Skelettgravarna i Nordens äldre järnålder : ett bidrag till diskussionen
Skelettgravarna i Nordens äldre järnålder : ett bidrag till diskussionen
Skelettgravarna i Nordens äldre järnålder : ett bidrag till diskussionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
GUNNAR EKHOLM<br />
under flat mark, att orienteringen är N—Smed smärre avvikelser<br />
samt att graven utgöres av en stenbyggd kista eller stundom<br />
dylik av trä, i så fall att döma av de kringställda stenarnas placering<br />
i form av kluven och urholkad stock. Flertalet av dessa<br />
drag återfinnas i Stenbergers material, och träkistan uppträder i<br />
Vaksalagraven. 80 Märkligast är kanske, att stenkistans »båtform»<br />
är gemensam. Det torde kunna betraktas som högst egendomligt,<br />
att så i detalj gående överensstämmelser föreligga mellan olika<br />
gravgrupper inom samma kulturområde utan att något inte samhand<br />
förefinns. En hänvisning <strong>till</strong> de mellanliggande århundradena<br />
förefaller icke vara fullgod motivering. Ett gravskick kan<br />
bibehålla sig under långa tidrymder, och såsom framgår av<br />
vad som ovan anförts om kelterna, under vilkas inflytande vi<br />
stodo vid denna tid, voro hos dem traditionerna på d<strong>ett</strong>a område<br />
synnerligen starka. Vad beträffar Skandinavien, kan exempelvis<br />
hänvisas <strong>till</strong> yngre bronsålderns brandgravskick med rengjorda<br />
ben och sparsamt inventarium, fortlevande ned i romersk <strong>järnålder</strong><br />
— låt vara tidvis vid sidan av andra gravriter. Den lucka,<br />
som föreligger i fråga om de här diskuterade gravarna, torde<br />
för övrigt delvis få sin förklaring i den nästan fullkomliga frånvaron<br />
av gotländska fynd från <strong>järnålder</strong>ns per. II." Försiktigheten<br />
torde bjuda <strong>ett</strong> räknande med möjligheten, att <strong>ett</strong> samband<br />
föreligger, och att de felande länkarna skola komma i<br />
dagen genom framtida fynd.<br />
Den kronologiska luckan mellan Stenbergers och Stjernquists<br />
gravgrupper torde för övrigt ej vara så stor, som den på Montelius'<br />
siffror grundade <strong>järnålder</strong>skronologien låter förmoda.<br />
Under hänvisning <strong>till</strong> det historiskt kända och daterade förloppet<br />
av kelternas inbrott i Italien har Nils Äberg gjort gällande"<br />
2 , att La Tene-tidens början snarare infaller efter än före<br />
400. Under det sista årtiondet ha vidare nordiska arkeologer,<br />
såsom C. J. Becker, C.-A. Moberg och E. Nylén kunnat avsevärt<br />
datera ned viktiga fynd och fyndgrupper från d<strong>ett</strong>a skede."" Slut-<br />
• Enligt Magnussons grävningsberättdsc, som ställts <strong>till</strong> mitt förfogande<br />
av landsantikvarien Sundquist. Denna nu utg. i tryck, ovan s. 273 not 5.<br />
•> ÄEG, s. 139.<br />
32 Bronzezeitlichc und fruheisenzeitliche Chronologie 2, 1931, s. 109.<br />
M Swedish archaeological bibliography 1949—1953, Stockh. 1956, s. 53 f.<br />
282