskussioner. 

Ledamot Rönngvist reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. 

Utdragsbestyrkande 

Sida

f^ 

{ 

Angående Stranden Cap 

Haparanda Stad 

KsAu 

2011-10-24 

Det södra förslaget på husbilscamping vid stranden är uppritat med fyrtiosex (46) platser och 

ca.450m väg. 

Enenkel variant kan vara : förstärkta körytor(grus), vanliga motorvärmarstolpar, enkel 

latrintömning .och vattenpost. 

Beräknad kostnad ca.900 000 :- (exkl.moms) 

Campingen byggs med tjugo(20) platser och ca.300m väg enl. samma princip som ovan. 

Beräknad kostnad ca.615 000:- (exkl.moms) 

Tore Svedlund 

Haparanda Teknik och 

Fastighets AB

... 

e e e 

s 

1 HAPARANDA Irll / \1 \/ \I ^ VI \ STAD V 1 / \V 

i 

SANIMANTRÄDES^ROTOKOLL 

Kommunstyrelsens arbetsutskott s^''P^`ä^^^^ 10 

Justerare 

012 315 - 0"Copyright KOMMENTUS BLANKETTER 09.04 

Au § 24 Dnr 2010 . 011 253 

Försäljning av mark Marielund1:1 och detaljplan på fiastigheterna Mattila 

16:18 m.fl. 

Arbetsutskottet diskuterar ärendet 2011-01-24, ^ 9 och beslutar bordläggaärendet 

till nästa sammanträde den 7 februari. 

Fastighetsägaren till Mattila 16:18 har under våren 2010 ansökt om att 

få förvärva mark av kommunen för att uppföra en veterinärklinik. Ärendethar 

behandlats av KSAU ^ 22 dnr 2010.011. För att kunna genomföra 

en sådan försäljning krävs en detaljplaneändring förattfå till ett 

annat ändamål angående markanvändningen. ,Samhällsbyggnadsnämnden 

hartagit fram ett förslag till planprogram och planavtal. 

Ledamöterna tar del av Mark och exploateringschefens skrivelse om 

ärendet. 

Arbetsutskottet beslutar 

att under förutsättning att planen vinner laga kraft , försälja mark för 

36 krlkvm samt 

att exploatören står för detaljplanekostnaderna, 

Utdragsbestyrkande 

Sida

TJÄNSTESKRIVELSE 

Kommunledningsförvaltningen Datum Diarienummer 

Kommunjurist 2011-10-24 2010.011.253 

Nadja Lukin, 0922-150 29 

Markområdet i Marielund 1 : 1/Mattila 16 : 18 m .fl . 

Bakgrund 

Kommunfullmäktige beslutade att planlägga området "Slingan" för bostadsändamål. 

Detaljplanen för området har vu nnit laga kraft den 1990-03-22. Detaljplanen innehål ler i 

enlighet med rådande bestäm melser ett naturom råde. Detta för att bevaka möjligheten för 

allmän plats. Allmän plats ska vara allmänt tillgänglig och avsett för gemensamma behov. 

Området får inte stängas av för allmänhet eller fastighetsindelas så att enskild rätt 

uppkommer. Kommunstyrelsen beslutade den att fastställa försäljningssumman för tomterna 

till 161,40kr/kvm. En av tomterna är såld och bebyggd. Enintressent finns för tomterna. 

Till kommunen har inkommit 2010-01-14 en fråga om markområdet i Marielund kan köpas till 

annat ändamål som sedermera kompletterats 2011-10-22 med alternativa förslag. Sökanden 

har erbj udit sig 

1. att köpa området för 2 kr/kvm. 

2. att arrendera om rådet i 49 år. 

Utredning 

Kommunen har befogenheter att försälja marken, dock måste detaljplanen ändras så att den 

överensstäm mer med användandet. 

Om kommunen avser upplåta nyttjanderätt eller försälja marken på marken till annat än 

detaljplanen medger krävs det tillstånd för detta. Detta innebär att kommunen måste besluta 

om en ny detaljplan för markanvändningen. Detta innebären kostnad på ca 200 OOOkr. 

Förslag till beslut 

Alternativ 1 

1. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att underförutsättning att pl anen vinner laga 

kraft, försälja ovanstående m arkområde för 35 kr/kvm samt att exploatören står för 

detaljplankostnaderna. (KsAu 2011-02-07 § 24) 

Alternativ 2 

2. Kommunstyrelsen arbetsutskott föreslås att under förutsättning att planen vinner lag a 

kraft, upplåta nyttjanderätt för ovanstående markområde samt att exploatören står för 

detaljplanskostnaderna. 

Enligt uppdrag 

Nadja Lukin 

Kommunjurist 

Bifogas: Sökandens skrivelse 

Postadress Besöksadress TelefonlFax E-postlHemsida 


953 85 Haparanda Haparanda 0922-122 00 wvuw. haparanda.se

^^ 

Från: Nadja Lukin 

Till: kirsi heino 

Datum: 2011-10-2512;07 

Ärende: Vd: Markområde 

Dnr KS: 2010/11.253 

»> Cajsa Lugnet 2011-10-2218:07 »> 

Hej Nadja 

Fick ditt mail ang markområde som gränsar till min fastighet Mattila 16;18. Under våren har mamma haft kontakt med Patrik Oja 

och diskuterat ett motförslag ang markområdet som bygger på 2 alt. 

Alt 1 köpa ängsmark för rådande råmarkspris som ligger runt 2 kr/kvm i Haparanda (i Sverige ligger priset på råmark mellan 2-4 

kr/kvm) Jag .har lämnat karta på ,detta till Patrik och -han lovade återkomma i detta ärende senast under augusti. 

Alt 2 är att göra ett nyttjanderättsavtal på 49 år där man tar in den mark som jag är intresserad av och som krävs för att kunna 

utveckla hästhållning. 

Den aktuella marken som nu gränsar till min fastighet har alltid tillhört fastigheten fram till dess att kommunen expropierade marken 

för 

17 öre/kvm under 70-talet. Gården (som jag övertog i juni 2011) är en av de få bevarade tornedalsgårdarna i kommunen och den 

har under alla sekel varit en jordbruksgård med kor och hästar. Jag anser att det är oerhört viktigt att man tar til! sig de 

omständigheter som nu råder pga att kommunen. tvångsinlöste marken och därigenom minskade radikalt möjligheten till att utöka 

och utveckla gården till en aktiv jordbruksgärd. 

Har du några ytterligare frågor kan du malla mig eller nå mig på mobilen 070 -6419173 .Om du vill höra mer om bakgrundsfakta kan 

du kontakta Christina. 

Vänlig hälsning, 

Cajsa & Christina

POSTAI}IÊS5 

97186 LULEÅ 

^.änsstyrelsen 

Narrbotten 

Dnr KS 2011/373.00 

REMISS 1(1) 

Datum Diarienummer 

2Q I 1-1 ^-10 ^ 11-404- ^ 1 

Haparanda kommun 

Ansäkan om tillstånd till kameraövervakning 

953 85 HApARAIVIÂ 

Hemtex AB har ansökt om tillstånd till allmån kameraövervakning av deras butik i 

Haparanda, , 

Lånsstyrelsen önskar kommunens synpunkter på ansökan senast den 31 oktober 2011. 

Cat7na dhler 

Bilaga 

Ansökningshandlingar 

BBSOKSADRESS 

Statlansgataâ S 

TBLEFQN 

0920-9G0 00 

TELEFAX E-FÖST ^NTERNET 

090-Z^ 84 ^^ Lansstyrelsen@bd.lst.se ^vw^v,b^,lst.se 

Z/

t,änsstyre^5^n 

Norrbatt^n 

Dnr KS 2011/373.00 

An^ö^n oro tillstånd gill 

allor l^^mera^vervakning 

Länsstyrelsen i Nnrrboifi^ s^rreisen 1 Not^boftena lån 

971 $6 LULEÅ 

' ^ ^ ^ ^ 

n ^+ 

îilir.rurrrr^rrr^^r4^rrr^ûr^ruu auaru^^ 

"s if^l^âdshjälp^n dör fråga^n^. i ^t^sökningsblanketfien innan ansökan linas till Länss^^^lsen. 

Vikti$ information 

• ^n övervakningskamera, tär inte sättas tipp före beslut om tillsund l^mnats, 

• Ansöknit^gsavgifên ska betalas i saraband med att ansökan läsmas (Plusgiro 9S 39 98.2 eller bankgiro 5181.9^66^. ErEgggs inte 

avgiften kommer aesölcan att aYVl9ag, (sC tillhörande informationsblad för aiilâ avgiftsnivåer, 

Qbligatori$ka bilagor som ska inges med ee ansötân flor allrngb kameraövervakning 

i. Ritning helst skaleîgj som åsk^dliggör övervaîrâmrådet,varje kameras be#eckning, plagiering, exakta uQpta^ningsområde 

samt upptagningsområåo sors döljs eller avskärmas vid 1?ildvisning, 

2. 1:örteclating över hur varje kamera är uppsatt, vaå varje kamera övervakar, syftet med varje kamera, varje kameras brännvidd och 

mäjlighat till tj^rrstyming (rörlighet och zoom), Exennpei: Kamera 1 ^r monterad pä fasad ^,S me#er ovaâ mark och ö^rervak$r 

geragepvrt i brattsfdreby8ganc^ syfte. Kameran är fbst och har rörlig aPtBc (brännvidd 2,^-3,8 mm), 

3. Underlag som styrloar. att ilvervakningsområået gr en särslcitt brottsutsait plats eller cn plats där olyckor ^3rek+arnrner. Det kan firas 

g$ngm polisanmälningar eller egna satnmanstöllningar, 

4. Avser ansökan on srbe#splats ska ytfrände om övorvakuingen bifogas #^n skyddsombud, skyddskammitt^ allor orgardsation som 

fl^reträder de anställda. (Yttrandet kan inte , feges av persen som företrädor sökanden). 

Bökande 

Naian 

(J'uridlsk gillar fysisk person) ^6^'ItB^( ^^ 

Namn o^ adressappgi#t på förc^get Feracn• ellerotganissrioasnummer Triofan (Avec riicMummcr^ 

eller persanon som tillst^ndat ska 55^^ ^,^.7^J^ ^^^-^^ ^^ ^^ 

utfätdn9 ^ acta 9drit ska öedtiVQ 

^YîVd%îlllg$[I 

Om annan gn aåkartden sköter ^^ 

eller tar del av bvervsknmgen 

Utdcladross 

B^^c X95 

Po^r►Imaner titt 

5^3 ^ 3 BQr^s 

IÎamn ocli adressuppgift på tbreta$ct 

scm skoterelfattar del av 

Utgantaationarnunmer 

övervakningen pAuppdrag 

av 

tillsiåndsinneâvaren, t,ex, en 

larmcasttal eller ett bevakningsföretag, 

UtJelnirâdrass 

(0m olika fy siska eller juridiska 

porsQnor sâlvstandigt bedriver altmån 

kamoraöven►akning mcd samma. 

Pcsmactuner (}rt 

utrastning b$rYaf äch ari ansöka 0m 

tiilståod för sin anvlndningj , 

Besölcsadreas f OBS c3 Baxadreasy 

Telefon (Åvaa r^lnu^nrner) 

E

Rå vlik^t eätl sköter eller ter 

annan del av övervakningen? 

^cempel pt bur annan än 

tilIstgt^dshava[an sköter eller ia del av 

ttvervakningen år när bild överfors till 

oclr lagras Inos en larmcentral eller när 

bild överlårs till vaktbolag vid utlöst 

Tarm, 

Karn+erapiats 

Aen adreesdhr 

ovetvakningsuttustrunga ^s ska sätts upp, 

et ode r1 enkan b ' a as i bil a ot1! rf ^r2irlet svar inte är trllräckli 

Besöksadresato88ej o^,âr^s^^ 

N^rrsker^^väg^n 4 

Poatnumrner Ost 

9^^ ^6 H^par^n^d^ 

^tOntîttp^tôq 

ôA 

râktpersoa ^^ör•flch aêmamnj 

Den enson som Lans relsen kan 

kont ltta fdr î^gar olletr 

som på plats 

A 

IYtaî^^ ^^r^ûri^ 

Telefan (ven riktnummer) 

kan visa överva^ningsutrustningelE vid ^^^^.^ ^,^ ^^ 

oanmäld tillsyn. 

Kommun 

Haâranåa 

Iâd är lyftet med 

kauneraävenra kningen^ 

Allmän kameraovervakning är främst ^$ ^^^^^^ 

avsedd lår att ftkebygga 6roft, {århindt^s 

alyclcor ellerdärmedjäml$rliga 

8ndalrtäL 

e adt !f i er liars b' o aa i brr ^ oa! rrt inffl8t rsvar inte är til'lydckft 

Vilka alternativa ^tgärdertlfl 

karneravvervaknin^g har 

vidtagit^^ 

.^ 

Kamereåvervakning lår normgltinte ^Q ^^^^ ,^ 

vara en fårstahanåså^tgärd, därf^r ska 

andra åtgärder vidtagits innan tllist^nd 

till kameraävervakttmg lämnas t,ex, lås, 

stelnat, belysning, larm, väktare, m.m. 

E arr' de ^ ' eplratt bt as i bfla a vr^^ rft rt^niet ^r svar rate ^r til^&^äCkl^ 

Vnrför kan syftet med 

k^meraövervakninge^r inte 

tillgodoaee på andra sä## $n ^^ fila ^ 

3 

med kameraövervakning? 

.Har brott bêg^ , enl®r alpekor 

infrg^^t, på den piets sarn eka 

överva^krl^7 

dam â ange ved sorn Intrgffat octt 

huraâdöt8ksnf 

$Q bllag^ ^ 

^ 8 ' ode ! ' er kort b1 s t 6i! ^ QHt bli tJtttlet P svar irrfe dr tlT^rdCkJi 

Eftersom allmän karoaraevervalati^tg 

främst år avsedd tår att lörel^ygg^ brott, 

#brlrindra olyckor engir därmed . 

jämferliga ändamål , är det viktigt att 

redavlsa sådana handelsan. det gäller i 

synnerhet viå aneökatt om inspelai^ng 

och ljudupptagning. Se lttstr^kît^rt, fyr obli

Ange vilka kameror aom år 

fasa reaîciive rörliga 

tAnga vada kemarea baêckning } ^S ^j^^^^ ^ 

^n rdrlig kamera kan ånåra 

upptagniregsomrkde, t.ex. genom att 

vridas . Matsatsen ör en fast tcamera • ê itrslrukll¢n,^r vb!#gat4rlska Irlâgnr, andra punkler 

e rå ade rr ' er• lort b' a as i bil arta td menet • svar iaê är tilträckli 

Ange kamerornas bannvidd 

inga varje karrmras bgteckolnî 

>#annvidt( anger graåon av ihrstoring. 

Kan brännvidden varieras er aptiken 

utrustad med zeomfunklien {rörlig 

^^ ^1^^^^ 

optiks eller manuellt inställbar optik, 

Motsatsen är fast optik, 

Döljs elleravekärmas delar av 

upplegningaamrådeteid 

bli^v^ning genom funlåionar i 

uirnstningen? 

E e å qde tr 

ê #nstrakllors jår o^#lgaôr#ska bilagor, andra pur^lkteu 

` er kurr b o as i brie a an, rrt menet a svar rr:re ar tftlyd^ckt' 

Ârtê varje Itamaraa bvtecknlrtg^ 

^8 dli^^r^ ^ 

Funktionen hindrar visning t ►v 

ftirutbes^mda områden, åstre utan att 

kamerans position eller riktning öråras . die ittsfru^tlarr,jör o^lfgalorislca 1^#agor,,^^tQ puekf^ 

B er r ade :r er kan bio s ^ b!irruret r svar tuta dr titlr^kl^ 

Iêlian vii kRot:kslag ska 

^åvervakningen bedrivas? 

^ An âom 

#Idan varlera^r mellan 

olika veakoåegaraclt mellan olika 

^^ bl^c^^S ^ 

karnerorf 

e r aås r ' er kart ål a as t bila om rrt aret r svar inte är rîlyd^ckli 

Ska bild lagras? ^j] Bilur ska lagras från samtliga kameror 

(^rn ja, ange rtnlvdning) 

^ Bilder ska lagras frun följande kameror; 

Behovet av tjudsvlysscting samt 

ir^pelning av bilder oclt Ijuå måste 

yrkas i varje enspilt III eftrxsam det 

kan rnGdt^ra ett 6etydando Se #rt^lûklian,f ^r abiigetorrsiCa b^#agâr} tredia pt^^klert 

in#egritotsintrårrg. Tillsund tilE e ade tr ' er karl bf e as ! bita a on, rr fmenet r svar irae dr tt!lydakli 

inspelning av bilder kan ges thr särskilt ^ Ljud ska färmedlas q Ljod ska lagas 

bro^st+E$ätta platser oeh tilIslånd till 

aviysatMag eller inspelning av 11uå kan 

ges i uttåantagsfall. 

Ska bjud f#rmedias ellur 

lÎgi"as? 

j^rn ^, ange anladningj S'e irralruklio^,^ör obltgQlor#aka bilagor, lredJepunklen 

^ e ade rr r kara b as f båls arr rrt rrtmet r svar tnte kr Fillräckll 

Anne befattning för respektive 

persen som ska ha tiltg^ng tig 

l^gt^t ma#erial 

Arttalttpersonermeåtlllgångtilll^gr^t S^kerh^^schef, S^^kerhetskaordin^tor s^rnt butikschef 

matot'td (fysisk ^tkomstoch möjlighet 

att ta del av iranci^lltty ska rninimeras 

tgl det antal seen behövs färatt 

övervakningen Stca kunna bîYas. 

. r aåe rr i er kart bl o as t bit a am ut rrZrtret r svar rate år tilltack!! 

k

Httr sker t^pplyaning otrr 

^vsrvakning+atl^ 

Den som bedriver övervakningar 

skyldig att på ett verlcsemt sått infarmers 

allmänheten era detta, t.ex. genom 

sl^yltar sam bör vara i minst A3•storlek 

(148x21U mm3. Avlyssnas eller lagras 

ljud ska sårskild upplysning lämnas, 

Bea►kriv ävervakningsområdet 

®Tyälig skyltnir^$ i minst AS•startek 

q På annat verksamt sått, a^^ vilket; 

rågade t^ dpgêr katt bifogas f å11u^ olr^ rrtryn^metfät svar infe år 1111nd[ckh 

I^p '"' 1 Î^1^1111 1 I^ 

Typ av område sota övervakas ttlexl 

slfolområde, industriomrbde eller 

parkeringsplafs),vilks aktiviteter f^retas ButlkS^^ka^ 

på otnrådct (t.ex. t^rsäljnitlg) oebltur 

området är utformat t.ex. öppna ytor, 

gångstråle samt anarånade pIBtser för 

nöja och kreation). 

e ode u ' er ka►t !ti o aa r bi! a rtm ^r r^tr:e! r svar inte A'r tilltäckt 

Beskriv allrnånhetens 

tl^trädeerrt^jligheter till det 

övervakade området 

Har allmåtiheten abegr^nsat tillträde till ^^ Î^^^^ 

område; elur begränsas tillträdet i adgot 

avseende, exempelvis till vissy områden, 

under vissa tider eller dagar. 

r de:t er kan bt o s i bila a orn rrt trrmst or svor irrve år tiJjräckd! 

r övarvakninQgområdet en ©Övetâkaingsområdet är ert arbetsplats 

arbs^plats^ 

(Otn ja, b[foga olsggatorletct 

yttrarida^ 

r övervaknin^sarnrådeên 

SIt41å^ 

^tym ja ^ yttrande ^r^n 

vlovorgAnlasttlanailor 

täråidraföraning blfogasj 

vrlâ uppiysn^ger sorn kan 

ha betydelse tör 

länsstyêlaena pråvning av 

årendet 

Finne tillstånd fäyr övervakning 

av omsidet sedan ^dlgara7 

(Orn ê, ange e^rlertutnrner aah 

lietum tör bealutet^ 

Avser gnsölrnn utvidgning eller ändring 

av bet'{ntligt tillståad ska det tâmg^ av 

ansökningshsndlingarntl i vilket 

avseenåe det slca ske. 

Underskrift 

SB bilada 3 

Qrtoch datum 

Sa lns^ruktân r obtt aGor^ska bfra or rda uukfen 

B å s u ' arken b' ^ as i bit a ^,r rrt rn^rter dr svarl Brite ärltAräck!' r 

E r ^ de tr e+l kan b' as i bil a om r^ ntmet r svar Ettfe dr tillräckli 

Hatrtntärtyål^nde 

^^^^ 

^^ ^ ^^' ^^'^r ^ ^^t^ ^ o, ^ ^ ^v (r Lr S 

Natt k sd rt tar behårip frmatecima

^^ ^ ^^ 

^ t t^ 

' La 

^r 

^^ 

tîi 

^ 

V^ 

^ ^. ^ ^ ^ 

^,,, ^ P^ 

^ ^ In •î ^ti 

i. a 

å^^ ^^^ ^^^^ 

{k+ ^ ^ ^ 1+^ ^ W ^ ^'+ ^+ 

i^^ 

^^^ 

^ 'n ^ ^ ^ î ^ s 

^. ^ ^ 

^^^^ m ' 

^^^^^^ro^^^^^^â^^^^^^ ^'^ e^^^ ^ 

^^l^f^^^ 

^^ ^^T^3^ ^^`^^N^`^^ 

^dju^dWl3^ 

^^^ 

^ ^ ^ ^ ^ 

LL ^fm^DWli^Z-cea 

w 

Y^^ 4^V47Î^ 

J 

^^^£ 4 ^ L•^?G^^^^^ ^î^ 

^^ 

^► ^ ^ 

V^ ^^ M ^ Y^^^^^^^V

^ t^ ^S^r 3 

TEX 

Länsstyrelsen i Narrbottens län 

Dl^ 86 LULEÅ 

Borås X418 ^01^ 

Ansökan am tillstånd til l ai^män kameraövervakning iHemtex butik , iaparanda 

Hemtex butik i Haparanda har under de senaste åren haft stora problem med stölder 

från butiken . Utöver detta har det vid ett antal tillfällen i samband med stöder 

förekommit hat am våld, där gärningsmannen vid något tillfälle även visat en kniv med 

klar avsikt att hota om våld. 

Under senare tid har situationen förvärrats +ach det har förekornmifi upprepade stölder. 

I sannband med att personalen har försökt hindra pågående ställ har de hamnat i 

hatfulla situationer. 

Lördagen ^ juli 2D11 skedde en stöld under dagen. En säl jana observerade händelsen 

men hade tyvärr ingen möjlighet att ingripa . När han går barn för dagen upptäcker hon 

gärningsmannen utanför butiken i .anslutning till en personbil. Säljaren tar då sin 

mobiltelefon för att noters registreringsnumret på bilen . Gärningsmannen tillsammans 

med sina kamrater ser förmodligen. vad säljaren gör, en kvinna kliver ur bilen och 

börjar följa efter . henne Hon flyr då tillbaka in i butiken och kontaktar väktare som 

finns i området . När väktaren kommer till platsen lämnar gärningsmännen i sin bil. 

Säl jaren blev så skrämd av händelsen att hon inte vågade gå hem ensam utan fick 

skjuts av väktaren . Denna händelse är polisanmäld, 

Hemtex har nu famnat i en situation där arbetsmiljön förde anställda i butiken inte är 

acceptabel . Jag har valt att beskriva en enskild händelse ovan, men liknande 

händelser har skett tidigare . Följden blir att vår personal inte vågar gå till sitt arbete 

utan väljer att sjukskriva sig, Under det senaste året har personalen i butiken varit 

tvungen att tillkalla väktare vid 39 tillfällen med anledning av hotfull situation. 

Vi har under åren fortlöpande utbilåat personalen i säkerhetsfrågor, I dessa 

utbildningar har lagts mycket fokus på hur man skall upptäcka och förhindra stöld. 

Utbildningen innefattar även hur man skall hantera hotfulla situationer. Butiken har 

anslutit till bevakningsring , personalen har därigenom möjlighet att vid behov tillkalla 

väktare . Personalen når vid behov Hemtex Säkerhetsavdelning dygnet runt, året am.

Vi försöker placera le varar som är mest stäldbegärlig på sålant sätt att personalen 

om möjligt genom uppmärksamhet och närvart skall kunna förhindra stöld. 

De flesta ställer och hot affärs av en sch samma grupp av människor. denna grupp 

åsamkar Hemtex personal mycket lidande , Givetvis drabbas även Wemtex AB 

ekonorrîskt av stölderna. 

Vid kontakt med Polismyndigheten återkor^mer ständigt frågan om det finns 

kameraövervakn i ng i .butiken, lJfian sådan bedömer Pol isen mö jl igheterna som små att 

lagföra de som gör sig skyldig till de brott som jag nämner. 

Jag bedömer att Hemtex A^ i nuläget har genomfört de förebyggande och alternativa 

åtgärder sors är mäjligä. 

Gvervakning är avsedd att ske dygnets alfa timmar . Allmänheten har tillträde till 

området under butikens öppettider. 

Får afifi förebygga brott mot person och egendam , skapa en acceptabel arbetsur i I jö för 

personalen samt öka chansen att lagföra de som gör sig skyldiga till brott änskar vi afit 

Länsstyrelsen i iVorrbofiten skyndsamt beviljar Hemtex tillstånd till kameraövervakning 

i buti ken i H sparanda. 

Med vänlig hälsning 

Hemtex AB 

Christer Fridell 

Koncernsäkerhetschef 

Qruvefarsvägen 8, P.p. Box 495, SE-5^3 13 Barås, Soveden 

Phone: +^^ 33 20 59 ^p, Direct: +4G 33 2^ ä9 B? 

Fax; +4ä S3 20 69 90, Mobiie : +461^51^ 56 35 

E-mall; christer .friåeil^hemtex.se 

website; www.hemtex.com VAT: sE5åG^3^-1U56-a^ 

Medlem i Har^deEns Säkerhetsgrupp , www.hsg,nu

'g;^nfw 4 

HENITE 

lorås X17 ^^^^ 

Yttrande ^m kameraövervakn^r^g, Hemtex ^#aparanåa 

Företaget Hemtex AB har informeras företrädare för personasen i Hemtex 

butik 136, Norrskensvägen 4, 95^ ^^ Haparanda om avsikten att söka 

tillstånd till ailmän karêraövervakning. 

Företaget och företrädare för personalen är härmed överens cm att butiken 

snarast möjligt bör utrustas med kamerautrustning fär övervakning och 

inspelning , Ändamålet är att öka tryggheten .för personalen, förebygga brott 

samt säkerställa bevis dm brott. 

Företaget, söker tillstånd hos ^,änsstyrelsen för kameraövervakning och gör 

installationen enligt reglerna för tillståndet, . 

Endast Butikschef, Säkerhetschef samt Säkerhetskoordinatorlår tillgång til! 

inspelade händelser, 

För Hemtex AB Facklig företräåare 

Herntex Haparanda 

^ ^ ^^ 

Namn Namn 

Namn^^rt^d^^ga^de ^ - - _ _ lârnnfQrtydligande 

r

14 OKTOBER 2,011 

Kriterier för fördelning av 

kostnadsansvar avseende 

kollektivtrafik 

Kollektivtrafik indelas i inomkommunala linjer, stomlinjer och regional 

persontågtrafik. Landstinget står för kostnaderna avseende stomlinjer och 

persontågtrafiknch respektive kommun står för kostnader för den 

inomkommunala trafiken som kommunen bedömer önskvärd. Dock 

beslutar myndigheten. 

Stomlinj er utgör trafik mellan minst två kommunhuvudorter och, om den 

sträcker sig över flera län, med avseende på trafikutbudet är ägnad att 

tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat 

vardagsresande. 

Övriga linjer är inomkommunala linjer (landsbygdstrafik, tätortstrafik 

och sjötrafik), dvs. linjer som har sin sträckning inom enkommun. 

Underskott i myndighetens verksamhet 

Landstinget svarar för den totala kostnaden för stomlinjenätet med buss 

samt all persontågtrafik. I den totala kostnaden ingår dels 

trafikunderskottet påberörda linjer och dels den del av de administrativa 

nettokostnader som motsvaras av den del av trafikproduktionen som 

stomlinjenätet med buss svarar för. 

Vid framräkning av landstingets kostnad för stomlinjenätet skall 

eventuella statsbidrag och EU-bidrag avräknas om dessa bidrag är 

hänförliga till stomlinjenätet. Kommunala avtal som avser särskild 

underskottstäckning för trafik på stomlinjer ska medräknas som intäkt. 

Kommunerna täcker underskott avseende inomkommunala linjer utifrån 

enöverenskommelse mellan kommunerna i december 2007. I denna 

överenskommelse ingår också kommunernas kostnader. gällande avtal för 

särskild underskottstäckning av trafiken. Överenskommen fördelning 

mellan kommunerna bygger på belopp för 2007, vilket är basen förde 

framtida kostnadsförändringarna. 

1

14 OKTOBER 2011 

Belopp för 2007 som bas för framtida kostnadsförändringar enligt 

kommunala överenskommelser: 

Kommun 

Arjeplog 

Be^^ 

4 040 000 kr 

Arvidsjaur 3 589 000 kr 

Boden 5 470 000 kr 

Gällivare 3 509 000 kr 

Haparanda 2 608 000 kr 

Jokkmokk 2918000 kr 

Kalix 4 966 000 kr 

Kiruna 5 093 000 kr 

Luleå 13 928 000 kr 

Pajala 3 216 000 kr 

Piteå 

.. 

Alvsb 

.. 

yn 

Overkalix 

.. 

Overtorneå 

8 794 000 kr 

2 569 000 kr 

2 462 000 kr 

2319000 kr 

Kommun 

Ägartillskott 2010, verkligt utfall 

Belopp 

Arjeplog 4 775 879 kr 

Arvidsjaur 2306268 kr 

Boden 6 353 834 kr 

Gällivare 3122 673 kr 

Haparanda 2401316 kr 

Jokkmokk 3 410 271 kr 

Kalix 4737365 kr 

Kiruna 2 471 S 15 kr 

Luleå 13 612714 kr 

Pajala 2179810 kr 

Piteå 

.. 

Alvsb 

.. 

yn 

Overkalix 

.. 

Overtorneå 

8 782117 kr 

2 209 944 kr 

1784 391 kr 

2148 575 kr 

^NLL 

51733 249 kry 

Totalt 111993 921 

Den årliga kostnaden för respektive kommun framräknas enligt följande: 

I kostnaden ingår dels trafikunderskottet påberörda linjer dels den 

inomkommunala trafikens andelav de administrativa kostnaderna. Den 

administrativa kostnaden fördelas mellan kommunerna efter respektive 

kommuns andelav den totala trafikproduktionen med buss i länet. 

Den faktiska kostnaden för den inomkommunala trafiken räknas 

årligen fram för respektive kommun och jämförs sedan med den 

faktiska kostnaden för basåret 2007. Skillnaden läggs till eller dras ifrån 

2


det belopp som framgår av den kommunala överenskommelsen , se ovan 

angivna belopp . Det på detta sätt framräknat belopp är respektive 

kommuns kostnad för trafiken aktuellt år. 

LinLenr Sträckpin 

10 Polstjärnan, Kiruna -Luleå 

14 Piteå -Luleå 

STOMLINJER 

17 Komfortbussen, Arjeplog -Arvidsjaur -Piteå 

18 .Komfortbussen , Piteå -Supderby sjukhus -Boden 

20 Umeå - Luleå - Haparanda -Torneå 

21 Arvidsjaur - Älvsbyn -Boden -Luleå 

22 Arvidsjaur -Piteå 

24 Arvidsjaur - Malå 

25 Sorsele - Arvidsjaur 

26 Arjeplog. - Arvidsjaur - Skellefteå 

27 Råneå - Börjelslandet -Boden 

28 Boden - Supderbyn -Luleå 

23 Boden - Supderbyn -Luleå 

29 Boden - Avan -Luleå 

30 Boden -Luleå 

31 Älvsbyn -Luleå 

32 Älvsbyn -Piteå 

36 Piteå - Älvsbyn - Jokkmokk 

42 Lansjärv - Överkalix 

43 Murjek -Jokkmokk 

44 Gällivare - Jokkmokk -Boden -Luleå 

45 Gällivare -Jokkmokk -Arvidsjaur -Sorsele -Östersund 

46 Pajala - Gällivare 

47 Kvikkjokk - Jokkmokk 

50 Karesuando -Vittangi -Kiruna 

51 Kiruna -Vittangi -Pajala 

52 Kiruna - Svappavaara -Gällivare 

53 Kiruna - Pajala - Övertorneå - Haparanda 

54 Pajala - Övertorneå - Haparanda 

55 Pajala - Överkalix -Luleå 

61 Överkalix - Morjärv -Kalix 

63 Övertorneå -Kalix 

98 Komfortbussen , Haparanda -Luleå -Umeå 

100 Torneå - Haparanda -Luleå - Piteå -Skellefteå -Umeå 

200 Skellefteå - Arvidsjaur -Arjeplog - Bodö 

Fjällinjer 

91 Kiruna - Riksgränsen- Narvik 

92 Kiruna - Nikkaluokta 

93 Gällivare - Ritsem 

94 Murjek -Jokkmokk - Kvikkjokk 

3

Linjenr Sträckvin 

101 Laisvall -Arjeplog 

102 Adolfström -Laisvall 

.103 Arjeplog - Slagnäs 

104 Arjeplog - Jäkkvik 

105 Arjeplog - Skogalid -Örnvik 


INOMKOMMUNALA LINJER 

106 Arjeplog -Stensund - Varrasviken - Arjeplog 

108 Arjeplog -Innervik -Ängsnäs 

109 Mullbacken - Sjulnäs - Slagnäs 

110 Arjeplog - Långviken 

111 Mellanström - Rebak 

113 Svartberget - Laisvik- Loholm 

131 Björklund - Hedberg - Arvidsjaur 

133 Moskosel - Auktsjaur -Arvidsjaur 

135 S Sandträsk - Glommerträsk - Abborrträsk -Arvidsjaur 

137 Gråträsk - Pjesker - Arvidsjaur 

138 Lauker - Arvidsjaur 

201 Jävre - Pitsund -Piteå 

202 Jävre - Hemmingsmark -Piteå 

203 Ålund - Klubbfors -Piteå 

204 Storsund - Koler -Lillpite -Piteå 

206 Långviken - Trundön - Rosvik -Piteå 

207 Stockbäcken - Roknäs - Sjulnäs -Piteå 

208 Lillpite -Piteå 

209 Ersnäs - Långträsk - Sjulsmark -Piteå 

210 Holmträsk -Norrfjärden -Piteå 

212 Stridholm - Böle -Långnäs - Sjulnäs -Piteå 

213 Piteå - Lillpite 

220 Rosvik - Mörön - Antnäs -Luleå 

221 Ale - Alvik -Måttsund -Luleå 

222 Mjöfjärden - Sundom - Börjelslandet 

223 Brändön - Örarna - Bensbyn -Luleå 

226 Bjurå - Niemisel - N Orrbyn - Prästholm - Böle -Råneå 

227 Bjurå -Fällträsk -Niemisel - S Orrbyn - S Prästholm -Råneå 

228 Dokkasberg - Forshed - Vitåfors - Vitå - Jämtön -Råneå 

230 Flygbuss , Luleå busstation - Luleå flygstation 

241 Älvsbyn - Brännberg -Boden 

242 Bredsel -Vidsel - Manjärv - Vistträsk -Älvsbyn 

244 Älvsbyn - Tväråsel - Vidsel -Bredsel 

247 Älvsbyn - Granträsk 

260 Norrlån - Valvträsk - Gunnarsbyn -Skogså -Boden 

261 Nedre Flåsjön - Skogså -Boden 

262 Gemträsk -Vibbyn -Boden 

265 Harads - Bodträskfors - S Bredåker -Boden 

266 Bodträskfors - Harads - N Bredåker -Boden 

267 Boden - Ljuså 

301 Kalix -Nyborg -Storön - Ryssbält 

4

304 Kalix - Karlsborg - Båtskärsnäs 

305 Lantjärv -Kalix 

308 Vitvattnet -Kalix 

309 Sören - Påläng -Kalix 

320 Lappträsk - Karungi 


321 Haparanda - Nikkala - Kattilasaari -Långträsk 

322 Haparanda- Seskarö 

341 Överkalix - Kypasjärvi 

342 Överkalix - L Näverberg - Kölmjärv 

343 Vännäsberget -Svartbyn - Överkalix 

347 Övertorneå - Överkalix 

361 Svanstein - Rantajärvi - Aapua 

362 Pello -Svanstein - Övertorneå - Hedenäset 

363 Kulmunki - Siekasjärvi - Övertorneå 

402 Ö Kuoka - Vuollerim 

405 Kåbdalis -Jokkmokk 

406 Jokkmokk - Purkijaur 

420 Gällivare - Niilivaara 

422 Nattavaara -Gällivare 

501 Kiruna -Jukkasjärvi - Paksuniemi 

504 Karesuando - Muodoslompolo -Pajala 

505 Kiruna -Rensjön 

521 Korpilombolo -Pajala 

525 Junosuando - Anttis 

EFTERFRÅGESTYRDASERVlCETURER 

Kornmun Linjenr Sträckning 

Arjeplog 900 Adolfström-Laisvall 

901 Arjeplog-Örnvik 

902 Arjeplog-Snierra 

903 Laisvall - Loholm 

905 Arjeplog- Lövlund-Långviken 

909 Laisvall-Kortsträsk 

910 "Flygbilen" Arjeplog -Arvidsjaur Flygplats 

911 Slagnäs -Arjeplog 

Arvidsjaur 912 Arvodsjaur-Abraur 

913 Månsträsk-Arvidsjaur 

915 Hedberg -Arvidsjaur 

919 Svedjan-Golmmersträsk 

Gällivare 928 Kääntöjärvi-Nilivaara 

929 Harrå-Gällivare 

930 Äijävaara-Rantavaara - Ullatti 

931 Markitta -Nilivaara 

932 Shoppingtur 



5


935 Ruodna - Nattavaara 

937 Kaartijärvi -Gällivare 

Jokkmokk . 943 Karats -Jokkmokk 

Kalix 951 Pålänge-Ryssbält-Nyborg-Kalix 

952 Båtskärsnäs-Kalix 

953 Vitvattnet -Kalix 

954 Morjärv -Kalix 

Kiruna 957 Riksgränsen -Rensjön 

958 Maunu-Karesuando 

959 Saivomuotka-Karesuando 

960 Lannavaara - N Soppero 

961 Karesunao/Kuttainen-Muodoslompolo 

Luleå 965 Sundom-Råneå 

Pajala 976 Muodoslompolo -Pajala 

978 Kangos -Pajala 

979 Saittarova - Tärendö - Korpilombolo 

Piteå 986 Sjulsmark - Holmträsk - Nybyn - 

Norrfjärden 

987 Borgarudden-Klubbviken -Norrfjärden 

988 Storsund - Koler - Böle 

989 Lillpite - Sjulnäs- Durrudden -Långnäs 

Älvsbyn 992 Storsund Älvsbyn 

993 Vidsel -Älvsbyn 

Överkalix 995 Vallsjärv- Överkalix 

Övertorneå 997 Vuomajärvi-Hedenäset -Övertorneå 

998 Neistenkangas - Pello 

Kommun Linjeur Sträckning 

SERVICELINJER 

Arvidsjaur 811 Tågtaxi Jörn -Arvidsjaur 

Älvsbyn 860 Vidsel - Moran -Nästräsk 

Överkalix 870 Naisjärv - Överkalix 

871 Valsjärv-Dockfall 

872 Lomträsk - Alsjärv - Allsån - Pojmis - Överkalix 

873 Mjöträsk - Överkalix 

874 Kypasjärvi -Boheden - Överkalix 

6

Kommunledningsförvaltningen Datum 

IT-Chef 2011-10-26 

Håkan Tapani te1;0922-15286 

Strategi för e-samhället 

Strategi för e-samhället 

Diarienummer 

Strategi för e-samhället från SKL pekar ut viktiga mål och insatsområden som väl stämmer 

överens med kommunens syn på e-förvaltning. 

En tydlig signal är att är att nödvändigt med en gemensam kraftsamling och ökad kommunal 

samverkan för att uppnå de övergripande målen. 

Det som bör tilläggas i dokumentet är följande: 

Kapitel 3. 

Vad är nyttan och potentialen? 

En viktig faktor som bör omnämnas, är att en effektiv e-förvaltning medför att det frigörs 

resurser i verksamheterna. Dessa resurser kan användas till andra kvalitetshöjande 

åtgärder. 

Kapitel 6: sid 22 

Saknar skrivning om att SKL skall stödja kommunernas arbete med IT-strategier för att 

öppna upp e-förvaltningen mot medborgarna. Detta bör vara ett högprioriterat område. 

I övrigt anser jag att vi kan följa rekommendationen från SKL: s styrelse att kommuner, 

landsting och regioner för sin del antar strategin. 

Håkan Tapani 

IT-chef 

Postadress Besöksadress TelefonlFax E-postlHemsida 



HAPARANDA S^'AD 

Kommunala Pens^.onärs^'ädet 

Justerare 

Kp^ ^ ^8 

Övriga frågor 

c 

Old 315 • ^ Cop^rigltt KOMMRNTUS Bt,A'^tK^rcBCt Q^^43 

1. Översyn av reglementet 

Dnr KS: 2011/391,00 

Sida 

san^^na^Ta;^ta^spô^ro^co^^. 


20^.^.-^.U-^,1 ^ 

Föxs^.ag till ändringar i bilagan skrivna med fet., . 

ku^csiv stil. 

^.ädet b^s^,utar att sända reglementet ti11 kommunfullmäktige 

för antagande 

. Kommunal fotvärd i byarna 

en kommunala fotvården hax dragits å.n, ^. era 

b ar. 

Ord "rands svarar atp när den tådi re fotvärdaren 

g' ck i pens^.on så har ingen anställts . 

Kommunen är ^. 

Fotvärd räkna 

4xdf ärande .tar 

ärendet sid näs 

rö och PRO Karungi P testgirar mot ini 

av den kommunala otvården å. xespektiM 

hand om värd och omsorg. 

^. grundläggande värd 

g frägan och äts rkommer i 

ammanträde. 

3.^►pphandlingen urbyggnationen på Lunden 

varför fick Durmorse beta^.a skadeständ? 

Svar: 

- ^'vä a ud kom ^. n 

T Komm en antog ett av anbuden 

- nen som inte fick anbu et övea^kiagade och vana 

Ko muners beslutade att 'nte överklaga och föx^kningen 

å.nnebar att ko muren fick beta^.a ett 

skadestånd på 700,000 kro or . 

Upphandlingen gjordes om 

Kommunen tömde de aktuella ^.äg nheterna pä Lunden., 

det tog nästan nio månader å.nnan de var inf 

lyttningsk^.axa. 

UldraBsêstyrkande

Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet ändringar i fet kursiv stil 

Underrubriken Syfte andra att-satsen 

gammal lydelse: 

att medverka vid förberedelser för upphandling av vårdgivare 

nylydelse: 

att rådet skall medverka vid förberedelser av upphandlingar som särskilt 

berör äldre och vid förberedelser av krav och regler som gäller Lagen om 

valfrihetssystemet (L Q ^ 

Under Rådets sammansättning, punkt 3 


Kommunen fastställer antalet ledamöter och ersättare från de pensionärsorganisationer 

som skallingå i det kommunala pensionärsrådet, Antalet, ledamöter från respektive 

organisation bestäms med hänsyn till antalet ledamöter och samhällsinriktad 

verksamhet 

nylydelse: 

Kommunen fastställer antalet ledamöter och ersättare från de pensionärsorganisationersom 

skall ingå i det kommunala pensionärsrådet. Antalet ledamöter 

från respektive organisation bestäms med hänsyn till antalet medlemmar och 

samhällsinriktad verksamhet 

Under organisation och arbetsformer fiärde stycket 


Rådet skall sammanträda minst sex gångerl år, varav ett sammanträde skall hållas i 

anslutning till kommunens budgetbehandling. 

Extra sammanträde skall hållas om rådets ordförande, vice ordförande, 

beredningsgruppen eller mer än hälften av rådets ledamöter begär det 

nylydelse: 

Rådet skall sammanträda minst fyra gånger/år, varav ett sammanträde skall hållas i 

anslutning till kommunens budgetbehandling. 

Extra sammanträde skall hållas om rådets ordförande, vice ordförande, 

beredningsgrupp eller mer än hälften av rådets ledamöter begär det



Au § 

Delgivningar 

Följande skrivelser m m delges: 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): 

1 En hållbar kommunal organisation utan jäv 

2 Cirkulär 11:41 Webbaserad grundkurs om Allmänna bestämmelser 

3 Cirkulär 11:42 Budgetförutsättningar för åren 2011-2015 

Länsstyrelsen: 

4 Protokoll skötselråd Haparanda-Sandskär 

Beslut Tillstånd till kameraövervakning Statiol AB V Esplanaden 61 

6 Ny ersättare i kommunfullmäktige, Janne Lind 

7 Ny ersättare i kommunfullmäktige, Pirkko Paananen 

Länsstyrelsen i Norrbottens läns lokala trafikföreskrifter beslut om 

8 Hastighetsbegränsning på väg E4 vid korsningen med väg 727 

9 Påbud om att svänga i viss riktning vid Aavajoki på väg E4 

10 Förbud mot infart med fordon vid räddningsplats Aavajoki väg E4 

11 Påbud att svänga i viss riktning från rastplats Aavajoki ut på väg E4 

12 Påbud att svänga i viss riktning i rastplats Keräsjoki ut på väg E4 

13 Trafikverket: Minnesanteckningar från kommunmöte 2011-09-13 

., 

14 Högskoleförbundet ON: Protokoll 2011-09-16 

15 Anita Lundström: Anmälan om förbättring av drickvattenbrunn 

Haparanda Stad: 

16 Hälso- och Brottsförebyggande rådet : Protokoll 2011-09-19



17 Kommunala Pensionärsrådet : Protokoll 2011-10-11 

Kommunala rådet för personer med Funktionshinder: 

18 Protokoll 2011-08-30 

19 Protokoll 2011-10-05



Au § 

Kurser och konferenser 

Följande inbjudningar delges: 

1 Sveriges Kommuner och Landsting ^SKL) och Göteborgs stad: 

Korrupton -varför och vad gör vi å det? I Stockholm 2011-12-06 

2 Sveriges Kommuner och Landsting ^SKL): Internationelldag 

18 januari i Stockholm 

3 Länsstyrelsen , Norrbotten : Hur kan den fysiska planeringen bidrag 

till ett tryggare och mer jämställt Norrbotten, 14-15 december i Luleå 

4 PTS : inbjudan till informationsdag 15 november 2011 i Sundsvall 

eller 16 november i Umeå 

5 Skellefteå och Sollefteå kommuner: Dags att agera och kraftsamla 

Norrlands konsumentpolitiker 16-17 november 2011 i Skellefteå

Ksau 2011-10-31.pdf - Haparanda stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?