Ãrsredovisning Haparanda kommun 2008.pdf - Haparanda stad

pro∂ucerad av job reklambyrå AB 

i samarbete med Haparanda stad

i n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g 

FAKTA OM HAPARANDA STAD /// 4 

KOMMUNALRÅDET HAR ORDET /// 6 

KOMMUNCHEFEN har ordet /// 10 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE /// 

Vision och mål 14 

Omvärldsanalys 18 

Ekonomisk översikt 24 

Driftredovisning 28 

Investeringsredovisning 30 

Personalöversikt 32 

Finansiell analys /// 

Fyra perspektiv 36 

Finansiella nyckeltal 42 

10 år i sammandrag 43 

Haparanda stad/ Sammanställd redovisning /// 

Resultaträkning 44 

Balansräkning 46 

Finansieringsanalys 47 

Noter 48 

VA-bokslut /// 

Verksamhetsberättelse 56 

Resultaträkning/Balansräkning 57 

Noter 58 

VERKSAMHETSBERÄTTELSER /// 

Affärsdrivande verksamhet 62 

Kommunstyrelsen 64 

Samhällsbyggnadsnämnden 66 

Barn- och ungdomsnämnden 68 

Socialnämnden 74 

REDOVISNINGSPRINCIPER /// 82 

FÖRSLAG TILL BESLUT /// 84 

REVISIONSBERÄTTELSE /// 85

f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e 

4 

fakta om Haparanda stad /// 

antal invånare 

2007 10 192 

2008 10 173 

antal anställda 

2007 827 

2008 849 

skattesats 

2007 22:28 

2008 22:28 

mandatfördelning 2006-2010 

Socialdemokraterna (S) 22 

Centerpartiet (C) 5 

Moderaterna (M) 4 

Vänsterpartiet (V) 2 

FH 1 

Kristdemokraterna (Kd) 1


politisk organisation /// 

5 

kommunfullmäktige 

35 ledamöter 

valberedning 

revisorer 

kommunstyrelsen 

Nämnder som måste 

finnas enligt lag 

Nämnder som beslutats 

av kommunfullmäktige 

valnämnd samhällsbyggnadsnämnd 

barn- & ungdomsnämnd 

kommunala bolag och stiftelser 

Haparanda Teknik & Fastighets AB 100% 

Haparanda Värmeverk AB 50% 

Stiftelsen Haparandabostäder 100% 

Bottenvikens Reningsverk AB 25% 

socialnämnd


Haparanda stad 

Årsredovisning 2008 

9

k o m m u n c h e f e n h a r o r d e t 

11 

Vår personal 

Näringslivsutveckling 

Sjuktalen fortsätter att minska i vår organisation. Under 

2007 var vi nere i 5,96%, vilket faktiskt var bäst i länet. 

Målet var att under 2008 komma ner på ett sjuktal som låg 

på 4%-nivån. Nu klarade vi inte riktigt det men hamnade 

på goda 5,34%. Ledningen prioriterar tidig rehabilitering 

vilket kommer att fortsätta under 2009. 

Under året har vi fortsatt med hälsofrämjande arbete 

för all personal. Vi har genomfört en mängd aktiviteter som 

har till syfte att få fler att 

ta ansvar för sin hälsa. 

Många i vår organisation 

är väldigt medvetna om 

det egna ansvaret för sin 

hälsa och vi har över 70% 

som regelbundet motionerar 

eller utövar andra hälsofrämjande aktiviteter. Våra 

hälsoinspiratörer är duktiga på olika aktiviteter vars syfte 

är att få fler att ta ansvar för sin hälsa. Målet är att alla, på 

ett eller annat sätt deltar i aktiviteter som främjar vars och 

ens hälsa. 

Olika verksamhetsförändringar har skett under 2008 

och det är ständigt återkommande i en stor organisation 

som är oerhört beroende av vår omvärld som påverkar oss 

på många olika sätt. En sådan förändring är att socialförvaltningen 

införde så kallade 3-3-scheman på Klippan 

vilket är ett arbetssätt som gör att personalen kan påverka 

sin egen arbetstid. 

”Mätningen i tidningen Handelns utredningsinstitut 

visade att sällanköpshandeln för Haparanda 

på fem år hade ökat med 506% vilket är en alldeles 

lysande siffra och unik för Sverige.” 

Näringslivsarbetet har präglats av intensiva marknadskontakter 

för att attrahera investerare och etablerare till vår 

stad. Alla externa aktörer behöver mycket draghjälp från 

oss som finns på det lokala planet. Man kan konstatera 

att det är svårt att sälja ett handelsområde på distans. Det 

behövs lokala krafter som har god kunskap om området. 

Etapp ett av Björka volymhandelsområde blev klart under 

året och etapp två påbörjas under detta år. Tornio köpcentrum 

invigdes vilket är 

en viktig del av På Gränsenprojektet. 

Ikeas utbyggnad 

blev också klar. Seskarö 

Camping fick en ny arrendator 

som har ambitioner att på 

lång sikt utveckla området. 

Under året lades också mycket kraft på att jobba med 

destinationsutveckling och göra en Interreg-ansökan där 

närmare 60 företag från Haparanda-Tornio är delaktiga. 

Det gäller att ta tillvara på det som nu och framöver kommer 

att erbjudas för att besökarna ska känna sig välkomna 

och få en positiv upplevelse av den service och kunskap 

de möter på vår ort. Alla vi som bor och verkar i Haparanda 

vill att de som besöker oss gärna återkommer. Där 

har centrumledaren en viktig uppgift att ta hand om. Det 

handlar om att koordinera marknadsföring och förpacka 

aktiviteter för att synliggöra Haparanda-Tornio som handels- 

och mötesplats.

k o m m u n c h e f e n h a r o r d e t 

12 

Framtidstron var hög under året som gick och många såg, 

trots global kris och lågkonjunktur, möjligheter med den 

nya marknadsförutsättningen som nu finns i vår stad. Mätningen 

i tidningen Handelns utredningsinstitut visade att 

sällanköpshandeln på fem år hade ökat med 506% vilket 

är en alldeles lysande siffra och unik för Sverige. Det blir 

spännande att i år få läsa om vilka siffror vi kommer upp i 

för 2008. Svenskt Näringsliv placerade också Haparanda 

långt fram bland länets kommuner vad gäller företagsklimat. 

Under 2008 hölls också Barents Reunions första tvådagarskonvent. 

Representanter för alla fem nationaliteterna; 

norrmän, svenskar, finländare, ryssar och samer deltog 

och lyssnade till föredrag samt diskuterade ”Entreprenörskap 

i Barents” som var temat för konventet. 

Information 

Under året har vi fortsatt med bred informationsverksamhet. 

Vi har haft hushållsutskick om budgeten samt regelbundet 

informerat i helsidesannonser i Haparandabladet 

och Glimten. 

Under sommaren hade vi återigen en ambassadörsträff 

där både ett 50-tal nya samt tidigare ambassadörer träffades 

för att få information om allt som händer hos oss och 

i vår omvärld. Nu har Haparanda drygt 300 ambassadörer 

och det är mycket glädjande att så många vill bidra till att 

berätta om den positiva utveckling som pågår här. Under 

skyltsöndagshelgen höll vi öppet hus i Stadshuset. Det har 

blivit ett populärt årligt arrangemang. Närmare 200 personer 

tog tillfället i akt att besöka oss och få träffa personal 

och politiker som dagligen arbetar med sina uppdrag. 

Hemsidan gjordes om för att människor med synhandikapp 

lättare ska kunna orientera sig på den. 

Fokus på oss 

Haparanda har under hela 2008 haft fortsatt positiv fokus 

i massmedia. Både riks-, läns- och lokalmedia har uppmärksammat 

och synliggjort allt som händer i vår bygd. 

Många medier har skrivit om Haparanda och utnämnt oss 

till ”den hetaste tillväxtorten i Sverige”. 

Vi har deltagit i en mängd olika nationella seminarier 

där olika aktörer från vår organisation har varit föreläsare 

och berättat om vad som sker ”där uppe i norr”. Vi har 

också tagit emot flera hundra olika grupper som valt att 

förlägga sina besök i Haparanda. Det är glädjande att 

Haparanda är så intressant för det ger oerhört positiva 

effekter för den lokala näringen. 

Nu när jag har gått vidare i arbetslivet och bytt både 

arbete och bostadsort så vill jag tacka all personal, politiker, 

kommunmedborgare och olika samarbetspartners för 

det fina samarbetet vi har haft genom åren. 

Christina Lugnet /// 

Kommunchef


13 

förvaltningsberättelse

f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - v i s i o n o c h m å l 

Vision och mål /// 

Haparanda och Tornio bygger sitt samarbete på en gemensam 

vision som sträcker sig fram till år 2010. Den består av 

fem utvecklingsområden som omfattar alla plan i samhället. 

Haparanda-Tornios vision har en framtidsbild, Vision 2010, 

till vilken vi vill knyta och bygga vår egen framtid på. 

Bla bla blaBla bla blaBla bla blaBla bla bla Bla bla 

blaBla bla blaBla bla blaBla bla bla 

Kunskap 

14 

Handelscentrum 

Haparanda 

Tornio 

Mötesplatsen 

Kommunikationer 

Trivsel/ 

LIvskvalitet 

Centrum för 

industri och 

företagsamhet 

Bla bla blaBla bla blaBla bla blaBla bla bla Bla bla 

blaBla bla blaBla bla blaBla bla bla 

Vision 2010 

”Haparanda-Tornio är ett internationellt centrum i Bottenviksbågen 

och Barentsområdet; en mötesplats för kultur, 

kunnande, varuflöden, innovation och människor.” 

Den gemensamma vision antogs 1998 och genomförs i 

faser som en flerårsprocess inom fem strategiska utvecklingsområden: 

Haparanda Stads värdeord 

Visionen ska tillsammans med våra värdeord genomsyra 

all vår verksamhet: 

Demokrati 

Tryggt samhälle 

Framtidsinriktad 

Kunnande 

Handelscentrum 

Kommunikationer 

Trivsel och livskvalitet 

Centrum för industri och företagsamhet 

Ovan nämnda fem utvecklingsområden bildar ramen för 

att kunna utforma och illustrera visionen. Illustrationen sker 

med hjälp av att de valda områdena ges innehåll och beskriver 

dem som om allting redan hade hänt, det vill säga 

att vi ser slutresultatet i förväg. Samtidigt får vi en referensram 

för våra målsättningar. Med hjälp av dessa kan vi 

börja förverkliga vår vision.


övergripande verksamhetsmål 

kopplade till god 

ekonomisk hushållning /// 

Haparanda stads övergripande mål för verksamheten fastställs och 

utvärderas av kommunfullmäktige. De övergripande målen är både 

mål för verksamheten samt för god ekonomisk hushållning. Målen 

utgår från visionen, våra värdeord samt från de prioriterade insatser 

som årligen fastställs av kommunfullmäktige i direktiven för budgetoch 

strategiplan. 

15 

Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och 

ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta betyder 

att målen för verksamheten och målen för god ekonomisk hushållning ska vara integrerade mål. 

Målen har en förklaring samt en beskrivning av utfallet de senaste åren. Detta för att underlätta bedömningen av 

målens rimlighet. 

› Befolkningstillväxt i kommunen 

En stor del av skatte- och statsbidragssystemet bygger på kommunens 

befolkningstal. Varje individ beräknas generera ca 30 000 kr brutto i 

skatte- och statsbidragsinkomster. Målet i direktiven till budgetoch 

strategiplan 2008-2010 är följande: 

År 

Befolkningstal 

2008 10 500 

2009 10 600 

2010 10 700 

År Befolkning per 1/11 Befolkning per 31/12 

2006 10 198 10 214 

2007 10 219 10 192 

2008 10 191 10 173 

Befolkningen i Haparanda har minskat per den första 

november med 28 personer vilket gör att skatter och statsbidrag 

påverkas negativt och målet på 10 500 personer 

inte är uppnått. 

Befolkningen tenderar att variera under året vilket kan 

ses till årsskiftet, då skillnaden i befolkningsmängden är 

något lägre, 19 personer. Trots detta är det glädjande att 

Haparanda är en av tre kommuner i Norrbotten med positivt 

inflyttningsnetto med 42 personer. 

› arbetslösheten i kommunen ska minska 

Minskad arbetslöshet i kommunen innebär att den kommunala kostnaden 

för försörjningsstöd minskar. 

År 

Arbetslösheten i kommunen per den 31/12 de senaste tre åren: 

2006 6,8% 

2007 6,1% 

2008 6,8% 

År 

Försörjningsstödet har under de tre senaste åren uppgått till: 

2006 2,0 Mkr 

2007 2,2 Mkr 

2008 4,0 Mkr 

Arbetslösheten är på väg uppåt igen och har ökat med 

0,7 procentenheter och därmed är målet inte uppnått. 

Försörjningsstödet har kraftigt ökat mot föregående år 

med 1,8 Mkr, vilket är en ökning med 81%, och som ingår 

i det totala ekonomiska biståndet som ökat med 68% från 

föregående år. Orsaker till detta är förändrade regler för 

a-kassan med minskning av arbetslöshetsunderstödet, 

försämrade möjligheter till sjukskrivning samt nya regler för 

ungdomar under 20 år. Dessa åtgärder från regeringen har 

lett till att dessa grupper får svårt att klara sig och hamnar 

under normen för försörjningsstöd.


16 

› Sjukfrånvaron hos kommunanställda ska minska 

Minskad sjukfrånvaro innebär lägre kostnader för vikarier och sjuklön. 

År 

Sjukfrånvarons utveckling de senaste tre åren: 

2006 7,13% 

2007 5,96% 

2008 5,34% 

Kommunen har under året fortsatt satsningen på ”tidigrehab”, 

erbjudit friskvårdsprofiler till vissa årgångar samt 

i samverkan med kommunens hälsoinspiratörer anordnat 

hälsofrämjande aktiviteter. Resultatet av dessa åtgärder 

har lett till att sjukfrånvaron hos kommunens anställda har 

minskat med 0,62 procentenheter och därmed är målet 

uppnått. 

› Fler elever ska lämna grundskolan med godkänt betyg 

Fler elever med godkända betyg minskar de kommunala kostnaderna 

för extra insatser. Målet är att inom perioden 2008-2010 ska 90% av 

eleverna klara detta. 

År 

 

Andelen elever med godkända betyg i matematik, svenska 

och engelska som lämnat grundskolan de senaste tre åren: 

2006 85,9% 

2007 89,7% 

2008 94,8% 

Antalet elever med godkända betyg i matematik, svenska 

och engelska som lämnat grundskolan har ökat med 5,1 

procentenheter och målet på 90% har uppfyllts. 

› Kostnadsökningen/invånare inom för-, grund- och 

gymnasieskolan ska årligen inte vara högre än 

ökningen av skatte- och statsbidragsintäkter och inte 

heller högre än kostnadsökningen i genomsnitt bland 

Sveriges kommuner. 

En lägre ökningstakt av verksamhetskostnaderna skapar förutsättningar 

för att minska nettokostnadernas andel av skatte- och statsbidragsintäkter, 

vilket i sin tur är en förutsättning för att nå de finansiella målen. 

› Kostnadsökningen/invånare inom äldre- och 

handikappomsorgen ska årligen inte vara högre än 

ökningen av skatte- och statsbidragsintäkter och 

inte heller högre än kostnadsökningen i genomsnitt 

bland Sveriges kommuner 

En lägre ökningstakt av verksamhetskostnaderna skapar förutsättningar 

för att minska nettokostnadernas andel av skatte- och statsbidragsintäkter, 

vilket i sin tur är en förutsättning för att nå de finansiella 

målen. 

Kostnadsökning de senaste tre åren: 

Ökning skatter/statsbidrag: 

Kostnadsökning de senaste tre åren: 

Ökning skatter/statsbidrag: 

År Haparanda Riket År Haparanda 

2005 4,5% 1,6% 2005 4,7% 

2006 1,6% 2,8% 2006 5,3% 

2007 9,3% 5,7% 2007 3,1% 

År Haparanda Riket År Haparanda 

2005 0,4% 3,0% 2005 4,7% 

2006 2,4% 4,8% 2006 5,3% 

2007 6,7% 4,7% 2007 3,1% 

Utvärdering av det ovan fastställda målet för 2008 går ej 

att göra då redovisningen från SCB sker under maj månad 

2009. Detta mål kommer att bedömas med ett års eftersläpning 

det vill säga för år 2007. 

Målet är inte uppfyllt då kostnaderna för kommunen 

per invånare för grund- och gymnasieskolan steg kraftigt 

till 9,3% och överstiger både ökningen i riket med 3,6 procentenheter 

och ökningen av skatter och stadsbidrag med 

6,2 procentenheter. Förklaringen till den stora ökningen är 

ökade kostnader för avgiftsfri barnomsorg på 3 procentenheter 

från föregående år samt höga interkommunala 

kostnader. 

Utvärdering av det ovan fastställda målet för 2008 går ej 

att göra då redovisningen från SCB sker under maj månad 

2009. Detta mål kommer att bedömas med ett års eftersläpning 

det vill säga för år 2007. 

Målet är inte uppfyllt då kostnadsökningen per invånare 

inom äldre- och handikappomsorgen för kommunen 

har ökat till 6,7% och överstiger rikets ökning med 

2 procentenheter och ökningen av skatter och statsbidrag 

med 3,6 procentenheter. Förklaringen till den stora 

ökningen är ökade kostnader för somatisk långvård samt 

för färdtjänstresor.

f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a m å l 

Finansiella mål /// 

Haparanda stads finansiella mål är beslutade av kommunfullmäktige 

och ska också utvärderas av fullmäktige i 

samband med behandling av delårsbokslut och årsbokslut. 

I likhet med de övergripande verksamhetsmålen har de 

finansiella målen en förklaring samt en beskrivning hur det 

sett ut de senaste åren. 

17 

› fr.o.m. år 2007 ska årets resultat uppgå till 

minst 10 Mkr 

Ett överskott i verksamheten skapar ett utrymme för amorteringar, reoch 

nyinvesteringar samt avsättning till pensioner. 

› verksamhetens nettokostnader inkl. finansnetto 

i förhållande till skatteintäkteroch statsbidrag 

ska för: 

År Årets resultat 2005-2007: 

År 

Ej överstiga: 

2006 +11,8 Mkr 

2007 +10,3 Mkr 

2008 +2,4 Mkr 

2008 97% 

2009 97% 

2010 97% 

Målet att ha ett resultat på 10 Mkr uppfylls inte, trots det 

gör kommunen ett överskott mot budget på 1,9 Mkr. 

› fr.o.m. år 2007 ska amorteringarna uppgå till 

minst 20 Mkr 

En hög skuldsättningsgrad är en risk. Förändringar i ränteläget kan 

få stora konsekvenser för den kommunala ekonomin. För att minska 

känsligheten bör skuldsättningen minska de närmaste åren. 

År Amorteringar under perioden 2005-2007: 

2006 10 Mkr 

2007 20 Mkr 

2008 10 Mkr 

Kommunen har minskat sina långfristiga låneskulder 

med 10 Mkr genom amortering, dock uppfylls inte målet. 

Det är väsentligt att vi har en god kostnadskontroll i verksamheten. 

Verksamhetens nettokostnader kan inte på sikt 

öka mer än våra skatteintäkter och statsbidrag. Genom 

att inte förbruka alla skatte- och statsbidragsintäkter i den 

ordinarie verksamheten skapas förutsättningar för att: 

klara våra pensionsåtaganden 

vidmakthålla våra anläggningstillgångar genom reoch 

nyinvesteringar 

skapa ett utrymme för att betala räntor och amortera på våra lån 

skapa ett finansiellt utrymme för oförutsedda kostnader 

En procents ökning av våra nettokostnader motsvarar ca 4 Mkr. 

Nettokostnadernas inkl. finansnettots andel av skatter och 

statsbidrag åren 2005-2007: 

2006 95,6% 

2007 90,1% 

2008 99,1% 

Verksamhetens nettokostnader inkl. finansnetto beräknas 

uppgå till 99,1% av skatter och statsbidrag vilket 

gör att målet att ej överstiga 95% ej uppnås. Exkluderas 

reavinster/förluster för markförsäljning på 2,7 Mkr uppgår 

andelen till 99,6%.

f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - o m v ä r l d s a n a ly s 

18 

OMVÄRLDSANALYS /// 

Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter 

påverkar eller kan påverka Haparanda stad. 

Analysen berör följande områden; kommunsektorns ekonomi, 

statens ekonomi, befolkningen, näringslivet och arbetsmarknaden 

samt infrastrukturen. Analysen kan ligga som 

grund för strategiska beslut och ställningstaganden. Till 

sist redovisas en känslighetsanalys av några viktiga faktorer 

som påverkar kommunens utveckling. 

Kommunernas ekonomi 

För tredje året i rad väntas kommunernas samlade resultat 

överstiga tumregeln för god ekonomisk hushållning - vilket 

är 2% av skatter och stadsbidrag - för att sedan försämras 

i snabb takt och 2010 vara nere på 0,7%, vilket inte kan 

räknas som god ekonomisk hushållning. Huvudförklaringar 

till nedgången de närmaste åren finns nog till stor del 

framförallt på inkomstsidan, där skatteunderlaget minskar 

på grund av dämpad sysselsättning samtidigt som stadsbidragen 

förväntas vara oförändrade. Andra faktorer som 

förväntas påverka den snabba nedgången är att det tar tid 

innan åtgärder för kostnadsminskningarna ger full effekt. 

Nedgången av resultatet hos kommunerna kan motverkas 

genom att sysselsättningen ökar, statsbidragen höjs 

eller att kommunerna vidtar åtgärder för att effektivisera 

verksamheterna och begränsa kostnadsutvecklingen för 

att möta utvecklingen. 

Hur stort resultat en kommun ska ha varierar från kommun 

till kommun. Det är kommunens ekonomiska läge och 

framtidsutsikter som avgör detta. Haparanda kommun har 

i år ett resultat på 5,1 Mkr vilket motsvarar 1,1% av våra 

skatter och stadsbidrag vilket inte räcker till tumregeln för 

god ekonomisk hushållning på 2%, trots att det i resultatet 

finns poster av engångskaraktär. För Haparandas del bör 

resultatet ligga på ca 10 Mkr utan engångsposter, vilket 

även är ett av kommunfullmäktiges övergripande mål. 

Haparanda kommun har inte råd att öka sina kostnader de 

kommande åren utan att intäktssidan på något sätt ökar, 

då finns risken att kommunen hamnar under balanskravsresultatet.


Statens ekonomi 

En viktig faktor för kommunernas ekonomi är att staten 

har god ordning på sina finanser. Då minskar risken för 

plötsliga statliga indragningar. De senaste årens statliga 

överskott, tillsammans med försäljningar av statlig 

egendom, har bringat ner statsskulden påtagligt och den 

har inte varit så låg i relation till BNP sedan 1970-talet. 

Sparandet i statlig sektor står fortfarande starkt och beräknas 

ligga dubbelt så högt som målet, också saldomålet för 

hela statliga sektorn beräknas 2008-2012 ligga över målet. 

Det indikerar enligt Sveriges Kommuner och Landsting att 

det finns ett visst reformutrymme 

samtidigt som de 

gör bedömningen att de 

generella statsbidragens utveckling 

kommer att hållas 

närmast nominellt oförändrade. 

Befolkning 

Efter Ikea gjorde valet att etablera sig i Haparanda har 

befolkningsutveckling varit positiv tills i år. Fortfarande 

har kommunen målsättningen och tron att folkmängden 

de närmaste åren kommer att öka. Haparanda hade som 

en av tre norrlandskommuner ett positivt inflyttningsnetto 

under året, dock var födelseöverskottet negativt vilket 

ledde till en liten befolkningsminskning. I det långsiktiga 

perspektivet förväntas befolkningsökningen ligga på en 

nivå kring ca 0,5% årligen. 

Näringsliv och arbetsmarknad 

I Haparanda stad fanns 2008-12-31, 941 registrerade 

företag varav 283 aktiebolag, 56 handelsbolag, 9 kommanditbolag 

och 593 enskilda firmor. År 2007 registrerades 57 

nya företag och 35 nya företag under 2008. 

Nedgången av resultatet hos kommunerna kan 

motverkas genom att sysselsättningen ökar, 

statsbidragen höjs eller att kommunerna vidtar 

åtgärder för att effektivisera verksamheterna 

och begränsa kostnadsutvecklingen för att möta 

utvecklingen. 

I huvudsak är företagen små och medelstora, de största 

har runt 100-200 anställda. Den största arbetsgivaren är 

Haparanda stad med ca 900 anställda. 

Under 2008 har det nya köpcentret ”På Gränsen/Rajalla” 

öppnat sina portar, vilket var den största etableringen 

i Haparanda-Tornio under året. 

Fortfarande är näringslivet på finsk sida mycket betydelsefullt, 

då många Haparandabor har sitt arbete på den 

finska sidan. Outokumpu Oy är den största arbetsgivaren i 

Tornio med ca 2 400 anställda, vilken nu har informerat om 

kommande permitteringar av medarbetare under 2009. 

Arbetslösheten i Haparanda har under 2008 ökat i jämförelse 

med 2007. Vid årsskiftet 

var 6,8% av arbetskraften 

öppet arbetslösa 

och 2007 var siffran 6,1%. 

Infrastruktur 

Storgatan och Torikatu är 

helt färdigställd och i drift och försedd med specialdesignade 

gatulampor som kommer att användas i På Gränsen/ 

Rajalla-området. Under 2008 kommer arbetet att fortsätta 

med de offentliga ytorna som gränstorg och gränskanal. 

Björka handelsområde byggs i etapper och under 2007 

invigdes etapp öst med ICA maxis öppnande. Under 2008 

färdigställdes områdets infrastruktur med permanenta 

anslutningar till E4 och GC-portar. 

Staden har arbetat och fortsätter arbetet med att få 

till stånd en utveckling av järnvägsnätet och för att bli ett 

logistiskt centrum på Nordkalotten tillsammans med Tornio. 

År 2006 kom så byggstarten för Haparandabanan och 

kommunen medverkar aktivt för byggstart även på Norrbotniabanan. 

Haparanda kommer då att ha direkt tillgång 

till ett modernt järnvägsnät på både svensk och finsk sida. 

Haparanda har under året fortsatt arbeta för en direkt 

flyglinje mellan Kemi och Stockholm, avståndet till flygplatsen 

blir då 17 km. 

19


Övrigt 

20 

En osäkerhetsfaktor blir den framtida möjligheten att 

rekrytera arbetskraft. Det är främst inom vård och omsorg 

som behovet av arbetskraft kommer att vara som störst. 

På grund av demografiska förändringar uppstår nya behov. 

I framtiden kommer antalet äldre att öka, vilket bland 

annat beror på en ökad genomsnittlig livslängd. För de 

närmaste åren medför inte detta något stort problem, då 

de årliga pensionsavgångarna är relativt små. De förändrade 

förutsättningarna i Haparanda kan innebära att det 

uppstår problem att rekrytera arbetskraft även inom andra 

yrkesgrupper. En annan osäkerhetsfaktor är frågan vilka 

effekter förändringarna i statsbidragssystemet kommer att 

innebära för vår kommun? Räntornas utveckling är ytterligare 

en faktor som påverkar vår ekonomi då vår låneskuld 

fortfarande är mycket hög trots stora amorteringar under 

de senaste åren. 

Känslighetsanalys 

En kommun påverkas många gånger av händelser utanför 

dess egen kontroll. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta 

en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar 

påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen nedan 

redovisas hur ett antal faktorer påverkar Haparanda stads 

finansiella resultat. 

I tabellen nedan framgår bland annat att varje procents 

löneökning innebär en kostnad på ca 2,5 Mkr. Vidare 

framgår det att en procents ökning av bruttokostnaderna 

medför en kostnadsökning på ca 5,8 Mkr. Tabellen visar 

med tydlighet att oplanerade händelser kan få avgörande 

betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt 

att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som 

lång sikt. 

Ränteförändring med 1% 

Löneförändring med 1% 

Bruttokostnadsförändring med 1% 

Generella statsbidrag med 1% 

Förändrad utdebitering med 1 kr 

2,5 Mkr 

2,5 Mkr 

5,8 Mkr 

1,8 Mkr 

11,0 Mkr




21 

08

f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - e k o n o m i s k ö v e r s i k t 

ekonomisk översikt /// 

I denna översikt redovisas en ekonomisk 

analys av året 2008. I den mer djupgående 

finansiella analysen redovisas fler år och 

mer detaljerat. 

22 

Årets resultat +5,1 Mkr 

Årets resultat uppgår till +5,1 Mkr, vilket är 4,6 Mkr bättre 

än budgeterat. Driftverksamheten 2008 i förhållande till 

budget gav ett överskott på 5,5 Mkr. Kommunstyrelsens 

verksamheter redovisar ett överskott på 11,9 Mkr, Barnoch 

ungdomsnämnden +0,2 Mkr medan socialnämnden 

redovisar ett underskott på -2,3 Mkr. Skatter och statsbidrag 

uppvisar ett underskott på -4,6 Mkr i förhållande med 

budget. Finansiella kostnader och intäkter har genererat 

ett underskott på -0,7 Mkr i förhållande med budget i huvudsak 

beroende på nedskrivning av värdepapper. 

Justerat resultat/balanskravsutredning 

Årets justerade resultat uppgår till +2,4 Mkr, vilket är 1,9 

Mkr bättre än budget. För att erhålla det justerade resultatet 

har reavinster i samband med markförsäljning frånräknats, 

vilka uppgick till 2,7 Mkr. Det justerade resultatet 

innehåller i övrigt inga poster av engångskaraktär. 

Det är det justerade resultatet som avgör huruvida 

balanskravet uppnåtts. 

(tkr) 

Årets resultat 2008 5 129 

Balanskravsresultat 2007 0 

Reavinster markförsäljning 2 707 

Balanskravsresultat 2008 2 422 

Nämndernas budgetavvikelse 

+5,5 Mkr 

Övergripande kommentarer redovisas under rubriken 

Driftredovisning. Mer detaljerade kommentarer till det ekonomiska 

resultatet lämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse.


Pensionsförpliktelser 

Haparanda stad har avsatt medel i olika värdepappersfonder 

och strukturerade produkter i syfte att möta framtida 

pensionsutbetalningar. De placeringar som finns i strukturerade 

produkter är uteslutande kapitalgaranterade. Under 

2008 har nya placeringar gjorts med 10,1 Mkr. Under året 

har värdepapper för 11,9 Mkr sålts. Placeringarnas anskaffningsvärde 

uppgick vid årsskiftet till 45,0 Mkr 

(47,6 Mkr år 2007). Placeringarna sker i enlighet med kommunens 

finanspolicy och uppföljning av placeringarna sker 

kontinuerligt. 

Kommunens pensionsskuld uppgår i bokslutet till 

29,2 Mkr (26,0 Mkr). Detta är pensioner avseende åren 

1998 och 1999. Löneskatten på pensionsåtaganden periodiseras 

fullt ut i enlighet med rekommendation från Rådet 

för kommunal redovisning. Pensionsskulden redovisas 

sedan 1998 enligt den lagstadgade blandmodellen där 

pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas 

som ansvarsförbindelser. Pensionsutbetalningarna 

under året uppgick till 8,7 Mkr. Löneskatten på utbetalade 

pensioner uppgick till 2,1 Mkr. De totala pensionskostnaderna 

uppgick under året till 29,2 Mkr. 

23 

(Mkr) 2007 2008 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser inklusive löneskatt 26,0 29,2 

Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar inklusive löneskatt 257,2 254,8 

Finansiella placeringar (bokfört värde) 43,5 45,0 

Depå medel 4,1 0,0 

Återlån 239,7 239,0 

Realiserad/orealiserad avkastning/vinst/förlust på finansiella placering 4,2 0,3 

Nedskrivning/Uppskrivning 0 1,2 

Totala förpliktelser exklusive finansiella placeringar (bokfört värde) 238,2 284,0 

Värdeökning och nyanskaffning under året 1,0 -2,7 

Skatteintäkter och statsbidrag 

Kommunalskatteintäkterna (egna skattemedel) är kommunens 

huvudsakliga inkomstkälla och svarade 2008 för 

48% (46%) av kommunens intäkter. 

Kommunalskatteintäkterna har i jämförelse med 2007 

ökat med 1,2 Mkr (8,4 Mkr) eller 0,4% (2,8%). Förutom 

kommunala skattemedel är statsbidragen en väsentlig 

inkomstkälla. Under år 2008 erhöll kommunen netto 175,0 

Mkr (159,0 Mkr) i statsbidrag (inkl. utjämningsbidrag) vilket 

är 16,0 Mkr eller 10,0% (3,8%) mer än 2007. Kommunalskatten 

och statsbidragen svarade år 2008 för 76% (74%) 

av kommunens samlade intäkter.


koncernöversikt 

24 

Den affärsdrivande verksamheten i kommunen omfattar 

avloppsrening, värmeproduktion och bostäder. Med 

affärsdrivande avses att verksamheterna inte ska vara 

skattefinansierade utan finansieras med avgifter. 

Haparanda Teknik & Fastighets AB som ägs till 

100% av Haparanda stad svarar för förvaltning av 

kommunens fastigheter, gator, vägar och VA-verksamhet. 

Bottenvikens Reningsverk AB som ägs till 25% 

svarar för avloppsrening, Haparanda Värmeverk AB 

ägs till 50% och producerar fjärrvärme. Stiftelsen Haparandabostäder 

är en ren kommunal bostadsstiftelse. 

I den sammanställda redovisningen tillämpas proportionell 

konsolidering enligt förvärvsmetoden. Interna 

poster mellan kommunen och företagen samt mellan 

företagen elimineras. I denna redovisning har inte eliminering 

av koncerninterna poster gjorts. 

I följande uppställning redovisas de affärsdrivande verksamheternas 

resultat i relation till kommunens ägarandel. 

Bottenvikens Reningsverk AB 25% 

Resultaträkning, Mkr 2007 2008 

Intäkter 3,3 3,4 

Kostnader -2,1 -2,4 

Avskrivningar -0,9 -1,0 

Verksamhetens netto 0,3 0,0 

Finansnetto -0,5 -0,7 

Bokslutsdisposition 0,2 0,2 

Årets resultat 0,0 -0,5 

Stiftelsen Haparandabostäder 100% 





Jämförelsestörande post 0 0 



Årets resultat 2,6 3,3 

Haparanda Värmeverk AB 50% 







Bokslutsdisposition -1,0 -0,5 

Årets resultat 0,0 0,0 

Haparanda Teknik & Fastighets AB 100% 




Avskrivningar 0 -0,1 

Verksamhetens netto -0,2 0 

Finansnetto 0,2 0,0 

Bokslutsdisposition 0 0 

Årets resultat 0,0 0,0




25 

nyckeltal 

Kommunen 2004 2005 2006 2007 2008 

Antal invånare 10 208 10 184 10 214 10 192 10 173 

Nettoinvesteringar/invånare, kr 1 693 2 900 3 654 5 857 2 383 

Tillgångar/invånare, kr 51 416 53 146 55 657 58 898 60 063 

Skulder/invånare, kr 38 438 39 324 39 778 38 412 39 035 

Varav pensionsskuld, kr 2 253 2 460 2 535 2 552 2 867 

Eget kapital/invånare 12 933 13 822 15 878 20 486 21 028 

Årets resultat/invånare 374 417 1 300 1 009 238 

Ansvarsförbindelse pensioner/invånare, kr 18 491 18 984 21 682 25 236 25 042 

Övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr 18 396 18 597 18 328 16 189 18 893 

Koncernen 2004 2005 2006 2007 2008 

Nettoinvesteringar/invånare, kr 1 823 4 779 4 405 6 435 3 451 

Tillgångar/invånare, kr 73 003 75 591 78 940 81 425 82 935 

Skulder/invånare, kr 58 104 60 726 61 791 59 420 59 282 

Varav pensionsskuld, kr 2 467 2 609 2 535 2 552 2 867 

Eget kapital/invånare 14 459 14 865 17 149 22 004 23 654 

Årets resultat/invånare 362 417 1 506 1 266 493 

Ansvarsförbindelse pensioner/invånare, kr 18 491 18 984 21 682 25 236 25 043 

Övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr 998 737 639 575 467

f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - d r i f t r e d o v i s n i n g 

driftredovisning 2008 /// 

(tkr) Budget Utfall avvikelse 

26 

Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto 

Kommunfullmäktige 0 1 789 1 789 216 2 045 1 829 216 -256 -40 

Fullmäktige 0 410 410 18 395 377 18 15 33 

Revision 0 790 790 0 767 767 0 23 23 

Valnämnd 0 25 25 0 3 3 0 22 22 

Överförmyndarverksamhet 0 564 564 198 880 682 198 -316 -118 

Kommunstyrelsen 68 201 136 400 68 199 78 789 135 102 56 313 10 588 1 298 11 886 

Kommunledningsförvaltning 7 956 59 008 51 052 18 330 57 703 39 373 10 374 1 305 11 679 

Fastighetsförvaltning 60 245 77 392 17 147 60 459 77 399 16 940 214 -7 207 

Pensionsutbetalningar 0 25 881 25 881 1 015 30 226 29 211 1 015 -4 345 -3 330 

Samhällsbyggnadsnämnden 0 365 365 0 365 365 0 0 

Barn- och ungdomsnämnden 85 027 316 072 231 045 93 472 324 276 230 804 8 445 -8 204 241 

Socialnämnden 56 240 227 868 171 628 61 588 235 491 173 903 5 348 -7 623 -2 275 

Summa driftbudget 209 468 708 375 498 907 235 080 727 505 492 425 24 597 -19 130 5 467 

Ansvarsåtaganden/borgen 500 500 -100 294 394 -100 206 106 

Förändring semester-/ferielöneskuld -957 -957 957 957 

Intern ränta -22 226 -22 226 -21 382 -21 382 0 -844 -844 

Interna poster -95 235 -95 235 0 -95 235 -95 235 0 0 0 0 

Delsumma 139 745 610 225 

Reavinst/förlust 2 857 150 -2 707 2 857 -150 2 707 

Extraordinära intäkter 509 -509 509 509 

Delsumma 143 111 610 375 467 264 

Finansiella intäkter 1 000 -1 000 11 731 -11 731 10 731 0 10 731 

Finansiella kostnader 12 250 12 250 23 729 23 729 0 -11 479 -11 479 

Skatter/statsbidrag 488 943 -488 943 484 391 -484 391 -4 552 0 -4 552 

Delsumma 604 176 603 664 -512 639 233 634 104 -5 129 35 057 -11 479 23 578 

Årets resultat 604 176 603 664 -512 639 233 634 104 -5 129 35 057 -30 440 4 617 

Jämförelsestörande poster -2 857 -150 2 707 -2 857 150 -2 707 

Justerat resultat 604 176 603 664 -512 636 376 633 954 -2 422 32 200 -30 290 1 910

f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - d r i f t r e d o v i s n i n g 

driftredovisning 2007 /// 

(tkr) Budget Utfall avvikelse 

Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto 

Kommunfullmäktige 0 1 789 1 789 16 2 111 2 095 16 -322 -306 

Fullmäktige 0 410 410 16 491 475 16 -81 -65 

Revision 0 790 790 0 738 738 0 52 52 

Valnämnd 0 25 25 0 2 2 0 23 23 

Överförmyndarverksamhet 0 564 564 0 880 880 0 -316 -316 

27 

Kommunstyrelsen 60 802 124 002 63 200 83 569 148 152 64 583 22 767 -24 150 -1 383 

Kommunledningsförvaltning 8 156 54 856 46 700 28 200 70 332 42 132 20 044 -15 476 4 568 

Fastighetsförvaltning 52 646 69 146 16 500 55 369 77 820 22 451 2 723 -8 674 -5 951 

Pensionsutbetalningar 0 24 381 24 381 1 23 742 23 741 1 639 640 

Samhällsbyggnadsnämnden 0 350 350 0 377 377 -27 -27 

Barn- och ungdomsnämnden 89 726 308 796 219 070 97 118 316 677 219 559 7 392 -7 881 -489 

Socialnämnden 44 031 207 159 163 128 52 621 215 495 162 874 8 590 -8 336 254 

Summa driftbudget 194 559 666 477 471 918 233 325 706 554 473 229 38 765 -40 077 -1 312 

Ansvarsåtaganden/borgen 500 500 100 593 493 100 -93 7 

Förändring semester-/ferielöneskuld 103 103 -103 -103 

Reavinst/förlust 41 461 3 689 -37 772 41 461 -3 689 37 772 

Intern ränta -21 048 -21 048 -20 875 -20 875 0 -173 -173 

Elledning Björka 1 500 1 500 0 1 500 -1 500 0 

Delsumma 194 559 645 929 451 370 276 386 691 564 415 178 81 827 -45 635 36 192 

Finansiella intäkter 1 100 -1 100 12 998 -12 998 11 898 0 11 898 

Finansiella kostnader 11 500 11 500 18 850 18 850 0 -7 350 -7 350 

Skatter/statsbidrag 463 300 -463 300 467 256 -467 256 3 956 0 3 956 

Extraordinära intäkter 1 827 -1 827 1 827 1 827 

Interna poster -92 876 -92 876 0 -92 876 -92 876 0 0 0 0 

Årets resultat 566 083 564 553 -1 530 665 591 617 538 -48 053 99 508 -52 985 46 523 

Jämförelsestörandeposter -41 461 -3 689 37 772 -41 461 3 689 -37 772 

Justerat resultat 566 083 564 553 -1 530 624 130 613 849 -10 281 58 047 -49 296 8 751

f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - i n v e s t e r i n g s r e d o v i s n i n g 

investeringsredovisning /// 

28 

Nettoinvesteringen visar kommunens samlade utgifter för 

materiella anläggningstillgångar med avdrag för försäljningsinkomster 

och eventuella bidrag till investeringar. 

Årets nettoinvesteringar uppgick till 24,2 Mkr och bruttoinvesteringarna 

uppgick till 37,3 Mkr. Kommunen har helt 

och hållet finansierat investeringarna med likvida medel 

genererade i den löpande verksamheten och har inte behövt 

låna till dessa. Nedanstående tabell visar kommunens 

totala investeringar under året. 

INVESTERINGSREDOVISNING (tkr) Budget utgifter inkomster Avvikelse mot budget Investeringsnetto 

Samhällsbyggnadskontoret 

Detaljplanering 200 465 -265 465 

Digitalisering primärkartor 250 59 81 272 -22 

IT-kontoret 

Bredband/IT-utrustning 500 2 375 2 226 351 149 

Kommunledningsförvaltning 

Gränskanal//torg/Strukturfond 1 164 -1 164 1 164 

Gränsbåge/Interreg 1 451 -1 451 1 451 

Konstinköp 1 000 986 14 986 

Kv. Åran/Nätet 1 000 386 614 386 

Karungi skola ombyggnation 600 590 10 590 

Nytt äldreboende 136 -136 136 

Stranden 1 000 999 1 999 

Lekparker 500 388 112 388 

Investeringar i fastigheter 4 000 4 865 1 018 153 3 847 

Rådstuga Sandskär 173 355 182 -182 

Förskola Marielund 6 500 5 044 1 456 5 044 

På Gränsen 6 000 5 277 723 5 277 

Stads- och centrumutveckling 5 000 3 172 1 828 3 172 

Björka 5 000 7 033 4 356 2 323 2 677 

Druvan 6 övertagande av investeringar 2 075 -2 075 2 075 

Avfallsplan/miljöprojekt 300 204 96 204 

Kuben garage/omklädningsrum 1 000 1 901 -901 1 901 

Nytt ekonomisystem 563 -563 563 

Ombyggnad diverse vattenverk 250 88 162 88 

Summa Kommunstyrelsen 33 100 39 394 8 036 1 742 31 358

f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - i n v e s t e r i n g s r e d o v i s n i n g 

Barn- och ungdomsnämnden 

Inventarier 

Förskola, inre/yttre miljö 2 000 2 011 -11 2 011 

Stadsbiblioteket 50 43 7 43 

Kök och lokalvård 300 280 20 280 

Projekt fritid och Folkets hus 500 539 -39 539 

Kulturskola 50 36 14 36 

Kultursatsningar Kukkolaforsen 300 310 -10 310 

Aspen hallen 41 -41 41 

Stationen Ungdomens hus 600 713 -113 713 

Frilufts-/idrottsanläggningar 359 -359 359 

Summa Barn- och ungdomsnämnden 3 800 4 332 -532 4 332 

29 

Socialnämnden 

Reinvesteringar socialnämnd 2 500 1 645 855 1 645 

Summa Socialnämnd 2 500 1 645 855 1 645 

Summa 39 400 45 371 8 036 2 065 37 335 

Markförvärv -30 000 994 14 084 -16 910 -13 090 

Summa investeringsbudget 9 400 46 365 22 120 -14 845 24 245 

Nedanstående tabell visar större projekt; de som är pågående och de som är avslutade under året: 

Investeringsprojekt Budget Utfall Budget Utfall Avvikelse 

2008 2008 ackumulerad ackumulerad 

Slutförda projekt 

Nytt äldreboende 136 29 000 29 321 -457 

Förskola Marielund 6 500 5 044 8 000 8 917 539 

Summa slutförda projekt 6 500 5 180 37 000 38 238 82 

Pågående projekt 

Gränskanal/torg/EU 1 164 -1 164 

Gränsbåge/Interreg 1 451 -1 451 

Stranden 1 000 999 2 900 435 2 466 

På Gränsen 6 000 5 277 4 000 3 232 1 491 

Björka 5 000 2 677 17 000 13 452 5 871 

Summa pågående projekt 12 000 11 568 23 900 17 119 7 213 

Summa 18 500 16 748 60 900 55 357 7 295

f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - p e r s o n a l ö v e r s i k t 

30 

personalöversikt /// 

Kommunstyrelsen har det samlade arbetsgivaransvaret i kommunen. 

Personalkontoret bistår med rådgivning och experthjälp 

inom områdena avtalstolkning, arbetsrätt, arbetsmiljö, jämställdhet, 

mångfald, rehabilitering/anpassning, pension och försäkringar 

samt personal- och lönearbete. 

Haparanda stad har ambitionen att vara en attraktiv arbetsgivare. 

För att nå målet ska arbetsgivaren bland annat 

• arbeta för en god arbetsmiljö 

• arbeta för jämställdhet och mångfald i organisationen 

• arbeta för att våra anställda ska känna delaktighet 

• minska sjukfrånvaron med 1% per år 

Utbildningsinsatser under 2008 

Grundläggande chefsutbildning för nya chefer har påbörjats 

och fortsätter in på nästa år. 

Hot- och våldutbildning har anordnats för alla verksamheter. 

Årets händelser 

Arbetet med ”tidig rehab” har fortsatt i samarbete med 

Previa, likaså erbjudande om friskprofil för de anställda 

som under året fyller 40 eller 50 år. Arbetet med ”tidig 

rehab” har sannolikt bidragit till den sänkta sjukfrånvaron. 

I samverkan med hälsoinspiratörerna har hälsofrämjande 

aktiviteter anordnats även i år; Stegtävling, Vårruset, 

friskvårdsdagar mm. Antalet hälsoinspiratörer i verksamheterna 

ökar och i dag finns det totalt 20 stycken. 

Ny Jämställdhetsplan är antagen i kommunfullmäktige 

i december 2008 och börjar gälla från och med januari 

2009. 

Nyckeltal 

Den totala sjukfrånvaron, mätt i procent av de anställdas 

sammanlagda ordinarie arbetstid, har minskat med 0,62% 

från 2007. Det innebär att målet att minska sjukfrånvaron 

med 1% per år inte har uppnåtts. Långtidssjukfrånvaro 

(överstigande 59 dagar) i procent av den totala sjukfrånvaron 

har minskat kraftigt med 13,66% från 2007. Minskningen 

beror sannolikt på att långtidssjukfrånvaron har 

sjunkit i större utsträckning än den totala sjukfrånvaron. 

Männen har fortfarande lägre sjukfrånvaro än kvinnorna. 

Medellönen är 22 414 kr, en ökning med 1 230 kr från 

2007. Ökningen av medellönen beror till stor del på att de 

anställda inom Kommunals avtalsområde fick en procentuell 

löneökning på 9,78% 2008. Kvinnors medellön har ökat 

med 1 247 kr och männens med 1 196 kr. Kvinnors medellön 

är 1 989 kr lägre än männens. Löneskillnaden mellan 

könen har minskat marginellt.


Personal nyckeltal 2004-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2007-12-31 2008-12-31 

Tillsvidareanställda 

män 192 161 169 167 172 

kvinnor 686 691 708 660 677 

Totalt 878 852 877 827 849 

Andelar heltider 

män 85,42% 85,09% 85,88% 82,04% 81,40% 

kvinnor 63,12% 61,51% 68,44% 66,36% 64,99% 

Totalt 68,00% 68,69% 71,78% 69,53% 67,49% 

Sysselsättningsgrad 

31 

män 95,93% 96,20% 94,35% 94,08% 92,11% 

kvinnor 90,78% 90,65% 90,49% 92,71% 92,42% 

Totalt 91,91% 91,70% 91,32% 92,99% 92,36% 

Medellöner 

män 21 418 kr 22 137 kr 22 495 kr 22 815 kr 24 011 kr 

kvinnor 19 459 kr 19 856 kr 20 334 kr 20 775 kr 22 022 kr 

Totalt 19 888 kr 20 286 kr 20 749 kr 21 184 kr 22 414 kr 

Sammanställd sjukfrånvaro (%) 2004-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2007-12-31 2008-12-31 

1. Total sjukfrånvaro/ 8,04% 7,17% 7,13% 5,96% 5,34% 

sammanlagd ordinarie arbetstid 

2. Långtidssjukfrånvaro (>60 dagar)/ 68,98% 66,90% 65,93% 66,22% 52,51% 

total sjukfrånvaro 

3. Summa sjukfrånvaro för kvinnor/ 8,71% 8,05% 7,91% 6,86% 5,89% 

sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 

4. Summa sjukfrånvaro för män/ 5,83% 3,92% 4,32% 3,07% 3,35% 

sammanlagd ordinarie arbetstid för män 

5. Summa frånvarotid för gruppen 29 år eller yngre/ 2,71% 1,90% 1,82% 1,88% 1,65% 

sammanlagd ordinarie arbetstid i gruppen 

6. Summa frånvarotid för gruppen 30-49 år/ 5,99% 4,64% 4,78% 4,32% 4,02% 

sammanlagd ordinarie arbetstid i gruppen 

7. Summa frånvarotid för gruppen 50 år eller äldre/ 10,98% 10,37% 10,08% 7,88% 6,86% 

sammanlagd ordinarie arbetstid i gruppen


Total sjukfrånvaro i % 

2007 2008 

Totalt varav män varav kvinnor Totalt varav män varav kvinnor 

50 år 7,88% 3,12% 9,36% 6,86% 3,85% 7,66% 

Totalt 5,96% 3,07% 6,86% 5,34% 3,35% 5,89% 

32 

BUN 6,21% 3,57% 7,13% 5,10% 3,26% 5,72% 

KLF 2,85% 2,32% 3,28% 3,03% 1,22% 4,25% 

SOC 6,06% 2,41% 6,88% 5,87% 4,14% 6,20% 

Totalt 5,96% 3,07% 6,86% 5,34% 3,35% 5,89% 

Mer än 59 dagar i % av total sjukfrånvaro 

2007 2008 

Totalt varav män varav kvinnor Totalt varav män varav kvinnor 

50 år 71,22% 56,56% 72,59% 58,59% 51,68% 59,63% 

Totalt 66,22% 53,28% 67,73% 52,51% 40,62% 54,29% 

BUN 72,46% 63,98% 73,68% 62,65% 61,58% 62,87% 

KLF 62,59% 40,18% 72,56% 60,50% 0,00% 67,65% 

SOC 56,27% 17,45% 58,45% 43,43% 12,06% 46,82% 

Totalt 66,22% 53,28% 67,73% 52,51% 40,62% 54,29% 

Framtiden 

Personalkontoret jobbar för en god personalpolitik, där 

anställda ska uppleva sig ha ett meningsfullt arbete där 

delaktighet, ansvar och engagemang är en del i verksamheten. 

• Under våren 2009 kommer den nya Jämställdhetsplanen 

att implementeras. En utbildningsdag i mångfald/diskriminering 

anordnas under januari. 

• Under februari månad anordnas en utbildningsdag i FAS: 

Förnyelse – Arbetsmiljö –Samverkan för chefer och Centrala 

arbetsmiljökommittén. 

• Upphandling av företagshälsovård och pensionsadministration 

sker under februari och mars månad. 

• Med anledning av Försäkringskassans ändrade regelverk 

vid sjukskrivning och införandet av rehabiliteringskedjan 

pågår arbete med att utarbeta och implementera tydligare 

riktlinjer för rehabilitering/anpassning.




33

f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a n a ly s 

finansiell analys - fyra perspektiv /// 

Haparanda stad redovisar i års- och delårsredovisningar en modell för finansiell analys, 

vars målsättning är att analysera fyra viktiga perspektiv. Detta för att identifiera finansiella 

problem i Haparanda stad och därigenom klargöra huruvida en god ekonomisk 

hushållning föreligger eller ej. 

34 

Fyra perspektiv 

Den finansiella analysen som redovisas på kommande 

sidor bygger på fyra perspektiv: det finansiella resultatet, 

kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen 

över den finansiella utvecklingen. De fyra perspektiven 

utgör hörnstenar i denna modell av finansiell analys. 

1 

Det finansiella resultatet 

I ett första läge kartläggs årets resultat och dess orsaker. 

En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger 

intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, 

är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras 

också investeringar och deras utveckling. 

Kapacitet 

2 

Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig 

betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell kraft 

kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto 

mindre känslig är kommunen inför de alltid återkommande 

lågkonjunkturerna. 

3 

Riskförhållanden 

Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är 

exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar 

att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte 

behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella 

problem. Här diskuteras också borgensåtaganden och 

kommunens samlade pensionsskuld. 

Kontroll 

Med det fjärde perspektivet 4kontroll avses avslutningsvis 

hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. 

En god följsamhet mot budget är ett uttryck för god ekonomisk 

hushållning. Risk och kontroll hänger samman på 

så vis att båda är mått på förmågan att hantera problematiska 

situationer.


Resultat och kapacitet 

BILD 1 : Olika kostnaders andel av skatteintäkter och bidrag 

% 2004 2005 2006 2007 2008 

Verksamhetens nettokostnader 91,8 90,8 89,8 84,0 91,6 

Avskrivningar 5,1 5,1 4,7 4,8 5,0 

Nettokostnadsandel 96,9 95,9 94,5 88,8 96,6 

35 

Finansnetto 2,1 2,1 1,1 1,3 2,5 

Nettokostnader inklusive finansnetto 99,0 98,0 95,6 90,1 99,1 

En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns 

en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta 

förhållande, är att analysera hur stor del andel olika typer av återkommande 

löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag. Av bild 1 

framgår att för år 2008 har verksamheten exklusive avskrivningar och finansnetto 

tagit 96,6% av skatte- och statsbidragsintäkterna i anspråk. Tillsammans 

tar de löpande kostnaderna 99,1% i anspråk. Detta innebär att det återstår 

0,9% av skatte- och statsbidragsintäkterna till att göra investeringar och att 

amortera på lån. Haparanda stads balans mellan intäkter och kostnader bör 

förbättras och landa på ett årligt överskott i nivå med fastställda målet för 2008 

på 5%, vilket är en godkänd nivå från driftverksamheten för att vi ska kunna 

upprätthålla en rimlig investeringsnivå och samtidigt hålla den av kommunfullmäktige 

beslutade amorteringsnivån utan att urholka likviditeten. 

Variationerna i finansnettots andel mellan åren beror i huvudsak på redovisningen 

av orealiserade vinster respektive förluster på värdepappersinnehavet. 

BILD 2: Investeringsvolym och självfinansieringsgrad 

% 2004 2005 2006 2007 2008 

Investeringsvolym/nettokostnader 4,3 7,2 7,0 8,9 5,5 

Avskrivningar/nettoinvesteringar 121,9 77,7 56,3 37,6 99,7 

Haparanda stad investerade under år 2008 för 24,2 Mkr netto medan bruttoinvesteringen 

uppgår till 37,3 Mkr. Av bild 2 kan utläsas att den årliga investeringsvolymen 

varit betydligt högre under de senaste åren. Den nu lägre investeringsvolymen 

har i första hand varit en medveten strategi i syfte att stärka det 

långsiktiga finansiella handlingsutrymmet men har också styrts av den alltmer 

ansträngda likviditeten.


BILD 3: Finansieringsbilden av investeringar och 

självfinansieringsgraden 

Mkr 2004 2005 2006 2007 2008 

Verksamhetsnetto (exkl. avskrivningar) 33,6 42,8 43,3 70,5 29,3 

Finansiering via rörelsekapital 0 0 0 0 0 

Finansiering via ökad skuldsättningsgrad 0 0 0 0 0 

Årets nettoinvesteringar (materiella) 17,3 28,2 37,3 59,7 24,2 

Självfinansieringsgrad (%) 194,0 152,0 116,0 118,0 121,1 

36 

Av 2008 års verksamhetsnetto på 29,3 Mkr, exklusive avskrivningar då dessa ej 

är likvidpåverkande, användes 24,2 Mkr till materiella investeringar. Relateras 

dessa variabler till varandra erhålles en självfinansieringsgrad av investeringarna 

på 118%. Detta innebär att samtliga materiella investeringar år 2008 kunde 

skattefinansieras. Resterande del av skatteintäkterna (5,1 Mkr) användes till 

amorteringar och finansiella kostnader. Amorteringarna uppgick till 10 Mkr 

och finansnettot uppgick till 12 Mkr. Skatteintäkterna räckte således inte till att 

täcka amorteringar och räntekostnader. En hög självfinansieringsgrad är viktig 

för att inte rörelsekapital och likviditet urholkas. 

BILD 4: Årets resultat 

2004 2005 2006 2007 2008 

Årets resultat (Mkr) 1,0 4,2 11,8 10,2 2,4 

Årets resultat/skatter och stadsbidrag (%) 0,3 1,0 2,6 2,2 0,5 

Årets resultat/eget kapital (%) 0,8 3,0 7,4 4,9 1,1 

Årets resultat som används för respektive år är det justerade resultatet, d.v.s. 

det resultat som jämförs mot balanskravet. Det långsiktiga målet är att årets 

resultat ska uppgå till minst 10 Mkr vilket fastslagits av fullmäktige. 

BILD 5: Soliditet 

% 2004 2005 2006 2007 2008 

Soliditet 25,1 26 28,3 34,8 35,0 

Tillgångsförändring 0,1 3,9 5,0 5,9 1,8 

Förändring av eget kapital 1,9 6,4 14,4 29,9 2,5 

Soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella utrymmet. Den visar hur 

stor del av tillgångarna som har finansierats med egna medel. Soliditeten för 

2008 ökade något och uppgå till 35%. Viktigt att notera är pensionsskulden 

t.o.m. 1997 (255 Mkr) ej redovisas som skuld i balansräkning och räknar man 

ut en soliditet inkluderat denna pensionsskuld hamnar soliditeten på 24,6%. 

Trots ökningen av soliditeten bör den stärkas ytterligare. 

BILD 6: Skuldsättningsgrad 

% 2004 2005 2006 2007 2008 

Total skuldsättningsgrad 74,9 74,0 71,7 65,2 65,0 

- varav avsättningsgrad (pensioner) 4,4 4,6 4,6 4,3 4,8 

- varav kortfristig skuldsättningsgrad 14,4 17,3 17,9 17,8 17,8 

- varav långfristig skuldsättningsgrad 56,1 52,1 49,2 43,1 42,4


Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar 

benämnas skuldsättningsgrad. Haparanda stads totala skuldsättningsgrad har 

minskat under perioden 2004 till 2008 från 74,9% till 65,0%. Den långfristiga 

skuldsättningsgradens minskning ger ett förbättrat finansiellt utrymme på längre 

sikt. Den kortfristiga skuldsättningsgraden är oförändrad från föregående år. 

Det är mycket angeläget att skuldsättningsgraden minskar för att förbättra det 

finansiella utrymmet. 

Risk - kontroll 

BILD 7: Likviditet ur ett riksperspektiv 

2004 2005 2006 2007 2008 

Kassalikviditet (%) 84 68 49 43 56,0 

Rörelsekapital (Mkr) -12,4 -29,9 -51,1 -59,8 -48,3 

37 

Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap är kassalikviditet, 

vilket ökat relativt mycket i år med 13%. Den finansiella beredskapen är 

inte riktigt tillfredsställande trots att cirka en femtedel av de kortfristiga skulderna 

utgörs av en semesterlöneskuld som inte kommer att omsättas under de 

närmaste åren. Kassalikviditeten måste fortsätta att öka. Om kassalikviditeten 

inte förbättras kommer vi inte att ha råd att investera och amortera enligt målsättning 

utan annan finansiering. En acceptabel nivå skulle vara kring 90%. 

BILD 8: Finansiella nettotillgångar 

Mkr 2004 2005 2006 2007 2008 

Omsättningstillgångar + 

finansiella anläggningstillgångar 98,4 106,9 118,6 116,0 126,9 

Kort- och långfristiga skulder 369,8 374,7 380,4 365,5 368,0 

Netto -271,4 -267,8 -261,8 -249,5 -241,1 

Haparanda stad har under året förbättrat sina finansiella nettotillgångar med 

8,4 Mkr till -241,1 Mkr. En positiv utveckling av finansiella nettotillgångarna är 

glädjande. Önskvärt är att utvecklingen fortsätter detta stärker det finansiella 

handlingsutrymmet på kort och lång sikt. 

BILD 9 : Pensionsåtagande 

Mkr 2004 2005 2006 2007 2008 

Pensioner som kortfristig skuld 9,6 10,4 9,9 10,3 10,7 

Avsättning till pensioner 23,0 25,0 25,9 26,0 29,2 

Pensioner äldre än 1998 188,8 193 221,5 257,2 254,8 

Total pensionsskuld 221,4 228,4 257,3 293,5 294,7 

Placering pensionsmedel 26,9 36,3 46,6 47,6 45,0 

Den totala pensionsskulden för 2008 uppgår till 294,7 Mkr varav 254,8 Mkr 

ligger utanför balansräkningen. Det innebär att 87% av skulden ligger utanför 

balansräkningen. Ökningen av den totala pensionsskulden uppgick till 1,2 Mkr. 

Vid årsskiftet uppgick placerade medel inklusive depåmedel för framtida pensionsutbetalningar 

till 45 Mkr.


Ekonomichefens avslutande kommentarer /// 

Året som gått har präglats av finanskrisen med fallande börser och höga räntor. 

Haparanda kommun har trots detta klarat sig relativt bra då kommunen haft övervägande 

del av sina värdepapper i kapitalgaranterade produkter samt arbetat 

aktivt med räntorna. 

38 

Av kommunfullmäktiges övergripande fastställda nio mål, 

för god ekonomisk hushållning och för verksamheten, har 

endast två av målen uppfyllts och sju bedöms som inte 

uppfyllda. Det var precis omvända siffror förra året, så här 

har vi en del att arbeta med under nästa år. 

Haparanda stad har 2008 fortsatt med de senaste 

årens positiva finansiella utveckling inom några områden 

som ökad soliditet och betydligt bättre kasslikviditet. 

Fortfarande finns dock en hel del att arbeta med innan vi 

kan säga att kommunen har god ekonomisk hushållning, 

vilket är en nödvändighet för att inte efterlämna alltför 

stor skuldbörda till nästa generations kommuninvånare. 

Följande information är viktig att lyfta fram: 

• Inom driftverksamheten måste alla förvaltningar eftersträva 

att hålla sina budgetramar för att vi ska kunna 

uppnå de övergripande finansiella målen och få en god 

ekonomisk utveckling. Därför är det av störst vikt att göra 

uppföljningar och vid budgetavvikelse i ett tidigt stadium 

kunna analysera och sätta in åtgärder. Detta är extra viktigt 

om det budgeterade resultatet är lågt, vilket betyder att vi 

då har små marginaler för att inte hamna under ett balanskravsresultat. 

• Haparanda stads långsiktiga finansiella handlingsutrymme 

är som många gånger tidigare nämnts för svag både 

på lång och kort sikt. Skuldsättningsgraden är för hög, 

vilket gör oss oerhört exponerade vid ränteförändringar 

och den löpande driften, inklusive finansnettot, tar för stor 

del av våra skatter och bidrag. 

Carina Juntti /// 

Ekonomichef




39

f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a n y c k e lta l 

Finansiella nyckeltal /// 

40 

2005 2006 2007 2008 

RESULTAT - KAPACITET 

Verksamhetens nettokost/skatteintäkter och stadsbidrag 90,9% 89,8% 84,0% 91,6% 

Avskrivningar/skatteintäkter och stadsbidrag 5,1% 4,7% 4,8% 5,0% 

Finansnetto/skatteintäkter och stadsbidrag 2,0% 1,1% 1,3% 2,5% 

Kostnadernas andel av skatteintäkter och stadsbidrag 98,0% 95,6% 90,1% 99,1% 

Årets resultat/skatteintäkter och stadsbidrag 1,0% 2,6% 2,2% 0,5% 

Årets resultat/eget kapital 3,0% 13,4% 1,4% 1,1% 

Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 152,0% 116,0% 118,0% 121,1% 

Investeringsvolym/nettokostnader 7,2% 7,0% 8,9% 5,5% 

Avskrivningar/nettoinvesteringar 77,7% 56,3% 37,6% 99,7% 

Soliditet 26,0% 28,3% 34,8% 35,0% 

Tillgångsförändring 2,7% 5,0% 5,9% 1,8% 

Förändring av eget kapital 6,4% 14,4% 29,9% 2,5% 

Total skuld- och avsättningsgrad 74,0% 71,6% 65,2% 65,0% 

- varav avsättningsgrad (pensioner) 4,6% 4,6% 4,3% 4,8% 

- varav kortfristig skuldsättningsgrad 17,3% 17,8% 17,8% 17,8% 

- varav långfristig skuldsättningsgrad 52,1% 49,2% 43,1% 42,4% 

RISK - KONTROLL 

Kassalikviditet 68,0% 49,0% 43,0% 56,0% 

Rörelsekapital, Mkr -29,9 -51,1 -59,8 -48,3 

Finansiella nettotillgångar, Mkr -267,8 -261,8 -249,5 -241,1 

Budgetavvikelse, årets resultat, Mkr 0,8 4,4 8,8 1,9

f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - t i o å r i s a m m a n d r a g 

Tio år i sammandrag /// 

RESULTATRÄKNING 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Intäkter 110,6 108,5 109,7 132,0 143,9 140,0 134,8 148,5 183,5 142,6 

Kostnader -425,7 -466,1 -450,3 -474,5 -495,7 -516,9 -524,5 -555,6 -576,2 -586,2 

Avskrivningar -20,0 -41,8 -19,9 -19,4 -24,0 -21,1 -21,9 -21,0 -22,4 -24,2 

Verksamhetens nettokostnader -335,2 -399,4 -360,5 -361,9 -375,8 -398,0 -411,6 -428,1 -415,1 -467,8 

41 

Skatteintäkter och statsbidrag 344,5 360,6 374,0 389,8 397,9 410,5 428,9 453,1 467,3 484,4 

Finansnetto -7,0 -13,1 -14,1 -19,2 -13,4 -8,7 -8,8 -4,8 -5,9 -12,0 

Extraordinärt -52,0 -5,3 -4,1 -8,3 1,8 0,5 

Årets resultat -49,7 -51,9 -6,0 3,8 0,4 3,8 8,5 20,2 48,1 5,1 

Kommunstyrelsen 

Intäkter 163,1 177,2 163,8 169,3 172,8 157,3 71,7 78,4 83,6 80,0 

Kostnader -251,7 -264,6 -260,5 -268,9 -284,6 -228,6 -123,5 -138,9 -148,2 -167,4 

Netto -88,6 -87,4 -96,7 -99,6 -111,8 -71,3 -51,8 60,5 -64,6 -87,4 

Barn- och ungdomsnämnden 

Intäkter 20,6 20,5 22,9 25,8 28,7 52,8 99,5 102,9 97,1 93,5 

Kostnader -163,0 -164,6 -167,5 -176,0 -182,1 -246,5 -300,0 -309,3 -316,7 -324,3 

Netto -142,4 -144,1 -144,6 -150,2 -153,4 -193,7 -200,5 -206,4 -219,6 -230,8 

Socialnämnden 

Intäkter 22,8 24,1 31,3 38,5 45,4 47,7 53,4 50,2 52,6 61,6 

Kostnader -143,7 -151,6 -164,3 -177,8 -190,1 -199,6 -207,8 -211,2 -215,5 -235,5 

Netto -120,9 -127,5 -133,0 -139,4 -144,7 -151,9 -154,4 -160,9 -162,9 -173,9 

Nettoinvesteringar 13,5 20,2 14,3 18,0 29,0 17,7 28,2 37,3 59,7 24,2 

BALANSRÄKNING 

Anläggningstillgångar 458,3 440,3 449,2 452,6 460,7 458,2 476,6 516,5 553,4 550,7 

Omsättningstillgångar 158,2 83,5 74,1 65,3 57,0 67,5 63,5 50,5 46,9 60,3 

Summa tillgångar 616,5 523,8 523,3 517,9 517,7 525,8 540,2 567,0 600,3 611,0 

Eget kapital 174,7 129,6 118,8 120,9 129,6 132,0 140,5 160,7 208,8 213,9 

Skulder och avsättningar 441,8 394,2 404,5 397,0 388,1 393,7 399,7 406,3 391,5 397,1 

Summa skulder och eget kapital 616,5 523,8 523,3 517,9 517,7 525,8 540,2 567,0 600,3 611,0

f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - r e s u ltat r ä k n i n g 

resultaträkning /// 

42 

resultaträkning 2007 2007 2008 2008 

(tkr) Not Staden Koncernen Staden Koncernen 

Verksamhetens intäkter 1 142 049 179 129 139 745 178 387 

Jämförelsestörande intäkter 41 461 41 461 2 857 2 857 

Verksamhetens kostnader 2 -572 556 -593 249 -586 050 -608 003 

Jämförelsestörande kostnader -3 689 -3 689 -150 -150 

Avskrivningar -22 443 -28 007 -24 175 -29 829 

Verksamhetens nettokostnader -415 178 -404 355 -467 773 -456 738 

Skatteintäkter 3 308 216 308 216 309 372 309 372 

Statsbidrag 3 159 040 159 040 175 019 175 019 

Finansiella intäkter 4 12 998 13 225 11 731 17 773 

Finansiella kostnader 5 -18 850 -26 292 -23 729 -37 720 

Resultat före extraordinära poster 46 226 49 834 4 620 7 706 

Extraordinära intäkter 6 1 827 1 827 509 509 

Extraordinära kostnader 

Överavskrivning -503 -350 

Skattekostnad -474 -148 

Årets resultat 7 48 053 50 684 5 129 7 717 

Jämförelsestörande poster 8 -37 772 -37 772 -2 706 -2 706 

Justerat resultat 10 281 12 912 2 423 5 011




43

Mörkret sänker sig över vår bygd; 

det vi sedan urminnes tider har sett som en del 

av vår hembygd har slitits ur våra händer. Ett 

långt krig slutade i nederlag och fredens bittra 

kalk är svår att dricka ur. Våra släktingar 

på andra sidan älven har plötsligt blivit som 

främlingar och framtiden ser dyster ut. Vi hoppas 

och ber till Gud att någon i framtiden tar 

sitt förnuft till fånga och återförenar det som 

nu är åtskilt. Vi vill återigen kunna umgås 

som ett ; våra barn ska känna sin nästa och 

bygden skall åter blomstra. 

Till detta sätta vi vårt hopp och tro 

I nådens år 1809




45

f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - b a l a n s r ä k n i n g 

Balansräkning /// 

2007 2008 


TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

46 

Mark, byggnader, tekniska anläggningar 9 453 957 625 603 452 084 630 592 

Maskiner och inventarier/leasingavtal 10 30 296 70 589 32 083 71 070 

Värdepapper och andelar 11 5 934 1 530 6 012 1 062 

Pensionsfond 12 47 631 47 631 44 959 44 959 

Långfristiga fordringar 13 15 580 10 274 15 560 12 287 

Summa anläggningstillgångar 553 398 755 627 550 698 759 970 

Omsättningstillgångar 

Förråd, lager 14 339 991 59 755 

Exploateringsfastigheter 15 475 475 1 339 1 339 

Kortfristiga fordringar 16 40 857 47 839 48 451 53 591 

Likvida medel 17 5 214 24 949 10 477 28 046 

Summa omsättningstillgångar 46 885 74 254 60 326 83 731 

SUMMA TILLGÅNGAR 600 283 829 881 611 024 843 701 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 18 208 789 224 268 213 918 240 628 

varav årets resultat 48 053 50 684 5 129 7 716 

Avsättningar 

Avsättning för pensioner inkl. löneskatt 19 26 014 26 014 29 164 29 164 

Obeskattade reserver/ackumulerade överavskrivningar 12 176 4 030 

Skulder 

Långfristiga skulder 20 258 761 438 820 258 740 437 270 

Långfristig leasingskuld 21 590 590 

Kortfristiga skulder 22 106 719 128 603 108 612 132 019 

Summa skulder 391 494 605 613 397 106 603 073 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 600 283 829 881 611 024 843 701 

Borgens och övriga ansvarsförbindelser 23 194 913 5 681 192 203 4 597 

Pensionsskuld intjänad t.o.m. 971231 inkl. löneskatt 257 203 254 757 

Naturvårdsverket, ansvarsförbindelse 250 150 250 150 

Leasingavgifter, operationella 2 803 2 803 2 803 2 803

f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - f i n a n s i e r i n g s a n a ly s 

finansieringsanalys /// 

2007 2008 


DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Årets resultat 48 054 50 684 5 129 7 716 

Justering av ej likviditetspåverkande poster: 

Justering för avskrivningar 22 443 28 007 24 175 30 349 

Justering för återföring av nedskrivning 

Justering utdelning pensionsmedelsfonder 24 -163 -156 -411 -319 

Justering kostnadsränta pensionsmedelsfonder 24 7 92 

Justering ökning/minskning kortfristiga skulder 5 103 -1 790 1 893 3 526 

Justering ökning/minskning kortfristiga fordringar -4 553 -549 -7 594 -5 863 

Justering ökning/minskning förråd, lager -339 -331 280 236 

Justering för gjorda avsättningar 24 123 123 3 150 3 150 

Nedskrivning pensionsmedelfond 1 164 

Aktier -21 21 

Justering ej likvidpåverkande poster -267 -22 

Kommuninvest, insatsemission -21 21 

Reaförlust Karungi 45:7 1 437 1 437 1 164 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 24 037 26 453 22 770 32 242 

47 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Investering i materiella anläggningstillgångar -80 165 -88 734 -46 365 -59 812 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 20 470 23 148 22 120 24 234 

Investering i finansiella anläggningstillgångar -44 847 -44 847 -10 100 -11 463 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 43 988 43 988 11 935 11 935 

Inlösta/investerade gåvomedel 

Aktier, andelar, köp -99 -99 

Leasingkostnad pc-lån -863 -863 -906 -906 

Inbetalningar pc-lån 919 919 906 906 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -60 498 -66 389 -22 509 -35 205 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Nyupptagna lån 7 750 

Återbetald utlåning 24 35 35 20 20 

Amortering leasingskuld -126 -126 

Ökning av långfristig fordran -75 -2 519 

Amortering av skuld -20 028 -22 258 -10 021 -11 550 

Ökning av planerad amortering 10 000 10 000 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -20 068 -16 992 -127 -1 656 

Likvida medel vid årets början 13 689 31 193 5 214 24 949 

Likvida medel vid årets slut 5 214 24 949 10 477 28 046 

Årets kassaflöde -8 475 -6 244 5 263 3 097

f ö r va lt n i n g s b e r ä t t e l s e - n o t e r 

Noter /// 

48 

(tkr) staden Koncernen staden Koncernen 

Not 1 Verksamhetens intäkter 2007 2007 2008 2008 

Verksamhetsrelaterade intäkter 234 925 353 215 234 980 348 427 

Jämförelsestörande intäkter 41 461 2 857 

Avgår interna intäkter -92 876 -174 086 -95 235 -170 040 

Summa 142 049 220 590 139 745 181 244 

Specifikation: 

Försäljningsmedel 6 796 6 967 

Taxor och avgifter 38 123 34 194 

Hyror och arrenden 19 383 20 398 

Bidrag från staten och övriga bidrag 65 484 62 731 

Försäljning av verksamhet och entreprenader 12 263 15 455 

Summa not 1 142 049 220 590 139 745 181 244 

Not 2 Verksamhetens kostnader 

Verksamhetsrelaterade kostnader: 687 875 795 333 705 404 807 872 

Jämnförelsestörande kostnader 3 689 150 

Avgår interna kostnader -92 876 -174 086 -95 235 -170 040 

Avgår avskrivningar -22 443 -28 007 -24 175 -29 829 

Summa 572 556 596 929 585 994 608 153 

Specifikation: 

Inköp av anläggningstillgångar 5 557 3 534 

Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial 1 797 1 482 

Bidrag och transfereringar 27 011 30 342 

Entreprenader och köp av verksamhet 108 868 116762 

Konsulttjänster 9 981 5 922 

Personalkostnader inkl. pensionskostnader 373 263 379 558 

Hyror, leasing, bränsle, energi 10 215 11 923 

Förbrukningsmaterial, telefon, porto och övriga kostnader 23 722 26 303 

Transporter, resor, annonser, försäkringar 12 142 10 218 

Summa not 2 572 556 596 929 586 050 608 153



Not 3 Skatteintäkter och statsbidrag 2007 2007 2008 2008 

Kommunalskatt 303 595 303 595 313 900 313 900 

Slutavräkning -1 160 -1 160 -679 -679 

Prognos 5 782 5 782 -3 873 -3 873 

Kostnadsutjämning -15 583 -15 583 -17 700 -17 700 

Inkomstutjämning 113 881 113 881 133 900 133 900 

Utjämningsbidrag LSS 15 399 15 399 15 000 15 000 

Regleringsavgift/bidrag 9 313 9 313 -4 600 -4 600 

Införandebidrag 1 071 1 071 

Strukturbidrag 34 959 34 959 35 000 35 000 

Fastighetsavgift 13 443 13 443 

Summa not 3 467 257 467 257 484 391 484 391 

49 

Not 4 Finansiella intäkter 

Räntor likvida medel 563 1 050 632 1 105 

Räntor kundfordringar 112 193 47 152 

Utdelning aktier och andelar 163 163 411 411 

Försäljningsvinster fonderade medel 5 077 5 077 352 352 

Kursvinst 41 41 

Ränteswap 5 852 5 852 9 369 15 373 

Ränta utlåning till koncernföretag 683 342 941 401 

Kommuninvest insatsemission 21 21 -21 -21 

NAB likvidation ekonomisk förening 486 486 

Summa not 4 12 998 13 225 11 731 17 773 

Not 5 Finansiella kostnader 

Räntor anläggningslån m.m. 11 433 18 875 13 452 21 599 

Ränta pensionsskuld 718 718 860 860 

Courtage 1 036 1 036 477 890 

Kursförlust 98 98 40 493 

Ränteswap 5 565 5 565 7 736 12 714 

Nedskrivning fonderade medel 1 164 1 164 

Summa not 5 18 850 26 292 23 729 37 720 

Not 6 Extraordinär intäkt 

SPP/Skatteverket 1 827 1 827 509 509 

Summa not 6 1 827 1 827 509 509 

Not 7 Årets resultat 

Årets resultat enligt resultaträkning 48 053 50 684 5 129 7 716 

Realisationsvinster 

Reavinster enligt undantagsmöjligheter -37 772 -37 772 -2 706 -2 706 

Synnerliga skäl KL 8:5 

Summa not 7 10 281 12 912 2 423 5 010



Not 8 Jämförelsestörande poster 2007 2007 2008 2008 

Intäkter/reavinster 

50 

Förrådet 11 180 180 

Haparanda 29:32 del av 95 95 

Berget 1 3 3 

Kv. Mjärden 6 6 

Nikkala 46:1 90 90 

Karl Johans krp 1:106 212 212 

Summa 2 856 2 856 

Kostnader/reaförluster 

Lantmäteriet/Öhrlings -150 -150 

Summa not 8 2 706 2 706 

Not 9 Fastigheter och anläggningar 

Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 710 731 1 064 856 762 213 1 116 211 

Förändring av IB, överfört från inventarier -51 -51 -872 

Nyanskaffningar 71 224 72 362 36 479 46 192 

Avyttring, övriga inkomster -20 285 -20 956 -18 553 -17 341 

Investeringsbidrag -1 260 -1 260 

Överförda kostnader från inventarier 1 601 1 212 

Överfört till inventarier -1 007 

Överfört till omsättningstillgångar -872 

Delsumma 762 213 1 116 211 779 219 1 142 930 

Ingående ackumulerade avskrivningar 288 948 468 939 308 256 490 608 

Värmeverket -263 

Avgår avskrivning exploateringsfastighet -45 -45 

Årets avskrivning 17 835 20 456 18 879 21 730 

Reaförlust Karungi 45:7 1 437 1 437 

Överfört från inventarier 81 84 

Delsumma 308 256 490 608 327 135 512 338 

Planenligt restvärde 453 957 625 603 452 084 630 592 

Spec. av anläggningarna: 

Markreserv 5 383 5 991 

Verksamhetsfastigheter 272 927 260 552 

Fastigheter/anläggningar för affärsverksamhet 67 089 64 369 

Gator, vägar och parker 86 480 98 753 

Fastigheter för annan verksamhet 22 078 22 419 

Summa not 9 453 957 625 603 452 084 630 592



Not 10 Maskiner och inventarier 2007 2007 2008 2008 

Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 49 183 109 575 57 397 124 043 

Förändring av IB, överfört till anläggningar 51 51 

Nyanskaffningar 8 941 16 363 9 886 11 738 

Överfört från anläggningar 1 007 1 007 -1 212 

Avyttring, övriga inkomster -184 -2 953 -2 307 -2 652 

Överfört till anläggningar -1 601 -1 212 

Delsumma 57 397 124 043 63 764 131 917 

Ingående ackumulerade avskrivningar 22 574 46 110 27 101 53 465 

Årets avskrivning 4 608 7 355 5 157 7 959 

Avskrivning överfört till anläggningar -81 

Delsumma 27 101 53 465 32 258 61 424 

51 

Planenligt restvärde 30 296 70 578 31 506 70 493 

Lånedatorer 

Bokfört värde 1 januari 56 56 

Leasingavgifter 863 863 906 

Leasinginbetalningar -919 -919 -906 

Leasingavtal 480 

Bokfört värde dec 716 716 

Avskrivningar -480 -139 -139 

Summa 577 577 

Summa not 10 30 296 70 578 32 083 71 070 

Not 11 Värdepapper och andelar 

Grundfondskapital 

Haparanda Värmeverk AB 1 000 1 000 1 000 

Stiftelsen Haparandabostäder 3 400 3 400 3 400 

Aktier 

IUC 30 30 30 30 

Filmpool Nord 146 146 146 146 

Länstrafiken 203 203 203 203 

BRAB 250 250 250 

IT Norrbotten AB 34 34 34 34 

Aktier Nenet 10 10 10 10 

HTFAB, Haparanda teknik- och fastighetsförvaltning 300 300 300 

Kommuninvest 561 561 540 540 

Lappiahalli OY 99 99 

Andelar 

HSB 546 

Summa not 11 5 934 1 530 6 012 6 012



Not 12 Fonderade pensionsmedel 2007 2007 2008 2008 

52 

Pensionsmedel, IB 46 616 46 616 47 631 47 631 

Nyanskaffning 44 847 44 847 10 100 10 100 

Utdelning 163 163 411 411 

Återköp/Försäljning -43 988 -43 988 -11 935 -11 935 

Återföring av nedskrivning 

Avgifter -7 -7 -118 -118 

Nedskrivning -1 164 -1 164 

Vinst vid avyttring 352 352 

Förlust vid avyttring -318 -318 

Summa not 12 47 631 47 631 44 959 44 959 

Not 13 Långfristig fordran 

Småbåtshamn Nikkala 20 20 

Haparanda värmeverk m fl 15 500 7 750 15 500 7 750 

Kärrbäcks hembygdsförening 75 75 75 75 

Kärrbäcks hembygdsförening -15 -15 -15 -15 

Övriga långfristiga fordringar 2 444 4 477 

Summa not 13 15 580 10 274 15 560 12 287 

Not 14 Förråd/lager 

Förråd/lager 339 991 59 755 

Summa not 14 339 991 59 755 

Not 15 Exploateringsfastigheter 

Exploateringsfastigheter 475 475 1 339 1 339 

Summa not 15 475 475 1 339 1 339 

Not 16 Kortfristiga fordringar 

Fakturafordringar 17 121 20 292 18 873 20 696 

Momsfordran 5 313 5 313 4 876 4 876 

Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 7 579 10 047 15 231 17 402 

Övriga fordringar 27 774 91 91 

Fordringar hos Staten 7 417 8 013 7 180 8 281 

Avtal Vägverket 3 400 3 400 2 200 2 245 

Summa not 16 40 857 47 839 48 451 53 591 

Not 17 Likvida medel 

Kassa, bank och plusgiro 5 214 24 949 10 477 28 046 

Summa not 17 5 214 24 949 10 477 28 046



Not 18 Eget kapital 2007 2007 2008 2008 

Anläggningskapital 

Anläggningstillgångar 553 398 755 627 550 698 759 970 

53 

Anläggningslån -258 761 -438 820 -258 740 -437 269 

Finansiell leasing -590 -590 

Pensionsavsättningar/övriga avsättningar -26 014 -26 014 -29 164 -29 164 

Obeskattade reserver -12 176 -4 030 

Summa 268 623 278 617 262 204 288 917 

Rörelsekapital 

Omsättningstillgångar 46 885 74 254 60 326 83 731 

Kortfristiga skulder -106 719 -128 603 -108 612 -132 019 

Summa -59 834 -54 349 -48 230 -48 288 

Summa not 18 208 789 224 268 213 918 240 629 

Not 19 Pensionsavsättning 

IB 25 891 25 891 26 014 26 014 

Förändring pensionsavsättning 99 99 2 535 2 535 

Löneskatt 24 24 615 615 

Summa not 19 26 014 26 014 29 164 29 164 

Varav aktualiserade 44% 

Not 20 Långfristiga skulder 

IB 278 790 461 078 258 762 438 820 

Nya lån 

Amorteringar -20 028 -22 258 -10 022 -11 551 

Förändring av kortfristig del 10 000 10 000 

Summa not 20 258 762 438 820 258 740 437 269 

Not 21 Långfristig leasingskuld 

Ingående värde 716 716 

Amorteringar -126 -126 

Summa not 21 590 590


54 


Not 22 Kortfristiga skulder 2007 2007 2008 2008 

Amortering nästkommande år 20 000 20 000 10 000 10 000 

Leverantörsskulder 18 145 29 245 17 419 31 594 

Momsskuld 1 398 1 398 1 163 1 163 

Anställdas skatter 5 856 5 856 5 026 5 026 

Arbetsgivaravgifter 7 136 7 136 6 532 6 532 

Gåvomedel 1 326 1 326 1 295 1 295 

Avräkningar 3 631 3 631 4 532 4 532 

Semesterlöneskuld 21 791 21 791 20 834 20 834 

Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 16 185 23 870 31 042 39 522 

Pensionsavgift, individuell del 10 251 10 251 10 748 10 748 

Övriga kortfristiga skulder 1 000 4 099 21 773 

Summa not 22 106 719 128 603 108 612 132 019 

Not 23 Borgensåtaganden 

Kommunägda företag 

Stiftelsen Haparandabostäder, lån 164 420 162 938 

Bottenvikens Reningsverk, lån 11 718 11 718 

Räddningstjänstförbundet, lån 2 950 2 950 

Haparanda Teknik och Fastighets AB, checkräkning 10 000 10 000 

Egnahem, småhus och föreningar 

Bostadsfinansiering småhus 5 446 5 446 4 422 4 422 

Förening 235 235 175 175 

Summa not 23 194 769 5 681 192 203 4 597 

* Haparanda kommun har i och med inträdet i Kommuninvest i Sverige AB ingått en solidarisk borgen såsom 

för egen skuld för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande är ett underavtal begränsat 

till den låneskuld som kommunkoncernen har i Kommuninvest. Vid årsskiftet uppgick detta belopp till 239 Mkr vilket ingår ovan.


55 


Not 24, Finansieringsanalys 2007 2007 2008 2008 

Utdelning: 

Swedbank, Mix indexfond/specialfond 81 81 331 331 

Kaupthing bank/Eric Penser 29 29 

Nordea, Stratega/Nordenfonden 53 53 80 80 

Summa 163 163 411 411 

Garantum, depåränta 6 6 

Nordnet, bankavgift 1 1 

Nordea 80 80 

Eric Penser 17 17 

Sip Nordic 21 21 

Delsumma 7 7 118 118 

Förlust vid avyttring värdepapper 318 318 

Vinst vid avyttring värdepapper -352 -352 

Ej likvidpåverkande ränteintäkter 9 9 

Summa 93 93 

Pensionsavsättning: 

Förändring av avsättning pensioner 619 619 -1 675 -1 675 

Finansiell kostnad -718 -718 -860 -860 

Förändring av löneskatt -24 -24 -615 -615 

Summa -123 -123 -3 150 -3 150 

Återbetald utlåning: 

BK Bothnia 20 20 

Kärrbäcks hembygdsförening 15 15 15 15 

Summa 35 35 15 15

f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - va - b o k s l u t 

VA-bokslut /// 

56 

Fr.o.m. år 2007 är kommunerna skyldiga att upprätta ett 

separat bokslut för VA-verksamheten. Haparanda stad har 

dock valt att redan från 2006 upprätta ett VA-bokslut. 

VA-verksamhet betecknas som affärsverksamhet som ska 

bedrivas utifrån principen om självkostnad. Att bedriva affärsverksamhet 

utifrån en självkostnad är motsägelsefullt. 

Detta har lett till många tolkningar och många utslag i 

statens VA-nämnd om överuttag. 

I den nya VA-lagen som bl.a. ställer krav på en separat 

redovisning regleras också en hel bokförings- och redovisningsmässiga 

detaljer, bland annat framgår att såväl 

vinster som förluster enskilda år kan utjämnas över tiden. 

Verksamhetsberättelse 

VA-verksamheten, som består i leverans av dricksvatten 

till och omhändertagande av avloppsvatten från de 

fastigheter som är anslutna till kommunens allmänna VAanläggning, 

har fungerat som planerat. Inga störningar av 

betydelse har förekommit och verksamheten har uppfyllt 

myndigheternas krav. Kommunens vattenverk förvaltas av 

Haparanda Teknik & Fastighets AB medan avloppsreningen 

handhas av Bottenvikens Reningsverk AB. 

Genom de nya företagsetableringarna samt nya bostadsområden 

har investeringar i VA-nätet gjorts med 

3,6 Mkr under året. Anslutningsavgifter från nya abonnenter 

har influtit med 1,6 Mkr. Nyinvesteringar i VA-nätet har i 

regel en avskrivningstid på 48 år. 

För 2008 uppvisar VA-bokslutet ett överskottsuttag 

på +0,5 Mkr. Verksamhetens intäkter uppgick till 19,6 Mkr 

medan kostnaderna var -17,4 Mkr samt avskrivningar för 

-2,3 Mkr. 

Vatten- och avloppsverk 

Vattenverket i Mattila ombesörjer leverans av vatten till 

centralorten samt Nikkala och Karungi. Övriga vattenverk 

finns i Säivis, Seskarö, Sangijärvi, Kattilasaari, Oja, 

Kärrbäck, Tossa och Korpikylä. Avloppsreningsverk finns 

förutom Bottenvikens Reningsverk AB i Säivis, Seskarö, 

Karungi och Kukkola.


RESULTATRÄKNING (tkr) 2007 2008 

Verksamhetens intäkter not 1 20 764 19 643 

Verksamhetens kostnader not 2 -18 336 -17 357 

Avskrivningar not 3 -2 457 -2 294 

Verksamhetens nettokostnader -29 -8 

Finansiella intäkter 31 13 

Finansiella kostnader -2 -5 

57 

Extraordinära intäkter 

Extraordinära kostnader 

Årets resultat 0 0 

BALANSRÄKNING (tkr) 2007 2008 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar Not 4 

Vattenverk 9 531 8 711 

Vattenledningar 28 936 31 642 

Avloppsledningar 23 525 22 962 

Markbäddar 303 251 

Summa 62 295 63 566 

Omsättningstillgångar 

Kundfordringar 5 011 6 551 

Upplupen intäkt, underuttag not 5 298 

Summa tillgångar 67 604 70 117 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

 

Långfristiga skulder 62 295 63 566 

Kortfristiga skulder, överuttag not 5 546 

Upplupna kostnader 5 309 6005 

Summa eget kapital och skulder 67 604 70 117


58 

Not 1 Verksamhetens intäkter (tkr) 2007 2008 

Brukningsavgifter 17 254 17 958 

Anslutningsavgifter 2 937 1 577 

Övriga intäkter 573 654 

Överuttag -546 

Summa 20 764 19 643 

Not 2 Verksamhetens kostnader 

Material, underhåll 7 959 7 860 

Personalkostnader 3 881 3 908 

Administrativa kostnader mm 1 228 614 

Försäkringar, porto m.m. 309 393 

Intern ränta, 4,5% enligt rekommendation 2 946 2 696 

Övriga verksamhetskostnader 2 311 1 886 

Underuttag -298 

Summa 18 336 17 357 

Not 3 Avskrivningar enligt nominell metod 

Anläggningstillgångar 

Avskrivningstid 

Årets avskrivningar fördelas på: 

Vattenverk, pumpstationer 25-30 år 1 009 908 

Vattenledningar 45-50 år 834 772 

Avloppsledningar 45-50 år 561 561 

Markbäddar 27-30 år 53 53 

Summa 2 457 2 294 

Avskrivningen påbörjas månaden efter invest.utg


Not 4 Anläggningstillgångar (tkr) 2007 2008 

Ackumulerade anskaffningsvärden 

Ingående anskaffningsvärden 





Periodens nyinvesteringar: 

Vattenverk 336 88 

Vattenledningar Björka 4 937 3 477 

Direktavskrivning -3 862 

59 

Utgående anskaffningsvärden 74 366 77 931 

Ackumulerade avskrivningar 

Ingående avskrivningar 





9 614 12 071 

Periodens avskrivningar: 

Vattenverk 1 009 908 

Vattenledningar 834 772 

Avloppsledningar 561 561 


Utgående ackumulerade avskrivningar 12 071 14 365 

Utgående planenligt restvärde 62 295 63 566 

Not 5 Resultat 

Avstämning av resultat 

Ingående fordran 298 298 

Överuttag -546 

Utgående ackumulerad skuld/överuttag 298 -248




60

61 

verksamhetsberättelse

v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - a f ä r s d r i va n d e v e r k s a m h e t 

62 

affärsdrivande verksamhet /// 

Syftet med den sammanställda redovisningen är att få en helhetsbild av kommunens 

ekonomi och åtaganden. Denna kan ligga till grund för analyser och ge ökade möjligheter 

till styrning av kommunens ekonomi oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningseller 

bolagsform. Begreppet sammanställd redovisning har tillkommit genom den kommunala 

redovisningslagen som gäller från och med 1998. Begreppet är synonymt med 

koncernredovisning. 

Kommunens ägande i bolag och 

stiftelser 

Den sammanställda redovisningen omfattar förutom kommunen 

de bolag och stiftelser i vilka kommunen har ett 

bestämmande eller betydande inflytande. Med betydande 

avses de fall där kommunens röstandel överstiger 20%. 

Redovisningssätt 

Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med 

proportionell konsolidering, vilket innebär att det av kommunen 

vid förvärvstillfället förvärvade egna kapitalet i dotterbolaget 

eliminerats. Proportionell konsolidering innebär 

att endast den ägda andelen av räkenskapsposterna tagits 

med. Interna mellanhavanden har eliminerats. 

Haparanda Teknik & Fastighets AB 

Bolaget som ägs till 100% av Haparanda stad startade sin 

verksamhet 2006 och har till syfte att driva kommunalteknisk 

verksamhet som drift och underhåll av kommunens 

gator, vägar, vatten- och avloppsanläggningar. Bolaget 

ska också förvalta kommunala fastigheter samt Stiftelsen 

Haparandabostäders fastigheter. Bolaget handhar även 

den administrativa förvaltningen av Bottenvikens Reningsverk 

AB. 

Årets resultat visar på +/-0 tkr efter en underskottstäckning 

på 560 tkr. Bolaget har drabbats av kraftiga kostnadsökningar, 

främst för energi, snöröjning, avloppsrening och 

maskintjänster men även på alla övriga områden har det 

varit relativt stora prisökningar under året. 

Bottenvikens Reningsverk AB 

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att rena utsläpp 

av avloppsvatten från Haparanda stad, Tornio stad och 

OY Hartwall AB/Lapin Kultas bryggeri i Tornio i enlighet 

med Gränsälvskommissionens och andra myndigheters 

krav. Bolaget startade sin verksamhet i september 1996. 

Tillstånd och utsläppsvärden har fastställts av Gränsälvskommissionen 

till och med utgången av år 2010. 

Bolaget ägs till 65% av Tornio stad, 25% av Haparanda 

stad samt 10% av OY Hartwall AB. Bolagets förvaltning 

har under året ansvarats av Stiftelsen Haparandabostäder. 

Från och med 2006 har bolagets förvaltning handhafts av 

Haparanda Teknik & Fastighets AB. 

Bolagets syfte är att rena ägarnas avloppsvatten till en 

så låg självkostnad som möjligt. Bottenvikens Reningsverk 

AB har för 2008 gjort ett minus på -2,1 Mkr som till största 

delen beror på kursdifferens av ett lån som bolaget har i 

Euro samt ökade personalkostnader.

v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - a f ä r s d r i va n d e v e r k s a m h e t 

63 

Haparanda Värmeverk AB 

Bolaget bildades 1984 som ett resultat av samarbetet mellan 

Vattenfall AB och Haparanda stad. Syftet med bolaget 

är att skapa förutsättningar för en biobränslemarknad 

i regionen och att utveckla biobränsleproducerad fjärrvärme. 

Verksamheten omfattar produktion, distribution och 

försäljning av fjärrvärme inom Haparanda tätort. Bolaget 

ägs till lika delar av Vattenfall AB (publ.) och Haparanda 

stad. Bolagets verksamhet regleras i ett konsortialavtal 

som upprättades i samband med bolagsbildningen. 

Bolaget har ett samarbete med Tornio stad. Fjärrvärmenäten 

i de två städerna har kopplats samman och 

bolaget köper energi från Tornio. 

Fjärrvärme förväntas vara konkurrenskraftig på värmemarknaden 

i Haparanda under de närmaste åren. Med 

anledning av bland annat Ikeas etablering och den positiva 

expansion som sker i området bedöms försäljningen av 

värme öka i framtiden. 

Årets resultat visar på ett litet överskott på 23 tkr då 

verksamheten i slutet av året drabbades ökade kostnader 

för importen från Finland på grund av utbudssituationen 

men även på grund av svenska kronans relativt svaga 

värde i relation till Euron. 

Stiftelsen Haparandabostäder 

Stiftelsen som är ett allmännyttigt bostadsföretag har till 

mål för sin verksamhet att inom Haparanda stad förvärva, 

äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga 

bostäder, affärslägenheter och kollektiva anordningar. Från 

och med 2006 har Haparanda Teknik & Fastighets AB 

förvaltat stiftelsens fastighetsbestånd. 

Hyresbortfallet har, i förhållande till föregående år, ökat 

med 832 000 kr och uppgår nu till 2,2 Mkr. Anledningen är 

huvudsakligen att fler bostäder har byggts under året. 

Ökade kostnader i form av den stora allmänna prisuppgången 

för stiftelsens inköp samt minskade intäkter på 

grund av fler tomma lägenheter har kompenserats främst 

genom lägre underhållskostnader, effektivare förvaltning 

samt åtgärder för energibesparing. 

Stiftelsen gjorde ett resultat på 3,2 Mkr. Resultatet före 

reavinster 3,0 Mkr, jämfört med föregående års 0,7 Mkr, 

ger en resultatförbättring med 340%. Årets avkastning 

på det egna kapitalet, exklusive reavinster, är 21% och 

soliditeten har förbättrats, från föregående års 7,9% till 

årets 9,5%.

v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - k o m m u n s t y r e l s e n 

64 

kommunstyrelsen /// 

Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorganisation 

med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. 

Kommunstyrelsen ska ta initiativ och driva kommunens strategiarbete, 

erbjuda medborgarna en god service, driva en effektiv och ekonomisk 

förvaltning med en god personalpolitik, följa upp resultat och sammantaget 

stimulera till en offensiv utveckling. 

Övergripande vision 

Haparanda-Tornio är ett internationellt centrum i Bottenviksbågen 

och Barentsområdet; en mötesplats för kultur, 

kunnande, varuflöden, innovation och människor. 

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 

Kommunledningskontoret svarar för: 

• Sammanträdes administration 

• Upphandling 

• Handlingsplan för extra ordinära händelser 

• Kopiering och posthantering 

• Växel och reception 

• Tillstånd enligt alkohollagen 

• Överförmyndarexpedition 

• Valnämndens kansli 

• Arbetsmarknadsfrågor 

• Landsbygdsutveckling 

• Informationshantering 

Personalkontoret 

Kommunstyrelsen har det samlade arbetsgivaransvaret i 

kommunen. Personalkontoret ger den politiska ledningen 

hjälp och service inom personal- och organisationsområdet. 

Kontoret biträder även förvaltningarna som rådgivare, 

utbildare och med specialister. 

Ekonomikontoret 

Kontorets huvuduppgift är att på kommunstyrelsens uppdrag 

bereda och samordna kommunövergripande frågor 

rörande ekonomi och finansiering. I detta ingår att kontinuerligt 

utveckla system och rutiner utifrån ny lagstiftning, 

den politiska organisationens beslut, förändrade verksamhetskrav 

och kraven på en effektivt fungerande administration. 

Ekonomikontoret utgör med sin specialistkompetens 

en gemensam resurs för kommunens förvaltningar. 

IT-kontoret 

IT-kontoret ansvarar för kommunens IT-drift och IT-service. 

Utöver drift erbjuds förvaltningarna support och konsultationer 

på kommunens olika IT-stöd. En viktig del i 

verksamheten är att vara delaktig vid upphandling och 

införande av nya IT-stöd för att säkerställa en god kvalitet. 

Under året har kontoret arbetat med att strukturera kommunens 

IT-miljö. Avsikten har varit att så långt som möjligt 

standardisera och konsolidera. 


Kontoret ingår i organisatoriskt i kommunledningsförvaltningen 

men arbetar till största delen gentemot samhällsbyggnadsnämnden. 

Kontoret handlägger bland annat följande frågor: 

• Översikts- och detaljplaner 

• Bygglov 

• Markfrågor 

• Geografisk information, kartor 

• Infrastruktur - Järnvägar 

• Energirådgivning 

• Skyddsrumsbesiktningar 

• Tillsyn 

• Miljöfarlig verksamhet 

• Hälsoskydd 

• Livsmedelshantering 

• Djurhållning 

• Adressregister (BALK) 

• Obligatorisk ventilationskontroll

v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - K o m m u n s t y r e l s e n 

EKONOMISKT UTFALL 

Kommunstyrelsens totala utfall för 2008 är +11 679 tkr. 

Kommunledningskontoret 

+1 675 tkr 

Det störta överskotten visar verksamheterna utveckling/ 

gränsprojekt, kommunledningskontoret, marknadsföring, 

växel, politiska ungdomsförbundet samt projektet för 

”jubileum 200-års”. 

Näringsliv 

+395 tkr 

De verksamheter som visar de största överskotten är 

arbetsmarknadsåtgärder i form av ”plus-jobb”, EU-projekt 

och livsmedelsförsörjning medan näringsliv, ferieungdom 

och arbetsmarknad visar underskott. 

Personalkontoret 

-76 tkr 

Minusresultatet förklaras huvudsakligen med ökade 

kostnader för anpassningsåtgärder och köp av företagshälsovårdstjänster 

samt en icke budgeterad personalavvecklingskostnad. 

Ekonomikontor 

+8 668 tkr 

Kontorets egen verksamhet innebar ett ekonomiskt underskott 

på 37 tkr mot budget som beror på ökade kostnader 

för en större utredning som kontoret gjort under året. Överskottet 

kommer från de centrala medel för löneöversynsrevisioner 

som budgetmässigt finns hos ekonomikontoret. 

IT-kontoret 

+95 tkr 

Överskottet beror på ökade intäkter i förhållande till 

budget. 


+868 tkr 

Verksamheterna inom kontoret omfattar plan- och 

bygglovsverksamhet, energirådgivning samt miljö- djur 

och hälsoskydd. Överskottet kommer i huvudsak från 

bygglovavgifter men också från övriga tillsynsavgifter som 

blivit högre än budgeterat samt ett överskott för arbete 

med miljö och hälsa. 

Fastighetsförvaltning 

+207 tkr 

Trots att kommunen täckt underskott för Haparanda Teknik 

& Fastighets AB och att renhållningen visar på ett underskott 

visar kontot fastighetsförvaltningen ett överskott 

på 207 tkr. Överskottet kommer från ökad skogsförsäljning 

och intäkter för anslutningsavgifter. 

Pensioner 

-3 330 tkr 

Utbetalning av pensioner till aktiva pensionärer samt pensionspremier 

för anställd personal visar på ett underskott. 

Största delen av underskottet är ett nytt åtagande av 

visstidspension. Vidare finns underskott för beräkningen 

av individuell delen samt uppräkning av de finansiella 

kostnaderna för året. De närmaste åren förväntas utbetalningarna 

till aktiva pensionärer öka. 

Räddningstjänst/vägbidrag 

+54 tkr 

Ett litet överskott som hänför sig till vägbidrag och trafiksäkerhetsfrågor. 

65 

NYCKELTAL 2004 2005 2006 2007 2008 

Antal beviljade bygglov 148 175 266 157 153 

Antal registrerade bolag 801 849 895 934 941 

Antal ärenden 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 224 283 268 267 270 

Kommunstyrelsens personalutskott 23 35 18 -- -- 

Kommunstyrelsen 164 148 137 164 92 

Kommunfullmäktige 107 109 141 109 77 

Kommunens kravverksamhet 

Antal ärenden 557 482 403 590 618

v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - s a m h ä l l s b y g g n a d s n ä m n d e n 

samhällsbyggnadsnämnden /// 

66 

Den nya E4:an genom På Gränsen-området är helt färdigställd 

med utsmyckningar, belysning och en ny gång- och 

cykelport för området och stråket mellan städerna. Staden 

har arbetat och fortsätter arbetet med att få till stånd en 

utveckling av järnvägsnätet och för att bli ett logistiskt 

centrum på Nordkalotten tillsammans med Tornio. Under 

hela året har arbetena pågått på Haparandabanan och 

kommunen medverkar aktivt för byggstart även på Norrbotniabanan. 

Haparanda kommer då att ha direkt tillgång 

till ett modernt järnvägsnät på både svensk och finsk sida 

för gods och svensk-finsk persontrafik. 

Inom ramen för stadsutveckling för stranden utfördes 

en efterlängtad vandringsled runt Stadsviken och den 

kunde tas i bruk för vintern och ska sedan fungera året 

runt som ett rekreationsområde tillsammans med skidspår 

och skridskoslinga på Stadsvikens is. 

Haparanda har också tillsammans med folkhälsorådet 

och cykelfrämjandet sett över sitt gång- och cykelvägnät. 

Man har kunnat konstatera såväl stora som små brister 

och arbetet med att upprätta ett prioriterat fungerande nät 

av gång- och cykelvägar har inletts. Genom att kommunen 

förskotterade, lånade ut, pengar till Vägverket kunde 

verket färdigställa en GC-vägsetapp längs väg 99 från 

Marielund till Vojakkala. 

Detaljplaner för kvarteren Haparanda Hamn – Inaniemi, 

Tjärhovet södra, Resecentrum och IKEA parkering samt 

Håven, Älvan 8 – Duvan 5 och Sundholmens Spa har 

färdigställts.

v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - s a m h ä l l s b y g g n a d s n ä m n d e n 

67 

Livsmedel 

Enligt den nya livsmedelslagstiftningen ska alla befintliga 

livsmedelsobjekt omprövas och få nytt godkännande. Tack 

vare att kontoret har fått personalförstärkning har flertalet 

omprövningar/godkännanden hunnits med under året. 

Sexton nya livsmedelsobjekt har tillkommit under året. 

Hälsoskydd 

Några nyetableringar av hygieniska behandlingar (frisersalonger, 

fotvård) och tillfälliga boenden (Bed and Breakfast, 

pensionat) har skett under året. Antalet klagomål ”olägenheter 

för människors hälsa” har legat på ungefär samma 

nivå som tidigare år. Remisser från polismyndigheten 

angående olika arrangemang har varit fler än vanligt. 

Djurskydd 

Samhällsbyggnadsnämnden har under år 2008 bedrivit 

fortlöpande kontroll i enlighet med djurskyddslagen på 

kommunens djurskyddsobjekt. 

Miljöskydd 

Luftmätningar avseende kvävedioxid, partiklar och bensen 

har utförts i samarbete med IVL Svenska miljöinstitutet i 

syfte att kontrollera att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. 

Nämnden har också följt Miljökonsekvenser vid 

byggandet av Haparandabanan avseende bland annat 

buller och hantering av sulfidhaltiga jordar etc. 

Vidare har tillsyn gjorts på objekten inom kommunens 

ansvarsområde i enlighet med tillsynsplanen. 

Ekonomiskt resultat 

Kontorets ekonomiska resultat redovisas i kommunstyrelsens 

verksamhetsberättelse. 

FRAMTIDEN 

Besiktningar och tillsyn inom Samhällsbyggnadsnämndens 

område fortsätter enligt verksamhetsplaner som fastställs 

årligen. 


Kontroll har även skett av samtliga inkomna djurskyddsklagomål. 

Under året beslutade regeringen att landets 

länsstyrelser ska ta över djurskyddskontrollerna från och 

med årsskiftet.

v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - b a r n - o c h u n g d o m s n ä m n d e n 

barnoch ungdomssnämnden /// 

68 

ÅRETS HÄNDELSER 

Inom förskolan nåddes under året full behovstäckning 

samt utökning av öppettider under kvällar och helger. En 

ny förskola öppnades i Marielund samt att intraprenadförskolan 

slog upp sina portar. 

Grundskolans avgångsklass nådde mycket goda resultat 

för engelska och svenska men ej lika bra för matematik 

i slutbetygen (nationella proven). Det negativa har varit 

problemen med lokaler på språkskolan. 

Gymnasieskolan har under året sökt lösningar för framtiden 

i form av en gemensam skola med Tornio. Detta har 

dock inte så här långt burit frukt. 

Beträffande skolmaten har nämnden antagit riktlinjer. 

Nämnden har beslutat att följa livsmedelsverkets rekommendationer. 

Inom kulturen har förberedelserna inför 2009 års 

krigsopera till stor del präglat verksamheten. 

Gränsvallen har under året genomgått en rejäl ansiktslyftning. 

Nytt garage, nya omklädningsrum, invändig målning 

av ishallen samt att bandyläktaren målats. 


Driftbudgeten 

+242 tkr 

Den ekonomiska ansvaruppdelningen inom förvaltningen, 

att varje område och verksamhet tar sitt ansvar, analyserar 

utsända rapporter samt övrig adekvat information och i 

god tid signalerar avvikelser. Har gett det stöd som den 

politiska ledningen med ekonomistyrningens hjälp behövt 

för att styra utvecklingen i enlighet med antagna mål och 

riktlinjer samt stödja en kommunal budget i balans i enlighet 

med av de kommunfullmäktige antagna visionerna.




69 

FRAMTIDEN 

Under de kommande åren kommer lokalanvändningen att 

ses över vad för gäller grund- och gymnasieskola samt fritidsanläggningarna. 

Fortsatt arbete kring framtida gymnasieskola. 

Diskussioner kommer att tas med både Kalix och 

Tornio. Krigsoperan kommer under 2009 att bli den största 

enskilda händelsen i vårt område. 

Om krigsoperan speglar historien så kommer utvecklingen 

av medborgarportalen att vara framtiden. Portalen 

blir en 24-timmarsmyndighet där all information och 

service finns tillgänglig. Portalen ger alla i samhället en 

enklare vardag, högre kvalitet, ökad demokrati och även 

ökad tillväxt. Under 1:a halvåret 2009 genomförs en förstudie 

och tanken är att under 2:a halvåret övergå till själva 

genomförandefasen. 

Under 2009 kommer fritidsverksamheten att få en ny 

organisation. För Riekkola-Välivaara friluftsområde kommer 

en förstudie till utvecklingsplan att presenteras. 

Ungdomens Hus kommer att fira 10-årsjubileum 

under 2009. 

”Om krigsoperan speglar historien så kommer 

utvecklingen av medborgarportalen att vara 

framtiden. Portalen blir en 24-timmarsmyndighet 

där all information och service finns tillgänglig.”


Driftanalys verksamhetsområde 

70 

Utveckling av antalet elever 

Förändring barn/elever Budget Våren Hösten 

Egna kommunen 

Barn förskola 335 412 387 

Barn familjedaghem 4 4 3 

Barn förskoleklass 77 77 78 

Barn/elever fritids 258 265 278 

Elever grundskola 1 052 1 083 1 039 

Elever grundsärskola 13 9 7 

Elever gymnasiesärskolan 3 4 5 

Elever särvux 13 12 12 

Elever gymnasieskola 340 340 356 

Saldo 2 094 2 206 2 165 

Köp annan kommun, enskilda 

Barn förskola 43 44 43 

Barn förskoleklass 6 16 17 

Barn/elever fritids 20 28 31 

Elever grundskola 63 68 70 

Elever särskola 3 4 4 

Elever gymnasieskola 66 60 71 

Saldo 201 220 236 

Varje dag lagas det ca 2 300 portioner i kommunen. 

Vår målsättning är att erbjuda våra gäster 

god mat som är näringsriktig och enligt Livsmedelsverkets 

riktlinjer. 

Gemensam verksamhet 

-683 tkr 

Det negativa resultatet beror på (köp verksamhet) placering 

av elever i annan kommun med behov av stödinsatser 

och ökning barn och elever vid Montessori. Från och 

med augusti uppstartades 

förskolan Kometen på intraprenad 

med Regio Emiliainspirering. 

”Intraprenadens” 

negativa resultat beror på 

utökat kostnadsansvar för 

lokalhyra utöver plan. Enligt 

plan avsåg man att reglera hyran för denna nypåtagna lokal 

genom att stiftelsen sålde lokalerna Blåkulla/Grönkulla 

och Lövet samt Stammen. Intraprenadens och köp/verksamhetsunderskott 

ska dock ställas mot förskola/skolas 

överskott. ”Omstruktureringens” negativa utfall beror på 

att man mist ersättning från AMF för 1,00 anställd. Vidare 

uppvisar skolskjutsar ett negativt resultat. Detta på grund 

av höjda skolskjutspriser och fler elever bosatta utanför 

centralorten. 

Kosthåll/Lokalvård 

-131 tkr 

I kost och lokalvårdsverksamheten i Haparanda kommun 

ingår det sammanlagt 12 skolor, inkluderat förskola och 

gymnasieskola. I verksamheten ingår även äldreomsorgen 

med kost och lokalvård på servicehuset Lunden och sjukhemmet 

Klippan. Varje dag lagas det ca 2 300 portioner 

i kommunen. Vår målsättning är att erbjuda våra gäster 

god mat som är näringsriktig och enligt Livsmedelsverkets 

riktlinjer. Maten och dess smak och kvalitet har diskuterats 

flitigt i press och inom nämnden. Verksamheten kommer 

att planera utbildningar med kvalitetshöjande syfte. Prioritering 

ligger på smak och service. Utbildning angående 

Livsmedelsverkets riktlinjer kommer att genomföras för 

kost- och lokalvårdspersonalen, pedagoger och föräldrar. 

Utbildning av all personal i Intrade då avtalsleverantörer 

går in i Intrade. Salladsberedningen kommer att flyttas från 

mottagningsköken till centralköket. Inom lokalvård kommer 

den andra kullen ta Examen i SRY i april 2009. 

Området har under året minskat ett förväntat underskott 

på 445 tkr. Detta genom god personalplanering, 

så att extra intag av vikarier inte behövts. Man har även 

genom återhållsamhet med materiella behov inom lokalvården, 

till viss del kunnat kompensera kostnadsökning 

(världsmarknadspriser) av livsmedel.


Resursdistrikt 

549 tkr 

Området med elevstödjande (assistenter och speciallärare) 

och vårdande (kuratorer och skolhälsovård) resurser uppvisar 

en verksamhet i god balans. Detta genom omstrukturering 

av resursskolornas verksamhet och en lägre kostnad 

för köp av skolläkare än förväntat samt att man på grund 

av verksamheternas specialkunskap inte tagit in vikarier 

vid kortare frånvaro. 

Förskola/grundskola/särskola 

1 359 tkr 

Med öppnandet av nya förskolan i Marielund och övergången 

av avdelning Kometen till Intraprenaddrift i egna 

lokaler, finns en god balans mellan tillgång och efterfrågan 

av barnomsorgsplatser. Samtliga har ordning och reda 

i skolan som ledstjärna i sitt arbete. Insatser för språkutveckling 

för de tidigare åldrarna är vidtagen ända ner i 

förskolan. 

Området uppvisar ett gott resultat. Underskotten inom 

”Gemensam verksamhet” för intraprenad och till viss del 

köp av verksamhet ska ställas mot förskola/skolas överskott. 

Inom barnomsorgen uppvisar förskolan och förskoleklass 

ett negativt resultat på grund av ett ökat behov av 

platser. Detta kompenseras dock fullt ut av minskat behov 

inom skolbarnomsorgen och av anpassning av grundskolan 

till elevantal. Vidare görs ett överskott inom den 

lokala ledningen, administrationen genom ej insättande 

av vikariat vid frånvaro och besparing av 0,25 tjänst vid 

omstrukturering av områdena. Samt har området haft en 

stark återhållsamhet av ”utvecklingsmedel”. 

Tornedalsskolan 

-1 001 tkr 

För gymnasieskola och lärcentra, riktas dialog och insatser 

utöver Östra Norrbotten till en samordning av Haparanda- 

Tornio. Detta för att kunna erbjuda framtida elever en, till 

elevantal anpassad, bra skola. Samarbete inom regionen 

har mycket hög prioritet. Enligt ledningen för Tornedalsskolan 

är den stora problematiken till underskott, att 

lärarbehovet ej beaktats fullt ut i budgeten. Samt Eurons 

kraftiga uppgång och dess påverkan på kostnaderna för 

Hotell- och restaurangprogrammet samt Byggprogrammet 

som genomförs i Tornio. Tornedalsskolan har för att mildra 

konsekvenserna av detta bland annat dragit ner inom Studie- 

och yrkesvägledningen med 0,50 tjänst samt anammat 

stark återhållsamhet inom samtliga verksamheter som 

området kan påverka. Från och med september har 1,00 

rektorstjänst hållits vakant (kommer ej att återbesättas). 

Utfallet för interkommunala (ersättning för elever som väljer 

annan studieort) har försämrats, då kostnaden för valda 

program ökat i de mottagande kommunerna samt kostnad 

för assistentstöd har tillkommit. 

Tornedalsskolan ansvarar för de ensamkommande flyktingarnas 

skolgång i samarbete med Socialen. Kostnad för 

de ensamkommande flyktingungdomarna var under 2008 

437 tkr. Bidrag från Migrationsverket har under 2008 erhållits 

med 263 tkr. Balansering till 2009 har vidtagits med 

173 tkr. Enligt ledningen för Tornedalsskolan har rekvisition 

gjorts med 63 tkr för 2008, som kommer att ställas 

mot balanseringen 173 tkr. Det innebär att skolans del 

av projektet blir 110 tkr. Detta visar att projektet kommer 

att utgöra en kommunal kostnad på grund av bidragskonstruktionen. 

Kultur, Folkbildning, kulturskola 

165 tkr 

Den stora kulturella satsningen under året och till och 

med 2009 är ”Krigsoperan” som kommer att kräva stora 

insatser. Samarbete är nyckelordet i Haparanda stads kulturarbete. 

Under somrarna genomförs den gemensamma 

händelserika kultursommaren i Haparanda och Tornio 

med bland annat Kalott Jazz & blues och evenemanget 

Gränspelet. 

Området uppvisar ett överskott. Detta trots att området 

haft insatser inom konst, teater, konserter samt sommararrangemang 

utöver anslag. Området har kunnat möta 

detta genom att kulturskolan inte har haft full bemanning 

och en viss återhållsamhet av föreningsstödet. 

Stadsbibliotek 

151 tkr 

Kärnan i biblioteksverksamheten är alla invånares tillgång 

till kunskap, information och upplevelser. Viktiga målsättningar 

för biblioteket är att bevara verksamhetens kvalitet 

och försöka öka nyttjandegraden samt att stimulera 

kommuninvånarna till livslångt lärande. Elever i årskurs 4 

har fått undervisning i informationssökning. Inköp av en 

bärbar hörselslinga har gjorts i slutet av året. Nedladdning 

och bränning av DAISY-skivor har påbörjats och nya 

medier med lättläst litteratur i form av biblioteksspelare 

och bok-på-film har köpts in. Vid ett tillfälle har bokpresentation 

för LL-ombuden på gruppbostäderna ägt rum. 

I september hade biblioteket möte med personal inom 

hemtjänsten för att informera om olika medier och deras 

användning samt tipsa om böcker inom olika ämnesområden. 

Arbetet med digitalisering av Haparandabilder (Mia 

Green) har fortsatt. En biblioteksanställd har arbetat 25% 

under april till november för att färdigställa det arbete som 

tidigare projektanställda Eva Hannerfors påbörjade. Med 

anledning av biblioteksplanen har diskussion med Tornios 

bibliotekschef förts om samarbetsmöjligheter. 

Förutom återhållsamhet med materiella medel har biblioteket 

haft en lägre bemanning än planerat. Området har 

även hållit en stark återhållsamhet av utvecklingsmedel. 

71


72 

Ungdom – Fritid 

-103 tkr 

Inom Fritid/Ungdom finns Ungdomsrådet, Ungdomens 

Hus och fritidsgårdarna organiserat. Ungdomens Hus drivs 

med hjälp av aktivt vuxenstöd från föreningar, organisationer, 

institutioner och anställda inom Haparanda Stad. 

Ungdomens Hus besökssiffror under verksamhetskvällarna 

har varit mycket höga, däremot har besöksantalet vid 

arrangemangen varit låga. Provincia Midnight Cup är dock 

ett lysande undantag, lika lockande varje år och detsamma 

kan sägas om actionkvällarna för åk 5-6 som har blivit 

en succé. Det nystartade 

ungdomsarrangemanget 

BumbleBeat, ingående i 

Kalott Jazz & Blues-veckan, 

hade ett blandat utfall 

då många besökte familjeupplägget 

dagtid men 

Starten av fritidsgårdsverksamhet under höstterminen 

i Marielundsskolans lokaler har varit en 

lyckad satsning som kommer att utvecklas vidare 

med öppet fler kvällar. 

betydligt färre besökte kvällsprogrammet med rockband. 

Mindre bra är att Stationen tappat en del hyresgäster samt 

att en del av de kvarvarande gästerna (föreningarna) drabbats 

av nedskärningar i personal på grund av förändrade 

arbetsmarknadspolitiska regelverk. 

Starten av fritidsgårdsverksamhet under höstterminen 

i Marielundsskolans lokaler har varit en lyckad satsning 

som kommer att utvecklas vidare med öppet fler kvällar. 

Ungdomsrådets mycket viktiga roll i att vara delaktig 

i allt förekommande arbete, för att säkerställa ungdomsperspektivet, 

understryks också i framarbetandet av det 

gemensamma ungdomspolitiska handlingsprogrammet 

med Tornio, UPH/NUPO. 

Trots starkt försök till återhållsamhet har området 

inte kunnat klara ett underskott som till största delen 

beror på bevakningskostnaden för Ungdomens Hus och 

kapitalkostnaderna för hissens investering. Samt en ökad 

personalkostnad, då området har fått gå in med extra personalresurser 

som stöd istället för det kvarvarande aktiva 

vuxenstödet från föreningar, parallellt med nyöppnandet av 

Fritidsgården i Marielund. Vidare har Ungdomens Hus ett 

visst bortfall av hyresgäster. 

Fritid 

-64 tkr 

Under året har Gränsvallen fått en rejäl ansiktslyftning. 

Två nya omklädningsrum har färdigställts för att komma 

till rätta med trångboddheten, ett nytt fristående garage 

har också färdigställts, invändig målning av ishallen samt 

målning av bandyläktaren. Under 2009 kommer ytterligare 

en del mindre åtgärder att färdigställas. För att stimulera 

föreningar till att utbilda ledare har ett utbildningsbidrag 

införts. Ett flertal föreningar har nyttjat möjligheten. 

Planläggning kring det framtida Riekkola friluftsområde 

har påbörjats. Tanken är att skapa ett friluftsområde som 

attraherar alla kommunmedborgare och besökare. I denna 

process förs dialog med alla intressenter. Utökat samarbete 

med Tornio har påbörjats och kommer att fortsätta 

under de närmaste åren. I samverkan ingår bland annat ett 

effektivare nyttjande av anläggningarna i Haparanda och 

Tornio, genom ett gemensamt bokningssystem. 

De riktade åtgärder som vidtagits vid ”Gränsvallen/Kuben” 

har medfört en kostnad utöver budget. Vidare har en 

finansiell kostnad för investering i en ismaskin tillkommit. 

Området har vidtagit åtgärder inom anläggningarna för 

att minska behov vikariat och övertider, tillsammans med 

stark återhållsamhet i övrigt. 

Investeringar 

-531 tkr 

Barn- och ungdomsförvaltningen har inte kunnat styra 

investeringsbehovet på grund av mycket sen information 

om investeringsläget inom 

miljö förskola, skola (först vid 

första fakturatillfälle i december) 

och akuta åtgärder inom 

fritiden med bland annat 

investeringar i nya ljudanläggningar. 

Detta har skett i 

dialog med ordförande för Barn- och ungdomsnämnden 

och Kommunstyrelsen. Förutom det blev investeringen i en 

hiss i Ungdomens Hus dyrare än planerad. 

Framöver måste ett bättre grepp finnas för investeringar. 

Speciellt de som ej är avtalsbundna utan utförs 

enligt löpande räkning. Fakturering av arbetena måste in 

för granskning och avstämning betydligt tidigare. Det får ej 

vara så att arbeten som påbörjats i januari faktureras först 

i slutet av december. Detta för att kunna styra investeringarna 

då akuta ej planerade insatser uppstår. 

(kr) årsbudget Resultat Avvikelse 

Investeringsprojekt 

Förskola, skola miljö 1 500 000 1 523 935 -23 935 

Förskola, skola inventarier 500 000 487 029 12 971 

Kulturskola 50 000 36 364 13 636 

Ungdomens Hus 600 000 713 279 -113 279 

Stadsbiblioteket 50 000 42 607 7 393 

Kultursatsning Kukkola 0 309 759 -9 759 

Projektering Fritiden - Kultur 500 000 538 825 -38 825 

Kost och lokalvård 300 000 279 745 20 255 

Aspen Hallen 0 40 635 -40 635 

Idrottsanläggningar 0 359 188 -359 188 

Totalt 3 500 000 4 331 366 -531 366 

Nyckeltal 

Mer detaljerad uppföljning och nyckeltal erhålls ur nämndens 

årsredovisning.




73

v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e - s o c i a l n ä m n d e n 

socialnämnden /// 

74 

ÅRETS HÄNDELSER 

Flyktingmottagningen som startade vid årsskiftet har 

under året utvecklats och även bytt lokal för att vara bättre 

anpassad till verksamheten som växer hela tiden. Under 

året har vi mottagit 10 ensamkommande flyktingbarn och 

10 kvotflyktingar med uppehållstillstånd. Vi har anställt en 

flyktingsekreterare som arbetar med samtliga grupper. Av 

de ensamkommande flyktingbarnen har flertalet fått uppehållstillstånd 

och de har flyttat till utslussningsboende/ 

mellanboende som finns i samma lokal som de övriga 

verksamheterna. 

Nationella riktlinjer för missbruksvården har antagits av 

nämnden och en genomförandeplan för implementering av 

riktlinjerna har utarbetats. 

Vi har under året haft prövolicens för BBIC, Barnens 

Behov i Centrum, ett digitalt metodsystem som ska 

användas i samtliga ärenden där barn finns med i bilden. 

Samtliga inom Individ- och familjeomsorgen har utbildats i 

systemet, även handläggare från LSS-området har deltagit 

i utbildningen. Dessutom har arbetssättet med oberoende 

ordförande i barnskyddsutredningar införts. 

Polis-, skola- socialprojektet har pågått under hela året 

och goda resultat har visats upp av samverkansprojektet 

som inneburit att en socialsekreterare, som aktivt arbetar 

med att motverka missbruk och kriminalitet bland ungdomar, 

placerats på polisstationen. 

Resursverkstan och Socialpsykiatrin har under året 

sammanslagits till ett verksamhetsområde med en chef. 

Framför allt socialpsykiatrins dagligverksamhet och 

Resursverkstan kommer att ha stor nytta av att gränserna 

suddas ut.


75 

Lundens och Klippans arbetsledare har, vid personalbortfall, 

gjort översyn om schematurer kan kortas ned och 

graden av vikariebehov minskas. Inför sommarsemestern 

har schemagruppen arbetat fram speciella sommarscheman. 

Vi har dragit ned några procentsatser på ordinarie 

tjänster under sommarperioderna. Detta har bidragit till att 

budgeten bättre kan klaras. 

Lundens och Klippans personal har under året haft 

samarbetsprojekt kring följande frågor: 

• Vård i livets slut 

• Kost för äldre 

• Kvalitetsgruppen har haft fyra sammankomster under 

året, med arbete kring kvalitetssäkring av verksamheten 

inom olika områden. 

Under 2008 har Klippans omorganisation, som påbörjades 

hösten 2007, verkställts bit för bit. 

Vi har sagt upp tvättavtalet, som innebar stora kostnader 

för leasing av textilier, arbetskläder och sändning av 

tvätt till Boden, istället sköter Klippans personal uppgiften. 

Till sin hjälp har personalen 

Vi har sagt upp tvättavtalet, som innebar stora 

kostnader för leasing av textilier, arbetskläder 

och sändning av tvätt till Boden, istället sköter 

Klippans personal uppgiften. 

haft omsorgens och socialpsykiatrins 

dagligverksamheter. 

Arbetsschema som 

innebär att personalen är 

ledig tre dagar och arbetar 

tre dagar har i sjösatts 

under året och personalen har samtidigt fått möjlighet att 

utöka sin arbetstid till 90%. Två nya avdelningar öppnades 

i slutet av 2007 och på grund av detta har vi kunnat ha 

korttidsboendet stängt under hela året. Korttidsboendet 

öppnades återigen i december. Personalen på Klippan har 

flyttats om, bland annat för att personaltillgången ska bli 

så jämn som möjligt på de olika avdelningarna. Samtidigt 

som de nya avdelningarna öppnades lades de två kvarvarande 

demensgruppboendena i separata villor ned. 

Dagligverksamheterna vid omsorgen har lagts ihop. 

Hela LSS-området, personliga assistenter, har varit föremål 

för systematiskt arbetsmiljöarbete. Samtliga arbetsplatser 

för personliga assistenter har gåtts igenom och förbättringar 

föreslagits och verkställts. 

Handikappomsorgens tillgänglighetsdag har genomförts 

i samverkan med handikappföreningar. Vid tillgänglighetsdagen 

har de handikappades situation speciellt 

beaktats och och vilken hjälp som finns att tillgå. Handikappomsorgen 

har också genomfört en gemensam julfest 

för vårdtagare och personal inom LSS-området. 

Vikariepoolen har omorganiserats och används numera 

uteslutande för att sysselsätta de inkonverterade, som 

blev många under våren då reglerna ändrades. 

Administrationen har minskat med en heltidstjänst, 

dock har ekonomikontoret tagit emot arbetsuppgifter 

motsvarande en halv tjänst, då avgifterna har flyttats till 

ekonomikontoret. 

Demensutbildning har 

genomförts för personal 

inom dagligverksamheten 

samt personal vid boendena. 

Alla enheter har utarbetat 

nya informationsbroschyrer. 

Vi har deltagit i rekryteringsmässa i Umeå, där vi informerat 

om förvaltningen. Hemsidan har blivit uppdaterad 

under hösten.


76 

En ny ledningsorganisation har inrättats under året. I 

ledningsgruppen ingår socialchef, biträdande socialchef, 

individoch familjeomsorgschef samt adjungerande 

ledamöter kamrer och utvecklare/projektsekreterare. En 

chefsgrupp har också inrättats där alla verksamhetschefer 

och enhetschefer på förvaltningen får information och 

diskuterar viktiga policyfrågor varannan vecka. 

Fokus-gruppen, som består av personal från samtliga 

verksamhetsområden, har under året fått stor betydelse 

för kvalitetssäkringen av vård och omsorg inom kommunen. 

Gruppen diskuterar avvikelser och händelser utöver 

det vanliga, föreslår åtgärder för att förbättra och kvalitetssäkra 

vård och omsorg. 


Driftbudgeten 

-2 275 tkr 

Socialförvaltningens ekonomiska utfall för 2008 slutade på 

173 903 tkr, vilket är ett underskott på -2 275 tkr. Under 

året har framför allt försörjningsstöd, institutionsvård 

och kostnader för personlig assistans LSS blivit högre 

än förväntat. En utredning av anledningen till de ökade 

kostnaderna för försörjningsstöd har gjorts och resultatet 

är, ej oväntat, att arbetslösheten och försämrade villkor vid 

arbetslöshet och försämrad sjukförsäkring haft effekt på 

behovet av försörjningsstöd. Främst ungdomar har svårt 

att klara sig vid eventuell arbetslöshet. Även kostnaderna 

för institutionsvård har ökat markant, med flera långa placeringar. 

De särskilda boendena har klarat sin budget med 

stor marginal, detta beror naturligtvis på de olika effektiviseringar 

som gjorts under 2007 samt det nya schemaläggningssättet 

som minskar kostnaderna för vikarier. 

FRAMTIDEN 

Under 2009 kommer en omorganisation av Individ- och 

familjeomsorgen att göras. I korthet innebär omorganisationen 

att specialiseringen av socialsekreterarna inom olika 

lagstiftningar upphör, då det visat sig vara alltför sårbart 

system. Istället delas hela gruppen in i verkställighet och 

utredning. Samtliga anställda inom de två grupperna arbetar 

med både barnoch familjeärenden och missbruksärenden 

samt socialpsykiatriärenden. Ekonomigruppen 

kommer dock att fortsätta som förut. Redan i maj 2009 

ska en första utvärdering göras. Arbetsgruppen för de 

nationella riktlinjerna inom missbruksområdet ska komma 

igång och verka för förbättrat samarbete mellan huvudmännen. 

Rutiner/riktlinjer för Länkarna och Kvinnojouren 

med anledning av samverkansavtalet med socialtjänsten 

ska utarbetas. Case managementmetoden ska implementeras 

inom socialpsykiatrin. Översyn av Resursverkstadens 

organisation samt införskaffande av nya arbetsområden 

till Resursverkstaden för att kunna möta ökande arbetslöshet 

och fler grupper i behov av sysselsättning. Här 

kommer det nya projektet ”Framtidsjobbet” att spela en


77 

stor roll. Arbetet med att häva de negativa verkningarna 

av att försörjningsstödet ökar kommer att krävas. Hitta 

sysselsättningsformer och andra utvägar för de arbetslösa, 

utförsäkrade som kommer att vara i behov av ekonomiskt 

bistånd. 

En plan för insatser till äldre kommer att utarbetas och 

fastställas av socialnämnden. I planen kommer särskilt 

att beaktas Lundens framtida utveckling och eventuellt 

införande av Lagen om valfrihet inom hemtjänsten. Inom 

Handikappomsorgen kommer införandet och förberedelserna 

inför den nya LSS-lagstiftningen att kräva mycket 

engagemang och arbetstid. 

Extra beredskap för att möta de nya sjukförsäkringsreglerna 

måste finnas inom förvaltningen. Redan i januari 

måste en kartläggning av omfattningen (av personer som 

är långtidssjuka eller har sjukbidrag, aktivitetsersättning) 

göras. 

Socialförvaltningens 

organisation 

Socialförvaltningen har idag ca 400 anställda och är efter 

en omorganisation som gjordes i december 2005 uppdelad 

i två avdelningar; Äldre- och handikappomsorgen samt 

Individ- och familjeomsorgen. Förvaltningen leds av en socialchef 

som ansvarar för Äldre- och handikappomsorgen 

och av en biträdande socialchef som ansvarar för Individoch 

familjomsorgen och även fungerar som enhetschef för 

såväl Individ- och familjeomsorgen, som för Socialpsykiatrin 

med boende och boendestöd. Resursverkstaden ingår 

som en del i Individ- och Familjeomsorgen. 

Driftanalys per 

verksamhetsområde 

Gemensam verksamhet 

+911 tkr 

Under ”Gemensam verksamhet” redovisas kostnader 

och intäkter inom Socialförvaltningen som bland annat 

Socialnämnden, administrativ personal, material, data- och 

licenskostnader, gemensamma utbildningar, facklig verksamhet, 

föreningsbidrag, projektverksamhet, hyreskostnader 

för diverse lokaler samt kapitalkostnader. 

Utfallet för den gemensamma verksamheten slutade 

med ett överskott på +911 tkr gentemot budget. Kostnads- 

och intäktssidan går dock kraftigt över budget. 

Detta beror på att den administrativa personalen ingått i 

projekt, vilket påverkat både kostnads- och intäktssidan. 

Förvaltningen har dessutom inte haft några kostnader för 

outhyrda lägenheter, vilket var budgeterat till 277 tkr. 

Äldreomsorgen 

+1 841 tkr 

Äldreomsorgens utfall för 2008 slutade på 1,82% bättre 

än budget, vilket innebär ett överskott på 1 841 tkr.


78 

Hjälp i hemmet 

-334 tkr 

Hemtjänstens verksamhet uppvisar ett kraftigt underskott 

på -949 tkr gentemot budget. En kraftig expansion 

av vårdbehovet i centralorten under första halvåret har 

ökat personalkostnaderna i verksamheten. Hemtjänsten 

i byarna går dock bättre än budgeterat totalt sett, vilket 

väger upp en del av minusresultatet. Även Träffpunktens 

verksamhet uppvisar ett underskott på -94 tkr på grund av 

en lönebidragsanställning. Anhörigvården uppvisar dock 

ett överskott på +955 tkr, då vårdbehovet är lägre än 2007. 

Intäkterna som avser 

beställningar för enklare 

sjukvårdsinsatser från 

Landstinget uppvisar ett 

underskott på -220 tkr 

gentemot budget, då 

antalet insatser minskat. 

Verksamheten har en intäktsbudget, vilket innebär att den 

ändå är lönsam för förvaltningen, eftersom intäkterna är 

högre än kostnaderna. 

Schemaläggningen på Solbacken visar sig fortsatt 

vara effektiv och enheten uppvisar ett överskott 

på +281 tkr gentemot budget. Servicehuset 

Lunden uppvisar även ett överskott på +60 tkr. 

Särskilda boendeformer 

+2 337 tkr 

Kostnaden för medicinskt färdigbehandlade uppvisar ett 

överskott på +557 tkr tack vare att det har funnits vakanta 

platser på Klippan. 

Schemaläggningen på Solbacken visar sig fortsatt vara 

effektiv och enheten uppvisar ett överskott på +281 tkr 

gentemot budget. Servicehuset Lunden uppvisar även ett 

överskott på +60 tkr som avser lägre personalkostnader 

i samband med en lönebidragsanställning än budgeterat. 

Dock har Lunden haft en stor kostnad på ca 150 tkr efter 

att ha löst ut en anställd. 

Sjuksköterskegruppen uppvisar ett personalunderskott 

på -397 tkr då personalkostnaderna varit högre än 

budgeterat. Rehabenheten uppvisar ett överskott på +297 

tkr dels på grund av tjänsteköp från Carema AB dels lägre 

personalkostnader än budgeterat. 

Enheterna på sjukhemmet Klippan uppvisar ett överskott 

på ca +1 470 tkr. Detta beror främst på införandet av 

den nya schemaläggningen. 

Dessutom har enheterna 

börjat bedriva tvättverksamhet 

i egen regi, vilket lett till 

den största besparingen. 

Även kostnader för tekniska 

hjälpmedel och inkontinensskydd 

har blivit lägre i och med att Carema tagit över en 

avdelning. 

Bostadsanpassning 

-155 tkr 

Kostnaden för bostadsanpassning har gått över budget 

beroende på flertalet dyra ärenden. 

Administration Äldreomsorgen m.m. 

-6 tkr 

Färdtjänsten uppvisar ett underskott på -216 tkr, då 

kostnaderna för resandet ökat något. Administrationen 

uppvisar ett överskott på grund av lägre personalkostnader 

än budgeterat.


79 

Handikappomsorgen 

-1 099 tkr 

Handikappomsorgens utfall för 2008 slutade med ett stort 

underskott på -1 099 tkr gentemot budget. 

Handikappomsorgens LSS-boenden och dagligverksamhet 

uppvisade ett mindre överskott på +464 tkr, 

mycket tack vare nya metoder vid schemaläggning. De 

kommunala kostnaderna avseende kontaktpersoner och 

kontaktfamiljer slutade med ett underskott på -145 tkr 

gentemot budget, dels beroende på fler kontaktpersoner, 

men även på att socialnämnden valt att följa Kommunförbundets 

rekommendation om höjning av omkostnadsersättning 

för kontaktpersoner. 

Kommunal LSS-verksamhet uppvisar ett underskott på 

-778 tkr beroende på betydligt fler ärenden både i kommunal 

och i privat regi. 

Personlig assistans som omfattas av LASS uppvisar ett 

underskott på -640 tkr. Det beror framförallt på en ökning i 

början av året och minskningen i slutet av året. Kostnadsökningen 

vid minskning av ärenden uppkommer när kommunen 

haft anställda med uppsägningstider som inte har 

gått att omplacera på andra ärenden fullt ut, samtidigt som 

intäkterna uteblir. Intäkts- och kostnadssidan påverkas 

även när ärenden lämnat den kommunala verksamheten 

för att övergå i privat regi. 

Individ- och familjeomsorgen 

-3 929 tkr 

Individ- och Familjeomsorgens utfall för 2008 slutade med 

ett kraftigt underskott på -3 929 tkr gentemot budget. 

Försörjningsstödet har ökat med ca 68% under 2008. 

Framförallt är det unga personer som är arbetslösa och 

utan A-kassa samt personer i arbetsmarknadsåtgärder 

som står för de största kostnaderna. Även personer som 

inte får sjukersättning från Försäkringskassan står för en 

stor del av utbetalningarna. Budgeten har totalt överskridits 

med 1 615 tkr. 

Kostnader för institutionsvård för barn & ungdomar har 

ökat markant på grund av fler placeringar än budgeterat. 

Antalet placeringar har sjunkit under årets andra halva. 

Trots det har budgeten överskridits varje månad. Vad 

gäller kostnaden för institutionsvården för vuxna så har 

även den överskridit budgeten rejält, beroende på fler och 

längre genomsnittliga placeringar än tidigare år. Totalt sett 

har institutionsvården överskridit budgeten med 2 337 tkr 

fördelat på 1 207 tkr för barn och ungdom och 1 130 tkr 

för vuxna. 

Familjehemsvården gör även den ett minus, mycket 

beroende på omkostnadsersättningen till kontaktpersoner 

som höjts. Även kostnader som hör ihop med placeringar 

har bidragit till underskottet på -368 tkr. 

Socialpsykiatrin uppvisar ett överskott på +95 tkr, detta 

beror till största delen på lägre personalkostnader än beräknat. 

Även högre försäljning än budgeterat har bidragit 

till det positiva resultatet. 

Resursverkstan uppvisar ett resultat på +302 tkr. Det 

beror framförallt på lägre kostnader än budgeterat och på 

att tillskott för de arbetsmarknadsåtgärder som skett har 

utförts inom ramen för verksamheten.


80 

Flyktingprojekt: 

Totalt har ett överskott på +597 tkr för vuxna flyktingar 

balanserats över till 2009. Detta överskott beror på att 

kommunens fasta intäkt för 2007 och 2008 inte använts, 

beroende på att flyktingfamiljerna kommit så sent på året 

2008. Dessa pengar behövs dock senare år då verksamheten 

haft en del kostnader i samband med flytten till det 

nya boendet samt att undervisning i svenska för invandrare 

ska påbörjas. 

Dagersättning för ensamkommande flyktingbarn för 

två kvartal har ej ännu inkommit, ca 750-800 tkr kommer 

balanseras över till 2009, vilket kommer att användas i den 

fortsatta verksamheten. Överskottet från 2007 för båda 

projekten var +685 tkr, vilket innebär att utfallet för 2008 

blir lägre än de balanserade posterna 

Nyckeltal 

Mer detaljerad uppföljning och nyckeltal erhålls ur nämndens 

årsredovisning




81

e d o v i s n i n g s p r i n c i p e r 



82 

redovisningsprinciper /// 

Haparanda kommuns redovisning bygger på god kommunal redovisningssed 

– i huvudsaklig överensstämmelse med Kommunförbundets, 

Rådet för kommunal redovisning och Komrevs rekommendationer, 

redovisningslagen samt i tillämpliga delar med bokföringslagen.

e d o v i s n i n g s p r i n c i p e r 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Materiella Anläggningstillgångar 

Upptas till anskaffningskostnaden minus eventuella investeringsbidrag. 

Avsteg görs från den beloppsgräns som 

Skatteverkets allmänna råd gällande stora företag har för 

vad som är att betrakta som en investering. Kommunen 

definierar en anläggningstillgång som en investering när anskaffningsvärdet 

överstiger ett prisbasbelopp exkl. moms. 

Finansiella anläggningstillgångar 

Placeringsmedlen redovisas till det lägsta värdet av 

anskaffningsvärde och marknadsvärde. Övriga finansiella 

anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde. 

AVSKRIVNINGAR 

Avskrivningstiden är linjär och beräknas utifrån investeringens 

ekonomiska livslängd (nyttjandeperiod) för materiella 

anläggningstillgångar och påbörjas månaden efter anskaffning. 

Under året har omprövning skett gällande avskrivningstider 

för att uppnå ”verklig” ekonomisk livslängd. 

Under året har även nedskrivningar gjorts efter genomgång 

av anläggningstillgångarna. 

PERIODISERINGAR 

Redovisning av intäkter och kostnader har till övervägande 

delen skett enligt bokföringsmässiga grunder, innebärande 

att de bokförts i den period de uppstått vilket även omfattar 

löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner. 

PENSIONER 

Pensionsåtagandet redovisas enligt blandade modellen. 

Årets förändring i pensionsavsättningen redovisas bland 

verksamhetens kostnader och den del av kostnaden som 

definieras som räntekostnad redovisas bland finansiella 

kostnader. Särskild löneskatt redovisas på samma sätt 

som pensionsförmånerna, det vill säga som avsättning eller 

bland ansvarsförbindelserna beroende på intjänandeperiod. 

Pensionsavsättning 

Pension intjänad före 1998-01-01 redovisas bland ansvarsförbindelser. 

Pensionsskuld 

Pension intjänad under perioden 1998-01-01 till 1999-12-31 

skuldbokförs som en avsättning. Från och med år 2000 är 

den förmånsbestämda ålderspensionen bortförsäkrad. 

Pensionsförmåner 

Allt intjänande från och med 2000-01-01 betalas ut till de 

anställda för egen förvaltning. Upplupna premier redovisas 

därför som en kortfristig skuld fram till utbetalningstillfället. 

SKATTEINTÄKTER 

Kommunen tillämpar rekommendationen från ”Rådet för 

kommunal redovisning” vad gäller redovisning av kommunalskatt 

vilket innebär att kommunalskatten redovisas 

i den period den beskattningsbara inkomsten intjänas av 

de skattskyldiga. I bokslutet redovisas differensen mellan 

slutlig och redovisad skatteintäkt 2007 som en justeringspost. 

SEMESTERLÖNE- OCH FERIESKULD 

De anställdas fordran på kommunen i form av sparade 

semesterdagar och lärarnas fordran på kommunen i form 

av inarbetad semester skuldbokförs som kortfristig skuld. 

Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens 

kostnader. 

VA-REDOVISNING 

Över- och underuttag periodiseras och notas. Förlusttäckning 

för överuttag ska återställas inom tre år. Anslutningsavgifterna 

redovisas som intäkt över resultatet. Avskrivningar 

påbörjas månaden efter det att investeringen gjorts 

och bedöms efter ekonomisk livslängd. 

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 

Har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell 

konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att 

endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och 

balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. 

Förvärvsmetoden innebär att förvärvat eget kapital elimineras. 

Då den sammanställda redovisningen endast ska 

visa ”koncernens” relationer med omvärlden har interna 

mellanhavanden inom ”koncernen” eliminerats. I den 

sammanställda redovisningen ingår juridiska personer där 

kommunen har ett betydande inflytande. Det avser bolag 

där kommunen innehar 20 procent eller fler röstandelar. 

Den uppskjutna skatten (28%) i bolagets obeskattade 

reserver har redovisats som en avsättning och resterande 

del har hänförts till eget kapital. 

INTERN REDOVISNING 

Kostnaden för sociala avgifter fördelas på verksamheten 

via ett procentuellt påslag på lönekostnaden. För 2008 

uppgick påslaget till 35,71% för samtliga anställda. 

På anläggningstillgångarnas bokförda värde beräknas 

en intern räntekostnad som belastar verksamheten 

med 4,5%. 

83

f ö r s l a g t i l l b e s l u t 

förslag till beslut /// 

84 

Med hänvisning till innehållet i denna årsredovisning per 

31 december 2008 föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige 

beslutar 

Att årsredovisningen för 2008 godkänns 

Haparanda oktober 2008 

Sven-Erik Bucht /// 

Ordförande 

Christina Lugnet /// 

Kommunchef

R e v i s i o n s b e r ä t t e l s e f ö r å r 2 0 0 8 

Revisionsberättelse för år 2008 /// 

Vi har granskat kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamhet och i 

vår roll som utsedda lekmannarevisorer och förtroendevalda revisorer även 

verksamheten i kommunens företag. Granskningen har utförts i enlighet 

med kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet samt 

kommunens revisionsreglemente. 

85 

Granskningen har inriktats mot kommunstyrelsens och 

de övriga nämndernas styrning, uppföljning och kontroll. 

Vi har så långt som möjligt bedömt ändamålsenlighet och 

effektivitet i verksamheten, samt granskat räkenskaperna 

och den interna kontrollen. Vi har i våra prioriteringar av 

granskningsinsatser utgått från en bedömning av väsentlighet 

och risk och omsatt prioriteringarna i en revisionsplan 

för året. Revisionsinsatserna har dels genom förts i 

form av övergripande granskning av styrelsens respektive 

nämndernas ansvars utövande och dels av fördjupade 

granskningsinsatser där vi så funnit erforderligt. 

Redogörelse 

Granskning av styrelsens och nämndernas ansvarsutövande 

har inriktats mot följande områden: 

• Lagstadgade planer 

• Verkställande av fullmäktigeuppdrag 

• Styrning och kontroll av verksamhet och ekonomi 

Sammantaget visar granskningen att ansvarsutövandet i 

styrelsen och nämnderna är tillräckligt på de granskade 

områdena. Vi grundar vår bedömning på att vi kunnat 

verifiera deras aktiva åtgärder för att leda, styra, följa upp 

och kontrollera verksamheten. 

Granskningen visar bland annat: 

• Att staden enligt ett antal lagar är skyldig att upprätta 

minst ett 30-tal plandokument. Vi bedömer att i allt väsentligt 

så det har skett men också att det behövs skapas 

en rutin för att dessa löpande ajourhålls. 

• Förutom med reglementen och andra styrdokument, 

styr fullmäktige nämnderna och styrelsen genom att i 

beslut ge dessa särskilda uppdrag, till exempel att utreda 

medborgarförslag. Granskningen av ett stickprov av dessa 

uppdrag visar att de delvis fullgjorts på ett tillfredsställande 

sätt. Nämnderna och styrelsen bör dock se över sina 

rutiner på området. 

• När det gäller styrning och kontroll av nämndernas verksamhet 

så är det bara Samhällsbyggnadsnämnden som, 

i enlighet med fullmäktiges planeringsdirektiv, fastställt 

en verksamhetsplan för 2008. Vad gäller uppföljning och 

rapportering av verksamheten bedöms samtliga nämnder 

kunna utveckla sina instruktioner till förvaltningarna. 

• Vid granskningen av ekonomistyrningen har vi noterat 

att endast Barn- och utbildningsnämnden har fastställt 

en detaljbudget utifrån den budgetram som tilldelats av 

kommunfullmäktige. När det gäller ekonomisk uppföljning 

har vi noterat att samtliga nämnder och styrelsen får en 

kontinuerlig rapportering av det ekonomiska utfallet. Socialnämnden 

bedöms dock inte vidtagit tillräckliga åtgärder 

med anledning av den ekonomiska rapporteringen. 

Resultatet av de fördjupade granskningar vi genomfört 

visar bland annat: 

• Att samverkan mellan stadens Individ- och familjeomsorg 

och landstingets Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) 

inte i alla avseenden sker på ett ändamålsenligt och tillfredsställande 

sätt. Vår granskning som skett i samverkan 

med landstingets revisorer visar att det finns en bristande 

kännedom om gällande styrdokument, att gemensamt 

framtagna rutiner och riktlinjer saknas samt att det finns ett 

behov av ökad förståelse om varandras uppdrag och en 

samordnad uppföljning.

R e v i s i o n s b e r ä t t e l s e f ö r å r 2 0 0 8 

86 

• Att införandet av en ny schemaläggning inom äldreomsorgen 

haft tydliga övergripande mål som i allt väsentligt 

bedöms ha uppfyllts. De nya schemamodellerna 

har dock inte på ett ändamålsenligt sätt förankrats hos 

personal och brukare på alla enheter. Effekterna av nya 

scheman har heller inte följts upp på ett strukturerat och 

samordnat sätt. 

• Att elevhälsan i allt väsentligt bedrivs på ett ändamålsenligt 

sätt, i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer och 

tillräcklig styrning från Barn- och ungdomsnämndens sida. 

Vi kan dock konstatera att det inte genomförts struktuerade 

risk- och behovsanalyser som ett led i den förebyggande 

skolhälsovården och att ansvarsfördelningen i 

förvaltningsorganisationen behöver diskuteras. 

• Att den interna kontrollen i Resursverkstadens verksamhet 

inte i alla avseenden varit tillräcklig. Organisationen 

och ansvarsfördelningen är tydlig men chefsbyte och 

arbetsmiljöproblem bedöms ha påverkat möjligheterna till 

effektiv styrning och tillämpning av rutiner negativt. 

• Att delårsrapporten i allt väsentligt uppfyller kraven i den 

kommunala redovisnings lagen samt är upprättad enligt 

god redovisningssed. Delårsrapporten har sedan föregående 

år anpassats på en rad områden för att motsvara de 

redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen. 

Utfallen av de mål kommunfullmäktige beslutat om för 

god ekonomisk hushållning tyder på att staden inte når de 

ambitioner fullmäktige ställt upp på området. 

• Att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på 

rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt lag om 

kommunal redovisning och god redovisningssed. Vidare 

visar granskningen att kommunen löpande anpassar sig 

till god redovisningssed. Vi bedömer dock att årsredovisningen 

kan fortsätta att utvecklas. 

• Att staden lever upp till kommunallagens krav på en 

ekonomi i balans. 

• Att de resultat som redovisas i årsredovisningen inte är 

förenliga med de mål om god ekonomisk hushållning som 

fullmäktige beslutat om. 

Till revisionsberättelsen har fogats en förteckning över de 

sakkunnigas revisionsrapporter vilka löpande under året 

delgetts fullmäktige samt även det slutdokument som lämnats 

för granskningen av kommunstyrelsens och nämndernas 

ansvarsutövande. Granskningsrapporter för den 

lekmanna-/ förtroendemannarevision som genomförts i de 

kommunala företagen redovisas i särskild ordning. 

Ansvarsfrihet 

Vi tillstyrker att styrelser och nämnder samt de enskilda 

förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. 

Vi tillstyrker också att kommunens årsredovisning 

godkänns. 

Rolf Pelli /// Raija Karlander /// 

Ulf Olofsson /// Antero Nousiainen /// Jan-Erik Nilsson Välimaa /// 

Förteckning över de sakkunnigas rapporter 

• Samverkan mellan Barn- och ungdomspsykiatrin och kommunens Individ- och familjeomsorg. 

• Schemaläggning inom äldreomsorgen. 

• Granskning av elevhälsan. 

• Granskning av den interna kontrollen inom resursverkstaden. 

• Delårsredovisning 2008. 

• Årsredovisning 2008.

I Haparanda ser vi med tillförsikt 

på år 2009, i år är det 200 år sedan 

freden slöts mellan Sverige och Ryssland. 

Resultatet blev en påtvingad 

gräns mellan människor i Tornedalen. 

Sedan ett flertal år har vi valt 

att bortse från denna nationsgräns och 

arbetar återigen tillsammans som om 

den inte fanns. Det tror vi är ett recept 

för att leva i fred och att kunna 

se till framtiden med större optimism. 

953 85 Haparanda tel 0922-150 00 

fax 0922-152 73 www.haparanda.se

Ã rsredovisning Haparanda kommun 2008.pdf - Haparanda stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning Haparanda kommun 2008.pdf - Haparanda stad