Ladda ner (.pdf, 103 kB) - Stockholm Vatten

• Slam som används på odlad mark ska ha så låga halter av oönskade ämnen att slam
ska kunna användas i ett långt tidsperspektiv utan negativ inverkan på människor,
djur, markens produktionsförmåga eller omgivande miljö.
• VAV anser att kraven på slammets kvalitet ska baseras på vetenskaplig grund och
ska se till att det underbyggda riskberäkningar tas fram
1.6 Slamgödsling på åkermark
Årligen binds ca 6000 ton fosfor i avloppsslam vilket skulle kunna ersätta nästan en
tredjedel av den fosfor som nu sprids i form av handelsgödsel på svenska åkermarker.
Fosforn är en ändlig resurs och naturtillgångarna har börjat sina. Därför finns en
drivkraft att återanvända fosforn i slammet. Utifrån jordbrukets kretsloppsperspektiv är
det önskvärt att de ämnen som lämnar jordbruket som livsmedel i möjligaste mån
återförs till marken (LRF, 1998). Dessa två faktorer är bakgrunden till slamgödsling på
åkermark i Sverige.
Men avloppsslammet innehåller inte bara växtnäring utan också föroreningar från
industrier, hushåll och gator. Avloppsslammets innehåll av icke önskvärda ämnen var
orsaken till att användningen av slam som gödselmedel minskade kraftigt på initiativ av
LRF 1989. Efter överenskommelsen mellan LRF, Naturvårdsverket och VAV 1995 om
renare slam kan numera det slam som klarar vissa begränsningsvärden spridas till
livsmedelsgrödor. Målet är att slam från reningsverken successivt skall bli allt renare
(det så kallade 5 % målet). (LRF, 1998).
11