Ladda ner (.pdf, 103 kB) - Stockholm Vatten
Ladda ner (.pdf, 103 kB) - Stockholm Vatten
Ladda ner (.pdf, 103 kB) - Stockholm Vatten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
4. Påverkan på åkermark och gröda<br />
4.1 Jämförelse mellan vattenverksslam och naturlig svensk åkermark<br />
Avsnitt 2.4 visade att vattenverksslammets innehåll i huvudsak kommer från naturen, d<br />
v s råvaran vid dricksvattenframställning. Vidare är det konstaterat att vattenverksslam<br />
är en betydligt renare produkt än rötslam (mätt som mg metall/kg TS).<br />
I Tabell 16 görs en jämförelse mellan ett typiskt svenskt vattenverksslam (d v s<br />
medelvärde i vattenverksslam från elva olika vattenverk i Sverige, VAV P67, 1990) och<br />
matjorden i en svensk åkermark (medelvärde från Naturvårdsverkets rapport Nr 4778).<br />
Med undantag för kadmium är halterna högre i vattenverksslammet men med tanke på<br />
att det är olika laboratorier som gjort analyserna vid olika analystillfällen, torde<br />
skillnaden inte vara signifikant för merparten av metallerna. Jämförelser har även gjorts<br />
mellan slam från Norsborgs vattenverk (Blomberg, 1997) och medelvärden för<br />
matjorden i en åkermark i <strong>Stockholm</strong>s län (Tabell 16). Den visar att vissa metallhalter är<br />
t o m lägre i vattenverksslam än i matjorden, nämligen bly, kadmium, krom, kvicksilver<br />
och zink. Dahlin konstaterar i litteraturstudien (avsnitt 4.2.2) att metallhalterna ofta är<br />
högre i vattenverksslam än i jord vilket är fallet enligt amerikanska studier. I Sverige är<br />
förhållandena annorlunda. Jonsson (1995) konstaterade i sin studie att innehållet av bly,<br />
kadmium, krom, kobolt och zink i vattenverksslam låg i nivå med eller under de halter<br />
som är normala i odlade jordar. Koppar och nickel låg däremot något över. Vidare visar<br />
Tabell 16 att vattenverksslam innehåller mer fosfor och organiskt kol än den svenska<br />
matjorden.<br />
Tabell 16 Metall, fosfor och organiskt kol i vattenverksslam och matjorden i en svensk<br />
åkermark (medelvärden). Enhet: mg/kg TS.<br />
Ämne Svenskt vattenverksslam<br />
1<br />
Matjord i<br />
svensk åkermark 2<br />
23<br />
<strong>Vatten</strong>verksslam<br />
fr. Norsborgs vv 3<br />
Matjord i<br />
<strong>Stockholm</strong>s län 2<br />
pH 6,5 6,3 6,7 6,3<br />
Organiskt kol i.u. 3,6 9,3 2,7<br />
Totalfosfor 1100 820 1600 920<br />
Bly 18 17,1 7,3 20<br />
Kadmium 0,18 0,23 0,2 0,27<br />
Koppar 64 14,6 79 25<br />
Krom 37 20,5 27 35<br />
Kvicksilver 0,16 0,043 0,05 0,061<br />
Mangan i.u. 420 520 387<br />
Nickel 20 12,5 34 i.u.<br />
Zink 91 59 31 84<br />
1. Metallinnehåll (medelvärde) i vattenverksslam från elva olika vattenverk i Sverige (VAV P67, 1990).<br />
2. Källa: Naturvårdsverket nr 4778<br />
3. Baserat på medelvärden för Norsborgs vattenverk från 1996/1997 (4-6 prov). (Blomberg, 1997)<br />
4.2 Litteraturstudie om jordbruksanvändning av rent vattenverksslam<br />
Följande är en sammanfattning av de senaste årens forskning (främst artiklar 1994-<br />
1999) om användning av vattenverksslam, och syftar till att ge en bild av den fortsatta<br />
utvecklingen efter Birgitta Jonassons (f. Persson) studier 1994-1995 (Persson, 1994;